Impuls 2014 4

Nr 4 Maj 2014 Årg 47 30 kr

alexandra pascalidou

Vänd inte EU ryggen!

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

impuls avslöjar

Kommunerna minskar stödet till studieförbunden så mycket satsar din kommun – tabeller

alternativ energi

Egen el utmanar marknaden supervalåret börjar

Profilerna kan avgöra EU-valet

exklusivt med medi@boom

De fick en intervju med kungen

Jonas Karlsson

om rollerna, författandet, lyckan stor intervju – och livet som en ”allting-man” Dessutom: Sverige Runt | Puls | Noterat | Krysset

Ingång

ledare // innehåll // brev // #4 2014

anders öhberg, ansvarig utgivare

Civilsamhället en stark röstbärare

Omslagsfoto

N

I direktiven lägger regeringen stor tyngdpunkt u startar utredningen ”Ett stärkt och självständigt civilsamhälle”. Utredaren Dan och fokus på upphandlingsfrågorna. Frågor som Ericsson har ett viktigt arbete framför sig är viktiga och där Lagen om offentlig upphandling när det gäller att bygga vidare på och konoch ”klåfingrighet” i den kommunala sfären stälkretisera riksdagsbeslutet ”En politik för ler till stora problem. Säg bara ”livsmedelskontroll” det civila samhället”. I det fastslogs de sex principerså kommer upprördheten. Att undanröja de hinder na självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, som gör att civilsamhällets organisationer – små som långsiktighet, öppenhet och insyn samt mångfald, stora – inte kan konkurrera på lika villkor med andra som civilsamhällespolitiken vilar på. aktörer, är därför nödvändigt.

En bärande del är civilsamhällets roll som röstbärare, inte minst för de grupper som inte är mest Men risken finns att fokus hamnar där, medan det högljudda i opinionsbildningens vardagsrum. Det kanske lite mer diffusa syftet att ”brett undersöka handlar om att mobilisera, aktivera och organisera möjligheterna att underlätta för det civila samhällets människor för ett gemensamt mål. På det viset bär organisationer att bedriva sina verksamheter”, blir organisationer fram röster och idéer, i personliga svårare att hantera. Men det är just i detta som röstbärarrollen ryms. samtal och offentlig debatt, som annars anders öhberg Arbetet med Folkbildningsproposiinte får plats. tionen byggde bland annat på öppna Trots att vi, med några enkla knapptryckningar kan kommunicera med hearingar som var mer än bara allmänna statsministern, så fungerar det inte så samtal. Det bör Dan Ericsson ta efter för alla, och det just där civilsamhället och komplettera med att lägga dessa ute spelar, och måste spela, en avgörande i landet för att suga roll. upp det lokala perspektivet. Gör han SVs arbete, tillsammans med Riksklipdet kommer han pan och FUB, med ”Mitt val” är ett bra att få tillräckligt exempel på detta. Åtta av tio personer med ammunition med intellektuell funktionsnedsättning för att kunna går inte till valurnorna och gör sin röst lägga konkreta hörd. ”Mitt Val” synliggör detta och skapar förutförslag på hur sättningarna för att öka delaktigheten i valdebatten. röstbärarrollen Många brukarorganisationer arbetar i vardagen med kan förstärkas. att ge personer som befinner sig i olika former av Vi väntar utanförskap en röst i debatten och motsvarande är med spänning på inbjuuppdraget för många ungdoms­organisationer. Crossing Boarders och #FATTA är två andra bra exempel dan.« på nya strukturer inom civilsamhället som tagit röstbärarrollen som sitt uppdrag på områden där det inanders öhberg anders.ohberg@sv.se stitutionaliserade samhället inte räcker till.

»Det handlar om att mobili­ sera, aktivera och organisera människor för ett gemensamt mål.»

anders tre bästa 2 impu l s nr 4 201 4

EU-valet närmar sig med stormsteg.

Det är viktigt att du nyttjar din medborgarrätt och röstar.

Att avstå kan gynna mörkerkrafterna.

Almedalen slår nya rekord. Civilsamhället visar upp sig på bredden.

SV väljer att lyfta fram ”Mitt Val”. Rätt prioritet.

Ukraina – här visar krisen hur bräckligt det är när testosteronstinna ledare ska visa sin makt.

Putin – Patetisk, Pojkaktig, Perspektivlös, Pasé.

thron ullberg

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år. redaktion Telefon 08-587 686 00 Fax 08-87 686 03 Postadress Box 1109 111 81 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu Ansvarig utgivare Anders Öhberg 070-626 38 88 anders.ohberg@sv.se Redaktionssekreterare Mats Nilsson 08-587 686 39 mats.nilsson@sv.se Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se Annonser Cecilia Lindstrand Ardeo Media Tel 040-16 54 86 cecilia.lindstrand @ardeo.se Tryck och repro Sörmlands Grafiska AB Katrineholm Kundtjänst Prenumeration Helår 225 kr Claudio Briones 08-587 686 46 Pg: 9 11 18-0 Adressändring Claudio Briones claudio@sv.se

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: 28 600

”

De globala klimatförändringarna orsakar redan svåra problem för kaffebönderna, och det kommer sannolikt att bli värre. 80 procent av världens kaffe produceras av småbönder som inte står rustade för de enorma omställningar som kommer att krävas.

(Jakob Lundberg, biståndsorganisationen We Effect om rapporten Hotet mot din kaffekopp).

brev och sms

innehåll

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Sms: 0708-553081, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Vi behöver samtidshistoria

28 4 Egen el utmanar marknaden

energi. Intresset för att producera egen el ökar.

Men mikroproducenterna är inte nöjda med det ekonomiska utfallet. De saknar ett kvittningssystem för att utjämna hög- och lågproducerande perioder.

14 Folkbildningen lever farligt

bidrag. Anslagen till folkbildningen har minskat de

senaste åren, visar Impuls undersökning. Trots detta blir folkbildningens uppgifter fler och viktigare.

20 Dags att rösta

eu. EU-valet 25 maj har fått valtemperaturen att

stiga. Eftersom det även är riksdagsval i år, är den politiska debatten på topp.

24 Jonas Karlsson, mångsysslare

porträtt. Jonas Karlsson är skådespelaren och

författaren som hela tiden ger sig i kast med nya projekt. ”Jag är en alltingman”, säger han till Impuls.

28 Hej, kungen!

exklusivt. Tidningen Medi@Boom får gång efter annan exklusiva intervjuer med kungafamiljen, nu senast med Carl XIV Gustaf.

30 Barnen berättar

skrivprojekt. Föreningen Lindanda i Sverige har

startat skrivprojektet Barnen berättar i några skolor i Örebro. Impuls har besökt Grenadjärskolan där eleverna i årskurs 3 ger ut egna böcker.

4

30

sidan 14

»Vill vi ha en levande folkbildning behöver vi gå in med offentliga resurser.»

14

dessutom i detta nummer

12 Sverige runt 19 Tio frågor // Annie Boström 23 Krönika Vänd inte EU ryggen // Alexandra Pascalidou 32 Puls 34 Kryss 35 Noterat 36 Baksidan EU och flyktingfrågan // Maria Ferm

» Apropå ett reportage om släktforskning i Impuls nummer 3: Jag har genom mitt arbete som skrivarpedagog samlat på många röster där nya berättelser, ibland andra generationens invandrare, är författarna.

De som bär sina föräldrars historia, kunskaper som förändras över generationerna.

Vi behöver samtidshistoria!

Jag intresserar mig för dokumentation av vår vardag och tiden. Det är också demokratiskt att låta en mångfald röster berätta hur vårt land ser ut och vad som händer.

Litteratur skriven av individer med olika bakgrund kan bidra till litteraturen och till det samhälle vi lever i, men även lära oss nytt både om oss själva och om andra.

Mina kursdeltagare upplever en väldig inspiration och tycker att det är väldigt givande att kunna dela sina erfarenheter i en trygg grupp.

Sommarkurserna är planerade och jag hoppas få träffa sugna skrivardeltagare både på Ekerö och i Huddinge.

I Göteborg har jag för SV skapat ett forum för det självbiografiska skrivandet, bland annat på Frölunda Kulturhus där flera grupper har gått hos mig.

Kerstin Rauserk journalist, pedagog och poet n r 4 2 014 i mpu l s 3

Sol, vind

foto: istockphoto

4 impu l s nr 4 201 4

energi » miljövänligt

och vatten…

Intresset för att installera solceller på garagetaket eller ett vindkraftverk på åkern växer. I dag finns statliga stöd för dem som vill ställa om till förnybart, men för producenterna rör det sig om stora investeringar.

Impuls har tittat närmare på miljövänliga energikällor och pratat med lantbrukare som vill byta olja mot sol.

Text Louise Fauvelle

Mikroproducenterna utmanar elmarknaden

P

Mats Thoresson.

Foto: Mats Nilsson

å åkern utanför villan i Sandvik, söder om Kalmar, står det 36 meter höga vindkraftverket. I tre års tid har Mats Thoresson och hans hustru Eva producerat egen el. Det var en solig marsdag 2011 som konstruktionen lyftes på plats, ett stenkast från huset. Sedan dess skänker vinden dem runt 50 000 kilowattimmar el per år.

– Jag har alltid haft ett genuint intresse för att bli självförsörjande på el. Det känns vettigt och dess­ utom är det miljövänligt, säger Mats Thoresson, som jobbar som fastighetstekniker.

Mats hade tankar om att bygga ett vindkraftverk på tomten redan i slutet på 70-talet. Men då hittade han inget elbolag som var intresserat av att koppla in ett så småskaligt verk i sitt elnät. För några år sedan vände opinionen. Plötsligt uppmuntrade politikerna till småskalig elproduktion av vind, sol och vatn r 4 2 014 i mpu l s 5

»

energi » miljövänligt 180

Sveriges elproduktion 1970–2013, TWh

Gasturbiner Kondenskraft Kraftvärme Kraftvärme i industrin Kärnkraft Vindkraft (fr o m 1997) Vattenkraft

150

120

90

60

30

0

1970

1972

1974

1976

1978

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012 *

*) Preliminära siffror för 2013.

ten. Då bestämde sig Mats för att göra verklighet av sin idé.

– Vårt elbolag var väldigt tillmötesgående, det kostade inte många kronor att få vindkraftverket inkopplat på deras nät, säger han.

Vindkraftverket ger ifrån sig ett svagt surrande maskinljud, men det är inte så att man stör sig på det, tycker Mats. Innan han satte upp det möttes han av en del skeptiska grannar. I efterhand är det däremot ingen som har klagat. Lite mindre än hälften av vindkraften används för uppvärmning och belysning av hushållet och så småningom ska elen också försörja det nya växthuset med värme. Den överblivna elen går automatiskt ut på elnätet. Priset som Thoressons får per kilowattimme ligger mellan 30 och 70 öre. Det är inga stora pengar i jämförelse med investeringen i vindkraftverket på runt en halv miljon kronor. Vindstilla dagar måste de köpa el till marknadspris.

– För ett par år sedan var det finansiella stödet större än i dag och elpriserna högre. Kalkylen som gjordes då visade att jag skulle få

6 impu l s nr 4 201 4

Kraftvärme kallas det när el och värme produceras samtidigt. Värmen som alltid uppkommer vid elproduktion tas tillvara.

igen mina pengar inom åtta år. Men i dag är det längre än så.

När Mats planerade inför sitt vind-

kraftverk diskuterades införandet av så kallad nettodebitering i Sverige – ett system som går ut på att du kan kvitta ditt överskott av el mot ditt underskott. Men regeringens utredning kom fram till att ett sådant system inte är förenligt med EUs momsdirektiv (se artikel sidan 10).

– Det är väldigt synd att vår kära regering sätter stopp för det här. Det är nog många mikroproducenter som irriterar sig på att inte kunna kvitta fullt ut, säger Mats. w Vad innebär det för dig att producera din egen el?

– Totalt sett har vi halverat våra elkostnader. Det som inte känns bra är att vi får för dåligt betalt för elen, så det blev inte lika bra som vi hade tänkt oss. Men jag ångrar mig inte.

Fördelen är miljöaspekten och att vi är mer eller mindre självförsörjande. Det ger en bra känsla som man också måste väga in.

Mats Thoresson är inte ensam om

att vilja vara självförsörjande på

el. Utvecklingen har gått snabbt i Sverige de senaste åren när det gäller framförallt biobaserad el och vindkraft. Nu vill regeringen även att riktigt småskalig elproduktion ska stimuleras. I stället för ett förslag om nettodebitering kom den i början av året med ett förslag om en skattereduktion för små producenter av förnybar el.

– Det ökade intresset för mikroproduktion beror dels på skattereduktioner, dels på att många tycker att det känns bra att producera sin egen el och samtidigt göra en miljöinsats. Du blir också mindre sårbar för elpriserna framöver. Den kontrollen tror jag många tycker är positivt, säger Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds tekniska högskola, LTH. I dag är 51 procent av all energi som produceras i Sverige förnybar, vilket är bäst i Europa. Med förnybar energi menas energikällor som inte är ändliga, som vatten, vind, sol och skogsråvaror (biomassa). Sedan vi på allvar började producera vattenkraft under första hälften av 1900-talet har den varit landets absolut viktigaste elenergikälla, vid

sidan av kärnkraften som byggdes ut på 70- och 80-talet. Sedan dess har vi knappt haft någon fossil produktion av el.

– Den stora grejen med förnybar energi är att den bidrar mycket lite till växthuseffekten. Visst blir det vissa utsläpp när man bygger ett vindkraftverk eller en solcell, men det är försumbart om man jämför med utsläppen från ett olje- eller kolkraftverk, säger Pål Börjesson.

Målet för EU är att 20 procent av

energin ska vara förnybar till 2020.

Det har Sverige således redan överstigit och med det nya förslaget vill regeringen se en fortsatt utveckling av förnybart.

– Jag tycker att det är jättebra att vi som land har högre målsättningar än de som EU har satt upp. Kan vi gå före och snabba på utvecklingen är det bara bra. Ofta är det rent strategiskt smart för länder att utveckla sig snabbare; det ger konkurrensfördelar i framtiden, säger Pål Börjesson.

Intresset för solenergi har snabbt

växt sig stort, men till skillnad från vindkraften sker solenergin fortfa-

rande i så liten skala att den ännu inte syns i statistiken. En anledning till att allt fler har valt att satsa på solceller först nu är att priset på dem har sjunkit väsentligt på kort tid.

Det beror på de stora satsningar som görs på solceller ute i världen; Kina producerar allra mest solceller i hela världen och i Europa ligger Tyskland i framkant. Tack vare massproduktionen har solcellerna blivit billigare. I dag kostar en solcell en tredjedel av priset jämfört med för fyra, fem år sedan. Samma princip gäller för vindkraftverk som har blivit både fysiskt större och billigare.

– Det har funnits en bred politisk överenskommelse i Sverige om att premiera utvecklingen av förnybar el. I början på 00-talet infördes el-

På Sörgården i Västmanland har Kurt Hansson låtit installera sex stycken solföljare. En femtedel av elproduktionen används direkt på gården.

Resten kan de sälja.

mats thoresson

»Totalt sett har vi halverat våra el­ kostnader. Det som inte känns bra är att vi får för dåligt betalt för elen, så det blev inte lika bra som vi hade tänkt oss. Men jag ångrar mig inte.«

certifikatsystemet (se faktaruta) som blev ett ekonomiskt incitament till att ställa om till förnybar elproduktion. Efter det tog produktionen verkligen fart. Först började fler med bioenergi, senare vindkraft och nu solceller, säger Pål Börjesson. w Är det bra eller dåligt att allt fler producerar egen förnybar el?

– Man kan säga att det både är en stor fördel och viss nackdel. En stor fördel är att elproduktionen blir jämnare fördelad över landet och sker närmare konsumenten.

Många små elproduktionskällor gör systemet mindre sårbart. Nackdelen är att vind och sol är intermittenta; mängden energi beror på hur mycket det blåser respektive hur starkt solen lyser. Det innebär att man inte får en lika jämn elproduktion som genom kärn- och vattenkraft.

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF,

har velat underlätta för landsbygdsföretag som vill ställa om till förnybar energi och bli självförsörjande på el. I höstas startades projektet Goda affärer på förnybar energi, Gafe.

– Genom Gafe erbjuder vi konn r 4 2 014 i mpu l s 7

»

energi » miljövänligt sulthjälp till subventionerat pris och möjligheten att åka och besöka goda exempel – framtidsföretag – runt om i landet. Tanken är att man på besöken ska lära sig mer om framgångsfaktorer och falluckor inför en eventuell investering, säger Linus Pettersson, sakkunnig inom energi på LRF. Sverige bör satsa ännu mer på förnybar energi och det nationella målet bör höjas från dagens 50 procent förnybart till 70 procent, anser LRF. Deras förhoppning är att mer mikroproduktion av bio-, vind och solkraft även ska bidra till sysselsättning och ekonomisk utveckling på landsbygden.

De 25 framtidsföretag som har valts ut i Gafe är gårdar som både har ställt om till förnybart och energi­ effektiviserat. Vissa gårdar har även gått vidare från att enbart vara självförsörjande av el till att producera ett överskott som de säljer direkt till grannar eller till elnätet.

I dag uppger runt 10 000 lantbruksföretag i LRFs medlemsundersökning att de gör affärer på att producera förnybar el. Ytterligare 10 000 har angett att de är intresserade av att göra det.

– Till syvende och sist handlar det om att man vill göra en bra ekonomisk affär. Många bryr sig också om miljön och vill bidra med energiomställningen av det skälet. Det är två sidor av samma mynt, säger Linus Pettersson.

w Är det en bra ekonomisk affär att ställa om till förnybart?

– Det beror på hur man gör det.

Därför erbjuder vi rådgivning så att man inte satsar förrän man har en kalkyl som håller. På senare tid har elpriserna varit låga och ska man sälja el vill man ju ha höga elpriser.

Det vanligaste som lantbrukare

ställer om till för uppvärmning är bioenergi, eftersom många har egen skog och att eldning av flis kräver en relativt enkel teknik. När det kommer till produktion av el är vindkraft, solceller och biogas vanligast. För att undvika ilskna grannar har LRF tagit fram en vindpolicy som de uppmanar alla som vill satsa på vindkraft att följa.

– Det är jätteviktigt att informera sin omgivning innan man bestämmer sig definitivt. Och man bör bjuda in grannar till att bli delägare i sitt vindkraftverk. Vi ser att när man har gjort det så har det blivit 8 impu l s nr 4 201 4

mycket mindre konflikter. Det är lätt att känna sig besviken när någon tjänar en massa pengar och man själv bara får nackdelarna, säger Linus Pettersson.

Ett av LRFs ”framtidsföretag” är Sör-

Redan på 70-talet drömde Mats Thoresson om att bli självförsörjande på el. Sedan 2011 har han ett eget vindkraftverk på åkern utanför villan.

Foto: Mats Nilsson

gården, sydost om Sala i Västmanland. Där, på sina 145 hektar mark, bedriver Kurt Hansson ekologisk odling av allt från ärtor och bönor till vete, klöver och industrihampa.

Han har i princip jobbat i branschen sedan han tog studenten 1973. I samma veva väcktes hans intresse för förnybar energi.

– På försommaren 1973 skruvade araberna åt oljekranarna och det blev oljeprischock i Sverige.

Myndigheterna uppmanade oss att släcka lampor och man fick ansöka om bensintilldelning, säger Kurt Hansson.

Kurt, som skulle börja köra sin Volvo PV till lantbruksskolan efter sommaren, var en av dem som beviljades bensintilldelning. Efter ett antal månader kom oljetillförseln åter och han behövde aldrig utnyttja sin bensinranson, men händelseförloppet väckte en skepsis.

– Under 40 år har jag försökt få gården och min egen traktor att gå på något annat än olja. Jag är medveten om att dieseltraktorkörningen kan ta slut ganska kvickt. Då måste vi ha alternativ. Att mata traktorn med en lång elkabel skulle gå, men jag har ännu inte fått nog med finansieringsstöd för att bygga en eltraktor, säger Kurt.

I slutet på 70-talet byggdes drygt

200 kvadratmeter solfångare på gården för att minska oljeförbrukningen till spannmålstorken och 20 år senare installerades vattenburna solfångare på garagetaket. Men den stora investeringen ägde rum när Kurt 2012 köpte sex stycken tyska solföljare. Det kostade honom knappt två miljoner kronor, men han fick 60 procent i solstöd från länsstyrelsen. Tack vare solföljarna är gården i dag självförsörjande på el så länge solen lyser. När de behöver extra köper de från elnätet.

– Vi skulle vilja att regeringen införde nettodebitering i stället för det nya förslaget om skattereduktion. Det gynnar kanske en husägare, men vår anläggning producerar troligtvis över mikronivån för att få stödet. Större anläggningar göre sig icke besvär, säger Kurt med en bitter underton.

Det har varit ekonomiskt fördel-

aktigt att ställa om till solenergi.

Gårdens solföljare producerar runt 100 000 kilowattimmar per år. Själva gör de av med cirka 20 procent av elen på bland annat uppvärmning. 80 procent kan de sälja. Men han skulle tjäna mer på att använda överskottselen till att driva sin traktor, menar Kurt.

– Det har varit tålamodsprövande som sjuttsingen och jag har blivit betraktad som en dysterkvist och bakåtsträvare som vill bli självförsörjande. De flesta tror inte att oljan kommer att ta slut. Varför har regeringen satt ett mål om 50 procents förnybar energi, när det skulle kunna vara 100 procent?, frågar sig Kurt och besvarar själv frågan: – Det är för att man inte tjänar några pengar på det. Business as usual är det mest lönsamma på kort sikt. Men få genomskådar oljedimridån, säger han. Även om solceller är bättre än olja

handlar miljöpåverkan också om mängden energi och el som används. Därför är det viktigt för ett

land att inte bara ställa om till förnybart, utan även bli bättre på energi­ effektivisering.

– Ju mer vi kan effektivisera, genom till exempel snåla vitvaror och bilar, desto längre räcker den förnybara energin. När det gäller elförbrukning per person är Sverige inte bäst i klassen. Det beror bland annat på att vi historiskt sett har varit väldigt gynnade med el, säger Pål Börjesson på Lunds tekniska universitet.

För 20–30 år sedan klingade Sveriges ökade elkonsumtion av och sedan dess har den legat ganska konstant. Det beror på olika saker. Dels på samhällets strukturomvandlingar; man ser en ökad energianvändning när ett samhälle byggs upp med infrastruktur och bostäder. Dels har Sverige gått från ett industri- till ett tjänstesamhälle med verksamheter som inte är lika energikrävande. En tredje aspekt är att vi har fått mer energisnåla maskiner och belysning.

När Sverige byggde ut kärnkraften på 70- och 80-talet gjorde man dock detta baserat på en prognos om att elkonsumtionen skulle fortsätta att utvecklas i samma snabba takt som

den hade gjort. Men de sista kärnkraftreaktorerna som byggdes i Sverige var egentligen onödiga, menar Pål Börjesson.

– Vi hade en överproduktion av el vilket gjorde att vi kunde slösa med den. Man skapade en elförbrukningsmarknad som var ineffektiv, till exempel genom direktverkande elvärme. Därför blev elelement vanligt i Sverige på 70- och 80-talet, något som få andra länder i världen hade. Idag installerar vi istället värmepumpar som är tre till fyra gånger mer effektiva än elelement, säger han.

>> Elcertifikastsystemet

Pål Börjesson.

Elcertifikat är ett ekonomiskt stöd för producenter av förnybar el och har funnits i Sverige sedan 2003.

För varje producerad megawattimme (MWh) förnybar el kan producenterna få ett elcertifikat av staten. Elproducenterna kan sedan sälja elcertifikaten på en öppen marknad där priset bestäms mellan säljare och köpare. Elcertifikaten ger på så sätt en extra intäkt till den förnybara elproduktionen, utöver den vanliga elförsäljningen.

Källa: Energimyndigheten

>> Förnybar el

Pål Börjesson tror att mikropro-

duktionen kan bidra till en större medvetenhet om elkonsumtionen.

Producerar man sin egen el blir effektivisering ett ekonomiskt incitament; ju mer du kan snåla med din egen elkonsumtion, desto mer el kan du sälja.

– Bara en sådan sak som att ha synliga elmätare gör att du får en helt annan överblick över din elförbrukning. Många idag har väldigt dålig koll på hur mycket el de gör av med, säger Pål Börjesson.«

Förnybara energikällor återbildas hela tiden genom solens inverkan på jorden och naturen. De kallas därför förnybara. Hit hör vatten-, vind- och solenergi, biomassa samt geotermiska energikällor som har sitt ursprung i jordens inre.

Från år 2002 fram till år 2011 har den förnybara elproduktionen ökat med drygt 13 TWh, framför allt genom ny biokraft och vindkraft. 1 500 nya anläggningar har tagits i drift, varav merparten är vindkraft.

Källa: Energimyndigheten

DANIEL SMITH

KANONPRISER PÅ

AKVARELLFÄRGER

MÅLARDUKAR & PANNÅER 3 mm 5 storl.

200 färger 15ml Nu har vi akvarellfärger från Daniel Smith i alla Mattons butiker!

Akvarellfärger i naturens egna färger med naturliga färgpigment.

Pris från 68 kr Alla priser exklusive moms.

380gram

9 storl.

MÅLARDUKAR

DUKPANNÅER

15 x 20cm 20 x 20cm 24 x 30cm 30 x 40cm 40 x 50cm

13 x 18cm 18 x 24cm 24 x 30cm 30 x 40cm 40 x 50cm

16kr 20kr 24kr 30kr 40kr

50 x 70cm 64kr 60 x 80cm 76kr 70 x 90cm 100kr 100 x 120cm 160kr

5kr 8kr 13kr 20kr 36kr

www.mattonbutiken.se | order@matton.se Stockholm Luntmakargatan 66 Telefon: 08-588 000 00

Göteborg Första Långgatan 26 Telefon: 031-170 180

Malmö Stora Nygatan 24 Telefon: 040-755 15

n r 4 2 014 i mpu l s 9

»

energi » miljövänligt

”Vill främja intresset för mikroproduktion” Det blir inget kvittningssystem, men i gengäld föreslår regeringen en skatte­ reduktion för mikroproducenter av förnybar el. Om EU-kommissionen säger ja kan subventionen bli verklighet från och med 1 juli.

Text Louise Fauvelle

Å

r 2011 lade regeringen fram en proposition med förslag på hur konsumenternas roll på elmarknaden kunde stärkas. Ett område som pekades ut var att underlätta för enskilda att leverera sin egenproducerade förnybara el till elnätet.

En utredning tillsattes med uppgift att ta fram ett lagförslag om nettodebitering som omfattar kvittning av energi- och mervärdesskatt – något som många mikroproducenter av el har efterfrågat.

Utredningen kom dock fram till att en nettodebiteringsmodell inte är förenlig med EUs momsdirektiv.

Därför innehåller det nya förslaget en skattereduktion i stället för ett kvittningssystem.

– Kritikerna pekar på att danskarna har nettodebitering, men de har heller inte prövat sin modell i EG-domstolen. Det skulle inte vara ansvarigt av regeringen att ta fram ett förslag som man inte upplever är vattentätt. I stället har vi föreslagit den här skatteavdragsmodellen, säger Hannes Carl Borg, politiskt sakkunnig på näringsdepartementet.

Med det nya förslaget blir det möj-

ligt för såväl privatpersoner som småföretag – jordbruk och bostadsrättsföreningar – att dra nytta av skattereduktionen, bara de har en säkringsnivå för sitt elabonnemang på högst 100 ampere. Skattereduktionen innebär att du får 60 öre per kilowattimme för den överskottsel som matas in på elnätet och du kan som mest få 18 000 kronor per år.

Men innan det statliga stödet blir verklighet måste det godkännas av 10 impul s nr 4 201 4

En skattereduktion från och med 1 juli är att vänta för mikro­ producenter av förnybar el.

Foto: Mats Nilsson

Hannes Carl Borg.

Europeiska kommissionen. Säger de ja kan förslaget träda i kraft den 1 juli. w Vad säger du till större lantbrukare och mikroproducenter som inte tycker att förslaget är generöst nog?

– Det nuvarande förslaget är en kraftig utökning av det förslag som utredningen presenterade och har utökats just för att tillåta större anläggningar. Gränsen går nu vid 30 000 kWh och 100 ampere, i stället för 10 000 kWh och 63 ampere. Samtidigt är syftet just att främja intresset för mikroproduktion. För att stötta större volymer av förnybar el har vi elcertifikatsystemet, säger Hannes Carl Borg.

w Varför sätter inte regeringen upp ett nytt, högre nationellt mål om förnybar energi till 2020 då vi redan har uppnått det nuvarande?

– Även om vi har nått upp till 50 procents förnybar energi så har vi till exempel ännu inte nått vårt mål om energieffektivisering. Nästa år kommer regeringen att genomföra en kontrollstation där man sitter ner och tittar på vad vi har åstadkommit och hur det ska se ut framöver.

Först därefter blir det aktuellt att sätta nya konkreta mål. Dessutom pågår nu diskussioner i EU om nya klimat- och energimål för 2030 som också kan påverka vad vi sätter för ambitioner i Sverige.«

Statistiskt sett är du Centerpartist.

I alla fall om man får tro opinionsundersökningarna* när det gäller svenskarnas inställning till EU. Då tycker du med all sannolikhet så här: Sverige ska behålla svenska kronan som valuta och inte införa euron. Du vill minska EU:s detaljstyrning. Och så tycker du att EU ska satsa mer på miljön.

Ungefär så.

Då kan det vara bra att veta att det finns ett borgerligt parti som tycker precis som du. Rösta på Centerpartiet i EU-valet.

Du vet väl att du kan förtidsrösta på Centerpartiet från den 7 maj?

* Demoskop 2014-03-17.

n r 4 2 014 i mpu l s 11

Sverige Runt

det händer i sv

9 8 1 7 6 5 3 4

Messmörsteatern i Järvsö återkommer i sommar med pjäsen ”Den förbjudna dörren – berättelse om en hälsingegård”.

2

1järvsö

Succépjäs sätts upp på nytt Efter publikframgången med pjäsen ”Den förbjudna dörren – berättelse om en hälsingegård” tar ensemblen i Messmörsteatern i Järvsö nya tag i sommar med samma pjäs.

Teater. Den

här gången

på gång i SV

MAJ

12 MÅNDAG

2014

umeå 16 maj Inspirationsdag i persisk matlagning 16 maj klockan 18 på Kungsgatan 42 i Umeå. SV Västerbotten. västerhejde bygdegård, 17 och 25 juni, 16juli och 13 augusti Teknikkurs I–IV i orientalisk dans i Västerhejde bygdegård på Gotland klockan 18. Provapåkurs 25 maj klockan 16. SV Gotland.

12 impul s nr 4 201 4

har regissör Peter Oskarson hjälpt skådespelarna att utveckla sina roller.

Förra sommaren lock-

ade hembygdsgården vid Kalatäkten, där föreställningen ges, tusentals besökare.

– Som tidigare samarbetar vi med Studieförbundet Vuxenskolan i Ljusdals kommun, där Järvsö ligger, berättar Cecilia Bruce, drivande kraft i Messmörsteatern.

Speldatum blir 27–29 juni och 3–5 juli.«

Spelplats är hembygdsgården vid Kalatäkten i Hälsingland.

3 bärfendal

Fika med melodikryss Melodikryss. I

mitten av april anordnade Bärfendals Levande Landsbygd och Studieförbundet Vuxenskolan förmiddagsfika med melodikryss.

Ett 15-tal personer kom för att tillsammans lyssna på och lösa ”Melodikrysset”. Efter programmet underhöll Ukulelebönorna med några låtar.«

Kaffe och melodikryss stod på programmet i Bärfendal.

2 örkelljunga

Årlig utbildning Utbildning. Gode

män och förvaltare från fem kommuner hade sin årliga utbildningskväll i Örkelljunga. Företrädare från fyra myndigheter deltog – polis, åklagare, kronofogde och tingsrätt.

SV och föreningen FGF Söderåsen anordnade utbildningskvällen.

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

6 gävleborg

Jante hyllades Festival. Jante

Bengt Fernström, Ann-Marie Rannanpää, Stig-Åke Johansson, Elaine Johansson, Barbro Berger samt Lillemor Holgersson höll i dagens workshops.

4uddevalla

Demokrati självklart för alla?

2014 är det val till kommuner, landsting, riksdag och Europaparlamentet. Hur säkerställer vi en tillgänglig demokrati för alla? demokratidag. Det var

temat för en demokratidag på Bohusgården i Uddevalla. Den handlade om bemötandet i vallokalen, tillgången till kunskap om hur man gör när man röstar, rätten till assistans och rätten

Catharina Kåberg, Elaine Johansson, Bengt Göransson och Karin Klingenstierna, moderator för dagen.

att få göra sin röst hörd i den politiska debatten.

Catharina Kåberg från Centrum för lätt-

läst pratade om att förstå, vara delaktig och vara med och bestämma. Den tidigare kulturoch skolministern Bengt Göransson reflekterade över politiska tendenser i samtiden: Att inte få som man vill – men stå ut i alla fall!

I olika workshops diskuterades bland annat ”tillgänglighet är också delaktighet”, ”etik och val” samt ”rätten till egen försörjning”.«

Wallbom, cirkelledare i SV, fick frågan om hon ville ha gympa varje onsdag med besökare till Afasi­ huset. Nu är hon inne på tredje terminen.

Trädgårdsnytt

Trädgård. Den

årliga trädgårdsmarknaden hölls i april i Sveasalen i Leksand med trädgårdsföreningen och SV som arrangörer.

8 ånge

Begriplig info

Val. SV och

LSS-enheten i Ånge kommun har startat studiecirkeln Mitt val.

Målgruppen är personer som vill ha en begriplig information om demokrati och val.

100 000

Gympa i Afasihuset

Afasi. Birgitta

7 leksand

9

5 örebro

Afasihuset i Örebro är en träffpunkt för personer med afasi och deras anhöriga. I samarbete med SV erbjuds studiecirklar inom en rad olika områden.

har fått sin egen festival som en hyllning till dem som vågar sticka ut. Den genomfördes på flera orter i Gävleborgs län i slutet av april.

Våga, humor och oväntat var ledord för festivalen. Emelie Lundin, SV, var en av dem som höll i trådarna. Alla slags aktiviteter och oväntade möten blev resultatet av festivalen.

Några av dem som hade uppvisning var deltagare i SVs hiphopprojekt Unity.

– Det är några som är väldigt flitiga och kommer nästan varje gång.

Det finns möjlighet att prova på några gånger innan man bestämmer sig, säger Birgitta Wallbom, som i vanliga fall har cirklar inom området folkhälsa.

Tyvärr verkar det som om många aktiviteter för afatiker kolliderar på onsdagar, enligt dem som deltar i gympan när

Impuls besöker Afasihuset vid Järntorget.

Det är fler som vill vara med. När musiken drar igång blir det full fart på golvet. Birgitta har sett hur alla har gjort jättestora framsteg.«

Birgitta Wallbom håller i afasigympan.

Så många kronor får SV från Umeå2014 för graffitiprojektet Avalanche, som ska genomföras i augusti.

Umeå är Europas kulturhuvudstad tillsammans med Riga.

Det blir föreläsningar, livespelningar och möjligheter att måla graffiti.

n r 4 2 014 i mpu l s 13

folkbildning » kommunala bidrag

Kommunerna fortsätter att spara på stödet till studieförbunden.

Minst satsar kommuner som styrs av lokala partier. Mest ger socialdemokratiskt styrda, visar en undersökning gjord av Impuls.

– Vill vi ha en levande folkbildning behöver vi gå in med offentliga resurser, säger Jimmy Jansson som är kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna. text mikael bergling

Allt mindre pengar till studieförbunden

Kommunerna minskar stödet

D

e senaste decenniernas statistik visar på en dramatisk nedgång av kommunernas stöd till folkbildningen.

1992 gav Sveriges kommuner tillsammans 643,5 miljoner kronor i generellt bidrag till studieförbunden. 20 år senare hade det generella bidraget minskat till 312,8 miljoner kronor, vilket är mer än en halve­ ring. 2013 sänktes bidraget dessutom med ytterligare cirka sex miljoner kronor.

Räknat per invånare och år minskade det generella bidraget under

perioden 1992–2012 från 77,16 kronor till 33,93 kronor.

Några kommuner har till och med

valt att helt ta bort bidraget, bland annat Danderyd.

– Vi tog bort det i mitten på 1990-talet. Vi tycker inte att det tillhör den kommunala kärnverksamheten. Vi gör dock en del saker tillsammans med studieförbunden och det händer att vi köper deras tjänster, säger Olle Reichenberg (M) som är kommunstyrelsens ordförande.

– Det här är skattepengar och sådana ska man vara noga med. Beta-

…men här ökar bidraget w 2012 var landstingens/regionernas bidrag till studieförbunden 292,9 miljoner kronor vilket var 3,1 miljoner högre än 2011. År 2013 hade bidraget ökat till 294,4 miljoner kronor (budget).

lar man ut generella bidrag har man inte kontroll på vad pengarna används till. Då kan studieförbunden göra sina egna prioriteringar.

w Har ni några planer på att återinföra stödet till studieförbunden?

– Nej. Oppositionen har haft det uppe i sina budgetförslag men det har aldrig vunnit gehör.

Impuls har bearbetat Folkbild-

ningsrådets statistik över kommunernas stöd till bildningsförbunden för perioden 2011–2013. För 2013 har vi utgått ifrån det budgeterade anslaget.

Så mycket bidrar kommunerna till studieförbunden Generella bidrag i kronor till studieförbunden 2011-2013 (2013 enligt budget). Genomsnitt per invånare och år.

Eskilstuna 105,90 Malå 95,09 Åsele 92,76 Trelleborg 82,56 Dorotea 82,21 Arjeplog 80,54 Söderhamn 74,97 Umeå 74,36 Ludvika 72,24 Norsjö 71,86 Avesta 69,50 Vilhelmina 68,83

14 impul s nr 4 201 4

Ragunda 68,52 Skellefteå 67,24 Ljusdal 63,92 Strömsund 57,72 Falköping 57,68 Robertsfors 56,40 Tidaholm 55,71 Nordmaling 55,67 Olofström 55,42 Bollnäs 55,32 Göteborg 54,75 Haparanda 53,95 Överkalix 52,97 Kristianstad 52,77 Härjedalen 52,69 Bräcke 52,60 Gotland 52,31 Kumla 52,14 Askersund 52,00

Köping 51,51 Lessebo 51,48 Östersund 51,02 Vännäs 50,57 Arboga 50,45 Pajala 50,33 Örnsköldsvik 49,59 Storuman 48,87 Lycksele 48,19 Ystad 48,04 Partille 48,00 Falkenberg 47,72 Södertälje 47,58 Arvika 47,38 Piteå 47,31 Mariestad 47,13 Västerås 46,72 Katrineholm 46,64 Uddevalla 46,52

Rättvik Lidköping Hässleholm Motala Uppsala Borlänge Orsa Sundsvall Helsingborg Linköping Karlshamn Älmhult Tingsryd Mönsterås Gällivare Upplands-Väsby Flen Vansbro Oskarshamn

45,98 45,09 44,96 44,92 44,80 44,80 43,80 43,68 43,64 43,50 42,89 42,74 42,50 42,47 42,26 42,11 41,99 41,60 41,47

Högsby 41,45 Nässjö 40,66 Berg 40,50 Markaryd 39,94 Gävle 39,77 Ronneby 39,71 Finspång 39,52 Jönköping 39,47 Örebro 39,14 Emmaboda 39,05 Trollhättan 38,89 Kungsör 38,74 Örkelljunga 38,68 Sorsele 38,54 Hultsfred 38,43 Halmstad 38,11 Malmö 38,09 Fortsättning på sidan 16

Här satsas det mest på studieförbunden (kronor per invånare och år*) 1 Västerbottens län

61,10 52,31

2 Gotlands län

48,78

3 Jämtlands län 4 Dalarnas län

38,60

5 Blekinge län

38,00

6 Södermanlands län

36,80

7 Gävleborgs län

35,94

8 Kronobergs län

35,30

9 Norrbottens län

34,80

0 Hallands län

33,44

q Västernorrlands län

33,40

1

3

BÄST Västerbottens län

q

32,40

w Kalmar län

31,20

e Örebro län

29,20

r Skåne län

28,80

t Västra Götalands län y Östergötlands län

27,70

u Västmanlands län

27,10

7 4

25,90

i Jönköpings län

o

24,42

o Värmlands län

35,97

(kronor per invånare och år*)

30,06

30,16

*) 2011–2013

S-kommuner satsar mest

i

r

SÄMST Stockholms län

y

t 0

p

6 a

13,30

a Stockholms län

23,43

u e

20,20

p Uppsala län

22,58

9

w

2

8 5

24,38

Kvinnliga politiker satsar mest (kronor per invånare och år*) 16,57 31,97

Övriga

Partifärg på kommunstyrelsens ordförande.

30,35

Kvinnor

Män

Kön på kommunstyrelsens ordförande. n r 4 2 014 i mpu l s 15

»

folkbildning » kommunala bidrag Vår sammanställning visar bland annat: w Eskilstuna är den kommun som satsar absolut mest, i genomsnitt nästan 106 kronor per invånare och år. På andra plats kommer Malå och på tredje Åsele. w Kommuner där en kvinna är kommunstyrelsens ordförande är i genomsnitt något mer generösa mot bildningsförbunden än kommuner där en man är kommunstyrelseordförande. w Socialdemokratiskt styrda kommuner ger i allmänhet mer stöd till bildningsförbunden än borgerligt styrda kommuner. w Minst stöd ger kommuner som styrs av lokala partier.

Martin Noréhn (S), kommunstyrel-

sens ordförande i Malå i Västerbottens län, säger att för honom är ett stöd till folkbildningen ett stöd till demokratin.

– Invånarna i Malå är duktiga på studiecirklar, det gäller alla åldrar. w Vilka cirklar går de i?

– Det är blandat, allt från skoterkörkort, jägarexamen till pensionärsgrupper som lär sig att använda en Ipad. Det sista är en demokratisk fråga nu när allt mer ligger på nätet.

Kommunstyrelsens ordförande i

Eskilstuna, Jimmy Jansson (S), säger att det inte är en tillfällighet att Eskilstuna toppar listan över vilka kommuner som ger mest stöd till bildningsförbunden.

– Vi har medvetet valt att vara bra på detta. Folkbildningen är en viktig och prioriterad fråga för Eskils­ tunaborna.

– Vi är en arbetarstad och vet vilGenerella bidrag i kronor till studieförbunden 2011-2013 (2013 enligt budget).

Fortsättning från sidan 14 Lund 37,27 Nybro 36,99 Skara 36,92 Älvsbyn 36,73 Gagnef 36,05 Vindeln 35,78 Eslöv 35,09 Krokom 35,06 Ockelbo 34,57 Ånge 34,56 Dals-Ed 34,39 Vara 34,31 Vadstena 33,86 Osby 33,82 Tanum 33,73

16 impul s nr 4 201 4

w Är det en principiell fråga?

jimmy jansson

»Vi har medvetet valt att vara bra på detta. Folkbildningen är en viktig och en prioriterad fråga för Eskils­tuna­ borna.» ken betydelse tillgång till utbildning och bildning har för människors möjligheter att skapa ett bra liv.

Järfälla är en annan kommun i

Stockholmsregionen som tagit bort stödet till studieförbunden.

Björn Lindfors (M), ordförande i kommunens utbildningsnämnd, säger att det inte var av principiella skäl som stödet slopades.

– Det prioriterades bort i budgetarbetet. Det är en ständig kamp om de medel som finns. Hade vi mer pengar skulle vi kunna vara mer generösa.

w Varför är det så många kommuner som minskar på bidragen till studieförbunden?

– Jag tror att det handlar om brist på kunskap. Det är väldigt lätt att skära i resurser till folkbildning utan att det blir ett jäkla liv, jämfört med att minska på anslagen till exempelvis skolan och eller till äldreomsorgen. Folkbildningen är inte så bra på att försvara sina intressen.

w Vad tycker du om bildningsförbunden?

Enligt Impuls genomgång är Väster­

botten det område i Sverige med högst genomsnittligt kommunalt stöd till studieförbunden, drygt 61 kronor per invånare och år (perioden 2011–2013).

Lägst är stödet i Stockholms län, drygt 13 kronor per invånare och år.

Av de 16 kommuner som inte ger något generellt stöd till bildningsförbunden ligger nio i Stockholms län: Danderyd, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nykvarn, Salem, Solna, Täby och Vaxholm.

– Inom kultur- och fritid prioriterar vi att lägga våra begränsade pengar på ungdomar. Vuxna bör ha möjlighet att bekosta sina fritidsvanor själva, säger Lennart Kalderén (M), som är kommunstyrelsens ordförande i Salem.

Vänersborg 33,72 Huddinge 33,60 Trosa 33,53 Torsby 33,30 Mark 33,18 Kungsbacka 33,05 Åstorp 32,71 Norrköping 32,66 Simrishamn 32,58 Tierp 32,43 Åre 32,15 Höör 31,98 Hjo 31,80 Säter 31,73 Laxå 31,72 Tibro 31,65 Kungälv 31,58 Nynäshamn 31,35 Nyköping 31,24 Alvesta 31,12 Hedemora 31,07

– Det började som en ekonomisk fråga för 20 år sedan, men har blivit en mer principiell fråga. Skulle vi få 50 miljoner extra av staten tror jag inte att vi skulle införa stödet till studieförbunden igen. Vi skulle förmodligen prioritera annat.

Statens andel växer w Kommunbidragens storlek i förhållande till statens bidrag blir allt lägre. År 1992 motsvarade kommunbidraget 55 procent av statens bidrag till studieförbunden.

2012 hade andelen sjunkit till 19,3 procent.

Leksand 31,05 Aneby 30,90 Sollefteå 30,82 Bjurholm 30,79 Säffle 30,77 Kalmar 30,76 Mora 30,60 Degerfors 30,47 Västervik 30,46 Skinnskatteberg 30,23 Värnamo 30,16 Nora 30,00 Kramfors 29,81 Falun 29,69 Karlsborg 29,60 Karlstad 29,56 Mölndal 29,35 Ljungby 29,33 Vaggeryd 29,25 Klippan 29,04 Borås 28,93

– Jag tycker att de fyller en viktig funktion. Jag har själv gått en massa olika kurser genom åren, bland annat i språk och navigation. De har ett fantastiskt bra utbud.

– Samtidigt tror jag att bildningsförbundens roll blir annorlunda i takt med att samhället förändras.

Det finns i dag ett väldigt stort utbud av olika utbildningar. Folk blir mer och mer utbildade. Vi får fler och fler akademiker. w Varför tror du att det är så många kommuner just i Stockholmsregionen som har tagit bort stödet till studieförbunden?

– Kanske för att det finns ett stort utbud av annan utbildning här. Det är gigantiskt jämfört med en mind­ re ort. Dessutom är det geografiskt nära till väldigt mycket och lätt att ta sig fram.

Ängelholm 28,86 Tranås 28,85 Mullsjö 28,41 Filipstad 28,40 Vimmerby 28,39 Hofors 28,39 Vetlanda 28,26 Laholm 28,18 Botkyrka 28,05 Härryda 27,99 Malung 27,93 Karlskoga 27,68 Färgelanda 27,61 Götene 27,36 Boden 27,35 Eda 27,00 Hylte 27,00 Luleå 26,93 Hörby 26,82 Lysekil 26,79 Övertorneå 26,76

Varberg 26,61 Forshaga 26,57 Tranemo 26,45 Valdemarsvik 26,37 Sunne 26,36 Sotenäs 26,32 Sölvesborg 26,19 Karlskrona 25,86 Lerum 25,22 Tjörn 25,16 Hällefors 25,06 Kristinehamn 25,05 Söderköping 25,01 Sandviken 24,96 Timrå 24,91 Stockholm 24,73 Mjölby 24,70 Åmål 24,53 Smedjebacken 24,32 Ale 24,30 Essunga 24,27

Att stort utbud av offentlig och an-

nan utbildning är ett argument för att minska, eller till och med avskaffa, stödet till bildningsförbunden är en uppfattning som inte delas av Eskilstunas kommunstyrelseordförande Jimmy Jansson.

– Hävdar man det har man inte förstått någonting av detta. Anledningen till att det offentliga ska ge stöd är för att utjämna ekonomiska och andra skillnader mellan människors förutsättningar.

– Vill vi ha ett rikligt utbud och en levande folkbildning behöver vi gå in med offentliga resurser. Framförallt om vi vill att människor som inte har så mycket pengar ska kunna delta. w Gäller det även hobbybetonade kur-

ser?

– Nja, då tycker jag att man kan få betala rätt mycket själv. Vill man däremot läsa språk eller mer demokratiorienterade utbildningar bör den offentliga insatsen vara större.

– Samtidigt är båda typerna av kurser viktiga. De bredare, lite mer nöjesrelaterade, kurserna kan vara en väg in till de mer ”samhällsnyttiga”. Det gäller att hitta balansen.

Mats Hesselgren, (FP), är förste vice

ordförande i kommunstyrelsen i Täby, en kommun som valt att helt slopa det generella bidraget till studieförbunden.

– Den politiska majoriteten, som jag är en del av, har beslutat att vi inte ska ha det. Jag är dock inte den starkaste företrädaren för den hållningen. Jag tycker, och det hade vi tidigare med i vårt valprogram, att kommunen borde kunna ha något stöd och stimulans till studieförbunden.

Hudiksvall 24,25 Åtvidaberg 24,22 Gislaved 24,03 Torsås 23,99 Växjö 23,54 Perstorp 23,39 Hammarö 23,34 Hallsberg 23,25 Munkedal 23,19 Mellerud 23,17 Norrtälje 23,09 Östra Göinge 23,01 Lindesberg 22,65 Skövde 22,63 Orust 22,35 Heby 22,33 Sjöbo 22,27 Habo 22,08 Ulricehamn 21,54 Uppvidinge 21,53 Öckerö 21,47

De kommunala anslagen till studieförbundens utbildningar blir mindre och mindre.

Kinda 21,42 Kalix 21,36 Kiruna 21,34 Lekeberg 21,26 Ydre 21,22 Östhammar 21,08 Haninge 21,04 Grästorp 20,95 Gnesta 20,56 Herrljunga 20,49 Härnösand 20,40 Bengtsfors 20,31 Bromölla 20,27 Svedala 19,93 Sala 19,65 Svalöv 19,43 Grums 19,42 Mörbylånga 19,14 Vårgårda 18,98 Bjuv 18,92 Ljusnarsberg 18,87

Älvdalen 18,79 Svenljunga 18,64 Kil 18,55 Enköping 18,45 Strängnäs 18,42 Alingsås 18,36 Hagfors 18,23 Håbo 18,03 Oxelösund 17,45 Tyresö 17,38 Sigtuna 17,29 Storfors 16,95 Strömstad 16,83 Sävsjö 16,50 Borgholm 16,48 Lilla Edet 16,37 Stenungsund 16,35 Lomma 16,21 Skurup 15,97 Burlöv 15,91 Vingåker 15,85

Bollebygd Båstad Höganäs Fagersta Boxholm Munkfors Ovanåker Gullspång Upplands-Bro Töreboda Sundbyberg Hallstahammar Eksjö Landskrona Ödeshög Tomelilla Österåker Vallentuna Ekerö Norberg Gnosjö

15,18 15,18 15,11 14,69 13,26 13,22 13,21 13,05 12,14 12,06 11,70 11,59 11,42 11,07 9,66 9,44 9,38 7,91 7,45 7,13 6,91

foto: klara berggren

Värmdö 6,79 Årjäng 6,70 Knivsta 4,92 Sollentuna 4,89 Kävlinge 3,38 Danderyd 0,00 Järfälla 0,00 Lidingö 0,00 Nacka 0,00 Nykvarn 0,00 Salem 0,00 Solna 0,00 Täby 0,00 Vaxholm 0,00 Älvkarleby 0,00 Staffanstorp 0,00 Vellinge 0,00 Surahammar 0,00 Nordanstig 0,00 Arvidsjaur 0,00 Jokkmokk 0,00

n r 4 2 014 i mpu l s 17

»

folkbildning » kommunala bidrag

w Är det så?

– Det är en tendens i Täby att till exempel kurser i textilslöjd eller i att ta skepparexamen är ganska populära. Jag tycker också att det ligger lite i invändningen att det hos oss finns ganska många människor som kan utöva sina intressen utan att de behöver skattefinansieras.

Därmed inte sagt att det inte finns andra grupper som är i behov av de delar av studieförbundens verksamhet som handlar om folkbildning och samhällsfrågor.

De svenska studieförbunden har

sina rötter i 1800-talets framväxande folkrörelser, framför allt fackföre­

jimmy jansson

»Bildningsförbunden behöver vara på sin vakt, följa med sin tid och an­ passa sig efter dagens behov. Klarar de inte det, förlorar de sitt existens­ berättigande.» nings-, nykterhets- och frikyrko­ rörelserna. En väsentlig tanke var att människor från små omständigheter och med kort skolgång skulle få verktyg för att påverka såväl sin egen situation som samhället i stort.

I dag är det allmänna utbildningssystemet, åtminstone i formell mening, tillgängligt för alla.

w Vad ska de göra?

VILL DU VETA VARFÖR DET HÄNDER? Världspolitikens Dagsfrågor ger dig intressant och aktuell fördjupning i de stora frågorna som förändrar världen. Tidskriften kommer ut med tolv nummer om året.

Erbjudande!

LEIF.SE

w Är man det?

w Behövs bildningsförbunden idag?

– Verkligen. Det är inte så att det inte behövs bildning eller utbildning bara för att vi har ett allmänt skolväsende. Men bildningsförbunden behöver vara på sin vakt, följa med sin tid och anpassa sig efter dagens behov. Klarar de inte det, förlorar de sitt existensberättigande, säger Jimmy Jansson.

1

Välj 6 nummer för endast 200 kr

2

Välj 3 nummer för endast 90 kr

3

Skicka din beställning till info@ui.se eller ring 08-511 768 05 Uppge rabattkod: IMPULS

– De bör bland annat fundera på vilka målgrupper de ska ha för sin verksamhet. Sverige ser annorlunda ut i dag än för 50 år sedan. Många som bor här kommer från andra delar av världen och har stort behov av att exempelvis lära sig hur det svenska samhället fungerar.

Bildningsförbunden måste förstå att om de ska vara en nyckelspelare i det nya Sverige behöver de i större utsträckning än idag finnas i stadsdelar och andra områden där de människor som har störst behov finns.

57 miljoner i riktat stöd w Under perioden 2011–2013 gav kommunerna drygt 57 miljoner kronor i riktade bidrag till studieförbunden.

– Jag tror att förbunden i ganska stor utsträckning förlitar sig på sin traditionella bas, till exempel pensionärsorganisationer, fackföre­ ningar och andra folkrörelser. Dem ska man givetvis behålla, men det gäller också att försöka hitta nya målgrupper.

– Det är inte minst viktigt om man ska få samhällets stöd. Bildningsförbunden vilar på en idé om att de ska finnas till för de människor som mest behöver bildning, vilket är bra. Men de behöver en puff i rätt riktning ibland.«

6 nr för 200 kr ELLER

3 nr för 90 kr

Erbjudandet kan inte kombineras med andra erbjudanden och gäller t o m juni 2014.

Prenumerationen upphör automatiskt efter du fått ditt sista nummer.

– De olika förbunden har ett väldigt skiftande utbud av kurser och verksamheter. Ibland är det mycket lätt för dem som är motståndare till generella kommunala bidrag till studieförbunden att hävda att det, som i vår kommun, ofta handlar om vuxna välbeställda människor som vill förverkliga sina hobbydrömmar.

Och det är inget som skattebetalarna ska behöva stötta när det finns många andra behjärtansvärda objekt att stötta.

(Du sparar 116:- jämfört med ord. lösnr. pris)

(Du sparar 105:- jämfört med ord. lösnr. pris)

Ange hur många nummer du vill ha, ditt namn och adress.

Ui_anonns_VD_impuls_nr_4_2014_191x130mm.indd 1 18 impul s nr 4 201 4

2014-04-11 15:59

10 frågor

till Annie Boström

Mitt val: ”Politiken måste göras tillgänglig.

Politikerna behöver kunna prata ’lättpratat’ för att göra sig förståeliga.”

text mats nilsson

sina röster till kommunala ambulerande röstmottagare.

– Många personer som behövt hjälp i vallokalen med att rösta har vittnat om okunskap från röstmottagare kring detta. Regeringen föreslår att bara den som har fått relevant utbildning ska få förordnas som röstmottagare, vilket då är bra.

6Är förslagen från regeringen tillräckliga?

– Nej. Förslagen handlar om att underlätta vid själva röstförfarandet.

7Vad behövs mer?

– Själva politiken behöver göras tillgänglig. Man måste få kunskap om vad det är man röstar om på ett enkelt och begripligt språk. Både i skrift och i tal. Politikerna behöver kunna prata ”lättpratat” för att göra sig förståeliga.

8Hur bedriver SV arbetet med Mitt val?

1Mitt val är en kampanj som SV i hög grad är delaktig i. Vad är det?

– Mitt val är ett folkbildningsprojekt som ger förutsättningar för delaktighet och inflytande i politiken för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

2Vilka fler än SV är med och driver kampanjen?

– FUB och Riksklippan samt ett samarbete med Centrum för lättläst.

3Vad syftar Mitt val till?

– Det syftar till att öka valdeltagandet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning.

4Vad är anledningen till att Mitt val startade?

– Åtta av tio personer med intellektuell funktionsnedsättning väljer att inte rösta, visade den se-

naste undersökningen (1998). Det är ett demokratiskt problem för det svenska samhället. Många är beroende av olika insatser från samhället, och deras åsikt är viktig och betydelsefull.

5Det har kommit några förslag från regeringen som ska underlätta för personer med funktionsnedsättning att rösta. Kan du nämna några förbättringar som ska genomföras?

– Vallokalerna ska vara tillgängliga för alla. Kommunerna kan inte längre söka dispens hos länsstyrelsen för att få använda otillgängliga vallokaler.

– Regeringen föreslår att personer som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder inte själva kan ta sig till sin vallokal ska erbjudas möjlighet att få lämna

>> Fakta Namn Annie Boström.

Aktuell med Projektet Mitt val.

Jobbar som Projektledare. Övriga uppdrag Vice ordförande i Anhörigas Riksförbund (AHR).

Bosatt i Nyköping.

– Sju kommuner är med i projektet, där vi genomför studiecirklar med ett lättläst studiematerial och anordnar valdiskussioner. Vi utbildar också politiker i att prata på enkel och begriplig svenska. Studiecirklarna är cirklar i demokrati och att göra sin röst hörd. Man får lära sig hur man röstar och vad det är man röstar om. Studiematerialet är tillgängligt för alla och på många orter i landet kommer det att vara aktiviteter kring valet för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

9Vad är målet?

– Att minst 500 personer ska delta i studiecirklarna och förhoppningsvis gå och rösta. De ska ha kunskap om den demokratiska processen och om partipolitiken.

0Vad händer i sommar?

– Vi kommer att väcka uppmärksamhet med Mitt val under Almedalsveckan på Gotland i juli!« n r 4 2 014 i mpu l s 19

eu » val

Äntligen ett ”riktigt” EU-val

Drömläge för starka profiler Årets val till Europaparlamentet kan bli det mest betydelsefulla hittills. Därför gör partierna allt för att maximera sina förutsättningar.

– Det finns mer utrymme för enskilda parlamentariker att profilera sig i EU-valen. Starka kandidater lockar väljare till sina partier, säger statsvetaren Sofie Blombäck. text peter johansson foto istockphoto

S

edan Sverige blev medlem i EU har det genomförts tre val till Europaparlamentet. Vid samtliga har färre än varannan svensk valt att rösta. Förra gången (2009) var valdeltagandet 45,53 procent, det högsta någonsin.

Generellt minskar intresset för att rösta i alla medlemsländer. Tidigare hölls EU-valen i början av juni och sommarvädret har ibland förts fram som en förklaring till det låga intresset. I år har datumet flyttas fram till 25 maj, i förhoppningen att fler ska välja att rösta, men det finns fler möjliga orsaker: – Väljarna upplever att det är 20 impul s nr 4 201 4

mindre viktigt. Ingen regeringsmakt står på spel och det är svårare att se exakt hur det påverkar en själv, säger Sofie Blombäck, doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Andra tycker att de är dåligt infor-

merade eller har för dåliga kunskaper om Europaparlamentet.

– Många saker skulle behöva ändras för att få upp valdeltagandet till samma nivå som till exempel riksdagsvalet.

Från att tidigare ha haft karaktären av nya ”folkomröstningar” om det svenska EU-medlemskapet börjar nu andra frågor att prägla EU-

Sofie Blombäck.

Foto: Carl-Henrik Trapp

valet. 2009 var det miljö- och integritetsfrågor som toppade.

– Allt färre anser att Sverige helt bör lämna EU. Vi har helt enkelt ”vant oss” vid att vi är med i EU och därmed blir det mindre intressant att diskutera för- och emot, säger Sofie Blombäck.

Det här är första gången som EUparlamentsvalet inträffar ett år som Sverige också har riksdagsval.

– Vi har aldrig tidigare haft valen så här nära varandra i Sverige, så vi har inget liknande valår att jämföra med. Men det är troligt att intresset för valet ökar, säger Sofie Blombäck.

Hon tror att Moderaterna kan bli det parti som gynnas mest: – Stora partier i regeringsställning brukar generellt få relativt dåliga resultat i Europaparlamentsval.

När valen ligger så här nära varandra är det sannolikt att dessa partier tappar mindre än andra valår.

w Hur påverkas partierna av att resultatet i EU-valet kommer att tolkas som en värdemätare?

– De har incitament att satsa mer än de brukar göra. Ingen vill ju göra ett dåligt val några månader före

EU-valets nyckelspelare Socialdemokraterna Förstanamn: Marita Ulvskog Meriter: Civilminister, kulturminister, partisekreterare. Europaparlamentariker sedan 2009 Hjärtefrågor: ”Rättvisa, jobben, energi.”

Moderaterna Förstanamn: Gunnar Hökmark Meriter: Riksdagsledamot, partisekreterare.

Europaparlamentariker sedan: 2004.

Hjärtefrågor: ”Öppenhet, minskad byråkrati och att Europa står starkt i kampen för en god miljö.”

Folkpartiet Förstanamn: Marit Paulsen Meriter: Författare. Tidigare Folkpartiets andre vice ordförande. Europaparlamentariker 1999–2004 samt från 2009.

Hjärtefrågor: ”Jordbruk, öppenhet, djurskydd.”

Centerpartiet Förstanamn: Kent Johansson Meriter: Folkhögskolelärare. Tidigare förste vice förbundsordförande i CUF. Europaparlamentariker sedan 2011.

Hjärtefrågor: ”Klimat, fri rörlighet, rensa bland EU-reglerna.”

riksdagsvalet. Ett bra resultat i maj kan verka motiverande inför september.

Eftersom färre personer röstar i EU-valen blir andelen av de mest engagerade – och politiskt intresserade – väljarna större. Därför har personvalet spelat större roll här.

Kända namn har rekryterats för att locka väljare, som när författaren och jordbruksdebattören Marit Paulsen värvades till Folkpartiet.

Inför förra valet ställde Kristdemokraterna upp med förre partiledaren Alf Svensson som vallokomotiv. Och inom Socialdemokraterna har kampen mellan EU-vänliga och EUskeptiska kandidater inneburit att personvalet fått stor betydelse.

– Det finns mer utrymme för enskilda parlamentariker att profilera sig i EU-valen. Starka kandidater lockar väljare till sina partier, säger Sofie Blombäck.

För småpartier kan EU-valet också vara en väg in till det nationella parlamentet. Den frågan är temat för Sofie Blombäcks avhandling.

– Om ett parti väl blivit invalt på en nivå får det resurser, synlighet

och legitimitet som det kan använda när det kandiderar på en annan nivå.

Men min forskning visar att det är långt ifrån alla nya partier som lyckas ta det. Varken Junilistan eller Piratpartiet har kommit in i riksdagen. w Vilka frågor kommer att vara avgö-

rande i EU-valet?

– Eftersom valen ligger så nära varandra i år finns det en risk för att det blir en sammanblandning, att valet i maj handlar om frågor som egentligen hör hemma i riksdagsvalet. Det är fortfarande öppet. w Hur kommer konflikten i Ukraina att påverka?

– Vad vi ser är att fokus i debatten flyttas till Ukraina och vilken EUs roll är och bör vara. Det kan självklart få personer som annars inte skulle vara intresserade att uppmärksamma valet. Vilka kandidater som vinner eller förlorar på att diskussionen handlar om Ukraina i stället för till exempel ekonomi är svårt att svara på. Och det kommer troligen att variera från land till land.« Nästa sida: Profilerna Isabella Lövin och Lars Adaktusson

»

Vänsterpartiet Förstanamn: Malin Björk Meriter: Har jobbat på ”Europeiska kvinnolobbyn” i Bryssel. Har arbetat med jämställdhetsfrågor vid EU-parlamentet.

Hjärtefrågor: ”Försvara välfärden, arbetsrätt, kvinnors rättigheter.”

Miljöpartiet Förstanamn: Isabella Lövin Meriter: Journalist, författare, EU-parlamentariker sedan 2009.

Hjärtefrågor: Fiskeri, havsfrågor, klimat.

Kristdemokraterna Förstanamn: Lars Adaktusson Meriter: Journalist, programledare och korrespondent för SVT. Hjärtefrågor: Bistånd, demokrati, och företagande.

Sverigedemokraterna Förstanamn: Kristina Winberg Meriter: Säljare. Gruppledare i landstinget i Jönköping, ledamot i kommunfullmäktige.

Hjärtefrågor: Invandring, skola, kriminalpolitik.

Piratpartiet Förstanamn: Christian Engström Meriter: Företagare. EU-parlamentariker sedan 2009.

Hjärtefrågor: ”Försvara det fria internet, släpp fildelningen fri, gör EU mer demokratiskt.”

n r 4 2 014 i mpu l s 21

eu » val

Isabella Lövin

Lars Adaktusson

Utan tidigare politisk erfarenhet fick Isabella Lövin Miljöpartiets mandat ett driva fiskerifrågor i Europaparlamentet.

Under den tiden har hon varit med om att förändra EUs fiskepolitik.

– Det var helt svindlande, säger Isabella Lövin.

Förra gången använde Kristdemokraterna sin förre partiledare som dragplåster. Nu hoppas partiet att en tvprofil ska locka väljarna.

– Självklart kan det vara en fördel att vara igenkänd, men det viktiga är politiken, säger Lars Adaktusson.

text peter johansson

text peter johansson

”Vi vann – det var ”Alla människor helt svindlande” lika viktiga att nå”

I

nför EU-valet 2009 värvades journalisten Isabella Lövin till Miljöpartiets valsedel. Några år tidigare hade hon publicerat boken ”Tyst hav” och bidragit till att identifiera utfiskningen av Öster­sjön som ett stort samhällsproblem.

Nu skulle hon få fria händer att förändra Europas fiskeripolitik.

– Ungefär 95 procent av tiden har jag jobbat med fiskerifrågor. Men samtidigt har jag breddats. Lärt mig mer om Europapolitiken, och om klimatfrågan, säger hon.

I årets valrörelse är hon par-

tiets förstanamn, placerad före tidigare språkröret Peter Eriksson.

– Att driva en EU-kampanj är lite som folkbildning.

Hon jämför med den studiecirkel hon tagit fram tillsammans med SV. – Man vevar inte smockor mot varandra utan förklarar mer hur systemet fungerar.

För Isabella Lövin fick livet

som politiker en dramatisk start. Parlamentets fiskeriutskott skulle just skriva under ett nytt avtal med Guinea i Västafrika. Några månader tidigare hade militären gjort statskupp i landet.

– Jag hade nyligen själv varit där och sett hur fruktansvärt läget var.

Isabella Lövin ville stoppa det nya avtalet. Hon lyfte frå22 impul s nr 4 201 4

gan i parlamentet, men reaktionerna uteblev. Sedan fortsatte våldsamheterna i Guinea att förvärras. Hösten 2009 spärrades ett hundratal demonstranter in på en fotbollsarena och sköts till döds.

– De massakrerades. Mördades. Jag och mina medarbetare bestämde oss för att ta i med allt vad vi hade. Vi kopierade tidningsartiklar som berättade om händelsen, på flera språk, och delade ut. Vi talade om blodspengar och att vi borde skämmas om vi betalade ut en miljon euro till en sådan regering.

Kampanjen lyckades.

– Vi vann omröstningen. Det var en helt, helt svindlande känsla. Om jag inte gjort det jag gjorde hade avtalet röstats igenom på fullständig rutin. Ingen hade ifrågasatt det.

Det hon är mest nöjd med un-

der mandatperioden är genomdrivandet av EUs nya fiskerireform.

– Den innebär en stor förändring från den politik som tömt våra hav på över 90 procent av all fisk. Det var enormt stort.

Vi får inte fiska mer än vad haven kan ge. Vi har haft enorma framgångar – ibland är det nästan så man förväntar sig förstasidan på alla svenska tidningar.

Men i stället är det mindre saker, som sker på nationell nivå, som fyller alla medierna. Det kan vara lite frustrerande.«

F

örra EU-valet samlade Kristdemokraterna 4,68 av väljarna. Den förre partiledaren Alf Svensson fick en plats i Europaparlamentet. I år har journalisten Lars Adaktusson rekryterats för att toppa valsedeln. Han är välkänd efter många år på SVT, bland annat i ”Aktuellt” och ”Agenda”.

Men han saknar helt politisk er-

farenhet och rutin.

– Visst kan det finnas nackdelar. Jag har nu rest runt under lång tid i hela landet för att lära känna partiet och så många aktiva partister som möjligt runt om i landet. Jag hade haft en annan förankring internt om jag hade varit en del av partiet sedan tidigare.

– Sedan är utifrånperspektivet viktigt då det kan vara en grogrund för nya idéer i organisationen.

– Fördelen med personval är att man verkligen kan hitta en kandidat som står upp för de frågor väljaren brinner för. Valmöjligheten är således större.

Men just detta kan ju även leda till att valet blir svårt att överskåda. Det kan vara svårt att hitta just den kandidat som representerar just de frågor man själv anser viktiga.

Lars Adaktusson beskriver

flykting- och näringspolitik som några av de frågor han vill driva i Bryssel.

– Det är av största vikt att alla länder inom EU tar emot flyktingar och att mottagandet sker under värdiga former. Vi behöver också skapa fler lagliga vägar in i EU. Gemensamma steg bör tas tillsammans med UNHCR för att få till stånd ett system med möjligheten att söka nödvisum före inresa till EU. – En viktig fråga inom näringspolitiken är att arbeta för att få bort de handelshinder som återstår på den inre marknaden. Företag har fortfarande problem att etablera sig i vissa EU-länder och det är inte förenligt med den fria rörligheten. w Hur ska man få fler att engagera sig i EU-valet?

– Alla människor är lika viktiga att nå. I Europaparlamentsvalet är valdeltagandet otroligt lågt trots att närmare 60 procent av punkterna på en föredragningslista i kommunfullmäktige påverkas av EUlagstiftning. Vi bör betona att alla faktiskt berörs av EU i stor utsträckning även om få upplever det så.

En Sifoundersökning visade att Lars Adaktusson var den överlägset mest igenkände av Sveriges kandidater till EUparlamentet.

– Självklart kan det vara en fördel att vara igenkänd men det viktiga är politiken: att EU ska vara ett samarbete med respekt för olikheten.«

Krönika

…om att rädda ett gammalt fredsprojekt

Vänd inte EU ryggen – det kan straffa sig

I

begynnelsen var jorden gemensam och människorna fria. Våra förfäder rörde sig fritt över jorden de ärvde. Sen började människorna jaga djur, bona in sig och boka upp sina grottor och dra streck i sanden för att markera revir. Så växte socknar, städer och nationer fram och dess invånare lärde sig att skilja på mitt och ditt och vi och dom.

EU föddes som ett fredsprojekt med avsikt att förena folken och förebygga konflikter på en kontinent som trasats sönder av krig. Tanken var att gränserna skulle suddas ut och att den fria rörligheten över gränserna skulle skapa gemenskap. Visionen och ambitionen gjorde mig EUforisk.

Men en enkel reality check visar att kapital, varor och tjänster flödar fritt, medan människor fortfarande stöter på patrull.

Den fria rörligheten är en fördel för de fördelaktigt rustade med hög utbildning, höga inkomster och gärna rätt hud- och hårfärg.

Utvidgningarna söder- och österut har i Nordeuropa ofta föregåtts av skrämselpropaganda om alla fattiga kusiner från andra EU-länder som kommer att ta våra jobb. Det gällde greker, spanjorer, portugiser, liksom polacker, rumäner och bulgarer som med sina låga löneanspråk skulle konkurrera ut lokalbefolkningen.

Rädslan för ”dom andra” är i realiteten mer än ett imaginärt hinder. Gemenskapen blottade sprickor i kristallen. I dag är det inte många i vårt land som diskuterar EU trots valet som står för tröskeln.

Möjligtvis reflekterar vissa över de öppna gränserna när vi med flyktigt frustrerad

alexandra pascalidou

Alexandra Pascalidou är journalist, författare, bloggare och programledare. Hon har skrivit flera böcker och leder sedan februari programmet ”P1 Debatt” inför valet.

blick passerar romerna från Rumänien som sträcker ut sina ärrade handflator där ödet står skrivet i svart. I övrigt är det tyst.

I Sydeuropa är det däremot andra ton-

gångar. Där är EU huvudrollsinnehavare i nyhetssändningarna efter den värsta ekonomiska kris i modern tid med nödlån

och sparpaket som fått européer att gå på knäna.

EU har spelat en avgörande roll, på gott och ont, och gjort avtryck i vardagen. EUpampar beväpnade med laptops har hjälpt regeringar att slakta offentlig sektor, villkorat lån, hotat med ekonomiska medel och styrt både utvecklingen och avvecklingen.

I en tid när skuldsatta sydeuropéer dör i förtid för att de är stressade och pressade och vårdapparaterna beskurits, när nativiteten avtar för att folk inte har råd att föröka sig, när arbetslösheten slår historiska rekord och tvingar unga förmågor att fly sina hemländer, när kvinnor får dra ett större lass med de gamla, de unga, de sjuka, de funktionshindrade som samhället sparar på, när missnöjet kanaliseras i rasism, nazism och fascism och protesterna flödar på gator och torg, sitter EU på de anklagades bänk tillsammans med respektive regeringar.

Vi här uppe som ännu inte insett eller drab-

bats av EUs makt kanske rycker lite på axlarna. Vi surfar in på SAS hemsida som säljer ”superbilliga resor till Europa”. Som om vi levde någon annanstans. Som om vi inte hör hemma i Europa. Som om det inte angår oss vart det fina fredsprojektet som önskade förena folken tar vägen. Vänder vi ryggen till EU kommer EU en dag att vända oss ryggen.

Slår vi dövörat till kommer EU en dag att sluta lyssna på oss. Det minsta vi kan göra är att göra vår röst hörd så att den ekar i maktens boningar i Bryssel och Berlin.« n r 4 2 014 i mpu l s 23

porträttet » jonas karlsson

Upplevd lycka med alltingmannen

Alltid aktuelle Jonas Karlsson om…allting

Filmaktuelle Jonas Karlsson är en hyllad skådespelare. Och samtidigt författare. Vad är han egentligen? Långt innan han hade anat att han skulle bli skådespelare bestämde han sig för att bli en ”allting-man”. text Eyal Sharon Krafft foto thron ullberg

D

et är inte utan att man undrar vem han är, denne Jonas Karlsson, mannen i svart t-tröja som bredbent lutar sig tillbaka i en senapsgul soffa i sin Dramatenloge. Skådespelare eller författare? Titelrollinnehavare i Dramatens ”Rickard III” och filmaktuell med ”Stockholm Stories” är han en av landets mest eftertraktade skådespelare.

Samtidigt en författare med flera skönlitterära verk på sitt samvete, däribland novellsamlingen ”Det andra målet” som filmen baseras på.

»

24 impul s nr 4 201 4

Jonas Karlsson spelar just nu huvudrollen i ”Rickard III” på Dramaten i Stockholm.

n r 4 2 014 i mpu l s 25

porträttet » jonas karlsson – Jag är jätteglad för den här filmen. Kanske mest för att den inte alls liknar någonting jag sett framför mig när jag skrev historierna. Poetiskt, komiskt och känsligt. Jag kan inte säga att det är precis som min bok – det är någonting annat! Och så tycker jag gott att det kan vara när man gör film av ett litterärt verk. Som författare känns det rikt på något vis.

Men särskilt villig att lotsa oss raka vägen genom sitt välförborgade inre är han inte. Nej, vill vi veta en så grundläggande sak som när han förnimmer UL, ett begrepp som han lanserade i novellsamlingen ”Spelreglerna” och som betyder Upplevd Lycka, måste vi nog ta en omväg.

Vi börjar mitt i tallskogen på Värmdö, det han kal�-

öppnas på vid gavel. Han inlemmas i Dramatens fasta ensemble. De följande åtta åren är Jonas på ropet, rollerna trillar in och avlöser varandra i en hisnande fart, så till den milda grad att han till slut avtrubbas, blir likgiltig och tappar självaste drivkraften – hans brinnande entusiasm.

– Jag kunde inte längre uppskatta att folk hörde av sig med roller, det kändes inte lockande. I stället tänkte jag, varför vill de pracka på mig en massa jobb? Då förstod jag att det var dags att ta paus.

Och eftersom han känner sig själv tillräckligt väl för att veta att han är alltför rastlös för att kunna stå ut med att ingenting göra – vilket hans ständiga pillande med naglarna tyder på – väljer han skrivandets väg ur krisen. Först skriver han en pjäs åt Stockholms stadsteater, ”Nattpromenad”, vilken tas emot väl. Det kreativa nedslaget i ett outforskat territorium väcker till liv entusiasmen som domnat bort och han kan känna elden brinna igen när han återgår till scenen. Samtidigt ger skrivandet en djup genklang i hans inre. En författare är född.

lar ”landet”. Jonas är en rastlös sjuåring med omåttlig fantasi. En bror och kompisar finns och är trevliga, men han väljer berget och tallskogen.

– Under hela uppväxten spenderade jag enormt mycket tid där och hade ingenting emot att leka ensam. Jag drömde om olika saker, gick runt och fantiserade om krig och andra saker, som saxofon, synt och En författare med produktivitetsfrämjande rutiner, moppe som jag ville ha. Den här tiden var helt avgörande för mig. Om jag hade växt upp i stan som att skriva i en lya på 29 kvadratmeter, jonas karlsson hade det blivit alldeles för mycket stimuli inte långt ifrån men med nödvändighet för mig. avskild från lägenheten med fru och tre relativt små barn. En skrivarlya där han kan Ungefär vid samma tidpunkt får han den stänga ute tvätten och disken, sätta sig i klassiska vad vill du bli när du blir storsin påfågelmönstrade fåtölj invid det röda frågan, långt innan han anar att han en dag bordet och undersöka det okända medelst skulle räknas bland landets främs­ta och tangentbordet. mest efterfrågade skådespelare. Vad skulle Tre år senare gör han sin författardebut han svara? I luften ligger en stark förväntan om att han ska svara brandsoldat. Han med novellsamlingen ”Det andra målet”. svarar: ”Allting-man”, han ska bli en alltingÄven den får ett varmt mottagande. Och har man. dammluckorna väl öppnats tycks novellströmmen forsa ut. Hittills har det blivit en – Jag var djävligt nöjd med det här begreppet, med att jag inte behövde välja något. roman, ”God jul”, och tre novellsamlingar.

Bland de längsta i den senaste novellsamlingen, Allting-livet fortsätter ett bra tag till, fram till fyllda ”Spelreglerna”, finns ”Fakturan”. Han garvar förtjust 16. Då måste han inordna sig i ett fack, han måste välja. åt namnet från sin senapsgula soffa. Bakom det medvetet valda trista namnet döljer sig en novell om något så Det blir ekonomlinjen i Nacka och genast känner han omdanande som lyckan, lyckan vi stundligen förbiser hur marken gungar under fötterna för att det var ett åt eftersom vi vältrar oss i ovidkommande, gnällsjuka vilhelsike fel val. lospår som dränerar lyckan. Fast just ordet lycka vill – Jag kunde inte uppbåda tillräckligt med energi för han nosa försiktigt vid. att läsa det. Jag förstod – det var modigt av mig – att – Hela novellen är en uppgörelse med det vi kallar jag måste byta till något som intresserade mig. lycka. Det är fint att ha ett sådant ord, men jag undrar Resten kallar han ”lyckliga omständigheter”. Besöket hos syo-konsulenten, broschyren han råkar bläddom den finns på riktigt. Ändå är vi så upptagna av lyc­ ra i där med information om teaterlinjen på Södra latin kan och försöker till varje pris att vara där. Förståeligt, – och minnena om det lustfyllda under roliga timmen i och för sig, vem vill känna smärta? och miniteatern, vilka osökt infinner sig vid beslutets Därför presenterar han begreppet UL, Upplevd ögonblick.

Lycka. Personen i berättelsen genomgår en krass beSedan går det av bara farten. Han kommer in på dömning, varvid såväl de positiva som de negativa teaterlinjen och hamnar i en klass med eggande kreativitet, och tre år senare fortsätter han på Scenskolan i faktorerna för den upplevda lyckan vägs samman, vilket resulterar i en saftig faktura. För i Jonas Karlssons Stockholm. Likväl: Beslutet att bli skådespelare kommer smygande, han kanske ville ”lura” sig själv redan uppgörelse får vi inte uppleva lyckan gratis. Och motgångar kan stå en särskilt dyrt, eftersom de kan ”berika då. Inte förrän under Scenskolans andra år har beslutet om yrkesvalet mognat.

– Det kändes tillfredsställande, att det här var greExklusivt >> Jonas Karlsson jen, säger han och sveper med händerna både mot sig Namn Jonas Karlsson.

Fritidsintressen Frossar i noveller, lysssjälv och logen. nar på musik, löper och tittar på fotboll, Ålder 43 år.

»Livet har blivit rätt bra.

Jag är rätt lycklig. Det vågar jag säga utan att veta vad det är.»

Därifrån till filmen ”Juloratoriet”, det som allmänt

betraktas som genombrottet, är vägen kort. Jonas Karlsson är 25 år. Portarna till teater- och filmvärlden 26 impul s nr 4 201 4

Familj Fru och tre barn i åldrarna 12, 8 och 5 år.

Bor I en lägenhet i Stockholm.

Gör Skådespelare och författare.

är Bajenfan.

Dubbelt aktuell Med filmen ”Stockholm Stories” och som titelrollsinnehavare i ”Rickard III” på Dramaten.

Han tar sig samman och drar sig till minnes en väninna

vars far nyligen gick bort i utdragen cancer.

– Jag tänkte vad skönt att mamma inte upplevde så mycket smärta. Fast å andra sidan hann min väninna ta adjö av sin far och prata igenom viktiga saker. Jag hann aldrig det. Jag hade velat säga till min mamma att hon var en så himla fin mamma. Och mycket annat.

Så hur gör han?

– Jag är mycket pragmatisk. Jag tänker att mamma lever i mig och min bror, att hennes värderingar går vidare i oss, säger han och far plötsligen upp och hämtar sin klenod som han har med sig överallt – en stilren, svart dagbok i A5-format i vilken han skriver små brev till henne.

Vi övergår till lyckan, han är alltjämt försiktig med sitt ordval.

– Mycket av det vi kallar lycka rår vi knappt över. Vi kan inte bestämma att vi får barn, och definitivt inte just de här barnen; och vi kan inte bestämma över vädret, säger han och övergår till den lilla lycka han ändå rår över, vardagslyckan: – Jag är nästan aldrig på krogen. Jag mår bra av att vara med familjen. När vi käkar middag och spelar memory är jag kanske lycklig. Faktiskt.

Ansiktet fylls av glädje, ögonen är drömmande, nästan slutna. w Men alla fina priser och stipendier? Bekräftelsen? Är inte de lycka?

– Det är roligt, helt klart. Men i stunden är det kopplat till ståhej. Jag är mer tillfredsställd av enklare förhållanden. Jag är inte så bra på att vara representativ.

Jag är mer de mindre sammanhangens man. Men jag vill ha priser och stipendier! Bekräftelse och priser gör att jag kan sitta med barnen och vara nöjd.

Liksom hans ännu levande far – en plåtslagare och ventilationsinstallatör – går han grundligt tillväga inför sina roller. Ändå erkänner han att han inte alltid kan uppbåda tillräckligt med entusiasm. Ett allvarligt problem, som har en lösning. För han kom på ett sätt att ”lura” både entusiasmen och sin ”upplevda lycka”.

– Jag intalar mig att det här är spännande, det här blir roligt. Ibland funkar det. Just sådana dagar som jag har lyckats vända kan bli bäst.

Det låter nästan för enkelt för att vara sant. Och så är

Novellsamlingen ”Det andra målet” var Jonas Karlssons författardebut.

lyckotillståndet” när det väl infinner sig. Resten av historian får man läsa på egen hand, för nu är Jonas äntligen beredd att tala om sin högst privata UL. Vi börjar med motgången, det som enligt honom kan ta den upplevda lyckan till nya höjder.

– Vintern för tre år sedan var tuff. Min mamma dog tidigt på året, 77 år gammal. Hon betydde jättemycket för mig. Hon var min mamma! Hennes död kom hastigt och oväntat.

Han stryker håret med fingerräfsan, sakta, sakta, blundande. Rösten är eftertänksam.

– Med lite distans till det tänker jag hur fridfull hon såg ut när hon somnade för gott. Jag älskade henne.

Jag älskar henne fortfarande. Trots all smärta kan man inte önska sig mer än att dö så vackert, så fridfullt.

det, inte alls enkelt att övertala sig själv. Han skrattar lite generat, för bilden av honom i svettiga joggingkläder vid Årstaviken är föga känd.

– Jag springer en mil åt gången. När man får upp takten går det inte alls åt lika mycket energi. Då bestämmer jag mig för att utmana mig själv. Jag börjar med fortleken, en intervall med en minuts rusch som bara den, varvad med en minut vanlig takt. Efter fem, sex intervaller ser jag fruktansvärt ovärdig ut med allt snor. w Så vem är denne Jonas Karlsson? Skådespelare, förfat-

tare, älskare, make, pappa?

– Jag är allting, säger han och verkar upprymd. Så tillägger han: Jag är allting-man. Det har hållit hela livet, ända sedan jag var sju. w Vad skulle du vilja säga till sjuårige Jonas?

– Jag hoppas att han är nöjd. Jag tror det. Jag är imponerad av att han så tidigt insåg att man kan dela på sig och inte behövde nischa in sig i ett fack som alla andra. Livet har blivit rätt bra. Jag är rätt lycklig. Det vågar jag säga utan att veta vad det är.« n r 4 2 014 i mpu l s 27

sv » mediaboom

Som enda tidning fick Medi@ Boom en intervju med kung Carl XIV Gustav på hans födelsedag den 30 april.

Det är inte första gången reportrarna på Medi@Boom får en exklusiv intervju med någon i kungafamiljen. Den 14 juli 2013 var det kronprinsessan Victoria som blev intervjuad på Solliden när hon firade sin födelsedag.

Text och foto Mats Nilsson

En glad redaktion på Medi@Boom. Sittande: Hanna Nyström, Lis-Marie Pettersson, Laila Debie, Gert-Åke Johansson. Stående: Madeleine Andersson (ledare), Frida Gånedahl, Monica Malm och Jeanette Pettersson.

Exklusiva intervjuer både med kronprinsessan och kungen

Bara fullträffar för Medi@Boom

T

idningen har funnits i 13 år och görs av en redaktion som just nu består av tio reportrar. Den kommer ut med två nummer per år.

Redaktionen är i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) lokaler i Karlskrona. Det är ett samarbete mellan SV, FUB (Föreningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning) samt Human Touch.

Varje torsdag träffas alla och går 28 impul s nr 4 201 4

igenom materialet för kommande nummer. Madeleine Andersson, SV, är en av ledarna. Hon berättar: – Efter framgången med intervjun med kronprinsessan Victoria mejlade jag till kungahuset och frågade om vi kunde få intervjua kungen. Efter bara några veckor kom det svar från hovet att det gick bra. Vi blev bjudna till kungens födelsedagskalas och som enda tidning fick vi en exklusiv intervju med Carl XIV Gustaf.

När alla medlemmar i redaktionen

ändå var i Stockholm för ett fyra dagar långt besök bokades flera intervjuer in. Måns Möller, Jonas Malmsjö, Anders Timell med flera tillfrågades och tackade ja.

Den 19 juni kommer nästa nummer av Medi@Boom och intervjun med Carl XIV Gustaf och de andra kändisarna.

Särskilt upprymd inför resan till Stockholm och att få träffa

…och så här blev intervjun med Victoria Så här blev intervjun med kronprinssessan Victoria från i somras. Den publicerades i Medi@ Boom nummer 2/2013. w Väljer Kronprinsessan sina kläder själv eller får hon hjälp?

– Det är en bra fråga. Jo, jag väljer dom själv men jag får lite smakråd. Jag tycker det är svårt med kläder, vad man ska ha på sig. Det kan vara bra att få lite hjälp med nya idéer så man kan kombinera ihop gamla kläder så det blir nytt och roligt. w Hur representerar Kronprinsessan Sverige?

– I Sverige reser jag runt en del och träffar människor.

Och så försöker jag visa uppskattning till olika organisationer och företag, jag försöker lyfta och ge ljus på dom.

Både i Sverige men även internationellt. w Reser Kronprinsessan mycket nu när hon är mamma?

Laila Debie, Jeanette Pettersson och GertÅke Johansson vid presskonferensen när nyheten om kungaintervjun släpptes.

– Ja, det där är ju svårt, för när man är mamma vill man ju egentligen bara vara hemma med sitt barn. Innan jag fick Estelle reste jag mer än vad jag gör nu, för nu vill jag ju vara hemma med Estelle så mycket jag kan. Nu är hon ett och ett halvt år så hon är ju ganska stor nu. Det gör att jag har börjat resa lite mer, men jag tycker det är jobbigt att vara ifrån henne, jag vill bara vara med henne. w Får Kronprinsessan viga folk?

– Nej, det gör jag ju inte, jag överlåter det till dom som kan det bäst. Det tycker jag är bättre. w Hur länge sedan var det du och Daniel gifte er?

– Det är tre år sedan redan, tiden går så fort. w Tycker du om att läsa böcker?

– Ja, jag har väldigt svårt att läsa böcker, jag läser väldigt långsamt. Men jag försöker att läsa, annars tycker jag det är praktiskt att lyssna på böcker på ljudband. Så det försöker jag göra när jag går promenader eller är ute och springer. w Brukar du laga mat själv?

– Ja, vi brukar laga mat både Daniel och jag, men det blir varierat gott, haha. w Har du några livvakter?

kungen var Gert-Åke Johansson.

Han sade: – Jag fyller år samma dag som kungen så vi får fira våra födelsedagar tillsammans.

Anna Sjöström och Frida Gånedahl

har varit med och gjort tidningen Medi@Boom sedan starten. Frida Gånedahl säger: – Jag har intervjuat många kända personer genom åren. Nanne Grön-

vall, Carolina Klüft, medlemmarna i Arvingarna, kronprinsessan Victoria och många fler.

– Ja, det har jag haft sedan jag var liten. Jag har väldig tur för jag har väldigt trevliga livvakter. Så dom har koll på mig. w Trivs Kronprinsessan och prins Daniel i slottet på Haga?

När nyheten om att Medi@Boom

bokat en intervju med kungen blev det mycket omskrivet i både lokal-, regional och rikspress samt inslag i både radio och tv.

När detta skrivs den 30 april är alla i redaktionen på födelsedagskalas hos kungen.«

– Vi har det väldigt bra på Haga, där trivs vi. Haga slott ligger mitt i Hagaparken och på Haga slott är faktiskt min pappa kungen född och alla prinsessorna på Haga, pappas syskon, är födda där. Deras lekstuga finns fortfarande kvar där vilket jag tycker är väldigt kul. w Känner Kronprinsessan igen oss?

– Jajamensan, det gör jag! Det var roligt att komma till ert residens i Karlskrona, det är väldigt fint.« n r 4 2 014 i mpu l s 29

sv » skrivprojekt för barn

Barnen berättar Skrivprojektet i skolan slutar med utgivning av riktiga böcker Att skriva en bok är en dröm för många. För eleverna i tredje klass i Grenadjärskolan i Örebro har den blivit verklighet, tack vare föreningen Lindanda. text och foto mats nilsson

M

attias Ehnberg, klasslärare på Grenadjärskolan, säger att projektet Barnen berättar, blivit en riktig lyckträff: – Det är aldrig så lugnt i klassrummet som när eleverna får skriva ned sina egna berättelser under en dubbellektion. Eleverna jobbar i grupper och när manuset är klart skriver de färdigt på bärbara datorer.

– Förutom den skapande och kreativa process det är att skriva så får vi in lite datorvana bland eleverna också, säger Mattias Ehnberg. Men först skrivs alla manus för hand.

De utskrivna manusen tas om hand av föreningen Lindanda för att redigeras, illustreras och lämnas till tryck.

Drivande i projektet Barnen berät-

tar är familjen Butandu, som också är mycket aktiv i den kongolesiska föreningen Lindanda i Sverige.

Före­ningen stöder barn och ungdomar särskilt i Vivallaområdet i Örebro, där ett Barnen berättarprojekt också pågår i Vivallaskolan. Nu har flera skolor, utöver Grenadjärskolan, hört av sig och vill vara med.

Nadege Butandu, utbildad tvjournalist, och dottern Linda, hemsidesdesigner, går igenom med 30 impul s nr 4 201 4

elever­na hur en berättelse byggs upp. Att det till exempel ska finnas en röd tråd som håller ihop historien.

– I övrigt får eleverna skapa fritt, berättar Nadege, som ser fantasin flöda när innehållet i böckerna diskuteras. Ideér är det ingen brist på.

Samarbete är en viktig del i skrivandet, att eleverna kan enas om en handling.

Linda och Nadege Butandu inspirerar barnen i Grenadjärskolan i Örebro att skriva berättelser.

Här med Neveline, Alva, Emanuel, Sharon och Rebecka.

Från januari i år, när projektet star-

tade, finns redan sex böcker tryckta och klara. Tre återstår att göra klara till det stora relaeasepartyt i slutet av maj. Stadsbiblioteket i Örebro har lovat att ta in böckerna i sortimentet och representanter från andra skolor kommer för att höra mer om Barnen berättar-projektet. Dessutom kommer föräldrar och syskon att sluta upp.

Nadege Butandu och Linda kommer regelbundet till klassen och följer upp hur skrivandet går. Den här dagen träffar de Neveline, Rebecka, Sharon, Emanuel och Alva som diskuterar och skriver på sina berättelser. Rebecka och Sharon har en historia om Erika, som blir mobbad.

Emanuel och Alva är inne i berättelsen om Amanda och det försvunna halsbandet.

Även i Vivallaskolan i Örebro pågår ett Barnen berättarprojekt.

Allt startade med att Nadege gick

igenom kartonger med samlade manus från sin barn- och ungdomstid.

Hon tänkte att de här historierna kan jag själv ha glädje av i framtiden och kanske andra vill läsa dem.

Hon och Linda har presenterat idén i skolor och Mattias på Grenadjärskolan var en av dem som nappade direkt.

Några av böckerna DOM TRE BASTA VANNERNA

Av

Yasamin Jerdet, Lise Färgerholt, Emelie Bedros

MAnfarden Sara Jansson

vandet. Dessutom får vi in lite it och modern teknik också.

POJKEN SOM AKER TILL STOCKHOLM Calvin Akida

Ngoy Butandu, som startade Lin-

Så föddes projektet Barnen berättar. Både Nadege och Linda illustrerar böckerna och en annan medlem i Lindanda i Sverige, Joel Waela, redigerar texten.

Allt lämnas till tryck och de färdiga böckerna kan distribueras.

– Jag ser gärna en fortsättning på Barnen berättar, säger Mattias Ehnberg. Det är viktigt att få igång skri-

Klassläraren Mattias Ehnberg vill gärna se en fortsättning på Barnen berättarprojektet.

Ngoy Butandu startade föreningen Lindanda.

danda i Sverige, arbetar med itfrågor på Örebro kommun. Förutom Barnen berättar driver föreningen andra projekt som till exempel läxhjälp och musikverksamhet. I oktober kommer föreningen att vara aktiv under den FN-vecka som ska genomföras och där situationen i Kongo-Kinhasa särskilt ska uppmärksammas.

– Nu samarbetar vi med Studieförbundet Vuxenskolan i Örebro och har studiecirklar i illustration, berättar Nadege Butandu, som är ordförande i föreningen Lindanda i Sverige. Just nu försöker vi att hitta en egen lokal att vara i, eftersom föreningens verksamhet växer. Vi är ofta på biblioteket men det finns inte alltid lediga lokaler där så vi får flytta runt.«

OK

SUPER DUPER PLANETEN Panachee Muroyiwa

Tillsammans har barnen i Grenadjärskolan och Vivallaskolan i Örebro gett ut ett 20-tal böcker med hjälp av föreningen Lindanda. n r 4 2 014 i mpu l s 31

Puls

impuls debatt- och insändarsidor

Landsbygden påverkas av samarbetet i Europa ”Det är på landsbygden och i mindre samhällen som vårt EU-samarbete blir som mest konkret”, skriver Europaparlamentarikern Kent Johansson, som tror att det växande intresset för europa bådar gott inför EU-valet i maj.

Jag möter ett växande intresse för EU och samarbetet i Europa när jag träffar människor på landsbygd och i mindre orter i hela Sverige. Många är noga med att vi ska bestämma mer själva, och det är bra. Andra ser möjligheter till utveckling och gemensamma lösningar, och det är också viktigt.

Kanske är det inte så konstigt. Det är ju på landsbygden och i mindre samhällen som vårt EU-samarbete blir som mest konkret.

Faktum är att den största delen av EUs samlade resurser läggs på samarbete och gemensam politik på områden som har ett direkt inflytande på människor, företag och orter utanför de största städerna.

Det handlar förstås om jord-

Människor utanför storstäderna är i hög grad beroende av livsmedelsproduktion, regional utveckling, innovationskraft och mindre exportföretag.

Kent Johansson, Europaparlamentariker för Centerpartiet.

bruk- och landsbygdspolitiken som har en direkt påverkan på

livsmedelsproduktion och regional utveckling.

Samtidigt har intresset för valet till Europaparlamentet ofta varit svagare på landsbygden och i mindre orter än i de större städerna.

Nu ändrar vi på det! Sambanden mellan en hållbar utveckling och vårt samarbete i Europa blir allt tydligare för allt fler, och allt fler blir intresserade och vill påverka de beslut som i slutänden också påverkar vårt vardagsliv på jobbet, i kommunen eller i skolan.

Det växande intresset bådar gott inför valet till Europaparlamentet.

Viktiga EU-beslut handlar om

8 av10 röstar inte.

Foto: Peter Timar Lönneborg

Politiken måste göras tillgänglig. I projektet Mitt val ges personer med intellektuell funktionsnedsättning möjlighet att delta i en studiecirkel om valet 2014 samt en valdiskussion med lokala politiker.

Läs mer på www.sv.se/mittval

32 impul s nr 3 20 1 4

produktionsstöd, miljö, djurskydd, biologisk mångfald och öppna landskap.

Det gäller också viktiga satsningar på vägar, broar och bredband.

För mindre företag på platser bortom Stockholm, Göteborg och Malmö skapar EUs nya forsknings- och innovationsprogram nya möjligheter.

På samma sätt är utbildningsutbyte och europeiskt samarbete för elever på gymnasieskolans yrkesprogram viktiga förutsättningar för konkurrenskraft, tillväxt och nya jobb i hela Sverige.

Intresserad av sjukvård och

kollektivtrafik? Då struntar du inte i att rösta i landstingsvalet.

Bryr du dig om miljö och klimat och hur maten produceras? Vill du ha ett livskraftigt jordbruk? Att kor och grisar behandlas väl? Att landsbygden utvecklas? Satsningar på regional utveckling och småföretagsamhet i hela Sverige?

Då har du makten i valet till Europaparlamentet den 25 maj.

Kent Johansson Europaparlamentariker, första namn på Centerpartiets lista i EU-valet

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Medborgarnas Europa kräver mer samarbete ”medborgarnas europa är möjligt att bygga och trygga, om dialoger och konsultationer mellan politiken och civilsamhället har en stark ställning”, skriver raymond svensson, ordförande i civos.

Europeiska Unionen är i kris;

och sociala kommittén, EESK. flera medlemsländer har stora Inom EESK finns företrädare ekonomiska och sociala beför medlemsländernas arbetskymmer och alla länder kämmarknadsparter och civilsampar med stora klimat- och hället. miljöutmaningar. Unionen har EESK ger möjligheter också ett stort demokratiskt underskott, för beslutsfattarna legitimiteten hos att tidigt i beslutsprocessen på ett strukmedborgarna sviktar, turerat sätt ta del av ultrahögern vinner civilsamhällets perterräng i valen samtidigt som globalisespektiv och förbättra ringen fortsätter i allt beslutsunderlagen. snabbare takt.

Europaparlamentet, För att säkra en Ministerrådet och Raymond Svensson. långsiktigt hållbar Kommissionen får demokratisk utveckling behövs då också automatiskt tillgång mer internationellt och eurotill den stora samlade kunskap peiskt samarbete såväl mellan som EESK har. De svenska länderna inom EU som mellan representanterna i EESK fortsätter (förstås) att slå vakt och EU och omvärlden. Det ställer driva opinion för grundlägockså höga krav hos EUs folkvalda och andra institutioner. gande svenska demokratiska Det kommer att krävas värden. många insatser för att bygga En sak som är särskilt viktig att lyfta fram är att EUoch trygga medborgarnas Europa. Politiken har huvudankommissionen är skyldig att svaret för att se till att beslut kommentera synpunkter som fattas och omsätts till en verktill exempel framförs av EESK lighet. i olika yttranden över förslag som kommissionen lagt fram.

Civilsamhället, medborgarnas EESK är också en viktig mötesplats för civilsamhällets egna idé- och intresseorganisationer, har viktiga uppgifter i företrädare i olika medlemsländer där man delar med sig detta perspektiv. Jag menar att av erfarenheter och kunskaper medborgarnas Europa är möjligt att bygga och trygga, om om hur EU-politiken fungerar dialoger och konsultationer i praktiken, inte bara i teorin. mellan politiken och civilsamPå så sätt bidrar också EESK hället har en stark ställning. till utvecklingen i enskilda Inom EU finns två rådgivanmedlemsländer. de institutioner, dels RegionFlera av EUs medlemsländer kommittén, dels Ekonomiska har sina egna motsvarigheter

till EESK, vilket saknas i Sverige som valt andra vägar att föra dialog med civilsamhället.

Ska EU moderniseras och medborgarnas Europa byggas, behövs mer av samråd och dialog mellan politiken och civilsamhället, inte mindre. Att tro att partierna själva ska hantera denna fördjupade dialog är en

illa underbyggd uppfattning.

I politiken är det väljarna som utkräver ansvar av sina valda, i civilsamhället är det medlemmarna som utkräver ansvar av sina företrädare.

Raymond Svensson Ordförande Civos, civilsamhällets organisationer i samverkan

n r 4 2 014 i mpu l s 33

kulturkrysset KOMEDI FRÅN 2000 DÄR HON ARBETAR FÖR FBI

HÅLLA LÅDA USCH! FORSAT RINNER UR VULKAN

KRAKAR

MATSKED

DRYCK I KOPP

FRUSEN DRYCK? INTE UTÅT TA SIG FRAM NÄRA MARKEN

PLIKTTROGNA PUTS

SÅDANT SÅS

HJÄRTLÖS

SES MED

SOLO ROMSON

HETER SAMMA

GÖR LÅS ÄR PÅ MARS

LITER

FILM DÄR DE ÄR HON SES GE DE TVÅ STENAR SVÄVA I MOTION FÖRSTA SOM RYMDEN PRYDER VATTENHÅL

CHOKLADMÄRKE BAKAS I

ÄR VI MED I

SITTA TAJT FEM PÅ FOTEN

HAR PLAN STÖTER UT LUFT

TÄCKT ÖVER

STOJ

VARUHUS LÄRARORGAN STORK STARK SLUMMER

NEON MAN I STIAN HASSELORM

KAN LÄMNA SPÅR

KIRRAR

KAN GE STÖD

ÄTS INLAGD PCKNAPP KÄND PETRÉN

HÖR UPP!

DIFFUS

SENIOR SVENSK NYHETSBYRÅ

FYRA I LEKEN FÖRST FÖRMIDDAG PÅ UR

SÄLJER DELVIS

TURKISK TURISTORT

HÖJD

ROBERT DE

SYS MED

OCEAN

DELAS PJÄS IN I

OFFRAS VID BESEGRA

VÄDRA

AGENTORGAN DANSFÅGEL

GRUND

KAN ORMEN SIG

KAN SAMLAS I PUNG CIRKEL

RITA ASP

HUR SA?

GRÅTMILT

Vinn bok för äventyrare

Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 16 juni.

Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 4/14”. Tre lyckliga vinnare får varsitt exemplar av ”Viktiga kartor: för äventyrare och dagdrömmare” av Sarah Sheppard.

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 2/2014 Urban Larsson, Gunnarskog, Emelie Nilsson, Höör, och Caroline Nygren, Hemse.

RUND BYGGNAD HÅLL

ELDIG BEST DE BÄR BARR ÖVERFART

FÖDDES HON I

KAN KLARINTE TECKEN FIENDER HÅLLA

FÅR EN ATT GÅ I TAKET

Adress

DE HAR GÄLAR

GRIPE

TIGGA

PETIG

34 impul s nr 4 201 4

BILDAR HON DUO MED I RUTAN I ÅR

TOG EN SVÄNGOM

JANUARIMAN KALLA PÅ

DOJA FÖR KNATTE 21:00

DEM KAN MAN TRO PÅ SVAVEL

HÄRMDJUR LEDER BILDT

FILMGENRE JA FÖR RYSS

DAYLEWIS LITTERÄR ORM

TEXTBIT BAKAS I GOA?

SLÄPADE I SÖDER TROSA

ÄR EGEN BÖJELSER

MEDHÅLL MAN I KLOAK

TUFSA TILL SÅDANA JAMAR

GÖTEBORGSK DEL HÖDER

TUR I DET VILDA TILLTALAR

VIRAT SOM TAGIT PAPPER

TRIMMADE

Postadress

EFTER DAG

TOG BORT SKÄGG

ASIENSTAT

Namn

BÖR MAN HÅLLA SIG PÅ?

BUMS!

N A D R U N D A D A N D K E S A R N A A S A D B O J A R R L A N D L A O S A T O N R F I S K A R N A S K I B E M A R A S A F B A R N S K O S N O T T N I O A P A I N T E O G U D A R N A E R A N S A D E K O R A R Lösning till Kulturkrysset nr 2/2014.

ZOLAROMAN

N O U R E L R E F A I

M A T T A N

© Bulls

CARREY I FILMER

SKOLHEM NEJ I MIAMI

EPOK

FÖRST

UTSER

HETER SOM BUMLING

LEDER HON I ÅR

ÄTS DAGLIGEN

R A G I E T R A E K U L U F M A R Ö R N A S T

M E L O D I F E S T I V A L E

SPELA ROLL

BOCK

DATATERM

JÄMTE EDLA FÅR OLLON

BILDAR BERG ROCKIG LUNDELL

KULL

THURMAN

FÖR

UPPTÄCKT

REPA

SLAG

STRÅLA

M A T SKEDE

F A S POLLAK

K A Y SAMLAS GREKER I

A T E N

© Bulls

ACTIONFILM DÄR HON FÄRDAS I EN SKENANDE BUSS

sv och omvärlden » noterat

Landsbygden ska leva – ett givet krav som kommer att framföras på Landsbygdsriksdagen.

Foto: Mats Nilsson

”Politikerna måste ta ansvar” Argumenten vässas för landsbygdens överlevnad

Landsbygdsriksdagen i Sandviken den 16–18 maj kommer att lägga basen för ett landsbygdspolitiskt program. Deltagarna får bestämma vilka frågor som ska lyftas upp på den politiska agendan och hur de ska formuleras. glesbygd. Efter

landsbygdsriksdagen ska programmet presenteras för politiker i valrörelsen. ”Den förda politiken har inte gynnat landsbygden. De

Ha en skön sommar – på återseende i september!

Nr 5 r 2014 embe Sept 30 kr Årg 47

som bor kvar i glesbebodda områden har fått vänja sig vid tanken på en kontinuerligt försämrad service, som gäller allt från nedsläckta väglysen till stängda skolor och butiker.

Folk på landsbygden får själva klara servicen och bygga ut bredband.” ”De lokala utvecklingsgrupperna satsar pengar och ideella timmar till ett värde av en miljard varje år på att förbättra sina bygder”, skriver organisa-

International House

Språk -resor och terminskurser (CSN)

eng fr sp ty it m.fl.

r Michael liv k-Eyres Språktjänster agitst fö DM bo dra or exdan ou alsi 27 alid pasc

åhreatrs g t dla tanlo

ka Tel 070 670 4185 ha tt om a hem hitta

mejl: 2mest@live.se

www.internationalhouse.se t unde ieförb Stud nskolans Vuxe ning tid

ist nstv

mat

erMästken koc ka lb il t aeln i cirk

i norr

ing årdar Trädg ta till

utman

tionen Hela Sverige ska leva inför landsbygdsriksdagen. Åse Blombäck, en av Hela Sve-

rige ska levas två ordföranden, säger: – Människor på landsbygden är kreativa och bidrar med egen tid och ibland eget satsat kapital för att bygden ska utvecklas, men politikerna måste också ta sin del av ansvaret för hållbar utveckling på landsbygden.

Källa: Hela Sverige ska leva

Åse Blombäck, Hela Sverige ska leva.

Ett skapande sinne oavsett ålder!

Det är NU du har möjlighet att göra det du alltid drömt om eller inte vågat tidigare. Sök till Konstskolan eller Textillinjen på Önnestads folkhögskola. Din livserfarenhet och brinnande intresse behövs!

Vi har Öppet Hus lördagen den 10/5 kl 11-15.

Kom gärna och besök oss då eller ring 044-7850100 alt. maila madlein.fallgren.onnestad@folkbildning.net Vi ser fram emot din ansökan!

www.onne.se n r 4 2 014 i mpu l s 35

Posttidning B-Economique Returadress: Impuls, Box 30083, 104 25 stockholm

Maria Ferm: Det är dags för EU att inse att varje liv räknas.

I

Europas närhet pågår just nu den största humanitära katastrofen i modern tid. Inbördeskriget i Syrien har pågått i över tre år och skördat runt 150 000 liv hittills. Den grymhet som Syriens befolkning är med om är ofattbar. Tortyr, massmord, kemiska vapen mot civilbefolkningen. Över 10 000 barn har dödats, och Syrien är just nu den värsta platsen i världen för barn att vistas på. maria ferm När jag besökte ett sjukhus i Turkiet, på gränsen till Syrien, tidigare i vår, precis bredvid ett stort flyktingläger där 15 000 personer bodde i små containrar, trodde jag att jag skulle få se misär och sjukdomar i krigets kölvatten. Men det jag kom till var ett krigssjukhus. När det pågått stridigheter på andra sidan gränsen, i Syrien, kom skadade människor i bilar och ambulanser över till sjukhuset på den turDe som flyr till Europa för att söka skydd kiska sidan för vård. tvingas ut på livsfarliga resvägar med hjälp En man som blivit skadad i halsen dog av flyktingsmugglare. Detta gäller inte bara under tiden jag befann mig på sjukhuset. flyktingar från Syrien, utan från flertalet Ett barn som fått sitt ben bortsprängt av en humanitära kriser i vår omvärld. mina vårdades för sina skador. Ett litet barn, Tusentals människor dör varje år på sin kanske ett år gammalt, vred sig fram och flykt till Europa. Många drunknar i Medelhavet. Dessa olyckor sker och kommer att tillbaka i smärtor efter att ha opererats i huvudet för splitterskador eller skottskador. fortsätta ske så länge EU lägger sin kraft på att hålla människor ute.

Trots att Syrien ligger nära Europa befinner sig de allra flesta av flyktingarna, 97 EUs stängsel och murar mot omvärlden procent, i grannländer som Turkiet, Libablir allt högre för att förhindra att någon non och Jordanien. Trots att de som flyr överhuvudtaget ska lyckas fly till unionen har skyddsskäl får de inte komma till EU i stället för att undsätta de som är i nöd. och söka asyl för om du förväntas söka Bulgarien håller på att bygga ett 30 kilometer långt stängsel längs sin östra gräns asyl får du inte visum till EU-länder.

»Det är en skam för vår tid att människor dör i Medelhavet när de flyr till Europa eller tvingas leva och dö i flyktingläger.»

mot Turkiet. Spanien har satt upp rakblad på sina stängsel på enklaven Melilla på den nordafrikanska kusten. Satelliter och drönare föreslås användas för att hitta personer som försöker fly över Medelhavet.

Politiken i EU behöver ändras och kan ändras. Det är en skam för vår tid att människor dör i Medelhavet när de flyr till Europa eller tvingas leva och dö i flyktingläger i länder som har mycket sämre förutsättningar än EUs för att ta emot flyktingar.

Om vi inom EU omprioriterar resurser

från att bygga ännu högre murar till att respektera asylrätten och rädda liv kan vi vända utvecklingen. Om vi skapar lagliga och säkra vägar för att söka asyl i Europa kommer människoliv att räddas.

Det krävs politisk handlingskraft för att förändra detta. Den 25 maj är det val till Europaparlamentet och EU står inför ett vägval. Gör din röst hörd och var med att se till så att vi kan vara stolta över de svenska politiker vi kommer att skicka till Bryssel.

När våra barn eller barnbarn någon gång i framtiden frågar oss vad vi gjorde, vi som levde i Europa på 2000-talets början när den största flyktingkatastrofen i modern tid pågick i Europas närhet, vill jag kunna svara en enda sak: Vi gjorde allt vi kunde.

Varje liv räknas.« Maria Ferm är migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet de gröna