Impuls 2019-03

NUMMER 3 SEPTEMBER 2019 ÅRGÅNG 52

a

n r e h c Coa

R Ö F N I TIPS TART LS E K R I ­C

Pa Modou Badjie

FARSA I ­GULDKOSTYM EN TIDNING FRÅN STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN

Foto: Thron Ullberg

ULRIKA HEIE, FÖRBUNDSORDFÖRANDE

HÅLLBARHET GÖR VI TILLSAMMANS! SOMMAREN ÖVERGÅR I höst. Den energi som sommaren gav får vi äntligen omsätta i verksamheter av olika slag.

I maj hade Studieförbundet Vuxenskolan (SV) sin förbundsstämma på det vackra Djurönäset. Det var en stämma med temat ”Hållbarhet gör vi tillsammans!” Vi ­jobbade fram de strategiska prioriteringar som ska gälla för SV under de kommande åren.

Målet är att nå många fler människor med folkbildning för att ge egenmakt och möjlig­ het till bildningsresor av många olika slag.

HÅLLBAR UTVECKLING ÄR global, den ­bryter nationsgränser, handlar om över­ l­evnad för framtida generationer och är också i högsta grad lokalt ansvarstagande.

Den berör oss såväl i vår vardag som i vår roll som världsmedborgare. Som folk­bildare möter vi hållbarhetsbegreppet i hela dess bredd. Ena stunden möter vi frågan om den globala klimatkrisen, i nästa stund om håll­ barhet kopplat till ett samhälle där ­psykisk ohälsa breder ut sig. Vi möter önskemål om att få lära sig mer, minska den egna och samhällets sårbarhet och om hur jag kan förändra mitt vardagsliv mot en större hållbarhet.

Trycket på att något måste göras, och det nu, är starkt inte minst bland ungdomar.

Det ger hopp om framtiden. Men ett håll­

bart samhälle är också ett samhälle som genomsyras av demokratiska värderingar.

Här finns tyvärr undersökningar som visar att grupper av ungdomar inte delar dessa värderingar. Stämmer det verkligen? Och vad gör i så fall vi som företräder folkbild­ ningen för att möta detta?

VID VÅR STÄMMA i maj delades Sokrates­ priset ut till Hédi Fried och Emerich Roth för deras oförtrutna arbete för att unga aldrig ska glömma vad nazismen ledde till.

Deras engagemang gentemot unga är starkt att ta del av.

Emerich Roth sade i sitt tacktal: ”Med facit i hand vet vi nu att om människor hade reagerat och protesterat, vilket inte var omöjligt, hade Förintelsen inte kunnat äga rum. Med andra ord, det är passiviteten och likgiltigheten som är mänsklighetens störs­ ta fiende. Låt oss komma ihåg detta som den viktigaste lärdomen av Förintelsen. För det är endast med lärdom av historien som vi kan möta framtiden med öppna ögon och ha en chans att förhindra att historien upp­ repar sig.” (Läs hans krönika på sid 32.)

Hållbarhet gör vi tillsammans – du och jag, vi i folkbildningen tillsammans med hela civilsamhället men också med kommu­ ner och regioner runtom i hela vårt land. Vi har antagit utmaningen – har du? •

TRE TANKAR...

Nina Larsson Har slutat efter drygt tre år som förbundschef för SV. Stort tack för ditt viktiga arbete!

Kursstart Vilken studiecirkel ger dig nya möjligheter i höst?

Kantareller Så avkopplande att plocka och så ljuvliga att äta.

VÄLKOMMEN TILL NYA IMPULS. Vi har gjort om tidningen. Det handlar inte om några dramatiska förändringar.

Impuls är f­ ortfarande ­Studieförbundet Vuxenskolans tidning som kommer till dig och alla andra i vårt vittförgrenade nätverk. Men vi har uppdaterat formen. Och vi har anpassat mer av materialet så att det ska tala direkt till alla cirkel­ ledare – Impuls allra största och viktigaste målgrupp. Jag hoppas att du som läsare ska uppskatta förändringarna.

Från och med det här numret är Ylva Westlund ny redaktör och Fia Björklund ny formgivare. Välkomna också ni.

Anders Karlsson, ansvarig utgivare

2 | Impuls 3-2019

MEDARBETARE I DETTA NUMMER Impuls vill visa på kraften som finns i SV. D ­ ärför kommer vi i varje nummer ­samarbeta med cirkelledare från hela ­Sverige.

Dessa är medarbetarna i Impuls 3/2019.

Sarah Kläpp, illustratör

Sara Thorn, timmerman

Elisabeth Landberger, fotograf

Har illustrerat r­ eportaget ”Sirenernas

Har skrivit ”Minicirkeln” om hur man

Har fotograferat Pa Modou Badjie till

lockrop” sid 16-22.

­lappar med sashiko sid 28-29.

intervjun sid 4-9.

Sarah Kläpp arbetar som konstnär,

Sara Thorn, Göteborg, är c­ ivilingenjör

Elisabeth Landberger, Huddinge,

­illustratör och serietecknare, med bas

men har precis avslutat en u ­ tbildning till

­arbetar som kurs- och event­

i Malmö.

timmerman och tänker lägga ingenjörs­

koordinator på S­ candinavian Photo

arbetet på hyllan för att i­stället arbeta

och frilansar som f­ otograf. Hon har

med restaurering och nybyggnation av

runt tio års erfarenhet som cirkel­

timmerhus, ­varvat med kurser, före-

ledare inom både keramik och foto.

Hon har hållit cirklar i att skriva och illustrera bilderböcker, i­ llustration, serieteckning och serie­teckning för barn. Hon har även hållit ­cirklar i kroki, modellmålning, ­porträtteckning och målning, måleri, teckning och måleri för barn.

– Att hjälpa någon att utvecklas och finna sitt uttryck kreativt inom det fält jag valt att arbeta med och brinner för är väldigt givande och ger mig både glädje och inspiration som person och för mitt eget skapande, säger hon om mervärdet i att vara cirkelledare.

Hemsida: www.sarahklapp.com Instagram: sarahklapp

läsningar och w ­ orkshops i slöjd och återbruk. Hon har varit cirkelledare hos SV sedan 2005, i nålbindning, sashiko och i att tälja textila redskap.

och b ­ elönande att få följa någons resa i lärande, att vara del av växande, utveckling och glädje. Det är man

och se glädjen som de finner i att slöjda.

som cirkelledare, säger hon om det

Det är också kul att se när polletten

givande i att vara cirkelledare.

trillar ner och de kommer på hur det går till. Dessutom lär jag mig alltid själv något nytt och får ofta nya idéer och inspiration själv, säger Sara Thorn.

Hemsida: www.slöjdingenjörn.se

Hemsida: www.elisabethlandberger.com Instagram: elisabethlandberger Facebook: Elisabeth Landberger ­Photography

Instagram: slojdingenjor

Redaktör Ylva Westlund, Liab ylva.westlund@sv.se, 070-854 90 52

Postadress Box 190, 101 23 Stockholm E-post impuls@sv.se Hemsida www.sv.se/impuls

­växande är det oerhört berikande

– Det är så roligt att inspirera deltagarna

Ansvarig utgivare Anders Karlsson anders.karlsson@sv.se, 072-716 60 37

Impuls ges ut av Studieförbundet V­uxenskolan och kommer ut med fyra ­nummer per år. Tidningen görs av Liab, ­Liberal Information AB.

– Eftersom jag brinner för människors

Grafisk form och layout Fia Björklund, Liab, fia.bjorklund@sv.se Annonser Christina Glassel christina@canmedia.se, 073-513 10 83 Tryckort V-TAB Vimmerby

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Prenumeration 120 kr/år, mejla prenumeration.impuls@sv.se TS-kontrollerad upplaga 28 900 (2017) Omslagsbild Pa Modou Badjie Foto Elisabeth Landberger

Impuls 3-2019 | 3

Guldkostymfarsa

LJUSET I FÖRORTEN Pa Modou Badjie, känd från bandet Panetoz, har ett starkt engagemang i Studieförbundet Vuxenskolan.

Författaren Johanna Nilsson har träffat h ­ onom. Det blev ett öppenhjärtigt samtal om drivkraften att göra ­samhället lite bättre och hur livets villkor format honom till den han är idag.

TEXT: Johanna Nilsson FOTO: Elisabeth Landberger

– Jag passar inte så bra in i boxen och jag tackar Gud för det!

Pa Modou har öppnat både famnen och sitt hem för mig. Jag satt nyss med hans yngsta dotter Serafina i famnen – hon är bara några månader och har ett magiskt leende.

– Jag hatar dresscode, fortsätter Pa sedan vi gått uppför trappan.

– När jag brukade gå på nattklubbar förut var det dresscode överallt. Mina kompisar fick komma in men inte jag för jag hade min egen stil. Till slut fick jag nog och drog på mig min vackraste afrikanska guldklädsel, en dress. Dörrvakterna visste inte vad de skulle säga. ”Det här är ju det vackraste en afrikan kan ha på sig”, sa jag och fick till slut komma in.

AFRIKANSK GULDDRESS, skriver jag i anteckningsboken – sedan fortsätter vi ­intervjun som mer blir ett samtal, ett sådant där riktigt möte som Pa Modou strävar efter att människor ska få.

Försök till att sammanfatta Pa: Hundra torktumlare i huvudet, musiken har alltid

4 | Impuls 3-2019

funnits i hans blod och det är inte framgång och kändisskap han är ute efter, nej, hans mission är större. Tre små döttrar (förutom minstingen Serafina även Amina, 3 år och Kineh, 5 år) fyller honom med glädje och han påstår att frun ­Marinka kan rabbla upp hans brister (jag tror nog även hans förtjänster) i en lång rad.

Japp, det är Pa och damerna i huset i Tullinge, Pa och vännen från Gambia som är här på besök, Pa och släkten som snart ­väller in för att äta köttbullar och ­makaroner som räcker även åt mig.

MEN ALLT ÄR inte guld som glimmar även om Pa är en levande framgångssaga. Han rehabiliterar sig efter en blodpropp i ben och lungor. Så nu är vila rekommenderad.

– Jag behöver ingen återhämtning, jag blir bara rastlös. Det är enkelt. Att ge ­energi till andra ger energi tillbaka för mig.

– Eller så skyddar du dig mot något, genom att alltid vara igång, säger jag som anar att det under den glada intensiva ytan finns även någonting som inte bara osar Fett lyckad & Fett lycklig.

Pa Modou Badjie Faktaruta? Nej, funkar inte.

Pa Modou är ingen som man ­klämmer in i en faktaruta. Han är utanför boxen.

Alltid och konsekvent.

I afrikansk guldkostym.

”Jag passar inte så bra in i boxen och jag tackar Gud för det”, säger Pa Modou Badjie. ”När jag brukade gå på natt­ klubbar förut var det dress­ code överallt. Mina kompisar fick komma in men inte jag för jag hade min egen stil. Till slut fick jag nog och drog på mig min vackraste afrikanska guldklädsel. Dörrvakterna visste inte vad de skulle säga. ’Det här är ju det vackraste en afrikan kan ha på sig’, sa jag och fick till slut komma in.”

Impuls 3-2019 | 5

”Många människor är så ensamma i Sverige.

Man uppmanas att klara sig själv och så fort barnen slutat skolan ska de kastas ut så att föräldrarna får tillbaka sin frihet. Kan man inte vara fri tillsammans med andra, i gemenskap? ”

– Ja, jag har tänkt på det, att allt jag gör är ett skydd mot tankar som jag inte vet vad de är, säger Pa Modou.

Ja, vad? Kanske vet han redan. Jag tror han vet redan.

POJKEN PA VÄXTE upp i fattigdom i ­Gambia och förlorade sin mamma när han var fem.

Efter det fångades han upp av ”många fantastiska kvinnor som tagit hand om mig genom åren” innan han vid tolv års ålder flyttade till Sverige och sin pappa i Jordbro.

Men Afrika och hemlandet Gambia ropar ständigt på honom, i honom. Därav resorna ner, bland ­annat för att arbeta med föräldrar till barn med funktionshinder. Men också av mer ­personliga skäl.

– För en tid sedan, jag åkte ner till ­Gambia för att leta efter mammas grav. Jag gick runt och såg alla hål i marken.

– Hittade du graven?

– Nej. Tystnad. Eftertanke. Ja, Pa är en mycket eftertänksam man med stor självinsikt och ett hjärta som klappar för alla som ännu inte lämnat fattigdom och annan misär bakom sig.

– Men misär kan finnas överallt, också i de stora våningarna på Östermalm. Många människor är så ensamma i Sverige. Man uppmanas att klara sig själv och så fort barnen slutat skolan ska de kastas ut så att föräldrarna får tillbaka sin frihet. Kan man inte vara fri tillsammans med andra, i gemenskap?

Pa kombinerar det gambiska grupp-

6 | Impuls 3-2019

tänkandet med det svenska individualistiska. Även hans fru Marinkas finskromska k ­ ultur har sin plats i hemmet och ­relationen.

– När vi träffades var det mycket vi behövde komma överens om och reda ut.

Jag hade min muslimska kultur och hon sin kristna och romska. Det ­f unkar nu, men man måste prata öppet och ärligt med ­varandra. Allt handlar om ­kommunikation.

DET VAR OCKSÅ Marinka som för en tid sedan tvingade honom att göra ett ADHDtest.

– Du vet, det går för fort ibland. Jag är hundra år framåt i tiden och väldigt rastlös.

Det är nästa grej och så nästa och nästa…

Hundra torktumlare i huvudet. Jag har så starka känslor också och ibland kan impulsiva grejer bli livsfarliga. Man får lära sig.

Blir jag sur nu så går jag iväg ­istället för att explodera på plats. Det kräver styrka att göra det. Men mycket bra blir också av det impulsiva. Som en far- och dotter-grej jag fixade nyss.

Pa tvekar lite när vi kommer in på hans ADHD-diagnos. Han vill inte reduceras till en bokstavskombination. Allt han gör ­mindre bra ska inte gå att skylla på ­diagnosen. Allt han däremot gör väldigt bra är inte heller bara på grund av hans ADHD. Jag tänker att han mest av allt är Pa, med en särskilt sorts känslighet, som kan vara svår att bemästra, men som också kan leda till väldigt mycket gott.

– Ja, jag tänker numer på ADHD som

Panetoz Panetoz bildades 1997 i Jordbro och de tre ­grundande medlemmarnas namn (Pa Modou, Nebeyu och Tobias) gav gruppen dess namn. De var förorts­ kids som blev förortsidoler och förebilder för andra unga i området.

Panetoz sound är grundligt förankrat i gruppens rötter och mycket inspiration kommer från afrikansk highlife, men att sjunga på svenska är en självklarhet.

De varit med i Allsång på Skansen tre gånger och två gånger i finalen av Melodifestivalen.

Största hitsen är ”Dansa Pausa” och ”Efter Solsken”.

Fotografen Elisabeth ­L andberger följde med Pa Modou på en grill­ kväll med familj och vänner.

Impuls 3-2019 | 7

min superkraft, säger Pa Modou.

– Vet du, jag kom på, jag har aldrig ­berättat det här för någon i en intervju förut.

Jag föreslår att han ska skriva en bok om sin superkraft, riktad till tonåringar och unga vuxna. Han är redan nu en förebild för många och skulle kunna bli det även inom detta. Visa att ADHD faktiskt kan vara en tillgång.

– Ja, kanske… Ja! INTE FÖR ATT han direkt behöver mer att göra – han är minst sagt sysselsatt. Han före­läser till exempel för ungdomar i så kallade problemförorter och för företagare i propra kostymer. Han brinner även för studie­förbundens verksamhet och är ­engagerad inom Studieförbundet Vuxen­ skolan.

– Det som studieförbunden gör så bra är att man samlas och är öppna för att lära sig tillsammans. Alla är sedda, alla får vara med. Man lär sig positiva oskrivna regler istället för negativa oskrivna regler. Inom Studieförbundet Vuxenskolan älskas ju ­kommunikation i alla former och den grejen har gått som en röd tråd genom mitt liv, i allt jag gör, det är liksom det som varit grundbulten i min integrationsresa.

En annan del av det han gör är förstås musiken.

– Som barn älskade jag att dansa. Jag var alltid i mitten och dansade och kände att alla såg mig, accepterade mig. Du vet, det var trummor, rytmer, jag fick bra själv­ förtroende.

8 | Impuls 3-2019

Vägen ut Vägen ut startades av ­Panetoz som en Vi Ungaförening i Jordbro, ett av flera utsatta om­råden i Stockholm, år 2005.

Gruppen ville genom att öka intresset för musik hos unga minska ungdoms­brottsligheten, drog­an­vändningen och ­segrega­tionen och istället erbjuda en kreativ plats för dem att vistas på.

I dag finns Vägen ut Vi Unga i ytterligare en handfull kommuner och varje år når man omkring 100 unga som får skapa och spela in egen musik i studio. Verksamheten är numera etablerad i studie­ cirkel­form hos Studie­ förbundet Vuxenskolan.

Pa Modou kombinerar det ­gambiska grupp­ tänkandet med det svenska ­individualistiska. Även hans fru Marinkas finsk-romska ­k ultur har sin plats i hemmet och ­relationen.

”Mediabilden är så vinklad och förenklad.

Det är frustrerande hur en invandrarkille vanligtvis beskrivs, för det finns så mycket ljus och hopp, så mycket vilja.”

Ja, det krävs väl om man ska stå på Melodifestivalens scen och leverera ­positiv Panetoz-musik som får hela Sverige att gunga.

Bandet Panetoz, där han är sångare, startade föreningen Vägen Ut Vi Unga, som handlar om att ge ungdomar ­självförtro­ende genom musiken. Verksamheten har nu ­etablerats i form av studiecirklar hos ­Studieförbundet Vuxenskolan.

– Vi var några vänner som bildade ett band. I början gjorde vi musik som förväntades av ett gäng svarta killar – typ gäng-rapp med aggressiv attityd. Men det kändes inte bra så vi började istället skapa den ­musik vi själva ville – med ett positivt budskap.

OCH HUR KÄNDES det att bli upp­ märksammad, känd, framgångsrik?

– Jag är glad att framgångarna inte kom tidigare, när jag var mer beroende av ­bekräftelse.

Okej, och missionen? Med musiken? Det positiva och något mer?

– Ja, både med Panetoz och med ­jobbet inom Studieförbundet Vuxenskolan samt under mina föreläsningar så vill jag bland annat förmedla det positiva som finns i ­förorten. Mediabilden är så vinklad och förenklad. Det är frustrerande hur en invandrar­k ille vanligtvis beskrivs, för det finns så mycket ljus och hopp, så mycket vilja.

– Vad behövs för att också det positiva ska nå ut?

– Alla måste utmana sina egna fördomar.

Under mina föreläsningar brukar jag säga: ”Okej, du är jätterädd för unga afghanska män. Hur många afghaner har du blivit våldtagen av idag?” Sedan frågar jag: ”Hur många svenskar har du blivit våldtagen av idag? Varför är du inte rädd för dem också?”

Jag tänker, vi skulle behöva Pa i ­r iksdagen.

– Nej, jag skulle aldrig fungera i det politiska.

Jag tror helt tvärtom. Det är just sådana som Pa som kan göra skillnad.

Han är tveksam, skeptisk till politiker och politiken.

– Du kanske har fördomar mot ­politiker, jag känner många som verkligen brinner för det de gör, som inte låter sig korrumperas av makten, funderar jag och ler.

– Ja, kanske… Det blir jag glad av att höra, säger Pa Modou.

KINEH – DÖPT efter Pas mamma – ­kommer uppför trappan för att ge pappa en kram.

Kärleken bara lyser från Pa, ­v ibrerar i luften.

– Har det förändrat dig att få barn, ­f rågar jag när kramkalaset upphör.

– Ja, jag tänker, vad var viktigare innan?

Allt jag gör för andra, för att få ett bättre samhälle, gör också att mina barn får det bättre. Jag gör allt för barnen, och jag känner genuint lugn när jag är med dem. När jag kan känna deras hjärtslag mot mig, då stänger hjärnan av lite grann och livet blir bara ännu mer värdefullt. •

Impuls 3-2019 | 9

Cirkelcoacherna

SÅ HÄR GÖR VI! Ibland behöver man tips från andra. Här bjuder Impuls coacher, tre erfarna cirkelledare från Studieförbundet ­Vuxenskolan, på sina erfarenheter.

Frågan i detta nummer rör höstens c­ irkelstarter.

Hur arbetar man med cirkeln när d ­ eltagarna är på olika nivåer?

Anna Wikfeldt Är socionom och ­diakon och har egen

Peter Ehrenström Germer

­psykisk sjuk-

63 år, kurs­ledare

dom. Hon leder

i ­Östersund

­sedan många år tillbaka en öppen

sedan 1,5 år.

­samtalsgrupp i ­föreningen Balans

Han har tidigare

Gävleborg och Studieförbundet

arbetat i olika

Vuxenskolans regi.

erfarenhet av

chefspositioner inom i huvudsak det privata ­näringslivet. När Peter gick i ­pension ville han göra något helt nytt som också kunde komma andra till del. Förutom att coacha ett par ­företag, håller han nu kurser i ­ekonomi på olika nivåer, Sverige­kunskap och körkortsteori.

De flesta av kurserna riktar sig till nya svenskar.

Oskar ­Cederstrand 27 år, äger och driver ­Vimmerby skog och trädgård AB som säljer och servar skogsoch trädgårdsmaskiner.

2012 fick Oskar en förfrågan om att hålla en studie­cirkel om motorsågs­körkort, och sedan dess har det bara flutit på.

10 | Impuls 3-2019

PETER EHRENSTRÖM GERMER

ANVÄND FIKARASTEN! Var nyfiken – du kanske lär dig något nytt! En tidigare kollega sade en gång ”man lär så länge man har elever”. Det har fått mig att inse att även jag som kursledare lär mig något. På SV kan jag ställas inför elever med dramatiska skillnader vad gäller utbildning, uppväxtvillkor och övriga erfarenheter.

Mötet med dem blir lättare om jag är öppen för och nyfiken på deras olika sätt att se på, uppfatta och förstå olika företeelser.

Du har ett ledaransvar! Det innebär att du har som mål att främja ­elevernas trivsel och intresse för ämnet, uppmuntra till diskussion, frågor och dialog och naturligtvis att förklara syfte och mål med kursen. Se till att alla ­engagerar sig. Lättare sagt än gjort – att lägga in några övningar som deltagarna får lösa tillsammans kan vara en väg.

Lyckas du med detta så tar eleverna allt större eget ansvar för sin i­ nlärning, man blir aktiv och uppmärksam och ­trivseln i gruppen ökar. Våga vara personlig – bjud på dig själv och dina erfarenheter.

Använd fikarasten! Deltagar­ inventeringen bör ge mycket bakgrundsinformation och bidra till att kursen landar på rätt nivå och får bra effekt, men det som har gett mig, och säkert också deltagarna, mycket användbar information, är de informella samtalen som uppstår i samband med fikapausen. Jag lägger alltid in en fikapaus. Där känner jag att deltagarna slappnar av och blir mer personliga.

Samtalsämnena drar ofta iväg åt spännande håll och ökar min förståelse för var deltagarna står i förhållande till mitt kursinnehåll.

När det visar sig att deltagarna befinner sig på helt olika nivåer, måste jag oftast också lägga in ­individuella mål. •

ANNA WIKFELDT

OSKAR ­CEDERSTRAND

ALLA FÅR PRATA OSTÖRT

VAR ORDNINGSAM OCH SE ALLA

Att få tillfälle att prata om psykisk ohälsa kan handla om liv och död.

Det är ­viktigt att känna att man inte är ensam i sin situation utan här finns det en g ­ emenskap att vara med i.

Det varierar hur många som kommer varje gång men ibland är vi många, 8-12 personer. Det är både kvinnor och män i olika åldrar.

De flesta har fått diagnosen bipolär sjukdom men flera har andra erfarenheter av psykisk ohälsa. Alla kommer med olika erfarenheter som man vill dela med sig av. Några har nyligen fått en diagnos och andra har mångåriga upplevelser av sjukdom.

Några ville för en tid sedan ha en egen grupp för unga vuxna men det visade sig sedan att de flesta yngre trivdes i samtalsgruppen med ­blandade åldrar.

Vi har en metod som vi håller oss till som vi kallar ”Rundan”. Då får var och en prata ostört utan att bli avbruten eller kommenterad. Vi har en sorts tystnadsplikt då vi lovar att det som sägs i rummet stannar där.

Vi lyssnar på varandra och ofta kan vi känna igen oss i varandras upp­levelser. •

I mina ögon är gruppen redan ­f ärdigformad när jag får deltagarlistan.

Vissa är jätteduktiga och vissa är nybörjare, vissa får man ­spendera mer tid med än andra. Men över lag försöker jag ge lika mycket tid för alla.

De grupper, som jag har haft som är väldigt olika, har kompletterat varandra bra eftersom man får en helt annan diskussion om vissa ­f rågor, en nybörjare vågar till exempel oftast ställa lite mer frågor medan de som är mer erfarna håller inne lite mer med sina frågor.

Den roligaste gruppen är då det finns några nybörjare som har ett starkt intresse att lära sig samt några erfarna deltagare som tidigare har varit ute i skogen men som nu vill lära sig att jobba säkert.

Då får man en grupp som vågar ställa mycket frågor och tar ett eget ansvar att klara slutproven.

Jag försöker alltid att jobba utefter att alla ska få baskunskapen inom motorsågning och röjsåg. Jag kan nästan vara lite för övertydlig och lite löjligt pedagogisk. Då brukar det bli bra med de övningar och det arbete som vi utför med farliga ­verktyg.

Så kort: Var ordningsam, se och hör alla deltagare. Var pedagogisk och tydlig samt ha en plan för hela kursen från dag 1. Man ska komma ihåg kursen och materialet många år efter godkänt prov. •

HR, EKONOMI OCH IT SVARAR Var hittar jag mina lönespecifikationer?

Nu kommer du åt dina löne­ specifikationer via www.swedbank.se/edokument.

Logga in med personnummer och BankID. Man behöver inte ha Swedbank som sin egen bank, utan detta är en samlingsportal för alla inom Studieförbundet Vuxenskolan.

Varför är det så svårt att ­registrera studiecirklar?

Enklare administration är på gång. Just nu utvecklas den nya e-tjänsten där delar av administrationen lyfts till ­webben, vilket bland annat innebär att cirklar kommer att kunna registreras ­direkt via mobil eller platta.

Det nya s­ ystemet planeras att ­lanseras i ­november.

Mer info kommer inför uppstart.

Har du en praktisk fråga kring din cirkel eller ditt arbete som

NÅGRA KORTA RÅD! Var ordningsam, se och hör alla deltagare.

Var pedagogisk och tydlig. Ha en plan för hela kursen från dag 1.

­cirkelledare? Mejla den till impuls@sv.se, skriv ”Fråga HR, ­ekonomi och IT” i ä ­ mnesraden.

Bjud på dig själv.

Var nyfiken på deltagarna.

Glöm inte fikarasten!

Impuls 3-2019 | 11

Kompetensutveckling

TIPS & TRIX Vad har Studieförbundet Vuxenskolan för utbildningar och k ­ ompetensutveckling för ­cirkelledare i höst?

HANDBOK FÖR ­CIRKELLEDARE

SV arbetar för att alla ­cirkelledare ska få en r­ iktigt bra ­introduktion. En ny digital introduktion tas nu fram och k­ ommer att lanseras under ­hösten.

SV har en helt ny handbok för cirkel­ledare

Har du idéer eller frågor kring ­cirkelledarutbildning?

Kontakta pamodou.badjie@sv.se.

Pa Modou jobbar från och med i år som utbildningssamordnare på HR-enheten med inriktning mot cirkelledare.

som heter ”Leda cirkel”. Boken följs av ett nytt, enkelt utbildningsupplägg för cirkelledare. Den 22-23 oktober samlas cirkelledarutbildare från hela landet för att få en ­introduktion till den nya utbildningen samt till ”Jämställd folk­bildning” (se nedan).

Kolla med din avdelning när du kan få en genomgång av ”Leda cirkel”.

Metodtips!

BIKUPOR. Samtal i mindre grupper under begränsad tid. En i varje grupp redovisar sedan för resten av deltagarna vad gruppen har k ­ ommit fram till.

Jämställd folkbildning SV jobbar aktivt med att skapa en verksamhet där alla känner sig trygga och inkluderade. Nu finns webbutbildningen ”Jämställd folkbildning” tillgänglig för alla cirkelledare. I utbildningen får du med dig kunskaper om jämställdhet, normkritisk pedagogik och hur man kan förebygga sexuella trakasserier och

Under hösten 2019 ska

diskriminering. Utbildningen kommer du åt via Cirkelledarnätet.

Cirkelledarnätet uppdateras.

När du gått utbildningen kan du delta i en workshop där du får fördjupa dina

Det ska bli lättare att hitta material,

­kunskaper tillsammans med andra cirkelledare. Just nu är sådana workshops

utbildningar och fördjupningar som

­planerade i Alingsås 28 september, Stockholm 16 oktober och i Västerbotten

cirkelledare kan använda för att

(datum ­kommer). Kontakta sara.falkstad@sv.se om du vill anmäla dig till en

utveckla sin pedagogik och för att ­nätverka med andra ledare. www.sv.se/cirkelledarnatet

CIRK EL

LE D

12 | Impuls 3-2019

ARN

ÄTET

­workshop eller vill boka in en till er avdelning.

Nyheter i Rötterbokhandeln

Specia l dig so pris för m köp er till stu diecirk in lar!

Kom igång med din släktforskning Släktforskningens grunder i praktisk bok av släktforskningsexperten Eva Johansson. Tar bl.a. upp kyrkböcker och berättar hur dessa används till släktforskning.

Från DNA­test till släktträd Peter Sjölund, expert på DNA­släkt­ forskning, visar steg för steg hur du tolkar och använder ditt DNA­test­ resultat för att hitta dina släktingar.

Fler skivor, böcker och hjälpmedel hittar du i Rötterbokhandeln, Sveriges Släktforskarförbunds nätbokhandel.

ndeln ötterbokha R a t k a t n o ing: K ch beställn o t if g p p u för pris 50 08–440 75 @rotter.se bokhandeln

Vägen till dina rötter

Sveriges dödbok 7

Vägen till dina rötter är en grundläggande handbok i släkt­ forskning. För kurs­ och cirkel­ ledare finns också en studieplan i pdf­format för utskrift.

Sveriges dödbok är en av våra popu­ läraste databaser, både för nybörjaren och den erfarna släktforskaren Data­ basen innehåller information om folk­ bokförda som avlidit i Sverige.

www.rotterbokhandeln.se Rötterbokhandeln – för dig som släktforskar

Lokal kraft

INBLICK

SV TAR ÖVER ANRIKT PAPPERSBRUK

Vill du tipsa om SVs lokala aktiviteter & nyheter?

Mejla impuls@sv.se.

Hoppas vi hörs!

Studieförbundet Vuxenskolan Krono-

Inspireras av SVs verksamheter från norr till söder.

berg har tagit över verksamheten vid Lessebo handpappersbruk.

Verksamheten i handpappersbruket har legat nere i knappt ett år. Målet

SVERIGES BÄSTA SVENSK IGEN

är att under hösten få igång handpapperstillverkningen igen och att besökare ska kunna få guidning i brukets lokaler och dess historia.

Foto: Fredrik Sjöberg

”Att göra gemen­ samma projekt som ­utvecklar bygden, ­skapar arbetstill­ fällen och breddar ­delaktigheten är ­målet.”

Studieförbundet Vuxenskolan Kronoberg kommer även använda brukets lokaler för sin folkbildningsverksamhet och planerar att flytta in i lokalerna under 2019.

– I bruket finns stora möjligheter

Från inspelningen av ”Sveriges bästa svensk 2”, om Hussein (Hassan Brijany).

Studieförbundet Vuxenskolan Uppsala är i gång med inspelningen av filmen ”Sveriges bästa svensk 2”, som ­beräknas ha premiär i januari 2020.

borgare. Han bestämmer sig för att bli Sveriges bästa svensk och ska ordna en ”svensk” fest. Manus har skrivits av Anders Land.

för olika typer av verksamhet som kan utveckla hela bygden. Konserter, före­läsningar, workshops, kompetens­utveckling, gestaltade visningar av brukets historia, utställningar och annat. Vi hoppas

Filmen kommer att användas av SV i arbetet med flyktingar och nyanlända och medfinansiärer är Uppsala kommuns arbetsmarknadsnämnd och Arbetsförmedlingen.

Filmen handlar om Hussein, spelad av Hassan Brijany, som blir upprymd över att bli svensk med­

14 | Impuls 3-2019

DEN FÖRRA FILMEN ”Sveriges bästa svensk” spelades in för tre år sedan.

Den har visats tusentals gånger på språkkaféer, sfi-kurser, studiecirklar, fackföreningsträffar, skolor, kyrkor och inom kriminalvården.

Filmen har också mer än 500 000 visningar på Youtube.

på ett nära och intimt samarbete med förenings­livet i trakten. Att göra gemensamma projekt som utvecklar bygden, skapar arbetstillfällen och breddar delaktigheten är målet, säger Britt-Louise Berndtsson, ­ord­förande för SV Kronoberg.

Behov av mer jämmer Inför valet 2018 anordnades en ­politisk hearing om landsbygd­sutveckling k­ allad ”Jämmerdalen” i Överklinten, utanför så lyckad att a­ rrangörerna beslutade att upprepa arrangemanget. De kände att det fanns behov av mer ­”jämmer” som de själva uttrycker det.

I början av augusti i år anordnas därför ett nytt möte. Årets upplaga av ”Jämmerdalen” skedde i samarbete med SOL-nätverket, Robertsfors ­kommun och Studieförbundet Vuxenskolan.

GULDKANT FÖR UNGA & GAMLA

Sätta guldkant på tillvaron både för unga och gamla. Det är vad Allas barnbarn i Kungsbacka sysslar med.

Här finns i dag 34 sagotanter och två sagofarbröder som varje vecka läser för barn i förskoleåldern på mer än 44 förskoleavdelningar.

Sagotanten/sagofarbrorn besöker en grupp om 3-6 barn i en förskola eller en grupp barn i en förskoleklass i genomsnitt en timme en gång per vecka. Man träffar även barn vid sagostunder på bibliotek och i dagbarngrupper.

För nya sagoberättare och hög­ läsare anordnar föreningen varje höst en studiecirkel i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan

Foto: Ingrid Sanderoth

Robertsfors i Västerbotten. Den blev

Allas barnbarn

Allas barnbarn i Kungsbacka efterlyser fler sagofarbröder. På bilden Jan med barnen Adam, Axel och Cleo.

där nytillkomna sagoberättare får lära sig hur man går tillväga, besöka en förskola och orienteras i bibliotekets barnavdelning.

Den 24 juni blev S ­ tudieförbundet ­Vuxenskolan i Malmö som första studie­förbund hbtq-certifierat.

Foto: Lena Evertsson

Processen har skett i samarbete med RFSL och såväl styrelse som personal har ­utbildats i att tänka mer norm­kritiskt.

Det tillsattes även en ­arbetsgrupp som fick i uppgift att göra en handlingsplan om hur detta t­ änkande ska genomsyra hela o ­ rganisationen. Certifieringen syftar till att man ska bli bättre på att bemöta alla lika och helt enkelt leva efter sin värdegrund.

Målet är att alla ska känna sig ­välkomna till SV i Malmö.

HBTQ-CERTIFIERAT

Impuls 3-2019 | 15

SIRENERNAS LOCKROP Prisbelönta vetenskapsjournalisten Emma Frans har tagit upp kampen för sanningen i en tid där alternativa fakta får ett allt starkare grepp om mångas verklighetsbild.

Psykoterapeuten Poul Perris menar i sin tur att vår samtid består av många sirener som sjunger sina locktoner över nätet där de ifrågasätter vetenskapen.

TEXT: Anna Prucha ILLUSTRATION: Sarah Kläpp

16 | Impuls 3-2019

En modern ”mythbuster” eller en argonaut i tiden? Forskaren och vetenskapstjänaren Emma Frans kan nog tillskrivas båda.

I den grekiska mytologin var argonauterna de enda som kunde motstå sirenernas vackra sång som förde sjömännen till undergång. Sången fick dem att tappa kontakten med omvärlden och sluta agera rationellt.

Foto: www.emmafrans.se

EMMA FRANS DRIVER ett flerfrontskrig mot kunskapsförakt och vetenskaps­förnekelse.

Hon undervisar i vetenskaplig metodik på Karolinska institutet, slår hål på myter i Svenska Dagbladets faktakollen och har vunnit Stora journalistpriset för Årets röst. I år fick hon motta Studieförbundet ­Vuxenskolans folkbildningspris. Hon får priset för att hon är en modern folkbildare som tar kampen mot faktaresistens.

– Vetenskapsförnekelse är ett av vår tids största hot mot mänskligheten, säger Emma Frans.

Hon anser att kampen för kunskap och vetenskap måste tas på alla nivåer.

– WHO menar att vaccinmotståndet är ett hot mot folkhälsan. Vi har en president i USA som är klimatförnekare. På det privata planet är det många som inte längre tror på forskningen. Alla vetenskapliga framsteg blir betydelselösa när människor inte längre tar till sig kunskapen.

Gränserna suddas ut När man lyssnar till Emma Frans kan man inte annat än undra, hur hamnade vi här?

Klimatförnekande presidenter, fejkade nyheter och trollfabriker. En värld där gränserna mellan sant och falskt suddas ut.

En värld där hotet från ­antibiotikaresistens får sällskap av ett lika stort hot från faktaresistens.

Den samhälleliga utveckling som skett de senaste århundradena har ständigt ­utmanat vårt tänkande, vad är nästa steg? Vilka ­innovativa landvinningar har vi framför oss? Men nu år 2019 talar vi mindre om framtida segrar och mer om huruvida månlandningen verkligen skett och om jorden verkligen är rund. Vad var det som hände?

– Vi lever i en tid där det är lättare än någonsin att välja sin egen berättelse, menar

18 | Impuls 3-2019

Emma Frans fick i år motta Studieförbundet Vuxenskolans folkbildningspris för att hon tagit kampen mot faktaresistens.

Emma Frans. Internet har gjort att vi har ett överflöd av information. Om du söker på nätet tillräckligt länge kommer du att hitta svaren du vill ha. Det vetenskapliga syn­sättet ses bara som en av alla dessa berättelser och kanske inte heller den mest tilltalande.

– Det är många aktörer som gör ­anspråk på sanningen. En forskare eller en ­myndighetsexpert gjorde förr uttalanden om vaccin, men nu är det inte lika självklart.

Det kan vara en bloggare med tusentals följare som uttalar sig trots att man saknar kunskap.

Emma Frans anser att det egentligen handlar om något helt annat än oförmåga att ta till sig fakta och kunskap i en ny värld.

Det handlar i grunden om identitet.

– Det är en mänsklig drift att vilja ­tillhöra en grupp och skapa sig en ­identitet.

Vi väljer information som bekräftar det som vi redan tror på. Önsketänkande i ­kombination med att det finns extremt mycket information där ute med nya maktstrukturer och influencers, som har lätt att nå ut, skapar ett nytt läge. Om man tror

att jorden är platt så handlar det mer om ­identitet än att man inte förstår fakta.

Sociala medier är nytt för vår tid och det förändrar spelreglerna. Men Emma Frans menar också att det handlar om makt.

– Maktstrukturerna förändras och alla ­gillar inte det. Man känner sig ­förfördelad och man misstänkliggör de ­etablerade ­medierna och tycker inte att de är ­representativa. Idag har man kanaler för att sprida sitt missnöje på ett helt annat sätt än tidigare.

Sirenerna och argonauterna Sirener var ett väsen i den grekiska mytologin. De lockade till sig sjömän med sina underbara, berusande sånger för att sedan döda dem. I konsten brukar de avbildas som fåglar med kvinnohuvuden eller

Sanningssökarna

kvinnor med vingar och

Hon får medhåll av journalisten och för­­­ fattaren Kent Werne som skrivit den kritiker­ rosade boken ”Allt är en ­konspiration”. Det är en dokumentär­skildring från underlandet, ett försök att förstå konspirations­ teoretikerna, eller ­sanningssökarna som de kanske skulle benämna sig själv. De som ser konspirationer där andra ser vetenskap, ideologi eller politik.

– Vi lever i en tid då konspirationsteorier sprids snabbare och till fler. Idag finns ett utbrett missnöje och oro över globali-

fågelben.

Argonauterna lyckades fly undan sirenernas trolldom, eftersom den otroliga musikanten Orfeus var med dem. Han spelade så vackert på sin lyra och överglänste sirenernas sång.

Impuls 3-2019 | 19

”Idag har konspirationsteorierna otrolig betydelse som politisk propaganda.”

seringen. Samhället förändras bortom människors kontroll. Många ­känner sig missgynnade och griper efter en förklaring i en svår­förklarad värld, då blir ondskefulla ­globalister den enkla ­förklaringen. Man tror att det som händer är en del av en plan sjösatt av PK-eliten, säger Kent Werne.

– Sociala medier blir en katalysator.

Egentligen skulle sociala medier skapa information på ett mer jämlikt sätt men det har också lett till att konspirations­teorierna är många i informationsfloden.

Och så paradoxen med stort P. ­Eller ska vi kalla det ödets ironi? För vi ­lever ­faktiskt i en värld som aldrig varit bättre. Fler barn går i skolan och får längre utbildning, fler människor går och lägger sig mätta på kvällarna och den extrema fattigdomen har minskat avsevärt. ­Professor Hans ­Rosling tog kampen mot okunskapen och i sin bok ”Factfullness” slår han hål på myter och visar på det kunskapsglapp som råder om världen. Enligt Emma Frans har ­glappet mellan hur verkligheten ser ut och hur människor upplever den kanske aldrig varit större än idag. Kent Werne menar att det

20 | Impuls 3-2019

är just detta glapp mellan för­väntningar och hur man upplever världen som en del ­politiker idag utnyttjar för att vinna ­väljarstöd.

– Konspirationsteorier har funnits sedan människor började leva i samhällen som ett sätt att förklara vad som händer. Det nya är att konspirationsteorier formar det offentliga samtalet på ett helt annat sätt än för bara 20 år sedan. De senaste åren har konspirationerna vandrat från nätet till den politiska debatten och till medier, inte minst i USA. Idag har konspirationsteorierna ­otrolig betydelse som politisk propaganda, säger Kent Werne.

Sant eller falskt?

Men vad är det då som gör att ­människor uppfattar något som sant eller falskt? Enligt läkaren och psykoterapeuten Poul Perris handlar det om vad ­individen som utgångsläge har för grundläggande ­värderingar, attityder och ­normer. Slentrian­mässigt anpassar vi ny ­information till vår befintliga världsbild.

– Vi ritar om nya intryck från om­världen

Bild: Carola Björk/Natur&Kultur

så att den passar vår inre mentala karta, säger Poul Perris.

Han menar att det är en nödvändig mänsklig process som, om vi vore utan den, skulle innebära att vi skulle behöva uppfinna hjulet i varje ny situation. Vi förenklar helt enkelt. Det är när glappet blir för stort, mellan verkligheten och hur den upplevs, som vi tappar kontakten med omvärlden.

– Det är jobbigt att ”ha haft fel” eller att ”inte ha förstått” och behöva rita om sin inre karta. Så det är mänskligt att hålla emot för att slippa blotta sig.

– Människan hanterar detta med olika skyddsstrategier. Man kan gå till motattack och hävda att alla andra har fel, lägga sig platt och anpassa sig totalt efter andra, eller stoppa huvudet i sanden och låtsas som att ämnet inte finns. Ju större glappet blir mellan verklighet och upplevd ­sanning desto mer ökar insatsen att blotta sig, vilket i sin tur riskerar att förstärka den ursprungliga skyddsstrategin. ­Individen riskerar således att fastna i en negativ spiral.

Poul Perris Poul Perris är läkare, ­psykoterapeut och handledare samt rektor vid Svenska institutet för kognitiv psykoterapi. Han har utbildat sig i USA hos Jeffrey Young (schema­ terapins grundare). Nu utbildar och handleder han själv sedan många år i schematerapi och har skrivit boken ”Schema­ terapi” (Natur och kultur).

Poul Perris har även lett parterapier i SVT:s program ”Par i terapi”.

Tillit När man lyssnar till Poul Perris hör man o ­ rdet ”tillit”. I ett samhälle och en ­gemenskap så är det viktigt med tillit till varandra.

– I en dysfunktionell parrelation är tilliten så bortblåst att ingen är beredd att lyssna på den andre. Då kan parterapi vara bra. Men hur bryter man en sådan negativ spiral på samhällsnivå, om alla har skygglapparna på? Då får man inte möjlighet att inhämta ändamålsenliga kunskaper, samhällsutmaningarna kvarstår och växer parallellt med den sociala oron.

I den grekiska mytologin sjöng sirener lovsånger över havet och drev sjömän, som inte kunde stå emot de vackra ­tonerna, till

Impuls 3-2019 | 21

Ekokammaren Kent Werne menar att alla idag lever i sin egen informationsbubbla. En eko­kammare som bekräftar det man själv tror på.

– Skulle du byta ekokammare kliver du in i en ny värld. Det kan vara en värld där det är självklart att vara emot vaccin och där invandringen är del av en plan för att islamisera Europa. I den ekokammaren är detta lika självklart som det är för andra vad som står i Dagens Nyheter. Förr fick alla sin verklighetsbild från stats­televisionen men inte nu längre. Det är ­miljarder av källor där ute och informationen studsar runt i olika ekokammare.

– Förut fanns det fler filter, men i dagens samhälle ställs oerhörda krav på mot­ tagaren att själva vara ett filter, säger Emma Frans. Människor måste själva värdera informationen som de serveras i överflöd.

Emma Frans är ändå hoppfull.

Hon ­kallar tiden som vi lever i för den ­digitala puberteten och puberteten tar man sig ­igenom även fast det är jobbigt. ­K anske måste vi bara lära oss att hantera ­informationen bättre.

– Folkbildningsarbetet är viktigare än någonsin. Vi måste alla bli bättre på att bedöma vissa påståenden och bli varse när man blir vilseledd. Jag försöker bidra med det. Jag tror att vi på sikt kommer att kunna optimera de positiva effekterna av internet och då minska risken för det negativa.

22 | Impuls 3-2019

Enligt Emma Frans måste folkbildnings­ idealet komma tillbaka.

– Kanske har vi länge tänkt att vi kan luta oss tillbaka och inte anstränga oss särskilt mycket för allt löser sig ändå. De varningssignaler som vi nu ser kan föra ­något gott med sig – förståelse för att vi måste sprida kunskap kring hur man motstår falska nyheter och propaganda.

– Vuxenutbildning kommer bli jätte­ viktigt. Det krävs ganska mycket för att hänga med i en komplex och föränderlig värld. Vissa tänker att skolan ska lära ut detta, men vuxna är faktiskt de som är mest ­benägna att dela falska nyheter. Så detta är inget som bara går att prata om i skolan.

Brytpunkten Emma Frans menar att vi kommit till en brytpunkt. Problemen med att ­människor inte har en faktabaserad världsbild kommer nu upp till ytan och det sätter ljuset på att vi måste bli bättre på att sprida kunskap.

– Det finns en positiv motkraft. ­Vetenskapsförnekelse är ett hot mot demokratin, nu förstår många att vi inte kan ta demokratin för given, säger hon.

– Fler forskare måste också ut på ­banan.

Förr talade man mycket om den tredje ­uppgiften, om forskningens roll att upplysa folket. Det är en viktig uppgift för fram­ tiden.

Sirenerna fortsätter att sjunga över det sociala mediehavet. Berättelserna och konspirationsteorierna flödar vidare. Men med Emma Frans korståg blir vetenskapsevangelisterna och kunskapsargonauterna säkerligen fler på havet. •

Bild: Jan-Åke Eriksson/Ordfronts förlag

undergång. Poul Perris be­skriver det som att det i dagens samhälle finns många sirener som sjunger sina locktoner i media och på nätet men som inte tar ansvar för vad som är sant eller falsk.

– Digitalisering och globalisering är ­fantastiskt på många sätt, men vem är det som har eller tar ansvar?

Kent Werne Kent Werne är frilans­ journalist och författare med fokus på samhälls­ frågor och kultur.

Han föreläser ofta om ­konspirationsteorier och ­utkom 2018 med boken ”Allt är en konspiration – en resa genom underlandet” (Ordfronts förlag).

Utkommer ht 2019

Utkommer ht 2020

Cirkelledarintervjun

FRÅN DELTAGARE TILL CIRKELLEDARE Ann-Helen Lundström i småländska Rydaholm mellan ­Värnamo och Växjö har ett brinnande intresse för hundar. Det har i sin tur lett till att hon numera är cirkelledare i nosework (nosarbete), en ­sysselsättning som ständigt ger henne mängder av energi.

TEXT: Lena Hallerby

– Det är så positivt att träffa alla härliga människor och hundar. Att vara cirkelledare är både roligt och utmanande. Man lär sig att ta folk. Samtidigt vill jag understryka att de allra flesta oftast är väldigt hjälpsamma.

Så jag trivs verkligen, säger Ann-Helen.

För Ann-Helen började detta med att vara cirkelledare med att hon gick en kurs i vardagslydnad med sin egen hund Doris, en nu åttaårig rottweiler.

– Då kom jag i kontakt med nosework och tyckte att det var superkul. Och på den vägen är det.

IDAG HÅLLER HON studiecirklar i nosework i Studieförbundets Vuxenskolans regi ett par gånger per månad i ­Värnamo.

– Det går ut på att lära hunden att känna igen vissa dofter. Dessa dofter göms i wellpapplådor och paras med godaste ­godiset, så att hunden vet att den blir rikligt belönad om den hittar rätt. Man börjar alltid med doften eucalyptos. I nästa steg handlar det om lagerblad och därefter ­lavendel.

Nosework kom till Sverige för fem år ­sedan och utbildningen kanske ännu inte är så känd, även om det har haft en explosionsartad utveckling. Sedan 2017 är nosework en hundsport även här i Sverige.

– Hunden nos är komplex. Den är hundens främsta sinne som den helt litar på.

En hund äter exempelvis ingenting utan att först ha luktat på maten, berättar Ann-­ Helen Lundström.

För husse eller matte gäller det att lita på sin hund och under hela sökförfarandet

24 | Impuls 3-2019

förhålla sig passiv. De ska inte aktivt delta i sökande.

– Detta är inte helt lätt för alla, menar Ann-Helen och minns med glimten i ögat den kvinna som mot alla regler lade sig platt på golvet för att kolla att hennes hund ­verkligen sökte på rätt ställe.

ENLIGT HENNE ÄR nosework ett avslappnat sätt att jobba med sin hund.

– Det är vardagshunden som vi vill ­komma åt. Nosework passar för alla ­hundar, alla raser och alla åldrar. D ­ etsamma ­gäller för matte och husse. För exempelvis pensionärer som inte orkar gå så långt med sin hund kan nosework vara ett bra sätt att aktivera hunden.

Träningsmetoden lämpar sig också all­ deles utmärkt för sjuka och halta hundar som har rekommenderats vila, ett budskap som nosework-anhängarna nu jobbar hårt med att informera veterinärer om.

– Nosework är mental träning på hög nivå för din hund, där denna dräneras på energi och efter ett kurstillfälle är rejält trött i huvudet.

FÖR ANN-HELEN ÄR det tvärtom. Jobbet som cirkelledare ger henne istället jättemycket ny energi vid varje kurstillfälle.

För den som är intresserad av hundar finns ett stort utbud om man söker på ­Studieförbundet Vuxenskolans hemsida. Allt från valpkurs och grundkurs i all­män­lydnad till kantarellsök och hur man blir mer aktiv tillsammans med sin hund. •

Vad är nosework?

Nosework har sina rötter i amerikanska hundstall, där utbildningen användes för att aktivera och lugna ­hundar i väntan på att de skulle få nya hem.

I nosework ska en hund tillsammans med sin matte eller husse söka efter ­specifika dofter i olika ­miljöer. Hundsporten är inspirerad av de u ­ tmaningar som professionella sök­ hundar utför inom till ­exempel polisen och tullen.

Men det är också ett enkelt och roligt sätt att aktivera sin hund.

En kurs i vardagslydnad med ­rottweilern Doris ledde till att Ann-Helen Lundström fick upp ­ögonen för nosework.

Idag är hon cirkelledare i nosework i SVs regi i Värnamo, en syssel­ sättning som ger henne massor av ny energi vid varje träff.

Impuls 3-2019 | 25

Spindelnätet

FRÅN SKRÄCK TILL KUNSKAP Hobbyer, intressen och nyfikenhet har alltid lockat människor att lära sig mer. Idag finns oanade möjligheter att tillsammans med andra fördjupa sina kunskaper i olika ämnen på nätet. Kunskap kan i sin tur exempelvis hjälpa till att bota den förlamande rädslan hos någon med en fobi.

TEXT & FOTO: Ulf Schyldt

Facebook-gruppen ”Spindelnätet” startades av biologen Kajsa Mellberg för att knyta samman spindelentusiaster. Men den har också kommit att bli en plats dit den som är rädd för spindlar kan söka sig för att lära sig mer om hur dessa djur fungerar, vad deras roll är i ekosystemet. När objekten för rädslan får ett ansikte känns de ofta inte lika farliga.

De flesta inlägg i gruppen är foton som någon tagit på spindlar de hittat och får hjälp med att identifiera vilken art det är fråga om. Experterna i gruppen, oavsett om de är utbildade biologer eller tillhör veteranerna i gruppen som skaffat sig sina kunskaper genom dess speciella form av ”spontan folkbildning”, hjälper till.

DE SOM ÄR nyfikna kommer med följd­ frågor, vad skiljer den ena och den ­andra ­arten åt? Hur mycket kan färger och ­teckning variera? Hur kan man se skillnad på hanar och honor av samma art?

När någon postar en bild på en spindel, som är mer ovanlig eller kanske syns för första gången på en ny plats, blir grupp­ medlemmen ombedd att rapportera in fyndet i Artportalen, en webbplats som ­används för att kartlägga olika djur- och växtarters utbredning. På så vis kan ­gruppen också ge en återkoppling till ­vetenskapen.

Särskilt i tider med pågående klimatförändringar och uppvärmning är det många

26 | Impuls 3-2019

nya arter som kan vandra norrut och dyka upp på platser som de förut inte har ­f unnits på. Med hjälp av observationerna från allmänheten går det snabbare att upptäcka detta.

Medlemskap i gruppen kanske inte kan tävla med mer systematiska sätt att skaffa sig kunskaper om spindlar. Dels är det beroende av vilka bilder som dyker upp, dels blir det sällan utrymme för att fördjupa sig i mer vittomfattande ämnen som hur de olika arterna konkurrerar med varandra, tävlar om utrymme inom sina lokala ekosystem eller hur de och deras utbredning relaterar till andra faktorer i miljön. Men gruppen kan också vara en port till detta.

EMELLANÅT ERBJUDS MÖJLIGHET att följa med på exkursioner i naturen i jakt på spindlar i naturen. Det ger en mycket större möjlighet att fördjupa kunskaperna genom att delta i letandet och kunna ställa frågor om fynden.

I augusti ordnade Rikard Torkkola, som varit medlem i ”Spindelnätet” sedan 2016 och själv skaffat sig det mesta av sina kunskaper om spindlar den vägen, en sådan exkursion på friluftsområdet Lida på Södertörn, strax söder om Stockholm.

– Mitt intresse för spindlar har alltid funnits. Jag tror att det beror på att min mamma har haft extrem fobi för dem hela livet och det väckte något inom mig som var spännande. Ju mer jag tittade på dem desto

Spindlar Det finns 42 000 identi­ fierade spindelarter i ­världen. Cirka 750 av dem finns i Sverige.

Utöver riktiga spindlar finns det också lockespindlar, med 23 arter i Sverige, ­klokrypare, 21 arter, och över 1 000 arter av kvalster.

Bland kvalster ingår även fästingar.

Omkring 10 procent av ­arterna anges som röd­ listade, varav de flesta är spindelarter som lever i våtoch sankmarker eller nära sjöar. Dessa hotas framför allt av att deras levnadsmiljöer minskar.

Spindelarten presentspindel spinner en liten barnkammare av nät till skydd för ungarna när äggen ska kläckas.

Nedan: Rikard ­Torkkola går med sin slaghåv, ett snabbt sätt att samla in spindlar och insekter utan att skada dem.

mer fascinerad blev jag, säger han.

Hans intresse växte explosionsartat när han gick med i gruppen ”Spindelnätet” på Facebook.

– Fascinationen ligger nog i arternas enorma variation. Blomkrabbspindeln kan exempelvis skifta färg mellan vitt, gult och grönaktigt för att kunna kamouflera sig.

Till vardags arbetar Rikard ­Torkkola inom säkerhetsbranschen. Intresse för djur och natur har alltid funnits och lockat honom ut till sjöar och skogar för att plocka svamp, fiska eller, numera, samla på ”­småkryp”.

KUNSKAPERNA OCH INTRESSET har växt via medlemskapet i gruppen och med flera av de aktiva biologerna och veteranerna som förebilder.

Under sommaren 2018 var Rikard på sin första exkursion.

– Då såg jag för första gången en slaghåv ”in action” och köpte mig snabbt en egen.

Nu har Rikard alltså gått från att bara delta till att själv organisera och leda ­exkursioner för andra. Kunskapen och intresset förs vidare. Han har också ­börjat inreda ett litet laboratorium hemma för att kunna undersöka och fotografera ­spindlarna han hittar.

I ”Spindelnätet” finns utrymme för både den frågvise novisen och för experten – och för personer som Rikard Torkkola har ­gruppen varit en språngbräda från det ena till att bli det andra. •

Älskar du att vara ute i naturen?

Då har SV mycket att e ­ rbjuda, från svampskola och skogsbad till ­jägarexamen.

Impuls 3-2019 | 27

Minicirkeln

LAPPA MED SASHIKO För cirkelledaren Sara Thorn väcktes intresset för sashiko under en resa till Japan 2010. Hon berättar om ­hantverket och visar en teknik att laga kläder.

TEXT & BILD: Sara Thorn

Mitt intresse för sashiko väcktes 2010 under en resa till Japan. Med mig därifrån fick jag flera olika mindre bitar av kasurityger (tyger vävda i dubbelikat) och en bok om sashiko.

När jag kom hem började jag laga ett par jeans som jag inte hade använt på ett tag då de hade ett stort hål på ena benet. Så fick mina jeans sin första lapp och jag kunde använda dem igen.

NU ÄR JEANSEN 17 år gamla och jag har fortsatt att lappa dem vartefter de har gått sönder och de har nu 63 lappar.

Sashiko är en fascinerande teknik. Så

e­ nkel i grunden men ändå kan man få fram så otroligt många ­skiftande uttryck.

Den visar på en vördnad för materialet där man verkligen tar vara på den minsta tyglapp och där man inte slänger ett plagg för att det fått en reva, utan lagar och lagar igen tills det inte längre ­håller ihop.

Då kan plagget få fortsätta som ­något annat, kanske en väska, och när den är nästan helt utsliten, sluta som en trasa.

SÅ MILSVITT FRÅN dagens slit-och-­släng­ mentalitet när det gäller kläder.

I och med att sashiko är en sådan ­enkel teknik och bara kräver en synål, litet tråd och ett par tyglappar är det ­något som de flesta kan göra hemma.

Tänk om alla lagade sina jeans istället för att köpa nya, vilken stor miljövinst det skulle vara. •

Nu är jeansen 17 år gamla och hon har fortsatt att lappa dem vartefter de har gått sönder. De har nu 63 lappar berättar Sara Thorn, cirkelledare i sashiko hos Studieförbundet Vuxenskolan i Göteborg.

28 | Impuls 3-2019

Sashiko Sashiko är en mycket ­gammal japansk broderiteknik som användes för att lappa och laga trasiga plagg eller för att sy samman små tyglappar till större stycken.

Man kunde också använda sashiko för att sy s­ amman flera lager tyg för att därigenom få ett varmare tyg. Senare har sashikon utvecklats till att bli mer av en dekorativ teknik och det finns en stor mängd olika mönster att brodera.

2.

1.

Klipp en bit av något fint, gärna mönstrat tyg, så att lappen med marginal täcker hålet i jeansen. Placera tygbiten över hålet på utsidan av jeansen och tråckla fast den med sytråd längs kanterna på tygbiten med stora stygn.

Innan du börjar, se till att ­tygerna du ska ­använda är ­tvättade så att de inte krymper vid tvätt.

Till att sy med används till exempel lin- e ­ ller bomullstråd. Om du använder lintråd kan det vara bra att dra den några gånger över en klump bivax innan du b ­ örjar sy. Bivaxet gör att t­ råden inte nöts lika lätt när man drar den genom tyglagren.

En vanlig synål f­ ungerar bra att sy med, så länge tråden går igenom ögat.

Man kan antingen använda samma färg på tråden över hela området eller byta och ha olika färger.

3.

Då är det dags att börja sy. Man syr med förstygn, det vill säga den allra ­enklaste sortens upp-och-nerstygn ­genom alla tyglagren. Försök att sy jämna och ganska korta stygn men så att de ändå går igenom alla tyglager.

För varje gång nålen och tråden dras igenom ­gäller det att sträcka ut tygerna så att de inte drar ihop sig.

Sy en rad med förstygn från rätsidan rakt över och förbi den fina tygbiten och sluta där insidans tyglapp slutar. Gör ett litet hopp med tråden på avigsidan, det vill säga på insidan av jeansen och stick upp nålen bredvid det sista stygnet och sy en rad med förstygn b ­ redvid den första.

Klipp en större bit av ett enklare tyg som ska vara till insidan.

Vänd jeansen ut och in och placera den stora biten över hålet. Tråckla fast den stora biten på samma sätt.

Trä nålen och fäst tråden i mitten av den ena sidan av tygbiten på insidan av jeansen genom att sy några stygn fram och tillbaka. Stick nålen genom jeansen strax utanför insidestyget, och vänd jeansen rätt igen och dra igenom nålen och tråden.

4.

Om en tråd börjar ta slut fäster man den i insidestyget. Ta en ny tråd och fäst antingen i insidestyget eller i de redan sydda stygnen. Sy på samma sätt fram och tillbaka, stygnrad för stygnrad, tills du nått den ena sidan av insidestyget. Fäst tråden. Fortsätt i mitten igen och sy rad för rad tills den andra sidan av insidestyget är nådd.

Fäst tråden.

Ta bort tråckelstygnen. Om man har råkat sy igenom tråckeltråden på några ställen får man försöka klippa bort tråckeltråden litet försiktigt.

Impuls 3-2019 | 29

Gemensam styrka

Hållbarhet på Bokmässan

ÖVERBLICK Smått och gott om förbundets ­verksamhet på nationell nivå.

Studieförbundet Vuxenskolan finns självklart på plats på bokmässan i Göteborg den 26-29 s­ eptember.

Du hittar SV i monter C00:18. Temat i år är hållbarhet och bud­skapet ­”Hållbarhet gör vi ­tillsammans!”.

I montern hålls olika samtal som också kommer att sändas live på

DE ÄR NYA I SVs ­STYRELSE I maj höll Studieförbundet Vuxenskolan sin stämma på Djurönäset i Stockholms skärgård. Bland annat valdes fyra nya ledamöter in i styrelsen.

På stämman omvaldes Ulrika Heie, Skövde, som förbundsordförande och Thomas Olofsson, Luleå som första vice ordförande. Ny andre vice ­ordförande blev Angéla Ekman-Nätt, Umeå.

Dessutom valdes fyra nya leda­

möter till styrelsen: Jonas Naddebo, Stockholm (representant för Center­ partiet), Maria Nilsson, Göteborg (­representant för Liberalerna), Mikael Bäckström, Aneby (representant för LRF) och Tora Joby, Karlstad (representant för Vi Unga).

Stämman, vars tema var ”Håll­ barhet gör vi tillsammans”, antog även en strategisk plan för åren 2020-2021.

SVs Facebook-sida, på så sätt blir inne­hållet tillgängligt för alla. Det blir samtal kring såväl faktaresistens och fake news som hållbarhet i olika ­former. Dessutom kommer 2019 års f­ örfattarpris att delas ut under lördagen.

Monter C00:18!

Många vill veta mer Intresset för hållbarhetsfrågor är i stigande, inte minst bland unga.

SV har låtit Kantar Sifo undersöka hur svenska folket upp­fattar och för­håller sig till begreppet håll­ barhet. ­Opinionsundersökningen visar bland annat att sju av tio vill öka sin ­kunskap om hur man kan utöva ­praktisk hållbarhet i sin egen ­vardag, sex av tio är intresserade av eller mycket i­ ntresserade av frågor som rör håll­barhet och lika många ­instämmer starkt i påståendet ”Jag vill bidra mer till en hållbar ut­ veckling än vad jag gör idag”.

Studieförbundet Vuxenskolan vill därför uppmana landets kommuner att tillsammans med studie­förbund och civilsamhället genomföra ett

Från ­toppen: Jonas ­Naddebo, Tora Joby, ­Mikael Bäckström och ­Maria ­Nilsson är alla nya i SVs ­styrelse.

­hållbarhetslyft. Man vill också att kommunerna stärker stödet till folkbildningen och civil­samhället för att på så sätt bidra till en lokal mobilisering för att lång­siktigt bygga ett hållbart ­samhälle.

30 | Impuls 3-2019

NINA LARSSON SLUTAR PÅ SV Foto: Thron Ullberg

Nina Larsson slutade som Studieförbundet Vuxenskolans förbundschef den 16 augusti. Detta sedan hon under våren rekryterats till en tjänst som konsultchef på 4C Strategies, ett företag som arbetar med riskoch krishantering.

Nina Larsson började på SV i maj 2016 och ser med glädje tillbaka på sina dryga tre år som förbundschef.

– Det har sannerligen varit en ynnest att få vara en del av världens bästa och viktigaste studieförbund.

Studieförbundet Vuxenskolan gör skillnad för tusentals människor, i stort och smått. Så också för mig, säger hon.

SVs förbundsstyrelse har inlett rekrytering av en efterträdare.

Tills denna är på plats har Joachim Lindqvist trätt in som tillförordnad förbundschef. Joachim Lindqvist är avdelningschef för SV Halland, något han fortsätter med även under tiden som tillförordnad förbundschef.

1 901 404 SVs studietimmar 2018 Källa: Folkbildningsrådet

Foto: SV

TILL MINNE

OLLE ­EDELHOLM OLLE EDELHOLM, född 1925 och bosatt på Lidingö, har avlidit vid 93 års ålder.

Han efterlämnar makan Maj-Lis samt barnen Jan, Eva, Mats och Lars med familjer.

Olle var en av Sveriges ledande folkbildare under efterkrigstiden.

Han växte upp på ett litet jordbruk i Forshaga i Värmland och gick sex år i folkskola. Genom att ta värvning som volontär i Svea Livgarde fick han möjlighet att gå på Försvarets läroverk i Uppsala. Han blev sedan fil.lic. i ­pedagogik vid Uppsala universitet.

1964 blev Olle studierektor och chef för Liberala studieförbundet (LiS) och han fick motsvarande befattning i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) när det bildades 1967 genom en sammanslagning av LiS och Svenska Landsbygdens Studieförbund. En sammanslagning av två traditionsrika organisationer är aldrig lätt, men Olle betydde mycket för att ge SV en bra start.

REDAN INNAN SVs formella bildande hade Olle förberett insatser inom två områden, där SV från starten kom att göra viktiga insatser, nämligen folkbildning för personer med funktionshinder och för pensionärer. Det var Olle Edelholm som personligen väckte frågan om att det statliga stödet till folkbildningen även borde omfatta insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning, något som den anslagsgivande myndigheten hade förbisett.

Olle initierade också ett alltjämt fortgående samarbete mellan SV och Sveriges Folkpensionärers Riksförbund (i dag SPF Seniorerna) som starkt bidrog till att SPF Seniorerna kunde växa och utvecklas till en stark organisation. Olle var även en av initiativtagarna till bildandet av Förbun-

det Nordisk Vuxenupplysning (FNV).

Hans engagemang var avgörande för att FNV fick den struktur som gör att förbundet nästa år kan fira sitt 50-­årsjubileum.

1978 blev Olle överdirektör för ­Centrala studiestödsnämnden i Sundsvall och han kom från 1980 att engagera sig inom SVs biståndsprojekt i Afrika och Östeuropa. Denna insats fortgick till 2014, då han var 89 år.

OLLE EDELHOLM LÅG bakom att SV 1967 instiftade Sokratespriset för bestående insatser inom folkupplysningens område. Vid SVs 50-års­jubileum fick han själv motta detta pris tillsammans med Allan Sundqvist. Ur prismotiveringen löd: “Genom deras insatser kunde det bästa i SLS och LiS traditioner föras vidare till Vuxenskolan, samtidigt som de var med om att bygga upp ett nytt och framåtsyftande studieförbund.

Utan deras insatser hade Vuxenskolan inte varit det starka studieförbund det är i dag.”

Vi känner stor tacksamhet över Olle Edelholms engagemang och stora betydelse för SV och för folkbildningen i stort.

Ulrika Heie, förbundsordförande, Studieförbundet Vuxenskolan

Joachim Lindqvist, tf förbundschef, Studieförbundet Vuxenskolan

Impuls 3-2019 | 31

EMERICH ROTH

Foto: www.emerichfonden.nu

FRAMTIDEN SITTER I SKOLBÄNKEN Nazister, rasister och allt vad de kallas tågar på våra gator.

Vad kan vi göra för att motverka detta?

Vår framtid sitter fem dagar i veckan i skolbänken. Tyvärr förmår inte alla föräldrar ge sina barn den kärlek de behöver under sin uppväxt. Skolan är den enda platsen där det finns möjlighet att kompensera mycket av det som fattas i hemmet och hjälpa barn med svåra hemförhållanden. Barnet hoppas innerst inne på att en vuxen ska uppfatta signalerna, det vill säga ropen på hjälp, även om de sänds på fel sätt. Om en lärare tolkar barnets signaler rätt kan mycket räddas.

De flesta av ungdomarna som har befunnit sig i riskzonen och kommit på glid har haft oturen att växa upp i ett hem där de har saknat det allra viktigaste: kärlek, trygghet och positiv uppmärksamhet.

GENOM ATT STÖTTA de ungdomar som mår dåligt, medan de är kvar i skolan, kan vi också uppnå ett annat viktigt mål, nämligen att minska nyrekryteringen till olika destruktiva gäng. Det blir inte lika lätt för gängledarna att locka till sig ungdomar i farozonen när de funnit gemenskap med positiva ungdomar i skolan.

Barn och unga vill ofta anpassa sig till samhällets normer och regler, men kan känna sig kluvna när denna vilja möter motstånd från de vuxna anhörigas sida. Föräldrars annorlunda värderingar eller hemlandskultur kan sätta hinder i vägen. Ibland finns till och med antisemitiska åsikter eller heders­förtryck som försvårar integration.

Här krävs tydlighet om vad som gäller i vårt samhälle.

För att klara integrationsarbetet i skolan behövs en genomtänkt psykologisk och målmedveten insats från lärare, elevhälsa, övrig skolpersonal och inte minst tillgång

32 | Impuls 3-2019

till modersmålslärare, studiehandledare och tolkar. Blir inte en sådan satsning på skolan mycket dyr? Jo, om man har ett kort perspektiv och bara kan se de pengar man satsar här och nu. Men om man vidgar perspektivet och i beräkningen tar med de pengar man på sikt sparar på minskad skadegörelse, sjukvårdskostnader, förlorad arbetstid och mindre kriminalvård blir de istället en god investering.

Det går att ”omvända” en rasist, nazist, eller allt vad de väljer att kalla sig, medan de är kvar i skolan och innan hatet cementeras.

Pojkar som inte har någon positiv manlig förebild blir ett lätt byte för det gäng som först erbjuder gemenskap. Men en manlig lärare med rätt kunskaper kan kompensera bristen på en positiv manlig förebild.

EN VIKTIG FRÅGA, som skolan måste ta på allvar, är hur minnet av Förintelsen ska ­hållas levande. Sedan 1992 har jag och många andra överlevande besökt skolor och berättat om våra erfarenheter från andra världskriget och koncentrationslägren. ­Historien har fått ett ansikte och blivit verklig. De överlevandes tid närmar sig sitt slut.

Om några år finns ingen av oss kvar.

Det är därför viktigt att hitta en fortsättning framåt och att hitta vägar som bäddar för kontinuiteten. Vi måste sätta in Förintelsen i ett sammanhang, där ­kunskapen berör oss här och nu snarare än bara de och då, så att kommande ­generationer kan lära något av Förintelsen och inte bara om Förintelsen.

För det är endast med kunskap om ­historien som vi kan möta framtiden med öppna ögon och ha en chans förhindra att historien upprepar sig. •

Emerich Roth Svensk-tjeckoslovakisk författare och föreläsare som bland annat har arbetat med att sprida information om rasism, våld och nazistiska övergrepp.

I år mottog han och Hédi Fried, som bägge överlevde ­Förintelsen, ­Sokratespriset.

Juryns moterivering lyder: ”Hédi Fried och Emerich Roth har i decennier be­ drivit ett outtröttligt upplysningsarbete i människovärdets tjänst genom att berätta om Förintelsen, på det att vi aldrig må glömma nazismens ­illgärningar”.

Sokratespriset Sokratespriset delas sedan 1967 ut av Studieförbundet Vuxenskolan. D ​ et går till personer som utfört en grundläggande, bestående insats för folkupplysningens område i människo­ värdets tjänst och som utfört sin gärning utifrån ideell grund.

Samverkan

ÖVERBLICK SV och dess grund-, medlems- och ­samverkande organisationer.

SER FRAM EMOT GOTT SAMARBETE Foto: Johanna Norin

I augusti tillträdde Anna-Karin Hatt som ny vd och koncernchef för LRF. Hon har en lång erfarenhet från partipolitiken och näringslivet och har bland annat varit it- och energi­minister i alliansregeringen 2011-2014 och vice ordförande för Centerpartiet 2011-2015. Hon kommer närmast från t­ jänsten som vd för Almega.

– I en intresseorganisation som vår är folkbildnings- och utbildningsverksamhet av ­medlemmarna centralt för att utveckla LRF till en stark framtidsinriktad folkrörelse.

– Folkbildningsverksamheten skapar bra grund och förutsättningar för hela medlems­organisationen. Jag ser fram emot ett gott s­ amarbete med SV i det spännande arbete som vi har framför oss, säger Anna-Karin Hatt.

FOLKBILDNINGEN VIKTIG FÖR NYANLÄNDA

Om folkbildningens roll säger hon: – Folkbildningen har alltid varit central för vårt land. I dag har den en viktig roll för att bland annat möta nyanlända på väg in i samhället.

Folkbildningen kommer även framöver spela en central roll, då människor tror på ett livslångt lärande, och här fyller Studieförbundet Vuxenskolan en viktig roll.

Foto: Magnus Fröderberg

Nyamko Sabuni valdes i juni till ny parti­ ledare för Liberalerna. Hon har tidigare varit såväl integrations- och jämställdhetsminister som biträdande utbildningsminister. Hon kommer nu närmast från en tjänst som hållbarhetschef på ingenjörs- och konsult­företaget ÅF.

Impuls 3-2019 | 33

KULTURKRYSSET 3/2019 SÅDANA KANTAS AV TRÄD

SOM FNÖSKE

Ö I LILLA BÄLT

BOK AV A FRÅN 2009

DEN BESTÅR AV MYCKET VATTEN

GNÄLL FIRAS MED ENAR

HAR RÅD

FATTAR BLÅST

LÄR LAT KOCK

BLÅSAN

ÄR ZEBROR

DEPPAD NATURHÖJDER FÖRVARAS I RIVA VÄNTAR MAN PÅ SIN?

DEN TIDIGA TIDEN STRIMMIG PÅ SAVANNEN

FÖRST

FJÄDÄTS RAR MÖGLIG SAMLAS ROMANER I

DEN KAN BOK AV SLUTA A FRÅN LYCK2016 LIGT

TRYCKKÄRL

KAN VÄSSAS UNITED ARTISTS

MARSDAM TRÅNGT SUND

FLYTER I PISA ÄLTADE

LITTERÄR LINDELL DEN STEKS I SURFPLATTA RÄKNAS FÖRST

KRÅNGEL KAN MAN BUSS

EDERA

RÖSE GRÖNA FÄLT

HANDARBETE

SLÅR BLOMMA

SPIS

VÄDRAR

GRAM ORT SOM DUNGE INFRARÖD

GRYTA ÄR VYN

SKATA FREDSORGAN

BLOODY MARY

DE STYR

BÖTER

ÄR BRA PÅ ATT SNACKA LUGN NÄR MAN KÄKAR

SÅRSPÅR INLEDER BITAR

FLYTTAR MAN I SCHACK

FILM FLOD I HON ÄR EUROPA DROTTNING I

GÖR HÅL NÄRA KOS HACKMAN BEUNDRARE

GETT NÅD

ÖVERGÅNG MITT I VISAN

S

B

GER ULL AVSER LUFT I ORD

A H E A R D O E S K

KRIMFLOD DÖDSGUD

ÄR GRYMMA SNICKARE?

SAMLAR MERITER MARSMAN

HOVPAJAS BÄRS PÅ FOT

O L I V I A C O L M A N HAFT PÅ KÄNN

V E T E

SLAG

TITTAR MAN PÅ

FÅR KOTTAR

BABYLONISK GUD

GER UT SÅDAN KAN TAPPAS

RYMMER VATTEN MUNTLIGT

JÄMMERLIGT UTROP LOJ

P L A A R N Å B A L R T E O N A L D E R C K A H A V U R I R N C K H A M P I

RÄCKER HUND VACKER

VISAREN

HAR TV-SERIE LAST HON SPELADE ASTAT POLIS I I KEMIN

SYNAR RYMDEN SÅDANA ROAR

HAR PLATS FÖR BAK KLYFTA

INTE SÖDRA BYTE

EFTER RE I TONSKALA

DET KLINKAS DET PÅ

ÄR I TOPP

FÖRST

T A S S A T T K A R E S I V R L E A S A S I T S A R P E K A N O R T E P O R R A R E K R A D E A N O T

INGEN SÅDAN PÅ TAKET SKÄMT KAN ALLA GÖRA

NYHETSBYRÅ ÄTER GAM

F

KVINNODAGSKVINNA FALLA

LORRYPETER

KAN GLAD SÅDANA VARNAR

BÄR GIFT

GOSA

M P A S D A L A S A M S F B O N U P I N P A D

FÅR KOKA KAFFE?

ÄTER GRÄS

ÄLTA SOM FINFÖRDELA

SÄLLSKAP

ÄR SOFFLIGGARNA

ROS I

SMALT SUND FUKTFRIA

PACKE ÄR ALLTID SCOUT

GÅ NER NEILL I FILMER EXTRA SLANT

HAR KRONA GÅR EJ ALLT

VILL MAN VARA FIN FÅR MAN LIDA...

Vinnare i kulturkrysset nr 1/2019: Margareta Olsson, Varberg, Barbro Lillskog, Rävlanda, och Barbro Johansson, Nybro.

34 | Impuls 3-2019

R

FRÅN REGERING VID KRIS?

ÄR VÅRTIGA

ROMAN AV F TILLTALA

V S I T A O L S M D O

LIVSKRAFTIG

SÄGER UR MED TACK FÖRTÖJA STÖR I NÄSAN

HÖHUSET HAR BARN

FIX IDÉ

ROMAN AV F SNEDVRIDER

V I N K L A R

F R E D R I K B A C K M A N JOBBAR IHOP

Vinn bok av SVs författarpristagare

O A R A U T T E L O V A L L E A L N N G T E L A J Ö R N S M Å K A G R A O E D Å N D A N I G E T E A M SKARA

RYMMER MYCKET FOLK

RUNNIT ICARELL FILMER

© Bulls

R A D V E R A M T R V R E A P A L A F V O A R S A K A L L O N A T

FORMADE SOM ÄGG

Krysslösning 2/2019

ÄR DET TVÅ I SOM LADE

BIKINI

FLERA I KULL

JIPPO

JÄMTE AGNE BEGÅR BROTT?

RATAT MÅTT

AVSLAG

UTAN INNEHÅLL FATTIGA

STÄDAR MED BORSTE EN

ÄR KRYP KAN KÖP TAS PÅ

SPELA ROLL MARSDAM

OCH I BERGEN RÖK

HELIGT LÖFTE KAMP I EUROPA

MILITÄR I TOPP

M U N G A T A N E M A V E R I N O M V S O P A S T A D E L A E R A G T A G E S T E D L N E R A N O S KAN MAN ÄTA

DEN ROFFAR LOCKAR ÅT SIG

HA PÅ KÄNN

MAN I MORA ROMAN AV F

DEL AV BIT

SLÅR ÖNSKAN? FORM AV VI

GÅ GRUNT

HÄPET UTROP LYXIGT ATT BO I

FUL DEN ÄR VASS PÅ SAX

SVÄNG RYMMER HELA VÄRLDEN

TJUVAR

BIBLISK IDYLL

LARSGÖRAN FÅR EJ OSALIG

LUKTA SOM EN HUND

LÅTER SOM KEDJA

R A S S L A R

Dags för ett nytt kulturkryss. Lösningen vill vi ha senast den 15 oktober. Skicka lösningen till Impuls, Box 190, 101 23 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 3/19”.

Tre vinnare får varsin bok av SVs författar­pristagare 2019.

Pris­tagaren p ­ resenteras på bokmässan i Göteborg i slutet av september.

LITEN ATT SITTA I

K U R

Namn

MUNTER TILL VARDAGS

G L A

Adress

© Bulls

Krysslösning 1/2019

KAN TVÅL

© Bulls

DEN KORAS VINNARE I

SÅDANA BÄR PÅ ARV

TAR BORT BLIR TILL MJÖL

BRUK SES PÅ MED GINGER I DRYCK

PRAKTFULLT DIADEM

Ä B R I T O R N T B O R R R H O G E N F A N

SKJUTER INGEN HARE HAAG

MAST HAR BRUNN I MYT

NORPA

LEVER

IÅ

BOK AV A FRÅN 2019

SVÅR

LEVER HAN I

MORGONBLAD

PACKAS I

PÅ STUBINEN!

SVAG VIND

VAR SÅDAN HAR SIN TID BLÅÖGD

Vinnare i kulturkrysset nr 2/2019: Anita Bobeck Jansson, Torslanda, Ann Björkman, Gryt, och Micheline de Mander, Älvsjö.

Postnr & ort

Du är en del av ett av Sveriges största studieförbund.

Det här är Studieförbundet Vuxenskolan.

Vår syn på bildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor. SV vill ge människor möjligheter. Därför erbjuder vi en bred verksamhet med studiecirklar, kurser och kulturaktiviteter.

Vår vision är ett samhälle där varje människa växer genom kunskap, insikt och delaktighet. Vår idé och verksamhet är starkt förankrad i demokrati, jämställdhet, humanism och hållbarhet. SV är den mest pådrivande lokala kraften för utveckling av föreningsliv och kultur. Det bygger ett demokratiskt och hållbart samhälle.

Redan 1920 lades grunden för SV när bröderna Carlsson i halländska Slöinge samlade traktens ungdomar i studiecirkeln Fria Tankars Hem. Lokalt finns 28 SV-avdelningar med egen verksamhet, personal och vald styrelse med engagerade förtroendevalda.

Gemensamt för alla är att vi utmanar, är tillgängliga och flexibla mot våra deltagare och samarbetspartners. Tillsammans folkbildar vi Sverige och bidrar till ett demokratiskt och hållbart samhälle.

Läs mer om Studieförbundet Vuxenskolan på sv.se och följ oss gärna i sociala medier.

Impuls 3-2019 | 35

Posttidning B Returadress: Box 190, 101 23 Stockholm

I DETTA NUMMER GULDKOSTYMFARSA

as r lock Var fö renernas si vi av å nätet? p ro p

Sångaren och SV-medarbetaren Pa Modou Badjie i ett öppenhjärtigt samtal.

SID 4 CIRKELCOACHERNA

Kursstart - hur formar man en grupp när ­deltagarna är på olika nivåer?

SID 10 SIRENERNAS LOCKROP

Emma Frans, som i år fick SVs folkbildningspris, om att navigera mellan sanningen och fake news.

SID 16 KRÖNIKAN

Emerich Roth, som överlevde Förintelsen, är en av årets Sokratespristagare.

SID 32