Impuls 2018 5

Nr 4 September 2018 Årgång 51 30 kr

CIRKELLEDARE

Hon smider nya planer – i silver Studieförbundet Vuxenskolans tidning

PULS

Extra – fem sidor debatt

BOKMÄSSAN

Trångt i SVs monter

ÖRESUNDSREGIONEN

Gränssamarbete med hinder 6 SIDOR SPECIAL

…OCH SÅ SVERIGE RUN T, NOTERAT OCH KRYSS

Farväl, skog Björns livsverk gick upp i rök – då stöttade civilsamhället

Författarpristagaren Linnea Axelsson – samernas nya röst

Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #5 2018

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

Rädsla ger inte en hållbar värld

Anders

3

aktuella

S

ommarens torka och bränder satte fokus på mer än bara bränder och torka. Ibland kan det kanske klimatfrågan. Många hade nog förväntat sig till och med bli en negativ klangbotten i diskussionen. att detta skulle få större betydelse i valdebatAtt bygga ett hållbart samhälle är ett begrepp med en ten än det kom att få. Något som minst sagt positivare klang. Vi definierar hållbarhet utifrån de tre förvånar. aspekterna: Social, ekonomisk och miljömässig/ekoloNyligen presenterade FNs klimatpanel (IPCC) en spegisk hållbarhet. cialrapport om nödvändiga åtgärder för att nå målen i Rädsla, oavsett om den kommer från klimatförnekare Parisavtalet. I Paris enades 195 länder den 12 december som tror att världen stannar av om vi satsar på hållbar2015 om att målet för den globala uppvärmningen måste het eller pessimisterna som ser framför sig ett Harvara maximalt 1,5 grad. Parisavtalet byggde i sin tur på mageddon, skapar aldrig förändring. Rädsla blockerar Köpenhamnsavtalet från 2009 (COP15) som i sin tur män­niskor att se möjligheter och hitta lösningar. byggde på Kyotoavtalet från 1997, och så vidare.

ANDERS ÖHBERG Det behövs internationella överenskommelFÖR EN FOLKBILDARORGANISATION som SV handser men det räcker inte med påskrivna avtal lar det i stället om motsatsen. När människor och vackra ord om det inte följs av konkreta möts, lär sig nya saker och vidgar sina perinsatser. spektiv, föds nya tankar och idéer utvecklas.

Den rapport som IPCC presenterade visar Den drivkraften stärker samhället. Ett öppet att utvecklingen inte går tillräckligt snabbt. och demokratiskt samhälle är förutsättningen Även om de flesta – förutom en del faktaförför samhällets och människans fortsatta utnekare – är överens om att den globala uppveckling. Den pedagogik som studiecirkeln värmningen måste minska, innebär ju att varje erbjuder är ett effektivt verktyg för att uppnå år man ”väntar” krävs det än mer åtgärder kommande detta. Detta behövs också i hållbarhetsarbetet. år. Professor Johan Rockström menar till och med att vi Omställningen till en hållbar samhällsutveckling bara har tio år på oss. ställer stora krav på människor, stater, företag och organisationer att använda jordens OM MAN ÄR klimatförnekare – likt Donald Trump och resurser mer effektivt och på ett rättvist sätt. and­ra populister – kan man naturligtvis bortse från Men det ställer också krav på att vi tar dessa fakta. Problemet är bara att sanningen även hintillvara de resurser som varje människa ner upp klimatförnekarna. Det gör att den värld dom bär på. Det kräver kunskap, insikt och och vi lämnar efter oss till våra barn och barnbarn blir engagemang. sämre. Men inte nog med det. Vi lämnar över till dem I detta har vi en uppgift och ett att fatta mer dramatiska beslut för att komma till rätta ansvar.« med problemen än vad vi kan göra om vi agerar i dag.

ANDERS ÖHBERG Men det är också viktigt att klimatfrågan breddas till anders.ohberg@sv.se

1,1 miljoner är inte internetuppkopplade eller använder internet mycket sällan. Samhällsinformationen måste nå alla. Viktigt för demokratin.

»Sanningen hinner även upp klimatförnekarna.»

REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083, 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 Omslagsfoto: PELLE NYBERG

2 IMPU L S NR 5 20 1 8

E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu

FOTO: THRON ULLBERG

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med sex nummer per år.

Bokmässan i Göteborg hade närmare 60 bildningsaktiviteter i SVs monter.

Imponerande. Ännu ett bevis för folkbildningens styrka.

Populismen växer om den får härja fritt och om vi med en annan värdegrund avstår samtalet. Att prata med alla tillhör en folkbildares vardag.

MI

L J Ö MÄR K T

Ansvarig utgivare Anders Öhberg 070-626 38 88 anders.ohberg@sv.se

Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se

Tryck och repro Sörmlands Printing Solutions AB, Katrineholm

Chefredaktör Matilda Asp 070-855 30 83 matilda.asp@sv.se

Annonser Björn Fingal Alstrax Resurs AB 08-410 646 60 annons@alstraxresurs.se

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0

TS-kontrollerad upplaga: 28 900 (2017).

Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se

5041-0004 Trycksak

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

”

I Skärholmen i södra Stockholm satsade man inför årets val på valambassadörer från lokalt föreningsliv. Resultatet? Man fick ett högre valdeltagande än på 20 år.

Forum – idéburna organisationer med social inriktning

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga.

Sms: 0708-55 30 81, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Cirkelledaren ”Kung Fu” i TV4

18 4 Förlust för generationer

Elever får hjälp starta företag

SKOGEN. Skogsbränderna i norra Hälsingland är en

ekonomisk katastrof för flera skogsägare. Impuls har träffat Björn Brink, en av de drabbade.

12 Jobbpendling över gränsen

ÖRESUND. En region – en arbetsmarknad. I dag

jobbpendlar 18 600 personer från Skåne till Själland i Danmark. Men Öresundsregionen har många praktiska frågor kvar att lösa.

18 Porträtt: Linnea Axelsson

VINNARE. Linnea Axelsson fick SVs författarpris i

år. Hon berättar om hur hon började skriva och hur några samiska livsöden kom att bli det bärande temat i berättelsen ”Ædnan”.

12

24

SKOGSBRÄNDERNA I HÄLSINGLAND

»Det är en katastrof för oss skogsägare.»

24 Silversmide är hett

CIRKELLEDARE. Jenny Linde, silversmed och cirkel-

ledare i SV Göteborg, har fullt upp med kurser i silversmide vardagar som helger.

(Björn Brink, Ljusdal)

26 Böcker – och mycket annat

BOKMÄSSAN. Författarna avlöste varandra i SVs

monter på årets bokmässa i Göteborg. I miniseminarier belystes frågor om ”stad och land” och ”respektfulla samtal”.

28 Extra – fem sidor Puls

DEBATT. Volontärbyrån: Den gillar ideellt arbete.

Studieförbunden i Skåne och Halland: De är oroade över minskade kommunala anslag. I Skåne har Höör kommun nollat anslagen.

» Vår cirkelledare Arne O Berglund medverkade den 5 oktober i TV4s Nyhetsmorgon där han berättade om sina kurser i Wing Chun. Hos oss ger han cirkeln ”Kung Fu för seniorer”.

SV Uppsala län

4 DESSUTOM I DETTA NUMMER 10 Sverige runt 33 Noterat 34 Kryss 35 SV-nytt 36 Baksidan Anna Tibblin // Att verka men inte synas

» Det var en fantastisk dag med ungdomar som ska starta UF-företag i Sollefteå. Över 50 närvarande elever som med hjälp av oss på Studieförbundet Vuxenskolan nu går en intressant och lärande tid tillmötes.

SV Västernorrland

Illusion gick till dansfinal

» Illusion, som tränar i SVs danslokaler i Nässjö, vann koreografitävlingen Skapa dans. På höstlovet åker de till Stockholm för att representera Jönköpings län på riksfinalen, Stort grattis, Illusion!

SV Höglandet

En förening med framtid

» Vinnare av Krokoms kommuns finaste Guldkroken är Ås Framtid! Vi på SV är stolta över att under många år ha fått samarbeta med denna häftiga förening.

SV Jämtland

N R 5 2 018 I MPU L S 3

LANDSBYGD » SKOGSBRAND

Hans livsverk gick upp i rök Det är den 1 oktober – en fin höstdag i Hälsingland.

Där betyder skogen otroligt mycket för alla.

Det är en sorg för Björn Brink och hans familj att ha förlorat stora delar av sin skog i skogsbranden i somras.

TEXT MARIA ORTLER FOTO PELLE NYBERG

4 IMPU L S NR 5 201 8

N R 5 2 018 I MPU L S 5

LANDSBYGD » SKOGSBRAND

’’

Det är brist på resurser och saknas organisation

N

orra Hälsingland har varit hårt drabbat av skogsbränder de senaste tio åren. Björn Brinks släkt har bott i Hälsingland i många generationer – släktbanden sträcker sig ända tillbaka till 1400-talet. Hela sitt liv har han bott här och är politiskt aktiv som centerpartist. Han är bland annat ordförande för kommunfullmäktige i Ljusdals kommun.

Vi sitter i köket i hans vackra och stora släktgård från 1800-talet. Han visar på en karta i vilka områden han har förlorat skog i den stora skogsbranden i somras.

– Sammanlagt har jag förlorat runt 360 hektar i branden. Skiftet är tio kilometer långt i området södra Enskogen utanför Färila, berättar Björn och fortsätter: – Det var ett blixtnedslag som utlöste branden i det torra Ljusdalsområdet lördagen den 14 juli i Vitmyra. Då rök det bara lite grann i en grannes skog. Ljusdals räddningstjänst var upptagen med att släcka eld i andra närliggande områden. Det fanns inte tillräckliga resurser den första dagen att inleda släckningsarbete i grannskogen.

På söndagen tog elden fart. Då var brandkåren där och släckte med helikopter.

– Skogsägaren borde ha fått ett meddelande från räddningstjänsten om att branden inte var helt släckt, men det fick han inte. Hade han fått det hade han naturligtvis kontaktat oss andra skogsägare. Vi hade åkt dit och elden hade kunnat släckas. Det största området har brunnit i onödan, säger Björn Brink.

– Bränderna spred sig snabbt. Ända upp mot Storsjöarna och Kronoborg. Den drog iväg och földje mitt skifte och ån. Det blåste hårda vindar den dagen vilket skapade en turboeffekt.

– Vi träffade på en brandbil med fem man. De kom från Gästriklands räddningstjänst. Brandkåren i Hälsingland var upptagen med att släcka andra bränder. Vi var flera personer på plats som ville hjälpa till. Jag hjälpte till att dra slangen.

Det var en fördel att jag tidigare varit brandman.

SEDAN GICK DET över styr.

BJÖRN OCH HANS fru var nyfikna på

hur det gick med räddningsarbetet eftersom de har skog i trakterna. De åkte till Ängra på måndagen och såg redan från vägen att det brann i skogen. På vägen tillbaka såg de att det kom rök från deras skog.

6 IMPUL S NR 5 20 1 8

– Det började blåsa 15 sekundmeter och det var 30 grader varmt. Det brann för fullt ända upp i trädtopparna. På eftermiddagen vände vinden och branden var på väg mot byn Enskogen.

– Jag hjälpte brandmännen från

Björn Brink och hans familj förlorade cirka 360 hektar skog i branden i norra Hälsingland i somras.

Gästrikland att hitta rätt eftersom vi känner till vägarna här omkring.

Hela byn var samlad vid vägkorset vid Enskogen. Polisen var där och satte stopp för folk att komma in i det riskfyllda området. Elden kom farande rakt emot byn. Insatsledaren hade blivit lovad en helikopter, men fick inte kontakt med den och räddningsledaren. Telefonnätet var överbelastat. Det kom aldrig någon helikopter. w Hur var beredskapen?

– I maj, juni och juli hade det varit torrt. Då borde beredskapen vara högre än normalt, säger Björn Brink.

– Förr i världen var det 25 man som åkte ut i skogen vid en brand.

I dag är det fem stycken. Det kommer förstärkning om det behövs men det krävs många brandmän på plats. Det visade sig att antalet brandbilar och brandmän i Hälsingland inte var tillräckligt.

Björn och Helena Brink hemma på gården som gått i arv i många generationer.

N R 5 2 018 I MPU L S 7

LANDSBYGD » SKOGSBRAND

’’

Jag hade fått tio–tolv miljoner om jag hade sålt BJÖRN BRINK BERÄTTAR om de utred-

ningar som gjordes om höjd beredskap efter den stora branden i Västmanland 2014. Han lyfter fram att beredskapen i dag brister på huvudsakligen två områden. Det saknas en organisation som har mandat att skicka folk dit det behövs och ta befäl över ett större område, anser Björn. I dag är det brandchefen som är beslutsfattande för räddningsarbetet. Det är även brist på resurser, och han påpekar att det inte finns någon inventering över lokala resurser i kommunen. Det gäller allt från civila resurser till helikoptrar, grävmaskiner och gödseltunnor.

– Brandkårens slangar tog slut snabbt. De som tillverkade slang fick åka hem från sina semestrar och börja tillverka slang. Det är en fråga om brist på finansiering.

– Räddningstjänsten är kommunal och kommunen går redan på knäna ekonomiskt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har inte fått statligt mandat av regeringen och riksdagen att ta befälet om det behövs. Det anser jag är en brist. I dag fungerar det så att om MSB vill ta in militära resurser får de ringa till Överbefälhavaren.

kon. Det har stor betydelse vid generationsskiften att det finns skog, så att man får tillgång till likvida medel.

DET ÄR ETT livsverk som brunnit upp

FÖR BJÖRN BRINK och andra skogsäga-

re som drabbats av branden innebär det en stor förlust.

– Det är en katastrof för oss skogsägare. Enligt mina beräkningar hade jag fått tio till tolv miljoner kronor om jag hade sålt skogen till marknadspris. Skogen är ryggraden i vår kommun. Det är den största inkomstkällan för enskilda, kommunen och bolag. Det finns kolossalt många små och stora skogsägare i vår kommun. En förutsättning för att man ska kunna bo på en gård här i trakterna är att man äger och får intäkter från skogen.

– Jag tog över den här släktgården efter min far. Vi använde inkomster från skogen till att lösa ut mina sys8 IMPU L S NR 5 20 1 8

för Björn Brink och hans familj. Han hade tänkt att familjen skulle ärva skogen och ha den som sin pensionsförsäkring.

Det finns också andra värden med skog än de ekonomiska.

– Det har ett stort värde att kunna gå ut i skogen och plocka bär och svamp eller att delta i jakt.

Björn berättar att i början av 1800-talet delade staten ut skog till socknarna i Hälsingland. På så sätt kunde de driva in skatt från bönderna. I mitten av 1800-talet började det bli riktigt värdefullt att äga skog.

Då kom skogsbolagen och köpte upp en stor del av ”bondskogarna”.

Bönderna hade ett starkt fäste i Hälsingland. Det kan man se på de stora

Björn Brink visar brandens utbredning på en karta för Impuls reporter Maria Ortler.

gamla bondgårdarna. Före 1850 däremot satt skogens värde enbart i att det gav ved att elda med. w Vilken typ av ersättning kommer

din familj att få för den skog som ni förlorat?

– Vi skogsägare har gått samman och önskar att staten kunde göra ett byte med oss. Tillsammans driver vi på den processen. Vi önskar att det statliga skogsbolaget Sveaskog kan ta över vår mark och att vi får motsvarande areal skog av staten. Det vore det bästa.

– För ett statligt bolag har det ingen betydelse om intäkterna från skogen kommer nu eller om 50 år.

Däremot slår de ekonomiska förlusterna hårt mot oss enskilda skogsägare. Planterar man ny skog kommer den ekonomiska utdelningen först efter 50 år. Så länge kan inte vi skogsägare vänta på intäkter, säger han.

BJÖRN BRINK BERÄTTAR att Sveaskog

äger 14 procent av all skog i Sverige.

Det är över tre miljoner hektar runt om i landet. Om de får avstå några tusen hektar har ingen betydelse, enligt hans mening. Ett annat argument är att de statliga skogsbolagen har ett åläggande att bränna några hektar skog per år för att gynna den biologiska mångfalden.

Parallellt med denna process pågår en annan som handlar om huruvida det nedbrända skogsområdet ska bli ett naturreservat. Det finns fortfarande många tallar kvar där trädkronorna har klarat sig. De träden kan leva vidare, anser Björn.

En annan möjlighet är att han kommer att få ut pengar på sin fullvärdesförsäkring.

– Försäkringsbolaget ersätter de värden som har gått till spillo. Men först ska den förlorade skogen värderas. Det är en svår fråga. Nu säger försäkringsbolaget att de ersätter det värde som skogen hade dagen innan det brann. Marknadsvärdet är 350 kronor per skogskubik, säger Björn Brink.

HAN TROR INTE att han kommer att

få ut så mycket pengar som skogen är värd. Inventeringen säger han att han får göra själv, med hjälp av skogsägarföre­ningen.

– Om jag får ut försäkringspengar blir jag tvungen att köpa ny skogsmark för pengarna. Det går bort mycket pengar i skatt om man inte investerar i ny skog. Man har tre år på sig. Vi är 30–40 skogsägare som kommer att konkurrera om den mark som är till salu. Det kan hända att jag behöver köpa skog i andra delar av landet. Det känns inte bra.

Men man får väl inte vara så blödig.

Det är nog bara att acceptera att det kan bli så.«

När det brann som mest tog Björn Brink egna bilder av den rasande branden.

My från SV ställde upp i ”brandkiosken” My Fransson är verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan i Gävleborg och har sitt kontor i Ljusdal. Hon ställde upp som frivillig att bemanna ”brandkiosken” i Lassekrog och Färila i samband med skogsbränderna.

Där bistod de brandmännen med allt från vatten och chips till

rena kläder, plåster och huvudvärkstabletter som donerats från företag och privatpersoner.

– De första dagarna som bränderna härjade var det en del privatpersoner som lagade mat och delade ut till dem som jobbade med släckningsarbetet. Sedan när kommunen kom igång med sin administration var det deras

My Fransson.

centralkök som lagade maten.

Den distribuerades i sin tur via bland annat ”brandkiosken”, säger My Fransson.

– Den här servicen uppskattades väldigt mycket av de som jobbade med att släcka bränderna. Föreningslivet har stor mobiliseringskraft att samverka i kritiska lägen, säger hon.

N R 5 2 018 I MPU L S 9

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

4

1

Spilloteket, numera med lokaler på Jamtli i Östersund, fortsätter sitt arbete med barn och unga för hushållning av jordens resurser. Frida Kjellberg, Camilla Abrahamsson och Linda Vestberg startade Spilloteket.

2 5 3 6

1JÄMTLAND

Spilloteket får mer stöd Spilloteket, ett projekt för hållbar utveckling, satsar på en nationell spridning tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

MILJÖ. Projekt

Spilloteket får förnyat förtroende från Arvsfonden för att vidareutveckla sin verksamhet gentemot barn och unga.

PÅ GÅNG I SV

Spilloteket har sedan 2015 varit på många skolor i Jämtland där de tre grundarna Linda Vestberg, Frida Kjellgren och Camilla Abramsson mött elever och pedagoger med kreativa verkstäder.

DET HANDLAR HELA tiden

om hållbar utveckling och de globala målen

och syftar till att elever­ na på egen hand ska kunna bidra till en positiv förändring.

Verksamheten passar samtidigt på att flytta till större lokaler och blir hyresgäster på Jamtli i Östersund.

Nu får Spilloteket möjlighet att under ytterligare tre år fortsätta utveckla metod och ma-

23

Allemansrätten NATUR. Inspirationsträf-

far om ”Allemansrätten för nya äventyrare” är på gång i Laxå. Rättigheter och skyldigheter om eldning och grillning samt nedskräpning togs upp vi den första träffen i mitten av oktober. Laxå kommun finansierar och SV Örebro län arrangerar.

Späckat höstlov

TISDAG

2018

10 IMPUL S NR 5 20 1 8

2 LAXÅ

3 EKSJÖ

OKTOBER

10 NOVEMBER Pysselträffar anordnas i Lidköping, Mariestad, Skara och Tidaholm. Lär mer om NPF – neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Plats: Studieförbundet Vuxenskolans lokaler.

Datum: 10 november.

Tid: 14-16.

Arrangörer: Attention och Studieförbundet Vuxenskolan.

terial för barn och unga i skolan.

En satsning över länsgränserna är också på gång. Pojektet Spill för livet! är ett utbildningsmaterial med målet att nå nationell spridning.

Det kommer också ett studiecirkelmaterial i samarbete med SV som skall rikta sig till vuxna och civilsamhället.«

8 7

HÖSTLOV. Ungdomar

Cecilia Liljeblad, Studieförbundet Vuxenskolan i Eksjö, lovar ett brett utbud av aktiviteter under höstlovet.

i Eksjö med omnejd behöver inte gå sysslolösa under höstlovet 29 oktober–2 november.

Studieförbundet Vuxenskolan (SV) anordnar flera aktiviteter under lovet. Gör dina egna smycken, laga japansk mat eller tillverka eget papper är några exempel på aktiviteter.

Plus att det blir mycket musik, sång, drama

och dans under hela veckan för unga mellan 6 och 15 år. Veckan avslutas med en uppvisning i Östanåskolans aula.

– Aktiviteterna kommer att vara gratis då vi beviljats stöd från kommunens lovpengar, berättar verksamhetsutvecklaren på Studieförbundet Vuxenskolan i Eksjö, Cecilia Liljeblad.«

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

5 FYRBODAL

Biokol på försök ODLING. Hur bra

Handledarutbildningen i Passion för livet hölls under två dagar på Brogården i Skellefteå. Ett 30-tal deltagare fick intyg som handledare.

4SKELLEFTEÅ

Seniorer ska få mer passion Satsningen ”Passion för livet” i Skellefteå har ett mål: att göra det lättare och roligare för personer över 65 år att leva livet på bästa möjliga sätt – hela livet. ÄLDRE. Tidigare

i år inleddes arbetet som ska göra det lättare och roligare för seniorer boende i Skellefteå med omnejd att förändra sin livssituation till det bättre. I september delades intyg ut till ett

30-tal nyutexaminerade handledare i konceptet Passion för livet.

Det är ett led i den satsning som Skellefteå kommun gör tillsammans med studieförbunden ABF, Medborgarskolan och Studieförbundet Vuxenskolan.

MÅLET ÄR ATT få fler per-

soner över 65 år att leva livet på bästa möjliga sätt.

Prioriterat under de två utbildningsdagarna i

höst har varit glädje och inspiration. Passion för livet består av sex olika teman – samtliga med fokus på att må så bra som möjligt i sin vardag.

Hjärtat, fysisk aktivitet, mat, ensamhet och fallsäkerhet är några av de ämnen som behandlas.

– Det här är otroligt spännande eftersom många seniorer i dag inte tänker på att de faktiskt kan göra skillnad för sig själva och för andra. Passion för livet

Stort intresse för trädgårdskurs

är personer från många olika länder som deltar i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) Blekinges trädgårdskurs.

Jane Jonasson är kursledare för ett 15tal odlingsfrälsta, både

MARIA PAHLBERG, anhö-

rigkonsulent på socialkontoret, Skellefteå kommun, säger: – I år hade vi 28 föreningar som sökte aktivitetsstöd för Passion för livet, men vi ser positivt på utvecklingen och att fler upptäcker fördelarna.«

6 BRAÅS

Bonderunda GRÖN NÄRING. I

september kunde alla ta en så kallad bonderunda strax norr om Braås i Småland. LRF Sjösås och SV samarbetade om utflykten där besök hos företag och lantbruk på landsbygden ingick.

Det var fjärde gången bonderundan arrangerades. Tanken är att visa de gröna näringarna, allt från lantbruk till öltillverkning. Flera företag öppnade dörrarna för allmänheten och berättade om verksamheten.

8

7 KARLSKRONA

Alla deltagare i SV Blekinges trädgårdskurs har ett gemensamt – ett brinnande intresse för trädgårdsodling.

visar att det aldrig är för sent, säger Yvonne Munter, Studieförbundet Vuxenskolan i ett pressmeddelande.

är biokol att använda för odling?

Det ska en grupp deltagare i Västra Götaland ta reda på. I ett pilotprojekt med deltagare från Dalsland och Bohuslän ska biokol tillverkas och användas för odling. Projektet pågår hela 2019.

Då och då ska deltagarna träffas för att utbyta erfarenheter. Pilotprojektet är ett samarbete mellan Hela Sverige ska leva, Fyrbodal, som omfattar 14 kommuner i Västra Götaland, SV, LRF och Fossilfritt Dalsland.

svenskar och invandrare. Några av dem har nyligen kommit till Sverige.

Varje vecka ses de vid odlingarna.

TRÄDGÅRD. Det

EN NY KURS kom-

mer förmodligen att starta eftersom intresset är stort. SV genomför kursen i samarbete med Integrationscentrum och Vuxenutbildningen.«

Trädgårdskursen i Karlskrona lockar både svenskar och nyanlända.

50

Så många kilo väger hunden Hicko, som egentligen heter Hickory.

Han var med när matte Jessica Svensson före­ läste på Studieförbun­det Vuxenskskolan om hundar i vård och omsorg, skriver Kristianstadbladet. Jessca är hundföraren, som tar med Hicko till allt från äldreboenden till skolor, ställen med funktionsvarierade och till missbrukarvård.

N R 5 2 018 I MPU L S 11

NORDEN » ÖRESUNDSREGIONEN

FOTYO: ISTOCKPHOTO

12 IMPUL S NR 5 201 8

Region med gränshinder Visionerna var storslagna när Öresundsbron invigdes år 2000. Regionen skulle växa samman och bli en ekonomisk storspelare i norra Europa.

Mycket har hänt sedan dess – men hindren är större än någon kunde ana.

TEXT SVEN ROSELL N R 5 2 018 I MPU L S 13

NORDEN » ÖRESUNDSREGIONEN

”Vi pratar om att vi är en region och en arbetsmarknad. Men det är mycket man ska förhålla sig till. Försäkringskassan får frågor om sjukvård, barnbidrag och föräldra­ ledighet.”

P

å informationskontoret Øresunddirekt i Malmö är antalet besökare på uppåtgående. Id-kontrollerna på Öresundstågen upphörde i maj 2017 och de nuvarande gränskontrollerna är inte längre lika frekventa som de varit sedan slutet av 2015. Därför ökar intresset att arbeta i Danmark.

Resan över sundet går återigen snabbare. Dessutom har den danska kronan, som är kopplad till euron, stärkts kraftigt jämfört med den svenska kronan under det senaste året.

Löneläget var redan tidigare hög­ re i Danmark. Att jobba i grannlandet ger nu ännu mer i plånboken.

– Id-och gränskontrollerna infördes i december 2015. Då följde en tuff period för alla som jobbar med Öresundsintegration, säger Sandra Forsén, verksamhetsansvarig på Øresunddirekt.

Ständiga tågförseningar och långa 14 IMPUL S NR 5 20 1 8

jobbresor gjorde det besvärligt för pendlarna. Kontrollerna medförde att det blev nödvändigt att dra ner antalet tågavgångar. Många började ta bilen till jobbet i stället. En del gav upp och sökte sig till jobb i Sverige. Ett stort läkemedelsföretag i Köpenhamn ordnade med egen buss över bron åt sina anställda bosatta i Malmö.

pendlare mellan Skåne och Själland på omkring 18 600. De allra flesta, 95 procent, pendlar från Skåne till Själland.

JOBB INOM DETALJHANDEL och ser-

GRÄNSHINDER, valutafluktuationer

liksom läget på arbetsmarknaden har en tydlig effekt på intresset att jobbpendla. Runt 2008 reste 20 000 människor dagligen med tåg eller bil över Öresund för att arbeta. De flesta reste från sin bostad i Malmö­ området till ett arbete i Köpenhamn.

Innan bron fanns var antalet som reste över sundet för att arbeta ett par tusen, inräknat de som reser med båt mellan Helsingborg och Helsingör.

Bron har vidgat arbetsmarknaden.

I dag ligger det totala antalet jobb-

Sandra Forsén, verksamhetsansvarig för Øresunddirekt Sverige.

vice dominerar bland de skånska pendlarna, men många jobbar inom finanssektorn och byggbranschen.

I andra riktningen, från Danmark till Sverige, jobbpendlar cirka 1 700 personer.

Nu är id-kontrollerna borta, gränskontrollerna färre och inräknade i tågtidtabellen. Under rusningstrafik går tågen på nytt var tionde minut. För de som bor på ena sidan och arbetar på den andra sidan Öresund är själva resandet åter ett mindre problem, uppger Sandra Forsén. Øresunddirekt är en informationstjänst som öppnades på uppdrag av regeringarna samma år som bron invigdes. På centret finns personal från Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Försäkringskas-

san. Verksamheten samordnas av Länsstyrelsen Skåne. ØRESUNDDIREKT förmedlar myndig-

hetsinformation till medborgare och företag på båda sidor av sundet. Människor som är intresserade av att söka jobb i Danmark brukar undra över vilka jobb som finns, kollektivavtal, anställningsvillkor, a-kassa och arbetsplatskultur.

– Vi pratar om att vi är en region och en arbetsmarknad. Men det är mycket man ska förhålla sig till.

Försäkringskassan får frågor om sjukvård, barnbidrag och föräldra­ ledighet. Många frågor är situationsbaserade, beroende på var man är i livet, fortsätter hon.

Skillnaderna är stora på flera områden. Pensioner och a-kassa är två exempel. Alla danska arbetsgivare sätter inte av medel till sina anställdas tjänstepension. I Danmark är det viktigt för den enskilde anställde

Mot omvärlden används varumärket Greater Copenhagen. Det var man inte så nöjd med från svensk sida men godtog det till slut. FOTO: ISTOCKPHOTO

Öresund >> Bron w Öresundsbron (eller Öresundsförbindelsen) består av en 15,9 kilometer lång fast förbindelse över och under Öresund. Den har motorväg och dubbelspårig järnväg. w Bron invigdes 1 juli 2000. Brodelen är 7,8 kilometer och tunneln 4 kilometer. Mellan bron och tunneln finns en 4,1 kilometer lång konstgjord ö, Pepparholm. w En genomsnittlig dag åker 20 600 fordon över bron (2017), varav w 18 400 personbilar och 1 330 lastbilar, medan omkring 30 000 människor tar tåget.

att förhandla fram så bra villkor som möjligt med sin arbetsgivare. Det individuella utrymmet för förhandling är större samtidigt som de generella ersättningarna ofta är lägre. Individens anställningsavtal har en större tyngd jämfört med i Sverige.

– Bristen på information är det största gränshindret egentligen.

Det är det som hindrar integrationen och ibland gör att folk råkar illa ut. Information är A och O. Det är mycket att hålla reda på. Även danskar som arbetar i Sverige kan vända sig till Øresunddirekt.

Danska myndigheter finns inte på plats men ingår i informationstjänstens nätverk.

Inför broöppningen förberedde sig Lunds universitet på ett växande Öresundssamarbete genom att starta det som i dag heter Centrum för Öresundsstudier. Därtill startades Öresundsuniversitetet, ett samarbetsorgan för universiteten i Skåne

och Köpenhamnsregionen. Kollisioner mellan olika nationella intressen medförde dock att samarbetet rann ut i sanden.

– Det var en hype några år före bron som spillde över till några år efter, säger Markus Idvall, föreståndare för Centrum för Öresundsstudier i Lund.

HAN BERÄTTAR OM stora konferenser

och forskarutbyten under de åren.

Visionerna var högtflygande. Nationsgränserna skulle minska i betydelse och Öresundsregionen bli en mönsterregion i Europa. Framtidstron var stor, nya företag skulle ge fler jobb, marknaden bli gemensam för varor, tjänster och samhällsservice. I en gemensam svensk-dansk regeringsrapport (”Öresund – en region blir till”, 1999) talades det inte bara om samarbete utan även om ”sammansmältning”.

– På 90-talet hade muren fallit och

Öresund >> Regionen w Geografiskt omfattar Öresundsregionen Skåne och östra Danmark med ett invånarantal på omkring 3,8 miljoner. Begreppet Öresundsregionen blev etablerat när bron byggdes 1995–2000. Internationellt används Greater Copenhagen som ett varumärke som ska bidra till att stärka tillväxten i regionen. w En Öresundsmetro planeras för att stärka integrationen ytterligare. Köpenhamns metrosystem håller på att byggas ut. Flera nya stationer öppnas nästa år. w Köpenhamns kommun och Malmö stad verkar för att realisera byggandet av en tunnel under Öresund för denna metro.

N R 5 2 018 I MPU L S 15

»

NORDEN » ÖRESUNDSREGIONEN

Det är mycket att reda ut för den som vill jobba i Danmark. Jobbtillfällen, lön, skatt, försäkringar…

Personalen på informationskontoret Öresunddirekt svarar på frågor hela dagarna.

”På 90-talet hade muren fallit och gränser öppnats. Vi pratade om regionernas Europa. Allt det genererade den här hypen, tror jag. I dag ser det inte ut så i Europa.” gränser öppnats. Vi pratade om regionernas Europa. Allt det genererade den här hypen, tror jag. I dag ser det inte ut så i Europa, gränserna sluts.

INTRESSET FÖR CENTRETS termins-

långa kurs Kultur och samhälle i det moderna Danmark var stort fram till några år in på 2000-talet för att därefter dala. Kursen lades ner i brist på intresse. Centrets verksamhet består i dag mestadels av att ge ut tidskriften Gränslös och en bokserie samt av att arrangera föreläsningar och konferenser.

Gentemot omvärlden kallar sig Öresundsregionen för Greater Copenhagen. Det används som ett varumärke för det gränsregionala samarbetet mellan Skåne, Köpen-

hamn och Själland med 3,8 miljoner invånare. Namnet, Greater Copenhagen, var den svenska sidan inte nöjd med men svalde till sist förtreten med att inte nämnas.

Det händer även att Öresundsregionens intressen blir åsidosatta av den egna regeringen i Stockholm.

Så var det förra året när regeringen röstade för Amsterdam och inte Köpenhamn när det skulle avgöras var EUs läkemedelsmyndighet skulle lokaliseras. I Öresundsregionen finns omfattande kompetens inom läkemedel och medicinteknik. En lokalisering till Köpenhamn skulle gett 900 jobb till danskar och svenskar.

För den danska regeringen och skånska politiker var den svenska regeringens agerande obegripligt.

Gränstjänst >> Øresunddirekt w Øresunddirekt är en informationstjänst som förmedlar offentlig information från myndigheter till medborgare och näringsliv i Öresundsregionen. Øresunddirekt består av två avdelningar – ett informationscenter i Malmö och en webbredaktion/kommunikationsavdelning i Köpenhamn.

Webbsida: Oresunddirekt.se 16 IMPUL S NR 5 201 8

ÖRESUNDSREGIONEN OCH BRON lockar

till nyetableringar och därför väljer många företag att finnas på båda sidor. När svenskgrundade Cybercom öppnade ett kontor i Köpenhamn blev det lättare att komma in på den danska marknaden. Cybercom är ett IT-konsultföretag med närmare 1 400 anställda som har verksamhet i de nordiska länderna och i Polen.

– Vi har svårare att komma in på den danska marknaden om vi jobbar med lokala danska företag. Det är många fler danska konsultbolag som är aktiva i Skåne än vad det är svenska konsultbolag som är aktiva i Köpenhamn, säger Fredrik Hellström, regionchef på Cybercom.

För att få uppdrag av stora internationella företag som Ericsson,

Gränstjänst >> Hallå, Norden w Hallå Norden är Nordiska ministerrådets informationstjänst. Målet med tjänsten är att göra det lättare för privatpersoner att röra sig i Norden. På Hallå Nordens webbsidor finns information om vilka regler som gäller om man flyttar, studerar eller arbetar i de nordiska länderna.

Webbsida: norden.org/sv

Carlsberg och Nordea där engelska är koncernspråket är inte den fysiska placeringen av kontoren avgörande. Men för att få uppdrag av mindre företag i Danmark ska man helst kunna kommunicera på danska i tal och skrift.

– En förutsättning för att ett konsultbolag ska få jobb i Köpenhamn är att man har kontor där. Dels på grund av skattemässiga och juridiska skäl, dels för att det ger en högre grad av trovärdighet. För vissa kunder är det en nödvändighet att vi har danskspråkig personal.

Intresset för att jobba på den danska sidan men bo i Sverige har ökat sedan id-kontrollerna togs bort på Öresundstågen i maj 2017. Det märks också på fler besök på Öresunddirekts informationskontor.

KOMPETENSBRISTEN ÄR EN utmaning

för Cybercom liksom för många and­ra företag. För att hitta ingenjörer letar de även utanför EU, men arbetskraftsinvandring innebär tidskrävande byråkratiskt krångel.

Fredrik Hellström anser att mer skulle kunna göras av en samlad Öresundsregion.

Bron har stärkt attraktionskraften för Öresundsregionen, framhåller Fredrik Hellström. Att ESS och Max IV-laboratoriet lokaliserades

till Lund liksom att Ikea flyttade närmare Öresundsbron i Malmö, ser han som kvitton på det.

Näringslivet tycks ha lärt sig mycket om skillnader och likheter mellan danskt och svenskt affärsliv medan det gått trögare på universiteten.

att skillnaderna mellan svensk och dansk arbetsmarknad medför några nämnvärda problem. De nyanställda brukar vara informerade om skillnaderna genom bekanta som redan jobbar på Hmshosts restauranger i Köpenhamn.«

PÅ KASTRUP FINNS ett stort antal

lation Source. Det är en materialforskningsanläggning som byggs i Lund. Den kan liknas vid ett gigantiskt mikroskop där neutroner ska användas för att analysera prover på atom- och molekylnivå. I ESS kommer forskarna att kunna studera olika typer av material för att förstå hur de är uppbyggda. ESS är ett konsortium med medlemsländer i hela Europa.

MAX IV-laboratoriet är en nationell forskningsanläggning i Lund.

Forskarna där ägnar sig åt bland annat materialvetenskap, kemi och nanoteknologi. Det har funnits i mer än 30 år och utvidgats efter hand.

Fullt utbyggt kommer drygt 2 000 forskare från hela världen vara verksamma på laboratoriet.

arbetsgivare som är beroende av arbetskraft från Malmöområdet.

Hmshost, som driver ett stort antal restauranger och snabbmatskedjor, är ett exempel. Av företagets 325 anställda i Köpenhamn är 64 svenskar (cirka 20 procent).

– Lönerna är högre i Danmark och det är lätt att ta sig till Kastrup, säger Charlotta Backman, personalchef på Hmshost i Norden.

Annat som lockar är den internationella miljön på Kastrup liksom tillfällena att tala engelska och and­ ra språk, framhåller hon. Många som jobbar på företagets serveringar, bland annat Burger King, är unga och kombinerar jobbet med studier.

Charlotta Backman tycker inte

Gränstjänst >> Sverige/Norge w Grensetjänsten är ett norsk-svenskt myndighetssamarbete som arbetar för att fler individer och företag ska få en positiv upplevelse av sin gränsöverskridande aktivitet vid exempelvis jobb eller näringsaktivitet. Den arbetar förebyggande med information och samordning och identifierar gränshinder.

Webbsida: grensetjansten.com

Fotnot: ESS står för European Spal-

Gränstjänst >> Nordkalotten w Nordkalottens gränstjänst hjälper privatpersoner, företag och organisationer som behöver information när de ska korsa landsgränsen mellan Sverige/Finland och Finland/Norge.

Webbsida: www.grensetjansten.com/sv/om/nmr/nordkalottensgranstjanst N R 5 2 018 I MPU L S 17

PORTRÄTTET » LINNEA AXELSSON

Hon vinner SVs författarpris

Linnea ger samernas tystnad liv Som barn dagdrömde Linnea Axelsson ofta. Som författare drömmer hon om ett samhälle som ömmar för sköra individer - som den autistiske Nila i prisbelönta ”Ædnan”. För egen del plågas hon mer av sin sociala saktfärdighet än sin överkänslighet.

TEXT EYAL SHARON KRAFFT FOTO THRON ULLBERG

L

innea Axelsson har förlänats Studieförbundet Vuxenskolans författarpris i år för ”Ædnan”.

Boken har av kritikerna höjts till skyarna med ord som ”mästerverk”, ”mäktigt diktverk” och ”genombrott”. Nu har hon dykt upp i receptionen på Albert Bonniers Förlag i centrala Stockholm och går med mjuka steg till ett av de mondäna konferensrummen. Taklampan är en klassisk kotte och ger ett skarpt sken. De tunna väggarna är försedda med draperier i en färg som går åt det blågråvioletta hållet.

– Det är ett rum som man kan bli stressad av. Ett skenbart rum. Man hör sorl. Men det är också roligt, för att man kan tjuvlyssna och vara lite hemlig. ”Vi är på en fest som inte älskar oss”, reciterar hon Tomas Tranströmer med sin lågmälda röst.

Förvisso har hon just satt sig tillrätta i Tranströmerrummet, med ett stort glas vatten framför sig på det runda bordet. Men citatet har nog en djupare inne-

18 IMPUL S NR 5 20 1 8

börd. Därom lite senare. Först några ord om hennes senaste verk. ”ÆDNAN” ÄR EN släktkrönika om flera generationers

starka band till varandra och till platsen där de bor.

Samtidigt pågår i den historiska kulissen statens övergrepp mot samerna, med 1920-talets tvångsförflyttningar, rasbiologiska mätningar, nomadskolan och det pågående tvistemålet mellan Girjas sameby och staten.

Samerna tvingas överge sin egen identitet och underordna sig i Sveriges industriella modernitet – utan att släppas in i stugvärmen.

Släktkrönikan tar avstamp med födseln av Aslat och Nila i en samefamilj i början av förra seklet. Nila verkar vara en ”sinnessvag pojke” så det uppstår en konflikt.

Fadern vill placera Nila hos svenskarna, men modern sätter sig på tvären och låter Nila växa upp i hennes närhet och följa med på renrajderna.

»

Linnea Axelssons släktkrönika om samiska familjer i boken ”Ædnan” tar sin början när Aslat och Nila föds. Den episka dikten har hyllats av kritiker och nu får hon SVs författarpris.

N R 5 2 018 I MPU L S 19

PORTRÄTTET » LINNEA AXELSSON

”Sverige har blivit allt hårdare de senaste decennierna. Man måste vara extremt kapabel och ha en drivkraft att skapa så mycket. Man måste själv uppfinna sitt arbete. Alla ska vara geniala på något vis. Det är osunt och sätter en enorm press på människan.”

20 IMPUL S NR 5 201 8

» N R 5 2 018 I MPU L S 21

PORTRÄTTET » LINNEA AXELSSON Aslat är med fadern och renarna och det är han allena som ska föra släktbandet och traditionerna vidare.

Likväl är det den genomgående tyste och autistiske Nila som tar stor plats i berättelsen, som är ett epos.

Enligt Svenska akademien är epos en ”längre berättande (hjälte)dikt på regelbundet versmått”. Detta reser ofrånkomligen frågan om Nilas hjälteroll i berättelsen.

– Jag tycker att alla är hjältar på något sätt. Tillsammans driver de handlingen framåt. Samtidigt är det något speciellt med Nila, för mig. Det finns bilder i boken som beskriver honom som en ”vattenperson” – en fullvärdig människa, fastän han inte har tillgång till språket som alla andra. Fastän han inte är inlemmad i verkligheten på samma sätt som alla andra.

I Linnea Axelssons bildpräglade tankesätt har vatten­gestalten Nila ingen tydlig gräns mellan sig själv och andra: Gränsen är flytande. När verkligheten kommer emellan kan det ”svämma över”. Då ska föräldrarna hantera situationen.

EN ANNAN HJÄLTE, eller antihjälte, är Lise – döpt efter

morfadern Elias som fick sitt namn för att ingen vågade tillrättavisa prästen som hörde fel, och kallade den nyfödda pojken för Lisa. Lise slöt sig och kapslade in den traumatiserade uppväxten på nomadskolan bakom tystnadens sköld. Också det ett angeläget tema.

Berättelsen är emellertid mycket mer än en släktkrönika eller en rättelse av den officiella svenska beskrivningen av samernas historia. Eposet väcker frågor om dagens samhälle, framhåller Linnea Axelsson. Även om hon gestikulerar med mjuka vågliknande rörelser på ett förstärkande sätt, har rösten förblivit lågmäld och rakt igenom behärskad.

– Vilket liv får människor likt Nila som behöver bli burna i livet, de som behöver speciell hjälp? Sverige har blivit allt hårdare de senaste decennierna. Man måste vara extremt kapabel och ha en drivkraft att skapa så mycket. Man måste själv uppfinna sitt arbete.

Alla ska vara geniala på något vis. Det är osunt och sätter en enorm press på människan. Jag reagerade väldigt starkt när Alliansen talade om ”arbetslinjen” – jag ser det som en skövlande horisontell linje, säger hon.

SAMTALET VINDLAR TILLBAKA till temat tystnad, en svå-

Nr 4 September 2018 Årgång 51 30 kr

NIKLAS ORRENIUS

”Jag är bekymrad över vår demokrati” BLI EN LÄTTLÄST POLITIKER

Ministern fick en språklektion

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

Öl från gården het fråga för landsbygden 6 SIDOR SPECIAL

…OCH SÅ SVERIGE RUNT, NOTERAT OCH KRYSS

Hon tar priset Linnea Axelsson får SV:s författarpris för romanen Aednan

Impuls skrev om Studieförbundet Vuxenskolans författarpris i förra numret.

22 IMPUL S NR 5 20 1 8

righet inom det samiska samhället att prata om övergreppen. Går det att rucka på denna tystnad, kanske rentav skingra den?

– Ja, det har aldrig varit någon fullständig tystnad, och den tystnad som finns har redan börjat skingras.

Inte alla vill prata, och jag har förståelse för alla reaktioner. Men samtal är jätteviktiga. Jag tror människan är dialogisk och behöver tala, till exempel om svåra saker som har hänt. Från samiskt håll finns ett delvis sargat förtroende för staten så man måste skapa ett rum som inte är tvingande för samtalen.

– Både mormor och mamma var duktiga på att föra vidare det samiska. För mig var det samiska alltid en självklar del av mig. Jag har inte grubblat på det samiska.

DET SVÅRA VAR något annat: att träda fram som skri-

vande människa. Som liten drömde hon och rörde sig i sina egna fantasier. Så småningom ”förgrenade det sig” och hon började teckna och skriva. Modern, med sin lekfulla inställning till svenskans olika ord och ljud, var en inspiratör med sitt sätt att lyssna till och smaka på språket. En tidig dröm var att bli konstnär. Hon målade människor ur familjen.

Att äntra den akademiska världen växte fram i små steg utan någon planering, hon och hennes syskon är de första universitetsstuderande i familjen. Tanken kom efteråt, när hon hade läst humaniora vid Umeå universitet och disputerat med en avhandling i konsthistoria: att ha en fot i den akademiska världen och en fot i den skönlitterära, med dess ytterst personliga uttryckssätt. Många kan ha det så. Inte hon.

– Ju längre jag kom in i det skönlitterära skrivandet, desto svårare blev det att skriva akademiskt.

HON ROMANDEBUTERADE SOM 29-åring med ”Tvilling-

smycket”, flyttade från Berlin med sin man, som är litteraturforskare, till Robertsfors, fick en dotter och flyttade till Solna. Där någonstans, på hisnande avstånd från de norrbottniska vidderna, kunde hon skönja de första konturerna av ”Ædnan” och känna på den mångtydiga titeln, som på gammal nordsamiska betyder landet, marken och jorden. Uttalet ligger också nära orden ”ædno” (älven) och ”ædni” (mor).

– Jag tycker så mycket om hur ordet ædnan låter (uttalas: iädnan) och om hur den ser ut med den gamla stavningen. Ett ord som söker upp en plats.

Resten är ett digert verk på 764 sidor. Ändå var relationen till författarrollen inte okomplicerad. Och här återkommer vi slutligen till Tranströmercitatet, ”Vi är på en fest som inte älskar oss”.

– Det har varit, kanske på grund av min bakgrund, svårt för mig att komma in i konstnärsvärlden. Den första gången jag ens mötte en annan författare var jag 26 år. Det var svårt för mig att känna tillhörighet med andra författare. Jag känner mig fortfarande främmande.

Livet består även av en man, en femårig dotter och vänner. Men några vattentäta skott mellan författandet och privatlivet existerar inte.

– Jag upplever att jag knappt växlar mellan de två.

Timmarna vid skrivbordet är bara en liten och ganska plågsam del av skrivandet. Jag går nästan alltid omkring och lyssnar efter skrivandet och dess värld, i någon bemärkelse.

w Vad kan Studieförbundet Vuxenskolan göra?

I PRIVATLIVET TYCKER hon mycket om att göra ”praktiska

– Alla forum för samtal och möten är viktiga. Det behövs folkrörelse för förändring och utveckling.

Själv är hon sprungen ur arbetarklassen, båda föräldrarna arbetade tidigare på Vattenfall. Far är svensk och mor har samiskt ursprung. Fram till fyllda åtta år bodde hon i Porjus i Jokkmokks kommun i Norrbotten, där även de senare delarna av boken utspelar sig.

Därefter flyttade hon med familjen till Norsjö i Västerbotten. Samiska var inget vardagsspråk; nordsamiska har hon börjat ägna sig åt först i vuxen ålder.

saker” – som att sy.

– Jag tycker ännu mer om att göra de här sakerna i tanken – som att studera ett mönster och sy upp plagget i huvudet. När jag syr på riktigt kommer massor med problem som måste lösas; samma sak är det med skrivandet.

Som person är hon precis som hon var som barn: en lite introvert iakttagare. Samtidigt en känslomänniska (även boken rymmer de starkaste känslorna).

– Jag är absolut en känslomänniska. Det märks hela

>> Exklusivt Namn Linnea Axelsson.

Gör Författare.

Aktuell Med eposet ”Ædnan”, som förärats med Studieförbundet Vuxenskolans författarpris i år.

Fyller 37 år.

Familj Man och femårig dotter.

Bor Solna norr om Stockholm.

Fritidsintressen ”Att vara ledig och bara umgås.”

Framtidsdrömmar ”Jag hoppas kunna fortsätta skriva, att ha möjlighet till det. Jag har några böcker i huvudet, men vill också skriva teater.”

Meningen med livet ”Jag tror inte att det finns någon mening.

Man måste skapa en mening.”

Linnea Axelsson kan leva sig in i andras känslor. ”Man kanske säga att jag är överkänslig och överempatisk”, säger hon.

tiden att jag känner starkt och ofta. Man kan kanske säga att jag är överkänslig och överempatisk – jag lever mig in i andras känslor nästan ”vampyraktigt”. Det finns situationer då jag önskade att jag hade varit mer hårdhudad. Och jag kan önska att jag var snabbare socialt. Jag uppfylls ofta av själva erfarenheten av en social situation, jag inriktar mig på personens beteende och utstrålning – allt som inte sägs men tar plats – och känner mig inte alltid särskilt aktiv och snabb i diskussionen. Det plågas jag mer av än min känslighet.

Ofta upplever hon att stora delar av mötet äger rum efteråt, när det fysiska mötet är avslutat och personen har gått.

– Jag tror att den där tiden, det där ”efteråt” – som är som ett särskilt rum där kontakten och samtalet på något vis fortsätter – är fruktbara för skrivandet. Men kanske gör det mig också latare i sociala situationer, jag börjar lätt glida i väg. Kanske borde jag anstränga mig mer. Det kan ju också ske något verkligen underbart i ett möte öga mot öga, säger Linnea Axelsson.« N R 5 2 018 I MPU L S 23

CIRKELLEDARE » JENNY LINDE

Jennys glöd tänder hela studiecirkeln Jenny Linde, silversmed, vet hur man skapar en god stämning i de kurser och studiecirklar hon leder.

Hennes entusiasm smittar av sig.

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

D

et är stor efterfrågan på kurser i silversmide.

Jenny Linde, silversmed och anställd som cirkelledare hos Studieförbundet Vuxenskolan i Göteborg, har kurser tre vardagar i veckan samt två och ibland tre helgkurser varje månad under en termin.

Dessutom har hon en eller två sommarkurser som pågår i fyra heldagar.

Jenny Linde har varit cirkelledare i silversmide i 15 år och varit med från början med att bygga upp den funktionella och välutrustade verkstaden i Redbergsskolan i Göteborg.

DET ÄR NÅGRA saker som hon tycker

är viktiga för att deltagarna ska trivas och må bra och samtidigt hämta in den kunskap som Jenny förmedlar om teknik och material.

– Det är en balansgång mellan att berätta sakligt i vilken ordning de olika momenten ska göras och att inte som ledare ta över helt och hållet. Det finns en glädje i att ha skapat något själv och den glädjen och stoltheten ska man inte ta ifrån någon deltagare.

24 IMPUL S NR 5 201 8

– Alla kan misslyckas ibland och det lär man sig också något av. Konstruktiv kritik är det som gäller.

Ibland behöver ett föreslaget arbete diskuteras om det ser för svårt ut.

Det kanske inte är rimligt att en nybörjare kan klara av det.

– Samtidigt vill jag inte dämpa kreativiteten hos deltagaren. Den är viktig att hålla vid liv. Det går kanske att göra på något annat sätt.

Att klara av att göra något själv med egna händer lyfter människor. Det får självförtroendet att öka.

DELTAGARNA KOMMER MED förslag på

vad de vill göra. Ingen behöver göra ringar som de aldrig har tänkt använda. Det är synd om det som de själva har gjort bara hamnar i en låda, anser Jenny.

Nybörjare i de olika studiecirklarna – just nu har Jenny fem cirklar – plockas in i redan befintliga grupper med deltagare som har lite vana. Det gör att det blir dynamik i gruppen, anser Jenny: – De ger varandra inspiration. Det blir en blandad grupp där deltagarnas arbeten kan ge förståelse för vad som är möjligt samtidigt som nybör-

jarna kan få fullt fokus från mig. På så sätt bidrar alla.

– Vore det bara nybörjare i gruppen skulle varje deltagare behöva vänta på hjälp. Alla vill ju komma igång så fort som möjligt.

JENNY TYCKER ATT den långa som-

markursen är idealiskt upplagd. Det är ett effektivt sätt att komma in i ämnet.

– Vi kan låta verktygen ligga framme så länge kursen pågår. Ingen behöver städa efter dagen eller ta med sig sina arbeten hem innan de är färdiga.

Jenny Linde, född och uppvuxen i Göteborg, är utbildad informatör på Göteborgs universitet och IHM, en privat handelsskola i bland annat marknadsföring, och arbetade tidi-

gare som projektledare inom utbildningsbranschen. Hon omskolade sig till silversmed när hon tröttnade på kontorsarbete och längtade efter att få ge näring till sin kreativitet.

EFTER UTBILDNING PÅ bland annat

folkhögskola och silversmedsutbildning på Nääs Hantverk och Designlinje har hon både ämneskunskap och pedagogiskt kunnande.

Hon ser flera anledningar till att silversmide är ett populärt ämne: – Vissa delar av hjärnan vilar när man jobbar med händerna. Det är lättare att glömma bekymmer i vardagen. Dessutom vill de flesta människor bli sedda och få beröm för vad de gjort. Det är vanligt att deltagarna gör till exempel smycket som de tänker ge bort i present.

Vardagar som helger leder Jenny Linde kurser och studiecirklar i silversmide. Hon trivs i den verkstad hon har varit med att skapa.

NÅGRA AV JENNYS tidigare deltagare

har gått vidare i sin utbildning och blivit yrkeskunniga silver- och guldsmeder.

En lite ovanligare kurs som Jenny också leder är sandgjutning, där deltagarnas silverskrot kan komma till

Puckelanka, svanhals och kulpuns – verktyg i silversmedens verkstad.

användning. Då kommer deltagare från hela södra Sverige och även från Norge.

– Återanvändning och miljötänk ligger i tiden. Det är dessutom även en hel del pengar att spara på att ta tillvara spillet.«

Här tillbringar Jenny Linde en stor del av sin tid – i verkstaden i Redbergsskolan i Göteborg.

N R 5 2 018 I MPU L S 25

KULTUR » BOKMÄSSAN

Prisutdelning och samtal lockade många Utdelning av författarpris, respektfulla samtal – och mycket folk!

Så kan allt som hände i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) monter på årets bokmässa i Göteborg sammanfattas.

TEXT MATS NILSSON FOTO MATILDA ASP

F

örfattare avlöste varandra i Studieförbundet Vuxenskolans monter på årets bokmässa. SV hade över 60 olika programpunkter under fyra dagar.

En av höjdpunkterna var när SVs författarpris delades ut. I år vann Linnea Axelsson med den episka dikten ”Ædnan”.

SVs jury, som utser vinnaren av författarpriset, kallar ”Ædnan” för ”ett storslaget nyskapande verk och ett mäktigt epos om två samiska familjers levnadsvillkor”. Linnea Axelsson intervjuades av Nils Ingmar Thorell och Gunilla Lindahl, ordförande respektive ledamot i juryn för SVs författarpris.

Linnea Axelsson berättade om hur hon hittade en rytm i den episka dikten och kom närmare människorna hon skriver om.

– Kanske hade boken fått fler läsare om den skrivits i romanform men jag tycker det är viktigt med lyrik även om det inte är så många läsare.

Jag är lojal med boken och det blev en form av epos. Några kommersiella tankar har jag inte haft.

Läs mer om Linnea Axelsson på sidorna 18–23 i detta nummer.

FÖRUTOM FÖRFATTARE SOM berättade

om sina nyutgivna böcker hade SV 26 IMPUL S NR 5 201 8

flera programpunkter med samtal om aktuella ämnen.

Nina Larsson, SVs förbundschef, ledde några av samtalen: – Bokmässan i Göteborg är en mötesplats för många kultur- och bokälskande människor. Därför är det viktigt för oss att vara där. I år fördjupade vi oss bland annat i respektfulla samtal, media och valet samt bilden av land och stad.

I seminariet ”Respektfulla samtal trots olika värderingar” medverkade Pa Modou Badjie, verksamhetsansvarig för SVs Vägen Ut, och Mikael Klintman, professor vid sociologiska institutionen vid Lunds universitet.

Moderator var Nina Larsson.

SEMINARIET ”Avgjorde media valet?”

hade samlat några mediekunniga personer för ett samtal. Här fanns Brit Stakston, mediestrateg, Ulf Johansson, ansvarig utgivare för Uppdrag granskning, Peter Esaiasson, statsvetare, och Jonathan Falck, tidigare chefredaktör, GP. Moderator: Anders Öhberg, SV. Frågan ”Stämmer bilden av land och stad?” ställdes till My Fransson, verksamhetsutvecklare och ledamot i Hela Sverige ska levas styrelse, och Madeleine Opira, chef och grundare av A Million Minds. Samtalet leddes av Nina Larsson.

ANDRA SEMINARIER SOM lockade

åhörare till SVs monter var ”Anhörigskap”, om gränslös kärlek och skamfylld sorg med bland andra Lina Brustad från Anhörigas riksförbund.

Kreativitet, inspiration och Xtra mycket kärlek är kännetecknet för SV-projektet KiX, som sänker trösklar mot omvärlden och inkluderar unga med intellektuell funktionsnedsättning.

I seminariet ”Bli en lättläst politiker” gavs goda råd till politiker och andra som vill bli mer begripliga.« Fotnot: Flera av samtalen som

nämns i artikeln går att se på SVs Facebooksida: @studieforbundet­ vuxenskolansverige.

Hur kan vi fortsätta prata med varandra även om vi har olika värderingar? Pa Modou Badjie, Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och verksamhetsansvarig för projektet Vägen Ut, och Mikael Klintman, professor vid sociologiska institutionen på Lunds universitet, samtalade om värderingar. Moderator var Nina Larsson, förbundschef på (SV).

Linnea Axelsson, vinnare av Studieförbundet Vuxenskolans författarpris, hyllades av juryn för ”Ædnan” om två samiska familjers levnadsvillkor.

Här tillsammans med Nils Ingmar Thorell, juryns ordförande.

Bli en lättläst politiker. Goda råd till politiker och andra som vill bli mer begripliga. Med Kjell Stjernholm, utvecklingsledare och samordnare på Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Ylva Bjelle, Bjelle Media.

inspiration och X-tra mycket kärlek. KiX sänker trösklar mot omvärlden och inkluderar unga med intellektuell funktionsnedsättning. Erik Johansson, Rebecka Karlsson och Petra Strååt är från KiX i Halland.

N R 5 2 018 I MPU L S 27

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Meningsfullhet driver ideellt engagemang VARANNAN SVENSK ÄR ENGAGERAD I NÅGOT SLAGS IDEELLT ARBETE – OCH VILJAN ATT STÄLLA UPP FÖR ANDRA BARA ÖKAR. UPPGIFTERNA KOMMER FRÅN EN NY RAPPORT FRÅN VOLONTÄR­BYRÅN. ”FRÅGOR SOM RÖR KVINNORS RÄTTIGHETER OCH INTEGRATION ENGAGERAR MÅNGA”, SKRIVER MARIA ALSANDER FRÅN VOLONTÄRBYRÅN. DET IDEELLA ENGAGEMANGET i

Sverige är starkt och visar inga tecken på att minska – drygt hälften av befolkningen engagerar sig.

Många vill bli volontärer, framförallt för att stödja och hjälpa andra, och för att påverka samhällsutvecklingen.

Dessutom säger 92 procent av volontärerna att de själva fått ett mer meningsfullt liv.

Det visar en ny rapport om det ideella engagemanget som Volontärbyrån har tagit fram.

– Det är otroligt hoppfullt att se hur volontärerna engagerar sig för att tillsammans med andra hitta lösningar på samhällsutmaningar, säger Anna Snell, kommunikationsansvarig på Volontärbyrån.

– Vi hör ju ofta att vi lever i ett allt mer individualiserat samhälle, men årets Volontärbarometer visar att värden som gemenskap, tillit och medmänsklighet är starka drivkrafter för volontärerna.

Varannan svensk är ideellt engagerad, vilket är helt fantastiskt – och dessutom positivt för vår demokrati.

40 PROCENT AV volontärerna

via Volontärbyrån är helt nya 28 IMPUL S NR 3 201 4

inom ideellt engagemang, och drygt 50 procent är yngre än 35 år. Volontärerna engagerar sig helst för barn och unga och inom integration och social utsatthet. Dessutom är så många som fyra av tio volontärer engagerade i fler än en organisation.

Aktuella samhällsutmaningar reflekteras i engagemanget, där exempelvis #metoo kan vara en bidragande orsak till att fler väljer att engagera sig i frågor som rör kvinnors situation. Även integrationsfrågor engagerar många, och fler nya svenskar vill själva engagera sig ideellt.

– JAG VILL GENOM mitt engage-

mang stötta andra ungdomar att komma in i det svenska

samhället, att lära känna nya kompisar och nya människor, säger volontären Mahfozullah ”Maffe” Ganji, engagerad i ungdomsorganisationen Tamam Lund och mottagare av utmärkelsen ”Årets volontär 2017”.

– Jag vill visa för andra att de kan göra skillnad när som helst, det spelar ingen roll när de har kommit till Sverige. Jag vill visa att de kan börja bygga det svenska samhället redan nu. Det betyder så mycket för mig att kunna göra skillnad.

Jag har fått allt genom att vara volontär – familj, vänner och ett stort nätverk.

Maria Alsander VERKSAMHETSLEDARE VOLONTÄRBYRÅN

Ideellt arbete >> Undersökning w För 13:e året i rad har Volontärbyrån undersökt varför människor väljer att engagera sig och vad de fått ut av det. I årets rapport har dessutom 250 ideella organisationer fått frågor om volontärernas insatser. w Barn och unga, ekonomisk och social utsatthet och integration toppar de områden som volontärerna helst engagerar sig inom. De typiska uppgifterna som volontärerna ägnat sig åt är evenemangsuppgifter, praktiskt arbete, eller insatser inom utbildning och språk. w Majoriteten engagerar sig regelbundet, från någon gång per månad till flera gånger i veckan, och bara en tredjedel har gjort någon enstaka insats under året. w Så gott som alla volontärer är nöjda med sitt engagemang, och uttrycker att de får tillbaka minst lika mycket som de ger. 97 procent känner att de gör en konkret insats, 93 procent utvecklas och lär sig saker och nio av tio känner mer meningsfullhet i livet.

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Det ideella engangemanget i Sverige är stort. Det visar en undersökning från Volontärbyrån. FOTO: JOE AHLGREN

N R 5 2 018 I MPU L S 29

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Vill du satsa eller skära UNDER DE SENASTE 25 ÅREN HAR STUDIEFÖRBUNDENS ANSLAG FRÅN KOMMUNERNA MINSKAT MED TVÅ TREDJEDELAR. SKÅNE HAR TRE KOMMUNER SOM INTE GER NÅGOT BIDRAG ALLS. ”VILKA SATSNINGAR ÄR NI BEREDDA ATT GÖRA?”, FRÅGAR NU SKÅNES STUDIEFÖRBUND SINA KOMMUNER. STUDIEFÖRBUNDEN ÄR Sveriges

största mötesplats för demokrati, bildning och kultur.

Integration, jämställdhet, inkludering, psykisk hälsa och kunskap är insatser som bidrar till människors möjligheter att delta i samhället.

Samtidigt sker långtgående nedskärningar i kommunernas anslag till folkbildningen, där Höör, som beslutat skrota anslaget helt, är det senaste oroväckande exemplet i Skåne.

Cirka 1,7 miljoner cirkeldeltagare är med och bidrar till ett starkt och öppet demokratiskt samhälle varje år i 266 600 cirklar. Studieförbundens kulturprogram lockar varje år

30 IMPUL S NR 3 201 4

flera besökare än de svenska biograferna. 2016 anordnades närmare 375 200 program med nära 20 miljoner deltagare.

PÅ MÅNGA MINDRE orter är det

studieförbundens kulturprogram som håller igång det lokala kulturlivet. Hur hade Sverige hanterat integrationen och mottagandet av våra nya svenskar utan folkbildningen och civilsamhällets krafter?

Folkbildningen är en del av vårt civilsamhälle, med stark koppling till olika föreningar och nätverk. Folkbildningen är minst lika relevant i dag som förr. Det visades inte minst under 2015 och 2016 då studie­

förbunden med statligt stöd byggde upp en verksamhet med asylsökande.

UNDER 2016 DELTOG 80 000 asylsökande i folkbildningen i 272 kommuner för att lära sig svenska och mer om vårt samhälle. Verksamhet som nu främjar integration och etablering på ett oerhört betydelsefullt vis.

Det är utifrån insikten om folkbildningens starka bidrag till samhällets utveckling på en rad områden som Region Skåne ingått en överenskommelse med den samlade folkbildningen i Skåne. Överenskommelsen syftar till att stärka samverkan,

identifiera aktörernas olika roller och främja folkbildningens möjligheter att bidra till regional utveckling.

SAMTIDIGT, UNDER DE senaste 25

åren, har studieförbundens anslag från kommunerna minskat med två tredjedelar. Det är en nedskärning som faktiskt saknar motstycke. Så sent som i år blev Höör den tredje kommunen i Skåne som beslutat att inte ge något bidrag alls till studieförbunden. Den här utvecklingen påverkar såklart vår möjlighet att nå nya och fler deltagare, som är ett viktigt mål i den nationella folkbildningspolitiken.

ned på folkbildning?

För att fler ska nås måste kommunerna i stället tillföra mer pengar, och vi lovar – det är en god och klok investering för kommunens medborgare och utveckling. Om studieförbunden ska kunna fortsätta bedriva folkbildning på nuvarande nivå i hela Skåne är anslagen från kommunerna givetvis en viktig förutsättning för detta.

DET FINNS INGENTING som tyder

på att intresset för studie­ cirklar minskar, tvärtom. Nya undersökningar visar att studiecirkeln fortsatt är den mest populära formen för att lära sig nytt, kunna bidra till samhällsutvecklingen och må bättre. Så

stor andel som 42 procent vill helst lära sig något nytt genom att gå en studiecirkel.

Folkbildningen må ha mer än hundra år på nacken, men den är viktigare än någonsin.

INTE MINST GÄLLER det förmågan

att orientera sig i och hantera den digitala kommunikationen, som har öppnat helt nya möjligheter i form av transparens, relationer och gemensam kunskap, men också hot i form av fejkade nyheter, trollaktioner och masstrakasserier.

Vi ser också hur antidemokrater och rasister flyttar fram sina positioner i nätets undervegetation eller helt öp-

pet. Här spelar folkbildningen en viktig roll för att samhället ska kunna stå emot sådana tendenser.

VI I SKÅNES studieförbund står

Björn Ahlgren FOLKUNIVERSITETET

Romdhane Boussaidi IBN RUSHD

Kennet Lunderquist KULTURENS

alltid till förfogande för att föra dialog kring samarbeten och hur vi gemensamt kan lösa samhällets olika utmaningar.

Vilka satsningar ser du, som politiskt förtroendevald, att er kommun kan göra på studieförbundens verksamhet under nästa mandatperiod?

SISAM – Skånes studieförbund i samverkan

STUDIEFÖRBUNDET BILDA

Åse Webeklint

STUDIEFÖRBUNDET

ABF

VUXENSKOLAN

BILDNINGSVERKSAMHET

Helene Gustavsson MEDBORGARSKOLAN

Jan Gyllenbok NBV

Reino Fridh SENSUS

Margaretha Clarén STUDIEFRÄMJANDET

Ivar Hedén-Judt Åsa Björk

N R 5 2 018 I MPU L S 31

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Ökat folkbildningsstöd skulle ge god utdelning DEMOKRATI, FOLKBILDNING OCH KULTUR FÖR ALLA – DET ÄR STUDIEFÖRBUNDEN! TROTS ATT STUDIEFÖRBUNDEN ÄR HALLANDS STÖRSTA KULTURAKTÖR HAR BIDRAGEN MINSKAT MED TIO KRONOR PER INVÅNARE DE SENASTE TIO ÅREN. ”DET VORE KLOKT ATT VÄNDA DEN UTVECKLINGEN”, SKRIVER ELVA FOLKBILDARE. STUDIEFÖRBUNDEN ÄR troligen

och utbildning, samt mångfalden i kulturlivet.

Hallands största kulturaktörer.

Dessutom erövrar studieförbunden demokratin – varenda dag. Som det inte vore nog bidrar studieförbunden ständigt till att höja bildnings- och utbildningsnivån hos hallänningarna. Och vi finns överallt i Halland.

Det låter skrytsamt men vi har fog för det, kolla här: Förra året arrangerade studieförbunden 10 411 kulturprogram med sammanlagt 609 019 deltagare i Halland.

Det är en ökning med över 30 procent jämfört med 2007.

Kulturprogrammen genomförs till största delen tillsammans med någon av de 100-tals före­ ningar, organisationer eller grupper som studieförbunden samverkar med i Halland. Och vi vill särskilt lyfta fram att dessa program genomförts såväl i städernas salonger som i förorter och på mindre orter i Halland. Vi finns där männis­ kor finns.

JUST SAMVERKAN MED och stöd

till föreningslivet är ett synnerligen effektivt och viktigt sätt att erövra demokratin.

Genom de senaste årtiondenas demokratiforskning vet vi att demokratin fungerar som bäst där människor kan samverka och kompromissa med andra och där vi känner tillit till och förståelse för varandra. Detta växer fram när människor 32 IMPUL S NR 2 201 6

TROTS DETTA HAR de halländska

kommunerna kraftigt minskat sitt stöd till studieförbunden den senaste tioårsperioden.

Från 41 till 31 kronor per invånare i genomsnitt. (Halmstad ger mest med 37 kronor per invånare och Hylte minst med sina 28 kronor per invånare.)

När vi nu säger att det vore klokt att vända den utvecklingen – att en klok kommunal beslutsfattare ökar det lokala stödet till studieförbunden – är det i förvissningen om att det ger god effekt per satsad krona.

Björn Johansson ABF HALLAND

Peter Ljungqvist STUDIEFÖRBUNDET BILDA SYDVÄST

Karin Nylén FOLKUNIVERSITETET VÄST

Anna-Karin Sjöström FOLKUNIVERSITETET SYD

Suad Darir IBN RUSHD DISTRIKT VÄSTRA

Britt-Marie Jonsson Doulor under utbildning hos Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Halland.

Doulor bistår kvinnor som ska föda barn och även kvinnans partner.

möts för att samverka kring en idé, en uppgift eller ett gemensamt lärande.

Förra året hade studieförbunden 69 309 deltagare i våra studiecirklar och andra folkbildningssammankomster som genomförts i Halland i enlighet med Folkbildningsrådets

kriterier för hur vi får använda våra statsbidrag.

Tillsammans har vi årligen med oss 35–40 miljoner kronor i statliga bidrag till vår verksamhet i Halland. Vi har funnits i över 100 år och står för ett långsiktigt hållbart sätt att stärka demokrati, bildning

KULTURENS REGION VÄST

Christer Wolfbrandt MEDBORGARSKOLAN REGION VÄST

Robert Lychou NBV HALLAND

Kristina Hallén Flaa SENSUS VÄSTRA SVERIGE

Niclas Rosell STUDIEFRÄMJANDET I VÄST

Joachim Lindqvist STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN HALLAND

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

Skåneveckan för psykisk hälsa arrangerades i början av oktober.

I Ystad genomfördes bland annat ett Run for Mental Health och i Helsingborg uppmärksammades Världsdagen för psykisk hälsa under ledning av journalisten Niklas Ekdal.

SV ska utveckla Skåneveckan Skriver ett treårigt samarbetsavtal med Region Skåne ordnade veckan. I år genomförde cirka 50 olika arrangörer närmare 100 programpunkter på 15 orter i Skåne.

– Det är glädjande att Region PSYKISK HÄLSA. Skåneveckan Skåne väljer att ge SV i uppdrag för psykisk hälsa är att utforma Skåneen vecka fylld med veckan för psykisk arrangemang för att hälsa de kommande förmedla kunskap, tre åren. Vi har visat samtala om och föratt vi kan nå ut brett ändra attityder kring med de här viktiga psykisk ohälsa. frågorna. Att få till Årets Skånevecka stånd ett IOP, idébupågick i början av okret offentligt partnertober runt om i Skåne. skap, är ett välkomFör andra året i rad Åsa Björk är region- met kvitto på den chef på SV Skåne. var det SV som samresurs vi är för Skånes

utveckling, säger Åsa Björk, regionchef på SV Skåne.

Val till Europaparlamentet

Bok för demokratiskt arbete

EU. Val

DEMOKRATI. Läs

Region Skåne skriver ett treårigt avtal med SV Skåne om att samordna och utforma Skåneveckan för psykisk hälsa.

till Europaparlamentet äger rum 23–26 maj 2019. För svensk del betyder det att EU-valet genomförs söndagen 26 maj.

Antalet platser i Europaparlamentet efter EU-valet minskas från 751 till 705 på grund av att Storbritannien lämnar EU. Antalet svenska Europaparlamentariker kommer att öka från 20 till 21 folkvalda. 13 andra medlemsländer kommer att få dela på ytterligare 26 platser i parlamentet för att uppnå en bättre proportionalitet i förhållande till folkmängden.

Källa: Europaportalen

I DET AVTAL som regionstyrel-

sen beslutade skriver Region Skåne: ”Hösten 2017 samordnades veckan av Studieförbundet Vuxenskolans Regionförbund i Skåne på uppdrag och med bidrag av Region Skåne. Ett samarbete som föll mycket väl ut, och vi kunde tillsammans leverera den hittills mest omfattande och välbesökta Skåneveckan sedan start. Genom Studieförbundet Vuxenskolans kanaler och lokaler kunde arrangemang

hållas på fler orter än tidigare och information om veckan nå ut bredare.”

– En vecka som sätter strålkastarljus på psykisk hälsa och på de många aktörer, inte minst i civilsamhället, som arbetar för att motverka och förebygga ohälsa är en oerhört viktig manifestation.

– Men vi ser ett stort behov av folkbildande insatser året om, då ohälsan är ett allt större samhällsproblem. Inte minst bland unga, men också bland seniorer, ofta till följd av ensamhet och isolering, säger Åsa Björk.«

boken ”Handbok för demokrater” och bilda en studiecirkel. Bakom boken, som består av 21 texter av 24 skribenter, står Studieförbunden, Folkhögskolorna i Sverige och Svenska Pen. På initiativ av Hèdi Fried, Kristina Persson och Sverker Sörlin startades under våren 2018 ett arbete till skydd för demokratin. Då inleddes rikskampanjen #vimåsteprata. En del av det arbetet är ”Handbok för demokrater”.

Skribenterna tar i sina texter bland annat upp hur man kan arbeta för minskad segregation, bemöta kunskapsförakt och hantera antidemokratiska rörelser.

Källa: Studieförbundet Vuxenskolan N R 5 2 018 I MPU L S 33

KULTURKRYSSET ÅTERGAV UTSPELAR SIG HENNES DECKARE I

VARA I SÄNGEN MJÖLKFÄRGAD

HENNES ANDRA TÅGAS DECKARE DET I

KAJSAS DAG I AUGUSTI L FÖRR SJAPPA

VILJA VETA DYSTER I SAGA GAIMAN

GULLIG SOM SÄLLSYNT

BURNETT

VÄDRA WINSLET STRÄNG OCH KÄRV BRUK KVICKA

HENNES DEBUTBOK

BITAR I KYRKOR

HETER LÅNGBEN

RÖRD

KALLAT PÅ ÄR UNIK DEN

FNORGAN JUPITERMÅNE

KAN STICKA DEN KAN DREJAS

RULLA GARN

SPRIDIT UT

LÖGN I RÄTTEN I BRIST PÅ

SKÅDA HYRA

ROPAR HÄPEN GÖRA UPP FYNDPLATSER

GÖR ARG JYCKE SAGOORM

KUNGSFISK TÄNKER DEN TAR EMOT SJUKA BOKDEL

INTE VÅR SKOPA

PÅ PÅKNAPP

SÄTTA

FYLLS MED TE

GRILLAD MACKA STRECK I RÄKNINGEN

KAN GRISA KAN ELEVER GÅ I

© Bulls

SÅDAN STUVAS

DIFFUS

NÖDSIGNAL KAN EJ FLYGA

ANKA HÖRS MISSNÖJD

SAMLAR LÄNDER

KAN MAN HA EN FLYKTIG

SVENSK KAMP SVENSK MODER

RÄCKA

BITA

BUSCH THOR

VÄXER UPP

MOT BOTTEN KORT FRILLA

FÖRST

GRAM FRISYRTYP DE ÄR DOVA

Vinn bok av Linnea Axelsson PESCI I FILMER KALVGRYTA FRÅN ITALIEN SKALLAT RAPACE

O ÄR KONSTNÄRER

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 3/2018 Irene Ödman, Skövde, Katarina Persson, Haparanda, och Ulla-Mir Renöfält, Karlskrona.

Namn

SCIENCE FICTIONSERIE HAN SYNS I PÅ NETFLIX

TAS DOPP I

G A L T M E R E Ö D

P O O L

SKRIK SOM MUN

FÖRSÄKRAR MAN I TORNET

AKTRIS HAN ÄR HALVBROR TILL FUL

Adress

SPILLA

DEL AV PJÄS

Postadress 34 IMPUL S NR 5 20 1 8

H J O E O S S O E K A T L A T K R E A I S N N O S N N E A A N M Å G A K A O N G L S N A T Å A E R H RASPIGA INLEDER DECEMBER

Dags för höstens första kulturkryss. Lösningen vill vi ha senast den 25 november. Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 5/18”. Tre vinnare får var sitt exemplar av boken ”Ædnan”, av SVs författarprisvinnare Linnea Axelsson.

AVTAL SUR SOM FERNISSA

L A C A K

T Ö G V A R R O I N D D E A A K A N A R B T A

SMÄLTA FRAMÅT VÅREN

KERMIT

SKUMMA SKRUVA

ÄGGRUNDA SÄGER NEJ

I BRIST PÅ BASKETLIGA

EWALD SOM ÄR ARTIST ASTAT

MÄN I JEMEN

D N A L I V A L A S L K U T A T O N O N R A B

FÖRDEL PÅ SPETS

GÅ NER

DEN FÅR EN ATT GÅ I TAKET

MAJTÖS EURO SOM DOLLAR

ÄR SMURFAR

BRUNT PULVER FÄRGA

FJUTTSPARKA

MÅNGA I NORDISK MYT

RÖRELSEFORM

TIDIGA TIDEN

RYCKNING TRIVSELORD

VINDA

OVALA VOKALER

VILL GIRIG HA NÄRA ZAMBIA

LYXIGT FORM AV PÅ VÄG SLÖJA ANTILOP BETA

MUNTRA

DÖLJER PLÅSTER

HASTIG DRICKS GRÖNT

ROLLA VÄTE

GÅR I VISA

Lösning till Kulturkrysset nr 3/2018.

T A S A B U C I O I C T I V E D A M E S S K I Q A N U A V A D A R L M Å L E L A

ÄTER MEXIKANER ACTIONFILM DÄR HAN SPELAR MED WILL SMITH

BREDVID NAXOS LIKASÅ

SÅLLA

TÄNKER

KAN MAN GÅ

GÅ MED FÅR

VAR HÄLSAD! HÄR

LYKKE FINNS I GLASFORM

GRILLA BRÖD

R O S T A TAVLA SOM GRODA

T A B B E MCKELLEN

I A N

© Bulls

WARHOL

MUSIKSKIVA

NYHETER FRÅN STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN

Samtalet – verktyg för demokratin En klar majoritet (62 procent) av svenskarna anser att de ofta träffar människor med andra politiska åsikter.

Samtidigt har lika många någon gång valt att inte dela sina politiska åsikter av rädsla för andras reaktioner. För unga, under 35 år, är andelen 70 procent. Det visar en ny rapport från Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med Kantar Sifo.

Samtal med respekt är avgörande för tillit och tilltro människor emellan. Detta är också i förlängningen en grundförutsättning för vår liberala demokrati. Vi i Studieförbundet Vuxenskolan vill bidra till att fler människor pratar med varandra, trots olikheter och olika värderingar. Därför fortsätter och fördjupar vi på Studieförbundet Vuxenskolan vårt demokratiarbete i syfte att skapa bättre förutsättningar för samtal med respekt.

Att prata med någon som tycker saker som vi ogillar är inte alltid lätt. Oavsett om det är grannen, ens egen mormor eller en arbetskamrat. Men väljer vi att inte möta varandra ökar risken för utanförskap och misstro. Att bidra till fler samtal med respekt är därför en del i vårt demokratiarbete.

Vi har tagit fram kortfilmer tillsammans med psykoterapeuten Poul Perris där han delar med sig av sin kunskap i hur man kan föra samtal och bemöta människor. På Studieförbundet Vuxenskolans webb www.sv.se/demokrati samlar vi filmerna och annat material.

Filmerna – och samtalen kring dessa – är ett pedagogiskt verktyg och ett stöd för vårt arbete både inom och utanför vår organisation. Vi tar ock-

så fram en handledning som kommer att vävas in i SVs interna utbildningar under 2018 och 2019, till exempel utbildningar för cirkelledare och medarbetare.

NINA LARSSON Förbundschef Studieförbundet Vuxenskolan

Nationellt projekt om Markavvattningsföretag SV har tillsammans med LRF vunnit en stor upphandling och fått projektmedel på tolv miljoner kronor från Jordbruksverket för att utbilda cirkelledare och driva cirklar om hur dikningsföretag aktiveras och hur diken ska och underhållas. Målgruppen är både markägare och markavvattningsföretag.

Läs mer: www.sv.se/markavvattning.

N R 5 2 018 I MPU L S 35

Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Anna Tibblin: Bistånd när det är som allra bäst.

I

centrala San Salvador är trafiken både högljudd och aggressiv; ommålade amerikanska skolbussar spyr ut dieselrök och bråkar sig fram i bilköerna där gatuförsäljare vant snirklar sig fram. I ett gathörn löper en hög mur uppbyggd av diverse bråte.

På andra sidan porten bor Sandra Guadalupe Merlos tillsammans med fyra minderåriga barnbarn. Det är rensopat och prydligt, röda blommor växer ur återvunna plastflaskor. De ser ut att trivas. Tvätt hänger på ett virrvarr av snören som ANNA TIBBLIN löper längs med gränden.

Längan med brokiga bräd- och plåtskjul är en del av slummen. Men det är också människors hem – och just denna gränd utgör bostadskooperativet Acovicon, där de 22 medlemmarna tillsammans kämpar för att få tillgång till värdiga bostäder.

Nu har drömmen blivit verklighet.

I JULI ANTOG parlamentet i El Salvador en

Jag tänker på de tusentals timmar som medlemmarna har suttit här. På alla möten som ägt rum med politiker, på alla besök och utbyten… och jag tänker på vilket privilegium det är att få sitta på en sliten träbänk och få vara del av en segerberättelse.

DOÑA SANDRAS HISTORIA är tuff, men långt

ifrån ovanlig. Därför är det svårt att sätta ord på det som kooperativet har åstadkommit. Genom den nya lagen kommer totalt 700 familjer att få tillgång till värdiga bostäder i centrala San Salvador. Majoriteten är kvinnor och barn.

Den egna organisationen Fescovam har förhandlat med myndigheter, tagit fram ritningar, hållit kurser i förenings­ kunskap, bokföring, jämställdhet, demokrati, demonstrerat utanför parlamentet, skrivit brev till beslutsfattare och enträget jobbat för att försvara sina medlemmars rätt till ett värdigt boende.

Fescovam ingår i We Effects regionala bostadsprogram i Latinamerika, där vi stödjer medlemsbaserade organisationer i sex länder med finansiering och rådgivning. Genom programmet stärker organisationerna varandra genom att utbyta erfarenheter och strategier för arbetet i sina respektive länder.

Jag vet inte hur många människor i cent­ rala San Salvador som känner till We Effect, antagligen inte så många. Och det är precis så det ska vara. Utveckling som ägs av människor själva är bistånd när det är som allra bäst.«

»I juli antog parlamentet i El Salvador en ny lag som gör det möjligt för föreningen att bygga riktiga hus där Doña Sandra och de andra i kooperativet har råd att bo.»

ny lag som gör det möjligt för föreningen att bygga riktiga hus där Doña Sandra och de andra i kooperativet har råd att bo. Medlemmarna arbetar inom den informella sektorn, de flesta som gatuförsäljare och daglönare. Nu återstår några sista formaliteter innan bygget kan komma igång.

– Jag var i parlamentet när beslutet fattades. Det var en overklig upplevelse. Vi vann och vi skulle ha smällt av fyrverkerier om vi hade haft råd att köpa dem, berättar Sandra Guadalupe Merlos stolt.

När jag träffade henne senast, för snart tre år sedan, jobbade hon som gatuförsäljare och visste inte från dag till dag

om hon skulle få ihop tillräckligt för att kunna handla mat och det allra mest nödvändiga till sig och sin familj.

Numera säljer hon underkläder och strumpor. Jag vill inte fråga hur mycket hon tjänar på en månad, men den här dagen har hon inte sålt något alls, berättar hon.

Vi sitter i ett litet skjul som utgör kooperativets föreningslokal. På väggarna hänger skolplanscher och föreningsinformation. I ett gammalt arkivskåp finns byggplaner och ritningar på hur de nya husen ska se ut.

Anna Tibblin är generalsekreterare för We Effect och Vi-skogen.