Impuls 2016 8

Nr 8 December 2016 Årg 49 30 kr

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

ALEXANDRA PASCALIDOU:

Identitet ett rött skynke

INTERVJUER MED CIRKELLEDARE

”Därför satsar vi så mycket tid” CHARLOTTA VON ZWEIGBERGK

”Alla kan fastna i fattigfällan” BAN BIANCA PÅ VÄG UPP

ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

SVs nya musiksuccé

FÖRTVIVLAN – OCH HOPP 9 SIDOR SPECIAL

Mötesplats för nyanlända Kompasshuset tar ut riktningen för ensamkommande flyktingbarn

Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #8 2016

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

Goda samtal botar enfaldiga budskap

Omslagsfoto

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år.

D

et har gått en månad sedan Trump besesig inför valet i september 2018. Arbetet med grade Clinton i USA-valet och det återatt utarbeta politiska program, identifiera de står drygt en månad till han tar plats i viktigaste valfrågorna och vilka som ska vara Vita Huset. bärare av budskapet accentueras under året. Att De första svallvågorna har lagt sig och vinna val, handlar om att vinna opinion men också visa kraft och vilja att visa ledarskap. För det världen börjar kunna skönja detaljerna i Trumpförbereder sig partierna. administrationen. De värsta avarterna från Trumps Många känner en stark oro för att den popupresidentkampanjsretorik har tonats ned men det lism som sköljer över Europa och USA också finns anledning att påminna om att han ”uppträdde kan få större fäste i Sverige än det som Sverige­ medvetet främlingsfientligt, sexistiskt, intolerant, demokraterna representerar. Att debattkonspirationsteoretiskt, auktoritärt, vul­ ANDERS ÖHBERG gärt och hatfyllt utan ens en yta av vär­ klimatet påverkas. dighet eller humanism”, som Ola NordBotemedlet mot populism och förenkebo skrev 9 november i Västerbottenslade bilder är kunskap, bildning och det Kuriren. Trots detta vann han valet. goda samtalet. Det kan också definieras Utgången av USA-valet kommer att som folkbildning. Det är med underbyggda argument, fakta, samtal och en vilja få betydelse också på utvecklingen i vår att lyssna på varandra som insikt skapas. närhet. Även om högerpopulisten Nobert Hofer inte lyckades bli president i SV har fyra partier i sin familj. Det är Österrike, har hans parti en stark ställen styrka och samtidigt ett stort ansvar. ning. Lägg till detta Geert Wilders, ledaFör såväl partierna som studieförbundet re för holländska högerpopulistiska PPV, räcker det inte med att som driver Brexitfrågan, Le Pen i Frankmöta redan frälsta i rike som går till presidentval 7 maj, trygga miljöer utan att befinna sig där människor, som inte allFrauke Petry, ledare för det invandringskritiska Alternativ för Tyskland för att bara nämna några. tid delar våra värderingar, möts.

Och plussa på med de nationalistiska högerpoI det ligger utmaningen pulistiska partier som skördar framgångar i bland men också möjligheterna annat Italien, Ungern, Bulgarien och Tjeckien samt att motarbeta populism. slutligen Putin i Ryssland, så växer det fram en Det kostar på och känns skara populister som har och kan få framträdande kanske i många stycken roller på den europeiska arenan. obekvämt men det är så demokratin byggs.

POPULISTENS FRAMGÅNGSMEDEL ÄR att exploatera ett Vi måste våga tro på att missnöje mot det som slarvigt benämns som etadet goda samtalet allblissemanget och sedan presentera enkla slagordstid segrar över enfaldens mässiga lösningar på svåra frågor. enkla budskap.« När vi kommer på andra sidan årsskiftet börjar ANDERS ÖHBERG anders.ohberg@sv.se de svenska partierna att på allvar förbereda

REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu

»Det känns kanske i många stycken obekvämt men det är så demokratin byggs.»

2 IMPU L S NR 8 201 6

JULEN NÄRMAR SIG och klapphysterin ökar. Samtidigt dör barn runt om i världen i krig och sjukdomar. Du och jag kan göra skillnad.

MEGACIRKELTRÄFFARN A runt om i landet blev en succé.

Mötet med SVs viktiga ambassadörer är inspirerande och bygger framtidstro.

Chefredaktör och ansvarig utgivare John Hillstierna 070-855 30 96 john.hillstierna@sv.se Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se Annonser Björn Fingal, Alstrax Resurs AB 08-410 646 60 annons@alstraxresurs.se Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0 Tryck och repro Sörmlands Printing Solutions AB, Katrineholm FOTO: THRON ULLBERG

ANDERS TRE BÄSTA

OLOF NÄSLUND

FÖRÄLDRASTÖD gör att elever klarar sig bättre. Studieförbunden kan spela en roll för att avfrosta föräldrakunskaper. Bollen går till Fridolin.

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

TS-kontrollerad upplaga: 25 900 (2015)

”

Statistiken visar att vi konsumerat runt 16 kilo godis per person och år de senaste åren. Under 1970 och 1980-talet var motsvarande siffra mellan nio och tio kilo per person och år. Vi har alltså ökat vår godiskonsumtion med 60 procent.

Jordbruksverket

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga.

Sms: 0708-553081, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Missa inte vår julkalender

22

Nytt forum för möten

4 Ny chans för Abbas

ENSAMKOMMANDE. Abbas är en av alla flyktingbarn från Afghanistan som fått känna av regeringens stramare flyktingpolitik. Nu har han papper på att han inte fyllt 18 år och kan få en ny chans att stanna.

14 Alla styr till Kompasshuset

AKTIVITETER. Kompasshuset i Stockholm har blivit en samlingsplats för nyanlända ungdomar som kan förena nytta med nöje genom Studieförbundet Vuxenskolans (SV) verksamhet.

18 Vi är cirkelledare, vi!

CIRKELLEDARE. Möt Victor, Massimo, Nathalie,

Anneli och Emma. De är några av Studieförbundet Vuxenskolans (SV) nästan 20 000 cirkelledare.

21 Ta i hand-fest

HANTVERK. En skaparfest med hantverk och slöjd i

fokus – genom projektet Ta i hand i Västra Götaland och Göteborg – lockade 150 deltagare till Trollhättan.

22 Att vara fattig

PORTRÄTT. Charlotta von Zweigbergk var nomine-

rad till Augustpriset för sin bok ”Fattigfällan”. Hon berättar i Impuls om hur fattigdom kan påverka oss.

26 Band på uppgång MUSIK. Ban Bianca är ett

band från Tungelsta söder om Stockholm som repar hos Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Nu börjar framgångarna komma.

» Studieförbundet Vuxenskolan och SVenska till kaffet presenterar stolt årets julkalender. Lucka nummer 1: Minne som en guldfisk. Hoppas ni kommer tycka om årets kalender!

SV Väst #Svenskatillkaffet

4

18

SVs MUSIKVERKSAMHET

»Vi har aldrig spelat covers på andras låtar, allt vi spelar har vi själva skrivit.» 26 DESSUTOM I DETTA NUMMER 10 Sverige runt 13 Krönika Identitet ställer till det // Alexandra Pascalidou 17 Tio frågor Sprint för nyanlända // Per Holmlöv 28 Puls 30 Litteraturtips 35 Noterat 36 Baksida Högt i tak – inte låg nivå // Andreas Bergström

» Vi vill ge människor möjligheter att mötas och bli vänner bortom språkbarriärer och kulturkrockar. I projektet Amicorum vill vi sammanföra människor från olika kulturer i en teatergrupp.

Vill du vara med?

SV Sjuhärad

Välkommen tillbaka, Linda!

» Vi är så glada att Linda är tillbaka hos oss! Hon är i full gång att göra det julfint samtidigt som vi planerar vårens danskurser. Vad sägs om Afrodans på lunchen eller musikal för barn och ungdomar?

SV Jönköping #allakandansa

Impuls är tillbaka den 13 februari 2017.

Redaktionen önskar alla

God Jul och Gott Nytt År!

N R 8 2 016 I MPU L S 3

ASYLSÖKANDE » ENSAMKOMMANDE BARN

Nu ser Abbas 4 IMPU L S NR 8 201 6

ljuset…

Efter ett år och fyra månaders väntan fick Abbas avslag på sin asylansökan. Samtidigt skrevs hans ålder upp till 18 år. Men han har fått nytt hopp. Regeringens strama asylpolitik möter stark kritik.

TEXT SVEN ROSELL FOTO JOI GRINDE N R 8 2 016 I MPU L S 5

ASYLSÖKANDE » ENSAMKOMMANDE BARN

Abbas har fått fram två iranska dokument som styrker att han inte är 18 år. Innan de kom fram med posten blev han avvisad från sitt boende. Nu bor han hos sin gode man Lotta Nilsson.

Abbas har just tvingats lämna sitt boende för unga asylsökande eftersom Migrationsverket skrivit upp hans ålder till 18 år…

I

hallen står Ikeakassar med kläder och en ryggsäck med skolböcker. Det är Abbas tillhörigheter. Han har just tvingats lämna sitt boende för unga asylsökande eftersom Migrationsverket skrivit upp hans ålder till 18 år. Han hänvisades till ett vuxenboende. Men Abbas är 17 och vill inte bo på ett ställe avsett för vuxna. Som väl är har hans gode man Lotta Nilsson plats för honom i sin lägenhet i Malmö tills vidare.

Abbas har varit en glad och aktiv kille sedan han kom till Sverige förra sommaren. På egen hand hade han lyckats klara en farofylld resa från Iran genom Europa och upp till Sverige. Äntligen såg framtiden ljus ut med studier och drömmar om att bli läkare eller ingenjör. Matte är hans favoritämne. Men när beslutet från Migrationsverket kom i oktober blev allt nattsvart.

– Det är jättesvårt för mig. Jag vet inte vad jag ska göra nu, säger Abbas och vänder bort blicken när Impuls träffar honom en vecka efter det negativa beskedet.

6 IMPU L S NR 8 20 1 6

TIDIGARE DEN HÄR dagen mötte han en

handläggare på Migrationsverket.

Beskedet var att hans ålder fastslagits till 18 år och att han kan leva i Afghanistan. Men där finns ingen anhörig och han fyller 18 först till sommaren. Hans mamma och syskon lever illegalt i Iran, vilket gör att han inte heller kan skickas dit.

– Jag har svårt att sova och tänker hela tiden. Är trött. Och så känner jag mig jättearg, säger Abbas.

Efter beskedet har han haft självmordstankar och går på psykologsamtal. I skolan kämpar han för att hålla koncentrationen uppe trots trötthet och grubblerier.

– Bevisbördan ligger på barnet.

Därför verkar man skriva upp i princip allas ålder. Migrationsverket säger att du är 18 år om du inte kan bevisa något annat, säger Lotta Nilsson.

Risken är att barn och unga, som inte lyckats bevisa att de är minderåriga, kommer att avvisas.

FLERA UPPGIFTER BLEV fel i Abbas

första möte med Migrationsverket.

Felen berodde troligen på att tolken talade farsi medan Abbas modersmål är dari. Språken har likheter men det finns också stora skillnader. Dessutom gjordes tolkningen via telefon vilket ökar risken för fel.

Flera uppgifter om familj, släktrelationer och skolgång blev felaktigt översatta. Vid det tillfället kunde Abbas ingen svenska och hade därför ingen möjlighet att reagera på felen och missförstånden. ÄVEN SMÅ FEL kan vändas mot den

asylsökande så att dennes historia inte framstår som trovärdig. Trots att felen rättades till senare, fick Abbas avslag på sin första asylansökan.

– Vi gick genom protokollet hos advokaten och rättade till något litet fel som var kvar. Men när beslutet kom stämde det inte med protokollet. Det var som om de tittat på det första protokollet och det blev helt tokigt, säger Lotta Nilsson.

– Jag tror inte Migrationsverket tittar på intervjuerna. De tittar bara på åldern, säger Abbas.

att bli utvisade. De ansvariga uppger att det verkliga antalet kan vara dubbelt så stort.

PROTESTERNA MOT DE utvisningar

som nu hotar har varit starka. En anledning är att hälften av de unga afghanerna har bott hela eller större delen av sitt liv i Iran. Utvisningarna har blivit möjliga genom ett avtal som slöts i början av oktober mellan den svenska regeringen och regeringen i Afghanistan. Demonstrationer mot detta har genomförts liksom en mejlkampanj och ljusmanifestationer.

Advokatsamfundet är kritiskt till att tvivelaktiga åldersuppskrivningar leder till att barn riskerar bli av med sin skola, sitt boende och sin gode man innan de fått en rättslig överprövning av Migrationsverkets beslut om deras ålder (skrivelse till justitiedepartementet 15 november 2016). En lång rad remissinstanser instämmer i kritiken.

Om några dagar väntas ett skolbetyg med post från Iran där Abbas riktiga ålder framgår. Vi återkommer till det.

MINST 1 829 ENSAMKOMMANDE barn

och unga som sökt asyl i Sverige har försvunnit, enligt uppgifter från länsstyrelserna. Mer än nio av tio är pojkar. De har hunnit bli kommunplacerade. Antalet är större eftersom en del försvinner innan de fått en sådan placering. Varför de håller

Tillvaron i Iran blev allt osäkrare, därför begav Abbas sig mot Europa. Tillfälligheter gjorde att han hamnade just i Sverige. Han vill satsa på högre studier.

sig undan vet ingen säkert. Det kan handla om rädslan att få avslag och bli skickad tillbaka till hemlandet eller till ett annat EU-land. Misstro mot myndigheter eller på att en annan kommun eller ett annat land är målet kan vara andra orsaker.

Med den restriktiva asylpolitik som förs sedan november förra året ökar risken för att än fler ”försvinner”. Stadsmissionen i Malmö har varit i kontakt med 69 minderåriga som håller sig undan av rädsla för

DEN NYA RESTRIKTIVA politiken och avtalet med Afghanistan får effekter på flera sätt.

– Vi skickar ett plan i veckan till Kabul nu. Med 60–70 i varje, säger Kjell-Terje Torvik, återvändande­ expert på Migrationsverket.

I de fall där minderåriga skickas tillbaka har Migrationsverket först varit i kontakt med anhöriga i Afghanistan och avtalat tid på flygplatsen i Kabul. Det rör sig om minderåriga som uppger att de är villiga att återvända och som har anhöriga som kan ta emot dem. I något enstaka fall har barnet fått följa med tillbaka till Sverige igen. I den här gruppen finns även de som gett upp hoppet om att få stanna här innan asylprocessen är avslutad.

Enligt ny praxis från juli kan 16och 17-åringar, som Migrationsverket inte anser ha asylskäl, få tillfälliga uppehållstillstånd och sedan utvisas när de blivit 18.

– Det är förenligt med utlännings­ lagen, kommenterar Kjell-Terje Torvik.

GENOM FÖRSKJUTNINGEN FRÅN FN-de-

klarationer till utlänningslagen ändras spelreglerna. Många undrar hur det går ihop med att Barnkonventionen ska bli svensk lag och att beslut alltid ska ta hänsyn till barnens rätt.

FNs flyktingorgan UNHCR anser att Sverige först ska försöka spåra barnens familjer innan asylprocessen sätts igång. För vissa kan en N R 8 2 016 I MPU L S 7

»

ASYLSÖKANDE » ENSAMKOMMANDE BARN

Mötesplatsen Otto i Malmö betyder mycket för Abbas och andra ensamkommande barn och unga.

På Otto erbjuds juridisk hjälp, läxläsning, samtal och idrottsaktiviteter.

…men nu ser han betydligt gladare ut. Han har fått ett betyg från Iran som visar att de uppgifter han uppgivit är korrekta. familjeåterföre­ning vara viktigare än asyl, anser UNHCR. MIGRATIONSVERKETS uppskrivning av

unga ensamkommandes asylsökandes ålder till 18 år hanteras på olika sätt av kommunerna. Vissa kommuner ger dem tid för överklaganden innan de blir av med skola, boende och god man medan andra kommuner omedelbart slutar ta ansvar för dem. De måste flytta till vuxenboenden.

– Det en god man kan göra för att försöka behålla en plats på ett boende är att lämna in en orosanmälan gällande den unge och att begära inhibition, säger Pia Kjellsson, lärare i svenska och engelska på Startskolan i Malmö.

Startskolan har klasser i språkintroduktion för ensamkommande i åldern 16–20 år. Där går man i ett eller två år med målet att komma in på gymnasieskolan.

– Migrationsrelaterad stress yttrar sig ofta i frånvaro. Vi ringer då boendet och god man. Boendena svarar oss ofta med total förtvivlan, fortsätter hon.

DET ÄR SÅ många sjuka att de inte

hinner sjukanmäla alla. Vanligt är att 8 IMPU L S NR 8 201 6

ungdomarna sover efter en sömnlös natt. Somatiska besvär som till exempel eksem och epilepsi kan ha förvärrats. Sängvätning förekommer.

Konflikter mellan de som fått uppehållstillstånd och de som fått avslag resulterar emellanåt i slagsmål.

I skolan märker Pia Kjellsson och hennes kollegor att fler har koncent­ rationssvårigheter. Tidigare var det normalt att alla var närvarande på lektionerna. Nu händer det att mer än hälften ligger i sängen på boendet.

Situationen tycks vara likartad i hela landet. Studieförbundet Vuxen­ skolan Jämtland/Åre rapporterar att deltagare i deras språk- och integrationsprojekt mår dåligt, vilket inverkar negativt på närvaron.

MÅNGA SOM FÅTT ett första avslag på sin asylansökan grubblar över hur de ska lägga fram sin sak i Migrationsdomstolen. Kravet där är att man har något nytt att komma med.

Sexuell läggning är svårt för många att ta upp eftersom det är förenat med skam. Homosexualitet bekämpas i flera av de asylsökandes kulturer och är ofta straffbart. Dödshot inom en familj är annat som man inte gärna vill tala med någon om.

För senaste nytt när det gäller ensamkommande hänvisar Pia Kjellsson till uppropet #vistårinteut och till Flyktinggruppernas Riksråds hemsida www.farr.se.

Regeringen uppges överväga förändringar i politiken gällande unga asylsökande. En förändring som väntas är att låta alla avsluta sin gymnasieutbildning, men det föreslås gälla enbart dem som anlände före november 2015.

NÅGRA DAGAR SENARE träffar Impuls

Abbas på nytt. Nu ser han betydligt gladare ut. Han har just fått ett skolbetyg och ett vaccinationsintyg från Iran som visar att de uppgifter han uppgivit är korrekta. Åldersuppskrivningen var felaktig. Abbas blir 18 år först i sommar.

– Nu känner jag mig lugnare och har sovit lite bättre. Och jag går i skolan varje dag, säger han.

När Abbas överklagan tas upp i Migrationsdomstolen vill han kunna tala för sin sak själv – på svenska.

Men först måste han vänta. Ännu en gång.« Fotnot: Impuls har utelämnat Ab-

bas efternamn med hänsyn till hans familj.

Mostafa, 16 år, från Afghanistan 1 år i Sverige Migrationsverkets beslut: Avslag

Mohammad Reza, 18 år, från Afghanistan 1 år och 5 månader i Sverige Migrationsverkets beslut: Avslag

Ismael, 16 år, från Afghanistan 1 år i Sverige Ännu inte intervjuad av Migrationsverket

Många unga lever som papperslösa

Mahdi, 17 år, från Afghanistan 1 år i Sverige Ännu inte intervjuad av Migrationsverket

Taimor, 18 år, från Afghanistan 1 år och 3 månader i Sverige Migrationsverkets beslut: Avslag

n Det är en osäker tid för många ensamkommande barn och unga som söker asyl i Sverige. Flera regler har ändrats under det senaste året och många är oroliga för att bli utvisade. n Det gäller inte minst de som kommer från Afghanistan. De är visserligen afghanska medborgare men många av dem har aldrig varit där. Den som är minderårig har ofta svårt att bevisa att så är fallet eftersom han eller hon saknar dokument och id-handlingar. n Ett stort antal av de som Migrationsverket bedömer vara 18 år måste lämna

Ali, 16 år, från Afghanistan 3,5 år i Sverige Fick uppehållstillstånd efter 8 månader

sitt ungdomsboende, sin plats i skolan och sin gode man. Andra i åldern 16–17 år hotas av utvisning när de anses ha blivit 18 år. De flesta åldersbestämningar under de två senaste åren har gjorts utan medicinsk utredning, vilket barnläkarna protesterar mot. n Osäkerheten gör att skrämmande rykten sprids snabbt. Länsstyrelserna rapporterar att allt fler väljer att hålla sig undan från myndigheterna och att leva som papperslösa. De har förlorat hoppet om att få permanent uppehållstillstånd och är rädda för att återvända.

Elham, 17 år, från Afghanistan 3 år i Sverige Fick uppehållstillstånd före ankomsten till Sverige, förenades med sin syster i Malmö

N R 8 2 016 I MPU L S 9

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

w

6 7 9 5 4 q Många av skådespelarna i ”Full rulle” har också spelat i långköraren ”Vid Ljuda Os”.

FOTO: NICKLAS HJELM

1LILLA EDET

Full rulle på Lilla Edets teater Pappersbruket i Lilla Edet har fått en egen teaterföreställning. Det är Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Väst som står bakom projektet.

TEATER. Pappersbrukets historia skildras i föreställningen ”Full rulle” med manus och regi av Martin Rossing. Den spelades i november,

PÅ GÅNG I SV

med både dans och sång.

Martin Rossing gjorde ”Vid Ljuda Os” som spelades på utomhusscenen vid Lödöse museum 1993–2009. SV var projektägare även då.

Nu var det pappers­ brukets tur att få sin historia skriven och uppspelad. Martin Rossing fick sätta sig in i brukets hela historia:

– Arbetet med att sätta sig in i fabrikens historia och därmed ortens och dess männis­kor har varit mycket givande.

Här finns så mycket dramatiskt material att det skulle räcka till många pjäser, komedier och tragedier, skriver Martin Rossing i programbladet.

ANTOINETTE van Ketwitch

13

2 3 w

2 HÖGSBY

Slöjdlördag SLÖJD. 26

november var det slöjdkafé på Högsby bibliotek. Besökarna fick lära sig att bland annat tälja smycken. Ledare var Anders Isgren, hemslöjdskonsulent, och arrange­ rade gjorde kommunen, Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Kalmar läns hemslöjd.

Läsfest i Ikeas soffor

TISDAG

2016

Litteraturen stod i fokus under en hel vecka när projektet Läsfest hölls i Älmhult.

PITEÅ 15 DECEMBER Julpyssel med bland annat dekoration av muffins och pepparkakor hos SV Piteå, Ljungvägen 7, den 15 december kl 18. Ledare: Jennie Johansson.

10 IMPUL S NR 8 201 6

8

3 ÄLMHULT

DECEMBER

ANGERED 4–5 FEBRUARI Fläta en korg i pil.

Ledare: Christian Erlandsson. Plats: Bildsalen på Blå stället.

Tid: Kl 10–16.

är producent. Hon berättar att hon har bott i Lilla Edet och länge funderat på hur hon skulle presentera brukets historia: – Lilla Edets Pappers­ bruk är nära nog ett kulturarv som ”närt och tärt” de flesta invånarna i Lilla Edet och är därför värd all uppmärksamhet.«

1 0

Ulla Petterson, Signe Persson, Vendela Herz och Ronida Ali diskuterar med Bassam Al Omari (utanför bilden) när det var Läsfest i Älmhult.

LÄSNING. Samordnaren Sofia Sundeby ville hitta samarbeten mellan biblioteken och studieförbunden. Älmhults bibliotek ville dock inte vara med, rapporterar Smålandsposten.

Studieförbundet Vuxenskolan (SV) tyckte att

Läsfest var en lysande idé och för att hitta en läsmiljö tillfrågades Ikea. Så projektet hölls på Ikeas soffavdelning.

– Temat var yttrandefriheten och det är alltid lika aktuellt, säger Jenny Hertz, verksamhetsutvecklare på SV. Bakom Läsfest stod Biblioteksutveckling Blekinge-Kronoberg med bidrag från Kulturrådet.«

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

4STOCKHOLM

In i nya landet – med dans

Anjali Ranasinghe brinner för dans och är projektansvarig för Ny i Sverige, en satsning av Vi Unga Stockholm för att stötta nyanlända flyktingungdomar.

INTEGRATION. Anjali

utstrålar värme och glädje över att ha varit dans­ ledare i street dance för ett gäng nyanlända killar under 2016.

– Dansen är ett sätt att umgås och att träna språket. Ungdomarna har varit engagerade och delat med sig av sin traditionella musik och jag har varit öppen för att lära mig mer om deras kulturer. Vi har haft roligt tillsammans och knutit vänskapsband som kan hålla hela livet, säger Anjali.

– Målet är att ungdo-

marna ska få verktyg att kunna organisera sig, ta tag i sin egen fritid och ta makten över sig själva.

DET HANDLAR INTE bara

om dans utan om möten. Vi Unga vill gärna besöka ungdomarnas boenden och göra aktiviteter som att baka och sticka tillsammans.

Vi Unga har haft en demokrati- och före­

nings­workshop om organisering och vad en meningsfull fritid innebär samt en sommarskola och en fotbollscup och dans.

Förhoppningen är att flera asylsökanden känner att de kan vända sig till Vi Unga för att få hjälp att organisera sig och arrangera något de drömmer om.

Maria Ortler

5 GÄVLE

Hbtq-stöd

Naome Ruzindana hotades till livet i Rwanda och tvingades fly till Sverige. Här har hon fortsatt att kämpa för hbtq-flyktingar som förföljs i sina hemländer. Hon är bland annat projektledare för Studieförbundet Vuxenskolans (SV) nya projekt ”Trygga Rum” som är ett projekt med fokus på asylsökande hbtq-personer och integration i Gävleborg.

HTBQ.

6 STRÖMSUND

Kåtabygge KÅTABYGGE. I

slutet av november invigdes en sydsamisk torvkåta vid Strömsunds hembygdsgård som elva kursdeltagare i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) byggt.

De hade gått en sydsamisk språk- och kåtabyggnadskurs.

Kursarrangörer var SV, kommunen och Ströms hembygdsförening.

7 SUNDSVALL

Arenaträffar SKOG. SV Västernorrland

(SV) har arrangerat flera SV Arena på olika orter i länet om äganderätt och ett biobaserat samhälle.

Anjali Ranasinghe är ledare i street dance i Vi Unga Stockholms satsning Ny i Sverige.

8 ÖDESHÖG

9 FLÄSTA

Kommunal ekonomi för Centerfolk

Stöd till Kenya

EKONOMI. Centerkret-

sarna i västra Östergötland samlades en dag i Ödeshög för en kurs i kommunal ekonomi.

Föreläsare var Lennart Pettersson från Svalöv.

Budgetarbete, bokslut och uppföljning av ekonomin i en kommun gicks igenom.

Kursen genomfördes i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan (SV).«

Lyssnande kursdeltagare.

JULMARKNAD. En

grupp kvinnor från bland annat Flästa i Helsingland medverkar sedan många år på julmarknaden med syftet att få in pengar till ett bondekooperativ i Solai i Kenya.

Kontakten, som började som ett projekt via Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och LRF, har gett bönderna möjlighet att skaffa sig kunskaper i djurhållning, odling, ekonomi, hygien, hälsa och att få ökade inkomster.

0

10 000

kronor får den som gjort en insats för mångfald, jämlikhet eller tillgänglighet i Marks kommun.

Priset delas i år ut för andra gången.

Enskilda personer och eller organisationer har nominerats till stipendiet där vinnaren utses av kommunen. En av de nominerade är Gisella Olsson från Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och som också är engagerad i Marbo basket.

N R 8 2 016 I MPU L S 11

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

qÅMÅL

Filmfeber hos Vi Unga i Åmål ”Not the Swedish Average” är en Vi Unga-förening i Åmål som består av sju unga killar som älskar att filma. Sedan våren 2014 har de producerat över 30 videos.

FILM. De filmar helst sina egna fritidsaktiviteter som de lägger ut på Youtube men de tar även filmuppdrag från andra.

Gänget fick tidigt kontakt med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och bildade tre olika studiecirklar i filmproduktion. ”Pinebox Media” är också en Vi Unga-före­ ning som just nu håller på att producera sin förs­ta långfilm.

Det började 2013 när Anton Karlsson fick

Filmen Kall har premiär på Sagabiografen i Åmål den 19 mars. De från Pinebox Media som medverkat i produktionen är Svante Sahle, Jakob Edvinsson, Anton Karlsson, Sam Olsson och Julia Mällroth. Saknas på bilden gör Måns Odhammer, Magnus Jernberg, James Vasseur och Susanne Andersson.

idén och började skriva på ett filmmanus. Så småningom hängde några kompisar på och 2015 tog det fart på all-

var. Då fick gruppen kontakt med SV och filmproduktionen blev två studiecirklar.

Filmen ”Kall” hand-

lar om en ung tjej som vuxit upp under svåra förhållanden. Under studentfesten rymmer hon och flyttar ut i sko-

gen. I filmen får man följa henne, föräldrarna, polisens letande och kompisarnas reaktioner.

Anders Hansson

w KARLSHAMN OCH UMEÅ

Megacirkelträffarna stärker sammanhållningen Studieförbundet Vuxenskolans (SV) turné med Megacirkelträffar rullar vidare. Efter Göteborg och Kalmar var turen kommen till Karlshamn och Umeå.

MEGACIRKELTRÄFFAR. I

Karlshamn hölls cirkelledarträffen i Lokstallarna och i Umeå på Elite hotel Mimer. På plats fanns bland andra Nina Larsson, SVs förbundschef, samt Anna Iwarsson, ledamot i SVs styrelse, för att inspirera cirkelledarna.

– Det var en kul kväll.

Jag träffade många cirkelledare och fick tillfäl12 IMPUL S NR 8 20 1 6

Felicia Martinez, Jenny Berg och Maj-Britt Gidlund från Umeå…

…samt Kristofer Borvall och Jane Jonasson från Karlshamn.

le att prata om det som engagerar mig mest. Det är kurser i dans på distans och kraften i landsbygdsutveckling.

Det säger Jenny Berg, verksamhetsutvecklare i SV Västerbotten.

Den 1 december ge-

nomfördes ytterligare en träff i Stockholm.

SV-AVDELNINGAR SOM vill

kan själva anordna sina egna träffar med cirkel­ ledare efter samma modell som Megacirkelträffarna.«

Marita Gill på Megacirkelträff i Karlshamn.

Krönika

…OM IDENTITET I DEBATTEN

Sluta gnäll över en mer rättvis maktfördelning

O

m samhället vore ett stort färggrant pussel borde integration betyda att alla pusselbitar platsar och ryms i alla sina variationer. Samhällskontraktet ger ju oss alla samma rättigheter och skyldigheter som borde borga för att vi ska slippa diskriminering och utanförskap.

Alla ska med helt enkelt. Unga och gamla, fattiga och rika, kvinnor och män och alla avvikelser från den så kallade normen. Men det är här det börjar bråkas. Ty så fort man talar om identiteter – om kön, klass, etnicitet, nationalitet, kultur, ålder, religion, sexualitet, funktionalitet – och att alla ska känna sig inkluderade och representerade, är det vissa som spjärnar emot.

Identitet har blivit ett rött skynke i debatten.

ATT IDENTITETER LEGAT till grund för kvin-

nokamp, arbetarklasskamp, medborgarrättskamp, hbtq-gruppernas kamp till erkännande är svårt att betvivla. Utan människors kollektiva kamp hade våra demokratier stått och stampat vid sin briljanta men undermåliga atenska urform där blott bemedlade grekiska män hade rösträtt medan kvinnor, slavar och utlänningar fick stå och titta på.

Integration handlar om rätten att representera och representeras. Rätten att göra sin röst hörd. Om demokratiska värden

nor med olika egenskaper, förmågor och ansvarsområden.

Nyligen talade jag för EU-kommissionen i Bryssel om media, pluralism och demokrati. Men också om näthatet som enligt internationella studier skrämmer och tystar främst kvinnor, migranter, minoriteter och hbtq-grupper. ÄNDÅ GÅR DET inte en dag utan att någon

ALEXANDRA PASCALIDOU

Alexandra Pascalidou är journalist, författare, bloggare och programledare.

och visioner om pluralism och mångfald.

Till och med gammal grekisk mytologi genomsyras av detta. De tolv olympiska gudarna var hälften män och hälften kvin-

»Så fort man talar om identiteter och att alla ska känna sig inkluderade och representerade, är det vissa som spjärnar emot. Identitet har blivit ett rött skynke i debatten.»

gnäller över den ”politiska korrektheten” – som om det vore anstötligt – över en mer rättvis maktfördelning. ”Nuförtiden måste man ju vara en svart kvinna från förorten för att få yttra sig. Identitetstänket har tagit över”, klagar vissa som länge haft monopol på megafoner och maktarenor. Som om de själva saknar identitet.

De glömmer att all politik är identitetspolitik och alla har en identitet – oavsett om de är marginaliserade eller gynnade av andras marginalisering. Men jämställdhet och jämlikhet är ett nollsummespel. Någon måste ta ett steg tillbaka för att släppa fram nya röster.

IDENTITETER FÅR SAMTIDIGT inte fungera

som fängelser där vi låser in oss på livstid.

I vår globala värld blir identiteter allt mer rörliga och elastiska. Som gummisnoddar du kan tänja efter behag. Din hemmahörighet och samhörighet avgörs inte längre enbart av medfödda, nedärvda egenskaper utan medvetna val.

Men innan vi når ända fram till full frihet kan vi räkna med friktion. För som Karin Boye skrev: ”Det gör ont när knoppar brister” …och de privilegierade sin del av makten mister, skulle man kunna addera.« N R 8 2 016 I MPU L S 13

INTEGRATION » KOMPASSHUSET

KOMPASSEN är riktad mot det nya samhället Förra året kom en stor mängd flyktingar till Sverige. Då bestämde SV Stockholm att starta en mötesplats för ensamkommande flyktingungdomar i Kompasshuset på Södermalm. Det är en mångsidig verksamhet som erbjuds och projektet startade i augusti 2015.

TEXT MARIA ORTLER FOTO OLOF NÄSLUND

E

n kväll i veckan mellan klockan 17 och 20 erbjuds alla möjliga aktiviteter i Kompasshuset, allt ifrån dans, capoeira, poesi och musikproduktion i en studio till karate, svenska, läxhjälp och IT. Ambitionen är att öka antalet dagar i veckan för verksamheten.

– Folkbildning kan leda ungdomarna in i samhället. Många har kommit på rätt väg tack vare vår verksamhet på Kompasshuset, sä14 IMPUL S NR 8 201 6

ger Alcides Gimenez, enhetschef på SV Stockholm.

Sedan tidigare driver SV Stockholm ungdomsverksamhet i Kompasshuset och många internationella kulturföreningar håller till där. Människor från hela världen och i alla åldrar träffas och umgås i lokelrna.

– Ungdomar från den etablerade verksamheten har blivit volontärer till Träffpunkten för ensamkommande ungdomar och delar med

sig till dem av sina kunskaper och intressen i form av workshops, säger Alcides Gimenez.

KADRA, 16 ÅR, är en ensamkommande tjej från Eritrea. För närvarande går hon på språkintroduktion på gymnasiet och hon drömmer om att en dag bli läkare. Hon upptäckte Kompasshuset via en kompis.

– Verksamheten är bra och kul.

Varje fredag kommer jag dit och deltar i alla möjliga aktiviteter, bland

Ensamkommande ungdomar umgås på Kompasshuset och kan delta i en mängd aktiviteter som SV Stockholm anordnar.

Alcides Gimenez, enhetschef på SV Stockholm och ansvarig för verksamheten för asylsökande.

Sara Nazari (till vänster) leder poes iworkshops på Kompasshuset, här med Kadra, ensamkommande flykting från Eritr ea.

N R 8 2 016 I MPU L S 15

»

INTEGRATION » KOMPASSHUSET

Ambitionen hos SV Stockholm är att utöka öppettiderna på Kompasshuset i Stockholm, dit många ensammankommande ungdomar söker sig.

”

Många av ungdomarna hade inte så stora möjligheter i sina hemländer men här får de möjlighet att prova på många olika aktiviteter.” annat IT-verksamheten. Jag har fått många nya vänner, säger hon.

Shakeb Rasooli kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan 2009.

Nu jobbar han med IT och som volontär på Kompasshuset, där han lär ut data till de ensamkommande flyktingungdomarna.

NESS HAKIN, PROJEKTLEDARE för träff-

punkten Kompasshuset, berättar att IT-verksamheten är mycket populär och att SV Stockholm vill vidareutveckla den.

Ness började i projektet som volontär och tolkade mellan svenska och tigrinja, ett språk som talas i Eritrea och Etiopien. Eftersom hon pratar samma språk som många ensamkommande ungdomar från Eritrea, kommer hon dem också nära.

Om någon av ungdomarna plötsligt slutar att delta i verksamheten kan hon misstänka att denne har fått ett avslag från Migrationsverket om att få stanna, vilket hon tycker är ledsamt, då man följer varandras liv.

– Träffpunkten Kompasshuset är 16 IMPUL S NR 8 201 6

viktig på många olika sätt.

Den ger en chans att komma in i samhället och lära känna andra människor utanför skola och boende. Kompasshuset är en mötesplats där ungdomarna bara får vara och där de är välkomna på riktigt. Det ska vara så avslappnat som möjligt och vi har verkligen kul på riktigt, säger Ness Hakin.

– Många av ungdomarna hade inte så stora möjligheter i sina hemländer men här får de möjlighet att prova på många olika aktiviteter. Vi har haft en DJ-workshop och efter det har en av de ensamkommande ungdomarna blivit DJ. Han var DJ på en fest som vi anordnade tillsammans på Kompasshuset. Vi hjälper honom vidare på bästa sätt, eftersom han verkligen visar intresse och talang, säger hon.

SARA NAZARI, 17 ÅR, har fört in poesin på Kompasshuset.

– Jag har skrivit en stor del av

mitt liv och hållit på med ”spoken word” i tre år. Det är en form av poesi som man framför för publik. Poesi är min grej, säger Sara.

Ness Hakin, projektledare för SVs träffpunkt Kompasshuset i Stockholm.

HON UPPTRÄDER MED sin poesi på många olika ställen och för ett år sedan fick Sara en förfrågan om att hålla i en workshop i poesi på Kompasshuset. Sen dess har hon fortsatt med det, eftersom det gav mycket positiv energi och glädje.

– Jag brukar framföra mina egna dikter, för att ge ungdomarna inspiration och jag kommer med feedback på deras dikter. Nu senaste gången spelade vi in dikterna och gjorde en video till.

– På mina poesiworkshops får ungdomarna skriva om vilka teman de vill. De är öppna med det de skriver om. Dikterna förmedlar starka känslor om allt ifrån kärlek och saknad till det mer vardagliga. De använder ett väldigt vackert språk, säger Sara Nazari.«

10 frågor

till Per Holmlöv

Sprint: ”700 personer bodde plötsligt på en fjällsluttning och 300 personer kom till en by med 80 bofasta…”

TEXT MATS NILSSON FOTO LINA JOHANSSON

författare utformade övningar som översattes till de aktuella språken, engelska, arabiska och dari. Vi har även använt lättlästa böcker på svenska som biblioteket tillhandahållit. Tränarna utbildades enligt ett ”train-the trainers”-program som jag använt tidigare i min yrkesverksamhet. Tränarna har även fått cirkelledarutbildning i SVs regi.

5Hur många nyanlända har fått utbildning genom Sprint?

– Cirka 450 asylsökande har gjort 35 000 elevtimmar.

6Hur många ledare har varit igång under året?

–Vi använder inte begreppet ledare, vi säger tränare. Vi har haft 30 tränare, varav tio förflyttats av Migrationsverket… Tio har praktik eller arbete i Åredalen och tio är fortfarande aktiva.

7Handlar det bara om vuxna nyanlända som undervisas i språk?

1Förra hösten kom det 1 000 flyktingar till lilla Åre kommun med cirka 10 000 invånare. De flesta kunde få undervisning i svenska från dag ett.

Hur gick det till?

– Initiativ togs från SV och Röda Korset att gemensamt försöka samla ideella krafter, då vi insåg att detta kunde bli riktigt illa. 700 personer bodde plötsligt på en fjällsluttning på Continental Inn och 300 personer kom till en by med 80 bofasta.

– Ett gäng entusiaster slöt upp och vi enades om hur vi skulle gå tillväga under rådande förutsättningar. Projektet fick namnet Sprint som dels är en akronym – SPRåk INTegration – dels signalerar fart. SV Åre är projektägare och anordnare. Vi hade en pilotgrupp för att testa metoden drygt en månad efter deras ankomst. Ett 30-tal svenskar anmälde sig till projektet som språkstödjare.

2Det handlar inte bara om språk.

Vad mer ingår i begreppet Sprint?

– Vi lär oss svenska genom att tala svenska, läsa svenska, skriva svenska och sjunga på svenska. Vi har gjort studiebesök på museer, bibliotek och lokala arrangemang.

Vi har haft kul! Vi har använt asylväntan på ett konstruktivt sätt.

3Vilka samarbetar SV med?

– Åre kommun, asylboendena och en del med Röda Korset, de svenska volontärerna som uttalsstödjare samt kyrkan vad gäller lokaler.

>> Fakta Namn Per Holmlöv.

Familj Gift med Lisa. Två hundar – Jaque och Siri.

Bor Järpen.

Intressen Rider och åker skidor.

Aktuell med Projektledare/utbildningsansvarig i Sprint, en metod för att lära nyanlända svenska.

– Ja, asylsökande under 18 år utbildas av kommunen enlig lag.

8Hur har det gått att få volontärer till verksamheten?

– I början var entusiasmen stor, nu har vi fyra, fem entusiaster kvar.

9Hur är stämningen just nu med regeringens nya regler för att få asyl?

– Dum fråga! Det är uppenbart för oss som möter människorna hur fruktansvärt detta slår. I Sprint märks det med bristande intresse, engagemang och förlorat hopp.

Tacksamhet som abrupt vänds till frustration är ödeläggande för både människor och samhälle.

4Kan du i korthet beskriva metoden Sprint som ni använder och fördelarna med den?

0Ni delar gärna med er av erfarenheterna av Sprint. Var kan den intresserade hitta mer information?

– Vi använde tränare som vi utbildade i svenska och pedagogik.

Dessa tränare var frivilliga asylsökande som talade engelska och var beredda på att stå framför en grupp landsmän och hjälpa dem lära sig svenska. En frivillig läromedels-

– På Facebooksidan Svenska för nyanlända och genom filmen om Sprint som finns på Youtube. Vi har en länk till allt svenskamaterial med översättningar till olika språk som får användas på www.tinyurl. com/swedishsprint.« N R 8 2 016 I MPU L S 17

CIRKELLEDARE » INTERVJUER

Sånt är livet i en cirkel…

Victor, Massimo, Nathalie, Emma och Annelie har något gemensamt – de är studiecirkelledare.

Här berättar de varför de lägger mycket av sin fritid på att leda en grupp vetgiriga deltagare och varför de själva får så mycket tillbaka.

Victor: Varje gång en kursdeltagare lär sig något och sedan använd Vad får dina ord att glöda?

Den frågan brukar Victor Estby ställa till sina kursdeltagare. Läs och skriv mycket, är ett annat av hans bästa tips till dem som vill utveckla sitt skrivande.

VICTOR ESTBY HAR en bred erfarenhet av

skrivande. Redaktör, författare, journalist och handledare är några av titlarna han skulle kunna sätta på visitkortet. Dessutom leder han kurser och studiecirklar hos Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

18 IMPUL S NR 8 201 6

– Det som driver mig när jag leder kurser och studiecirklar är att dela med mig av det jag lärt mig under drygt 15 år som skrivhandledare, författare, journalist, redaktör och lektör. Dessutom lär jag mig saker av mina deltagare. Studieförbunden har den fina folkbildande cirkeltanken, där både ledaren och deltagarna bidrar, säger Victor Estby.

Victor ser ofta hur hans deltagare utvecklas i både läsande och skrivande.

– Varje gång en kursdeltagare lär sig något och sedan använder sig av det blir jag berörd. Då har jag och hen åstadkommit något som gjort världen lite bättre. w Vilket är ditt bästa tips till personer som vill utveckla sitt skrivande?

– Fundera på vad just du kan berätta, eller vad du skulle vilja skriva om. Vad får dina ord att glöda? Vad vill du berätta om så pass mycket att du vill ta den tid och möda som krävs för att arbeta fram en bra text?

Läs mycket och skriv mycket är ett annat tips, säger Victor. w Artiklar, dagsverser och ungdomsböcker är några texter som finns på din meritlista. Berätta mer!

– Ja, jag har skrivit många sorters texter.

Dagsverser har jag publicerat över tusen stycken i olika tidningar under snart tjugo år. Jag har gett ut ungdomsböcker och varit redaktör för en rad antologier. Den senaste är en novellantologi, där jag både var redaktör och medverkande författare.

Massimo: Våga prata, var inte blyg

Nathalie: Utvecklande att lära ut till andra

Massimo Cingolani leder tre studiecirklar i italienska i veckan i Partille och Göteborg.

Nathalie Andersson är Feministsmeden som lär ut silversmide till andra. Utanför jobbet med butiken och de egna smyckena håller hon kurser i silversmide hos Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

– DET BÄSTA sättet att komma igång

Att skriva – och att lära ut skrivandet – är Victor Estbys passion.

FOTO: JOSÉ FIGUEROA

är att inte vara blyg och att våga prata. Jag kom till Sverige för två år sedan och pratar så mycket svenska jag kan. Det är samma sak med italienska, säger han.

Massimo har både nybörjar- och fortsättningscirklar i italienska. När han kom till Sverige fick han genom en annan studiecirkelledare kontakt med SV. Han tränar mycket på svenska språket hemma med sin flickvän Diana, som är aktiv i SV i Lerum.

– Det finns ett stort intresse för Massimo Cingolani. det italienska språket, berättar Massimo. Det kommer några nya deltagare varje termin.

– Flera av dem som går i studiecirklarna hos mig reser ofta till Italien och vill bli mer delaktiga i kulturen, matlagningen och det italienska samhället.

DE STARTAR CIRKLARNA med att prata

der det blir jag berörd w Vad har du på gång framöver?

– Nuförtiden skriver jag mer texter för vuxna läsare. I vinter kommer min andra bok på Karnstedts förlag. Den består av mina bästa dagsverser från de fyra senaste åren och en samling noveller.

Victor skriver också sångtexter och limerickar.

– Flera av mina sångtexter finns insjungna, en rad finns anmälda hos Stim, någon finns på Spotify. Limerickar har jag skrivit hundratals. Dem brukar jag läsa upp när jag framträder, ofta med min fru som är sångerska, säger Victor Esby.

Victors kurser finns hos Studieförbundet Vuxenskolan i Stockholm.

Matilda Asp

svenska så att de får en bra relation till varandra.

– Vartefter byter vi ut de svenska orden mot italienska. Jag lägger in lite grammatik då och då så att det blir hela meningar.

Efter den tredje lektionen kan de föra enklare samtal med varandra på italienska.

–Jag gillar det sätt att lära ut på som SV tillämpar. Det är lärande genom samarbete och att ha en bra återkoppling mellan ledare och deltagare.

Massimo Cingolani är utbildad lärare. Han kom från Italien till Sverige för att söka jobb. Nu väntar han på sin svenska lärarlegitimation och vikarierar under tiden som lärare på gymnasie- och grundskolenivå i Göteborg.

Mats Nilsson

– JAG VILL ATT man ska känna sig

stärkt när man har på sig mina smycken, säger Nathalie, medan hon plockar fram smycken och förbereder för att öppna för dagen.

Som 15-åring flyttade hon 43 mil hemifrån för att gå guldsmedslinjen på gymnasiet. Efter det hade hon lärlingsplats hos en smed i två och ett halvt år och gjorde därefter gesällprov för att själv bli smed.

Sedan 2014 kallar hon sig för Feministsmeden och i mars i år öppnade hon butiken på Kungsholmen i Stockholm.

– En kompis till mig frågade om jag kunde göra ett kvinno­ tecken i guld.

Jag började göra lite mer Nathalie Andersson och det sålde med sitt örhänge. jättebra på nätet. Ungefär samtidigt blev jag sjukskriven från mitt jobb hos en juvelerare på grund av astmaproblem. Då bestämde jag mig för att starta eget i stället, en dröm jag hade haft länge.

UTANFÖR JOBBET MED butiken och de egna smyckena håller Nathalie i kurser i silversmide hos Studieförbundet Vuxenskolan. Efter flera år som kursoch cirkelledare känner hon nu att hon vill ta en paus och ägna mer tid åt företaget. Hon kommer att sakna den kontakt hon haft med deltagarna.

– Jag har utgått från vad eleverna själva vill göra och klurar sen ut ett sätt för dem att kunna göra det. Att lära ut till andra – det är väldigt utvecklande för mig!

Ida Ömalm Ronvall

N R 8 2 016 I MPU L S 19

»

CIRKELLEDARE » INTERVJUER

Emma: Alla delar med sig av vad de gör i SVenska till kaffet – Vi skapade konceptet ”SVenska till kaffet” i maj 2015, berättar Emma Mosslemani. Det började som en liten blogg. Nu är ”SVenska till kaffet” ett stort community där de delar med sig av det de gör.

Anneli Ripsäters kurser varar en hel helg.

FOTO: LARS-GÖRAN ABRAHAMSSON

Anneli: Det är roligt att klä om möbler, det går lättare med skratt Anneli Ripsäter ägnar flera helger varje termin åt att lära andra hur man klär möbler.

ANNELI ÄR PROFESSIONELL möbelta-

petserare i Växjö och arbetar varje dag i den egna verkstaden. På lördagar och söndagar har hon kurser för både nybörjare och dem som har lite vana. Tre helger har det blivit den här hösten.

– Då packar jag bilen full med grejor som vi kan behöva, säger Anneli, och åker till Studieförbundet Vuxen­ skolans lokaler på Smedjegatan där kursen hålls.

VID VARJE TILLFÄLLE är kurserna i möbeltapetsering fullbokade. Som mest har Anneli tio deltagare för att kunna hjälpa alla att komma igång.

Det som ska kläs om har deltagarna med sig – det kan vara en stol eller en fåtölj.

– Någon har haft en soffa med sig men det blir i största laget att hinna med, säger Anneli.

Hon började som studiecirkelledare för cirka fem år sedan. Då var

20 IMPUL S NR 8 201 6

det kvällskurser i möbeltapetsering som gällde, tre timmar per gång vid sex tillfällen.

– Det gick bort väldigt mycket tid för att plocka fram och plocka undan.

Det är bättre att ha ett längre pass två dagar i rad för att bli mer effektiv och hinna med mer. Deltagarna vill ju bli klara med det som ska kläs om.

Dessutom verkar många ha lättare för att gå på kurs en helg än att försöka pricka in sex vardagskvällar.

NÄR KURSERNA STARTAR i SVs lokaler

är borden placerade så att alla kan gå runt dem och komma åt möbeln som ska kläs om från olika håll. Anneli börjar med en presentation och berättar om vad som ska göras med de olika möblerna. Till några behövs specialverktyg som Anneli kan tillhandahålla. När tyget är valt sätter hon deltagarna i arbete.

– Nybörjare behöver av naturliga skäl mer hjälp i början, säger Anneli, men det brukar rulla på bra.

– Viktigt för mig och för gruppen är att hålla humöret uppe. Det är roligt att klä om möbler! Med mycket skratt går allting mycket lättare.

Mats Nilsson

EMMA MOSSLEMANI ARBETAR heltid som cirkelledare och är ansvarig för den dagliga verksamheten på Dalaberg i Uddevalla.

– Vi har ungefär 100 deltagare i veckan, berättar Emma medan hon sätter på kaffe till dagens två sista grupper.

– Hos oss har vi asylverksamhet, svenska och samhällsinformation. Snart börjar vardagssvenska som är det nya uppdraget från migrationsverket. Jag ville arbeta med invandrare och göra min lilla del för att integrera dem i samhället. Det är en målgrupp som jag alltid varit intresserad av.

HON BÖRJADE HÖSTEN 2012 på en femveckors praktik, som

förlängdes till sex månader.

– Under första tiden hade vi inte så många deltagare.

Vi hade systuga där damerna sydde, stickade, virkade och fikade samtidigt som vi skvallrade. Läxhjälp, yoga, ekonomi, samhällskunskap och matematik stod också på schemat.

– Hösten 2014 smällde det till ordentligt och det blev ett stort fokus på svenska. Vi var tvungna att byta inriktning för behovet var så stort. Det var nu det kom män in i verksamheten. Det var roligt. För att lära svenska snabbt pratar vi, tittar på film, lyssnar på musik och delar kakrecept vid sidan om vanligt plugg.

– De som kommer hit sitter verkligen inte och väntar på bidrag. De vill lära sig allt så fort som möjligt och bli en del av Sverige. Det som märks tydligt varje dag är våra deltagares tacksamhet.

Lära sig svenska är ett heltidsjobb, det räcker inte med två dagar i veckan, tipsar Emma.

Therese Johansson Kläth

Emma Mosslemani är cirkelledare på heltid.

SKAPA » TA I HAND

Carlos Carranza visar Lisa Eriksson hur makramé knyts.

Stina Nilss skapar en skål i papier maché i workshoppen som Katia Ibarra leder.

BILDER: NINA NILSSON OCH SAMUEL PETERSSON

Den suveräna dansgruppen Lemanor höjde stämningen ytterligare med sin energi.

TA I HAND I TROLLHÄTTAN

Mirna Ticona, Gholam Nabi Amiri, Paul Parsa, Hanif Ahmadi, Hanif Qasemi och Yohuna Amine kollar kartan.

Skaparfestligt!

Fantasi, färg och form. Kreativiteten flödar när deltagarna i projektet Ta i hand sätter igång.

T

a i hand finns på flera platser i Västra Götaland och Göteborgsområdet. När det var skaparfest i Trollhättan i slutet av november deltog över 150 personer.

Träffarna före skaparfesten har varit många under de år som projektet pågått och som ska fortsätta under 2017.

– Vi vill skapa möten genom att skapa med händerna. Vi träffas, handarbetar och samtalar för att undersöka vad människor slöjdar och vad det kan betyda för individen, berättar projektledarna Ingrid Johansson och Jenny Löfgren.

– Ta i hand finns i områden som ofta hamnar i skymundan bredvid innerstadens dominans. Vi jobbar

regionalt och finns i förortsområden och på landsbygd i Göteborg, Falbygden, Trollhättan och Vänersborg.

STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN (SV)

äger projektet och samarbetar med Slöjd i Väst, Svensk Form Väst samt flera nationella, regionala och lokala organisationer.« N R 8 2 016 I MPU L S 21

PORTRÄTTET » CHARLOTTA VON ZWEIGBERGK

Alla kan drabbas av fattigfällan

Charlotta von Zweigbergk skrev en bok om förnedringen

Högaktuella författaren Charlotta von Zweigbergk har skrivit en av årets mest angelägna böcker om hur hopplöst det är att vara fattig i dagens Sverige. Risken att fastna i fattigdomens fälla är stor och konsekvenserna förödande. Inte nog med såväl fysiskt som psykiskt förfall. Sällan får man den hjälp som så desperat behövs för att kunna resa sig igen. Det vet hon av egen erfarenhet.

TEXT EYAL SHARON KRAFFT FOTO JAN-ÅKE ERIKSSON

A

ugustprisnominerade ”Fattigfällan” (i kategorin svensk fackbok) av författaren Charlotta von Zweigbergk är en drabbande undergångsberättelse som angår oss alla.

Nästan en och en halv miljon människor lever i risk för fattigdom i Sverige enligt Statistiska Centralbyråns siffror för 2014. En del av dem har varken råd med mat för dagen, hela strumpor eller receptfria mediciner.

Berättelsen personifieras av Beata – en medelålders kvinna, med vuxna barn och en hyrestvåa i Stockholms innerstad. Beata är egenföretagare och har utbildning, medelklassbakgrund och adligt efternamn, liksom gott om välbeställd släkt och vänner. Alltså en person som hade ett hyggligt svenssonliv – innan hon trillade i fattigdomens fälla, alltså begått ett oförlåtligt misstag: blivit sjuk.

Detta är startskottet för Beatas ofattbara lidande och

22 IMPUL S NR 8 201 6

sorg. Det finns dock många andra vägar till fattigdomens avgrund utöver sjukdom. Man kan bli arbetslös, utförsäkrad eller drabbas av en personlig kris efter en skilsmässa, närståendes dödsfall eller något annat av livets törnar. Alltså, alla kan drabbas.

– Har man väl trillat i kan det bli början till någonting fruktansvärt, något som är svårt att ta sig ur på egen hand. Problemet är att det inte finns något skyddsnät. När det kommer till kritan får man ingen hjälp att ta sig ur krisen. Trots att man kämpar på blir det bara värre, säger Charlotta von Zweigbergk.

HON SITTER I sin träsoffa i köket medan de tända stea-

rinljusen och teet doftar hemtrevligt. Några äpplen står på en grön duk. Beatas tillvaro känns däremot allt annat än mysig. Som egenföretagare med F-skattesedel innebär sjukdomen att hon blir beroende av sjukpenning från Försäkringskassan. Men en utdragen byrå-

»

N R 8 2 016 I MPU L S 23

PORTRÄTTET » CHARLOTTA VON ZWEIGBERGK kratisk hantering stoppar den nödvändiga utbetalningen. I den akuta nöden som uppstår förmår hon varken betala skatt eller hyra. Inte för att hon inte inser vikten av det, utan för att hon helt enkelt saknar pengar.

– Hon har inga pengar i ordets rätta bemärkelse. Inte som vi slarvigt säger när vi inte har så mycket pengar att röra oss med.

Beata kan inte ens skaka fram en femma!

Hon har vare sig råd med underkläder, hygienartiklar, stearinljus eller glödlampor.

Hon har inte råd att ta bussen till en vän.

Det är onödigt att säga att hon inte har råd med mat, vilket givetvis späder det på den onda cirkeln.

Visst får Beata småslantar, men aldrig en tusenlapp i handen som kan inge den trygghet som krävs för att planera inköp och göra kloka matlistor med linser och rotfrukter.

norlunda och misslyckad. Det bryter ner en människa. w Är inte självmordstankar en överreaktion på fattigdom?

– Man kan tycka det, men tänk att allt tas ifrån dig och du känner dig utstött. Du håller på att förgås av ensamhet och oro.

Framför allt ser du inget hopp.

NÄR MAN TROR att Beata inte kan sjunka mer får hon nycklar för att kunna mata grannens fåglar. Hon stjäl bara några tepåsar där och en deciliter ris här. Likväl drabbar det moraliska förfallet som ett knivhugg.

– Hon kände sig som samhällets avskum. Det sista hon hade kvar var moralen och stoltheten. Nöden tog allt detta ifrån henne.

Där är vi framme vid fattigdomens destruktiva centrum: skammen.

– Att vara fattig är att skämmas. De flesta fattiga skäms alldeles fruktansvärt – hellre TANKEFÖRLAMAD, OLYCKLIG OCH svältande än säger hur det ligger till. De berättar inte är kroppen inprogrammerad till ens för sina närmaste av fruktan att trösta sig med fett och socker. av att vara betraktade som misslyckade.

Så även Beata. Den ständigt gnagande hungern, och oron, leder Skammens tystnad är förödande, menar hon. Den maler sönder henne till en svältdiet på vanvettiga produkter som margarin, självförtroendet som behövs för gamla, prisnedsatta kakor och så att orka resa sig ur askan. Uppgivenheten cementeras. Värst är småningom alkohol. nog att man inte får någon hjälp – Innan man dömer henne ska att komma tillbaka. man själv vara i en liknande situaCharlotta von tion. Mat är grundläggande för – Det finns en tro om att de fatZweigbergk. tiga har begått ett misstag eller vår överlevnad. När magen skriker av svält kan man inte tänka klokt och har sig själva att skylla. Man betraktas som lösa problem. Oron gör något med hjärnan. inte lika smart eller karaktärsfast som andra. Det är trams! Det är dags att vakna upp När man är helt desperat av svält och oro och inse att de fattiga är lika duktiga och och förlorat allt hopp om trygghet tänker lika smarta som vi. De har bara haft otur. man helt irrationellt.

Fattigdomen och oron lämnar kännbara DÄRFÖR EFTERLYSER HON en god portion ödavtryck i kroppen, framhåller Charlotta von mjukhet. Hennes engagemang – och tillbaZweigbergk. kahållen frustration – märks i röstläget.

– Man kan få ont i magen, ryggen, lederna – överallt. Som fattig får man bara – Det är så lätt att tänka att man aldrig ersättning för receptbelagda mediciner, rehamnar i en sådan situation eller att man ceptfria mediciner har du inte råd med. Då skulle lösa den mycket bättre. Men det är kan även små krämpor bli stora. en farlig tanke att inbilla sig att man själv är en övermänniska. I grund och botten är vi I BRIST PÅ pengar utvecklar sig simpel tandväldigt lika och behöver samma grundlägvärk till en mardröm. Trots teoretisk rätt gande saker. förnekas Beata akut tandvård av allsköns På de tre månader som boken har funnits formalistiska skäl. Smärtan och förtvivlan som följer är bottenlösa – och fleråriga.

Exklusivt >> Tills en snäll tandläkare förbarmar sig över Namn Charlotta von Zweigbergk henne och behandlar henne gratis.

Gör Frilansjournalist och författare. Har skrivit Fattigdomens lopp mot avgrunden påtolv böcker. verkar i allra högsta grad även psyket och Aktuell Med ”Fattigfällan”, Ordfront förlag. påskyndas av undermålig mathållning och Ålder 56 år. fysisk utmattning, menar hon. I orons kölBor Gamla stan, Stockholm. vatten hemsöks man av ångest, sömnlöshet Familj Tre vuxna barn och fyra barnbarn. och, om det vill sig riktigt illa, depressioner Passion ”Jag läser mycket, tre böcker i veckan. och självmordstankar – som Beata.

Jag har en faktabok och en roman på natt– Det finns en stor sorg i att trilla omkull duksbordet nästan jämt.” och inte klara sig, inte vara en del av samViktigast i livet ”Kärleken till mina närmaste, så klart!” hället. Du blir medveten om att du är an-

24 IMPUL S NR 8 20 1 6

ute har telefonen och e-postmeddelanden gått varma. Kyrkan och frivilliga organisationer har hört av sig med liknande historier. Många privatpersoner har också givit sig till känna.

– De säger ”Jag är Beata, jag känner igen allt från boken”. Jag är väldigt nöjd med att jag har skrivit en bok som berör och leder till debatt. Men jag är bekymrad över att det enda som politikerna kan tänkas göra är att skärpa kontrollen av de fattiga och göra en besvärlig situation ännu svårare. En alltför hård kontroll är förödande för en person som redan kämpar med sin bristande självkänsla.

DET STORA BEKYMRET i förlängningen är att fattigdomen kan polarisera och segregera samhället än mer.

– Stora klyftor kan föra med sig mer oro och våld som kan förstöra för alla – även de rika skulle förlora på stora klyftor.

Lösningen hon föreslår är att staten tryggar överlevnaden för alla som riskerar att hamna i fattigfällan. Reda pengar utan onödig byråkrati så att människan kan koncentrera sig på att bli egenförsörjande igen.

Dessutom gärna en stödperson att rådgöra med under krisen, när de egna tankarna är förvirrande och alla goda råd är dyra.

Boken ”Fattigfällan” kom till sedan ”Beata” kontaktade förlaget Ordfront med en önskan om att Charlotta von Zweigbergk skulle skriva hennes berättelse.

– Hon visste att jag skulle förstå henne.

Jag var själv sjuk för 15 år sedan, väldigt sjuk, i hjärninflammation. Jag fungerade inte och kunde inte skriva. Samhället fanns inte alls för mig. Risken fanns att jag aldrig skulle resa mig.

Ensam med tre barn hade hon bara ett val, att kämpa som bara den och tvinga sig att återerövra funktioner som att läsa och skriva på svenska. Så småningom kunde hon komma tillbaka till jobbet.

MEN SKRIVANDET VAR inte precis den stora drömmen under uppväxten i Stockholm som mellanbarn i en fyrhövdad syskonskara.

– Jag ville bli konstnär eller bagare tillsammans med min kusin. Men jag blev ingen bagare. Min kusin, Thomas Bodström, blev justitieminister och jag blev författare.

Fast först hade hon jobbat inom vården i tio år för att sedan av en slump bli besöksguide på DN och Expressen. Därifrån var 30-åringens språng till skribentbanan kort.

Rätt snart kände hon att hon hittade rätt.

– Det gick så lätt att skriva, jag kände att jag hade mycket att säga. Det jag tycker allra bäst om är att skriva om livsöden.

Människor är intressanta. Min drivkraft är viljan att förstå. Men jag tycker också om att väcka frågor. Varje gång jag förstår en sak så förstår jag att det finns fler frågor.«

MAD

Träffa någon du inte har sett på länge.

Kommer du ihåg henne? Hon som busade och skrattade högt. Som engagerade sig i saker så intensivt att hon glömde tid och rum. Våra studiecirklar har förmågan att väcka gamla drömmar och intressen och ge dem nytt liv.

Hos oss hittar du cirklar i fler än 200 olika ämnen som kan leda till spännande insikter. Är det ingen som passar? Starta en egen cirkel. I vad du vill. Var du vill.

Vi finns på fler platser än något annat studieförbund. Välkommen till sv.se N R 8 2 016 I MPU L S 25

MUSIK » BAN BIANCA

Ännu ett SV-band på väg upp Det är en helt vanlig torsdagskväll i Tungelsta söder om Stockholm.

Bandet Ban Bianca samlas för att repa i en av Studieförbundet Vuxenskolans replokaler.

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

V

ictor, Kim, Fredrik och Kimmy tar efter arbetsdagens slut en kaffe på värdshuset innan de går till replokalen, som ligger snett över gatan. De kommer från olika håll – Kimmy bor i närheten av Globen i Stockholm, Fredrik i Sorunda och Victor och Kim i Tungelsta. De har spelat tillsammans i bandet Ban Bianca i två år och jobbar mycket med att sprida musiken på sociala medier – Spotify, Youtube med flera.

De spelar in egna videos och har nästan alltid en kamera med sig.

– Det är kul att göra musikvideos, säger Victor Ekvall, som startade bandet med Fredrik Persson. Fredriks brorsa Kim hängde på och Kimmy Roxx anslöt när bandets första video skulle redigeras. Han var den basist som saknades och blev snabbt en i gänget.

Alla hade spelat i olika konstellationer tidigare så det var bara att köra igång.

REPLOKALEN I TUNGELSTA är en av de replokaler som Studieförbundet Vuxenskolan (SV) tillhandahåller till en rimlig hyra. Där kan de husera fritt och repa när som helst och inte behöva flytta instrument och annan utrustning till och från.

26 IMPUL S NR 8 20 1 6

Victor står som cirkelledare för bandet och fick hedersomnämnandet Veckans cirkelledare på SV Stockholms läns hemsida.

– Det var nog delvis för att jag och Lennart Zethzon, musikansvarig för SVs musikverksamheten i länet, i några år har arrangerat den återkommande Trädgårdsfesten den andra lördagen i augusti i Tungelsta med mycket musik och flera band som uppträder live. Ban Bianca spelade förstås också där och vi gjorde en video med en liveupptagning som vi lade ut på Youtube.

ALLA I BANDET håller med om att det är en tuff bransch och att de själva får stå för nästan alla kostnader. Nu spelar de gratis ibland bara för att de vill det. Spelningar på andra orter kostar också tid och pengar men alla gillar att stå på scen.

– Den bästa träningen är att spela live inför publik även om det bara är fem personer som lyssnar, säger Fredrik.

För att hålla nere kostnaderna gör de det mesta själva. Manus till videos och inspelningar och att de skriver all musik själva.

– Vi har aldrig spelat covers på andras låtar, allt vi spelar har vi själva skrivit.

Det finns också en viss konkur-

Medlemmarna i bandet Ban Bianca: Bröderna Fredrik och Kim Persson, Kimmy Roxx och Victor Ekvall.

rens med andra band när det gäller att få spelningar. Det band som vill vara förband till något större och välkänt band som turnerar i Sverige kan anmäla sitt intresse till de stora arrangörsbolagen som väljer och vrakar.

– Hittills har vi snubblat på mållinjen, säger Victor.

DET HAR BLIVIT många spelningar i

Stockholm även om konkurrensen är extra tuff där. Den 1 maj spelade Ban Bianca i Örebro, där också ban-

Musik >> Stockholms län

det Mustasch med Ralf Gyllenhammar spelade, för att nämna ett band som är känt utanför hårdrockarnas skara.

En annan framgång är att Ban Bianca vann musikvideotoppen på Youtube med deras första video.

NÄSTA STEG I karriären är en ny

singel – ”Dernier Jour de Cirque” – och en ny musikvideo. De får hjälp att producera singeln av proffset Linus Nirbrant i Autogrind studio i Bromma.«

Trädgårdsfesten i Tungelsta är en återkommande spelning för Ban Bianca.

FOTO: PRIVAT

SV Stockholms län sträcker sig från Norrtälje i norr till Nynäshamn i söder. I Haninge kommun, där bandet Ban Bianca håller till, finns cirka 20 replokaler. 14 av dem är i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) regi och sju med andra föreningar.

I resten av länet finns ytterligare 17 replokaler.

SV kan erbjuda studios och möjlighet att göra professionella musikvideos och allt runt omkring, till exempel utbildning inom musikområdet och att skapa speltillfällen.

– I Haninge kommun är för närvarande 41 band igång i SVs regi och i hela länet 83 band, säger Lennart Zethzon, enhetschef för området musik i SV Stockholms län.

Dessutom finns ett 50-tal grupper inom Vägen ut- och hip hop-verksamheten i fem kommuner i länet. I statistiken finns inte Stockholms stad med.

N R 8 2 016 I MPU L S 27

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Folkbildning kan bli ett hinder mot populism DEN NYA TIDENS POPULISM OCH MISSTRO ÄR EN UTMANING FÖR FOLKBILDNINGEN. EN BILDNINGSRESA KAN VARA ETT EFFEKTIVT HINDER MOT OROANDE TENDENSER. VI LEVER I TIDER av oro och miss-

tro som smittar. Både i Europa och i USA vinner populism och nationalism ny mark, samtidigt som globala hot tornar upp sig allt högre.

Mitt i denna nya verklighet står folkbildningen, med en fot i ett historiskt arv som är tryggt och ljust. Ett arv som är intimt förknippat med demokratins mest centrala kitt.

Men den andra foten står mer ostadigt, för den trevar just nu fram i okänd terräng.

Studieförbundet Vuxenskolan (SV) håller på att revidera sitt idéprogram och brottas därför i högsta grad med de frågor som samhällsförändringarna aktualiserar för civil­ samhället som helhet, men uppgiften att skrapa fram folkbildningens kärna angår alla som vill stå upp för klassiska bildningsideal.

KLARAR FOLKBILDNINGEN AV att

bevara en relevans i ett samhälle där både bildning och kunskap i viss mening har hamnat på undantag? Vi som på olika sätt engagerar oss i frågan hävdar att folkbildningen fortfarande kan spela en positiv roll i en rad avseenden, men vet vi att så är fallet och klarar vi av att övertyga andra om saken?

Många känner sig faktiskt inte det minsta stärkta som människor när klyftor i samhället ökar samtidigt som uppdelningar i vi och dem förstärks. I den mån folkbildningen skulle bli motmedlet 28 IMPUL S NR 2 201 6

har medicinen med andra ord inte hjälpt särskilt bra.

Tvärtom hotas respekten för kunskap när det viktigaste blir att i varje läge hysa tillräckligt tvärsäkra och starka åsikter.

Prövande förhållningssätt får ge vika för oförsonlighet, och den lågmälda men eftertänksamma överröstas inte sällan av den skrikande.

ALLT DETTA STÄLLER nya krav på studieförbunden, som måste se till att bli så inkluderande som de verkar för att samhället ska bli. När vägar till integration och mångfald ritas ut måste SV våga lyfta även de egna tillkortakommandena, för exemplets makt är stor och frågorna är brännande.

Går folkbildningen i otakt med tiden? Möjligen, men kanske är frågan helt felställd.

Kanske borde Folkrörelse­ sverige mer aktivt ställa bildningen som hinder för oroande samhällstendenser och ryggmärgsmässiga flockbeteenden.

En bildningsresa som inte omedelbart ger alla svaren, men där sökandet åtminstone blir ärligt, grundligt och inkluderande, är kanske precis det som folkbildningen bör erbjuda.

Så resonerar jag, men vad tycker du?

Stefan Tornberg ORDFÖRANDE I STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLANS IDÉPROGRAMGRUPP

Tvärsäkra åsikter slår igenom, respekt för kunskap minskar. Här USAs blivande president Donald Trump.

FOTO: ISTOCKPHOTO

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Ett starkt civilsamhälle kan stoppa extremism ”HANDBOK FÖR ARBETET MOT VÅLDSBEJAKANDE TERRORISM” ÄR EN NY SKRIFT SOM GES UT AV FORUM – IDÉBURNA ORGANISATIONER MED SOCIAL INRIKTNING. IMPULS PUBLICERAR HÄR FÖRORDET OCH INLEDNINGEN TILL BOKEN. Följande text är förordet och inledningen till ”Handbok för arbetet mot våldsbejakande terrorism”, som ges ut av Forum – idéburna organisationer med social inriktning med stöd av Överenskommelsen (den nationella överenskommelsen mellan regeringen, Sveriges kommuner och landsting samt idéburna organisationer inom det sociala området), KFUM Fryshuset, Ibn Rushd och Studieförbundet Vuxenskolan (SV). ”DEN VÅLDSBEJAKANDE extre-

mismen har väckt stor medial och politisk uppmärksamhet de senaste åren. Fruktansvärda våldsdåd runt om i världen har med kraft aktualiserat frågan om hur vi bäst skyddar det öppna samhället och demokratin.

Som ett svar på denna utveckling ser vi hur kraven på hårdare tag, fler repressiva åtgärder och specifika satsningar i syfte att gripa potentiella terrorister ökar. Samtidigt som både forskning och beprövad erfarenhet visar att den långsiktiga lösningen inte finns där.

Vad den långsiktiga lösningen i stället kräver är ett intensifierat arbete för ökad tillit, social trygghet och demokrati.

Det är direkt avgörande, om vi på allvar ska förmå möta den utmaning som extremismen utgör, att vi satsar både tid, resurser och kunskap på det

Civilsamhället kan skydda demokratin.

tidiga, socialt förebyggande arbetet.

ENDAST GENOM kraftfulla an-

strängningar i syfte att slå undan själva grogrunderna – individuella såväl som strukturella – för olika extrema och våldsbejakande miljöer når vi det samhälle vi vill ha.

Vi som står bakom denna skrift är alla representanter från den idéburna sektorn i Sverige. Forskningen visar att civilsamhällets organisationer har en viktig funktion i att motverka extremism. Civilsamhällets organisationer står närmre de individer som riskerar att ansluta sig till extrema grupper jämfört med exempelvis myndigheter, och många individer känner ofta ett större förtroende för det nära före­ ningslivet.

Vi utgör också en plattform för engagemang och meningsskapande som är två av de saker som forskning visat kan adressera det utanförskap och den polarisering som extremismen hämtar sin livskraft från.

FOTO: ISTOCKPHOTO

ALL DEN VERKSAMHET som ex-

empelvis idrottsföreningar, teatersällskap eller religiösa samfund står för utgör själva nyckeln till ett framgångsrikt arbete mot extremism.

Endast om samhället på ett långsiktigt och hållbart sätt lyckas mobilisera och stödja dessa verksamheter kan vi förvänta oss verkliga resultat.

Forum – idéburna organisationer med social inriktning är en paraplyorganisation för idéburen sektor i Sverige och vi vet av egen erfarenhet vilken förmåga och kapacitet som det svenska organisationslivet bär på. Särskilt tydligt visar sig detta när det kommer till arbetet mot våldsbejakande extremism, där civilsamhällets roll understryks gång på gång.

EN RAD OLIKA samhällsaktörer,

däribland Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, har varit noga med att poängtera att samverkan med idéburna organisationer är direkt avgörande om Sverige ska bli framgångsrikt i

arbetet mot våldsbejakande miljöer.

I egenskap av att vara initiativtagare till projektet Civilsamhälle för tillit och demokrati – mot våldsbejakande extremism har vi även själva varit högst delaktiga i detta arbete. Projektet har under 2016 bidragit till att på olika sätt stödja och mobilisera det svenska civilsamhället samt utveckla kontakterna mellan dels civilsamhällets organisationer men också civilsamhällets organisationer och offentlig sektor.

HANDBOKENS SYFTE ÄR tvådelat.

För det första vill vi möjliggöra för anställda och engagerade i det svenska civilsamhället, beslutsfattare och personal i offentlig sektor att tillgodogöra sig en grundläggande förståelse av den våldsbejakande extremismens natur och uttryck. För det and­ra syftar publikationen till att ge en ökad förståelse för den ideella sektorn bidrar till att motverka framväxten av densamma.

Publikationen lyfter övergripande frågeställningar om den våldsbejakande extremismens natur, bakomliggande orsaker samt varför civilsamhället har en central roll i arbetet mot den. Forum – idéburna organisationer med social inriktning står som avsändare för publikationen i sin helhet, men fler organisationer har deltagit i framtagningen av den.”

N R 8 2 016 I MPU L S 29

LITTERATURTIPS

(Annonssida)

Jakt

JÄGARSKOLAN

– Det kompletta bokpaketet för Jägarexamen

• Lättläst och illustrativ huvudbok • Ljudbok till huvudboken • Studiehandledning med över 450 frågor och svar • Jaktlagstiftningen i berättande form

Pris: 745 kr

Beställ Jägarskolan i Jägareförbundets butik www.jagareforbundet.se

Historia

får lära känna professorer, filosofer och Nobelpristagare som verkade i en tid då kvinnor inte skulle ta plats.

Det var inte lätt och det tog lång tid.

Men rättvisan vann till sist.

Sara Teleman har både skrivit och illustrerat Rösträtt för kvinnor.

ISBN 978-91-7053-541-3 LL-förlaget

Rösträtt för kvinnor!

Runt om i världen firar kvinnlig rösträtt 100 år. I Sverige fick kvinnorna gå till valurnorna första gången 1921, efter en lång och envis kamp för jämlikhet och rättvisa. Men vad ledde fram till denna förändring? Följ med på en resa genom historien, och lär dig mer om kvinnorna som var feminister långt innan ordet var känt. Vi 30 IMPUL S NR 8 201 6

Upp till kamp!

Kampen om arbetarnas rättigheter har varit lång och blodig. Det började med demonstrationer för åtta

timmars arbetsdag och för rättvisa löner. Med åren krävde arbetarna fler rättigheter. Sedan 1890 är första maj arbetarnas högtidsdag. Den delvis våldsamma historien började då fyra arbetare hängdes på Haymarket Square i Chicago. Berättelsen handlar också om personer som Joe Hill, Mary Anderson och Kata Dalström.

Författaren och journalisten JanEwert Strömbäck har skrivit om fackliga frågor under många år. I ”Upp till kamp!” berättar han personligt om arbetarrörelsen och historien kring första maj.

ISBN 978-91-7053-541-3 LL-förlaget

Missa inte bokkatalogen nr 3/2017

Migrationsinfo för alla

Ny utgåva av ”Migrationsinfo för alla” har kommit. Boken är full av fakta, statistik och forskning om migration och integration i Sverige och världen. Den är ett perfekt underlag för diskussioner i skolan, på arbetsplatsen eller i ditt politiska förbund. ”Migrationsinfo för alla” är en kunskapsbank du kan bära med dig i väskan, dela ut till vänner eller ta fram under fikarasten på jobbet.

ISBN 978-91-8737-929-1

Tankesmedjan Fores

LITTERATURTIPS

(Annonssida)

Samhällsvetenskap

Måste jag donera mina organ om jag dör?

Sidan 242

Måste jag betala skatt om jag köper en bil utomlands?

Sidan 365

Vilka nationella minoriteter har vi i Sverige?

Sidan 475

Om jag hyr ut min lägenhet i andra hand, vilka regler gäller då?

Sidan 156

Jag ska starta företag – hur gör jag då?

Sidan 293 Vad är Gröna kortet?

Sidan 457

Hur utses regeringen?

Sidan 497

Boken om allt Eller i alla fall nästan allt. Samhällsguiden är en unik handbok i konsten att leva i vårt land.

I boken finns lättläst och kortfattad information om det offentliga Sverige. Samhällets regelverk, utbud, rådgivning och service, från vaggan till graven.

Beställ Samhällsguiden via vår hemsida www.wolterskluwer.se/offentligapublika­ tioner, per e-post kundservice@wolters­ kluwer.se eller på telefon 08­598 191 90. best.nr 978-913832680-0 pris 355:– exkl. moms

Funktionsnedsättning Anna på Brännö

Anna har just fått sitt alldeles egna hem på Brännö utanför Göteborg.

Där kan hon bestämma själv över sitt liv. Anna är glad över sitt lilla hus. På Brännö bor många musiker, och Anna känner de flesta av dem.

Ibland är hon med i ett band som heter De Ökända. Varje vardag tar hon båten till jobbet på Kulturlabbet.

Där spelar hon teater, skriver manus och sjunger. Och så funderar hon mycket på kärlek, och hur hon ska hitta någon att leva med. ”Anna på Brännö” handlar om att bli en fri och självständig person. Boken är skriven av Agneta Slonawski och har många fina fotografier av Bibbie Friman.

ISBN 978-91-7053-537-6 LL-förlaget

direkt från sveriges myndigheter

VILL DU SYNAS HÄR?

Vi har specialsidor med » EXTRA Hon vinner SVs förfat tarpris litteraturannonser tre gånger om året.

April: årets bokkatalog September: litteraturIMPULS GRANSKAR tips TT AVTALETIP SOM KAN December: litteraturSPLITTR tips EUROP A 4 SIDOR UT A BLICK Vill du annonsera, kontakta Alstrax Resurs: Björn Fingal 08-410 64 660 annons@ om 4 nya bo alstraxresurs.se och farfad ken 4 att titta bakå erns öd t för Nr 5 Septem ber 2016 Årg 49 30 kr

ALEXANDRA PASCALIDO U:

Solsidans barn får se skuggorn a

Studieförbu Vuxensk ndet olans tidning

Elisabeth Åsbrink

OLE K BYD AL

Smed som längten ar till Afrika UMEÅ

Nyanlända ungdomar i filmskola WEJDAN DER

KY

Konstnär en som målar inför publi k

…O SVER CH SÅ PULS, IGE RUNT, NO OCH KR TERAT YSS

öde i nazister att nas Europa se nuet 4 pappans 4 ensamh eten

N R 8 2 016 I MPU L S 31

LITTERATURTIPS

(Annonssida)

Svenska för invandrare

SFI-boken

Ingång

Man behöver olika typer av och olika nivåer på texter att arbeta med när man ska lära sig ett nytt språk.

I vår nya sfi-serie Ingång finns allt du behöver, så att du inte behöver leta efter kompletterande material.

Ingång finns för samtliga studievägar och kurser och varje del i serien är utformad efter respektive målgrupp.

I serien finns textböcker, övningsböcker, lärarhandledningar och kompletta digital läromedel. För mer information och fler komponenter se gleerups.se/sfi.

ISBN 978-91-406-8853-8 Ingång, studieväg 1, textbok ISBN 978-91-406-8854-5 Ingång, studieväg 2, textbok ISBN 978-91-406-8852-2 Ingång, studieväg 3, textbok Gleerups

”SFI-boken” bygger på autentiska intervjuer med olika människor: invandrare och infödda svenskar, barn, unga och äldre. Materialet har ett språkligt fokus och innehåller färdiga frasexempel samt uppgifter som ger bra träning inför NP. Ett modernt, äkta och vuxet läromedel för alla studievägar. Finns även som komplett digitalt läromedel. För fler komponenter se gleerups.se/sfi.

ISBN 9789140664938 Kurs B+C LÄS! ISBN 9789140664945 Kurs B+C ÖVA! ISBN 9789140664969 Kurs B+C LYSSNA! (cd) ISBN 9789140664952 Kurs B+C Elevwebb ISBN 9789140680747 Kurs B+C Lärarwebb ISBN 9789140685124 Kurs B+C Digitalt, elev ISBN 9789140685131 Kurs B+C Digitalt, lärare Gleerups

Lyssna på svenska

Hörförståelse för sfi Ett häfte med hörförståelseuppgifter för kopiering samt hörmanus, facit och cd-audio. Hörövningarna är indelade i tio områden, med två eller tre svårighetsnivåer inom varje område. Språket är enkelt talspråk som rör vardagsnära ämnen.

Av E Jönsson.

ISBN 978-91-406-6531-7 Kopierings­ underlag inklusive cd (audio) Gleerups

Andra upplagan ”Sätt full fart” är ett modernt och heltäckande basläromedel för svenska som andraspråk på gymnasiet.

Denna andra upplaga är omarbetad för kurs 1, 2 och 3 enligt de nya kursplanerna. Sätt full fart har en humoristisk ton och många konkreta övningar som stimulerar eleverna till ett mer aktivt lärande.

ISBN 978-91-406-8306-9 Faktabok

Gleerups

Förlag/distributör Gleerups Utbildning 040-20 98 00 info@gleerups.se Svenska Jägareförbundets Förlag Köp via www.jagareforbundet.se Myndigheten för tillgängliga medier 08-580 02 700 info@mtm.se

Stockholm 15 februari 2017

Spelsugna band sökes!

Vill ni spela på House of Metal eller Nordic Live nästa år?

Anmäl ert intresse på www.svmusik.se.

32 IMPUL S NR 8 20 1 6

Sätt full fart

Vilja Förlag 042-442 24 20 info@viljaforlag.se Wolters Kluwer Sverige AB 08-598 191 90 kundservice@wolterskluwer.se

Umeå 3-4 mars 2017

LITTERATURTIPS

(Annonssida)

Undervisa med lättläst på Vardagssvenska

PAKET: VARDAGSSVENSKA

ISBN: 978-91-77231-83-7 8 böcker.

Pris: 749 kr Beställ via www.viljaforlag.se Du kan också köpa böckerna separat.

Vilja förlag ger ut lättläst skönlitteratur för personer som lär sig svenska. Ofta används böckerna i Sfi-undervisningen, och inom ramen för Vardagssvenska och Svenska från dag ett.

är att de har ett mycket lättläst språk och fungerar bra för de som är nya inför det svenska språket.

Paketet gör det lätt att hitta böcker utifrån läsarens behov.

Dessutom blir det 10 % billigare.

Nu har vi tagit fram ett bokpaket med böcker som passar i undervisningen på Vardagssvenska.

Böckerna utspelar sig i svenska vardagssituationer. Gemensamt

Arbetsmaterial till böckerna Till alla böckerna finns ett kostnadsfritt arbetsmaterial som ligger på Vilja förlags hemsida.

Materialet stöttar cirkel- eller

info@viljaforlag.se

samtalsledaren samt läsaren, och sätter böckerna i ett sammanhang. I materialet finns dessutom övningar som ligger i linje med studieplanen på Vardagssvenska.

Vill du veta mer om Vilja?

Besök vår hemsida på www. viljaforlag.se Det går också bra att mejla din postadress till info@ viljaforlag.se så skickar vi vår katalog kostnadsfritt.

www.viljaforlag.se

N R 8 2 016 I MPU L S 33

KULTURKRYSSET DEL AV PJÄS SÅ FORT DET GÅR GRUPP SOM HAN ÄR SÅNGARE I

HAFT PÅ KÄNN

PANNA MORGONBLAD

HAR FRU GLED

ÄR VARA TILL PROGRAM I TV4 SOM HAN MEDVERKAT I PÅSTOD KÄNNER TILL

KAN RENA RÄKNAS I MATTE

DET NYSTAS FÖRMODA

KAN EJ FLYGA STRILADE SKIVA ULVAR

SKÄRINGER TAS MERIT UPP I GAS

SES GLAD

URAN

DANSKÖ AVBÖJA DANSKT SKOMÄRKE

TYG MED GLANS CENTILITER MAX I TRIO

KAN MAN MED ÖGON

SIKT

FOT PÅ SPETS GE LÖFTE OM

TOA

ÄR DET TVÅ I

SLUTORD GÅR NER I PRIS

FESTER

FINNS

MYCKET BRA

KORRIGERA

HUNDLÄTE TUR PÅ HÄST

SKARA

STÅENDE

TÄNKER SPILL DU OCH DE ANDRA

FRÖLING

GISSA

HALVGRÄS

KAN DRA SIG

INTE INKOPPLAD ÄR BEBIS

FYLLT PÅ SOPPA SOLO I OPERA

FÄRGA

GÅ NER

ÄNGSLA

DRICKS GRÖNT

BASKETLIGA I USA KAJKAR

SAADE

DELAS BOK IN I FÅR EN

TRAVSPELSBOLAG

KORNKNARREN

SOM VÄGER MYCKET

DET FÖRSTA TECKNET

GRANN FÅGEL

Vinn bok om huskurer

SMÅ I NATUREN KAN DRAS UT

V SÄTT

ÄR BRANT PEKAR MED FINGER

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 6/2016 Ingegerd Egberth, Fornåsa, Monica Karlsson, Kolsva, och Tomas Sjöberg, Hässelby.

Namn Adress

V TRÄD MED KOTTAR

K H A F F V E

DRICKS SVART KUBB

34 IMPUL S NR 8 201 6

PÖMSIG OCH FEM PÅ KORT I FOTEN SAGA

T R Ö T T V E P A R

LEDER HAN I SVT

BÖR MAN TÄNKA EFTER? KAN

DET BLIR TILL MJÖL

AVVÄRJDE

Postadress

N K R Y P R E S Å R I S S O S T U P T S Å T I S A R A L E K N Y S T A L E S U N D T U A T A K T E R T R I S F A N S E Å S E STRUNTPRAT BLIR KVAR

Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 16 januari. Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 8/16”. Tre lyckliga vinnare får var sitt exemplar av boken ”Kloka råd, huskurer & mormorsknep”.

SIGNALERAR HUR SA?

AVDIC

T Å G R E T U T T E E R

STORT RUM

BOCKAR

NEJDER FÖRLEGAD

Å S A A L M R A A R T A D

RULLA GARN TRÄD I KALMAR

RÅMA

GE NOBBEN

VILL HA AUTOGRAFER

LEDER HAN I SVT

HONFÅR

STYRA EKAN

GOTTGÖR STORT LAND

JANUARITJEJ

PLANTERAT ÄR SNÅRIGT

FÅGEL SOM DANSAR HIVA

GENLJUD

BRUK

FLORSTUNN

FÅ I SÄNG

TILLGIVEN LOTT

SLITA HÅRT ÅSTADKOMMA

BRES PÅ MACKA

GRÅA

TINGELING

EN BIT PÅ VÄGEN

NATURHÖJDEN

TOR OCH ODEN

T

ORDLISTA VINSTSUMMA

N E T T O

DAGBOKSPOJKE TROENDE

K R I S T E N

Lösning till Kulturkrysset nr 6/2016.

© Bulls

BILJUD

ÄR KOLOR

S A C K A S A O L A R L R I K A N O R A N A B E N B E R T I R E O G E N U N M Ö R A O S T A P P K A A

KAN SULAS SAMTLIGA

TV-PROFIL SOM HAN HAR BARN MED

HAR SPETSIGA TOPPAR

NEJ I LONDON

SPRÖT

TVÅ ATT GÅ MED HAR VIT DUK

ÄR POLEN EN DEL AV

ÄTS

KIM JONG GOTLAND

KURANSTALT

STANK AUTOMATKARBIN

SAGOORM

© Bulls

TÖS I GNÄGGA TEAMET

SPIONER

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

Niklas och Jenny leder Vi Unga »Det arbete Vi Ungas vänner lägger ner är hedrande och viktigt» Niklas Björkegren och Jenny Eriksson är nyvalda ordföranden i förbundet Vi Unga.

VI UNGA. Förutom val av styrelse delades det ut pengar på Vi Ungas förbundsstämma i Uppsala den 4–6 november. Årets gåva från Vi Ungas Vänner till lokal verksamhetsutveckling i Vi Unga blev 61 000 kronor.

– Det arbete som Vi Ungas vänner lägger ner är hedrande och viktigt för Vi Unga, säger Niklas Björkegren, som tillsammans med Jenny Eriksson valdes till ny förbundsordförande.

Pengarna går till Vi Ungas Snabba slanten-pott som Vi Unga-föreningar runtom i lan-

det kan söka pengar ur för lokal verksamhetsutveckling.

– Vi har startat över 60 nya föreningar i år och för många av dem är pengarna från Snabba slanten avgörande för att de ska komma i gång med sin verksamhet. Pengarna kommer att komma till stor nytta, säger Jenny Eriksson.

Skateboardledaren Fredrik Kinnbo, 28, från Extremsport i Enköping Vi Unga, fick ta emot årets Vi Ungas Vänners stipendium på 5 000 kronor för unga folkbildare Fredrik till Gunnar AnKinnbo. derssons minne.«

Niklas Björkegren och Jenny Eriksson valdes till nya ordföranden på Vi Ungas förbundsstämma i november.

FOTO: DESIRÉE WIDELL

49:-

Vi visar /ST läder

Ahmad Alhallaq (nederst) och Karam Tayeh är från Syrien och Hamed Bakhtiari från Iran.

De har gjort filmer för nyanlända om hur det är att leva i Sverige.

89:-

Vi visar läder /FP arbete CHOKLAD

Filmer om livet i Sverige Vad behöver man veta som ny i Sverige? Det har filmaren Ahmad Alhallaq med vänner i Värnamo tänkt en hel del på. Resultatet blev tio korta instruktionsfilmer om livet i Sverige.

INTEGRATION. Ahmad

Alhallaq kom till Sverige för två år sedan. Tillsammans med andra flyktingar, kommunen och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) har Ahmad gjort flera korta informationsfilmer.

I november var det premiär för ”Min nya värld”, tio korta filmer som visar flyktingars

arbete GLAS/PORSLIN PENNA

erfarenheter av att vara ny i Sverige.

Filmerna berättar hur det fungerar i vardagen, till exempel i tvättstugan. Hur får man kontakt med myndigheter?

Bakom och framför kameran finns, förutom Ahmad Alhallaq, Karem Tayeh och Hamed Bakh­tiari från Syrien och Iran.

De har också varit i Sverige i cirka två år.

Till premiären kom busslaster med folk från Rydaholm, Bor, Forsheda och Kärda.

Filmerna kommer att läggas ut på internet.«

NY JULKATALOG! SE DEN ONLINE I WEBBSHOPEN

.

99:-

Vi visar /FP

läder CHOKLADarbete FORMAR 2 ST

Julfint

MASSOR AV KREATIVA TIPS OCH PRODUKTER FÖR VINTERNS ALLA KURSER I VÅRA BUTIKER OCH WEBBSHOP!

KUNDTJÄNST: 0511-267 67. WEBBSHOP: www.slojd-detaljer.se BUTIKER:

SKARA

STOCKHOLM

MALMÖ

N R 8 2 016 I MPU L S 35

Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Andreas Bergström: Populismen behöver bemötas på många plan.

G

utenbergs tryckpress är en av de mest omvälvande uppfinningarna i mänsklighetens historia.

När vem som helst kunde sprida böcker, pamfletter och nidbilder bävade Europas makthavare. Tryckpressen var en av de viktigaste faktorerna bakom reformationen, som i sin tur ledde fram till 30-åriga kriget. Upplysningen och de amerikanska och franska revolutionerna är också svåra att tänka sig utan snabb ANDREAS BERGSTRÖM spridning av skrifter.

Trots sammanbrott för viktiga samhällsinstitutioner och miljoner döda skulle nog få önska att tryckpressen inte hade uppfunnits. Däremot har vi försökt tämja pressens makt. Sverige har en stolt tradition med världens äldsta tryckfrihetslagstiftning. Men lagen ger inte en oinskränkt frihet. Vi har ett system med ansvariga utgivare, Pressens opinionsnämnd, tryckfrihetsbrott med mera. trodde att ökad informationstillgång skulle leda till att lögner och hemligheter avslöNÄR RADIO OCH tv kom var makthavarna jades. Sådant förekommer, men samtidigt mer på alerten. Det talade ordet och bilder kan de som saknar förtroende för etablerade aktörer finna varandra och bygga upp är ännu mer lättillgängligt för massorna nätverk av lögner som tycks helt omöjliga än tryckt text. De flesta länder har någon att påverka med fakta. form av public service för att se till att det finns en, ur statens perspektiv, balanserad TRADITIONELLA MEDIER HAR visat en oföraktör som sätter tonen för etermedier. I måga att möta utvecklingen. När konspiSverige var alternativ länge förbjudna. rationsteoretiker och lögnare var obskyra Internet var nästa revolution. Sedan sociala medier och bloggar slog igenom för kunde de ignoreras. När de lyfts fram av likasinnade på nätet måste de skildras, men tio år sedan har de visat sig ha sin egen i stället för att avslöjas som bluffmakare samhällsomstörtande logik. En del

ställs de mot hederliga motståndare som om de vore likvärdiga.

Framgångarna för USAs blivande president Donald Trump och andra populister är delvis en produkt av detta. Populismen behöver bemötas på många plan – genom att tala respektfullt till människor som upplever sig utanför, lyssna ödmjukt till alla röster, sätta in åtgärder för att minska problem kopplade till invandring, handel och annat som oroar många. Men kanske bör vi också fundera på hur vi får ett mer konstruktivt samtalsklimat på nätet.

»Kan vi bygga upp nya arenor där högt i tak inte innebär låg nivå?

Alla röster måste få höras, men hur de hörs och bemöts är en avgörande fråga för demokratin.»

STATEN VARKEN KAN eller bör hindra ano-

nyma bloggar, twitterdrev eller konspiratoriska diskussionsgrupper. Men vi kan förmodligen hitta regelverk, gärna frivilliga, liknande dem som pressen har för att hålla en civiliserad nivå. När de flesta tidningar stängde kommentarsfälten för att det var för stor utmaning att moderera dem flyttade man i stället samtalen till helt anarkistiska miljöer.

Det var nog ett misstag.

Kan vi bygga upp nya arenor där högt i tak inte innebär låg nivå? Kan stora aktörer som Facebook, Twitter, Google med flera ta ett större ansvar? Alla röster måste få höras, men hur de hörs och bemöts är nu en avgörande fråga för demokratin.«

Andreas Bergström är vice vd för tanke­ smedjan Fores samt fristående krönikör hos Liberala Nyhetsbyrån