Impuls 2014 5

alexandra pascalidou till alla politiker:

Nr 5 September 2014 Årg 47 30 kr

Vad vill ni med mitt liv?

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

folkbildningens framtid

Studieförbundens tuffa utmaning populär utbildning

Körkort för motorsåg räddar liv ”åtta av tio röstar inte”

SV-kampanj fick stort genomslag

Majgull Axelsson stor intervju

avslöjar en bortglömd sida i romernas historia

Dessutom: Sverige Runt | Puls | Noterat | Krysset | Litteraturtips| Materialtips

Ingång

ledare // innehåll // brev // #5 2014

anders öhberg, ansvarig utgivare

Tillsätt en minister för civilsamhället

Omslagsfoto

O

m några dagar har svenska folket sagt sitt upp den lokala utvecklingskraften och är grunden i valet och bestämt vilka som man vill ska för det demokratiska arbetet. Men på den politiska inneha regeringsmakten under de komdagordningen saknas det perspektivet. mande fyra åren. Den statminister som Ett bra exempel blev den diskussion som blossade tillträder, oavsett vem det blir, måste visa upp om de framtida kostnaderna för flyktingmottagandet. Krigstillståndet i världen skapar flyktingatt hen har en tydlig strategi för hur hen tänker tackla civilsamhällesfrågorna. strömmar som är bland de största vi skådat i modern Sverige har många stora och viktiga utmaningar tid. Men i den politiska debatten blir flyktingfrågan framför sig. Ett växande demokratiunderskott, ett reducerad till bara en budgetfråga. Naturligtvis behövs ekonomiska resurser för att klara ett värdigt utanförskap som skapar motsättningar, en växande mottagande för de som flytt undan krigets fasor, men underliggande rasism, ett Sverige där många orter de satsningarna blir inte effektiva om inte det civila kämpar för sin överlevnad, ett hälsoläge som skapar samhället ställer upp. oro och så vidare. I alla dessa utmaningar kommer civilsamhället att spela en avgörande roll. Det räcker De insatser som görs i vardagen av människor och orinte med en – ofta – konstlad diskussionen som ganisationer utan krav på motprestatiohandlar om politiska eller marknadsanders öhberg mässiga lösningar. ner är avgörande. Ett tydligt exempel på Sverige är ett land med en stark civil att det inte räcker med vare sig politiska sektor där folkrörelser, unga som gamla, lösningar och/eller marknadsinsatser. bär upp stora delar i vardagen. Alltifrån Den statsminister som tillträder i höst att bygga bredband i hela landet, att gahar all anledning att verkligen fundera rantera kulturupplevelser, att bygga väröver hur hen på ett deringar, garantera en lokal utveckling, mycket tydligare bilda människor för att ge kraft att växa, sätt än hittills lyfter ge fritidsysselsättning till ung och gammal, driva förein och fram civilsamhällesfråtag och så vidare. Helt enkelt vara ett kitt i vardagen. gorna. I många andra länder är det en självklarhet men i SveriI högtidliga sammanhang brukar man använda bege har dessa frågor haft svårt greppet socialt kapital. En av dess dimensioner att tränga in i ”politikens finrum”. Kanske dags handlar om tillit i lokalsamhället och dess betydelse att tillsätta en för att lösa problem på den lokala nivån, i det ligger också ett utvecklat mångfaldsbegrepp. Modern civilsamhällesminister forskning visar på att det finns en positiv relation direkt i statsmellan hög grad av tillit och mångfald i samhället. ministerns Men när partierna och media bedriver valrörelse kansli med ett försvinner oftast dessa perspektiv in i en sifferexercis där tron på att ”någon annan” – eller kanske tydligt uppdrag.« minst lika ofta ”just vi” – står för lösningen. Så enkelt anders öhberg anders.ohberg@sv.se är det inte. Civilsamhällessektorn är den som bär

»En stark civil sektor bär upp stora delar av vardagen.»

anders tre bästa 2 impu l s nr 5 20 1 4

Frivillighet i Sfi Regeringen vill att Komvux blir ”herre på täppan” vad gäller Sfi. Obegripligt. Varför ska inte valfriheten gälla på detta område?

Mitt Val gjorde succé i Almedalen.

Nominerades till en av de hetaste kampanjerna. SV gör skillnad och tar plats på ett bra sätt.

Rätt till bredband oavsett var du bor i Sverige är ett rättvisekrav som måste uppfyllas oavsett regering. Bredband är lika med tillväxt.

thron ullberg

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år. redaktion Telefon 08-587 686 00 Fax 08-87 686 03 Postadress Box 1109 111 81 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu Ansvarig utgivare Anders Öhberg 070-626 38 88 anders.ohberg@sv.se Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 mats.nilsson@sv.se Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se Annonser Cecilia Lindstrand Ardeo Media Tel 040-16 54 86 cecilia.lindstrand @ardeo.se Tryck och repro Sörmlands Grafiska AB Katrineholm

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

TS-kontrollerad upplaga: 28 600

”

Om frågor som demokrati, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter kommit högre på agendan hade folkbildningen också gjort det.

(Britten Månsson-Wallin, generalsekreterare i Folkbildningsrådet, om valdebatten.)

brev och sms

innehåll

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Sms: 0708-553081, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

De ställde upp för mångfalden

22 4 Studieförbund i förändring

valet. Hur laddar studieförbunden inför framti-

den? Impuls har tagit temperaturen på folkbildningsdebatten som hamnat i skymundan inför valet.

Hårt jobb innan milan tänds

8 Het kampanj i Almedalen

sv-kampanj. Åtta av tio personer med intellektu-

ell funktionsnedsättning röstar inte. De förstår inte vad de politiska partierna vill och vågar inte rösta.

Budskapet slog igenom under Almedalenveckan.

14 Majgull Axelsson

portättet. Resandefolket attackerades i Jönköping

tre år efter andra väldskrigets slut i de så kallade tattarkravallerna. Majgull Axelsson har levandegjort händelsen i romanen ”Jag heter inte Miriam”.

20 Körkortet som räddar liv

cirkel. Det är högt tryck på Studieförbundet Vuxen­skolans (SV) utbildningar i motor- och röjsågs­körkort. Efter årsskiftet är det lag på att ha körkortet om man fäller träd på annans mark.

22 Hantverkskultur i Överkalix

hantverk. Kulturturismen utvecklas i Överkalix.

Hantverksveckan med konst, hantverk och slöjd varje dag anordnades av SV för tredje året i rad.

29 Här är Cupcake Crew

dans. Gruppen från SV i Malmö dansar vidare. Den fick ett genombrott i TV3s program ”Talang” i våras.

» Stort tack till alla er 70 organisationer som deltog i och gjorde manifestationen för öppenhet och mångfald i somras i Almedalen möjlig! Klockarna i S:ta Maria domkyrka ringde, ballonger släpptes från flera platser i Visby och många bar knapparna För öppenhet och mångfald!

Det är fantastiskt att så många organisationer på kort tid kunde samlas och stå bakom detta viktiga ställningstagande.

Elin Aronsson, Forum (idéburna organisationer med social inriktning).

25

29

sidan 20

»Motorsågskörkortet kommer att vara stort i SV en bra bit in på år 2015.»

20 dessutom i detta nummer

9 Krönika Vad vill du med mitt liv, politiker? // Alexandra Pascalidou 10 Sverige runt 13 Tio frågor // Karin Levander 18 Puls 25 Materialtips 30 Litteraturtips 42 Kryss 43 Noterat 36 Baksidan Mitt val // Niklas Lundgren

» Nu har studiecirkeln ”Kola en mila” i Hjälmsäter, Hallsberg, startat.

Studiecirkeln arrangeras av Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Örebro län. Lars-Göran Holmström är cirkelledare sedan några år tillbaka.

Genom cirkeln ska man lära sig att tillverka sitt eget kol på gammalt vis. Det hårda arbetet kommer att fortsätta under fem tillfällen med totalt 20 timmar tills kolmilan äntligen kan tändas i oktober.

Frida Olsson, SV Örebro

Den artikeln gjorde mig glad » Tack för den fina artikeln om Messmörsteatern i senaste numret av Impuls! Blev glad!

Cecilia Bruce, Järvsö

n r 5 2 014 i mpu l s 3

folkbildning » valet

I våras antog riksdagen folkbildningsminister Maria Arnholms (FP) folkbildningsproposition.

Sverigedemokraterna var det enda parti som röstade emot förslaget. I propositionen slås de syften fast ”som ska uppfyllas för att ett studieförbund ska få ta del av statsbidrag”. Den foto: Sara Adehult största förändringen är ökat fokus på ”ökad mångfald bland deltagarna”.

4 impu l s nr 5 20 1 4

Andra bullar väntar studieförbunden

Studieförbunden står inför stora utmaningar. Kraven från riksdagen ändras.

Marknaden krymper. Nya konkurrenter dyker upp samtidigt som cirkeldeltagarna ställer andra krav. Men i valrörelsen är folkbildningen ingen stor fråga.

– Ibland hamnar vi i skuggan och riskerar försvinna, säger Kerstin Enlund, Studieförbundet Bilda. text peter johansson n r 5 2 014 i mpu l s 5

»

folkbildning » valet kerstin enlund, bilda

»Folkbildningen har stark betydelse för att forma ett nytt Sverige som är ett mångfaldssamhälle. Med tanke på det syns de frågorna väldigt lite.»

J

ust nu pågår valrörelsen för fullt. Utbildning är en av de stora stridsfrågorna. Men innebär det att folkbildningen har en lika självklar plats i partiernas kampanjer?

– Nej, jag kan inte påstå att det diskuteras över huvud taget, säger Britten Månsson-Wallin.

Hon är generalsekreterare för Folkbildningsrådet, som har myndighetsansvar för folkbildningen i Sverige.

– Om frågor som demokrati, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter kommit högre på agendan hade folkbildningens roll och funktion också gjort det. Ofta spelar vi en roll i bakgrunden av de stora frågorna, men det vet inte den oinvigde som läser tidningar. Jag tror att Stefan Löfven sa ’folkhögskola’ i en utfrågning häromdagen, men annars hör man det inte särskilt ofta.

Kerstin Enlund, förbundsrektor på Studieförbundet Bilda, instämmer: – Folkbildningen har stark betydelse för att forma ett nytt Sverige som är ett mångfaldssamhälle. Med tanke på det syns de frågorna väldigt lite. Vi inom studieförbunden tror på oss själva. Men jag kan vara lite orolig över att vi inte alltid blir medräknade, där vi borde vara det.

Ibland hamnar vi i skuggan och riskerar att försvinna bland andra aktörer.

I våras antog riksdagen folkbildningsminister Maria Arnholms (FP) folkbildningsproposition. Sverige­ demokraterna var det enda parti som röstade emot förslaget.

I propositionen slås de syften ”som ska uppfyllas för att ett studieförbund ska få ta del av statsbidrag” fast. Den största förändringen är ökat fokus på ”ökad mångfald bland deltagarna”.

Britten Månsson-Wallin tycker att

propositionen bekräftar att folkbildningen har en stor betydelse i samhället: – Det handlar på intet sätt om en försvagad roll. Man har stora förväntningar på vad studieförbund och folkhögskolor på de insatser 6 impu l s nr 5 201 4

som studieförbund och folkhögskolor kan göra, säger hon.

Många delar av förslaget påminner om direktiven i tidigare propositioner.

– De mål och syften som anges, och den förväntan som finns, är väldigt lika de som fanns redan 1990.

Nu pratar man mycket om utmaningar för storstadsområdena, i and­ra perioder har man haft större fokus på folkbildning för hela landet. Det handlar mycket om var fokus ligger i debatten.

– Men demokratiutmaningarna är eviga. De måste man hela tiden jobba med för att bygga våra lokala samhällen och föreningar.

Britten Månsson-Wallin: – Alla verkar öppna för att systemet ska ha en lite annan karaktär, för att möjliggöra extraordinära insatser på djupet.

Hur många timmar av studiecirklar som förbunden producerar – och tidigare har producerat – styr hur stor del av bidraget de ska få.

– I dag är allting relaterat till gamla volymer och nya volymer.

Då kan systemet bli både volymdrivande och trögrörligt vad gäller förändringar, menar Britten MånssonWallin.

Carl Johan Östh, förbundsrektor på

Medborgarskolan: – Jag var på plats i riksdagen när proppen togs. Det är uppenbart att stödet för folkbildningen är både stort och brett och min bedömning är att man inte har några planer på att förändra detta.

Men han betonar att studieförbunden står inför stora utmaningar.

– När vi går 90 miljoner back sammanlagt är ekonomin den stora framtidsfrågan. Sedan 1990-talet har kommunernas bidrag till folkbildningen halverats samtidigt som de statliga bidragen legat relativt konstant. Då är frågan hur vi ska hitta former för att leverera god folkbildning. Studieförbundens verksamhet har ökat oerhört mycket, samtidigt som vi får ungefär samma pengar. Vi lurar oss själva. Det blir en ohållbar situation, säger han.

w Hur skulle ett alternativt system kunna se ut?

– Jag vill avvakta med det svaret tills vi lägger förslaget. Just nu är alla överens, det är högt i tak och vi pratar väldigt bra om förändringar.

Men när vi skickar ut förslaget på remiss kommer dörrarna att slå igen hos många. Då räknar man efter och ser om man kommer att vinna eller förlora på förslaget.

Carl Johan Östh: – Ibland kan folkbildningen få effekt först efter ett tag och efter stort nötande och många träffar. Det måste vi kunna möta.

Folkbildningsrådet fördelar sta-

tens bidrag till folkbildningen. Det handlar om tre och en halv miljarder kronor om året. Hälften går till de tio studieförbunden och hälften till folkhögskolorna. Det nuvarande systemet trädde i kraft 2012. Men sedan dess har representanter från samtliga studieförbund skickat en gemensam skrivelse till rådet med ett tydligt önskemål: ta fram ett nytt bidragssystem. I våras meddelades att en översyn av det nuvarande systemet har inletts. Tanken är att ett nytt system ska vara på plats 2016.

Kerstin Enlund, Studieförbundet Bilda.

Under senare år har kraven från cirkeldeltagarna förändrats, menar han.

– En del kan inte tänka sig att komma till en studiecirkel om de inte får komma i grupp. Det kan handla om invandrarföreningar eller ungdomar. En 14–15-årig pojke

”Civilsamhället måste få goda förutsättningar” Niklas Lundgren, förbundschef på Studieförbundet Vuxenskolan (SV) ser ett fortsatt starkt förtroende för folkbildningen och studieförbunden i politiken.

– Vi måste hela tiden arbeta hårt

är inte alltid intresserad av att gå i samma studiecirkel som 35-åriga gubbar eller damer. De vill gå med jämnåriga. Samtidigt kan det inte bli för homogena grupper. Folkbildningens själ är ju att människor från olika samhällsklasser, bostadsområden och etnisk bakgrund ska kunna träffas i heterogena grupper. Det ger interaktion och spännande möten som inte skulle ha inträffat annars.

Britten Månsson-Wallin: – Nu är den stora utmaningen att också nå ut till dem som inte efterfrågar folkbildningen, där man ska väcka intresset. Det handlar om att ha resurser och möjligheter att själva söka upp deltagarna. Det kostar mer i ansträngning.

Linnéa Lindgren är en av Sveriges cirka 90 000 cirkel­ ledare. Hon har cirklar i matlagning i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Lund.

Foto: Mats Nilsson

Samtidigt möter studieförbunden

nya konkurrenter. Nya medier ger fler möjligheter att marknadsföra sig, ny teknik gör det enklare att arrangera kurserna, inte minst på distans.

Under senare tid har det eskalerat med privata aktörer. Det är gynnsamt och enkelt att starta kursverksamhet.

– När jag åker till Arlanda ser jag en stor skylt: ’Jägarexamen på tre dagar’, berättar Carl Johan Östh.

– Det är internat de sysslar med.

Liknande kurser hos studieförbunden tar tio veckor. Här i Uppsala har vi en krukmakare som börjat ordna drejningskurser i sin ateljé.

Det kan vara lika god folkbildning där som hos oss. Och krukmakaren

agerar på en privat marknad, staten lägger inte en krona. Men för oss är de konkurrenter.

Förra året kom studieförbunden Sensus och Bilda, som båda arbetar efter en kristen värdegrund, överens om en sammanslagning. Men Bildas förbundsrektor Kerstin Enlund förnekar att den förändringen beror på kärvare marknadsförutsättningar.

– Både Bilda och Sensus står starka. Det var inte genom svaghetsposition som vi tog det här steget. Men vi blir betydligt större tillsammans och vi tror att det har betydelse. Ända sedan 1930-talet har man försökt göra ett gemensamt studieförbund av Sensus och Bilda, och av deras föregångare. Vi jobbar inom tro, värderingar, rättigheter och mångkultur. Det blir allt viktigare samhällsfrågor. Vi vill skärpa vårt gemensamma aktörskap inom de här frågorna, säger Kerstin Enlund.

Sammanslagningar är inga snabba

Carl Johan Östh, förbundsrektor på Medborgarskolan.

processer. Bortsett från Folkuniversitetet är samtliga studieförbund ideella föreningar. Beslut om sammanslagningar fattas alltså av styrelser och på förbundsstämmor.

– Rent ekonomiskt och styrkemässigt borde det finnas skalfördelar i att vara större. Man skulle kunna minska overheadkostnader och ha gemensamma avdelningar för funktioner som ekonomi, marknadsföring och it, säger Carl Johan Östh.«

för att stärka vår framtida legitimitet. Jag tycker att de prioriterade målgrupper SV valt att satsa på stämmer väl med det propositionen eftersöker hos studieförbunden, säger han.

– Det är också viktigt att politiken inte bara är allmänt positiv utan att den också svarar upp i konkreta termer. Politiken måste skapa goda förutsättningar för civilsamhället att fungera. Jag tror att man ibland glömmer bort vilken kraft det finns i studieförbunden.

– Hur många vet till exempel att cirka 90 000 personer årligen verkar som studiecirkelledare med uppgiften att skapa möjligheter för sig själv och sina medmänniskor att växa? Här behöver politiken få upp ögonen på ett helt annat sätt som jag ser. w Vilka ser du som de största fram­ tida utmaningarna för studieför­ bunden?

– En utmaning tror jag blir att fortsätta vara just studieförbund med rötterna i vårt grunduppdrag. Vi har en utveckling där allt mer av samhället, även det offentliga, tar efter näringslivets arbetssätt och vokabulär. Näringslivet är fantastiskt men studieförbunden är ideella organisationer som verkar under helt andra förutsättningar och har helt andra syften.

Om studieförbunden blir rena utbildningsbolag har de ingen roll framöver, som jag ser det. w Märks folkbildningsfrågorna tillräckligt i valrörelsen? Om inte, varför?

– Nej. Folkbildning är inget man vinner ett val på – det görs via de traditionella frågorna. Det positiva är att SV tillsammans med ett antal andra aktörer driver projektet Mitt val, vars mål är att höja valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det är verkligen en folkbildningsinsats kopplat till valen.« n r 5 2 014 i mpu l s 7

sv » almedalen

Tomas Mörtsell (C), kommunalråd i Storuman, provröstade i Mitt val i Almedalen. Här intervjuaas han av Mitt vals projektledare Annie Boström, SV.

SV-kampanj gjorde Almedalen hetare Kampanjen ”8 av 10 röstar inte” var en av finalisterna till priset Hetast i Almedalen under politikerveckan på Gotland i början av juli. text och foto Mats Nilsson

S

tudieförbundet Vuxenskolans (SV) kampanj ”8 av 10 röstar inte” genomfördes under Almedalsveckan i samarbete med Centrum för lättläst. Kampanjen blev en av finalisterna till PR-byrån Westanders pris Hetast i Almedalen.

Namnet ”8 av 10 röstar inte” syftar på att så många människor med intellektuella funktionsnedsättningar inte röstar i våra allmänna val.

Det låga valdeltagandet har SV uppmärksammat på flera sätt, bland annat genom studiecirklarna Mitt val.

Priset Hetast i Almedalen gick till Antje Jackelén, ärekebiskop. Hon tyckte att kampanjen ”8 av 10 röstar inte” var värd att vinna.

8 impu l s nr 5 20 1 4

många andra kända politiker provröstade också.

SV-medarbetare hade under Alme­dalsveckan portabla valbås med valsedlar som var skrivna på komplicerad svenska. Det mesta har tagits direkt från de olika politiska partiernas valprogram.

Det gav politikerna en tankeställare om hur svårt det kan vara för personer med intellektuell funktionsnedsättning att förstå vad partierna egentligen säger och vad de vill.

Några aktiva politiker som stannade vid valbåsen kunde med nöd och näppe lista ut vilket det egna partiet var.

Carl Bildt och Thomas Bodström var två av de som passade på att provrösta i valbåsen.

Annie Lööf, Gustav Fridolin och

annie boström

”Vi är glada över att möta ett sådant engagemang.”

Annie Boström är projektledare för studiecirklarna Mitt val. Hon säger: – Studiecirklarna är för dem som vill lära sig mer om hur man gör när man röstar och som vill förstå vad demokrati är. Allt sker på lättförståelig svenska.

– Vi är glada över att möta ett sådant engagemang, många kända och tunga politiker röstade. Att genom Mitt val synliggöra att det är åtta av tio personer med intellektuell funktionsnedsättning som inte röstar i valet och att vi dessutom var en av sex finalister till Hetast i Almedalen är en seger för demokrati och folkbildning, säger Annie Boström.«

Krönika

…om några enkla frågor inför valet

Vad vill du med mitt liv, politiker?

S

nart är det val. Ett val som kan vara avgörande inte bara för våra plånböcker utan även vårt internationella anseende, vår världsberömda välfärd, vår människosyn, vår samtid och framtid. Det är mycket som står på spel. Våra liv och vår nations öde vilar i våra händer. Det är alla vi som är röstberättigade, som nu kan skissa på samhället, stärka solsidorna och sudda skuggsidorna. Vid valet överräcker vi formellt makten och ansvaret till våra folkvalda: Varsågoda, här är våra önskemål, behov och visioner, förvalta dem väl!

För mina föräldrar är valdagen en högtidsdag. Vi kommer från landet som skapade demokratin och inrättade rösträtten under antikens glansdagar. En rättighet som då var exklusiv för fria, grekiska män och exkluderade kvinnor, slavar och utlänningar. De som behövde demokratin mest saknade därmed makten och möjligheten att påverka sina liv.

Vi kommer från ett land där drömmen om demokrati kostade min släkt blod, svett och tårar. Krig och diktaturer stärkte medborgarnas kamp för demokrati.

Vi kommer från ett land som förföljde oliktänkande, torterade sin motståndsrörelse och censurerade sina medborgare.

Därför klädde vi upp oss när vi som ny-

blivna svenska medborgare i samlad trupp vandrade till valurnan. Vad mamma och pappa röstade på vet jag inte. Om svensk inrikespolitik visste de föga. Vi hade varken morgontidning eller lyssnade på P1. Vi tittade inte på tv-nyheter för att vi inte riktigt förstod vad de sa. Vi hade inga politiker i grannskapet trots att vi hade en massa politiska flyktingar som flytt förtryck.

ungdomar som av olika anledningar inte förmår se de hårfina nyansskillnaderna mellan de olika partierna.

alexandra pascalidou

Alexandra Pascalidou är journalist, författare, bloggare och programledare.

För mina föräldrar var rösträtten inte blott en rättighet utan även en skyldighet för att hålla demokratin vid liv. Demokratin är ingenting utan aktiva medborgare.

Men när glappet mellan folket och de folkvalda ökar naggas demokratin i kanten. När våra folkvalda fjärmar sig från vår vardag, när deras levnadsvillkor ser annorlunda ut, när de talar ett träigt byråkratspråk som folk inte begriper ökar de avståndet. Och det är inte bara invandrare som inte förstår. Det kan vara människor med utvecklingsstörningar och förståndshandikapp, det kan vara lågutbildade eller

Därför brukar min mamma slentrianrösta. ”Jag röstar som jag brukar”, säger hon gåtfullt. Min pappa däremot tillhör den lättsmickrade, labila skaran. Till EU-valet stötte han på en tv-känd och karismatisk politiker som kom till Rinkeby torg och delade ut bullar. Hon frågade var pappa kommer ifrån. Han berättade om hela sitt liv.

De tog en selfie. Det avgjorde pappas val.

Han kryssade henne hela vägen till Bryssel. Trots att hon aldrig någonsin i tal eller skrift ägnat en tanke åt en 67-årig kroniskt sjuk farbror i Rinkeby som kämpar sig upp mitt i natten för att städa ett köpcentrum, sen sova några timmar och därefter putsa några fönster mitt på dagen. Och ändå inte riktigt få ihop till en charterresa. Men min pappa, som bara gått ut fjärde klass under inbördeskriget och kommunicerar på knapphändig städsvenska, kan inte ta till sig hennes partiprogram.

Precis som att vi medborgare har en skyldighet att utnyttja vår rösträtt har våra politiker en skyldighet att ta sig tid och möta människor där de finns. De har en skyldighet att förmedla sina förslag och visioner på lättbegriplig svenska. De har en skyldighet att göra sig förstådda för att nå ut till de annars onåbara. Ty förtroende är något man förtjänar. Så ta tillfället i akt nu när du sannolikt stöter på politiker på ett torg nära dig och fråga: Vad menar du egentligen? Vad vill du med mitt liv och mitt land? Vilket samhälle vill du att våra barn och barnbarn ska leva i?

Så enkla frågor kan vara så svåra att besvara för vissa av våra folkvalda.«

n r 5 2 014 i mpu l s 9

Sverige Runt

det händer i sv

6

r 7 80 2 49 q w e 1 3

Eli By Nilsson, SV, delade Läsfrämjarpriset 2014 med tecknaren Robert Nyberg.

5

1 falkenberg

SVs Eli bästa läsfrämjaren

Grattis till Läsfrämjarpriset 2014, Eli By Nilsson, verksamhetsutvecklare i SV i Halland!

Läsfrämjande. Eli fick En bok för allas vänners Läsfrämjarpris 2014.

Priset togs emot i Stadsbiblioteket i Stockholm.

på gång i SV

– Eli är en sann folkbildare med stort engagemang och dessutom en intressant person med lång historia inom SV, berättar Kerstin Svahn, enhetschef i SV Halland.

Eli By Nilsson ser skönlitteraturen som

en omistlig del i folkbildningens aktiviteter, skriver En bok för alla på sin hemsida.

Hon lyfter fram böcker

och läsning i olika sammanhang. Bokbordet finns ofta på plats när medlemsorganisationer

10

Bellmandag. En gammal tradition har i sommar tagits upp av S:t Olofs gille i Torshälla. Det är Bellmandagen, som arrangerades den 15 juni i Holmbergsparken, där det finns en byst av Carl Michael Bellman. Medarrangör var bland andra Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

Utflykt med FUB

ONSDAG

2014

10 impul s nr 5 20 1 4

Bellmans dag

3 halmstad

SEPTEMBER

stenungsund 8–9/10 Avtryck - en nationell konferens om konstnärlig kvalitet i verksamhet med och för personer med funktionsnedsättning – hålls 8-9 oktotober i Fregatten, Stenungsund. Anmälan före 17/9. Konferensen är ett samarbete mellan Stenungsunds kommun, SV Västra Götaland, Kulturcentrum Väst och Kultur i Väst.

har möten och hon har goda kontakter med folkbiblioteken inom sitt verksamhetsområde. I projektet ”Med språket framför sig” skapade hon en föräldrautbildning om barns språkutveckling, läsning och barnböcker.«

2 torshälla

FUB Halmstad-Hylte (för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning) har i samarbete med SV Halland ordnat familjedag.

Familjedag. FUBs

Bland hönsen på familjedagen på Norra Borgasgård.

familjedag hölls på Norra Borgasgård och lockade 50-talet deltagare. Mötena med hästar, ankor, höns och framför allt gutefårens små lamm

uppskattades. Dan Dammvik och Victor Salazar bjöd på musik­ underhållning.

Mot slutet av dagen fick Birgit och Göran Andreasson varma tack för sitt arbete med att anpassa sin gård för personer med funktionshinder och det varma värdskap de visat.

Dan Öjvind Gasstorp

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

hallå,

Fredrik Pedersen- 4 Dambo, cirkelledare i data och medier…

w Hur ser hösten ut för dig?

– I höst har jag drygt tio cirkelledaruppdrag samt några föreläsning­ ar för SV. Jag har varit ledare för ett hund­ratal cirklar inom data- och medieområdet för SV i Stockholm stad och län. De målgrupper jag arbetar för är inom allmänmarknad, psykisk ohälsa och LSS. w Händer det något sär­

skilt spännande?

w Varför har du fastnat

för studiecirkeln som pedagogisk metod?

– Jag gillar studiecirkelformen där alla har en viktig roll, vi går framåt genom att gå i cirkel. Jag bloggar om detta på www.studiecirkelblogg.se.«

Skådespelarna som gjorde revyn: Annika Svensson – Prinsessan FI, Antonia Dalling – Snövit, Lena Lindström – Spöket Pig­ gelin, Petra Svensson – Igor, Petra Saikko – Prins Wilad, Niklas Olofsson – Sir Lancelot.

5sölvesborg

De gjorde hela skådespelet

Foto: Marika Alneng

– Ja, de två projektledaruppdrag jag haft om flexibelt lärande.

– Ett av projekten, 55+ på nätet, handlade om att kombinera studiecirkel i datasal och via internet, inte antingen eller utan båda i kombination. I det senaste projektledaruppdraget, FlexIT, utvecklades en filmproduktionsmetod och en test av den genom att producera nio lärfilmer på www.flexit. oer.folkbildning.net.

– Jag har också ett pågående artikeluppdrag till läromedelsförfattartidningen Manus. Artiklarna handlar bland annat om digitala läromedel.

Skådespelet ”Sagolandet” avslutade i juni det treåriga projektet Hembygdens kultur och historia – var kommer jag ifrån?

Revy. De

sex skådespelarna i kulturprojektets teatergrupp KPTG stod för både manus, regi och skådespel i ”Sagolandet”. De har jobbat med allt som rör föreställningen med stöd

av ledarna i projektet.

En av dem är Mikael Norlin, som också var med i ensemblen. Han är mycket nöjd med resultatet och berättar att deltagarna skrivit en del av låttexterna själva, som man sedan komponerat musik till.

Förutom teater har pro-

jektet även innefattat utgivning av två böcker samt två filmer, konst-

och fotoutställningar och mycket mer.

Petra Svensson är en av skådespelarna i KPTG. Hon har varit med i projektet i ett och ett halvt år.

Hon tycker det har varit roligt att delta och allra roligast har det varit med teatern samt att fotografera.

– Vi har tagit naturbilder i Sölvesborg, berättar Petra, som i

pjäsen spelar flera olika roller.

Det är SölvesborgBromölla Fritidsförening och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) som drivit projektet för personer med funktionsnedsättningar.

Ljus-, ljud- och musik­ ansvarig var Ulf Kjellsson, projektledare Mikael Norlin, Rosita Lindqvist och Eva Johansson.

Carina Lindström

6 strömsund

7 malung

Sebastian prisad

Unga får chansen i ny dansförening

Kultur. I

Dans. Vi

flera år har Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Strömsund delat ut ett kulturstipendium till en elev på Hjalmar Strömerskolan. I år gick stipendiet på 3 000 kronor till Sebastian Forsberg, som dagen till ära hade en frisyr i SVs färger.

Färgglade Sebastian Fors­ berg fick kulturstipendium.

Unga Dansare heter en förening i Malung som tar hand om alla danssugna unga som inte får plats i Kulturskolan.

Nu är ett 90-tal barn och ungdomar medlemmar i föreningen. Det är unga som anmält sig via Studieförbundet Vuxenskolan

(SV) men även elever från Kulturskolan.

I somras anordnades en Dance Camp för barn mellan sex och tolv år. Då krävdes inget medlemskap. Dansveckorna avslutades med uppvisning i Grönlandsparken, för dem som ville vara med.

n r 5 2 014 i mpu l s 11

Sverige Runt

det händer i sv

8västerås

0 uppsala

Deras låt kan vinna i USA – Det blir kul att åka dit och gå på röda mattan och allt!

Den 4 november deltar countrybandet Haywire­ band från Västerås i galan Hollywood Music in Media Awards (HMMA) i Los Angeles. Bandet är nominerat för bästa countrylåt med ”Stronger”. musik. Haywireband

startade för fyra år sedan. Den är en av Studieförbundet Vuxenskolans (SV) Västmanlands musikgrupper.

Förra året vann den country-SM. – Vi spelar det som i USA kallas för poprock-country, säger Stefan Embretsson. I Sve-

Bidrag mot våld

Mot våld. Länsstyrelsen

i Uppsala län delar ut 918 000 kronor i projektstöd till insatser mot mäns våld mot kvinnor och mot så kallat hedersrelaterat våld och förtryck. Mest bidrag får Tjejers rätt i samhället (TRIS), Rädda Barnen och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Uppsala län.

rige skulle motsvarande kallas för alternativ country.

– Vi skriver egna låtar och just ’Stronger’, som Mikael Gottberg skrivit, lade vi ut på Youtube.

Mikael anmälde vår låt till HMMA och vi blev nominerade.

Mikael har ett förflutet som verksamhetsutvecklare i musik i SV. I Sverige har det rul�lat på med bland annat en livespelning i radions P4.

När medlemmarna i bandet ändå är i USA ska de besöka Nashville och kanske spela på Bluebird Café, känt från tv-programmet ”Jills veranda”.«

q askersund

Kulturvecka

Hembygd. Underhållning

med lokal och historisk anknytning. Det bjöd Norra Vätterbygdens hembygdsförening och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) på under kulturveckan i somras. häradshammar.

Haywireband från Västerås har blivit nominerat i USA för bästa countrylåt med ”Stronger”. Från vänster: Anders Bo­ vin, trummor, Gustav Larsson, keyboard och sång, Mikael Gottberg, gitarr och sång, Mikael Rosbäck, gitarr och Ste­ fan Embretsson, bas och sång.

9 stockholm

Afasiföreningen i Stockholm firade 40 år situation och få möjlighet att samtala utifrån sin egen förmåga.

Grattis – Afasiföreningen i Stockholms län firar 40 år! Och den startade med en studiecirkel… jubileum. Initiativ-

tagare till den första gruppverksamheten för personer med afasi var logopeder och arbetsterapeuter vid olika sjukhus i Stockholm. Dessa ansåg att det var nödvändigt att stödja personer med afasi i deras nya livssituation.

1971 startade den första

studiecirkeln för personer med afasi i samar12 impul s nr 5 201 4

Bernt Sjövall på Afasiföreningens 40-årsfest. Bernt är del­ tagare i SVs sångcirkel.

bete med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Stockholm.

Man såg behovet av att deltagarna fick träffa andra som var i samma

1974 var deltagarna i de första studiecirklarna och deras anhöriga med om att starta Afasiföreningen i Stockholms län. Den har i alla år haft ett nära samarbete med SV. I dag är det 35 studie­ cirklar i veckan med cirka 150 personer som deltar.

Yvonne Hallberg Verksamhetsutvecklare SV Stockholm

Årets Zarah Leander­ stipendium på 10 000 kronor delades ut till Karin Pagmar, artist bosatt i Tyskland, den 19 juli i Häradshammars bygdegård. SVs lokal­avdelning på Vikbo­landet var med och instiftade stipendiet tillsammans med Zarah Leandersällskapet. w

e tidaholm

Ny besökskarta Kartläggning. Besöks-

målen i Tidaholms kommun har inventerats och finns med på en uppdaterad landsbygdskarta.

Det är SV som tillsammans med byalagen tagit fram kartan.

r lottefors

Kartor och foton Hembygd. Gamla

fotografier och kartor var stommen i en utställning som ett tiotal personer i en studiecirkel tagit fram och som visades i Lottefors kapell i Hälsingland.

Cirkeln var ett samarbete mellan Svenska Kyrkan, forskarföreningen Släkt och bygd samt SV.

10 frågor

till Monica Stolpe-Nordin

Skogsbranden: ”Civilsamhället måste få ett erkännande då branden aldrig hade kunnat stoppats utan denna enorma insats.”

text mats nilsson

kort för både motorsåg och röjsåg om man ska fälla träd på annans mark. Har SV märkt av en ökad efter­ frågan på kurser för körkort?

– Vi var med på Skogsmässan och där märkte vi en ökad efterfrågan. Det kommer att märkas av mer i november.

6Vad kan SV göra mer?

– Förutom kurser i motor- och röjssågskörkort har vi erbjudit utbildning av samtalsledare i studie­ materialet Existentiell hälsa. Vi kommer också att erbjuda kulturarrangemang för att man också ska få möjlighet att känna glädje mitt i bedrövelsen.

7SV samarbetar med flera organi­ sationer och föreningar för att bistå i efterarbetet av branden. Kan du nämna något SV gör tillsammans med annan part?

1Hur fick du först höra om den stora skogsbranden i Västmanland – den värsta i Sverige i modern tid – som bröt ut den 31 juli?

– Jag fick veta genom min son som har en av sina närmaste vänner inom det drabbade området och som tvingades evakuera.

2En person omkom, ett tjugotal hus brann ned eller skadades svårt i branden. Cirka 14 000 hektar skog beräknas ha blivit förstörd. Studie­ förbundet Vuxenskolan (SV) har gjort insatser för att mildra efter­ verkningarna, bland annat med stöd åt de drabbade. Kan du berätta?

– Vi har haft en kväll om säkerhet i skog och erbjuder nu att köra motorsågskörkorten anpassade så att fler kan gå kursen inför det stora efterarbetet. Och vi arrangerar konserter.

3Ja, det kommer att anordnas två konserter för att hylla dem som frivil­ ligt deltog i bekämpningen av bran­ den. Hur kom ni på den idén?

– Under branden ställde männis­ kor från när och fjärran upp med allt från att fixa vatten och mat, flytta mjölkkobesättningar, bevaka vägar och bygga brandgator. Då funderade jag mycket på vad händer när allt har lagt sig och tankar och känslor ska bearbetas.

– Vad kan vara bättre än att ta hjälp av kulturen och dess kraft, så vi bjöd hem en artist från trakten och dennes band Ayla för att göra två hyllningskonserter den första helgen i oktober i Västerfärnebo och Fläckebo kyrkor.

4Det har handlat mycket om infor­ mation om säkerhet för dem som jobbar i skogen. Kan du ge några fler exempel?

– Vi ska se hur SV kan vara en resurs för Skogsstyrelsen, Länsförsäkringar med flera. Vi kommer att träffa Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) för att planera.

5Det kommer att bli mycket röjning i skog framöver. Från årsskiftet kör­

– Konserterna gör vi i samverkan med kyrkan på orten, kommunen och LRF. Eventuellt kommer också hembygdföreningen och Röda korset att hjälpa till.

8Hur kommer branden att påverka SVs arbete i de berörda trakterna framöver?

– Inte alls. Vi har inga kontor inom området.

Monica Stolpe-Nordin.

>> Fakta Namn Monica Stolpe-Nordin.

Bosatt Dingtuna nära Västerås.

Arbetar som Verksamhetschef i Studieförbundet Vuxenskolan Västmanland (SV).

Aktuell med Aktiviteter och insatser för de drabbade i den stora branden i Västmanland.

9På ett personligt plan – du erbjöd plats hemma hos dig för både djur och människor?

– Ja, vi stod stand by för att ta emot djur men tack och lov behövdes det inte.

0Branden var en katastrof för många människor. Vad tar du med dig av erfa­ renheter nu när det gått drygt en må­ nad sedan branden rasade som värst?

– Att civilsamhället måste få ett rejält erkännande då branden aldrig hade kunnat stoppats utan denna enorma insats. Det är också fantastiskt att se i sociala medier hur snabbt folk tar till sig ett rop på hjälp och hur solidaritetet verkligen lever.« n r 5 2 014 i mpu l s 13

porträttet » majgull axelsson

Stig fram, Majgull

Stjärnförfattaren brottades med dåligt självförtroende

Tre år efter nazisternas koncentrationsläger utbröt de så kallade tattarkravallerna i Jönköping. Som om andra världskriget aldrig ägt rum. Med senaste romanen ”Jag heter inte Miriam” lyfter Majgull Axelsson fram en bortglömd sida ur romernas historia. text sven rosell foto thron ullberg

J

ag ville skriva något om tattarkravallerna i Jönköping, men visste ännu inte vad, säger Majgull Axelsson om hur senaste romanen ”Jag heter inte Miriam” började bli till.

Majgull reste till Jönköping för att se kvarteren och gatorna där kravallerna ägde rum. ”Tattarkravallerna” är egentligen ett missvisande namn eftersom bråkmakarna mestadels var unga män tillhörande majoritetsbefolkningen. Redan 1948, bara tre år efter koncentrationslägren, attackerade de resandefolket i staden skrikande ”ut med tattarna!” – utan att inse vilka de liknade.

Jönköpingsborna kan väl sägas återupprättade sin heder i våras när de höll utomhusgudstjänster och ringde i kyrkklockorna för att varna för nazismen.

– När jag gick där på Klostergatan tänkte jag att hon kunde ha bott i det huset, eller i det huset. Men vem var hon då?

Romanens huvudperson skulle vara en romsk kvinna men leva med en annan identitet. Hennes verkliga

14 impul s nr 5 20 1 4

»

namn var Malika medan det namn hon dolde sig bakom var Miriam.

– Det blev Miriam för att det är ett så vackert namn.

Och ett sådant namn som jag älskar och som jag önskat att jag hade men aldrig fick, säger Majgull med ett leende.

Arbetet med romanen ”Jag heter inte Miriam” tog bort-

åt tre år, mycket research krävdes. Besöket i Jönköping följdes av resor till koncentrationslägren Auschwitz och Ravensbrück. Det senare var ett läger för främst kvinnor.

Majgull dukar fram kaffe och mandelskorpor i sitt ljusa och luftiga vardagsrum. Villan ligger på Lidingö kortare än ett stenkast från Millesgården. I trädgården badar en blommande azalea i solskenet. När skorporna kommer på bordet blir det fart på hunden Molly. Hon är en lurvig irish glen som älskar mandelskorpor. Molly sitter gärna fint med vädjande blick för att få en bit.

Ett enda rum går i mörkare färger. Det är Majgulls arbetsrum. Nödvändigt för koncentrationen, förklarar hon. Mörkret förstärks av hennes foton tagna med mobiltelefonen under besöket i Ravensbrück. En ödesmättad och dyster stämning vilar över bilderna som hänger vid skrivbordet.

Bryssel var ett annat resmål. Dit reste hon för att träffa Irene Herz-Weitzberg som överlevde Ravensbrück. Vid ankomsten med de vita bussarna satt hon i karantän i Aneby i Småland. Sedan dess har 70 år passerat, men 86-åriga Irene talar fortfarande svenska.

Mötet betydde mycket för Majgull personligen och för arbetet med romanen.

Irene Herz-Weitzberg visade sig vara en synnerligen vital person med bestämda åsikter. På Majgulls fråga hur det kom sig att hon överlevde koncentrationsläg­ ret blev svaret: – Jag har alltid varit en jävel på att trängas. Då blev jag så glad för jag är också en jävel på att trängas, säger Majgull och skrattar.

Efter kriget var Irene rasande på det som hänt. Hon släppte ut sin vrede och skällde på allt som hade med Tyskland att göra under tiotalet år. Andra överlevare valde däremot att hålla inne med sina fasansfulla upplevelser i koncentrationslägren.

– Som barn i Nässjö såg jag kvinnor från lägren. De hade väldigt olika sätt att förhålla sig till det som hänt.

Miriam i nya romanen dolde sin rätta identitet under nästan hela sitt liv, även för sina närmaste. Hon var rom men levde som judinna. Det bidrog till att hon

majgull axelsson

»Det blev Miriam för att det är ett så vackert namn. Och ett sådant namn som jag älskar och som jag önskat att jag hade men aldrig fick.» n r 5 2 014 i mpu l s 15

»

porträttet » majgull axelsson majgull axelsson

»Vi har alltid skrutit om oss själva att vi i alla fall aldrig haft några pogromer, men vi har jagat romerna från samhälle till samhälle till samhälle.« överlevde i koncentrationslägret och räddade henne även från att bli utvisad från Sverige. Romer var inte välkomna hit ens när koncentrationslägren öppnades vid krigsslutet. Invandringsförbudet för romer upphävdes inte förrän 1954.

– Vi har alltid skrutit om oss själva att vi i alla fall aldrig haft några pogromer, men vi har jagat romerna från samhälle till samhälle till samhälle. De hade ingenstans att bo ända till mitten på sextiotalet, när Katarina Taikon började föra oväsen.

>> Exklusivt Namn Majgull Axelsson Gör Författare Ålder 67 Bor Lidingö Familj Gift med Jan Axelsson. Två söner.

Fritidsintressen Att leka med Molly toppar listan, att läsa kommer på andra till femtonde plats. Tycker också om att måla, både väggar och möbler. Någon gång blir det en bild, men det sker i hemlighet.

Aktuell med ”Jag heter inte Miriam”, en roman om en romsk kvinna som lever med judisk identitet.

Böcker Genombrott med romanen ”Aprilhäxan” (1997) som fick Augustpriset. Den är översatt till 23 språk. Några andra böcker hon skrivit: ”Rosario är död” (1989), ”Långt borta från Nifelheim” (1994), ”Slumpvandring” (2000) och ”Moderspassion” (2011).

16 impul s nr 5 20 1 4

”Jag heter inte Miriam” är en påminnelse om Sveriges skamliga behandling av romer. Som av en händelse kom romanen ut i samma veva som regeringens vitbok om hur illa folkgruppen behandlats, debatten om gatutiggeriet, avslöjandet av polisens romregister och händelsen när en romsk kvinna inte fick lov att äta frukost i samma lokal som de andra gästerna på Sheraton i Stockholm.

– Det kvinnan hade på sig var en folkdräkt. Hade man hindrat någon svensk kvinna med folkdräkt från att gå in och äta frukost? Nej, aldrig i livet. Det är skamligt, säger Majgull med ilska i rösten.

Nu är hon spänd på vad som kommer att hända med ”Jag heter inte Miriam”, kanske särskilt i Polen och Tyskland. Hur illa romerna behandlas och behandlats är som ett öppet sår överallt. Först för tre år sedan stod ett minnesmärke klart i Berlin över de 500 000 romer som dödades under Förintelsen.

En lång rad möten med läsarna väntar. Tre, fyra fram-

trädanden i veckan är inte ovanligt. Majgull understryker att det är viktiga möten. Där händer det att hon får historier som kan användas i skrivandet någon gång.

– Det är som de säger, författare är lögnare och tjuvar. Men jag stjäl aldrig rakt av.

Majgull Axelsson kommer väldigt nära sina romanfigurer. Det vet alla som läst Augustprisvinnaren ”Aprilhäxan” (1997) där några kvinnor står i fokus. Läsaren förstår hur de tänker och varför.

En författare får lov att kliva in och ut ur olika liv.

Det ser hon som ett privilegium, en stor lycka. Utifrån kan hennes vardag som författare framstå som långtråkig. Hon skriver, går ut med Molly och fortsätter att skriva. Men det är då berättelserna lever, utvecklas och förändras. När romanfigurerna väl finns mellan två pärmar går de inte att komma åt längre, då väntar samtal och framträdanden innan hon återgår till tystnaden och skrivandet.

En stor förändring väntar dock när det är dags för nästa romanprojekt. Majgulls man Jan går i pension inom kort vilket betyder att det är slut med tystnaden under förmiddagarna. Förändringen oroar henne en smula.

När hon söker den totala tystnaden drar hon till lantstället i Roslagen. Höstarna där är den tid hon uppskattar allra mest. Problemet är att Molly trivs bland människor och tycker att det är roligare i staden.

Majgull axelsson föddes i Landskrona, mamma var servitris och pappa lokförare. Vägen till skrivandet började med att mamma läste högt för henne och fortsatte med en ABC-bok hemma vid köksbordet.

– Vad är det där för bokstav, frågade jag. Jaha, det är ett o, det där är ett a. Och så vidare. Så lärde jag mig läsa innan jag började i skolan. Sedan läste jag och har alltid läst. Med läsandet kom lusten att själv berätta.

Mamma, som läste mycket, tog med Majgull till biblioteket varje vecka. Då hade familjen flyttat till Nässjö.

– På den tiden var det hårda regler för när man fick komma in på vuxenavdelningen. Jag minns att jag ville dit och hur jag störtade in där som tonåring. Och började frossa.

En av de tidiga läsupplevelserna var E M Remarques roman ”Livsgnistan” (1952) som stod hemma i föräldrarnas bokhylla. Den handlar om livet i ett koncentrationsläger. Pär Lagerkvist, Karin Boye och Artur Lundkvist tillhörde annars de första favoritförfattarna.

När Majgull gått ut första året på gymnasiet jobbade hon en sommar i Liverpool. Föräldrarna hade separerat. De flyttade från Nässjö till Stockholm där de åter flyttade ihop. Majgull började jobba på Televerket där hon ”avskydde varje sekund”. På kvällarna gick hon på Poppius journalistskola.

– Jag fick mitt första volontärsjobb på Tranås-Posten. Då var jag så nervös att jag gick hem och kräktes de första tre dagarna efter jobbet. Jag var så oerhört nervös för att inte duga, inte klara av.

Majgull brottades länge med dåligt självförtroende.

Arbetarklassbakgrunden kan antas ha spelat en roll.

Hon trodde inte att hon hade något intressant att berätta för andra. Den känslan försvann inte helt förrän hon fann historien om Rosario som blev debutromanen ”Rosario är död” (1989), som handlar om sexhandeln med barn. Som så ofta var det ilska som fick henne att sätta igång att skriva den boken. Då hade Majgull arbetat som journalist i 20 år – på lokaltidningar, som redaktör på några fackförbundstidningar och en kort tid som informationssekreterare på UD. Att skriva litterärt kändes som en befrielse, förklarar Majgull. Någon riktigt bra näsa för nyheter hade hon aldrig, säger hon. Det var intressantare att ”titta bredvid”.

Längs vägen betydde svenskläraren Börje Svensson på Nässjö Högre Allmänna Läroverk mycket. Vid ett tillfälle bad han klassen att ta ut satsdelarna i meningen ”De gamla gick på händerna runt ålderdomshemmet”. Om de klarade det skulle han gå på händerna runt klassrummet. Klassen löste uppgiften och han höll sitt löfte.

– Jag frågade honom en gång om jag skriver tillräckligt bra för att bli journalist. Då sa han att jag skriver tillräckligt bra för att bli författare. Och det glömde jag aldrig.

När hon fick Augustpriset med ”Aprilhäxan” blev hon intervjuad av Radio Jönköping. Då hälsade hon till Börje Svensson och de har haft kontakt med varandra sedan dess.

– Det var en väldigt bra skola vi gick i. En stor gåva var att vi fick alla läroböcker. ”Dikt och tanke” med alla de stora författarna och skolatlasen har jag fortfarande kvar. Mina två pojkar, som är 30 och 40, fick bara en bok var i skolan.«

n r 5 2 014 i mpu l s 17

Puls

impuls debatt- och insändarsidor

Så ska SV få en mer jämställd verksamhet Bland 20 000 deltagare från 50 länder på Nordiskt Forum i Malmö i somras fanns elva nyfikna medarbetare från Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Nordiskt Forum är Nordens största jämställdhetsträff för kompetenshöjning, inspiration och kontaktknytande. Renée Weberitsch, nationell musiksamordnare för en inkluderande musikverksamhet i SV, har samlat några intryck från konferensen.

S

å här tyckte några av Studieförbundet Vuxenskolans (SV) medarbetare inom bland annat musikverksamheten om vad de kan ta med sig till sin egen SVavdelning.

Johan Svedberg, SV Blekinge: – Jag har knutit kontakt med ett gäng kvinnliga dj:s som jag tänker använda i workshops och inspirationsföreläsningar i höst om allt går som det ska.

Dessutom har mina tidigare tankar om att vi måste satsa mer på jämställdhet cementerats ytterligare under helgen.

– Dessutom har jag samlat massor av kontaktuppgifter till olika organisationer som kan bli samarbetspartners för SV framöver. Och inte minst har jag ökat mina egna kunskaper.

w Vad borde SV som organisation tänka på framöver i arbetet för en jämställd och inkluderande verksamhet?

Lina Brustad, SV Halland: – Det är viktigt att vi börjar hos oss själva. Att vi synliggör de normer som omedvetet påverkar våra arbetsplatser och konserverar beteenden och attityder. Även när det gäller fördomar och rasism har vi mycket att jobba med.

– Jag känner mig väldigt taggad att ta tag i mitt arbete 18 impul s nr 3 201 4

kring Rebel Girls. Att kunna ge tjejer och andra grupper som avviker från normen inom mina verksamhetsområden en möjlighet att ta plats och utvecklas.

– Få saker är så givande att jobba med som just det. Man blir peppad när man känner att arbetet att förändra strukturer och ge kvinnor makten över sina egna liv pågår överallt.

Petra Widmaier Jaktlund, SV Göteborg: – Det är också viktigt att skapa ekonomiskt utrymme. I SV Göteborg är det bestämt att satsa på att öka andelen tjejer i musikverksamheten. Då måste det finnas ekonomiskt bäring för detta även i fortsättningen.

Det innebär lobbyverksamhet gentemot ledning och styrelse – att informera den egna organisationen om arbetet med Rebel Girls Camp och vad det lett till. Vad vi har lärt oss och vad som krävs för att ta det vidare.

– För att inte behöva uppfinna allt själv och för att sprida kunskap till fler – samverka mer med andra organisationer lokalt.

w Nämn någon höjdpunkt under helgen som ledde till en eller flera aha-upplevelser.

Sara-Beata Hagström arbetar i SV Göteborgsregionen Sydost. Hon säger:

– Mest gav nog workshopen om privilegier och hur man kan vara en bra allierad. Dessutom var det himla bra att få åka dit, verkligen toppen att detta prioriteras och vi erbjudits detta.

– Att reflektera över sina privilegier och vända på perspektiv tror jag är extremt viktigt. SV är jätte­bra på att göra verksamhet för så kallade marginaliserade grupper, vilket ju är bra och viktigt. Men jag tror också att vi måste bli medvetna om våra privilegier och på så sätt göra hela verksamheten mer tillgänglig för alla. Vad kan jag avvara i min priviligierade tillvaro som i stället gör att andra blir mer inkluderade?

Här kommer fler samlade tips

från dem som deltog på Nor­ diskt Forum på vad vi inom SV kan göra för att skapa en mer jämställd och inkluderande verksamhet: w Sätta kvinnor på tunga poster inom organisationen. Börja anställa folk med annan etnisk bakgrund än svensk även på ledande positioner. w Fler kvinnor som jobbar inom musiken vore önskvärt av flera anledningar. Dels för att bredda tankarna och få fler vinklar på olika saker, dels för att få förebilder. w Stödja projekt och göra dem

till permanenta verksamheter, till exempel Unity och Rebel Girls camp. w Samarrangemang med Centerkvinnor, Liberala kvinnor, Gröna kvinnor… – ett bra sätt att knyta kontakt också.

Gärna något arrange­mang där män deltar, till exempel med organisationen Män för jämställdhet – tänk om vi kan göra något i samarbete med en förening som enbart har män i cirklarna. w Göra handlingsplan för en jämställd och inkluderande verksamhet med tydliga mål, ansvar för och tidsplan. w Dela med oss av våra erfarenheter och söka interna och externa projektmedel för att kunna skapa fler arbetstillfällen med kompetenta och lämpliga ledare. w Dokumentera, utvärdera och försöka arbeta mediastrategiskt. w Jobba med den fysiska miljön i replokaler och annan musikverksamhet så att även tjejer och kvinnor känner sig lika välkomna som killar och män. Färger, symboler – kort sagt, kommunikationen kan bli mycket bättre.

Renée Weberitsch Nationell musiksamordnare för en inkluderande musikverksamhet i Studieförbundet Vuxenskolan

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Nästan hela SV-gänget samlat utanför stora entrén. Från vänster övre raden: Lina Brustad, Johan Svedberg, Marie Eliasson, Anna Edström, Sara-Beata Hagström och Stina Helmers. Nedre redan från vänster: Josefin Finér, Renée Weberitsch och Petra Widmaier Jaktlund. Saknas på bilden gör Christina Ihrén och Linus Jackson.

Impuls ger insikt!

I Impuls möter du aktuella och viktiga samhällsfrågor. Om kultur och folkbildning.

Om hållbar utveckling. Om föreningsliv och civilsamhälle.

Impuls ges ut av Studieförbundet Vuxenskolan och utkommer åtta gånger om året. En årsprenumeration på Impuls kostar bara 225 kronor.

Gå in på www.impuls.nu och beställ din prenumeration.

Nr 4 Maj 2014 Årg 47 30

kr

alexandra pascalido u

Vänd inte EU ryggen!

Studiefö rbundet Vuxensk olans tidning

impuls av slöj

Kommu ar minskarnerna stödet till studie förbu så mycketnden sats

din komm un

ar – tabeller

alternativ energi

Egen el utmanar marknade n supervalå ret börjar

Profiler kan avgöna ra EU-valet exklusivt med medi@boom

De fick en interv med kung ju en

Jonas Karlss on

www.impuls.nu

om rollerna , författand – och livet so e m en ”alltint, lyckan stor g-man” intervju

Dessuto m: sve

rige Run

t | Puls |

Noterat | Krysse t

n r 5 2 014 i mpu l s 19

cirkel » motorsågskörkort

Från och med den 1 januari måste alla som ska såga med motorsåg på annans mark ha ett motorsågskörkort.

Därför är det också högt tryck på fler utbildningar i Studieförbundet Vuxenskolan (SV), som samarbetar med Säker Skog.

– Vi har hittills i år haft cirka 35 kurser i vår regi, säger Bo Carlqvist, verksamhetsutvecklare i SV Stockholms län. text och foto mats nilsson

Anders Samuelsson inspekterar stubben efter Vasyl Kimaks trädfällning. Det blir godkänt och Vasyl får motorsågskörkor­ tet.

Körkortet som ska rädda liv i skogen

E

nligt Lantbrukarnas Riksförbund omkom under 2013 nio personer vid skogsarbete. Året innan var det tio personer som förolyckades.

– Den vanligaste dödsorsaken är att man får ett fallande träd över sig vid fällning, säger Bo Carlqvist.

Impuls följer med ut i skogen när Anders Samuelsson, instruktör och examinator i motorsågskörkort i SV, ska ha uppkörning i trakten av Norrtälje med deltagare från en av kurserna. Anders har rätt att examinera kursdeltagarna efter avlagt prov. Godkänd eller inte godkänd.

Kursen omfattar två praktiska och två teoretiska prov.

Anders kom till ett av de många informationsmöten som SV arrangerade i Roslagen förra hösten.

Det kom över 100 personer på varje

20 impul s nr 5 20 1 4

träff. Han anmälde sig som en blivande ledare och blev godkänd av Säker Skog efter utbildningen.

Nu har han som mest sex deltagare i varje kurs.

– Det går inte att ha fler, säger Anders, eftersom vi hamnar för långt ifrån varandra i skogen med tanke på säkerhetsavståndet på minst dubbla trädlängden.

Anders ner en pinne i marken. Trädet får falla högst en meter från pinnen åt vardera håll.

– Någon har missat med tre centimeter och undrat varför det måste underkännas. Jag svarar att du har missat med två meter och tre centimeter eftersom intervallet är två meter, säger Anders.

Vasyl Kimak från Stockholm är ny-

Många av dem som anmäler sig till

kursen i motorsågskörkort är vana skogsarbetare men även de måste ha körkortet. Andra är nybörjare.

– Ibland är det så att en nybörjare har lättare att ta till sig den nya tekniken än en van skogsarbetare som arbetat länge med motorsåg, berättar Anders.

Vid provtillfället ska deltagarna hitta ett lämpligt träd att fälla och visa hur trädet ska falla. Där sätter

börjare med motorsåg. Han arbetar som takläggare och anmälde sig till kursen för att han ville kunna erbjuda fler tjänster.

Anders har sällan sett en så bra fällning. Kvistningen går också galant så Vasyl Kimak får sitt körkort.

För några andra går det inte lika bra. En deltagare klarar allt perfekt utom ett moment så han får chansen att göra om.

– Egentligen gjorde han inget fel

men han tittade på mig i stället för att ta ett eget initiativ när det höll på att gå galet, säger Anders Samuelsson.

Bo Carlqvist säger: – Vi har hela tiden nya kurser på gång som vi startar vartefter det blir tillräckligt med deltagare. Vi tror att det kommer att bli ännu större efterfrågan för våra kurser i höst. Motorsågskörkortet kommer att vara stort i SV en bra bit in på år 2015.

Bara vi hittar lämplig skog som vi kan hyra in oss i.

Förutom dem som arbetar i skogen

professionellt behöver alla som fäller träd åt andra ett motorsågskörkort. Det är inom samfälligheter, golfklubbar, någon som hjälper grannen eller för att såga upp vindfällen…

– Det kan bli dyrbart för den som

Justin Stafford har varit lärare i 14 år men vill gärna arbeta i skogen.

Han siktar på att bli skogshuggare i USA eller Kanada. Nu tar han motorsågskör­ kort i SVs regi under ledning av Anders Samuelsson.

anlitar en person att fälla träd och som inte har motor- eller röjsågs­ körkortet. Dryga böter väntar både för den som ska fälla och den som anlitat, säger Bo. Den viktigaste aspekten är ändå sä-

kerheten och att få ned antalet olyckor. Den som kommer till en uppkörning utan säkerhetsutrustning blir garanterat kuggad. Sågskyddsstövlar, såg, byxor, handskar, första förband, varselväst, hjälm, hörselskydd och visir är obligatoriskt.

– SV är ensam om att ha ett samarbete med Säker Skog. Därför kan vi garantera en god kvalitet på kurserna. Ledarna utbildas kontinuerligt och mycket fokus ligger förstås på säkerhet. Men deltagarna får också lära sig hur arbetet i skogen kan bli både lättare och roligare.

Bo Carlqvist på SV-kontoret i

Upplands Väsby och Ingalill Nilsson, SV-kontoret i Norrtälje, håller i SVs kurser i motor- och röjsågskörkort i Stockholms län – från Nykvarn i söder till Hallstavik i norr.

Bo tipsar om hur de gör för att informera om kurserna.

– Ett bra sätt är att arrangera vedhuggardagar i till exempel en bygdegård, och att samarbeta med LRF lokalt och gärna med en ’Säker butik’ på orten. Det är butiker som har certifierats av Säker skog, säger han, och som säljer godkänd utrusning.

Säker Skog är en ekonomisk före­

ning med Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och de fyra skogsägarföreningarna. Tidigare drevs Säker Skog som projekt i ett tiotal år och införde bland annat motor- och röjsågskörkort.« n r 5 2 014 i mpu l s 21

kultur » hantverk

Konst&slöjd på Hantverksveckan Slöjdkurs, samisk jojk och konstvandring.

Impuls besökte i början på augusti tredje upplagan av Hantverksveckan i norrbottniska Överkalix. text och foto tomas nilsson

K

atarina Karlsson drar sig undan den stekande sommarsolen och sätter sig i skuggan i den öppna fars­ tukvisten vid Martingården strax utanför Överkalix. Hon är projektledare för populära och välbesökta Hantverksveckan som arrangeras av Studieförbundet Vuxenskolan för tredje året i rad. Syftet med arrangemanget är att sätta ljus på samisk och bondsk hantverkskultur.

– Vi vill lyfta fram kulturhantverket i Överkalix och även göra kommunen attraktiv för kulturturister.

Och jag tycker att vi har lyckats med det. Många säger att de är glada att det händer något i byn, och vi har haft kursdeltagare ända från Danmark, säger hon.

lärde deltagarna att sy bällingskor, bygga båtar och tälja köksföremål – och platserna till kurstillfällena försvann snabbt. Anne Johansson, från Kiruna, lägger upp björkträet på stubben och börjar såga i ivrigt tempo. Hon besöker hantverksveckan för att delta i en av kurserna, ledda av den internationellt kända slöjdgurun, tillika kursledaren, Jögge Sundqvist från Umeå. När Impuls är på plats håller Anne Johansson som bäst på att tillverka en träsked liksom ett par hårpinnar i trä.

– Det är jättekul att slöjda, och så har vi så vackert väder, säger hon.

Jögge Sundqvist berättar att hant-

verkskulturen är viktig – inte minst i ett globalt perspektiv. Medborgare i det moderna samhället har mycket Föreläsning om skogen och landatt lära av den mer självförsörjande skapet utifrån ett kulturellt perspeklivsföringen som var vanlig förr i tiv, samisk temakväll med jojk av världen.

John Kuoljok, konstrunda i bygden, – Med det menar jag inte att vi ska kulturkväll i en timmerstuga samt gå tillbaka till 1800-talet. Jag tror berättarkväll på det inhemska Överatt vi kan lära oss något av den självkalixmålet – detta var några av höjdförsörjande kulturen och samtidigt punkterna under Hantverksveckan. kombinera det med modern teknik.

– Det är ett fanDet skulle skapa mer jögge sundqvist tastiskt tillfälle att få livskvalitet. Hantverkskultur ska inte visa allt vackert och bara bevaras, den ska värdefullt som vi har utvecklas också. i Överkalix. En del Martingården, som säger att vi inte har ligger i Nybyn strax någon kultur – men utanför Överkalix, det har vi. Vi har är en gammeldags till och med ett eget bondgård med anor språk, säger Katarina från 1800-talet, och Karlsson sägs vara en av lanDärtill hölls hantverkskurser som dets bäst bevarade

»Jag tror att vi kan lära oss något av den självförsörjande kulturen och samtidigt kombinera det med modern teknik.»

22 impul s nr 5 20 1 4

»

de sina konstverk i en ladugård.

Konstnären Katarina Nilsson visa

Anne Johansson från Kiruna slöjdar fram en träsked.

Kursledaren Jögge Sundqvist har slöjdat sedan 80-talet. Under Hantverksveckan lärde han ut det traditionsbetingade hantverket till deltagarna. n r 5 2 014 i mpu l s 23

kultur » hantverk

hembygdsgårdar. Platsen är – om vi får tro Jögge Sundqvist – en perfekt miljö att arrangera hantverkskurser i, eftersom de befinner sig ”långt ifrån bandsågarna och vinkelsliparna” och sysslar med äkta slöjd.

Jögge Sundqvist har arbetat med slöjd sedan 80-talet och blev skolad av sin pappa, Wille Sundqvist. Jögge har gjort en dokumentär om sin pappa och dennes fascination för slöjd – och filmen har sålts till över 20 länder.

– Jag trivs jättebra här på Hantverksveckan. Vi har vackert väder och vacker miljö, i kombination med den levnadsglada slöjden. Jag gillar Norrbotten – luften, ljuset, den torra barrskogen, ödsligheten, allt! Mitt hjärta bultar för Norrbotten, säger han och tillägger att han är uppvuxen i Luleå och har släkt i Överkalix.

Ladugården vid Martingården fun­ge­ rar som konsthall under Hantverksveckan. Det är den lokala konstnären Katarina Nilsson, som nyligen avslutat sina konststudier vid Sunderbyns folkhögskola, som ställer ut målningar, foton och illustrationer på olika slags material. Hennes öppningsvernissage var fullsmockad – närmare 70 personer kom till ladugården, vilket är en av hennes mer välbesökta soloutställningar.

– Det är kul att ställa ut under Hantverksveckan. Jag gillar hant-

24 impul s nr 5 201 4

verkskultur och historia och tycker att det är synd att det inte tas tillvara mer, säger hon.

Karin Larsson och Hedda Ågren lyfter upp ett stycke trä mot de röda husväggen. De ska med gemensamma krafter åstadkomma två klädhängare i trä. Det är första gången de besöker Hantverksveckan.

– Jag tycker att det är fantastiskt att vara här. Jögge Sundqvist är en duktig kursledare och det är kul att lära sig något nytt, säger Karin Larsson.

Under veckan anordnades även en båtbyggarkurs och en kurs i att sy traditionella lappskor – så kallade bällingskor. De är gjorda på skinnet från renens ben, och skinnet har pälsen kvar eftersom skorna ska användas på vintern. Kursledare var Brita Unnes, från norrbottniska Arjeplog, som fick lära sig att sy bällingskor av sin mamma.

Hedda Ågren och Karin Larsson be­ sökte Hantverks­ veckan för första gången. På bilden håller de på och fär­ digställer en kläd­ hängare.

Det finns två varianter av bällingskor: en nordlappisk med spets­ tå och en sydlig utan spetstå, och det är den senare som Brita Unnes lärde ut på kursen under Hantverksveckan.

– Det var en riktigt kul kurs. Deltagarna fick bereda skinnet och sedan sy skorna. Många sa att de nu förstår vilket arbete som ligger ba­kom att sy bällingskor. Det är mycket arbete bara med att bereda skinnet. Och det är därför som bällingskorna kostar en del att köpa, säger hon.

Brita Unnes har sytt bällingskor i

Hantverksveckan i Överkalix vill föra fram norrbottnisk och lappländsk hantverkskultur.

närmare 30 år.

– Jag tycker att det är viktigt att den här hantverkskunskapen förs vidare. Samerna har sytt bällingskor väldigt, väldigt länge, och det är en kunskap som har gått i arv. Det är viktigt att den kunskapen inte försvinner, säger Brita Unnes.«

kultur » dans

Cupcake Crew dansar vidare

Övre raden från vänster: Ann-Sofie Schlyter, Alva Hansen, Stephanie Skogberg, Yessica Andersson och Daniela Guarachi. Nedre raden från vänster: Andrea Hägg, Elisabet Frid, Milica Milic, Johanna Ekman, Fanny Söhald, Lovisa Stigson, Nicolé Lindstrand. Liggande: Eleni Theodoridou.

Dansgruppen Cupcake Crew, knuten till Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Malmö, dansade i finalen i ”Talang” i TV3 tidigare i år.

Det räckte inte till seger men gruppen fick en bra språngbräda för vidare engagemang.

Text och foto Mats Nilsson

K

iki Johansson, verksamhetsutvecklare i dans i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Malmö, berättar: – Cupcake Crew utökar sina cirkeltider till hösten. De är hela tiden aktiva i nya tävlingar för att möta nya utmaningar.

Yessica Andersson startade gruppen för två år sedan och deltar själv som dansare. Hon har tidigare varit verksamhetsutvecklare i dans i SV Malmö. Cupcake Crew övar i SVs lokaler i The Tube/Kulturfabriken på Annelundsgatan där nya nummer övas in.

Gruppen består av 14 tjejer mellan 16 och 24 år. Cirka hälften av dem har varit med sedan starten.

Impuls besökte Cupcake Crew i våras, strax före finalen i tv-programmet ”Talang”. Under en period var det repetitioner varje kväll för att öva in ett nytt nummer.

Yessica Andersson: – Vi får många förfrågningar om att uppträda vid olika evenemang men före Talangtävlingen var det bara den som gällde. Vi gick in för att vinna hela tävlingen. Nu satsar vi stort igen!

– Vi siktar på att bli en professionell streetdancegrupp och på en internationell karriär.

I Kulturfabriken i Malmö finns två danssalar som i stort sett är fullbokade med cirklar på kvällstid och helger.

Kiki Johansson, verksamhetsut­ vecklare i dans i SV Malmö.

– Mest är det dansgrupper som dansar house, hiphop, breakdance, reaggeton och K-pop men även folkdans och capoeira, säger Kiki Johansson, som berömmer både ledare och deltagare i cirklarna.

– De som är cirkelledare får tillgång till nycklar och ansvarar för cirkeln. Det är många drivna ungdomar som tränar mycket här och det är roligt att se hur de själva tar stort ansvar och lägger upp sin träning.

– Jag är glad över att kunna erbjuda danslokaler där SVs grupper kan repetera. Det är svårt att hitta danslokaler att repa i på egen hand.

Vi har cirka 15 cirklar som tränar en eller flera gånger i veckan.

– Vi arbetar hela tiden för att kunna erbjuda kompetensutveckling. I somras hade vi workshops i bland annat breakdance, house och wacking med pedagoger från USA, Frankrike och Danmark.«

n r 5 2 014 i mpu l s 29

kulturkrysset BANDIT- AKTUELL SÖKJAMES ROMAN SYSTEM AV N

KAN BOGSERA SES MED

STORLEK LITTERÄR CHILD

KATT I DET VILDA SERIE MED MANUS AV N

LYSER I REKLAMSKYLT PCKNAPP

STENAR SOM PRYDER

LITER

FÖRSKOLA FÖRR STJÄRNA MYHRE BAKOM NEMI HYRA

TIGGA CÉLINE SOM TAR TON

ÄR ISLAND JA FÖR PUTIN

SITS PÅ HOJ

MCKELLEN FORM AV NI

YAN VAGN ATT DRAS I

RÅTTA

ÖNSKEDRÖM

KAMP LOCKAR MED VATTEN

HAR SILVERGRUVA GOJA ÄR ODEN EN

HOTAD MED POP I ROCKGRUPP

FAT TUNN

GÖR TRÄDGRENAR I VINDEN

GASBOLAG BLADFÄSTE FIKTIV RIDDARE

BIT

SLÄPA

FORDMODELL

ÄR PRIVAT

FÄKTA LÅSBOLAG

SOBO

MELLANÖSTERNSTAT AV

SÄNDER I ROM OMGER VERK

ÄR KALLT REKLAM YATZY

BOK AV N

PRISAD ELIOT

DIADEM

SÄLJS OUTSPÄDD

PYSER SKÄRINGER

STAD FÖR ESTER SVEKFULL

Vinn bok för äventyrare

Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 15 oktober.

Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 5/14”. Tre lyckliga vinnare får varsitt exemplar av ”Viktiga kartor: för äventyrare och dagdrömmare” av Sarah Sheppard.

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 3/2014 Helene Lyckov, Säffle, IngaLisa Gustafsson, Upplands Väsby, och Majvor Andersson, Tingsryd

MITT I NATTEN

A R Ö S T A R L U S T B O S T A K E S E K A S N E R O U T L M A T E L A G L I G H C H I F F E N I S S E R A F U N O N U M R O T A L J A R O P O W E S M Å H A E S T E R A I R K O R E A T O R N K A R M A R N I N D I F Ö R M A N A L L A T Lösning till Kulturkrysset nr 3/2014.

STRECK

VADD

KONKURS

42 impul s nr 5 20 1 4

EPOKEN

PLATS FÖR LJUS

LEJDAREN

MÄRKA VAR GRYM I ROM

HIVADE

HAR NY FRU

FÖRÅLDRAD KALLAS AFFE?

STOFF DÄR SER MAN!

LITER

LEGAL

FILM DÄR HAN SPELAR EN BIBLISK BÅTBYGGARE

VIRA SOM TA

KAN MAN LÄNGTA HEMLIG SKRIFT FLYGER I UK LETAR IVRIGT

HJÄLTE SOM HAN SPELAR PAPPA TILL I FILMEN "MAN OF STEEL"

HÖGLJUTT BIFALL

EUROPALAND DE ÄR GUDAR

FORM AV NUMMER KAPAR SKÄGG

SIFFRA

BROM

INTE VÅRT

THÖRNQVIST ROLIG BANAN

BAST

ÄR VÄTTAR

KROCKKUDDE OLJA I DALLAS

BALTER

SIR VÄS

DELAD DE STAT OMGER DÖRRAR VÄNTAR MAN I

FLYTTAS I SCHACK NATRIUM

KÄRL

DATAORD

BILDAR STAMMAR

BAS

Postadress

KAJKA

VILJA

SKRATT

Adress

FILM DÄR HAN SPELAR EN NOBELPRISAD MATEMATIKER

ASTRIDFORM

DELTAR I VAL

LITEN TOMTE

Namn

© Bulls

BOK AV N

SAMLAS I REGERING

RUSAR BEKYMMERSAMT

SAMTLIGA

SLITET PLAGG

GLORIA

FILM DÄR HAN SPELAR EN SLAGSKÄMPE I ANTIKENS ROM

A M U E R T A E R I E R G E B R F B A U R A N R A

GE STRYK LÄNGDENHET

HÅLL

WEBBLÄSARE

FÖRST RÖTT, GRÖNT, BLÅTT

KENZABURO SÄKRA

FINARE PAPPA VISSLAR UT

G L A D I A T O R

DEN VAR ETT MÅTT FÖRR

A L N E N SÅDAN TAR TON

T E N O A R G N A E R S A

JÄMTE AGNETA

FÅGEL I SKARA

© Bulls

ASIATISK PANNA

POLONIUM FLERA I SKARAN

VID GOD VIGÖR

sv och omvärlden » noterat

Brottsoffer ska få bättre stöd Okunskap när personer med funktionsnedsättning drabbas dan 2010 pågår ett arbete för att öka kunskapen om våld och övergrepp mot dem och de specifika behov som många av dem har i till exempel förhör.

Luleå är en av sju städer i Sverige där ett lokalt samarbete ska öka stödet till personer med funktionsnedsättningar som blir utsatta för brott.

– Det finns en jättestor okunskap kring sådana här frågor, säger projektledare Karin Andersson, Brottsofferjourens Riksförbund. brottsoffer. En

granskning 2013 visar att det finns ett stort behov av kunskap om personer med funktionsnedsättningar som blir utsatta för brott och vad de har för behov av stöd.

– Ingen av rättsväsendets myndigheter upplevde att de levde upp till de grundläggande

Karin Andersson leder projektet som ska ge brottsdrabbade personer med funktionsnedsättning bättre stöd.

Foto: Mats Nilsson

kraven på tillgänglighet. Det tycker jag är skandal, säger Karin Andersson.

En person med en funktions-

nedsättning förstår inte alltid ifall denne blivit utsatt för ett brott alternativt kan eller vill inte göra en polisanmälan. Se-

Projektet Brottsutsatt och funktionsnedsättning är ett samarbete mellan Brottsofferjouren (BOJ), Handikappförbunden (HSO) och Studieförbundet Vuxenskolan.

I maj hölls ett seminarium i Luleå om brottsoffer med funktionsnedsättning. Nästa steg är att bjuda in och dela kunskap med yrkesverksamma inom polismyndigheten, socialtjänsten samt inom rättsväsendet. Projektet pågår till februari 2015.«

Han fick Vi Ungas stipendium Joakim Stålåker, Uppsala Vi Unga-distrikt, är årets mottagare av Vi Ungas Vänners stipendium för unga folkbildare till Gunnar Anderssons minne. pristagare. Joakim

Stålåker, 20, Upplan Vi Unga och Uppsala Vi Unga-distrikt, har fram till sommaren varit förtroendevald i distriktsstyrelsen i Uppsala. Sedan i juni är han anställd för att jobba med projektet ”Från idé till succé” som vill utveckla möjligheterna för

ungas organisering i Enköpings kommun.

Joakim Stålåker har de senaste åren bildat åtta Vi Ungaföreningar i Uppsala län. Han har utvecklat ett stort kontaktnät gentemot bland andra SV. Vi Ungas Vänner satsar stort på lokal Vi Unga-verksamhet.

På Vi Ungas stämma i Läppe utanför Vingåker lämnade Vi Ungas Vänner över 50 000 kronor till lokal verksamhetsutveckling.

Källa: Förbundet Vi Unga

Centrum för lättläst görs om Från den 1 januari 2015 blir verksamheten vid Centrum för lättläst en del av Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. läsning. Beslutet

innebär:

w Statens stöd till stiftelsen

Centrum för lättläst avvecklas från 1 januari 2015. w Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, ska bli ett nationellt kunskapscenter med uppdrag att sammanställa och

sprida relevant forskning om tillgängliga medier, inklusive lättläst. Målsättningen är att alla ska ha tillgång till litteratur och samhällsinformation utifrån egna förutsättningar oavsett läsförmåga. w Huvudmannaskapet för nyhetstidningen 8 Sidor ska utredas vidare inom ramen för ett public service-uppdrag.

Källa: Myndigheten för tillgängliga medier

Joakim Stålåker fick Vi Ungas Vänners stipendium för unga folkbildare till Gunnar Anderssons minne. n r 5 2 014 i mpu l s 43

Posttidning B-Economique Returadress: Impuls, Box 30083, 104 25 stockholm

Niklas Lundgren: Åtta av tio personer med intellektuell funktionsnedsättning har inte gjort sin röst hörd.

O

m några dagar är det val. Många av oss kommer att använda vår demokratiska rättighet och rösta. Sverige är ett land med stolt tradition av ett högt valdeltagande jämfört med många andra länder. Det ska vi värna. Engagemanget är starkt och inte minst vår starka folkrörelsetradition bidrar till detta. Men bilden är inte entydig.

Vi i Studieförbundet Vuxenskolan niklas lundgren har tillsammans med våra samarbetspartners Riksklippan och FUB och med hjälp av bland andra Centrum för Lättläst under det senaste året valt att lyfta fram ”Mitt Val”. Åtta av tio personer med intellektuell funktionsnedsättning har hittills inte nyttjat sin demokratiska rättighet att göra sin röst hörd. Jag hoppas naturligtvis att vi det innebär att rösta, bilda sig en uppfattning om vad de politiska partierna står för ska kunna se en förändring i årets val. och därmed öka valdeltagandet.

Låt mig i det sammanhanget påminna Och det mediala genomslaget har varit om att det bara är 25 år sedan (1989) som över förväntan, framförallt i det regionala alla medborgare i landet fick rätt att rösta. och lokala perspektivet. I sociala medier Den allmänna rösträtten firar i år 25 år, vilket vi uppmärksammade i Almedalen. har kommentarerna flödat. Att riksmedia ”Mitt Val” har varit vår insats för att rikta inte lyft frågan förundrar mig. Vore jag chef blickarna på att det finns grupper av medpå någon av dessa redaktioner skulle jag borgare där röstdeltagandet är skrämmanverkligen fundera över prioriteringarna. de lågt. Som folkbildare och samhällsmedborgare ser vi det som en uppgift att bidra Låt mig kort återvända till Almedalen i till att försöka ändra på detta. Det demokrajuli (vilket också redovisas på redaktionell tiska perspektivet hoppas jag att regeringplats i tidningen). Jag for dit med känslan ens demokratiutredare Olle Wästberg också av att det skulle bli intressant att se om vår väljer att lyfta i sitt kommande arbete. satsning uppmärksammades. Runt om i Engagemanget har varit stort runt om Visby sågs folkbildare från olika delar av i landet för att i studiecirkelformen landet vandra omkring med våra portabla arbeta med att öka kunskapen om vad valbås och uppmana till att provrösta. En

»Vår tes är att många ur målgruppen behöver få hjälp att förstå valet.»

av de händelser som brukar uppmärksammas är nomineringarna till ”Hetast i Almedalen”. Med stolthet fick jag uppleva att vår kampanj nominerades som en av sex finalister i mycket hård strid med cirka 3 500 andra aktiviteter. I finalen fick vi se oss besegrade av ärkebiskop Antje Jackelén, något som känndes lätt att leva med.

Vi hade nått vårt mål.

Naturligtvis är jag stolt som förbundschef på Studieförbundet Vuxenskolan att vi uppmärksammas på detta vis men det är trots allt bara en ”egoistisk känsla”. Det viktiga var att det var andra än vi själva som lyfte fram satsningen och därmed vikten av vårt arbete. Det visar på genomslag.

När TV-kamerorna släcks natten den 14 september och väljarna sagt sitt börjar arbetet mot nästa val om fyra år.

Min utmaning till partierna är hur vi med gemensamma krafter under de fyra år som väntar kan arbeta med att stärka denna väljargrupps möjligheter att utnyttja sin demokratiska rättighet. Vår tes är att många ur målgruppen behöver få hjälp att förstå valet. Inte bara hur man går bakom skärmen och stoppar valsedlar i kuvert, utan också att förstå själva politiken. Vad är det vi röstar om? Det arbetet är långsiktigt. Låt oss vara överens om att det börjar måndagen den 15 september och får pågå hela vägen in i kaklet 2018.«

Niklas Lundgren är förbundschef på Studieförbundet Vuxenskolan (SV)