Impuls 2018 6

Nr 6 November 2018 Årgång 51 30 kr

FORSKNING

”Forskare dödshotas varje dag” NEKADES ASSISTANS Studieförbundet Vuxenskolans tidning

Familj var tvungen att flytta

CIVILSAMHÄLLET

FORSKNING OCH FOLKBILDNING

Väderkatastrofer ökar kraven på oss

3,5 miljoner svenskar ställer upp frivilligt

8 SIDOR SPECIAL

Magisk dans Virpi Pahkinen trollbinder alla – med hjälp av sin andlighet

Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #6 2018

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

Drömmar ska vårdas varsamt

Anders

3

aktuella

S

drömma – så skulle man också kunna formulera uppmör, socker, vanillinsocker, hjortornsalt, vetemjöl. Rör ihop ingredienserna, forma små maningen. kulor, grädda i 150 grader i mitten av ugnen.

I dagarna är boken klar. Om den svarar upp mot förväntningarna och om det hjälper dig att formulera dina Sedan väntan på resultatet. Drömmar som ska drömmar om framtiden – det avgör du som läsare. Anbli fluffiga, porösa och smälta i munnen. Hur vänd gärna Impuls insändarsidor till att formulera dem svårt kan det vara!? eller ännu hellre, starta en bokcirkel. Formulera dina Risken är att de inte blir vad du hoppats på, inte fluffar till sig eller smakar som du tänkt. Ingen fara. Det är och era drömmar. För ett respektfullt samtal och låt fler bara att ta nya tag. ta del av vad ni kommer fram till.

Vad har bakning av drömmar med folkbildning att Att formulera tankar kring framtiden är spännande, göra? I förstone kanske inte ett tydligt samband, men utvecklande, ansvarsfullt men rymmer också en hel del bildning och folkbildning är också en form utmaningar. Det handlar om att våga släppa ANDERS ÖHBERG av ”bakning”. Att använda bra ingredienser, loss sina drömmar. Utan drömmar kan man nyttja dem på ett respektfullt sätt, se till att de aldrig skapa förnyelse och förändring. bildar en sammanhållen helhet, växer till sig TILLBAKA TILL METAFOREN om bakningen. När under värme och blir väl mottagna. Allt i syfte den färdiga drömmen smälter i munnen känatt göra dig själv som folkbildare stolt och ner man sig till freds. På samma sätt är det när stark och få bjuda resultatet till andra. man tillsammans med andra formulerat en VID SVs JUBILEUMSSTÄMMA i Linköping, när vi dröm, satt ord och tankar på den, sett den bli gemensamt firade 50 år som folkbildare, fick verklighet och känner att man blir sugen på att vi som present av våra tre grundorganisationer – Centa nästa steg. Sätta in nästa plåt. tern, Liberalerna och LRF – grundplåten till en vänFör oss som folkbildare är drömmen att bildning bok. bidrar till att få människor att växa och därmed ”Som ett bevis på uppskattning och grundorganisatillsammans utveckla samhället, det är det som tionernas uppvaktning till femtioåringen har vi lagt driver oss. Sällan har väl det uppdraget känts grundplåten för en vänbok till vårt studieförbund. SV mer angeläget än nu. Utmaningarna är får välja ut ett antal personer som klokt kan spegla stustora men också möjligheterna. Agerar dieförbundets framtida utmaningar inom folkbildning vi på rätt sätt och använder kvalitativt och samhällsutveckling. Vi ser fram emot en utgivning bra ingredienser på rätt sätt och med under 2018.” varsamhet kommer vi att lyckats med En uppmaning att söka oberoende skribenter som att förverkliga många drömmar.« ANDERS ÖHBERG kan bidra till att formulera folkbildningens gemensamma tankar inför framtiden. Låt tankarna flöda. Börja anders.ohberg@sv.se

Kristallnatten 9-10 november 1938 förknippar vi med judeförföljelser. 80 år senare möter vi liknande tendenser.

Historien får inte upprepas.

»Utan drömmar kan man aldrig skapa förnyelse.»

REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083, 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 Omslagsfoto: THRON ULLBERG

2 IMPU L S NR 6 201 8

E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu

FOTO: THRON ULLBERG

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med sex nummer per år.

Respektfulla samtal handlar om att lära sig samtala med personer med andra åsikter. Det stärker oss och bygger demokratin.

Jag tackar och lämnar över stafettpinnen på Sveriges främsta folkbildningstidskrift till andra. Det har varit stimulerande att dela tankar med dig.

MI

L J Ö MÄR K T

Ansvarig utgivare Anders Öhberg 070-626 38 88 anders.ohberg@sv.se

Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se

Tryck och repro Sörmlands Printing Solutions AB, Katrineholm

Chefredaktör Matilda Asp 070-855 30 83 matilda.asp@sv.se

Annonser Björn Fingal Alstrax Resurs AB 08-410 646 60 annons@alstraxresurs.se

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0

TS-kontrollerad upplaga: 28 900 (2017).

Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se

5041-0004 Trycksak

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

”

Årets julklapp 2018 – det återvunna plagget – speglar de svenska konsumenternas intresse för nya hållbara alternativ och ökande oro för klimat och miljö Handelns utredningsinstitut, som utser årets julklapp

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga.

Sms: 0708-55 30 81, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Lär dig samtala med respekt

22 4 Eget ansvar vid extremt väder

KLIMATET. Samhället kan inte klara alla omställ-

ningar när effekterna av klimatförändringar blir vanligare. Det personliga ansvaret vid extrema vädersituationer är stort, säger Ebba Brink, som forskar i hållbar samhällsutveckling.

Skrivklubb ger ut minnesbok

10 Dödshot mot forskare

FORSKNING. När forskningsresultaten inte passar blir vissa personer så upprörda att de skickar dödshot till forskarna. Per Gustafsson, säkerhetsexpert, har lång erfarenhet av hot och hat mot forskare.

4

16 Andlighet är viktigt

16 HAT OCH HOT PÅ NÄTET

PORTRÄTTET. Virpi Pahkinen, världsberömd dan-

sare, tränar hårt fysiskt men kopplar av med svampplockning och att vistas i naturen. Hon berättar öppenhjärtigt om sin andlighet.

22 Familjen var tvungen flytta 90 mil LSS. Elja, 3 år, nekades personlig assistans av Dan-

deryds kommun utanför Stockholm. Familjen flyttade 90 mil till Boden där släkten kan hjälpa till.

28 Norden och civilsamhället

FOLKBILDNING. När Föreningen Nordiskt Vuxen-

upplysning, arrangerade ledarforum i Stockholm handlade det mycket om vad civilsamhället kan göra.

30 Det händer i…

…GRÄNNA OCH LIT. Verksamhetsutvecklare i Studie-

förbundet Vuxenskolan (SV) från Gränna och Lit i Jämtland betonar betydelsen av lokal förankring.

» Hur för man samtal på sociala medier? Hur inleder man ett samtal med någon som inte tycker likadant som en själv?

Hur påverkas demokratin och samhället om vi människor inte pratar med varandra? #samtalamedrespekt #vimåste­ prata SV Västernorrland

10

»Forskare tar emot dödshot varje dag.»

(Per Gustafson, säkerhetsexpert)

DESSUTOM I DETTA NUMMER 12 Sverige runt 14 Kul med valberedning 15 Tio frågor // Johan Öberg 33 Noterat 34 Kryss 35 SV-nytt 36 Baksidan Förbud mot engångsplast // Fredrik Federley

» Olofströms skriv- och berättarklubb bildades för sex år sedan.

Nu släpps bok nummer fem: ”Detta har jag hört berättas!” Föreningens målsättning är att dokumentera medlemmarnas erfarenheter och minnen så att barn, barnbarn och kommande generationer får vetskap om vad som hänt i samhällsutvecklingen under vår tid.

SV Blekinge

Här är bästa julklappstipset

» Har du börjat fundera på vad du ska ge i julklapp till mor- och farföräldrarna? Här kommer ett superroligt julklappstips: Instagram för seniorer!

SV Umeå

N R 6 2 018 I MPU L S 3

FORSKNING & FOLKBILDNING » KLIMATET

FORSKAREN EBBA BRINK:

Väderkatastrofer ökar vårt ansvar I ett förändrat klimat kommer större krav att ställas på den enskilde medborgaren. Vi kan inte räkna med att samhället klarar av framtidens översvämningar och skogsbränder. Ebba Brink forskar om hur vi hanterar extrema vädersituationer och var ansvaret då hamnar.

TEXT SVEN ROSELL FOTO JOI GRINDE 4 IMPU L S NR 6 201 8

”Havshöjningen förväntas gå for­ tare i Skåne än i resten av Sverige”, säger Ebba Brink, som forskar om hållbar utveckling.

N R 6 2 018 I MPU L S 5

FORSKNING & FOLKBILDNING » KLIMATET

”Vi måste ta hänsyn till de pågående klimat­ förändringarna i all samhällsplanering.”

A

tt asfaltera villauppfarter och ersätta gräsmattor med stenläggningar är ingen bra idé.

Inte heller att bygga bostäder nära stränder i låglänta områden. Vi måste ta hänsyn till de pågående klimatförändringarna i all samhällsplanering, anser Ebba Brink som forskar vid Lunds universitets centrum för studier av hållbar samhällsutveckling (Lucsus).

– Det behövs tydligare kommunikation till medborgarna om vilket ansvar de faktiskt har för klimatanpassning, säger hon.

Klimatanpassning heter ämnet Ebba Brink bedriver forskning i. Det handlar om att vi måste anpassa samhället till ett klimat i förändring. Vi kan vänta oss att det blir allt regnigare, varmare, stormigare och mer oberäkneligt än vad vi varit vana vid i vår del av världen.

Begreppet klimatanpassning kan verka förvirrande eftersom då vi pratar om klimatet oftast syftar på att utsläppen av växthusgaser måste minska. Men de två aspekterna hänger ihop på så vis att hur mycket vi lyckas minska utsläppen påverkar hur dramatiska väderförhållandena blir.

31 AUGUSTI 2014 öppnade sig himlen över

Malmö och staden drabbades av det värsta skyfallet någonsin. Översvämningarna kostade kommunen över 100 miljoner kronor och det lämnades in skadeståndskrav från mer än 4 000 hushåll. Larmnumret 112 blockerades av alla inkommande samtal. En del män­niskor blev tvungna att evakuera sig själva över vattenmassorna.

– Mina intervjuer fick mig att inse vilken stor börda som hamnade på de drabbade efter skyfallet, de vars hus och bilar blev förstörda, med långtidsevakuering, allt pappersarbete, kontakter med kommun, försäkringsbolag och byggbolag och oro för framtiden.

SOM BARN TYCKTE Ebba Brink om att leka

hemma i de småländska skogarna. Troligen var det där intresset för natur och miljö började spira. När hon studerade till civilingenjör i Lund hände något.

– Jag fick en aha-upplevelse under en kurs i riskhantering när jag förstod att 6 IMPU L S NR 6 20 1 8

det vi såg som ”naturkatastrofer” och ”effekter av klimatförändringar” inte var så naturliga. Jag insåg att många sociala och politiska faktorer påverkar var och vem de drabbar. Det var spännande, tyckte jag.

När Ebba Brink började forska om klimatanpassning och våra reaktioner på väderkatastrofer insåg hon hur obetydligt lite forskning det fanns om hur medborgare i Sverige hanterar översvämningar, stormar och skogsbränder.

DE FLESTA AV oss är väl medvetna om att stormar och skyfall slår hårt mot fattiga människor i utvecklingsländer. Men nu inser allt fler att vi här uppe på våra breddgrader inte kommer undan extrema vädersituationer. Vi behöver bygga robustare samhällen för att möta klimatförändringarna.

Några år efter översvämningarna i Malmö presenterade kommunen en skyfallsplan för att ha bättre beredskap nästa gång. Ett par år tidigare hände samma sak i Köpenhamn. Först ett våldsamt regnande under kort tid med översvämningar som följd och därefter en kommunal beredskapsplan för framtiden.

– Vi tar det när det händer. Vi reagerar när vi själva blivit drabbade. Det är väldigt mänskligt, säger Ebba Brink.

Ansvaret för klimatanpassning är utspritt och styrs av flera olika lagar, påpekar hon. Till de viktigaste hör plan- och bygglagen (PBL) och lagen om skydd vid olyckor. Men det är inte helt klart hur lagarna ska tolkas nu när extrema väderhändelser förväntas bli vanligare. Aktuell i sammanhanget är klimatanpassningsutredningen ”Vem har ansvaret?” från 2017.

KOMMUNERNA HAR TVINGATS ta ett stort ansvar för klimatanpassning. De tar bland annat fram planer för vilken mark som är lämplig att bygga på, där måste de ta hänsyn till risker för översvämningar, ras och erosion. Kommunerna håller dessutom i räddningstjänsten och dagvattenhanteringen.

Vilket ansvar har då den enskilde medborgaren, kan man fråga sig. Under extrema omständigheter kan vi inte räkna med att kommunernas kapaci-

»

Som privatpersoner går vi inte fria från att förbereda oss för extrema vädersituationer.

Samhällets insatser räcker inte till.

FOTO: ISTOCKPHOTO

N R 6 2 018 I MPU L S 7

FORSKNING & FOLKBILDNING » KLIMATET

”Framför allt tror jag att vårt ansvar som medborgare behöver bli tydligare.” tet räcker till. Då tvingas hushållen att agera på egen hand, vilket också till viss del är en skyldighet. Fastighetsägare är till exempel skyldiga att vidta åtgärder för att förhindra ras och erosion, annars måste de själva stå för konsekvenserna efter skador.

– I min avhandling argumenterar jag även för att det borde gå att ställa hårdare krav på att tomtägare, som inte själva är riskutsatta, fördröjer regnvatten på sin tomt, till exempel genom att öka mängden gröna ytor och antalet träd, säger Ebba Brink.

SOM ENSKILD MEDBORGARE kan man göra

en hel del både för att förebygga skador och vara beredd på att agera om något händer. Vi bör fråga oss vilka de mest överhängande riskerna är där vi bor.

Den som bor i villa nära kusten eller vattendrag kan installera pumpar och bakvattenstopp mot översvämning. Om man har källare är det på sin plats att ha sina saker på hyllor. Träd och grönytor tar hand om regnvatten och bidrar till behagliga temperaturer vid värmeböljor.

Att göra saker tillsammans med grannar och närsamhälle är bra för beredskapen inför extrema oväder. Det kan handla om att utbyta tips och erfarenheter eller att påverka hyresvärdar och kommunen att genomföra vettiga åtgärder.

– Framför allt tror jag att vårt ansvar som medborgare behöver bli tydligare.

Vi behöver incitament, stöd och vägledning för att kunna agera på bästa sätt.

Vi behöver också föra en diskussion om vad som är ett rimligt ansvar för den enskilde och när samhället bör avlasta eller fördela om ansvaret, till exempel genom nya lagar, säger Ebba Brink.

I ARBETET MED sin doktorsavhandling

frågade hon ett stort antal villa­ägare i Lomma kommun hur de förbereder sig för kommande extremväder. Nio av tio svarade att de tar in lösa föremål när en storm väntas. En av fem planterar för att sommarklimatet ska bli behagligt. Men bara ett fåtal tar bort träd som kan falla på huset, ser över hemförsäkringen, ser till de äldre under värmeböljor och söker bygglov för anpassning av huset.

Slutsatsen hon drog från enkätstudien 8 IMPU L S NR 6 201 8

och andra studier i Skåne är att medborgarnas engagemang ofta är kortvarigt som en reaktion på en specifik händelse.

Inte särskilt många ser till att vidta långsiktiga åtgärder.

ETT HITTILLS GANSKA förbisett problem,

framhåller hon, är att alla inte har samma möjligheter att klimat­anpassa.

En faktor är var man bor och vilket inflytande man har över sin omgivning.

Människor som bor i lägenhet känner sig kanske inte så berörda av skyfall och översvämningar, men de kan rikta kraven mot hyresvärden, bostadsrättsföreningens styrelse och kommunen.

En annan faktor är att medborgarna har olika ekonomiska förutsättningar att anpassa sin bostad. Det kan bli dyrt att säkra en källare, skaffa pumpar och anlägga vallar. Den som inte har bil eller har nedsatt rörlighet kan ha svårare att lämna sitt hem vid evakuering. En del kan fastna i klimatutsatta områden, där försäkringsbolag slutat teckna hemförsäkringar och där det blir svårt att sälja sitt hus.

– Jag tycker att vi pratat alltför lite om hur samhället påverkas av extrem hetta trots att vi vet att det är den klimateffekt som nu skördar flest dödsoffer i Sverige.

Det talas ofta om äldre och sjuka som en utsatt grupp, men som vi såg i somras är det många fler som påverkas av värme och torka, säger Ebba Brink.

I HENNES LOKALA matbutik kollapsade

kylsystemet vilket medförde att massor med mat fick slängas. Tågtrafiken drabbades ständigt av förseningar på grund av solkurvor.

Bränderna i somras fick katastrofala konsekvenser för skogsägare som förlorade skogen de tänkt ge sina barn i arv och lantbrukarna som blev tvungna att slakta sina djur för att fodret inte räckte till samtidigt som kön till slakterierna var flera månader lång.

Många av de förändringar som skett i klimatet sedan 1950-talet har inte observerats på årtionden och enligt vissa modeller inte på hundratals år, framhåller Ebba Brink. Nu vet vi att extrema och våldsamma vädersituationer har blivit det nya normala.«

”Gröna ytor i staden är viktiga för att fördröja och absorbera regn­ vatten”, säger Ebba Brink.

N R 6 2 018 I MPU L S 9

»

FORSKNING & FOLKBILDNING » HOT

”F orskare tar emot dödshot varje dag” Vi ska helst äta mindre kött och jämställdheten har inte kommit så långt som vi kanske trott. Fakta av det slaget kan vara svåra att smälta. Forskare som lägger fram sådana rön får ofta känna på hatet från trollen på nätet.

– Det finns forskare som tar emot dödshot varje dag, säger Per Gustafson som tills helt nyligen var säkerhetschef på Lunds universitet.

TEXT SVEN ROSELL FOTO ANNI-ELINA VÄNSKÄ

F

orskare inom ämnen som somliga uppfattar som kontroversiella är särskilt utsatta. De som forskar i genusvetenskap, klimatrelaterade ämnen, om migration och forskare som arbetar med djurförsök tillhör de mest utsatta. Resultaten i deras studier kanske pekar i en riktning som en del upplever som obekväma eller rentav obehagliga. Eller så uppfattas ämnet i sig som hotfullt – det är något som forskningen inte borde ägna sig åt av någon anledning.

Parallellt med att Per Gustafson var säkerhetschef vid Lunds universitet arbetade han med en doktorsavhandling i sekuritetshantering.

Planen är att den ska läggas fram till våren. Avhandlingen handlar om modeller för systematiskt säkerhetsarbete och beslutsfattande. Grunden för ett säkerhetsarbete med hög kvalitet är att ligga steget före, att kunna se det som ingen annan ser.

TJÄNSTEN SOM SÄKERHETSCHEF vid

Lunds universitet hade Per Gustafson från 2008 fram till augusti i år. Nu är han säkerhetsskyddschef i Alvesta kommun. Arbetet med att förbereda en kommun inför det kommande inträdet i totalförsvaret lockade.

De nästan elva åren som säkerhetschef vid Lunds universitet gav honom en ingående inblick i hot och hat som riktas mot forskare.

– Sådant har förekommit i alla tider, men det vi ser nu är att det går snabbare att skicka ett brev i dag än 10 IMPUL S NR 6 201 8

för hundra år sedan. Du kan trycka iväg en kommentar på en nano­ sekund.

Enkelheten och snabbheten gör att hatet och hoten har ökat, kons­ taterar Per Gustafson. Det är lätt att skicka iväg något i affekt via internet, något som de allra flesta avsändare inte skulle framföra öga mot öga med mottagaren. Ofta inser inte avsändaren vilken effekt det hotfulla och obehagliga meddelandet kan få.

BUDSKAPET FÖRS VANLIGEN fram i

mejl, men brev i pappersform förekommer också. Ett traditionellt postat brev kanske föredras av den som vill vara anonym. Mejl är ofta spårbara, men det finns avsändare som använder anonyma servrar.

Syftet är att skapa obalans och osäkerhet. Det gäller oavsett om hetsen eller hatet riktar sig mot en forskare, organisation eller en hel nation. Internettrollen, som vi brukar kalla personer som ägnar sig åt ifrågasättande av till exempel forskningsresultat, ägnar sig åt ”trolling”, det vill säga att de fiskar efter att skapa osäkerhet. Vanligt är att en ”uppviglare” utger sig för att representera ett ”vi”, en grupp människor med samma åsikt.

– Antagonisten kan ofta inte skilja på sak och person. Fakta som går emot vissa personers uppfattningar kan få dem att rikta sig mot forskaren som person.

SÄKERHETSAVDELNINGEN HAR I uppgift

att avgöra hur allvarliga hoten är.

Inkommande post som inte bedöms ha något intresse eller hot som inte behöver tas på större allvar diarieförs, liksom all post som kommer in till en myndighet är denna post allmän handling, men når inte den aktuelle forskaren. Vem som helst på myndigheten kan hantera handlingen och därigenom tas kopplingen till forskaren som person bort.

Resultatet blir att arbetsmiljön blir rimligare för de forskare som utsätts för mycket hat och ifrågasättande. Per Gustafson ser ett sådant filter som ett virtuellt personskydd, uppmärksamheten avleds från individen.

– Forskaren blir på så vis inte emotionellt påverkad av de inkommande hemskheterna. Det kan vara fruktansvärda bilder och påhopp, vilket inte är så trevligt att få när man ska koncentrera sig på sin forskning.

INTERNETTROLLEN SOM ANGRIPER fors-

kare vill komma åt just det. Syftet är att forskaren ska ändra sig, men det går självfallet inte att ändra de resultat som presenterats. Risken är att en utsatt forskare ändrar inriktningen i sitt arbete eller kanske rentav slutar med sitt ämne. Det har hänt, uppger Per Gustafson.

Därför är det även viktigt att ha motivationssamtal med den som får hat och hot riktat mot sig. Genom att bli emotionellt berörd kan den utsatte även börja fantisera om vilka hemskheter som kan inträffa barnen, partnern och andra anhöriga.

– Det är definitivt obehagligt att få det här. De som skriver, kverulanterna och rättshaveristerna, har enligt min uppfattning samma typ av personlighetsdrag.

EN STRATEGI KAN vara att avsända-

ren först försöker skapa en relation med forskaren. Om kommunikation kommer igång så hugger avsändaren plötsligt och blir väldigt elak.

– Litteraturen om detta säger att de som gör detta gör det för att få en egen tillfredsställelse. Det är så psykopater fungerar.

Alla människor har mörka personlighetsdrag, men de flesta kan kontrollera dessa. De som inte kan det saknar empati och självinsikt.

Per Gustafson har mött många sådana personligheter i sitt arbete vilket gjort honom intresserad av rättshaverister. Han beskriver en del av dem som dubbla personligheter; de visar olika sidor av sig själva beroende på vem de kommunicerar med. En rättshaverist ger aldrig

”Forskare får ta emot dödshot varje dag”, säger Per Gustafsson som i många år jobbat som säkerhetsex­ pert på Lunds uni­ versitet, numera på Alvesta kommun.

Just nu arbetar han på en doktorsav­ handling om säker­ hetsfrågor, som läggs fram i vår.

upp. Om hen inte lyckas påverka forskningen eller dess resultat angrips i stället forskaren som person.

SÄKERHETSAVDELNINGEN VID Lunds

universitet försöker avleda uppmärksamheten från individen. Inkommande post från vissa kanaler till utsatta forskares mejlkorg läggs i ett arbetsmiljöfilter eftersom hat och hot är just en arbetsmiljöfråga.

Forskare som blir utsatta uppmanas av säkerhetsavdelningen att ha ett sådant filter.

Forskaren gör en undersökning eller en studie där vissa slutsatser dras och det leder till respons av varierande slag. En del tvingas ta emot massor av hot- och hatfulla mejl som är riktade mot forskaren som person.

En intressant fråga är om ett rättshaveristiskt personlighetsdrag kan förändras.

– Ja, om man kan konfrontera dessa personer. Det är förstås svårt eftersom de vanligen är anonyma.

Vi ska inte acceptera det här, men vi måste förhålla oss till det.

PER GUSTAFSON UNDERSTRYKER att den som utsätts för hets, hot och hat inte bör hantera meddelandena själv. Risken är att den utsatte tar på sig känslor av skuld och skam. Cheferna ska informeras och känna till vad som pågår. Den utsatte ska inte behöva bära på de obehagliga meddelandena själv. Någon annan måste hjälpa till. Den som utsätts gör bäst i att dela med sig av det som händer. Att ta upp det på luncher och fikaraster är viktigt.

– Man ska polisanmäla. Det blir i alla fall en pinne i statistiken. Det som inte finns syns inte. Ju mer vi pratar om det här, och ju mer ni skriver om det, desto större blir möjligheterna att vi lär oss hantera hatet. Framtidens säkerhet är mellanmänskliga relationer, om inte de fungerar finns det inga tekniska system i världen som kan hjälpa oss, säger Per Gustafson.«

N R 6 2 018 I MPU L S 11

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

6 3 SV Örebro län delar med sig av erfarenheter från projektet ”Utveckling från dag ett”. Från vänster: Shahla Ojagh, utbild­ ningsledare, Ibrahim Altamimi, utbildningsledare, Björn Brunnberg, avdelningschef, Jeanette Ohlsson, projektledare, samt Denana Holmberg, utbildningsledare.

1

1ÖREBRO

”Ändra formen på normen!”

Studieförbundet Vuxen­ skolan (SV) i Örebro län vill tillsammans med andra aktörer ändra på formen för asylprocessen.

Normen, menar SV, är att arbeta och betala skatt.

Därför behöver asylsökande rustas för det.

INTEGRATION. Ändra

formen på normen! Det säger SV Örebro län i projektet ”Utveckling från dag ett” som under två och ett halvt år har

PÅ GÅNG I SV

utarbetat metoder för att förbättra asylmottagningen och förkorta etableringstiden för närmare 1 000 unika asylsökande.

Projektet finansieras av EU via asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) och SV Örebro län. Vid årsskiftet går projektet mot sitt slut och i november ägde slutkonferensen rum i Örebro.

Temat var Ӏndra for-

men på normen”, och just normer har projektet arbetat aktivt med.

Under konferensen fick publiken fundera kring hur vi på bästa sätt bygger vårt framtida Sverige och hur vi formar ett mångfaldssamhälle.

– Normen i dag är att medborgare bidrar till vårt gemensamma välfärdssystem genom att arbeta och betala skatt.

Därför behöver vi ändra formen på asylproces-

30

2 5 2 MÖNSTERÅS

Historielektion

HISTORIA. Dick Harrison, historiker och författare, var inbjuden till Mönsterås för att berättad om Sveriges grundande. Det var en del av projektet ”Överstebostället i Kronobäck, en historia över 200 år”.

Arrangörer var Klosterruin Kronobäcks vänner, kommunen och Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

Rutinerade mannekänger

FREDAG

2018

Modevisningen var höjdpunkten vid SPF Seniorerna Frejas i Sundsvall månadsmöte i november.

SPF. Modevisningen

SPF Seniorerna Freja i Sundsvall har egna mannekänger.

FOTO: MAJ-BRITT ERICSON

12 IMPUL S NR 6 20 1 8

7

3 SUNDSVALL

NOVEMBER

5 DECEMBER Att leva, inte bara överleva. Det är en samtals­ grupp/kurs för dig mellan 18 och 25 år som bättre vill kunna hantera yttre press och inre oro.

Gruppen träffas sex gånger under ledning av en samtalsterapeut.

Start: 5 december kl 17.30.

Plats: Studieförbundet Vuxenskolan, Västerås.

sen så att våra asylsökande rustas till just detta, säger projektledare Jeanette Ohlsson.

– Genom att lära ut svenska, samhälls- och arbetsmarknadskunskap tillsammans med vilka normer och värderingar vi har i Sverige får de asylsökande en förståelse för hur samhället fungerar. Stor skillnad mot den väntan och utanförskap som har präglat asyltiden.«

4

är ett stort projekt med Frejas egna mannekänger, påklädare, konferencier, musiker med flera. Körschemat är späckat med tidsangivelser, minut för minut.

Många vackra kreationer visades. Klubbmäs-

tare Mona Kramer presenterade de deltagande butikerna. Även herrarnas mode fick plats.

En lyckad eftermiddag med många applåder, lyckliga vinnare i lotteriet och med kaffe och smörgås.

SPF Seniorerna Freja samarbetar med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i allt, kurser och cirklar, och vi har våra möten i SVs lokaler.«

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

4UDDEVALLA

Ung folkbildare fick pris Hannah Fernberg, 19 år, ordförande i Vi Unga-­ föreningen Friskolekampen i Uppsala, får årets Vi Ungas Vänners stipendium för unga folkbildare. Stipendiet är på 5 000 kronor.

VI UNGA. Vi

Ungas Vänners stipendium för unga folkbildare delades ut den 2 november för sjunde året i rad.

Utdelningen skedde när Vi Unga hade förbundsstämma på Åh stiftsoch konferensgård utanför Uddevalla.

Pristagaren Hannah Fernberg är 19 år och kommer från förenin­ gen Friskolekampen i Uppsala. Det är en förening som årligen samlar fristående gymnasieskolor i Uppsala kommun i en idrottsturnering.

– Att ge unga utrymme i maktens korridorer. Unga kan och unga vill, men det är inte en självklarhet att unga får!

– Att Vi Ungas Vänner valde just mig är ju ett kvitto på att allt hårt jobb lönat sig, men även på att vi rör oss i rätt riktning.

JOSEPHINE BLADH, ordfö-

rande i Vi Ungas Vänner, säger: – Det är fantastiskt att få belöna Hannah Fernberg för allt gediget arbetet som ung folkbildare.

Stipendiet består dels av 5 000 kronor, finansierade av Alma folkhögskola, dels av en kvalificerad ledarskapsutbildning som anpassas efter stipendiatens förutsättningar och önskan.

HANNAH FERNBERG be-

rättar vad hon brinner för och vad som driver hennes ideella engagemang:

ett plagg och ta ett annat i stället. Ett billigt och bra sätt att spara på naturresurser som Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Östersund tagit fasta på.

Ett återvunnet plagg är årets julklapp, enligt HUI Research, Handelns utredningsinstitut.

I SVs lokaler (SV) på Litsvägen i Östersund finns en garderob där man kan ta ett plagg och i stället lämna ett annat plagg i byte. Det kostar inget och bytesgarderoben ingår i nätverket Smice, som verkar för ett hållbarare samhälle där bland andra Region Jämtland Härjedalen och Trøndelag ingår, berättar ÖstersundsPosten.

– Det handlar om att hitta nya idéer kring hållbarhet och att få folk att engagera sig, säger Malin Sundqvist, verksamhetsutvecklare till tidningen.

Hannah Friberg grattas av Josephine Bladh, ordförande i Vi Ungas Vänner.

7

5 KARLSKRONA

Elias beskrev sina känslor bäst Elias Carlander blev vinnare när skolelever i Blekinge skulle beskriva sina känslor på papper.

Elias Carlander med prischeck.

Byt plagg! ÅRETS JULKLAPP. Lämna

FOTO: ISTOCKPHOTO

UTBILDNINGEN genomförs

i samarbete mellan Vi Unga och Studieförbundet Vuxenskolan.

6 ÖSTERSUND

PSYKISK HÄLSA. Det var ett inslag i psykiatriveckan tidigare i höstas som Pa Modou Badjie, medlem i bandet Panetoz och verksamhetsutvecklare i Studieförbundet Vuxenskolan (SV), uppmanade eleverna att skriva ned sina känslor. Han besökte gymnasieskolor i varje kommun och startade workshopen ”Sätt dina känslor på papper”.

Vinnare blev Elias Carlander som fick ta emot en prischeck på 5 000 kronor vid en ceremoni på af Chapmangymnasiet i Karlskrona.

Flera delvinnare från olika skolor kommer att belönas med 1 000 kronor var.

PSYKIATRIVECKAN I BLEKINGE hade

syftet att öka kunskapen och intresset för psykisk hälsa och livskvalitet. Den har anordnats sedan 2011 och initiativtagare var SV och Attention Blekinge.«

100

Så många gratistjänster kan man få tips om på en så kallad smart karta över Sjuhärad.

Kartan ska få fart på delningsekonomin. Fem kommuner i Sjuhäradsbygden driver projektet ”Hållbar landsbygd Sjuhärad”.

Nyligen var projektgruppen i Kinna i Marks kommun för en träff i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler.

N R 6 2 018 I MPU L S 13

FÖRENINGSLIV » VALBEREDNING

Det viktiga uppdraget

Lars-Håkan Spjut och Pyret Backman försöker lösa knepiga frågor som valberedare måste klara av att hantera.

Pyret Backman illustrerar hur viktig valberedarens ton och energi är för att lyckas med uppdraget.

…som få vill ha – nu ska det blir ändring på det Valberedare är en bristvara i många föreningar.

Bygdegårds- och hembygdsrörelsen i Södermanland vill tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Åsa folkhögskola råda bot på det.

TEXT ULLA JOHANSSON FOTO JENNIE FORNEDAL

L

asse Gustavsson, Åsa folkhögskola och initiativtagare till kursen, säger: – Vi ska inte prata om vad en valberedare ska och måste göra men desto mer om människors drivkrafter och hur vi uppför oss mot varandra. Det är till exempel jätteviktigt att visa engagemang och att det är kul att jobba i en styrelse. Vem vill vara med om det är trist, grått och tråkigt?

Kursen ska ge valberedare lust och självförtroende. Nytt är också att SV gör kursen i samverkan med hembygdsrörelsen och bygdegårdsrörelsen.

14 IMPUL S NR 6 201 8

– Här har vi ett bra exempel på när två SV-anslutna organisationer jobbar tillsammans i stället för att konkurrera, säger Katarina Stenberg, SV Sörmland.

– Är vi flera blir det roligare, tycker Jennie Fornedal, konsulent i hembygdsrörelsen.

HON STARTADE inspirationsdagen

med japanskt diktmaraton för att öka kreativiteten och ladda kursen med energi.

Pyret Backman, amatörteater­ entusiast, illustrerade hur en valberedare kan tänka och agera. Visst kände alla igen sig i den buttre val-

beredaren utan utstrålning som fått uppdraget för att ingen annan ställer upp.

Lars Håkan Spjut berättade anekdoter från sin tid som valberedare inom Jägarförbundet och vikten av att låta människor synas och ta plats.

– Det måste finnas lust och passion i det ideella arbetet och så måste vi vara snälla och uppmuntra varandra. Annars blir valberedarnas arbete omöjligt, säger Ulla Johanson, ordförande i bygdegårdsdistriktet.

DAGEN SLUTADE MED en diskussion

om etik, moral och knepiga situationer som en valberedare måste kunna lösa.

– Glöm inte att det roligaste med att vara valberedare är att få träffa och prata med så många olika människor. Dessutom har valberedaren privilegiet att bygga laget, säger Lasse Gustavsson.«

10 frågor

till Johan Öberg

Alkislokomotiv: ”Det är inte roligt att vara CP, men det är ännu värre att vara alkis. Ingen vill veta av dem.”

TEXT OCH FOTO EDWARD FORSLUND

– Jag har mejlat texter och frågat om eventuella samarbeten till kända och okända musiker i flera år. Det gjorde jag till och med före tävlingen. Jag har haft kontakt med Emil ett par år och för ett par månader sedan var det han som kontaktade mig och frågade om jag hade texter till en platta. Han fick ett par texter.

6Vad handlar texterna om på nya skivan?

– De handlar som vanligt om den bittra sanningen om livet. Många säger att det är så jävla bra alltid, men jag tror att de flesta inte vill låta negativa.

7Ge exempel på det!

1Det gått fyra år sedan tävlingen CP-blues avgjordes och många musi­ ker tonsatte dina texter. Vad tänker du om tävlingen i dag?

– Den var ett mycket underhållande och roligt projekt i mitt liv.

Förberedelserna var roligast, men det var även roligt att se alla musikernas bidrag. Det var många bra.

2Hur går det med musiken och text­ författandet?

– Ja, vad finns det att säga? Det är nio låtar som man antagligen hör att jag har skrivit texterna till eftersom det inte är så glada. Annars håller jag på med lite andra musikprojekt. Jag brukar delta i Bluesjam. Clas Yngstöm och jag ska spela lite ihop, tänkte vi. Det gäller bara att han får tiden att räcka till.

Vi repade i januari men vi har inte kommit så mycket längre.

– Jag har spelat in några låtar tillsammans med Leif Kindgren som hade ett bidrag i tävlingen. Jag fortsätter skriva låttexter då och då.

Förut var mitt mål att få Roffe Wikström att göra en platta med mina texter men nu är läget så att han inte har de praktiska möjligheterna att skriva musik längre. Jag får nöja mig med att han tycker att jag har blivit bra på att skriva texter.

4Hur har arbetet i studion varit?

3Du är aktuell med albumet ”Alkis­ lokomotiv”. Berätta!

5Hur kom du på idén med nya albu­ met?

– Jag var inte med i studion. Jag bara gav min kompis Emil texterna så gjorde han resten. Han skickade dock utkast på låtar som jag fick säga min åsikt om. Innan han tonsatte texterna fick jag även säga hur låten skulle vara utformad. Man kan säga att jag var textförfattare och hade någon mindre producentliknande roll.

>> Fakta Namn Johan Öberg Ålder 27 år Bor Nyköping Bakgrund 2014 lanserades kampanjen CP-blues i syfte att folkbilda om cerebral pares (CP). Johan Öberg kontaktade Studie­ förbundet Vuxenskolan (SV) som tillsammans med Johan utvecklade tävlingen där musiker från hela landet bjöds in att skriva musik till hans texter Aktuell Ny skiva

– Jag har en text som delvis handlar om en assistent jag saknar.

En annan text om alkoholisterna här i stan och folks märkliga bild av dem. Det är inte roligt att vara CP, men det är ännu värre att vara alkis. Ingen vill veta av dem. De finns bara vid den där parkbänken som alla går förbi.

8Finns det några glada låtar med?

– Det finns även en rätt glad låt som heter ”Permamobil”. Den blev lite felstavad men skit detsamma.

Den handlar om friheten att köra runt på stan och i skogen med min permobil.

9Är det någon text på skivan som betyder extra mycket för dig?

– Det är assistentlåten.

0Vad är det med just blues som till­ talar dig så mycket?

– Blues är enklast att lyssna på.

Den musiken är oftast formad så att den är lagom tjatig. Om man hittar en bluestolva som är bra så kan den knata på i flera minuter.

I bluesen är det vanligt att bända toner och det är väl en av de bästa sakerna med blues. Denna musik vill säga något och den förmedlar mycket, tycker jag. Min favorit är Buddy Guy.« N R 6 2 018 I MPU L S 15

PORTRÄTTET » VIRPI PAHKINEN

’’

Det är viktigt med andlighet

Utan ande ingen dans för Virpi Pahkinen

Virpi Pahkinen anses vara en av Skandinaviens internationellt största solodansare och förmår trollbinda sin publik. Hennes dans är ytterst fysisk och djurliknande. Hennes hemlighet däremot är nog en omättlig törst efter andlighet.

TEXT EYAL SHARON KRAFFT FOTO THRON ULLBERG

V

irpi Pahkinen sitter barfota på fjärde raden på Klarascenen på Kulturhuset Stadsteatern Stockholm. Det är en dag före premiären av dansföreställningen ”Monolit Polygon” och dags för den sista repetitionen. Full koncent­ration och dito koordination råder mellan de 25 vältränade dansarna på scen. Först dansar de ”monolit” – för sig själva – men i takt med högt ljudande andliga musiksekvenser övergår dansen till något mer ”polygont”, grupplikt och skrämmande.

När det blir som farligast händer något bakom min rygg. Virpi Pahkinen, som är koreograf för föreställningen, kutar barfota från sin plats i salen fram till scenen. Luften skälver när hon ilar förbi. Sekunderna efteråt dansar hon som en gudinna. Det blir magi.

Efter avslutad repetition kliver hon obehindrat tillbaka i rollen som koreograf och ger dansarna kommentarer på individnivå. Hon är lika positiv som saklig och

16 IMPUL S NR 6 201 8

verkar ha järnkoll på små detaljer. ”Kom ihåg att ta av dina örhängen.” Eller: ”Håll ögonkontakt med pub­liken hela vägen ut från scenen.” Återkopplingen faller i god jord och när hon är klar känns det kramkalas i luften.

VI SITTER I VARSIN mörkblå soffa, med ett litet fyrkantigt bord emellan. Omgivningen är knappast rogivande: ett avlångt sminkbord, tre sminkstolar och ett antal slarvigt uppställda stolar liksom en ständig ström av förbipasserande dansare och scenpersonal på väg till den angränsande hissen. Som barn omhuldade hon ordning och reda närmast pedantiskt. Nu tycks hon klara av kaos.

Tryggheten kan bero på 26 års scenerfarenhet, under vilka hon har framträtt i över 45 länder på fyra kontinenter. Hennes djurlika stil har gjort henne till en av Skandinaviens främsta dansare och hon har skapat

»

Texten fortsätter på sidan 20

Impuls träffar Virki Pahkinen inför premiären av dansföreställningen ”Monolit Polygom” på Klarascenen på Stadsteatern i Stockholm.

N R 6 2 018 I MPU L S 17

PORTRÄTTET » VIRPI PAHKINEN

”Man måste träna själen också. Jag är mycket ute i naturen, plockar svamp och strosar runt. Andlighet är väldigt viktig för mig. Utan ande ingen dans. Paradoxalt nog arbetar jag med den fysiska kroppen, men kroppen måste peka mot något högre.”

18 IMPUL S NR 6 201 8

N R 6 2 018 I MPU L S 19

PORTRÄTTET » VIRPI PAHKINEN

’’

Mitt utseende säger att jag betjänar dansgudinnan och att det är viktigt för mig. Viktigare än mig som privatperson. Jag är i tjänst hos dansgudinnan, jag får mina uppdrag uppifrån. koreografier för internationella danskompanier. Hennes konstnärliga gärning har fått många erkännanden och utmärkelser, däribland den kungliga medaljen Litteris et Artibus. Trots denna digra bakgrund menar hon att ”Monolit Polygon” är en utmaning för henne.

– Det är det största danskompaniet jag någonsin haft och samtidigt den kortaste repperioden någonsin, säger hon på klingande finlandssvenska.

Det som gör henne så stor kan inte bara förklaras av kadaverdisciplin. Förvisso utgör krävande fysisk träning en stor del av vardagen: hon dansar, yogar eller tränar sex gånger i veckan. Men det räcker inte, framhåller hon.

– Man måste träna själen också. Jag är mycket ute i naturen, plockar svamp och strosar runt. Andlighet är väldigt viktig för mig. Utan ande ingen dans. Paradoxalt nog arbetar jag med den fysiska kroppen, men kroppen måste peka mot något högre.

DENNA TÖRST EFTER andlighet har gäckat många. Hen-

nes aura är vida omtalad; hon har kallats orakel, gudinna, schaman. Sedan länge är huvudet rakat så när som på en smal fläta. Betecknande har hon utanpå byxorna på sig en fantasieggande och åtminstone en halv meter lång svart tygbit, som hon nyligen sydde ihop med byxorna. ”Rymdsvans” kallar hon klädseln.

– Mitt utseende säger att jag betjänar dansgudinnan och att det är viktigt för mig. Viktigare än mig som privatperson. Jag är i tjänst hos dansgudinnan, jag får mina uppdrag uppifrån, säger hon och pekar med fingret upp mot skyn.

Hennes andliga törst har funnits länge, men för elva år sedan hände något under en av hennes vallfärder till Ecuador. Hon drack ayahuasca, ett psykedeliskt te som tillmäts spirituella krafter, och var med om något som liknade en religiös uppenbarelse.

– Det var det största ögonblicket i mitt liv. Jag upplevde ett spirituellt klimax, en smörjelse av gudomligt ljus, säger hon och det tindrar om hennes gråblå ögon.

Efteråt var hon rädd. Skulle höjdpunkten få alla framtida erfarenheter att blekna bort?

Så blev det inte. Höjdpunkten tycks ha ingjutit ett oförglömligt elixir in i hennes själ.

– Ögonblicket har satt starka spår i mig, jag kan leva mig in i det om och om igen. Det har stärkt mina kunskaper. Tyvärr är man rädd för andlighet i Sverige.

TÖRSTEN EFTER ANDLIGHET fanns redan under uppväx-

ten i finska staden Jyväskylä, omgiven av vackra sjöar.

Pappa var professor i statistik, mamma psykolog. Den intellektuella stimulansen var stor, även om inte alla svar på Virpis religiösa grubblerier stod att finna i föräldrarnas stora hemmabibliotek. Grubblerierna svettades hon bort med konståkning på en närliggande sjö vintertid. Ensam under fullmånen gjorde hon åttor, hjärtan och oändliga spiraler på den svarta isen.

Allt detta ville läkaren sätta stopp för. Åttaåriga Virpi hade en svår och kronisk astma, fysisk aktivitet ansågs på den tiden vara livsfarlig. Men hon hade en stark vilja redan då och trotsade läkarens förbud.

20 IMPUL S NR 6 201 8

– Om jag hade lytt läkaren hade jag nog blivit duktigare på att uttrycka mig med ord. Jag hade författat flera böcker och haft analyser av min fysiska invaliditet som drivkraft. Nu har jag kanaliserat min skapande förmåga på dans i stället.

Som barn var hon inåtvänd och intresserade sig, ut­ över konståkning och piano, för spelet memory och universums tillkomst. Hon trivdes i sin ensamhet och med sitt grubblande. När mamma ville vara föräldraledig undrade Virpi om mamma inte skulle gå på kurs i stället, för att kunna vara ensam hemma.

I SINA TANKAR kände hon en innerlig dragning till konst.

Vilken konstart hon skulle utöva visste hon inte. Varför inte piano? Hon bad om ett piano av föräldrarna, och fick ett. Hon spelade på fritiden och hade en privatlärare. Efter gymnasiet fortsatte hon med piano på konservatoriet i Helsingfors, men en händelse öppnade hennes ögon. Hon koreograferade en solodans och upptäckte med ens att hon hade en stark formkänsla.

Sex år senare hade hon flyttat till Sverige, gått Danshögskolans koreografilinje i Stockholm och hade, vid fyllda 24, sin publika solodansdebut inför hundratals åskådare på Kulturhusets stora scen. Mottagandet blev varmt. Det sporrade.

– Att dansa solo kändes som den största kontakten man kan ha med universum. Ändå skulle det ta ytterligare sex år till Det Stora Internationella Genombrottet.

Under tiden arbetade hon på Dramaten, där hon bland mycket annat spelade rollen som mjölkflickan i Ingmar Bergmans sista uppsättning av ”Spöksonaten”.

Samtidigt producerade hon egna dansverk och kunde ha flera föreställningar samma dag.

– Det var tufft, men inte knäckande. Jag har en hård kärna, sisu (hon klappar med händerna mot barmen).

Det gör att jag kan överleva en sådan stress.

1996 VAR DET stora genombrottsåret. Länge hade hon

närt en dröm om att åka till den stora scenkonstmässan Cinars i kanadensiska Montreal. Något statligt stöd till sådana ändamål fanns inte att tillgå på den tiden.

Men en dansaffisch som hon sålde till finansmannen Robert Weil räckte nätt och jämt till färden över Atlanten, vilket gav henne chansen att för första gången dansa för internationella arrangörer. Resten är en internationell framgångssaga.

Men de senaste åren har hon inte bara dansat solo, utan också koreograferat och därmed varit arbetsledare, eller ”kapten” som hon själv säger.

– Jag vill bestämma. Som solodansare kan jag göra mina egna fel i lugn och ro, som kapten inte.

Inte utan att man undrar hur hon är som kapten.

Enligt en produktionsledare som undertecknad har talat med bakom kulisserna är hon ovanligt bra att samarbeta med: prestigelös, ödmjuk och lyssnande.

Själv sitter hon rak i ryggen i den blå soffan mitt i kaoset, ler lite blygt och tar gott om tid på sig innan hon svarar.

– Jag är en lågintensiv person. Jag har lätt att kon-

>> Exklusivt Namn Virpi Pahkinen Gör Dansare och koreograf.

Aktuell Har skrivit manus till föreställningen ”Inferno 2,55 %”, en blandning av ”alkemisk fantasi och Bitcoinkomedi”.

– Men jag kan trycka på den sociala knappen.

Vid konflikter är hon sällan den som gormar det förs­ta hon gör, men även här har hon en oanad kapacitet.

– Om situationen skulle kräva ett pedagogiskt utbrott har jag tillgång till det.

Det märks att hon hellre pratar om dans. Men är hennes digra erfarenheter inom området verkligen riskfria? Man kan bli blasé och tappa gnistan att fortsätta verka inom konsten. Eller hur?

Av blicken att döma betraktar hon frågan som fullständigt absurd.

– Jag kan inte leva utan konsten. Konsten i någon form måste finnas i mitt liv. Ändå – ser du inga risker med att lägga all sin identitet i konsten?

– Jag umgås inte bara med dansare. Jag är ihop med en kille som inte dansar (han driver ett IT-företag).

Men litteratur, musik och dans måste finnas i mitt liv.

Livet kan inte handla bara om att äta, sova, dö. Det måste finnas något mera.

LIKVÄL ÄR DANS helt beroende av någonting så banalt vardagligt som pengar. Jämfört med teater går dans på en ständig svältkur ekonomiskt. Inte bara i Sverige, utan i hela världen, hävdar hon. Mycket bottnar i ”Shakespearetricket”. Teatern kan sätta upp en pjäs av Shakespeare eller en annan känd dramatiker och vips blir det klirr i kassan. Bistert nog fungerar det inte likadant inom dans – möjligen med undantag för Stravinskijs mästerverk ”Våroffer”. Trots internationell berömmelse tyngs även Virpi Pahkinens vardag av krassa bekymmer.

– Situationen är osäker hela tiden. Jag har inte råd med ett danskompani året om och jag vet inte om jag har tillgång till de dansare jag helst vill ha. Ändå menar hon att dans och rörelse behövs. I allra högsta grad när orden inte räcker till.

– Nuförtiden är dansen extra viktig, nu när kropparna sitter fast i mobiltelefonerna. Vi har krympt våra sinnen till denna lilla ruta, säger hon triumferande och pekar på min mobiltelefon på bordet. Dansen är sinnes­vidgande!

HON TALAR OCKSÅ varmt om dansen som en nyckel med

Med 26 års scenerfarenhet och turnéer i 45 länder på fyra kontinenter är Virpi Pahkinen en av Skandinaviens mest kända dansare ute i världen. Nu är hon i Stockholm för en ny föreställning.

Ålder Fyller 52 år den 16 december.

Familj Särbo med Ty Herin, en amerikan som driver ett ITföretag.

Bor På Kungsholmen i Stockholm.

centrera mig i stressiga situationer och kan ta styret.

Jag tål överraskningar på jobbet – det är mitt vatten och där kan jag hantera hur mycket stress som helst. w Är du en mjuk ledare eller en som pekar med hela han­ den?

– Jag brukar vara på gott humör och skriker inte.

Men jag har det finska auktoritära i mig och vid behov kan jag använda korta meningar på finskt vis.

SOM PERSON PRIVAT är hon mer ”kufisk” än social, med-

ger hon.

vilken man kan låsa upp den egna dörren till bättre självinsikter. Eller motsatsen – något som kan skänka en stunds skön avkoppling från vardagens vedermödor. Dansen kan omfatta mycket, och kan med behållning diskuteras i studiecirklar, framhåller hon.

– Vi har haft publika samtal om dans efter en föreställning. I en studiecirkel skulle jag vilja berätta om dans som konst.

Livet är dock inte bara dans och andlighet för Virpi Pahkinen. När hon hinner går hon till sitt favoritkafé i Vasastan i Stockholm.

– Det uppstår spontana samtal mellan stammisarna.

Det är väldigt roligt och givande och behöver inte bestämmas i förväg.

Men byten mellan dansens andliga värld och den grå vardagen är inte alltid smärtfria.

– Ibland kan det bli krock. Särskilt svårt är det att gå från en föreställning, med den auran jag har skapat under dansen, raka vägen till tunnelbanan och bli knuffad. Jag måste ”plocka ner mig” först. Det bästa sättet är att äta middag med dansarna.« N R 6 2 018 I MPU L S 21

FUNKTIONSNEDSÄTTNING » LSS

Eija, 3 år, har svår epilepsi och en funktionsnedsättning som gör att hon inte kan hålla upp sin kropp. Hon nekades personlig assistans i Danderyds kommun. Då var familjen tvungen att flytta 90 mil, till Boden, där släkten kan hjälpa till.

Familjen överklagade i Förvaltningsrätten som nu bedömt att Eija har rätt till assistans. Men familjen har redan flyttat…

TEXT MARIA ORTLER

De flyttade

22 IMPUL S NR 6 201 8

Annika Winblad von Walter och Mattias Isaksson med sina barn.

90 mil

när Eija, 3, inte fick assistans N R 6 2 018 I MPU L S 23

FUNKTIONSNEDSÄTTNING » LSS

I

Socialkontorets beslut i Danderyd, som togs i maj i år, avslogs familjens ansökan om 168 timmars assistans i veckan.

Tvärtemot kommunen anser förvaltningsrätten att Eija visst har omfattande behov och att det inte räcker med de insatser som familjen redan beviljats. Dessa insatser är avlösarservice i hemmet på nätter och korttidsvistelse på helgerna.

Mattias Isaksson och och Annika Winblad von Walter är Eijas föräldrar. Mattias berättar om familjens erfarenheter: – Vi kände oss helt uppgivna tidigare när Danderyds kommun nekade Eija personlig assistans. Handläggaren förklarade att Eija kanske skulle vara berättigad till assistans när hon blev fem år.

FAMILJENS SITUATION BLEV ohållbar

och den enda utvägen blev att flytta till Boden, där den kunde få hjälp av släkten. De flyttade i augusti i år.

– Vi ansökte om personlig assistans för Eija i Boden. Till vår stora förvåning blev vi beviljade assistans här. Det hade vi inte räknat med, eftersom Danderyd kommun nekade oss det, säger Mattias.

Familjen har i Boden blivit beviljad 21 timmar assistans per dygn för Eija. I Boden finns ingen special­ förskola så familjen hoppas på att få till en fungerande vardag för Eija hemma, där hon får göra utflykter med assistenterna.

Hur har flytten till Boden och att ni nu fått personlig assistans påverkat Eija och er familj?

– Det är en enorm skillnad. Nu har vi tid och energi att vara föräldrar till Eija, inte bara assistenter.

Vi får även mer tid för Eijas syskon som är ett och fem år. Eija har blivit gladare och sover bättre nu.

– Eija behöver hjälp med allt. Tidigare när vi blev nekade assistans var vi trötta hela tiden. Jag har varit sjukskriven, för belastning av min axel. Skadan har helt enkelt uppstått eftersom jag burit Eija så mycket.

Hon kan inte hålla upp sin kropp själv. Jag hade inte heller tid att gå till gymmet för att träna upp min axel. I tre års tid har jag varit dygnet runt med Eija. Vi känner oss slut, efter allt som har hänt. Sedan vi flyttade till Boden och vi fick assistans har min axel börjat bli bättre, säger Mattias Isaksson.

FÖR EIJAS STORASYSTER Tova har det varit en stor omställning att flytta

24 IMPUL S NR 6 20 1 8

till Boden och behöva lämna sina vänner på förskolan i Danderyd.

– Annika och jag var tvungna att säga upp oss från våra fasta jobb i Stockholm. Det känns tråkigt att ha behövt lämna våra arbeten och vänner. Vår förhoppning är att börja arbeta i Boden.

Hur är det möjligt att ni tidigare har blivit nekade assistans av Försäk­ ringskassan och Danderyds kommun?

– Den socialdemokratiska regeringen gav inför 2016 Försäkringskassan uppdraget att ”bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen”. Det resulterade i att Försäkringskassan använde sig av en rad domslut, för att kunna genomföra besparingar.

– Det är otroligt ryggradslöst från regeringens sida. I slutet av valrörelsen sade man att man ska skjuta till ekonomiska medel till den grupp som omfattas av LSS. Men tidigare har man inte lyssnat på oss som har drabbats av nedskärningar av LSSinsatser.

– Vi tror inte längre på systemet.

Vi förstår inte längre varför man ska betala så hög skatt. Det svenska samhällskontraktet har byggt på att man gör rätt för sig och det har medfört vissa rättigheter. Men det

Danderyds kommun avslog ansökan om assistans till fa­ miljen. När förvalt­ ningsrätten ansåg att Eija visst hade omfattande behov och hade rätt till utökad assistans hade familjen redan flyttat till Boden för att få hjälp av släkten.

vi ser nu är att de människor som är i störst behov av stöd och hjälp förlorar sina rättigheter. Ansvariga politiker har brutit emot samhällskontraktet, säger Mattias.

TILL TIDNINGEN MITT i den 12 oktober kommenterar Britt-Marie Ekström, socialdirektör i Danderyds kommun, Förvaltningsdomstolens dom.

– Vi tar nu del av domen, och där står det att ärendet återvisas till kommunen för en ny bedömning. Vi kommer att rätta oss efter domstolens beslut.

– Jag kan inte kommentera det enskilda fallet, men jag kan kommentera rent generellt kring LSSinsatser och säga att assistans till barn innebär svåra avvägningar. Det är ofta en kombination av insatser som kan bli aktuella.

Eija föddes i juni 2015 och det visade sig att hon hade en medfödd hjärnmissbildning som bland annat gör henne muskelsvag. Den första tiden i hennes liv tillbringade familjen mestadels på sjukhus. Hon fick svår epilepsi med andningspåverkan. Eija skrek nästan all sin vakna tid och saknade dygnsrytm.

På hösten försökte Mattias gå tillbaka till sitt arbete som journa-

list medan Annika skulle vara föräldraledig. Vid flera tillfällen höll Eija på att dö. Hon fick inte luft när hon satte i halsen. Annika fick åka in till sjukhuset med Eija flera gånger. Till slut blev Annika utbränd och vågade inte vara ensam med Eija.

När Eija var drygt ett år sökte familjen statlig assistans men fick avslag, med hänsyn till föräldraansvaret för ett så litet barn. En annan motivering var att Eija åt via sond, vilket inte räknades som ett grundläggande behov.

I STÄLLET FÖR STATLIG assistans be-

viljade kommunen 30 timmars avlösarservice samt ett dygn på korttidshem i veckan. Timmarna använde de till en stunds avlastning på söndagar för att kunna hitta på något med storasyster Tova, men också för att pappa Mattias, som tog de flesta nätterna med Eija, skulle få sova två nätter i veckan.

Hösten 2017 blev Eija storasyster. Annika och Mattias hade nu en nyfödd bebis, en fyraåring, och Eija var två år vid denna tid och i behov av mänsklig hjälp dygnet runt. Visserligen med avlösning 14 av dygnets 24 timmar, men där ingen kunde lyfta Eija under de resterande tio timmarna varje dag vilket gjorde att hon därför blev liggande i sin säng större delen av tiden.

Detta innebar att de flesta aktiviteter i syfte att stärka Eijas muskler och mobilisera hennes slem uteblev.

Men också den livsnödvändiga leken och stimulansen. Det innebar att familjen åt middag på golvet i Eijas rum på kvällarna, för att kunna vara tillsammans. Vid det här tillfället var Eija nära lunginflammation och började gå ned i vikt.

NÄR FAMILJEN VÄNDE sig till Danderyd kommuns LSS-handläggare för att berätta om krisläget, fick de höra att kommunen inte kunde göra något, eftersom de hade gett avlösning.

Familjen kände sig hjälplös och sviken. Mattias var föräldraledig med Eija i två år. Men föräldraledigheten tog slut.

Den sista perioden före flytten till Boden hade Mattias och Annika lyckats samla in pengar via nätet.

Det räckte till att anställa en personlig assistent i tre månader. De hade aldrig trott att de skulle bli tvungna att själva samla in pengar från medmänniskor, för att få stöd till sin dotter. Men så var det.«

Lagen urholkas – färre unga får assistans Många barn och unga har förlorat sin personliga assistans. Familjerna går på knä, känner vanmakt och för en del är den enda utvägen att lämna sina barn på korttidsboenden. Kommunerna får ta ett allt större ansvar för LSS-insatser. Men många barnfamiljer faller fortfarande mellan stolarna.

TEXT MARIA ORTLER

L

SS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, kom till 1994 för att människor med funktionshinder skulle kunna flytta från institutioner och ut i samhället, bland annat med hjälp av personlig assistans. Intentionen i lagen är att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra. Men i dag följs inte lagen i många fall, trots att den fortfarande gäller.

Ur ett barnrättsperspektiv är det viktigt att möjliggöra för barn med funktionsnedsättning att bo hemma även vid stora behov av hjälp och tillsyn, bedömer Socialstyrelsen.

I förarbetena till LSS uttalades att personlig assistans för barn och ungdomar alltid bör övervägas som alternativ till att bo utanför föräldrahemmet.

I MÅNGA FALL beviljas mer begrän­ sade alternativa insatser med andra syften än att tillgodose den enskildes samtliga hjälpbehov, exempelvis avlastningsinsatser för närstående.

Det gör att de enskildas behov troligen inte tillgodoses i samma utsträckning som när de hade eller kunde ha fått personlig assistans. I

Från och med 2015 har antalet indragningar av beslut om statlig assistansersättning ökat kraftigt.

vissa fall beviljas inga insatser alls.

Det kommer Socialstyrelsen fram till i sin lägesrapport från 2018.

KARIN FLYCKT ÄR sakkunnig på Soci-

alstyrelsen. Hon har skrivit Socialstyrelsens lägesrapport från 2018, ”Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning”. Hon lyfter fram att en stor del av förklaringen till kommunernas ökade ansvar när det gäller LSS-insatser beror på förändringarna inom den statliga assistansersättningen.

Från och med 2015 har antalet indragningar av beslut om statlig assistansersättning ökat kraftigt och många personer har i stället fått insatser från kommunen. Då har även en del av kostnaderna flyttats över.

ANTALET ASSISTANSBERÄTTIGADE har minskat med 1 711 personer sedan oktober 2015 då 16 179 personer hade assistansersättning från Försäkringskassan. Antalet är nu nere på nivåer från 2007.

Mellan 2015 och 2016 steg kostnaden för kommunalt beslutad personlig assistans enligt LSS med 11 procent, cirka en miljard kronor.

Kostnaderna för bostad med särskild service ökade i sin tur med 9 procent, cirka två miljarder i fasta priser. Även kostnaderna för boende för barn steg något, trots att antalet flickor och pojkar med insatsen minskar.«

N R 6 2 018 I MPU L S 25

»

FUNKTIONSNEDSÄTTNING » LSS

Kritik mot den nya LSS-utredningen Funktionshinderrörelsen kräver en ny LSS-utredning, som tar hänsyn till FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och Barnkonventionen. Den kräver också att en kommande regering stoppar dagens utveckling där allt färre beviljas assistans.

TEXT MARIA ORTLER

D

en socialdemokratiska regeringen tillsatte 2016 en utredning som skulle se över LSS och personlig assistans. Från början hade utredningen ett mycket tydligt uppdrag: att spara pengar. Men efter hård kritik från Rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) och and­ ra företrädare inom funktionshinderrörelsen har formuleringarna mildrats något. Nu är begränsningen att utredningen inte får föreslå något som ökar kostnaderna.

Men med tanke på att många har förlorat sin personliga assistans är även den begränsningen för hård, anser RBU. LSS-utredningen ska presenteras den 10 januari 2019.

Den har fått ytterligare förlängd tid.

EN DEL FÖRSLAG har redan läckt från

den nya utredningen: w Staten bör vara ensam huvudman

för personlig assistans, även för de med grundläggande behov under 20 timmar per vecka med kommu-

26 IMPUL S NR 6 20 1 8

nalt beviljad assistans. Kommunerna ska fortsätta att finansiera de 20 första timmarna för varje berättigad person till personlig assistans. w Personlig assistans ska inte beviljas till barn under 16 års ålder. De ska i stället kunna få en ny LSS-insats: Personligt stöd till barn. w LSS insatsen ledsagarservice tas bort och ska ingå i en ny LSS-insats, personlig service och boendestöd, som även ska ersätta visst stöd som i dag ges via socialtjänstlagen eller andra LSS-insatser.

De ovanstånde föreslagna nya LSS-insatserna kommer kommunen att ha huvudansvaret för.

myndigheten, helt i strid med domen i högsta instans. Alla de som redan förlorat sin personliga assistans är inte hjälpta av att tvåårsomprövningarna inte genomförs just nu, poängterar RBU. ETT ANNAT FÖRSLAG som läckt från

Maria Persdotter, ordförande för RBU. FOTO: LEIF R JANSSON

MARIA PERSDOTTER ÄR ordförande för

RBU. Hon säger: – Konsekvenserna av dessa läckta förslag skulle bli förödande och innebära att många personer med omfattande behov inte kommer att kunna bo i sina hem utan as flytta till särskilda boendeformer.

Så länge familjerna kan kämpar de för att själva kunna ta hand om sina barn, men det finns en gräns för hur mycket de orkar.

Tvåårsomprövningarna av personlig assistans har tillfälligt stoppats. Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att sondmatning ska betraktas som en måltid och kunna ge rätt till personlig assistans.

RBU lyfter fram att Försäkringskassan sätter sig över den prejudicerande domen och fortsätter att avslå ansökningar om assistans för barn som behöver sondmatning. Bara momenten när sondslangen kopplas av och på är grundläggande behov, resonerar

Nicklas Mårtens­ son, förbundssekre­ terare för Autismoch Aspergerför­ bundet.

Hans Knutsson, lek­ tor vid Ekonomihög­ skolan vid Lunds universitet.

FOTO:

ADAM HAGLUND

LSS-utredningen är att endast praktiska hjälpbehov ska berättiga till personlig assistans. Behov på grund av psykiska funktionsnedsättningar ska inte längre ge rätt till stöd med självbestämmande. Förslaget bygger på att kapa det så kallade femte ”grundläggande behovet”. Det finns till för att fånga upp gruppen med psykiska funktionsnedsättningar.

I stället föreslås ett annat stöd för den gruppen – tillsyn av övervakande karaktär.

Nicklas Mårtensson är förbundssekreterare för Autism- och Aspergerförbundet. Han säger: – Om detta förslag går igenom innebär det sämre möjligheter för människor med psykiska funktionsnedsättningar som exempelvis autism att leva ett liv som andra. Det blir ingen kontinuitet för familjerna och de får högre belastning.

– Jag anser att den nya LSSutredningen i grunden har fel infallsvinkel. Den utgår ifrån att spara pengar. Men utgångspunkten borde vara att även de med funktionsnedsättningar som är i behov av LSSinsatser ska kunna leva ett liv som andra i enlighet med LSS-lagen.

– I många fall har korttidsvistelser och ledsagarservice dragits in.

Barnen får lida. De kan inte träffa kompisar, gå på bio, ta promenader och ha ett bra liv.

mål och delmål lyfter fram vikten av funktionsnedsättningsperspektiv.

PERSONLIG ASSISTANS ÄR det mest kostnadseffektiva alternativet.

– Personlig assistans är okomplicerat och effektivt. Det kostar mind­ re än alternativen och den genererar höga värden såsom solidaritet, gemenskap och tolerans, säger Hans Knutsson, lektor vid Ekonomihögskolan, vid Lunds universitet.

– Oavsett hur stödet ges kommer det alltid att kosta pengar att ge stöd till människor med funktionsnedsättning. Det går inte att diskutera den personliga assistansens alternativkostnad, utan att beakta de kvalitetsskillnader och värden som finns inbyggda i de olika alternativen, säger Hans Knutsson.

Han har skrivit rapporten ”Den personliga assistansens alternativkostnader” från 2017. Med hjälp av officiella uppgifter från socialdepartementet, SCB, SKLs kommundatabas Kolada, Socialstyrelsen samt Försäkringskassan beräknas och jämförs kostnaderna för att ge stöd och service åt människor med funktionsnedsättning genom personlig assistans, hemtjänst, plats på ett boende respektive anhörigs arbete.

– RESULTATET AV JÄMFÖRELSEN visar

– LSS-lagen är tänkt som en brygga för människor så att de ska kunna vara delaktiga på samma villkor som andra. Men i dag urholkas den allt mer.

Sedan 1 januari 2016 gäller FNs nya utvecklingsmål i Agenda 2030

LSS, lagen om sär­ skild stöd, har gett upphov till tolk­ ningar som drabbat många familjer hårt när assistanser­ sättningar har dra­ gits in.

– Att förändra vår värld – också för Sverige. För funktionshinderrörelsen blev FNs nya mål en framgång.

Till skillnad från de tidigare Millenniemålen har världssamfundets stater nu enats om en utvecklingsdagordning som i såväl deklaration som

att under likställd personaltäthet och servicenivå medför den personliga assistansen lägre kostnader än alternativen, säger Hans Knutsson.

– Det är tydligt att de läckta förslagen i den nya LSS-utredningen syftar till att splittra LSS-insatserna.

Kommunerna kommer att behöva stå för en större del av kostnaden och statens utgifter minskar. Men de offentliga utgifterna kommer inte att minska. Däremot om kvaliteten sjunker, kan kostnaderna sjunka. Så verkar ansvariga politiker resonera i dag.

– Personer med funktionshinder och deras familjer blir offer för en ovärdig kamp mellan stat och kommuner. Kommunerna vill att staten ska ta ansvar för LSS-insatserna och staten vill att kommunerna ska ta ansvaret. Det handlar om att ingen vill ha ”svartepetter” och betala för LSS-insatserna.

– För att knyta ihop säcken har den tidigare regeringen satt press på Försäkringskassan att skära ner på LSS-insatser, utan att ändra själva LSS-lagen. De har alltså inte gått via riksdagen, säger Hans Knutsson.« N R 6 2 018 I MPU L S 27

NORDISKT SAMARBETE » FOLKBILDNING

Så in i Norden bra folkbildning – Nordiskt ledarforum skapar en arena för samverkan mellan olika aktörer inom folkbildning i Norden, säger Stefan Landberg, ordförande i Förbundet Nordisk Vuxenupplysning (FNV). Årets ledarforum ägde rum den 8–9 november i Stockholm. Arrangörer var FNV och Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

TEXT MARIA ORTLER

S

tefan Landberg är avdelningschef för SV Sjuhärad och avgående ordförande för FNV, som är en nordisk samarbetsorganisation för folkbildning.

– Folkbildning och det nordiska samarbetet är viktigare än någonsin

Både Stefan Landberg och AnnMarie Winberg lämnade sina poster som ordförande och generalsekreterare i FNV vid årsmötet i samband med ledar­ forum.

FOTO: MARIA ORTLER 28 IMPUL S NR 6 20 1 8

nordiska inslaget i nationellt, nor­ diskt och internationellt samarbete.

FNV bildades 1970 och omfattar åtta studieförbund från fyra nordis­ ka länder.

– Vi arbetar med utveckling och opinionsarbete gentemot politiker och andra beslutsfattare för ett levande nordiskt civilsamhälle och för folkbildningen som samhällsnytta, säger Stefan Landberg.

ANN-MARIE WINBERG ÄR avgående ge-

tidigare, inte minst med tanke på ett osäkert läge i omvärlden. Ju fler vi är som verkar för ett humant och öppet samhälle, desto bättre. Vi har ett ansvar att bidra till en stärkt demokrati, säger han.

FNV vill stärka den nordiska identiteten genom att främja det

neralsekreterare för FNV. Hon är även avdelningschef för Studieförbundet Vuxenskolan Göteborgsregionen Sydost. Hon säger: – Det här ledarforumet är viktigt. Deltagarna knyter kontakter, inspirerar varandra och många nya idéer till samarbetsprojekt brukar uppstå.«

Att frivilligt engagemang är så högt i Norden förklaras med att demokratin är stark.

FOTO: ISTOCKPHOTO

3,5 miljoner svenskar ställer upp frivilligt – I Norden är det framförallt människors värderingar som ligger till grund för deras engagemang i civilsamhället. I resten av Europa och de anglosaxiska länderna är frivilligt arbete i större utsträckning en del av karriärplaneringen, säger Lars Svedberg, professor vid Ersta Sköndal Högskola och forskningsföreståndare för Enheten för forskning om det civila samhället.

TEXT MARIA ORTLER

I

Sverige börjar ideellt arbete värderas högre, när man söker jobb.

Inte minst när man söker jobb i privata bolag. I dag är det en stjärna i kanten om man har arbetat ideellt, säger Lars Svedberg.

På Harvard i USA, ett av världens främsta universitet, måste man, enligt Lars Svedbeerg, ha gjort flera års frivilligt arbete för att komma in.

HAN HAR GJORT en ny forskningsstu-

die som heter ”Civic Engagement in Scandinavia”. Sedan 1900-talet har en rad studier visat en anmärkningsvärd hög och stabil andel människor som är engagerade i organisationer inom civilsamhället i Danmark, Norge och Sverige. Studiens slutsatser ger en bild av både stabilitet och förändring i formella och informella former av engagemang i civilsamhället de senast 25 åren.

Lars Svedberg, professor vid Ersta Sköndal Högskola och forskningsfö­ reståndare för En­ heten för forskning om det civila sam­ hället. FOTO: MARKUS

CRÉPIN SUNDSTRÖM

– Det politiska engagemanget bland unga har däremot gått i botten i våra nordiska länder. Det medborgerliga engagemanget inom politiken har sjunkit som en sten.

– I Sverige ökar också andelen ideellt arbete som är knutet till religiösa församlingar. Det har till stor del att göra med invandringen. De religiösa församlingarna kommer att fortsätta växa framöver, säger han.

– Det sker kulturella förskjutningar om vad medborgarna menar med frivilligt arbete. Det är viktigt att poängtera att det är just medborgarna som avgör definitionen av det arbete de gör, inte forskarna.

– Nu kan man i större utsträckning få betalt för insatser inom det civila samhället som tidigare ansågs vara volontärarbete. Det går mot en ökad professionalisering.

– Det som har förändrats i Norden är att människor inte längre har ett livslångt ideellt engagemang. Nu för

tiden är man kanske engagerad i en organisation i några år. Organisationerna inom civilsamhället behöver anpassa sig efter det, säger han.

– Medlemskapet i olika organisationer och föreningar är av stor vikt i Sverige. Det gäller att vårda det vilket många är bra på här. Nya former av frivilligt arbete har också vuxit fram. Nätaktivism är ett exempel. Påfallande många gör insatser på nätet, via till exempel Facebookgrupper.

LARS SVEDBERG LYFTER fram att 3,5

miljoner människor gör frivilligt arbete i Sverige per år. I Sverige finns det just nu 240 000 registrerade föreningar. Att det frivilliga engagemanget är högt i Norden beror på att demokratin är stark.

– Det är av stor betydelse för demokratin att folkbildningen får ett omfattande ekonomiskt stöd av staten i Norden, säger han.« N R 6 2 018 I MPU L S 29

VERKSAMHET » DET HÄNDER I GRÄNNA

Erik Moreau och Anna Lindenkrantz, verksam­ hetsutvecklare i SV Jön­ köpings län i Gränna, vill särskilt slå ett slag för den lokala bortglömda kvinnohistoria SV lyfter fram i samarbete med Grenna museum.

”Det är viktigt att ha en lokal förankring” Verksamhetsutvecklarna Anna och Erik skriver om SV i Gränna I Gränna har det hänt mycket inom Studieförbundet Vuxenskolan under 2018.

Här berättar verksamhetsutvecklarna Anna Lindekrantz och Erik Moreau vad SV betyder för den lilla staden vid Vättern.

”

Vi är två verksamhetsutvecklare som jobbar i Gränna, Anna Lindekrantz och Erik Moreau. Anna jobbar främst inom allmänmarknaden och Erik har störst fokus på musikverksamheten.

30 IMPUL S NR 6 201 8

Vi är båda riktiga lokalpatrioter och brinner för att det ska hända saker här i Gränna. Det är väldigt viktigt och värdefullt att vi har den lokala förankringen.

I våras hade vi flera nya, uppskattade arrangemang: retrokvällar med

nostalgi, där man lärde sig mer om amerikanska bilar från 1950–70-talen, besökte tidstypiska miljöer, samt om Husqvarna motorcyklar.

Vi hade en studiecirkel om lokalhistoria, om bygdens natur och kultur som var mycket populär. Här fick

I oktober var författaren Kristina Sandberg på besök. Hon berättade om vilka reaktioner hennes romankaraktär Maj har väckt och varför det var en feministisk handling för henne att så ingående skildra hennes tillvaro som hemmafru.

Den 17 november planerades en vernissage för utställningen ”Den andra halvan av historien” som produceras av skrivarstugans deltagare.

Där lyftes flera olika kvinnor från trakten fram som varit verksamma, oftast i det tysta.

2018 HAR VARIT ett händelserikt år

Mari Lundberg, Grenna Museum.

man ta del av diverse sanningar och skrönor, bataljer och människo­öden.

SOMMARKURSER VAR EN nyhet hos oss

då vi erbjöd helgkurser i akvarell och kreativt skrivande. Ett koncept vi tänkt fortsätta med och även utveckla.

Vårt projekt ”Att synliggöra kvinnor i historien” har genomförts i samarbete med Grenna Museum.

Vi inledde projektet med en föreläsningsserie. Först ut var ”Slottsfru – lyxhustru eller företagsledare?” med Alexandra von Schwerin, slottsfru, entreprenör och feminist från Skarhults slott i Skåne.

Alexandra von Schwerin, slottsfru och författare.

kens Frimans krig”, Eva Kaijser och Monica Björk. Verklighetens fröken Friman hette Anna Whitlock och under hennes ledning startade en handfull kvinnor mot alla odds en egen kooperativ affär, Svenska Hem, mitt i Stockholm. Detta och om rösträtten och de svenska kvinnornas kamp för jämlikhet, fick vi veta mer om under denna kväll.

Under dessa föreläsningskvällar bjöd vi in till en Wikipediakurs – Att lära sig publicera på Wikipedia – i samarbete med Jönköpings läns museum. Vårt syfte var att få fler kvinnor intresserade av att redigera på Wikipedia samt att få fler att skriva om kvinnor.

Till vänster: Kristina Sandberg, förfat­ tare. Till höger: Eva Kaijser och Monica Björk, författare till serien om Fröken Friman.

för musikverksamheten i Gränna, bland annat Festival Wettern och workshops i samarbete med Grenna Bluegrass Festival.

Vi har utökat kursutbudet med en rad olika instrument: banjo, gitarr, mandolin och fiol. Ett musikcafé har startats. Dit är det tänkt att man kan komma efter att ha gått någon av våra olika kurser i instrument, så man kan hålla musicerandet levande.

Ett annat nytt inslag är fotocafé, där man träffats och utbytt idéer och hjälpt varandra komma vidare.

Vi var även först i Sverige med att ha en kurs i amerikansk folkdans (clogging) med en ledare ifrån Virginia. Däremellan har vi även klämt in en rockskola för ungdomar.

ANDRA KURSER VI haft är Fåglar inpå livet och en föreläsning med Sara Bäckmo, Vinterodling i Skillnadens trädgård, som drog 150 personer.

En ny satsning till hösten har varit FredagsFöreläsningen; sista fredagen varje månad har vi erbjudit föreläsning samt fika under eftermiddagen. Vi har haft författaren Frida Moisto som skrivit en deckare som utspelar sig i Jönköping. Det har varit ett uppskattat koncept som vi kommer fortsätta med.

Flera nya danskurser, som till exempel Dansmix 30+ och Showgrupp 10–14 år har startats, och vi har tack vare vår nya danslokal även kunnat erbjuda flera yogagrupper.

ALEXANDRA BLEV NYFIKEN på sin före-

trädare och började forska om kvinnorna på slottet som blev till boken ”Den dolda kvinnomakten”, årets bok i svensk historia 2014. Samma år öppnades familjen Skarhults slott för allmänheten för förs­ta gången, för att berätta om kvinnornas historia.

Den andra föreläsningen hölls av författarna bakom tv-serien ”Frö-

VI ERBJÖD EN fortsättning i form av en skrivarstuga. Vid den första träffen inspirerade en skrivpedagog och gav tips om hur man kommer igång med skrivandet och vad man bör tänka på. Grenna Museum hade en bildgrupp med kvinnor som ägnat sig åt att identifiera personer på äldre fotografier från förr (1950–80-talen).

VEGETARISK MATLAGNING OCH jul-

bordsklassiker har varit uppskattade arrangemang.

Nu planerar vi för fullt inför våren och det ska bli så spännande att se reaktionerna på våra kommande nyheter!

Anna Lindekrantz och Erik Moreau

”

VERKSAMHETSUTVECKLARE

N R 6 2 018 I MPU L S 31

»

VERKSAMHET » DET HÄNDER I LIT

”Jag känner stolthet när jag går till jobbet” Verksamhetsutvecklaren Gerd skriver om vardagen i SV Jämtland I Lit några mil norr om Östersund är Studieförbundet Vuxenskolan (SV) en central samlingsplats. Gerd Larsson Lundgren, verksamhetsutvecklare, känner stolthet när hon går till jobbet varje dag.

Här berättar hon vad SV betyder för byn.

”

Min arbetsplats ligger ett par mil utanför Östersund. Lit är en liten ort med cirka 4 000 människor som bor i samhället och i byarna runt omkring.

Lits Byföreningar har 34 olika föreningar och tillsammans driver vi viktiga och aktuella frågor.

SV-huset i Lit ligger centralt, och här händer det saker! Det är roligt och bra att sitta mitt i smeten. Kontor och verksamhetslokaler i samma hus ger möjligheten att komma nära både ledare och deltagare.

HÄR KOMMER ETT axplock från vår verksamhet:

w Vävstuga med tio vävstolar som aktivt an-

vänds året om. w Stor lokal som används två dagar i veckan som mötesplats för seniorer, café, underhållning, föreläsningar och aktuellt från bygden. w En hantverksbod som bemannas tre dagar i veckan av lokala duktiga hantverkare som dessutom är ledare till våra cirklar. En social mötesplats. w Keramik med möjlighet till drejning och brännugn på plats, målaravdelning med stafflier, mötesrum där våra föreningar kan mötas. w Sygruppen ”Hela Lit syr”, som träffas för att sy kläder varje vecka, och SPF-damgrupp som träffas varje måndag för att diskutera aktuella saker som rör seniorer.

JAG KAN INTE minnas att jag under mina 13 år

som anställd gruvat mig för att åka på jobbet någon morgon. Det är få förunnat att ha ett så stimulerande arbete som en verksamhetsutvecklare har. Att få möta nya människor nästan varje dag, se människor växa och ha roligt samtidigt, byta erfarenheter och kunskaper.

Stolthet kan jag känna när jag åker förbi SVhuset någon kväll och ser att det lyser och att parkeringen är full av bilar.

De gör något folkbildande där inne!

Gerd Larsson Lundgren

”

SVS VERKSAMHETSUTVECKLARE I LIT

32 IMPUL S NR 6 20 1 8

I Lit i Jämtland finns Gerd Larsson Lundgren. På 1980-talet var hon cirkelledare i SV i bland annat gamla målningstekniker och korgtillverkning. Nu är hon verksamhetsutvecklare.

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

Södermanland har flest gröna skolor HÅLLBART. Grön

Flagg betyder att här pågår ett arbete för hållbar utveckling. Söndagen den 11 november var det Grön Flagg-dagen på tusentals skolor och förskolor runt om i Sverige.

Dagen efter firades arbetet för en hållbar utveckling.

Samtidigt delades priset Årets Grön Flagg ut i kategorierna förskola, grundskola och gymnasieskola.

Södermanland har den högs­ ta andelen Grön Flagg-skolor och förskolor i landet, följt av Gävleborg och Skåne.

Källa: Håll Sverige rent

Folkhögskolan fyller 150 år Impuls gjorde ett reportage om ”Middag hos mig” förra året då ett pilotprojekt startade. Nu får det en fortsättning i Västra Götaland.

Välkommen på middag för bättre psykisk hälsa I projektet ”Välkommen på middag” kommer Studieförbundet Vuxenskolan Västra Götaland i samarbete med Hushållningssällskapet Väst att verka för att förebygga psykisk ohälsa och bryta isolering hos personer med funktionsvariation.

PSYKISK HÄLSA. Tillsammans

med målgruppen och med måltiden som utgångspunkt skapas middagsträffar där deltagarna lagar mat och möter nya vänner. Genom träffarna tränas den sociala kompetensen som i sin tur ökar både självkänsla och självförtroende.

Projektet är ett av de dem som beviljats stöd inom ramen för Postkodstiftelens temautlysning ”Psykisk hälsa genom livet”.

HELA IDÉN OCH målet med ”Väl-

kommen på middag” är att träffa nya vänner och ha roligt tillsammans. I projektet, som

fått sin inspiration från tv-programmet ”Halv-åtta-hos-mig”, ges möjlighet för åtta middagsgrupper att träffas, bjuda på mat och ha roligt tillsammans.

Deltagarna får all hjälp som behövs (för den som vill) både med planering, inköp och matlagning. Maten lagas efter recepten i appen MatGlad som vägleder och gör det lätt för alla att laga och bjuda på mat.

och festlig mat. Fokus läggs på att göra det trevligt och kul, liksom att träna på att umgås och konversera med sina gäster. I ”Välkommen-på-middag” har speciella ”pratkort” tagits fram som gör det lätt att hitta samtalsämnen. Genom att lära sig att bjuda in nya vänner utvidgas bekantskapskretsen, vilket är hela målet med projektet.

INGA TÄVLINGSPOÄNG SÄTTS på de

ERFARENHET FRÅN TIDIGARE ge-

nomförda projekt som Hushållningssällskapet genomfört har visat att det finns ett stort behov av enkla och naturliga sätt att mötas. I projektet får den som är middagsfixare stöd för att testa och pröva sig fram för att göra det mysigt och roligt att umgås.

Middagsgrupperna består av tre, fyra personer som omväxlande träffas hos varandra.

Middagsfixaren bjuder sina vänner på enkel, lättlagad, god

måltider som serveras. Här är alla vinnare. I projektet skapas förutsättningar för att knyta nya kontakter, öka livskvaliteten, stärka självförtroende och självkänsla samt förbättra den sociala hälsan för personer med funktionsvariationer.

Kontaktperson på SV Västra Götaland är Anna Anteryd, verksamhetsutvecklare.« Källa: Hushållningssällskapet Väst och Studieförbundet Vuxen­ skolan (SV) Västra Götaland.

JUBILEUM. Folkhögskolan fyller 150 år i år. Det har uppmärksammats under hela året på olika sätt.

De första svenska folkhögskolorna grundades 1868. Det var folkhögskolan Hvilan och Önnestads folkhögskola i Skåne samt Östergötlands folkhögskola (senare Lunnevads folkhögskola).

I dag, 150 år senare finns det 155 folkhögskolor i landet och fler håller på att öppnas.

Källa: Svenska folkhögskolor

Dag för mänskliga rättigheter MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER. Inter-

nationella dagen för mänskliga rättigheter är en av FNs internationella dagar. Den högtidlighålls den 10 december varje år.

Dagen instiftades 1950, och datumet valdes för att hedra FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna som antogs av FNs generalförsamling den 10 december 1948.

Källa: Amnesty N R 6 2 018 I MPU L S 33

KULTURKRYSSET

MANS- LIGGER BOK AV GRISAR JUMBO I S 2014

ÄR DE SOM SKRATTAR

HELAN OCH HALVAN

BOK AV VASS PÅ S 2016 PENNA

FESTTÅG

UTAN SÄLLSKAP

SOCKEL SKRIVS ETT HÄR SYNVIDDEN

PRICKA SOM MÖTA STRÖMMAT HÅLLA LÅDA

HAR BEST STORT? ÄR ELDSJÄL

TVÅ ATT GÅ MED TUNNAN

PÅSTOD RÄL KAMP TILL HAVS

FORTGÅR KAMPSPORT

GRAND PRIX EMILS SYSTER

BLÅST MATTA ASYNJA

ÖNSKAS GOD

INTE VÅRT LANDTUNGA BOK AV S 2018

DEN GLIDER MAN I

DAGORDNINGEN OKÄND PERSON

KAN VARA LEN SOM PERSIKA

HYLSOR

JÄMTE EDLA I ADLIGA NAMN

SNUSAR

LUKTA SOM EN SPETS

USA I USA SÄGER MATT LOCKAR VID SOL

SÖVA AVSPISA BIBELDEL ORKAR INTE

SON ROVFÅGEL DEN BILDAR TÄCKE BLOMMA VÄRMER HÄNDER STOR STORLEK LIKNAR TRATT

KNIXADE KUL OM PLAN GÅR I

SVENSK KAMP MOJ JUNIMAN WEBBLÄSARE

BÖRJA VARA KRIMPROFIL

HÖG I RALLY

KRÅNGLIGA KAN SPÅMAN

LÄR LÅNG DRICKS RÖTT

KÄRL

© Bulls

JAROP

RÄKNAS SNABBT TILL DOSA

Vinn bok av Linnea Axelsson Dags för årets sista kulturkryss. Lösningen vill vi ha senast den 8 januari 2019. Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm.

Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 6/18”. Tre vinnare får var sitt exemplar av boken ”Ædnan”, av SVs författarprisvinnare Linnea Axelsson.

A R A N E D M A H L A B O D O L M I A N N G SATTE P FÖR

FÖRSMÅTT

KNATTE

DEL AV UK RYSKT MEDHÅLL

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 4/2018 Mia Alexandersson, Grums, Birgitta Johansson, Södertälje, och Kristin Öberg, Nordmaling

Namn

LIGGER RABAT I TRASSLA TILL

S J A A N A R N M A KHAN

KAN ARMÉ GÅ TILL

Adress Postadress 34 IMPUL S NR 6 201 8

MILNE

FATTIGDOM FINFÖRDELAD

N A B B L G A O G R E P A S P U T Ö D V L D A BITA I KANTEN OKLÄDD

GÅR DET UNDAN I

BLÅSINSTRUMENT ÖSELBO

LÖPER MAN LINAN LAGER

RULLE VÄSSAS PÅ PENNA

BOK AV A 2018 HÄPET UTROP

STICKAD RUNT KARDA LEE SOM REGISSERAR

FALKMAN DE TVÅ FÖRSTA

SAMLAR GAMLA SÅS I

BÖJELSE LAND I ROMAN

Å V S L U A T A T K A M N G L A A A R R O C K S K E O A R P R O E M I R A G N E A L T T V A T E N E N D

RINGLA SLUTAR SNUSA STÖTTAR MAST

BOK AV A 2016

FILMISK WEST FERNISSA

SLAG GÖR DET HETT

RUSADE IVÄG HAR LIBRETTO

GAV KRITIK KANTADE

KÖR TILL BOK AV A 2017

EFTER RE

ÄLDRE MÅTT GOLFAS VID

ASLANS VÄRLD

KÄND LENA

K T A T A E N D T E O N A I S O K A I N N T T A R R E

SITTER LÄRARE VID

HORN

BANDERAS

GÖRS UPP ÅTERSTODEN

GLORIA ERÖVRAR

Lösning till Kulturkrysset nr 4/2018.

KING COLE MAX I TRIO

L D E U T A A R T V R I E L D D E A D E E L U R A G K N A T E N N I A S J

TILLTAL

ROTAT

DELAR DAG MED VIDAR

ARGON I KEMIN HAR SKÄRM ORDNINGSFÖLJD

LIGGER FÖRST

FULT

DRIVS MED DEN BAKAS I

SMAKSÄTTER OUZO

VID SMÄRTA

FÖLJER SPÅR

© Bulls

MEDLA

NYHETER FRÅN STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN

Varsågod – nu är vänboken klar Bäste folkbildningsvän! Nu är den snart klar!

Det handlar om vänboken som vi fick som uppdragspresent av våra tre grundorganisationer vid jubileumsstämman i Linköping 2017: ”Som ett bevis på uppskattning och grundorganisationernas uppvaktning till femtioåringen har vi lagt grundplåten för en vänbok till vårt studieförbund. SV får välja ut ett antal personer som klokt kan spegla studieförbundets framtida utmaningar inom folkbildning och samhällsutveckling.

Vi ser fram emot en utgivning under 2018.”

Boken som snart ligger på bokdisken består av ett antal oberoende skribenters tankar om vilken roll folkbildningen i allmänhet och SV i synnerhet kan och ska spela i framtiden. Med fram-

tiden avses ett perspektiv fram emot 2050.

Alla vi som är engagerade i samhällsdiskussionen på olika sätt vet att framtiden bär på stora utmaningar. Utmaningar som både skapar framtidstro men också kan upplevas oroande. Mitt i den smältdegeln befinner vi oss i Studieförbundet Vuxenskolan och inom folkbildningen.

Gabriel Ehrling, Idealistas förlag, har fungerat som redaktör och resultatet har blivit 100 sidor framtidsspaning. Vi gav Gabriel fria händer men skickade med en önskan om att innehållet inte skulle stryka folkbildningen medhårs utan utmana med utgångspunkt i att SV är och ska vara en plats för nytänkande.

Som folkbildare drivs vi av det goda samtalet. Det goda samtalet är grun-

Ulrika Heie

Förbundsordförande, Studieförbundet Vuxenskolan

Nu finns Föreningsboxen på vår hemsida

Samtal med respekt – hur brukar du göra?

Hur inleder man ett samtal med någon som inte tycker likadant som en själv?

Hur påverkas demokratin och samhället om vi människor inte pratar med varandra? Hör Poul Perris, psykoterapeut, Mustafa Panshiri, föreläsare, och Anna-Lena Joners Larsson, som berättat sin historia i boken ”Nazibruden”.

den för demokratin. I Studieförbundet Vuxenskolan vill vi bidra till att många människor, trots olikheter och olika värderingar, pratar med varandra. Respektfulla samtal bidrar till bildning och bildning skapar utveckling.

Jag hoppas att boken ska stimulera till samtal och reflektion. Att den både utmanar och stärker. Att den inspirerar till nya tankar. Att den ger dig kraft och energi att vara med och utveckla vårt samhälle för en hållbar framtid.

God läsning!

Moderator: Nina Larsson, förbundschef, Studieförbundet Vuxenskolan.

Tid: 11 december kl 8.30–9.30, frukost från kl 8.00.

Plats: Biografen Victoria, Götgatan 67, Stockholm. Det blir även livesändning via Studieförbundet Vuxenskolans Facebooksida.

I december tar SVs material för före­ ningar steget online. Grundmaterialet i Föreningsboxen finns då öppet att använda, med filmer, illustrationer och digitala fördjupningsmöjligheter.

Boxen kommer sedan att ytterligare förbättras och fyllas på med material för föreningsutveckling under våren.

Håll utkik på vår hemsida!

N R 6 2 018 I MPU L S 35

Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Fredrik Federley: Dags att EU går först i ledet och förbjuder engångsartiklar i plast.

P

last kan få en stor påverkan på både djur och klimat när den hamnar i naturen. Sju av de tio vanligaste skräpen i strandnära miljöer och hav är plaster. Det är dags att EU går först i ledet med att förbjuda de engångsartiklar i plast där mer miljövänliga alternativ finns redo.

Varje år dör en miljon fåglar på grund av plastavfall i haven. I dag finns det 150 000 ton plast som bara ligger och skräpar ner i våra hav. Snart finns det mer plast än FREDRIK FEDERLEY fisk i våra hav. Detta är produkter som naturen inte kan bryta ner och som skadar vårt rika marina djurliv.

Det går att lägga till mängder av and­ ra siffror, slutsatsen är ändå att den plastkonsumtion vi har i dag inte platsar i ett hållbart samhälle. Dessutom kostar det enorma summor att städa upp efter oss själva.

EU-KOMMISSIONEN HAR BERÄKNAT att eu-

»Engångsartiklar i plast skadar djur, människor och miljön. Det medför en enorm kostnad som i stället skulle kunna satsas på forskning och utveckling för europeisk innovation.»

ropéerna år 2030 skulle spara 65 miljarder kronor på att förbjuda vissa engångsartiklar i plast, och att klimatkostnaderna skulle minska med 220 miljarder kronor. Detta om vi ger upp de onödiga engångsplastprodukterna som exempelvis plasttallrikar, plastbestick, plastglas och sugrör.

Nej, dessa engångsprodukter kommer inte försvinna från marknaden, vi kommer fortsatt att kunna köpa engångsbestick till vår sallad och få ett sugrör till vår dryck.

Men inte i plast. Engångsprodukterna kommer istället att ersättas av andra

hållbara material som redan i dag finns redo att tillgå på marknaden, såsom produkter baserade på biomassa.

Därutöver behöver vi i EU storsatsa på innovation inom förnybara material, återvinning och samtidigt stötta europeiskt företagande.

EU ÄR DOCK inte den största boven i dramat

utan framförallt Asien, med Kina i spetsen, är klart värre. Samtidigt är det dags att sopa rent framför vår egen dörr. Plast i ha-

ven är ett globalt problem och EU kan nu gå i främsta ledet för att visa på alternativa vägar. Det här är världens chans.

Värdet av att EU vågar gå först i ledet är enormt. Inte bara för oss människor utan även för vårt djurliv och den miljö våra barn ska leva i men också för att sprida det till andra kontinenter. EU måste ta krafttag och leda den teknologiska utvecklingen i Europa så att företag och industrier kan bli världsledande i alternativa produkter för plast.

ENGÅNGSARTIKLAR I PLAST skadar djur, människor och miljön. Det medför en enorm kostnad som i stället skulle kunna satsas på forskning och utveckling för europeisk innovation.

Europa måste snabbt bestämma åt vilket håll man vill gå. Jag vill ha en renare natur som i längden genererar pengar som kan satsas på förnybart material. Kan det uppnås gör jag gärna avkall på mitt sugrör i plast.«

Fredrick Federley (C) är Europaparla­ mentariker.

Fotnot: EU tog den 24 oktober 2018 be-

slutet att förbjuda engångsartiklar av plast.

Det innebär ett förbud mot bland annat sugrör, bestick och annan engångsplast.

Medlemsländerna ska säga sitt innan det slutliga beslutet tas. En majoritet av EUparlamentets ledamöter röstade för ett förbud mot engångsplast. 571 ja-röster, 53 nej-röster och 34 nedlagda röster.