Impuls 2017 3

Nr 3 April 2017 Årgång 50 30 kr

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

ALEXANDRA PASCALIDOU:

Skriv för världen!

OM KRISEN KOMMER

Hur god är vår matberedskap?

PER SVENSSON

Årets bokkatalog!

Massor med boktips inför höstens studiecirklar

”SD är en omöjlig samarbetspartner” Festival för folkbildning

BOKKATALOG 2017 MEDFÖLJER SOM BILAGA I

NR 3/2017

SARA GÖR SKILLNAD

SV 50 ÅR

Häng med Sveriges hetaste odlare hem till Skillnadens trädgård

Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #3 2017

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

Alternativa fakta ett hot mot demokratin

Anders

3

aktuella

U

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år.

REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083, 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 Omslagsfoto MARIA FORS ÖSTBERG

2 IMPU L S NR 3 201 7

E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu

Chefredaktör och ansvarig utgivare John Hillstierna 08-587 686 40 070-855 30 96 john.hillstierna@sv.se Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se

Flytt­ karusellen är i full gång.

Migrations­ verket flyttar familjer från miljöer där man funnit sig till rätta, till okända ställen.

Inga vinnare.

FOTO: THRON ULLBERG

är avgörande för att vi ska våga lita på det vi läser, ser och SAs nya president Donald Trump anklagar hör. media för att inte presentera rätt fakta. Många Vi som arbetar med folkbildning vet att samtal är bra håller med honom. Men vad är rätt fakta? Och för demokratin. Då lyssnar vi och diskuterar olika fakta vem kan avgöra vad som är sant och vad som och olika åsikter. Men fakta måste ifrågasättas. Så förs är osant? Det är inte lätt. samhället framåt och jag kan lättare bilda mig en egen När personer som Trump ifrågasätter fakta har man uppfattning. ett tydligt syfte. Man vill inte acceptera det som går emot deras egna uppfattningar. Man hävdar i stället att jag har MEN VISSA FAKTA är sanna, de är just fakta. Ett exempel: De rätt och att andra ljuger. På kort sikt kanske det fungerar. som vill stoppa invandringen säger ofta att människor som På lång sikt förstör det ett demokratiskt samtal. flyr till Sverige får mycket pengar att leva på. Sanningen är Vi möter numera begrepp som alternativa fakta och att de får från cirka 2 000 till drygt 6 000 krofaktaresistens. Alternativa fakta är att använFakta da fakta som jag själv valt ut och som stödjer nor per månad. Den som vill lära mer kan söka w Att få tillgång till in­ min egen uppfattning. Faktaresistens betyder fakta på www.migrationsinfo.se. formation på ett sätt att jag inte låter mig påverkas av fakta som är Migrationsinfo.se är ett bra exempel på så att alla kan förstå. emot min egen uppfattning. där jag kan hämta fakta som bidrar till att ge Det är en mänsklig rättighet. Som folk­ En forskarstudie har visat att många som kunskap som gör diskussionen mer korrekt. bildare har vi ett sär­ väljer alternativa fakta inte ändrar sig när de Att använda fakta på rätt sätt är en viktig del skilt ansvar. får ny och annan information. Det förstör deför att göra demokratin stark. Där har också w Denna ledare är ett ras egen bild av världen. vi i folkbildningen ett ansvar. Studiecirkeln På samma sätt gör de som kallas nyhetsund- försök att skriva om och mötet med andra ger mig en bättre grund ett krångligt ämne vikare. Det är människor som bara läser tidatt stå på. I folkbildningen måste vi se till att på ett lättare sätt. ningar och följer nyheter som stämmer överden information vi tar fram är rätt och Det är inte enkelt, ens med det man själv tycker. Några kanske sann. Men vi ska också erbjuda almen vem har sagt ternativ och vara ifrågasättande. tycker att det är tryggt. De flesta av oss tycker att livet är lätt.

Att medvetet sprida informanog att det verkar korkat. Att inte vilja lyssna tion som är fel har bara till syfte att och lära sig nya saker gör det svårare att förstå. göra det svårt för människor att kunDET ÄR FARLIGT att förneka eller förvandla fakta och det na fungera på ett bra sätt i samhället. är farligt att lita på allt det vi läser, lyssnar på, följer på Det gynnar dem som vill skaffa sig sociala medier eller hör på stan. Att vara kritisk och ifråmakt och är därför ett hot mot degasätta information är viktigt. För några veckor sedan (13 mokratin.

ANDERS ÖHBERG mars) firade vi källkritikens dag. Källkritik är att kontrollera var fakta och information kommer ifrån. Källkritik anders.ohberg@sv.se

Högern är på tillbaka­ gång. Det ver­ kar som att höger- och invandrarfient­ liga partier i Europa tappar position. De­ mokratin och humanismen är vinnare.

Byråkratin hotar lands­ bygdsutvecklingen, skriver SV i sitt re­ missvar över landsbygds­ kommitténs förslag. Stup­ rören och re­ virtänkandet måste rivas.

Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se

Tryck och repro Sörmlands Printing Solutions AB, Katrineholm

Annonser Björn Fingal Alstrax Resurs AB 08-410 646 60 annons@alstraxresurs.se

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0

TS-kontrollerad upplaga: 27 700 (2016).

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

”

Nyligen beslutade regeringen om ett förslag till Sveriges första klimatlag och att vi år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Detta är ett gyllene tillfälle för kommuner och byggherrar att ställa om till ett miljömässigt hållbart byggande.

(Svenska Naturskyddsföreningen)

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdel­ ning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga.

Sms: 0708-553081, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Orust tar täten i kretsloppet

4 4 När maten tar slut

KRISLÄGE. Färskvaror skulle ta slut på några dagar

vid en längre krissituation. Det beror till stor del på att foder till djuren, reservdelar till maskiner och mycket annat importeras.

Cirklar om EUs framtid behövs

12 Motgift mot SD-ideologin

VESTLUNDDAGARNA. Under Vestlunddagarna på

Tollare folkhögskola handlade det mycket om samhällsklimatet. Per Svensson, journalist och författare, berättade om Sverigedemokraternas ideologiska agenda. Motgiftet heter bildning, menade han.

16 SV 50 år i Jämtland

10

16

FOLKBILDNIKNGSFESTIVAL. Studieförbundet

Vuxen­skolan fyller 50 år i år. Det firas med aktiviteter över hela landet. Inte minst i Jämtland där folkbildningsfestivalen i mars kan bli en tradition.

18 Odlarfenomenet Sara

PORTRÄTT. Sara Bäckmo skriver bästsäljare om od-

ling och har tusentals följare i sociala medier. Hennes filosofi är att det inte ska vara krångligt att odla.

Impuls har besökt Sara och Skillnadens trädgård.

33 Poddradio för alla

TIO FRÅGOR. World Radio Ragunda i Jämtland har

utvecklats till ett folkbildningsprojekt som samtidigt sprider nyheter om bygden. Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Jämtland ligger bakom radiopodden. Carin Emenius är projektledare.

» Hur ska vi organisera återbruk och kretslopp på Orust?

Hur tar vi hand om förbrukade ting och ger dem nytt värde?

Kan vi koppla krets­ loppsfrågor till arbets­ marknaden och utbild­ ningssystemet?

Orust har möjlighet att bli en förebild som visar vägen.

SV Väst

ÅRETS BOKKATALOG

Nu är den här! Ta BOKKATALOG del av läs- och 2017 litteraturtipsen i Impuls årliga 23 bokkatalog.

MEDFÖLJER SOM BILAGA I

NR 3/2017

DESSUTOM I DETTA NUMMER 8 Sverige runt 10 Möt cirkelledare 11 Krönika Jag berättar // Alexandra Pascalidou 34 Kryss 35 Noterat 36 Baksidan Våra hjältar // Emilia Astrenius Widerström

» Utvecklingen mot ett A- och ett B-lag inom EU kan gå snabbt. Samtidigt kan steget in bland EUs kärnländer bli svårt att ta för Sverige.

När startar de stora partierna studiecirklar om EUs framtid?

Joakim Nergelius och Krister Thelin i Svenska Dagbladet

Bygdegården väntar på dig

» Västernorrlands dist­ riktsstyrelse av Bygde­ gårdarnas Riksförbund planerar årets verksam­ het tillsammans med SV Västernorrland.

Mycket spännande är på gång, bland annat in­ tegrationsprojektet Take my hand. Hoppas vi ses i en bygdegård nära dig!

SV Västernorrland

N R 3 2 017 I MPU L S 3

XX » X LIVSMEDEL » KRISBEREDSKAP

Så ska det vara fullt iomladorna krisen kommer Livsmedelsberedskapen för en krissituation, som lades ned i slutet av 90-talet, har återupptagits på grund av vårt försämrade säkerhetspolitiska läge. Men nu står vi inför helt andra utmaningar.

TEXT MARIA ORTLER

4 IMPU L S NR 3 201 7

Lantbruket är beroende av att transporter fungerar även i kristider. Torbjörn Svensson, mjölkbonde utanför Järna i Södertälje kommun, jobbar för att bli oberoende av import.

FOTO: OLOF NÄSLUND

N R 3 2 017 I MPU L S 5

LIVSMEDEL » KRISBEREDSKAP SVEN-ERIK BUCHT

»Ett viktigt mål för livsmedelsstrategin är att all livsmedels­ produktion i Sverige ska öka. Genom att vi ska öka den inhemska produktionen kommer även sårbarheten att minska.»

O

m Sverige skulle hamna i en allvarlig kris som gör att transportsystemet kollapsar skulle mjölk och bröd ta slut i affärerna redan dag ett. Dag två tar färskvarorna slut i livsmedelshandeln. Dag tre kan mjölken inte längre tas om hand ute på gårdarna och mejeriprodukterna är nu slut i butikerna. Dag fyra är det brist på livsmedel. Detta enligt rapporten ”En vecka utan lastbilar”, utförd av Sveriges Åkeriförbund.

En krissituation kan exempelvis vara att vi dras in i krig med avskurna transportvägar till Sverige.

mat. De lades ned i slutet av 1990talet, eftersom det inte ansågs finnas några säkerhetshot emot Sverige.

Harald Svensson, stabschef på Jordbruksverket, poängterar att den lagerhållning vi tidigare hade i Sverige endast var en bit på vägen för att klara försörjningen någon längre period.

– När man talar om livsmedelsberedskapen nämner man sällan att dåtidens planering för längre kriser i hög grad baserades på en omställning av kosten mot mer vegetabilisk och betydligt mindre animalisk kost.

Detta bör lyftas fram när man talar om längre kriser, säger han.

w Varför är livsmedelsberedskapen i Sverige vid en krissituation otillräcklig?

I DAG HAR FRÅGOR om livsmedelsbe-

– Det finns två skäl. Det ena är EU-medlemskapet som har gjort att man räknar med att EU ska förse oss med livsmedel. Det andra skälet är att politikerna avvecklade det civila försvaret vid kalla krigets slut, då man ansåg det säkerhetspolitiska läget som stabilt, säger Sven Lindgren, ordförande för Civilförsvarsförbundet, som är en frivillig försvarsorganisation.

– Livsmedelsberedskapen i en krissituation är betydligt bättre i Finland än i Sverige. Finland har under lång tid satsat på civilförsvaret och de har en självförsörjningsgrad på 80 procent, säger han. w Vad ska Sverige göra för att inte stå utan livsmedelsberedskap vid en långvarig krissituation?

– Ett viktigt mål för livsmedelsstrategin, vars övergripande mål regeringen nyligen kom överens om med de borgerliga partierna och Vänsterpartiet, är att all livsmedels­ produktion i Sverige ska öka. Genom att vi ska öka den inhemska produktionen kommer även sårbarheten att minska, säger Sven-Erik Bucht, landsbygdsminister.

I NÄSTAN 100 ÅR med början under första världskriget hade Sverige livsmedelslager. I början av 1990-talet fanns cirka 200 livsmedelslager utspridda över landet, enligt Jordbruksverket. I dag har Sverige inte längre några beredskapslager med

6 IMPU L S NR 3 20 1 7

redskapen återigen börjat diskuteras, eftersom den säkerhetspolitiska situationen i Europa och Sveriges närområde försämrats. I regeringens försvarspolitiska inriktning fram till 2020 nämns att den ryska ledningen har visat att den är beredd att använda sin militära förmåga för att uppnå sina mål. År 2015 kom ett nytt försvarspolitiskt beslut som innebar att planeringen för totalförsvaret ska återupprättas. I arbetet med den civila försvarsplaneringen har livsmedelsberedskapen en viktig funktion.

– Utan att göra genomgripande analyser av behov och samarbetsmöjligheter kan vi inte rusa rakt in i en modell som påminner om hur beredskapen byggdes upp under och efter andra världskriget. Dagens situation och den globaliserade värld vi lever i kräver helt andra lösningar. Det militära försvaret dimensioneras efter nya hotbilder och så måste även den civila beredskapen göra, säger Sven-Erik Bucht.

– Livsmedelsverket har en uppgift att samordna arbetet med en förbättrad långsiktig beredskap för livsmedelsförsörjningen. Men de beroenden som vi har i dag innebär att det krävs samverkan mellan offentliga och privata aktörer.

Sven Lindgren.

FOTO: ANDERS J ANDERSSON

Harald Svensson.

Sven-Erik Bucht.

FOTO: KRISTIAN POHL

CAMILLA ERIKSSON ÄR forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Hon arbetar med ett forskningsprojekt om sårbarhet hos landets lantbruk och livsmedelsförsörjning vid kriser.

– Lantbruket är sårbart för längre kriser, eftersom jordbruksproduktionen är helt beroende av att transporterna av insatsvaror fungerar, säger hon.

Insatsvaror i lantbruket är framförallt diesel, handelsgödsel, foder till djur, bekämpningsmedel och till exempel reservdelar till maskiner.

– Under det kalla kriget lagrades de viktigaste insatsvarorna för att säkra att produktionen kan fortsätta vid störningar, säger hon.

En varierad produktion på gårdsnivå såväl som en varierad produktion med geografisk spridning över landet skulle öka robustheten i svenskt lantbruk, enligt rapporten ”Hur skulle Sverige drabbas vid en avspärrning”, utförd av SLU. TORBJÖRN SVENSSON ÄR mjölkbonde

Therese Frisell.

w Har Livsmedelsverket någon strategi för livsmedelsförsörjningen vid en kris?

– I dag finns det inga konkreta förslag på hur vi ska lösa beredska-

pen. Vi är fortfarande i ett planeringsskede, säger Therese Frisell, sakkunnig inom livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket.

– Individer behöver också ta ansvar för att ha en egen beredskap med matlager hemma vid en krissituation, säger hon.

Riskmedvetenheten är låg hos svenska folket. Det kom fram i en undersökning av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Deras målsättning är att alla som kan ska klara försörjningen av mat, vatten, värme och information i minst tre dygn. För att öka krisberedskapen drar MSB tillsammans med landets kommuner igång en nationell kampanj i maj där man vill sprida detta budskap.

Camilla Eriksson.

FOTO: YLVA ANDERSSON

vid gården Säby utanför Järna. Han driver ett ekologiskt kretsloppsjordbruk. Torbjörn odlar i så hög utsträckning som möjligt själv maten till sina djur. Det handlar om ärtor, spannmål och åkerbönor.

– Jag jobbar för att bli mer oberoende av import men en del behöver jag ändå importera, säger han.

När det gäller djurfoder importerar han ekologisk soja från Italien.

Han måste också importera reservdelar och drivmedel till traktorerna.

I dag är det svårt att hitta något alternativt bränsle till traktorer, poängterar han.

Torbjörn Svensson tycker att ett

– Det är svårt att konkurrera med importerat foder som är billigare.

Det är en del av globaliseringen, säger Harald Svensson, stabschef på Jordbruksverket.

THERESE FRISELL PÅ Livsmedelsverket berättar att man dels behöver bygga upp en livsmedelsberedskap på kort sikt men även i ett längre perspektiv.

– På kort sikt kan det handla om att bygga ut ökad lagerkapacitet på olika ställen i livsmedelskedjan, till exempel i de lager som förser matbutikerna med livsmedel, säger hon.

– Långsiktigt kan det handla om att se över vad vi är beroende av att importera och försöka göra oss mind­re beroende av dessa varor.

– Vi importerar till exempel drivmedel till fordon, och här kan en satsning på tillverkning av biobränsle minska beroendet.

– Inom jordbruket är man beroende av att importera bland annat soja.

En eventuell lösning är att själva odla alternativ som ärtor i stället.

EN ANNAN MÖJLIG krissituation är att

omfattande jordbruk är mycket viktigt för att livsmedelsförsörjningen ska fungera i en krissituation. Han påpekar att vår befolkning ökar och då borde rimligtvis också vår matproduktion öka.

Antalet gårdar har minskat med ungefär en tredjedel från knappt 100 000 vid EU-inträdet till drygt 65 000 företag i dag, enligt analysen ”Finns det någon mat om det blir krig?”, av Camilla Eriksson.

– Vi har fantastiska förutsättningar i vårt land för jordbruk. När det gäller produktion, djurhållning, hälsa och antibiotikaanvändning ligger vi långt fram. Detta läge borde vi utnyttja, säger Torbjörn Svensson.

HAN LIKSOM MÅNGA andra bönder brottas med höga arbetskostnader och en sträng djurskyddslag som ger bönderna konkurrensnackdelar.

– Det är bra att Sverige har en sträng djurskyddslag. Men jag vill

Eftersom befolkningen ökar borde rimligen matproduktionen öka, anser Torbjörn Svensson, som pekar på att antalet gårdar i Sverige minskat med en tredjedel sedan inträdet i EU. FOTO: OLOF NÄSLUND

att andra länder också ska ha ett bra djurskydd. Det blir för dyrt om detta enbart ska gälla oss svenska bönder.

– Frågan om ett svenskt jordbruk borde få högre prioritet. Jordbruket har varit lågt prioriterat alltför länge, säger han. w Borde svenska bönder odla eget kraftfoder till mjölkkor i stället för att importera?

Sverige utsätts för en nätattack som kan slå ut det finansiella betalningssystemet. Lager och butiker är beroende av ett avancerat IT-stöd. ITsystemen behöver vara robusta, för att stå emot risker och hot menar Therese Frisell.

– En god beredskap kostar pengar.

Therese Frisell berättar att Livsmedelsverket har god kontakt med länsstyrelser och kommuner om hur de arbetar med beredskap när det gäller livsmedelsförsörjning.

– Kommunerna behöver se över hur deras livsmedelsberedskap ser ut vid en eventuell krissituation. Vi har också ett ansvar att stödja dem och ge kunskap i denna fråga.

– Det är en lång och viktig process att åter bygga upp en god livsmedelsberedskap och ett civilförsvar, säger Therese Frisell.«

Samråd >> Krisberedskap av livsmedelsförsörjning Som ett led i arbetet med samordningsansvaret för kris­ beredskapsplaneringen har Livsmedelsverket etablerat en privat-offentlig samrådsgrupp.

Samarbetet kallas för Skal (Samarbete krisberedskap av livsmedelsförsörjning).

Gruppen består av represen­ tanter från livsmedelssektorn och ska gemensamt arbeta för att stärka krisberedskapen inom området. Nätverket ska ge möj­ lighet till en dialog med en bre­

dare representation av aktörer, men även tjäna som en kanal att sprida men också inhämta kunskap.

Syftet med Skal-samarbetet är att öka förmågan till trygga leveranser av säker mat vid sam­ hällsstörningar, även under höjd beredskap.

Jordbruksverket, Livsmedels­ verket, Försvarshögskolan, Poli­ sen med flera myndigheter, LRF och kommuner har nyligen inlett projektet ”Samhällssäkerhet och

civilt försvar inom jordbrukssek­ torn och livsmedelskedjan”.

Livsmedelsverket gör en för­ studie för att identifiera åtgärder för att öka förmågan att kunna upprätthålla kontinuitet och funktionalitet inom livsmedels­ sektorn.

Dessutom pågår ett projekt om konsekvenser och sårbar­ heter inom livsmedelskedjan vid störningar av importen i sam­ band med militära aktioner rik­ tade mot Sverige.

N R 3 2 017 I MPU L S 7

Sverige Runt

8 4

Lisbeth Killander är solist i Moving Big Band.

Bandet det swinger om

MUSIK. Bandet

spelar mycket 50-talsswing och latinamerikanskt, men dess repertoar är bredare än så. I drygt 30

år har Moving Big Band roat publiken. Sedan starten 1976 har det funnits med i bilden som en del av SVs musikverksamhet.

Bandet var nyligen på en turné i Indien och spelade för fullsatta hus i åttamiljonerstaden Bangalore, tack vare ett stipendium (vars långa namn är: ”From

PÅ GÅNG I STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN

the Batch of 1957. Dr Ida Sophia Scudder 1870–1960, Founder of the Christian Medical College Vellore”).

Med sångerskan Lisbeth Killander gav bandet sju konserter i Bangalore.

RALF LORENTZON, som spelar trumpet i bandet, säger om turnén:

12

SV: – I vårt samarbete med SV betraktar vi oss som en kulturgrupp som får ett stort stöd av SV.«

2 TRELLEBORG

Trädgårdsdag TRÄDGÅRD. De

första da­ garna i juli kan alla som är intresserade av träd­ gårdar i Trelleborg gå på rundvandring. Det är Studieförbundet Vuxen­ skolan (SV) som arrange­ rar Öppen trädgård. Ett upptaktsmöte har redan hållits.

Blekingeprofil prisas

ONSDAG

2017

SV Blekinges kulturpris 2016 tilldelas Lasse Larsson. Han är en person med ett brinnande engagemang och är en fantastisk ambassadör för SV Blekinge, skriver juryn i sin motivering.

ARVIDSJAUR 24 APRIL Biodling för nybörjare startar i Arvidsjaur den 24 april i SVs lokaler, Stationsgatan 27 A, klockan 18. Ledare är Maria Isaksson och Mats Furtenback. ÄLVSBYN 24 APRIL Biodling för nybörjare startar i Älvsbyn den 24 april på Befälsgatan 7, klockan 18.

8 IMPU L S NR 3 201 7

OCH OM SAMARBETET med

3 2

3 SÖLVESBORG

APRIL

AVESTA 19 APRIL Barnens Bokens afton anordnas i Aveny, Folkets Hus i Avesta klockan 18 den 19 april.

ÖJEBYN 25 APRIL Biodling för nybörjare startar i Öjebyn den 25 april på Patrons Allé 10 klockan 18.30. Ledare: Lennart Grahn.

– Vi har fått uppleva konserter med en intresserad och lyssnade publik i en spännande kulturell miljö.

57 9

6

1

1GÖTEBORG

Moving Big Band känner många i Göteborg med omnejd till. Bandets nära samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) är kanske mindre känt.

DET HÄNDER I SV

KULTURPRIS. Lasse

Lasse Larsson fick både pengar och ett konsthantverk, värt cirka 15 000 kr.

Larsson, som bland annat fick en prischeck på 10 000 kronor, för det blekingska kulturarvet vidare genom studie-

cirklarna ”Guldkorn i Karlskrona” samt ”Städerna som försvann”.

Han anlitas också som föredragshållare i olika sammanhang.

PRISET ÄR INSTIFTAT av

SV Blekinge och tilldelas någon eller några i en grupp som visat framstående förmåga och varit nyskapande inom det kulturella området i Blekinge.«

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

4GÖTENE

SV-teater om nazibödel Studiecirkeln ”Vi gör teater” startade som en cirkel hos Studieförbundet Vuxenskolan i Götene för tre år sedan. Numera heter den Leifs teater och ensemblen har satt upp en rad kritiker- och publiksuccéer. Det är fortfarande en cirkel i SV.

Olsson har jobbat som cirkelledare i SV i snart 50 år och haft cirklar i poesioch franska och nu teater.

Den senaste föreställningen för Leifs teater skedde den 16 mars, då det var urpremiär i Götene på pjäsen ”Ett helt vanligt par”. Den handlar om Franz och Theresa Stangl, som föddes i Österrike i början av 1900-talet.

Lär dig skriva!

Håkansson heter leda­ ren som ska få allmän­ heten att skriva. ”Jag vill skriva” heter kursen som drog igång i slutet av mars. Peter Håkansson har skrivit en rad böcker i olika ämnen.

8 KRISTINEHAMN

Vävsamarbete

HANTVERK. Vävning

Leif Olsson spelar Franz Stangl, Theresa Stangl spelas av Margareta Karlsson och journalisten Gita Sereny spelas av Monica Andersson i premiären i Götene av ”Ett helt vanligt par”.

3 027

Trafikcirkel för äldre

har lärt oss en hel del och det har varit jättenyttigt för oss som tog körkort för

är ett sätt att hålla sig ung.

Det säger tre äldre da­ mer som alla har vävt i många år. Men det behövs flera vävintres­ serade för att säkerställa verksamheten. Vävstu­ gan i Kristinehamn drivs i ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxen­ skolan (SV) och Studie­ främjandet, som har en grupp var.

9

5 KÖPING

TRAFIK. – Vi

har varit pre­ miär för Dansresan i Eksjö. Ett 70-tal dansare tog publiken med på en resa till flera av världens länder. Repetitionerna har pågått i ett och ett halvt år i samarbete med Spelverket och Studieförbundet Vuxen­ skolan (SV).

SKRIVARKURS. Peter

FRANZ STANGL VAR bland an-

Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Köping och SPF Seniorerna Köpingshus har haft en studiecirkel kring trafik. Cirkeln har träffats på dagtid vid fyra tillfällen. De har diskuterat trafikmärken, rondellkörning och mycket annat.

Resa med dans

DANS. Det

7 VÄSTERÅS

TEATER. Leif

nat lägerkommendant för förintelselägren Sobibor och Treblinka i Polen under andra världskriget. Efter kriget flydde han med familjen till Brasilien, spårades upp och hamnade i fängelse i Tyskland.

Pjäsen bygger på intervjuer som journalisten Gita Sereny gjorde i fängelset och som också finns utgivna i bokform.«

6 EKSJÖ

ungefär 50 år sedan att uppdatera oss om trafiken i dag. Vi är nöjda med träffarna, säger deltagarna.

En lektion hade de besök av trafikläraren Mathias Axelsson som pratade om ecodriving.

– Många myter om att äldre är farliga i trafiken och bör sluta köra bil, har vi också slagit hål på säger Elisabet Mikaelsson, cirkelledare.«

Trafikläraren Mathias Axelsson berättar om ecodrivning.

– tack vare stöd från så många kunde sajten Blankspot, som bedriver oberoende kvalitets­ journalistik, starta. 9 maj hålls en heldag i Stock­ holm med bland annat debatt om folkrörelser­ nas och civilsamhällets roll i medierna. I panelen Erik Wagner Idealistas, Anna Magnusson, Stu­ dieförbundet Vuxen­ skolan och Edna Aline Eriksson, grundare av MR-stiftelsen.

N R 3 2 017 I MPU L S 9

SV » CIRKELLEDARE

Skapande, konst, engelska…

Eva-Kajsa Nordenborg leder flera cirklar för SV Stockholm ute på olika dagliga verksamheter.

De vänder sig till personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

Eva-Kajsa: Jag känner mig uppskattad och får kärlek tillbaka

M

estadels leder hon cirklar i skapande media.

Tillsammans gör de allt från tidningsproduktion och poesiböcker till att kombinera bild och ljud. EvaKajsa berättar att det i dag finns allt fler tekniska hjälpmedel som kan underlätta för personer med intellektuella funktionsnedsättningar att göra olika saker inom skapande media: – Jag önskar att vi kan köpa in mer av denna tekniska utrustning.

Det vore bra att deltagarna får tillgång till bland annat pekskärmar och större tangentbord, säger hon.

EVA-KAJSA LEDER OCKSÅ en musikcir-

kel: – Vi lyssnar på musik som vi se-

dan spelar upp på vårt fredagscafé och gör olika rörelser till musikvideos. Sedan letar vi upp texterna och pratar om låtarna, säger hon.

Eva-Kajsa är i grunden hantverks­ pedagog. Tidigare har hon jobbat som lärare. Inspiration till cirklarna som hon leder i till exempel måleri får hon genom att vistas i en kreativ miljö, fantisera och skapa mycket själv.

– Det är roligt att vara kreativ och komma med nya idéer, säger hon.

ATT GE DELTAGARNA möjlighet att ut-

trycka sig på flera olika sätt och utvecklas är givande och betydelsefullt.

– Ibland kan det ta ett tag innan deltagarna kommer in i verksamheten och själva börjar skapa, då får

Eva-Kajsa Nordenborg leder cirklar i skapande media och i musik.

jag lirka lite med dem med alla pedagogiska medel jag kan.

– Jag känner mig väldigt uppskattad och får mycket kärlek tillbaka av deltagarna. Vi har fina möten och relationer, säger Eva-Kajsa.

Maria Ortler

Rose: Varje termin får deltagarna läsa en roman på engelska Rose Britten Austin leder cirklar i konst och engelska för SV Stockholm.

Hon är uppvuxen i en konstnärs- och författarfamilj i England. Hennes mamma är svenska och hennes pappa är engelsman. När Rose var 19 år flyttade hon till Sverige och 1986-1991 gick hon på konstfack.

R

ose har lett cirklar i SVs regi ända sedan 1983. Målgruppen har hela tiden varit personer med psykiska funktionshinder. I dag leder Rose konstcirklar: – Bland annat tecknar vi, målar akvarell, akryl och gör collage. En gång om året går vi på någon konstutställning tillsammans, säger hon.

10 IMPUL S NR 3 201 7

Rose leder även cirklar i engelsk konversation: – Det är hög nivå på engelskan i båda grupperna. Vi läser bland annat tidningsartiklar och diskuterar vad som händer i samhället. Ibland gör vi någon aktivitet tillsammans som till exempel att gå på ett engelskt café.

– Varje termin får deltagarna läsa en roman på engelska. Man lär sig mycket av att slå upp svåra ord som man inte förstår, säger hon.

ROSE PÅPEKAR ATT när man har psy-

Rose Britten Austin.

kiska besvär har man ibland problem med att koncentrera sig: – Då är det bra att utöva konst eller läsa en bok. Det ger möjlighet att sjunka in i något och stanna kvar i det. Man hittar ett lugn, säger hon.

Tidigare har Rose lett cirklar i Din

egen makt och Din egen berättelse för SV Stockholm. Hon har också utbildat cirkelledare till dessa cirklar. Materialet är framtaget av Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH). Cirklarna riktar sig till personer som har egen erfarenhet av psykisk ohälsa.

TANKEN ÄR ATT deltagarna ska få bätt-

re självförtroende och självkänsla genom att bland annat prata om sina egna drömmar, erfarenheter, rättigheter och skriva om sitt liv.

Rose Britten Austin har till viss del varit med och arbetat med studiematerialet till dessa cirklar.

Framöver skulle hon vilja fortsätta att jobba med dessa cirklar som hon tycker är väldigt givande och spännande.

Maria Ortler

Krönika

…OM PRIVILEGIER – OCH PLIKT

Jag skriver för att våra historier inte ska dö ut

D

e står där i en hög vid min säng.

Som en påminnelse om allt jag aldrig drömt om. Eller vågade drömma om. Mina egna fem böcker och tiotal antologier jag varit redaktör eller medförfattare till. Berättelser som börjar på mammas gata och rör sig bortom min barndoms horisont – bland bordellmammor och bankirer, taxiförare och tiggare, skeppsredare och makthavare.

Jag som fostrades av en mormor som inte ens kunde skriva sitt eget namn. Jag som växte upp i ett hem utan böcker och aldrig blev nattad. Jag som tvingades erövra ett främmande språk som gav tungan träningsvärk med alla sche-ljud Men även om ingen i min familj, släkt eller grannskap var bevandrad i litteratur var de flesta storslagna sagoberättare.

Mormors smärtsamma sagor från krigen som kostat henne två barn och flera familjemedlemmar. Flykten som berövade dem allt utom minnen och orden.

PAPPAS HISNANDE HISTORIER från åren på oljetankern som plöjde de sju haven när han inte fick stanna i Sverige. Glittret i hans ögon när han viskade om världens vackraste kvinnor på Java. Skräcknatten i New Orleans som slutade med en vild jakt i en svart skog. Hur rånarna plötsligt skjuter mot pappa och hans kompis. Och pappas vän faller ihop i en blodpöl. Pappa springer bland träden som piskar honom i ansiktet när ett skott träffar hans träsko.

Det enda han fick med sig från Sverige.

Träskon som räddade pappas liv.

Ibland skickade pappa vykort. Det var skyskrapor och halmhyddor mot purpurröda himlar. Vi förstod inte mycket av det

Det är därför jag skriver. För att fånga det som gått förlorat. För att ge min dotter fragment från hennes historia. För att ge de som kommer förståelse för det som sker.

JAG SKRIVER VARKEN av lust eller njutning.

ALEXANDRA PASCALIDOU

Alexandra Pascalidou är journalist, författare, bloggare och programledare.

han skrev. Pappa hade nämligen bara gått i skolan några år i ett flyktingläger i ett land som då hette Jugoslavien. Där hade han hamnat när hans far försvann i grekiska inbördeskriget och hans mor blev ensam kvar med åtta barn. Som sen spreds för vinden.

Eftersom ingen i släkten skrev finns ingenting kvar. Blott berättelser som bleknar med tiden. Som sakta men säkert faller i glömska.

Jag skriver för att inte dö. Och för att inte våra historier ska dö ut. Mitt skrivande är motsatsen till verklighetsflykt. Jag vill fånga både läsaren och tiden som flyr i det som är sant. En verklighet som överträffar fiktionen och varken behöver skruvas eller sockras.

Min första bok ”Bortom mammas gata” skrev jag i ett vakuum. För att överleva.

Efter det att maskerade nazister ställt sig utan­för min hemdörr förlorade jag mitt jobb, mitt hem, min sambo, min livslust. ”Du borde skriva en bok”, uppmanade någon. Jag skakade på huvudet, marinerad i mindervärdeskomplex förknippade med min klass, min kultur, mitt kön, min förort. ”Din tystnad vore ett svek mot oss andra som inte kan skriva”, envisades denne någon.

DET VAR ORDEN som fick mig börja skriva

faktaböcker. Ty med privilegierna kommer plikten. Inte enbart att berätta de egna historierna utan även andras. För att så frön av förståelse. Även om faktaböcker inte klassas som skönlitteratur förskönar de faktiskt världen genom att ta oss in bakom och bortom de osynliga murar som omgärdar oss alla. Faktaböcker river ned stängsel och skrapar bort omsorgsfullt spacklade fasader så att vi kan se varand­ra.

Så läs för livet. Och skriv för världen och eftervärlden. Om jag kan – då kan vem som helst.« N R 3 2 017 I MPU L S 11

FOLKBILDNING » VESTLUNDDAGARNA

Per Svensson om SD och högerpopulister:

”De vill bevara något som aldrig funnits” När Per Svensson föreläser för ett hundratal folkbildare på Vestlunddagarna är han tydlig: SD är omöjlig som samarbetspart för alla demokratiska partier. Alla förklaringar från borgerligt håll jämför han med att feströka, ursäkter som tvingas fram när man redan gått i fällan. Folkrörelser och bildning ser han som en del av motgiftet.

TEXT OCH FOTO ANNA MORIN

D

et är tidig vår på Tollare folkhögskola. Från busshållplatsen går jag tillsammans med grupper av människor med knastrande steg på osopade vägar som fortfarande är strösslade med vintergrus.

Pulsen går ner när jag kliver in på folkhögskolans område. Här finns ekar och sluttande gräsplaner ned mot vattnet. Slingrande vägar mellan de olika byggnaderna. Herrgården ser år 2017 mest mysig ut med sin snickarglädje och oregelbundna tak. Seminarierna under Vestlunddagarna ska pågå under två dagar.

Rubriken i år är ”Folkets röst – ett hot mot demokratin?”

Ett antal föreläsare kommer till Vestlunddagarna, och en av dem som vänder och vrider på begreppet folk, populism och demokrati är Per Svensson. Inför en intresserad församling varnar han för politiker som säger sig företräda den sanna folkviljan, oavsett om det är Donald Trump och det amerikanska folkets innersta väsen eller Jimmie Åkesson och den svenska folksjälen. Po12 IMPUL S NR 3 20 1 7

Per Svensson.

FOTO: SOFIA RUNARSDOTTER

litiker som säger att andra partier är oäkta och förrädare.

– Populister lyckas på en och samma gång profitera på politikerföraktet och själva vara politiker. De anpassar sig, säger Per Svensson.

– När de ser att de kan erövra makten via parlamentet kommer de att hylla demokratin för att kunna ta makten. De kommer att hylla folkviljan och påstå att alla andra har övergett folket.

PER SVENSSON ÄR journalist och

författare, han medverkar i Sydsvenskan, känns igen som före detta kulturchef på Expressen och är också hedersdoktor vid Malmö högskola. Under valåret 2014 skrev han boken ”Vasakärven och järnröret – Om den långa bruna skuggan från Lund”. Det är en bok som tar avstamp i ett möte med Lunds studentkår 1939 där en majoritet av de närvarande studenterna, delvis med rasbiologiska argument, protesterade mot att släppa in akademiker som också var judiska flyktingar till Sverige.

I boken synas de värderingar som

levde kvar efter andra världskriget och hur idéerna fortsätter lyftas fram av individer, familjer och den rörelse som till sist bildar dagens Sverigedemokrater, ett parti vars ledande skikt möttes som studenter just i Lund.

POPULISM HAR OLIKA definitioner i olika länder och tider, men det är vanligt att begreppet används om ledare som angriper en elit och säger sig själva kunna företräda folket bättre än de som styr. Retoriken går ut på att eliten och minoriteter tar för mycket plats på folkets bekostnad, och att de nya ledarna kan tolka vad nationen behöver. Per Svensson anser att de populistiska ledarna och partierna driver en politik som motsätter sig demokratin.

– Inom populismen ställs folk och

elit mot varandra, ledaren ger sken av att vara av folket men är det inte, säger han.

– Folket blir ett begrepp knutet till en på förhand bestämt identitet. Populisternas syn är att samhället drivs fram av ett enda subjekt, och de själva är subjektets hjärna, hjärta och röst. Därmed införs verklig demokrati bara när populisten har makten, för först då har folket makten.

– samhälle, som det socialliberala etablissemanget skapat åt oss. Vi bekämpar det. Därför hatar de oss.

Därför bekämpar de oss.”

Per Svensson framhåller att det Åkesson kallar splittring i själva verket är grunden för en demokrati, att det är diskussioner, konflikter och motsättningar som driver samhället framåt.

FÖR 100 ÅR sedan var den demokra-

PER SVENSSON FÖRELÄSER utan större

gester men höjer blicken, kollar att vi som lyssnar hänger med. Han funderar lite själv på vad han sagt och delar med sig av citat för att understryka sina tankegångar. Som det Jimmie Åkesson skriver i sin bok ”Satis Polito”: ”Vi vill helt enkelt inte ha det splittrade, segregerade – själlösa

tiska rörelsen fortfarande ifrågasatt.

Vasakärven, eller risknippet, var en symbol som användes av svenska fascistiska och nazistiska kretsar på 1930-talet. På frågan om vilket begrepp Per Svensson skulle använda för dagens Sverigedemokrater svarar han att de bär på ett ideologiskt arv från den tiden.

Ett hundratal personer samlades i Tollare folkhögskolas sporthall under Vestlunddagarna.

– Jag brukar säga att de bär på ett fascistiskt idéarv, det är så långt jag vill sträcka mig för annars hamnar man i så konstiga diskussioner. ’De är inte riktiga fascister för att de inte vill använda våld och krossa parlamentet.’ Det kan man säga, men det är för att i dag är inte det en framkomlig väg, och SD kommer långt via riksdagen.

– Det är primärt en idé om en organisk folkgemenskap som utesluter andra. Då kommer det naturligt

N R 3 2 017 I MPU L S 13

»

FOLKBILDNING » VESTLUNDDAGARNA att de som inte är en del av folkgemenskapen måste avskiljas.

PÅ VESTLUNDDAGARNA SITTER vi

bordsplacerade i små grupper. En av arrangörerna, tillika tidigare rektor på Tollare folkhögskola, Eva Önnesjö har sagt att vi alla deltar tillsammans i en folkhögskolekurs dessa två dagar. Det är trevlig stämning och ute har vi från den tillfälliga klassen stått och småpratat med ansiktsovalerna vända mot solen.

Samtidigt finns en oro i samtalen runt borden över samhällsklimatet, de stora linjerna och vart vi är på väg. Just denna dag rapporterar medierna att Sverigedemokraterna får stöd av 18 procent av väljarna, om det vore val i dag. Då Moderaterna samtidigt gjort ett historiskt tapp och hamnar på 17 procent, innebär det att SD är näst största parti i Sverige.

Deltagarna får några frågeställningar av Per Svensson och uppmanas diskutera varför det går bra för populismen, om den är ett egentligt hot mot demokratin och hur den typen av rörelser kan bromsas. Vid mitt bord diskuteras en mängd teorier och frågeställningar. Det ventileras om det finns efterfrågan på enkla svar från människor, eller ett behov efter mer ekonomisk trygghet, och att det finns de som följer med när det går bra för en rörelse, som när de nationalistiska idéerna fått luft under vingarna. Ett annat spår är bristen på visioner hos dagens rörelser och partier. Vi resonerar även kring vad som kan vara en universell längtan efter gemenskap och delaktighet.

JAG FRÅGAR PER SVENSSON vad han

själv tror om attraktionskraften i detta fascistiska idéarv. Vad är det egentligen som är historiskt framgångsrikt i SDs synsätt och argumentation?

– Det är intressant att de här idéerna funnits i alla tider. De som företräder den här traditionen är alltid missnöjda med den tid de lever i, och påstår ofta att det var bättre förr. Men de vill bevara något som inte funnits.

En återkommande föreställning om att främst unga män röstar på Sverigedemokraterna stämmer bara delvis, och kanske kommer den bilden från skrålande skinheads på 1990-talet. Tydligt i alla opinionsundersökningar är att det hos män i alla åldrar finns ett större stöd för partiet än det gör bland kvinnor.

Per Svensson tror att när det gäller 14 IMPUL S NR 3 201 7

Eva Önnesjö tidigare rektor på Tollare folkhögskola, i förgrunden. Gösta Vestlund håller i mikrofonen.

PER SVENSSON

»Man har slutat röka men börjar igen, och då måste man över­ tyga sig själv att man bara feströker eller ’jag kan kon­ trollera det här’.»

priviligierade män i hans egen ålder som stöder SD kan förklaringen ligga i känslan av att leva i ett samhälle man inte känner igen sig i.

– Inga 60-åriga män har väl känt igen sig? frågar han retoriskt. Inte heller männen på 70-talet. Men nu finns det en rörelse som ger det en högre mening, och lyfter in det i ett sammanhang och ger det en förklaring, och ett löfte om att det inte behöver vara såhär, man kan återskapa något.

EN ANNAN ORSAK till att människor lägger sin röst på populister tror Per Svensson kan bero på ett framgångsrikt konsumtionssamhälle.

– Något som kan vara svårt att tala om är att det västerländska samhället har varit extremt framgångsrikt, även i jämförelse med min egen ungdom lever vi i dag som kungar.

Det är ett enormt överflöd och den inställningen till livet tror jag överförs på politiken: Jag följer den och den serien, jag väljer att äta asiatisk mat, jag tycker Trump eller Jimmie Åkesson är en frisk fläkt.

Då kan samma orsak som att Ny Demokrati fick röster på 90-talet vara orsaken till SD-stödet, att det har funnits dem som röstar på Sverigedemokraterna som en kul grej, eller en protest.

– Man kunde vara missnöjd moderat och välja att rösta på SD, det vore som att rösta in Owe Thörnqvist i melodifestivalen, säger Per Svensson. Han hör inte hemma där men vi röstar för att reta de andra, slicka schlagerproffsen.

– Om jag skulle säga något hoppfullt, så kanske väljare börjar se att det är på allvar nu.

ATT ETT BORGERLIGT parti som behö-

ver stöd för att regera väljer att samarbeta med populister har hänt och händer i olika länder. Det förekommer även i fall när beskedet först varit att ett samarbete aldrig någonsin kunde bli av. Som uttalad liberal ser Per det som något bedrägligt. Han jämför det som sker inom Moderaterna i Sverige med att feströka.

– Man har slutat röka men börjar igen, och då måste man övertyga sig själv att man bara feströker eller ”jag kan kontrollera det här” och ”det betyder inte att jag börjat röka igen”… Det är en del psykologi i det här för då börjar men övertyga sig själv om att det är inte så farligt att samarbeta.

– Det ser jag hos en del borgliga ledarskribenter också: ”Nej, men SD är ett parti som alla andra, vi måste kunna tala med alla partier.” Så tror jag att det varit i många fall när den här typen av partier har kommit till makten.

DET ÄR OCKSÅ en gammal motsätt-

ning i svensk politik, att det inom borgerligheten funnits ett starkt mål: att ta makten från socialdemokratin. Är man skolad i det blir det möjligt att samarbeta med SD, menar Per Svensson.

– Folk blir ju arga om man jämför, men Mussolini hade god hjälp av den tidens liberaler i Italien, en del men inte alla. De övertygade säkert

”Därför blev Sverige inte nazistiskt” Gösta Vestlund, som gett namn åt dagarna på Tollare folkhögskola, är med hela tiden. Hans engagemang för att utveckla människors inflytande och arbeta för jämlikhet ligger till grund för form och innehåll på de årligt återkommande seminarierna.

sig själva på samma sätt, ”vi kan kontrollera det”.

Per Svensson framstår som en lågmäld person med starka åsikter, men hans ärliga förvåning syns när han pratar om att det varit chocke­ rande för honom att följa Sverigedemokraternas utveckling.

– Det är häpnadsväckande att ett parti som för några år sedan var en källarföreteelse nu är Sveriges näst största parti.

HAN ANSER ATT han själv och andra

journalister varit alltför naiva och ställt för få krävande frågor till SD. – SD har inte bildats för att förbättra belysningen i Hässleholm, utan de vill bygga ett nytt Sverige, säger Per Svensson. w Vilket ansvar har andra partier och politiska rörelser för att SD blivit så stora? Har de ett ansvar?

– Ja, det finns ju inget som är så själsdödande som en duell i Agenda.

Det finns en oförmåga hos alltför

många att prata på ett sätt som att de verkligen menar vad de säger, att det finns en människa bakom.

– Bildning handlar om att ha så pass många referenser att man vågar bottna i sin egen upplevelse, att man inte bara tänker i formler. Det finns för många politiker som tänker i formler i dag.

Tollare herrgård, där IOGTs folkhögskola finns.

w Hur ser du på folkbildningen? Vad kan studieförbund och folkhögskolor bidra med?

– Bildning är den viktigaste emancipatoriska kraften som finns överhuvudtaget. Det är insikten om att vare sig man själv eller den tid man lever i är unik. Man läser och reser och pratar och får sammanhang och lär sig att det finns andra människor och perspektiv.

– I populismen finns det bara en enda typ av gemenskap och något som är ödesbestämt, och bildning är frigörande från den typen av tänkande, även om bildade människor också kan vara totalitära.«

Gösta Vestlund, född 1913, stötte på nazister i unga år. Han var med på berömda bollhusmötet i Uppsala i februari 1939, då som medlem i den socialdemokratiska studentföreningen Laboremus. Vestlund talade för att ta emot judiska akademiker på flykt från Tyskland.

Ett par veckor senare togs samma fråga upp i Lunds studentkår och resulterade i en resolution där kåren protesterade mot att tio judiska läkare skulle få arbeta i Sverige.

Lundamötet är det som ”Vasakärven och järnröret” tar avstamp i.

Efter sin föreläsning skakar Per Svensson hand med Gösta Vestlund och de byter några ord.

– Det finns förstås många och komplicerade förklaringar till varför inte Sverige blev nazistiskt, men jag tror folkrörelserna spelade en roll, säger Per Svensson. Gemensamma nämnaren för dem som röstade emot den antisemitiska resolutionen i Lund var att de hade folkrörelsebakgrund. Det var de kristna, det var de socialdemokratiska och nykterhetsrörelsen.

– Det är genom bildning och utbildning man kan frigöra sig ur sitt sammanhang. Det är inte vissa typer av demokratiprojekt som är viktiga, utan bildningen i sig.«

Han har startat folkhögskolor från Tollare till Tanzania GÖSTA VESTLUND är född 1913

i Gagnef. Fick stöd av ortens präst och läste vidare på Sig­ tuna folkhögskola, gick vidare till Sigtuna Humanistiska läroverk och tog sedan examen i historia, statskunskap, geografi, peda­ gogik och psykologi vid Uppsala universitet.

Har haft ett långt yrkesliv med olika yrken och titlar. Lärare på flera folkhögskolor som Brunns­ vik, Sigtuna och Marieborg. Han

var Tollare folkhögskolas första rektor, och medgrundare av PROs folkhögskola i Gysinge.

I sitt arbete för dåvarande Skolöverstyrelsen var Gösta Vestlund inspektör för folkhög­ skolorna och sedan undervis­ ningsråd.

Han bodde en period i Tanza­ nia och arbetade med att bygga upp folkhögskolor. Har varit ord­ förande i Riksförbundet för rörel­ sehindrade barn och ungdomar.

Hedersdoktor vid Linköpings universitet.

Gösta Vestlund är också verk­ sam som krönikor och författare, bland annat till boken ”Hur vår­ dar vi vår demokrati?”

När han fyllde 100 år 2013 samlades medel in för att ge­ nomföra folkbildningskonfe­ rensen Vestlunddagarna, som sedan 2014 är årligen återkom­ mande. Mer info om Vestlund­ dagarna: vestlunddagarna.org.

Gösta Vestlund och Gun Mörkenstam från Tollare folkhögskola.

N R 3 2 017 I MPU L S 15

SV » FOLKBILDNINGSFESTIVAL

En heldag med folkbildning

I slutet av mars bjöds på en heldag med aktiviteter, samtal och upplevelser utanför Östersund. Det var dans, cirkelsamtal och foto när allmänheten bjöds in för att uppmärksamma folkbildning och Studieförbundet Vuxenskolan (SV), som fyller 50 år.

TEXT OCH FOTO CARIN EMENIUS

F

olkbildningen uppmärksammades lördagen den 25 mars på Torsta Naturbruksgymnasium i Ås utanför Östersund.

Inspirationsmotor var Ida Krusevi och Annicka Kanto som tyckte det passade bra när SV firar 50-årsjubileum. De hade båda jobbat hårt i månader för att tillsammans med sina kollegor i Jämtland kunna skapa en dag full med aktiviteter.

– Vi möjliggör samtalet på bygden, uttryckte Peter Jansson, ordförande SV Jämtland, under inledande paneldiskussion. Allt i sann skapande och växande anda.

– Vi stärker demokratin, ger ett sammanhang och skapar möjligheter, fyllde Nina Larsson, SVs förbundschef i.

I DE ÅTTA olika rummen fanns möjlig-

het att både samtala och pyssla. Därtill hade hemslöjden sitt årsmöte under dagen, representanter från World Radio Ragunda hade en liten fotostudio med utklädningsmaterial. I rummet Rörelsen fanns utrymme att testa på både line­dance och orientaliskt. I Fria Tankars Hem pågick bland annat en 16 IMPUL S NR 3 201 7

djup och ärlig diskussion kring psykisk ohälsa och funktionshinder.

– Studiecirkel för mig är det runda bordet. Alla har något att bid­ra med. Vi satt runt läger­ elden och blötte och stötte och satte upp riktlinjer, berättar SV Jämtlands avdelningschef Karin Örnfjäll som också var på plats under dagen.

EFTER PROGRAMMET HÖLLS SVs årstämma, och när den var avklarad, spelade Brunflo Teaterapor upp farsen ”Trubbel på Tians Fjällgård”. Dagen kantades av god mat, underhållning och inspirerande möten. Här fanns både nyfikna nya och erfarna cirkelledare. Totalt var cirka 160 besökare på plats.

Det diskuteras en ny folkbildningsfestival nästa år och kanske är det starten på något återkommande.«

Arne Nilsson från Trångsviken har just påbörjat sin andra kurs i nålbindning. Han är cirkelledare och koftan är egengjord. Den tog 500 timmar att göra med renhornsknappar. Alla nålar för cirklarna har han gjort själv.

För första gången träffades administratörer från Glesbygdsgirl när Folkbildningsfestivalen skapade ett särskilt utrymme i rummet Landsbygden.

Peter Jansson Distriktsordförande SV Jämtland landar mellan möten och hantverk.

Nina Larsson SV’s förbundschef testar nanotovning och gör en vattenvåg med tyg och ull som doppats i såpa och vatten.

Torbjörn Skoog mottog folkbildningspriset för sitt engagemang, entusiasm och nyfikenhet som cirkelledare för Skogens Vatten och Motorsågsutbildning i Svenstavik.

Annicka Kanto SVs verksamhetsutvecklare Ragunda Kommun och Ida Krusevi, administratör SV Östersund som varit motorn till Folkbildningsfestivalen.

Den runda cirkeln skapar möten i Fria Tankars Hem. Christine Månsson och Ulla-Britta Johansson, som utgör duon Tuskaft, inledde med jämtländsk musik i entrén på morgonen. Christines man håller upp flaggan som stormade under soliga vindar.

N R 3 2 017 I MPU L S 17

PORTRÄTTET » SARA BÄCKMO

Skördetid för hela Sveriges odlare Sara Bäckmo är odlarfenomet som har tagit Sverige med storm.

Hon fixar familjens självhushållning i egna köksland – men hon gör det på ett sätt som berör hundratusentals. Hennes föredrag – ofta i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) – drar fulla hus och snart kommer hennes andra bok.

TEXT LISA ISING

18 IMPUL S NR 3 201 7

Sara Bäckmo vill visa att det går att kombinera en köksträdgård med arbete, familj och livet i övrigt.

FOTO: MARIA FORS ÖSTBERG N R 3 2 017 I MPU L S 19

PORTRÄTTET » SARA BÄCKMO

I

skördetid svämmar det fullkomligt över av bönor, olika kålsorter och allsköns rotsaker i Skillnadens Trädgård. I kallbänkar svajar salladslök och på gärdesgården klättrar pumpor. Palsternackorna är enorma och solrosorna har vuxit förbi första våningen. Köksträdgården är inte större än en vanlig villa­tomt – och den håller familjen självförsörjande med alla grönsaker, sju månader om året.

Men det är inte den präktiga skörden som är poängen. Det är hur den kommer till som tjusar och inspirerar stora skaror. För detta är inget ”down-shifting”projekt eller romantisk flykt till landet. Både Sara Bäckmo och hennes man jobbar fortfarande mycket och storstaden har de inget emot, även om de inte bor där just nu.

– Nej, något projekt där hela hemmalivet omprövas har jag aldrig velat göra. Jag ville se om vår tomt kunde räcka för att odla grönsakerna vi äter, förklarar hon och låter nästan lite chockad över all uppståndelse.

TILL YRKET ÄR Sara journalist och även om hon i dag kallar sig ”odlande mediemedarbetare” kombinerar hon fortfarande köksträdgården med arbete och familj – och det är viktigt. Hon vill bevisa att det går att kom-

20 IMPUL S NR 3 201 7

binera ett modernt familje-/yrkesliv med självhushållning.

Hon bor med maken Philip som är psykoterapeut, fyra barn i åldrarna 1–8 år, en hund och fyra katter i ett rödmålat 1800-talshus i den lilla byn Bökebacken, söder om Växjö. Fram till senaste bebisen bestod hushållet även av tre tuppar och 16 hönor, men där gick Saras gräns. Det blev för mycket.

DET ÄR VANLIG onsdag eftermiddag. Sara har häm-

tat barnen på dagis och skola och på vägen hem har hon plockat upp några liter mjölk i affären. Ungarna springer till sitt och under tiden svänger Sara ihop en pannkakssmet. Sedan har hon en kvart på sig och smiter ut och planterar fem grönkålsplantor, kniper några stjälkar selleri och tittar samtidigt till det senast sådda.

Det är så det går till. Små stunder i taget.

När hon våren 2011 drog igång sin köksträdgård var hon nybörjare. Hon längtade efter ett projekt och bestämde sig för att inom tre år bli självförsörjande på organisk grönsaksodling. Tvärtemot alla välmenande råd valde hon att börja stort. Och snart utökade hon till större. I dag är köksträdgården på omkring 400 kvad­ ratmeter.

>> Detta är Sara…

Namn Sara Bäckmo.

Bor På Skillnaden i Bökebacken söder om Växjö.

Familj Maken Philip, terapeut, Loa, 1 år, Alba, 4 år, Viggo, 6 år, Otto, 8 år, samt fyra katter och Newfound­ landhunden Kapten Kuling. Ålder 38.

Odlar Skillnadens Trädgård, en 400 kvm stor köksträdgård i odlingszon 3.

Yrke Journalist /od­ lande mediemedar­ betare.

Det prunkar i den 400 kvadratmeter stora trädgården söder om Växjö. Sara Bäckmo och hennes familj är självförsörjande på grönsaker sju månader om året.

– Folk runtomkring sa att det var galet. Det skulle ta alldeles för mycket tid. Hur skulle jag hinna det? Allt fanns ju ändå att köpa. Och tänk om jag tröttnade?

>> …och här finns hon Här kan du följa Sara Bäckmo och Skillna­ dens Trädgård: Blogg http://blogg. land.se/skillnadenstradgard Instagram www. instagram.com/skill­ nadens/ Facebook www. face­book.com/skill­ nadenstradgard Podcast http://tva­ odlareemellan.blog­ spot.se/2016/10/varnya-podd.html Youtube www.you­ tube.com/channel/ UCjUBQShyF5jXt0I­ 5L0otTMA

MEN SARA VISSTE vad hon ville. Att odla var inte så svårt.

Den stora utmaningen har varit att synka grönsaksodlingen med livet i övrigt. Att hitta genvägarna för att få göra bådadera möjliga – det är en av hennes drivkrafter och förklaringen till hennes popularitet. Sara får odlandet att verka enkelt och realistiskt och det inspirerar stora skaror.

– Det handlar mycket om att testa sig fram, att våga experimentera och att leva med köksträdgården, snarare än att ha en grönsaksodling. Det fina med en trädgård är att hur det än råkar bli just i år så kommer det alltid en ny vår.

Och med fyra småbarn i huset har de effektiva odlarknepen blivit ännu viktigare. Ett är att förlänga den traditionella odlingssäsongen. Ett annat är att så lite och ofta.

– Jag odlar aldrig mer än jag orkar ta hand om. Aldrig sju strömeter morötter på samma gång. Så mycket skulle jag aldrig ha tid eller ork att skörda samtidigt.

Dessutom blir det tjatigt att äta samma sort hela tiden.

FOTO: PERNILLA BERGDAHL

HENNES ANDRA KNEP är att börja så tidigt på säsongen, vissa sorter redan på hösten, och därmed förlänga skörden med många månader. Sara bubblar av tips på hur man kan frigöra både tid, kraft – och plats i köksträdgården.

För att slippa rensa ogräs och vattna så ofta praktiserar hon exempelvis täckodling. Blast och andra rester går inte omvägen via någon kompost utan hamnar som närande täckmaterial i landen. Om det mot förmodan skulle bli bart i någon del, sår hon in skira moln av sommarslöja och andra blommor.

– Den här trädgården fokuserar på mitt sätt att odla, ingen annans. Det måste vara roligt och jag gillar att fundera ut olika arbetsbesparande sätt. Sedan är jag nog rätt bra på att välja sorter som funkar, tillägger hon.

SARA ÄR UPPVUXEN på en ö i Göteborgs skärgård. Som liten ville hon bli uppfinnare och sedan sjökapten.

Mottot var alltid ”kan själv” och det är det fortfarande.

Hon är inte rädd för att prova sig fram och ta reda på det hon behöver veta. I dag är hon inte bara självförsörjande på grönsaker utan lever på att berätta om sina odlingar och livet i Skillnadens Trädgård.

N R 3 2 017 I MPU L S 21

»

PORTRÄTTET » SARA BÄCKMO

’’

Jag älskar att påta i jorden och se alla barnen upptäcka, leka och leva vid min sida.

bonde. Tack vare bloggen (den finns numera även på norska) har hennes köksland blivit årets absoluta snackis i trädgårdskretsar, och i vår håller hon sina första odlingskurser – inte hemma, utan på Rinkaby Gård utanför Växjö.

Det är många som inspireras av hennes filosofi. Sedan starten har hon skaffat sig en unik position i sociala medier med följarskaror i rockstjärneklass. Bara på facebook har hon 65 000 följare, på Instagram 22 000 och hennes blogg har 300 000 sidvisningar varje månad.

Första boken ”Skillnadens Trädgård”, kom förra våren och är redan inne på sin femte upplaga. Till augusti kommer uppföljaren ”Skillnadens skörd” med många recept. Förutom den egna Youtubekanalen har hon under året startat podden ”Två odlare emellan” tillsammans med Johannes Wätterbäck/Farbror Grön, där de veckovis ”delar med sig av sina bästa odlingstips, dummaste misstag och lyckligaste trädgårdsminnen”.

NEJ, BÖKEBACKEN ÄR fortfarande hennes privata träd-

MITT I ALL uppståndelse kring förra årets boksläpp och

medial uppmärksamhet föddes fjärde barnet, Loa, som snart fyller ett år. Detta hindrade inte Sara från att fortsätta sin odling.

– Barn och jobb tar mycket tid, men jag försöker njuta av trädgårdsarbetet och lägga alla måsten åt sidan.

Jag älskar att påta i jorden och se alla barnen upptäcka, leka och leva vid min sida.

Hennes köksträdgård är nu inne på sitt sjätte år och Sara tycker att hon har hittat ett bra sätt att odla utan att behöva bli vare sig grönsaksaktivist eller månskens22 IMPUL S NR 3 201 7

gård, visserligen vida spridd i sociala medier – men ingen offentlig besöksträdgård.

– Ibland kommer människor hit och förväntar sig skylt, café och grönsaksbod, men detta är inget visningshem och inte någon offentlig trädgård, poängterar hon.

Ugnspannkakan är klar och familjen samlas. New Foundlandhunden Kapten Kuling väntar tåligt på en tappad munsbit. Alla hugger in. Till efterrätt blir det sommarens första äpplen.«

Sara Bäckmo föreläser, skriver böcker, har en Youtubekanal och samtalar om trädgårdsodling med Johannes Wätterbäck i podden ”Två odlare emellan”.

FOTO: MARIA FORS ÖSTBERG

Sara Bäckmos bästa odlingstips w När jorden är välmatad kan du odla grönsakerna tätare än vad som står angivet på fröpåsen. Täckodling ger re­ gelbunden näring under lång tid och är en utmärkt förutsättning för att kunna odla tätt och intensivt. w Släng inget skräp från trädgården.

Bygg i stället nya odlingsplatser, med grova material som kvistar och stjälkar underst och mer finfördelat längre upp i bädden. Toppa med jord och odla som vanligt. w Förodla så mycket grönsaker du kan

och sätt ut när det blivit ledig plats i landen. På så sätt behöver inte stora ytor underhållas den tid det tar för fröer att gro under sommaren och trädgår­ den kan leverera mycket mat på kort tid. w Samplantera grönsaker för att få stor skörd på liten yta. En av mina favoriter är att sätta lågväxande grönsaker bland de högväxande sparrisplantorna. Välj då grönsaker som inte har så stora och djupa rotsystem att de konkurrerar med sparrisen.

BOKKATALOG 2017 MEDFÖLJER SOM BILAGA I

NR 3/2017

Bokkatalogen en trogen vän i arbetet med folkbildning Varje år lockar studieförbunden över en miljon deltagare till studiecirklar och kurser. Det är en kraft som and­ra länder i Europa är avundsjuka på.

Här är Impuls bokkatalog! Vi presenterar den nu i april eftersom vi vet att det är då som planeringen av studiesäsongen 2017–2018 drar igång på allvar.

Impuls bokkatalog distribueras till alla lokala studieförbundsavdelningar och till alla 20 000 cirkelledare i Studieförbundet Vuxenskolan. Varje år får vi många positiva reaktioner från cirkelledare och ansvariga i lokala studieförbundsavdelningar. Det de berättar är att bokkatalogen ger dem stöd i deras dagliga arbete. Då känner vi att vi lyckats.

Bokkatalogen finns från april till mitten på september på Impuls hemsida www.impuls.nu, som du också kan nå via SVs hemsida www.sv.se.

I drygt 20 år har vi gett ut Impuls bokkatalog. Liksom alla tidigare år är bokkatalogen fullmatad med aktuella studiematerial och böcker från förlag som vill bidra till studiecirklar och kurser till gagn för det livslånga lärandet.

Lycka till med studiearbetet!

Stockholm i april 2017 John Hillstierna Chefredaktör och ansvarig utgivare av Impuls Kommunikations- och presschef SV

Bokkatalogen finns även på

www.impuls.nu

24 IMPUL S BOK KATA LOG

Innehåll Kultur ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 26 Släktforskning ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 26

Samhällsvetenskap ���������������������������������������������������������������� 27 Pedagogik/Undervisning ����������������������������������������������������������������������������27 Psykologi/Psykiatri �������������������������������������������������������������������������������������������������� 28

Miljö/Naturvetenskap ������������������������������������������������������ 28 Jakt ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 28

Språk ���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 29 Engelska ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 29 Franska ����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 29 Italienska ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 30 Spanska ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 30 Tyska ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 30 Svenska �������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 30 Svenska för invandrare ����������������������������������������������������������������������������������� 30 Övriga språk ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 32

Förlag och distributörer ��������������������������������������������� 32

thetube.se

Vi ger dig nyheter, intervjuer och artiklar om oberoende alternativ musik. Hos oss finner du även tips för artister och musiker.

www.thetube.se – ett digitalt musikmagasin med folkbildande fokus.

A N N ONSB I LAGA NR 3 2 106

LITTERATURTIPS

En ny värld av

Bästa valet för oss som sysslar med språk!

De randiga ordböckerna Upptäck våra digitala ordböcker på Ord.se och beställ våra tryckta ordböcker i katalogen.

Passa på att uppdatera din samling av ordböcker!

Ränderna går aldrig ur!

Numera är det vi på Nationalencyklopedin som ger ut de klassiska randiga ordböckerna – Sveriges största sortiment av kvalitetsordböcker!

A NNO NS BI LAGA NR 3 2 1 07

IM PU L S BO KKATALO G 25

KULTUR

Släktforskning

Nyheter

Spec ia

!

l kS öppeercia pris för dig s köpe in ltp i ri r in ll sstufödriedig om till s c em tudi irkso ecirk ln eln

Rötterbokhandeln Rötterbokhandeln Vad står det?

Vad står det?

En fråga som ofta dyker upp för både nybörEn somerfarna ofta dyker upp för både nybörjare fråga och mer släktforskare är ”Vad står jare och mer erfarna släktforskare är ”Vad står det?”. det?”.

Hur gör man för att lära sig läsa den gamla Hur gör man för att sigoch läsamånga den gamla handstilen?

Svaret pålära detta handstilen? detta och mångaom andra frågorSvaret hittar på man i handboken andra frågor hittar man i handboken om handskriftsläsning. handskriftsläsning.

Släktforskarens lilla Släktforskarens lilla faktabok 2 faktabok 2

Släktforskarens lilla faktabok har Släktforskarens lillanyfikna faktabok har gett svar på många frågor gett svar på året. många nyfiknatvå frågor det senaste Nummer det senaste året.

Nummer två belyser ämnen som befolkning, belyser ämnen befolkning, brott och straff,som sjukdomar och brott och straff, sjukdomar lite annat smått och gott. och lite annat smått och gott.

En bok för både nytta och nöje!

En bok för både nytta och nöje!

Rättshistoria för släktforskare Rättshistoria för släktforskare

I skriftsseriens nummer 3 “Rättshistoria för släktIforskare” skriftsseriens nummer 3 “Rättshistoria för släktgörs en genomgång av lagbestämmelserna forskare” görs en genomgång av lagbestämmelserna genom tiderna, med fokus på det som är av intresse genom tiderna, med Nu fokus detgamla som häftet är av intresse för en släktforskare. harpådet fått sig för en släktforskare. det gamla häftet fått sig ett ansiktslyft och gesNu ut har på nytt! ett ansiktslyft och ges ut på nytt!

www.rotterbokhandeln.se www.rotterbokhandeln.se

Rötterbokhandeln – för dig som släktforskar Rötterbokhandeln – för dig som släktforskar

SAMHÄLLSVETENSKAP

Boken om allt!

Vilka nationella minoriteter har vi i Sverige?

Sidan 475

Måste jag betala skatt om jag köper en bil utomlands?

Sidan 365

Måste jag donera mina organ om jag dör?

Sidan 242

Jag ska starta företag – hur gör jag då?

Sidan 293

Om jag hyr ut min lägenhet i andra hand, vilka regler gäller då?

Sidan 156

Hur utses regeringen?

Sidan 497

Vad är Gröna kortet?

Sidan 457

Eller i alla fall nästan allt. Samhällsguiden är en unik handbok i konsten att leva i vårt land.

I boken finns lättläst och kortfattad information om det offentliga Sverige. Samhällets regelverk, utbud, rådgivning och service, från vaggan till graven.

Beställ Samhällsguiden via vår hemsida www.wolterskluwer.se/offentligapublikationer, per e-post kundservice@wolterskluwer.se eller på telefon 08-598 191 90.

Best.nr: 978-913832680-0 · Pris: 355 kr exkl. moms

Pedagogik/ Undervisning

Att undervisa nyanlända

Missa inte litteraturtips i Impuls nr 5 och 8 i år A NNO NS BI LAGA NR 3 2 1 07

Metoder, reflektioner & erfarenheter Som nyexaminerad lärare ställdes Anna Kaya inför utmaningen att undervisa nyanlända elever. Boken tar sin utgångspunkt i flera av de frågeställningar som lärare för nyanlända elever ofta möter. Hon beskriver hur hon tvingades att reflektera över om hennes undervisningsmetoder verkligen var effektiva för elevernas behov. Utifrån de framgångsfaktorer som forskning visat vara gynnsamma för flerspråkiga elevers lärande beskriver hon de teorier hon grundar sin undervisning på och hur hon konkret gjort för att omsätta det hon läst och tagit del av i praktiken.

ISBN 9789127146648 Natur & Kultur

Grit

Konsten att inte ge upp Grit är ett karaktärsdrag som kombinerar uthållighet, inre driv och förmåga att inte ge upp vid motgångar.

Det har visat sig vara en avgörande faktor för att nå framgång både i skolan och i yrkeslivet. Det handlar om att hitta sin passion i livet, att aldrig sluta öva och att se misslyckanden som ett tillfälle att lära.

Psykologiprofessor Angela Duckworth delar med sig av sin banbrytande forskning inom området.

Hon ger exempel från kadetter som kämpar vid militärhögskolan West Point, utsatta barn i New Yorks tuffaste skolor och hemligheten bakom att vinna USA:s nationella stavningstävling.

ISBN 9789127142954 Natur & Kultur

Hjärna, gener och jävlar anamma

Hur barn lär Torkel Klingberg ger fascinerande inblickar i ny forskning om barns lärande och motivation. Förståelse för matematik och läsning är inget vi människor föds med. Gener och miljö omformar barnets hjärna och gör plats för ny kunskap. Barn är inte bra eller dåliga på att lära sig att läsa eller räkna – de är snabba eller långsamma. Intensiv, digitaliserad träning på matematik kan öka sexåringars kunskapsnivåer med upp till 15 procent. Barn behöver motivation för att nå utvecklingsmålen, bland andra ”grit”, ett slags ”jävlar anamma”, för att inte ge upp när de stöter på motgångar.

ISBN 9789127818101 Natur & Kultur IM PU L S BO KKATALO G 27

SAMHÄLLSVETENSKAP Psykologi/ Psykiatri

Bokbeställningar görs från respektive förlag/ distributör.

Se sidan 32!

MILJÖ/NATURVETENSKAP Jakt Lyssnar din tonåring?

Samtal med förändring som mål Boken vänder sig till föräldrar och anhöriga som oroar sig över kommunikationen med de växande barnen.

Du får lära dig sätt att samtala som väcker motivation utan att skapa motstånd hos den du talar med.

Metoderna heter MI (motiverande samtal) och CRAFT (Community Reinforement Approach and Family Training). Författarna Liria Ortiz, psykoterapeut och Charlotte Skoglund, överläkare, ger råd om hur du kan hejda reflexen att tillrättavisa för att skapa ett bättre samtalsklimat och på sikt åstadkomma förändringar i positiva riktningar för dig, ditt barn och hela familjen.

ISBN 9789127818491 Natur & Kultur

Tid att leva

Ett tioveckors program för stresshantering med ACT och medveten närvaro När kraven är många i livet kan vi ibland tappa riktningen och börja prioritera alla ”måsten”. Det finns risk för att vi dränerar oss själva på energi och missar tillfällen för återhämtning. ”Tid att leva” av Fredrik Livheim, Daniel Ek och Björn Hedensjö hjälper dig som har problem med stress att återta kontrollen över ditt liv. Du får hjälp med att hantera den ofrånkomliga stressen som är en del av livet – och att förändra den stress som är möjlig att göra någonting åt.

Boken är upplagd som ett program som du kan följa vecka för vecka.

ISBN 9789127147478 Natur & Kultur

Vad vill du – egentligen?

Om mål och mening i livet Vems tankar tänker vi – egentligen?

Lever vi det liv vi vill leva? Boken vänder sig till alla som i en djupare mening vill förstå sig själva, andra och tillvaron. Erica Falkenström, fil.dr och forskare om offentlig sektor vid Stockholms universitet, knyter ihop människans villkor med vardagen här och nu. Frågor om hälsa, psykisk utmattning och känslor av otillräcklighet kopplas till våra livsdrömmar, upplevelser av mål, mening och inflytande. Nyskrivna kapitel i denna nyutgåva handlar om relationer: hur kan man vara fri och samtidigt höra till i kärleksrelationer, familjen och på jobbet?

ISBN 9789127817920 Natur & Kultur

J ÄG A R K U N S K A P

Din väg till Jägarexamen - det självklara valet av kurslitteratur till den teoretiska delen av jägarexamen.

Studiematerialet är framtaget för att underlätta för dig som lärare och kursledare att planera och hålla en professionell, bra och rolig teoretisk utbildning i jägarexamen.

Boken lär grundligt och pedagogiskt ut alla baskunskaper som krävs för att klara den teoretiska delen av jägarexamen.

• • • •

Ekologi Artkännedom Viltvård Jaktmetoder

• • • •

Den medföljande studiehandledningen ger dig råd och inspiration kring kursupplägg, samt tips på aktiviteter, extra kursmaterial och diskussionspunkter.

Vapen och ammunition Säkerhet Etik Lagar

Din väg till jägarexamen säljs av auktoriserade återförsäljare.

Som studieledare beställer du boken via Stjärndistribution, order@sdist.se eller på telefon 0290-76 76 76. www.jagarnasriksforbund.se

28 IMPUL S BOK KATA LOG

A N N O NSB I LAGA NR 3 2 107

MILJÖ/NATURVETENSKAP

Jakt

JÄGARSKOLAN

– Det kompletta bokpaketet för Jägarexamen

• Lättläst och illustrativ huvudbok • Ljudbok till huvudboken • Studiehandledning med över 450 frågor och svar • Jaktlagstiftningen i berättande form

Pris: 745 kr

Beställ Jägarskolan i Jägareförbundets butik www.jagareforbundet.se

SPRÅK Engelska

Norstedts stora engelska ordbok

Norstedts stora engelska ordbok är en aktuell och innehållsrik engelsksvensk/svensk-engelsk ordbok. Den innehåller cirka 154 000 ord och fraser som speglar språken i hela deras bredd, från allmänspråk till fackspråk, från vardagligt till formellt.

ISBN 9789113032283

NE Nationalencyklopedin

A NNO NS BI LAGA NR 3 2 1 07

Franska

Norstedts stora franska ordbok

Norstedts stora franska ordbok är en aktuell och innehållsrik fransksvensk/svensk-fransk ordbok. Den innehåller cirka 145 000 ord och fraser som speglar språken i hela deras bredd, från allmänspråk till fackspråk, från vardagligt till formellt.

ISBN 9789113022918

NE Nationalencyklopedin

Franska

Génial

Génial 1–4 är en serie i franska med samma struktur som den spanska serien Caminando. Upplägget är populärt hos studieförbund eftersom inspirerande texter och övningar hjälper vuxna elever att kommunicera på ett nytt språk. Levnadsvillkor, traditioner och kulturella företeelser i den fransktalande världen skildras genom möten med autentiska personer. Läsaren får ta del av olika

texttyper såsom faktatexter, dikter, sångtexter, dialoger och intervjuer.

Nivå: A1- till B1+.

Franska 1–4.

ISBN 9789127414976

Génial 1, nybörjare till A1+ ISBN 9789127414983

Génial 2, A2- till A2+ ISBN 9789127414990 Génial 3, A2+ till B1ISBN 9789127415003 Génial 4, B1- till B1+ Natur & Kultur

Prenumerera på Impuls!

IM PU L S BO KKATALO G 29

SPRÅK Italienska

Spanska

Tyska

Norstedts svenska ordbok Ciao!

Ciao består av två allt-i-ett-böcker där många italienare medverkar, vilket ger garanterad autenticitet.

Böckerna innehåller även minigrammatik, uttalsavsnitt, facit och ordlistor.

Nivå: A1- till A2+. Italienska 1–2.

ISBN 9789127416352 Ciao 1, nybörjare till A1+ ISBN 9789127416376 Ciao 2, A2- till A2+ Natur & Kultur

Missa inte litteraturtips i Impuls nr 5 och 8 i år

Caminando

Ny upplaga!

Caminando är vårt populära läromedel i spanska. I böckerna besöker vi spansktalande länder och studerar språk, kultur och historia på ett insiktsfullt och nyanserat sätt. Svårighetsgraden ökar successivt genom respektive bok samt för varje ny nivå genom längre och svårare texter samt mer krävande övningar. Böckerna finns även interaktiva där du bland annat kan lyssna på böckerna och göra interaktiva webbövningar.

Nivå: A1 till B2-. Spanska 1–5.

ISBN 9789127437142

Caminando 1, nybörjare till A1+ ISBN 9789127438279

Caminando 2, A2- till A2+ ISBN 9789127445420

Caminando 3, A2+ till B1ISBN 9789127406957

Caminando 4 (3:e upplagan),

B1- till B1+ ISBN 9789127433076

Caminando 5, B1+ till B2Natur & Kultur

Norstedts stora spanska ordbok

30 IMPUL S BOK KATA LOG

Norstedts stora tyska ordbok är en aktuell och innehållsrik tysk-svensk/ svensk-tysk ordbok. Den innehåller cirka 140 000 ord och fraser som speglar språken i hela deras bredd, från allmänspråk till fackspråk, från vardagligt till formellt.

ISBN 9789172274860

NE Nationalencyklopedin

Norstedts stora spanska ordbok är en aktuell och innehållsrik spansksvensk/svensk-spansk ordbok. Den innehåller cirka 130 000 ord och fraser som speglar språken i hela deras bredd, från allmänspråk till fackspråk, från vardagligt till formellt.

ISBN 9789113022772

NE Nationalencyklopedin

Svenska för invandrare

Svenska

Ingång Fixa svenskan

VÅR ITALIENSK A ORDBOK

NY RE V IDE R A D U PPL AG A – ORD.SE

Norstedts stora tyska ordbok

Norstedts svenska ordbok innehåller cirka 72 000 svenska uppslagsord.

Ordboken visar ordens betydelse, ordklass och böjning och ger exempel på sammansättningar och fraser.

ISBN 9789113028569

NE Nationalencyklopedin

En tydlig struktur med mönstertexter och övningsuppgifter gör ”Fixa svenskan” till ett läromedel som passar utmärkt för både klassrums- och distanskurser. Köp hela paketet eller boken som passar just din studiecirkel.

ISBN 9789127435346 Fixa grammatiken – ord, fras och sats ISBN 9789127442122 Fixa genren (andra upplagan) – läsa och skriva i genrer ISBN 9789127435353 Fixa litteraturen 1 – motiv, stildrag och berättarteknik ISBN 9789127435360 Fixa litteraturen 2 – relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling och litteraturvetenskaplig analys ISBN 9789127435377 Fixa språket 1– språklig variation och attityder ISBN 9789127435384 Fixa språket 2 – språkförhållanden, språkförändring och språkhistoria Natur & Kultur

Man behöver olika typer av och olika nivåer på texter att arbeta med när man ska lära sig ett nytt språk.

I vår nya sfi-serie Ingång finns allt du behöver, så att du inte behöver leta efter kompletterande material.

Ingång finns för samtliga studievägar och kurser och varje del i serien är utformad efter respektive målgrupp.

I serien finns textböcker, övningsböcker, lärarhandledningar och kompletta digital läromedel. För mer information och fler komponenter se gleerups.se/sfi.

ISBN 978-91-406-8853-8 Ingång, studieväg 1, textbok ISBN 978-91-406-8854-5 Ingång, studieväg 2, textbok ISBN 978-91-406-8852-2 Ingång, studieväg 3, textbok Gleerups

A N N O NSB I LAGA NR 3 2 107

Framåt

Svenska som andraspråk för analfabeter och kortutbildade Reviderade ”Framåt” är en serie böcker. Framåt A (A1–/A1) är för nyanlända analfabeter och kortutbildade och består av tre elevböcker: A1, A2 och A3. Till varje elevbok hör en ovärderlig lärarhandledning med en mängd pedagogiskt och användbart digitalt och tryckt material till varje sida i elevböckerna.

Framåt B och C (A1/A2 & A2/A2+) är för vuxna med kort skolbakgrund.

På nok.se/framat finns gratis extramaterial (till exempel hörövningar, Powerpointgenomgångar och inlästa texter). Inloggningskod för extramaterialet hittas i boken och i lärarhandledningen.

Läs mer och se fler komponenter i serien på nok.se/framat.

ISBN 9789127433090

Framåt A Elevbok 1 ISBN 9789127433106 Framåt A Elevbok 2 ISBN 9789127433113 Framåt A Elevbok 3 ISBN 9789127444171 Framåt A Lärarhandledning 1 ISBN 9789127433137 Framåt B Textbok ISBN 9789127433144 Framåt B Övningsbok ISBN 9789127445673 Framåt B Lärarhandledning inklusive pdf:er, webb och ljudfiler ISBN 9789127433168 Framåt C Textbok (utkkommer augusti 2016) ISBN 9789127436114 Framåt C Lärarhandledning inklusive pdf:er, webb och ljudfiler (utkommer december 2016) ISBN 9789127433175 Framåt C Övningsbok (utkommer augusti 2016) Natur & Kultur

Lyssna på svenska

Hörförståelse för sfi Ett häfte med hörförståelseuppgifter för kopiering samt hörmanus, facit och cd-audio. Hörövningarna är indelade i tio områden, med två eller tre svårighetsnivåer inom varje område. Språket är enkelt talspråk som rör vardagsnära ämnen.

Av E Jönsson.

ISBN 978-91-406-6531-7 Kopierings­ underlag inklusive cd (audio) Gleerups

Svenska som andraspråk för studievana Med reviderade ”Rivstarts” tydliga struktur och varierade övningar lär sig dina elever svenska snabbt. Rivstart tar upp många varierade texttyper och övningar och pedagogiken och arbetsgången är lätt att förstå och följa med i. Uttalsträning vävs in i kapitlen och längst bak i boken finns vidare ett avsnitt om uttal där eleven kan lyssna och öva själv. Här finns även en minigrammatik.

På nok.se/rivstart finns gratis extra­material (till exempel webbövningar och inlästa texter). Inloggningskod för extramaterialet hittas i boken.

Rivstart finns för nivå A1+A2 och nivå B1+B2.

Provläs på nok.se/rivstart.

ISBN 9789127434202

A1+A2 Textbok ISBN 9789127434233

B1+B2 Textbok

Natur & Kultur

SFI-boken

”SFI-boken” bygger på autentiska intervjuer med olika människor: invandrare och infödda svenskar, barn, unga och äldre. Materialet har ett språkligt fokus och innehåller färdiga frasexempel samt uppgifter som ger bra träning inför NP. Ett modernt, äkta och vuxet läromedel för alla studievägar. Finns även som komplett digitalt läromedel. För fler komponenter se gleerups.se/sfi.

ISBN 9789140664938 Kurs B+C LÄS! ISBN 9789140664945 Kurs B+C ÖVA! ISBN 9789140664969 Kurs B+C LYSSNA! (cd) ISBN 9789140664952 Kurs B+C Elevwebb ISBN 9789140680747 Kurs B+C Lärarwebb ISBN 9789140685124 Kurs B+C Digitalt, elev ISBN 9789140685131 Kurs B+C Digitalt, lärare Gleerups

Mål

Reviderade ”Mål” har ett lugnt tempo och en tydlig progression för elever med kort studiebakgrund. I ”Mål” lär sig eleverna ord och texttyper som de kan använda direkt i sin vardag. Dialoger med vardagsfraser följs upp av hörövningar och uttalsövningar. Eleverna får träna alla färdigheter och möta verklighetsanpassade situationer. På nok.se/mal finns gratis extramaterial (till exempel hörövningar, filmer och inlästa texter).

Inloggningskod för extramaterialet hittas i boken. ”Mål” finns som två böcker för nivå A1 till A2+ (sfi kurs B och C). Provläs på nok.se/mal.

ISBN 9789127425613 Mål 1 Lärobok inkl ljudfiler ISBN 9789127429581

Mål 2 Lärobok inkl ljudfiler Natur & Kultur

Bokbeställningar görs på sidan 32!

A NNO NS BI LAGA NR 3 2 1 07

Rivstart

Vardagssvenska

Sätt full fart

Andra upplagan ”Sätt full fart” är ett modernt och heltäckande basläromedel för svenska som andraspråk på gymnasiet.

Denna andra upplaga är omarbetad för kurs 1, 2 och 3 enligt de nya kursplanerna. Sätt full fart har en humoristisk ton och många konkreta övningar som stimulerar eleverna till ett mer aktivt lärande.

ISBN 978-91-406-8306-9 Faktabok

Gleerups

– grundkurs i svenska språket ”Vardagssvenska – grundkurs i svenska språket” är ett nytt läromedel, utvecklat för nyanlända. Här får kursdeltagarna lära sig att göra sig förstådda i skolan, på jobbet, i butiken och i andra vardagssituationer.

Boken har fokus på muntlig vardagskommunikation, inspirerande bildmaterial, inspelade dialoger på svenska och översättningar till dari, arabiska och tigrinja. Boken innehåller även handledning för dig som kursledare, och passar även dig som är ovan vid att undervisa. Av Anette Althén, Kristoffer Magnell.

ISBN 9789127447035

Natur & Kultur IM PU L S BO KKATALO G 31

SPRÅK Övriga språk

Dags att ta steget ut ur replokalen och möta publiken?

NE:s latinsk-svenska ordbok Norstedts baltiska ordbok

Norstedts baltiska ordbok är en enkel och lättillgänglig ordbok som underlättar vid kontakter med de baltiska länderna. Här finns ett aktuellt ordförråd på estniska, lettiska och litauiska samt ordens svenska motsvarigheter.

ISBN 9789172274808

NE Nationalencyklopedin

NE:s latinsk-svenska ordbok innehåller cirka 30 000 ord och fraser och är ett självklart val för alla som studerar latin eller på annat sätt kommer i kontakt med språket. Den nya upplagan från 2016 har fått en tydligare typografisk form.

ISBN 9789188423092

NE Nationalencyklopedin

Norstedts stora ryska ordbok Norstedts grekiska ordbok

Norstedts grekiska ordbok är en aktuell grekisk-svensk/svensk-grekisk ordbok med cirka 40 000 ord och fraser. Ordboken innehåller även översikter över grammatik och uttal i både svenska och grekiska.

ISBN 9789113026039

NE Nationalencyklopedin

... eller har ni ingen repokal?

Norstedts stora ryska ordbok är en aktuell och innehållsrik rysk-svensk/ svensk-rysk ordbok. Den innehåller cirka 144 000 ord och fraser som speglar språken i hela deras bredd, från allmänspråk till fackspråk, från vardagligt till formellt.

ISBN 9789113041285

NE Nationalencyklopedin

Vi kan hjälpa er i båda fallen!

Hos oss finns spelningar att söka för er som vill komma ut och spela live.

Och för er som söker replokal så har vi samlat nästan 600 stycken i vår replokalskarta.

Välkommen in!

svmusik.se VÅR ARABISK A BILDORDBOK

E N BILD SÄG E R M E R Ä N T USE N ORD

32 IMPUL S BOK KATA LOG

FÖRLAG/DISTRIBUTÖR Förlag/Distrubutör

Telefon Hemsida

E-post

Gleerups Utbildning

040-20 98 00

www.gleerups.se

info@gleerups.se

Jägarnas Riksförbund

08-550 107 81

www.jagarnasriksforbund.se

jrf@jagarnasriksforbund.se

NE Nationalencyklopedin

040-665 47 00

www.ne.se

skola@ne.se/foretag@ne.se

Natur & Kultur

08-453 86 00

www.nok.se

info@nok.se

Svenska jägareförbundets Förlag

077-18 30 300

www.jagareforbundet.se

webshop@jagareforbundet.se

Sveriges Släktforskarförbund

08-440 75 50

www.rotter.se

info@genealogi.se

Wolters Kluwer Sverige AB

08-598 191 90

www.wolterskluwer.se

kundservice@wolterskluwer.se A N N O NSB I LAGA NR 3 2 107

10 frågor

till Carin Emenius

World Radio Ragunda: ”Vi hoppas skapa ett nytt sätt att förmedla information på genom att varje program är en egen studiecirkel.”

TEXT MATS NILSSON

nya reportrar till vårt Team WRR. Vi vill kunna ge kommun- och nyhetssammandrag varje vecka på olika språk. Vi söker också en musikansvarig som kan bygga upp en webbradio.

1Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Jämtland har startat radiopodden World Radio Ragunda. Kan du kort förklara vad en podd är?

– En podd är en digital fil som går att lyssna på när man själv vill.

Den går att ladda ner från internet till dator, surfplatta, mobiltelefon och använda när det inte finns täckning. Lyssnare kan antingen få tillgång där, eller via Itunes app Podcaster.

8Måste man bo i Jämtland/Härjedalen för att lyssna på World Radio Ragunda eller har ni ambitionen att bli en bredare kanal för folkbildning?

– I och med att vi finns på webben, når vi av alla som har tillgång till internet. Jag skulle önska att vi blev uppskattade program även från andra delar av Sverige och världen.

2Hur kom det sig att ni startade podden?

– Det hade funnits en radiofrekvens i Hammarstrand, men tidigare radiogrupp hade flyttat och fått andra uppdrag när projekttiden var över. Jag såg en möjlighet att använda den teknik och lokal som fanns kvar på nya sätt med seniorer och nyanlända.

9Att göra radioprogram måste förberedas och det krävs en del teknik.

Hur har ni löst det?

3När började sändningarna?

– Vi började publicera våra program i mitten av december 2016, så fort Jordbruksverket godkänt vår ansökan (vi finansieras av Leader3Sam Ragunda Strömsund). Därefter har vi lagt upp minst en ljudfil varje fredag efter klockan 15.

4Hur ofta kommer ni att presentera nya programinslag?

mängd erfarenhet och kunskap som finns här.

– Vi har olika program som varieras. Vi har matlagningsprogram och nyhetsinslag på olika språk, erfarenhetscafé för kvinnor/män över 60, bygdeprofilen och temaprogram. Till sommaren hoppas vi också kunna köra igång musik och teater/dikt/historier.

6Ett tidigare inslag, som man fortfarande kan lyssna på, handlar om SV 50 år. Kan du berätta om hur det inslaget kom till?

5Vad vill SV Jämtland med podden World Radio Ragunda?

– Vi hoppas skapa ett nytt sätt att sammanlänka och förmedla information på genom att varje program är en egen studiecirkel.

Då vi jobbar med olika åldrar och nationaliteter ökar vi aktivitet och gemenskap på bygden genom integration, samt att ta tillvara på den

– Just det inslaget är från vårt temaprogram Strålkastarn där vi belyser olika aktuella ämnen.

Nu fyller SV 50 år och vi vill uppmärksamma det genom att samtala kring då och nu. Därför bjöd vi in distriktsordförande i Jämtland samt tidigare studieorganisatören vid Hammarstrands kontor.

7Vad kommer det mer att handla om i World Radio Ragunda?

– Vi är just nu i en rekryteringsperiod av volontärer med svenskt och utländskt ursprung som kan bli

Carin Emenius utanför radiohuset i Hammarstrand.

FOTO: SÖREN LILJA

– Det är en insiktsfull fråga. Till varje program har vi dessutom ett bildspel till audio som läggs upp på vimeo. Det gör vi genom Movie Maker. Men fotona ska tas och redigeras, väljas ut. Ljudet redigerar vi ofta i Logic Pro som använts i tekniken som fanns kvar sedan förut. Men för enbart ljud från intervjuer funkar även Audicity. Just nu håller vi på att planera utbildningsmaterial för nya reportrar, som kommer vara tillgängligt via kod på vimeo. Det kommer att vara på arabiska, engelska och svenska.

Erfarna reportrar utbildar nya.

0Var kan den som vill lyssna på programmen från World Radio Ragunda hitta den kanalen?

– Allt går att nå via hemsidan www.worldradioragunda.com.

Men vi finns även på Facebook, Instagram och Twitter.«

>> Leder poddradio Namn Carin Emenius. Ålder 33 år.

Familj Respektive på distans.

Bosatt I Stugun.

Aktuell Projektledare för World Radio Ragunda, en poddradio.

N R 3 2 017 I MPU L S 33

KULTURKRYSSET HÄNGER MAN MED

GOSLING

HANS AKTUELLA SHOW

UPPTRÄDDE HAN MED I SHOWEN "ÄGD"

LEE BAKOM FILMER

ÖKÄND AMIN

FÅR GRENAR

VIRRVARR

NYTT VARJE DAG

ÖKENTORR LIGGA I TÄTEN SLAG

MAN I NAIROBI

ÄR DE SOM GÅR I TAKET STINKA

VILL EJ TJUV ÅKA ÄR FULL PÅ? ÄR DEN SOM INGET HAR

GÖR KLÅFINGRIG MILNE HUMORFORM BILDAR BERG

NA I KEMIN TITTAS DET PÅ MAPP SIKTAR

FÖRVARAS I

SÄLJS OUTSPÄDD NR 3

ÄR DEN SOM MÅSTE JÄKTA? NORRMAN

INUTI

RÖD I VAS

GRUNDEN

RATAR BRITTER

PÅSTOD

DEN GER SÄMRE SIKT

HAN HAR DÅLIG HÅLLNING PRATADE STRUNT ROMANRIDDARE

ÄR KUF GLOR LJUS TID GÅ I SJÖN

HALSDUK POTATISFORM

BRUK DEN TRAFIKERAS

LÖNEJOBBA MÄTTAR LITEN TILLHÖR SVERIGE

UPPFATTAT

TITEL FÖR ORMEN VÄS TRADE MARK ÄR JÄTTAR BARRIG BUSKE

TA BORT

DEN ÄR TIDIG I STIAN

GRANN PIPPI

SKÄR

SLITAS ITU

© Bulls

KAN VARA FYRFALDIGT BURKLÄR MAT TJUV

RADIOPROGRAM SOM HAN EN GÅNG I TIDEN BUSRINGDE I DEL AV KILO TVÄTTSTÄLL

RYMMER KARTOR STORA VATTEN

JÄMMER

Vinn prisbelönt roman

Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 25 maj.

Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 3/17”. Tre lyckliga vinnare får var sitt exemplar av boken ”Det nionde brevet” av Catrin Ormestad, som vann Studieförbundet Vuxenskolans (SV) författarpris 2016.

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 1/2017 Inga-Britt Näslund, Lycksele, Karel Hertogs, Tungelsta, och Mona Bengtsson, Gislaved.

Namn

SPIS KAN BLYG SOM BUTTER

P

SPELAR HON I TVÅ SPIDERMAN-FILMER

G W B E N S T B A C Y

VANN HON FÖR ROLL I LA LA LAND KNÄCKEMÄRKE TVÅ ATT GÅ MED

HAR HJUL

SOBON SIST I SIST

VILL ASKUNGEN GÅ PÅ

Adress

BLANCHETT I FILMER SAGT

Postadress 34 IMPUL S NR 3 201 7

F H E L E V E R M A T R Y M U T T R A A R R E N S A L O G T I N T O O B E O S N A U L L E G E R V I E R A N V L O R G A S T O K Ö A N S B I R D M R O N A S ÄR SMÖR FILMISK DERN

DE GÅR I LÄRA

A L D S A R V I O S T L T A T E T T R

DANSKÖ

KORTA DAGAR

INTE VÄNTAT

O A N A T

HAR GOTT OM DEG SÄTT

PAUS ANNE SOFIE VON

SPELA LITEN ROLL LOJ

KAR

NYHETSBYRÅ

BILDAR TVÅ ARTISTOLA

AVBÖJA

FINNS FÖRLORADE

E N E I K R A R A T R Å L A T

GREKÖ GÅR VILSE

MISSAR SOM VERK PALLAT

FIRAS MED RAKEL

Ä G L G I S S T T A E R G E A B FÖRTECKNAR

TROR SIG VINNA LEJDARE

VÄNTAS DET I DE TVÅ FÖRSTA

DEN KAN LEDA ÖVER VATTEN

SPELAR HON MED I LA LA LAND

MAN

MAN I MOSKVA ELEGANT SITS

HJORTDJUR I NORR HAR ORV

MUNTER I FOLKMUN I DUSSIN

ÅT RINGFORMIGT BRÖD

LUKTAR ILLA BLIR TILL KAOS

FÅR FÅR KÄRLEKSVÄSEN

EPOK

SVARAR KANSKE OSÄKER

HÅL I ISEN

KAN FÖLA GOTLÄNNING

GULLIG ÄR SKURKAR

KAN RYMMA TE

SÅDAN PIFFAR UPP RIKTNING

FILM MED EMMA FRÅN 2014

Lösning till Kulturkrysset nr 1/2017.

KAN STÅ PÅ LÅS

U N A S S T A R L A G A R A S S J A O K A N A N S A

GNUTTA MED ZENECA I BOLAG

SPELMÄRKE

BLI URSINNIG

SLÄPA I ESLÖV FLAK

KINBERG BATRA

LÄSES I MOBIL ODEN

© Bulls

KAN MAN SIG LYCKLIG SAMT

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

Ge din idé en chans. I samarbete med CAN tas ungdomars initiativ tillvara hos SV Norrbotten och ger upphov till nya studiecirklar.

Genomför din idé – bli en Local Hero ”Har du en grym idé som du vill genomföra men inte vet hur?

Finns det någon aktivitet på orten där du bor som saknas? Fixa den själv med hjälp av oss!”

Det skriver Studieförbundet Vuxenskolan (SV) på sin hemsida.

DROGFRITT. SV Norrbotten och CAN/Local Hero samarbetar för att hjälpa ungdomar mellan 13–19 år att själva planera och genomföra roliga drogfria aktiviteter och projekt där de bor.

CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) verksamhet består av två delar; dels undersökningar, analyser och forskning, dels spridning av kunskapen.

Local Hero är en förebyggande metod som CAN arbetat med sedan 2004. Det går

ut på att unga ska initiera och genom­föra lokala verksamheter och projekt. Samtidigt ges möjlighet att diskutera alkohol och andra droger.

Projekten utgår ifrån ungdomarnas egna intressen. Tidigare grupper har bland annat byggt en egen skateramp, startat ett garage för att meka med mopeder, ordnat ett konvent för östasiatisk populärkultur, genomfört en drogfri skolbal, ordnat en fotbollsturnering med fokus på integration, drivit LAN och ordnat filmvisningar.

ALLA LOCAL HEROGRUPPER kan ansöka om ett ekonomiskt bid­ rag för att kunna genomföra sin aktivitet och alla ungdomar är välkomna att söka. Förberedelserna och efterarbetet kommer att genomföras i cirkelform.«

VÄV 2017 Biljetter till entré, föreläsningar bussresor, festkväll mm förbeställes hos ticketmaster.se

J EÖR X Ä V EMB

SEPT 3 21-2

PROGRAMMET FINNS PÅ svenskavav.com

N R 3 2 017 I MPU L S 35

Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Emilia Astrenius Widerström: Dags för nästa steg i evolutionen. Tillsammans!

F

ör omkring 10 000 år sedan gick människan över från att vara en jägare och samlare, till att börja att odla sin mat där vatten var en tillgång. Då började vi även att ha våra bosättningar permanenta. Ett senare resultat blev också de första storstäderna på grund av att vi hade ett överskott på mat och populationen ökade.

Under de kommande 10 000 åren vidare­förädlade vi olika arter av spannEMILIA ASTRENIUS WIDERSTRÖM mål, djuravel, bättre redskap och tekniker för att effektivisera sätten som vi får fram vår mat på.

Om man ska se till Sverige har vi under flera hundra år använt oss av skogen som en resurs i allt från pappersmassa till virke för våra boningar till uppvärmning.

»Varför är det så få som söker sig till oss? Vem vill inte bidra med att lösa framtidens utmaningar?»

NOG MED HISTORIA, vi har ju faktiskt

framtiden framför oss. Och det ordet som ligger oss alla varmt om hjärtat i det moderna Sverige är hållbarhet.

Det ordet är något som diskuteras vilt om vad det egentligen innebär. Vi kan titta på FNs Hållbarhetsmål 2030 och även regionala lösningar. Många gånger har vårt jord- och skogsbruk fått skulden för de bidragit till att jorden riskerar att gå under.

Många gånger har jag själv fått höra vad en kos fisar gör mot moder natur. Jag delar verkligen inte samma scenario.

De som inte har någon anknytning till landsbygd och gröna näringar får en lätt romantiserad ”Bonde söker fru”-anda och en negativ bild av vad som pågår

här. Dålig lönsamhet, miljöförstöring, kris efter kris har visats upp i media.

Vi i branscherna upplever nu en tid av ny teknik som går i rasande fart med förarlösa traktorer, avancerad genteknik för att hitta nya grödor som passar för morgondagens klimat, forskning om nya fossilfria bränslen och att vi använder robotar som mjölkar våra kor. Att våra hästar, kor och får är betande nationalparker i sig med en artrikedom i klass med Amazonas regnskogar är det få som ser. Det är bara några axplock om vad som är och komma ska för den moderna landsbygden.

MEN ETT PROBLEM som bara unga kan lösa är den höga medelåldern och bristen på ar-

betskraft generellt. Varför är det så få som söker sig till oss? Vem vill inte bidra med att lösa framtidens utmaningar?

Det är den biten som blir svår att förklara när någon frågar vad man jobbar med på dagarna. Att säga att man gör det för att man känner att man bidrar till en bättre värld, låter kanske lite kontroversiellt. Att stå emot tjatet om att vi är miljöförstörare är svårt när kunskapsnivån om hur vi jobbar blir alltmer avlägsen.

Ungdomar som verkar inom de gröna näringarna känner starkt för sina arbeten. Det egna ansvaret, att vi bidrar till det naturliga kretsloppet som planetskötare och känslan av att göra skillnad.

VI BEHÖVER FLER som vill jobba och driva dessa företag som kommer stå för lösningen för ett hållbart samhälle i morgon. Allt från forskare, traktorförare, rådgivare, djurskötare till företagare och skogsarbetare kommer att behövas. Vi behöver ändra attityd för att locka unga. De är morgondagens hjältar.

Vad sägs om att du börjar prata mer om att hitta hållbara lösningar ihop med den där branschen som har naturen som resurs? Att du blir mer nyfiken på vad jag och många andra gör och kan göra? Min poäng med historielektionen var just att utan oss hade vi inte haft storstäder och en mänsklig evolution. Nu är det dags att ta nästa steg i den evolutionen. Tillsammans!« Emilia Astrenius Widerström är ordförande för LRF Ungdom