Impuls 2016 7

Nr 7 November 2016 Årg 49 30 kr

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

CIRKLAR I STALLET

ALEXANDRA PASCALIDOU:

Jag har inte tid att dö

AKTIVITETER OCH ARBETE

SÅ FÅR DU EN BRA ÅLDERDOM 6 SIDOR SPECIAL

Travskolan – en riktig vinnare FUNKTIONSNEDSATTA

Ny teknik ger vettig träning ÅTERVINNING I JÄMTLAND

Elever blir planetskötare

Elsie på riktigt 4 Motståndet 4 Skilsmässan 4 Lidandet – nu berättar hon om smällarna i livet

Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #7 2016

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

Regionaliseringen och demokratin

Omslagsfoto

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år.

J

ust nu går diskussionens vågor höga över Har detta något att göra med regionfrågan? I landet om hur en kommande regionreform förstone kanske det känns långsökt, men om man kan se ut och vem som ska bjuda upp vem väljer att se regionfrågan mindre som en fråga om till dans. Som äktenskapsförmedlare har den administrativa gränser och strukturer och mer så kallade Indelningskommittén bestående som en fråga om hur vi skapar ett engagemang i av Barbro Holmberg och Kent Johansson, en gång i den lokala och regionala miljön, blir den inte lika tiden förbundsordförande i SV, verkat. abstrakt. Det är så vi i folkbildningen kan och bör Äktenskapsmäklarna föreslår att dagens 21 län tänka. Ett proaktivt angreppssätt. ska bilda sex regioner och att några av dessa ska SAMTIDIGT SOM INDELNINGSKOMMITTÉNS förslag är gå före och bildas redan 2019. Redan i dag finns ju ute till diskussion sitter många och vänVästra Götalands- och Skåneregionerna ANDERS ÖHBERG tar på vad det ska bli av de två demokraoch får Indelningskommittén som den tiutredningar – ”Låt fler forma framvill bildas också ett Stornorrland med de tiden” och ”Palett för civilsamhället” fyra nordligaste länen, en Svealandsregion där Dalarna, Gävleborg, Söderman– som presenterades under våren och nu land, Uppland, Västmanland och Örebro varit ute på remiss. SV föreslog redan i föreslås ingå samt att Värmland blir en remissvaren över dessa utredningar att del av Västra Götaland. regeringen borde ta ett samlat grepp och Från både de som förespråkar en regibjuda in till en bred demokratidialog onreform och de som är motståndare är och i det arbetet engagera den starka lokala närvaro som studieförbunden och demokratiargumentationen viktig. Det resten av civilsamhället är bra. Vi behöver en bred och grundläggande demokratidiskussion inte minst har i hela landet. med tanke på de stora samhällsutmaStefan Löfven, Alice ningar vi står inför.

Bah Kuhnke och Ardalan Shekarabi har ett utomordentligt tillfälle MAN BEHÖVER BARA tänka i termer av integrationen, att ta initiativ till en demokratidiskussion på bredden urbaniseringens effekter på människor och strukturer, växande bildnings- och digitala klyftor och där folkbildningen och brist på redskap för att utveckla den lokala democivilsamhället blir enkratin. Ett utanförskap i förorterna och på landsgagerade och drivande. bygden och hos grupper som exempelvis personer Det engagemang som med funktionsnedsättning, som inte ges plats på visas i regiondiskussionen är en bra grund. arbetsmarknaden, hälsoläget, klimatfrågan med Den frågan är på sikt mera gör att utmaningarna känns stora och att lösningarna inte står att finna i statliga utredningar viktigare än att lägga kraften i strukturfrågorna.« utan förutsätter en bred diskussion med många.

För folkbildningen och civilsamhället öppnar sig ANDERS ÖHBERG anders.ohberg@sv.se här intressanta perspektiv.

REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu

»För folkbild­ ningen och civilsamhäl­ let öppnar sig här intres­ santa pers­ pektiv.»

2 IMPU L S NR 7 201 6

FERTILITETSTALET understiger 2,1 i alla europeiska länder. Det är den undre gränsen för att befolkningen ska reproducera sig själv. Det du, Åkesson.

VI UNGA växer över landet. 60 nya klubbar. Otroligt. Unga kreativa människor behövs i bildningsdiskussionen och för att stärka folkbildningen.

SJÄLVFÖRSÖRJNING var en stor fråga på 60-talet när självförsörjningsgraden var nästan 90 procent. I dag är den under 50 procent, utan debatt.

Chefredaktör och ansvarig utgivare John Hillstierna 070-855 30 96 john.hillstierna@sv.se Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se Annonser Björn Fingal, Alstrax Resurs AB 08-410 646 60 annons@alstraxresurs.se Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0 Tryck och repro Sörmlands Printing Solutions AB, Katrineholm FOTO: THRON ULLBERG

ANDERS TRE BÄSTA

THRON ULLBERG

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

TS-kontrollerad upplaga: 25 900 (2015)

”

Det är också välkommet att ett estetiskt ämne införs i samtliga program. Kunskap och kreativitet är lika viktiga.

(Lärarnas Riksförbund om gymnasieutredningen.)

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga.

Sms: 0708-553081, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Äldreprojekt går till Europafinal

4 4 Jobb efter pensionen

SENIORER. Lars Lindh är en av dem som fortsatt ar-

beta efter pensioneringen. Har mår bättre och får bättre ekonomi. Uppdragen får ha via Veteranpoolen.

8 Ensamt och otryggt

SENIORER. Det är vanligt att äldre personer känner sig ensamma och otrygga på boenden eller hemma, skriver Socialstyrelsen i en färsk rapport.

14 Elsie Johansson, 85, aktuell igen

PORTRÄTTET. Elise Johansson, 85, debuterade som

författare när hon var 48 år. Efter trilogin om Nancy är hon nu aktuell med självbiografin ”Riktiga Elsie”.

20 Studiecirklar i stallet

TRAV. Samarbetet mellan Jägersro travskola och

Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Malmö går för högtryck. Flera hundra deltagare vill bli travkusk eller tränare.

24 Lek och spel i rehab

TRÄNING. Pia Hammargren och föreningen Funki­

bator vill få in ny teknik i träningen för personer med funktionsnedsättning.

28 Elever blir planetskötare

ÅTERVINNING. Grundskoleeleverna i Krokom, Öst-

ersund och Åre ska bli planetskötare. Det handlar om återvinning. Det är Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och föreningen Spilloteket som står bakom.

12

20

SPEL

”Vi vill införa rolig träning för personer med funktionsnedsättning”

24

DESSUTOM I DETTA NUMMER 10 Sverige runt 12 Danssteget // Jill Taube 13 Krönika Som om varje dag vore den sista // Alexandra Pascalidou 30 Puls Gratis studiecirklar, stöd till lokalpressen, flytten från asylboenden 34 Kryss 35 Noterat 36 Baksidan Undervisa om civilsamhället // Göran Pettersson

» Vi gratulerar Polisen, SPF Seniorerna, BOJ med flera och passar på att tacka för att vi fått varit delaktiga i arbetet med att sprida kunskaper genom detta prisvärda informationsmaterial.

Projektet ”Försök inte lura mig” syftar till att förebygga bedrägeribrott mot äldre och är ett samarbete mellan Polismyndigheten, Pensionärernas riksorganisation (PRO), SPF Seniorerna och Brottsofferjouren.

Projektet har vunnit första pris i den svenska brottsförebyggande deltävlingen i European Crime Prevention Award.

Den europeiska finalen avgörs i Slovakien i december.

SV Västernorrland

SV Arena om mat och moral

» En SV Arena, som handlade maten och moralen, arrange­rades i på Studieförbundet Vuxen­skolan i Borås den 28 oktober.

Huvudfrågan för kvällen var: Hur viktig är svensk matproduktion inom politiken?

SV Sjuhärad

N R 7 2 016 I MPU L S 3

LIVET SOM ÄLDRE » ARBETE

Lars Lindh trivs med att få nya uppdrag som pensionär. Han avgör själv när han vill jobba. Här putsar han båtdäck i Råå småbåtshamn utanför Helsingborg.

4 IMPU L S NR 7 201 6

Veteranpoolaren Lars fortsätter att jobba – för hälsans och ekonomins skull Allt fler fortsätter att jobba efter pensioneringen och allt fler arbetsgivare ser gärna att äldre medarbetare stannar kvar. Lars Lindh får uppdrag via en pool för äldre arbetskraft. Att jobba gör honom pigg, ger omväxling i tillvaron och stärker hans ekonomi.

TEXT SVEN ROSELL FOTO STEFAN LINDBLOM N R 7 2 016 I MPU L S 5

LIVET SOM ÄLDRE » ARBETE

D

et är måndag förmiddag.

En blek höstsol lyser över fritidsbåtarna i hamnen i Råå, några kilometer utan­ för Helsingborg. Sjöfåglar skränar längre ut, annars är det tyst.

Träbåtsföreningen och varvet ser ut att ha stängt för säsongen. Bara någon enstaka bil bland bodarna.

För någon månad sedan var det liv och rörelse här. Råå hyser en av landets största småbåtshamnar. Runt 1 200 fritidsbåtar hör hemma här, upplyser kvinnan på hamnkontoret.

Trots att det är i slutet av oktober ligger hälften av båtarna fortfarande i vattnet. En varm september som den gångna har fått båtfolket att dröja med att släppa taget om sommaren.

STRAX NEDANFÖR HAMNKONTORET står Lars Lindh på knä och putsar ett båtdäck fritt från alger och smuts.

– Jag har tvättat med schampo och nu putsar jag plasten med polermedel, säger han och reser sig upp.

Det är en segelbåt av typen Etapp 30, döpt till Knut Nils efter modellens två upphovsmän. Ägaren bor ombord på båten året runt vilket han långtifrån är ensam om här i hamnen. Den som bott här längst har sin brevlåda på kajen.

Lars Lindh utför jobb via företaget Veteranpoolen. Att göra Knut Nils fin är hans tionde uppdrag. Tidigare har det rört sig om trädgårdsarbeten och om att måla en kolonistuga. Oftast har det varit endagsuppdrag.

– Jag känner mig piggare av att komma ut då och då. Och så är det behagligt att vara klar med ett jobb, säger Lars.

HAN JOBBADE SOM produktionstek-

niker hos en dörrtillverkare under lång tid och har även varit fastighetsskötare. De fem sista åren före pensioneringen arbetade han som skolvaktmästare i Bårslöv strax utanför Helsingborg. Arbetet på skolan var trevligt och självständigt, tycker han.

– Jobbet var omväxlande och det gav utrymme för fantasin. Om något skulle lagas fanns det inte alltid en färdig lösning direkt. Då gällde det att hitta på en lösning själv.

När han fyllde 65 för ett par år sedan såg han fram mot att gå i pension. Ledigheten verkade lockande. Skönt att kunna ta det lugnt på morgnarna, tänkte han. Då skulle det bli massor med tid för barnen och de stora intressena att läsa 6 IMPU L S NR 7 20 1 6

LARS LINDH

»Jobbytena gör att jag möter många nya människor. Jag gillar att vara le­ dig, men vill också gärna tjäna någon extra krona.« (mest facklitteratur om historia, sjöfart och flyg), dansa argentinsk tango och för sin segelbåt.

Men han tyckte att det fanns tid för mer än så. Övergången till pension innebar dessutom en kraftig sänkning av den disponibla inkomsten. Pensionen motsvarar 67 procent av den lön han hade som vaktmästare och tappet täcks inte på långt när av bostadstillägget han får.

NÅGON TIPSADE HONOM om möjlig-

heten att fortsätta arbeta genom en pool som förmedlar jobbsugna pensionärer. Det verkade vara en bra idé, tyckte han. Sedan dess går han in på hemsidan när han har lust och ser vilka de beställda uppdragen är.

Eller så ringer någon från poolen och frågar om han är villig att ta ett visst uppdrag. Lars avgör själv när han vill jobba.

– Jag tar det lite som det kommer.

Men jag kan förstås inte tacka nej alltid, då skulle de väl sluta att ringa, säger han och skrattar.

Med sina 3 000 pensionärer är Veteranpoolen Sveriges största förmedlare av äldre arbetskraft. Den startade 2009 och växte snabbt till dagens 40 kontor över hela landet.

Företaget är ett dotterbolag till börsnoterade Homemaid Hemservice AB. Det finns även några mind­re bemanningsföretag med samma affärsidé. Trädgårdsarbete, hantverks­ tjänster och städning efterfrågas mest av privatkunderna medan företag efterfrågar personer med mer specifika kompetenser som snabbt kan rycka in som till exempel ekonomer eller administratörer.

TRENDEN ÄR TYDLIG. En färsk rapport från Arbetsmiljöverket, där 1 750 arbetsplatser besöktes, konstaterar att vi blir allt friskare, lever länge och arbetar i allt högre åldrar. I dag arbetar närmare 15 procent i åldersgruppen 65–74 år, antingen som anställda eller med egen verksamhet (19,2 procent män och 12,4 procent kvinnor är sysselsatta, enligt SCB).

Forskarnas slutsats är att hälsa och hög ålder inte behöver vara ett

Ångest och ensamhet vanligt hos äldre SIDAN 8

»

hinder för att stanna kvar länge i arbetslivet. Det är särskilt passande för de sektorer där det råder arbetskraftsbrist, arbetsgivarna kan utnyttja kompentent och erfaren personal under längre tid.

DET FINNS INGA större skillnader mel-

lan könen vad gäller åldrandets inverkan på hälsa och välbefinnande i arbetet. Men utvecklingen av folkhälsan visar att skillnaderna i hälsa ökar mellan låg- och högutbildade.

Dessa skillnader ökar snabbare bland kvinnor än bland män, uppger Arbetsmiljöverket.

Arbetslivet är könssegregerat vilket gör att fler kvinnor än män jobbar i fysiskt och psykiskt tunga arbeten. Äldre klarar vanligen fysiskt tunga arbeten sämre men klarar oftast mentalt krävande arbeten bättre. Vår kognitiva förmåga förändras inte på något påtagligt sätt upp till 70-årsåldern, därefter kan erfarenheten mycket väl kompensera en avtagande kognitiv förmåga.

Rapporten visar även att arbetsmiljön och attityderna till äldre medarbetare spelar stor roll för viljan att stanna kvar i hög ålder. På dessa områden kan arbetsgivarna göra mycket för att förbättra för de äldre.

VI ÅTERVÄNDER TILL Lars Lindh i småbåtshamnen i Råå. För att vara flexibel har han mestadels nappat på korta uppdrag.

– Jobbytena gör att jag möter många nya människor. Jag gillar att vara ledig, men vill också gärna tjäna någon extra krona.

Om höjd pensionsålder handlar om att man frivilligt får avgöra när och hur mycket man ska jobba, gör Lars tummen upp. Att gå i pension tvärt innebär en kraftig omställning i livet, inte minst för de som tycker om sitt jobb. Då är arbetet en del av identiteten som kan vara svår att lämna.

– Jag har träffat de som nästan är rädda för att gå i pension. De är kanske rädda för det okända.

Lars berättar om en kvinna som jobbat som städerska men som tröttnade på att vara ledig efter ett tag som pensionär. Hon ska nu börja ta jobbuppdrag genom en pool för veteraner.

– Jag ska fortsätta jobba ett tag till. Men hur mycket kommer nog att variera över tid, säger Lars och återgår till putsningen av båtdäcket.«

Att träffa nya människor och att som pensionär få ett extra ekonomiskt tillskott tilltalar Lars Lindh. Att putsa båtdäck är hans tionde uppdrag via Veteranpoolen. Tidigare har han bland annat målat om ett fritidshus och jobbat med trädgårdsarbete.

N R 7 2 016 I MPU L S 7

LIVET SOM ÄLDRE » ENSAMHET

Var tionde äldre besväras av ångest och ensamhetskänslor, rapporterar Socialstyrelsen. Alla lyckas inte hitta någon ersättning efter det tomrum som jobbet lämnat. Forskare varnar för att fattigpensionärerna blir allt fler.

TEXT SVEN ROSELL

HÅLL IGÅNG! Det bästa medlet mot ensamhet E

n grupp äldre inom äldreomsorgen lider av oro, ångest och sömnproblem. De personerna har störst besvär med känslor av ensamhet och otrygghet. Det är i denna grupp som det största missnöjet med äldreomsorgen finns, enligt Socialstyrelsens årliga undersökning av äldre som har äldreomsorg.

– Ängslan, oro och ångest kan bero på kroppslig sjukdom, men också på psykosociala faktorer som mindre fysisk aktivitet, brister i kosten eller bieffekter av läkemedel, säger Matilda Hansson, utredare på Socialstyrelsen.

Upplevelser av ensamhet kan hänga samman med förlust av partner eller livskamrat. De kan även vara kopplade till minskad fysisk rörlighet och till saknaden efter vänner och bekanta. Forskning har visat att ensamhet kan bero på en frånvaro av kontroll, att man inte kan påverka sin egen tillvaro. Det gör att man kan känna sig ensam även om man har människor omkring sig på till exempel ett äldreboende. Mer än hälften, 58 procent, av de äldre i undersökningen uppger att de besväras av ensamhet.

ETT INAKTIVT LIV på äldre dagar ökar risken för sjunkande välbefinnande i stort. Rapporten visar dessutom att när äldre upplever att de saknar möjlighet att påverka innehållet i omsorgen och personalens besökstider så tilltar missnöjet.

Meningen är att kommunerna ska ta fasta på den kritik som kommer fram i rapporten och genomföra förbättringar, påpekar Matilda Hans-

8 IMPU L S NR 7 201 6

son. Personalen behöver ha kompetensen att upptäcka äldre med psykisk ohälsa. Olika typer av värk beror ofta på någon form av dåligt mående.

– När man bor i eget boende, men har ett stort omsorgsbehov, behöver man förstås också träffa andra. Inte bara möta en hemtjänst som springer in ett par minuter och sedan är dagen tom, säger Lars Andersson, professor i åldrande och äldre.

INTRESSET BLAND ÄLDRE för att fort-

sätta arbeta efter pensionsåldern har ökat jämfört med 1980-talet.

Detta intresse har flera orsaker. En är ekonomisk.

– Vi vet att andelen fattigpensionärer ökar. Särskilt kvinnor, påpekar Lars Andersson.

Med ATP motsvarade pensionen 70–80 procent av lönen. Den andelen krymper ständigt. Om några år är andelen nere på 40 procent. Det beror på pensionsöverenskommelsen 1994 då pensionssystemet blev självreglerande. Det som betalas ut från pensionssystemet ska motsvara det som kommer in.

Att få tjänstepension (avtalspension) hjälper upp situationen, men utvecklingen av den allmänna pensionen får självfallet fler äldre att fortsätta arbeta för att plussa på sin pension. Pooler för äldre arbetskraft är ett exempel, ett annat är äldre som tar med sig sina yrkeskunskaper in i en egen firma.

DET KAN VARA svårt för många att hitta något som ersätter känslan av att göra nytta och den variation som arbetet gav åt dagarna. Att fortsätta

arbeta eller att återgå till arbetslivet kan vara lösningen för en del.

– Arbetslivet kan ha varit den spännande ”fritidssysselsättningen”. Då kan det vara knepigt att sluta. Det gäller att hitta en ersättning som passar en själv och det lyckas inte alla med, säger Lars Andersson.

Arbetsgivares intressen att anställa äldre har blivit något större

Seniorer i Skåne åkte på en utflykt med SPF och Studieförbundet Vuxensko lan (SV). Målet var Lund och att måla graffiti.

FOTO MARTIN LINDEBORG

jämfört med 1980-talet när alla helst skulle ”vara under 30 år, ha en god utbildning och lång arbetslivserfarenhet”.

– En och annan har fått upp ögonen för att äldre kan sina grejer bättre. Men äldre kostar i allmänhet mer. Och det kan vara besvärligt för en 40-årig chef att ha en 65-åring med större auktoritet.

Lars Andersson tar som exempel

Studieförbundet Vuxenskolan (SV) finns på äldreboenden i 150 kommuner. Det handlar om kurser och studiecirklar i allt från vävning till graffiti.

Skapande Hälsa (bilden) startades av SV i Åre och har spridit sig över landet. FOTO: SIMON SJÖRÉN

att något som chefen presenterar som en nyhet kanhända inte alls är ny vilket den äldre medarbetaren påpekar för både chefen och arbetskamraterna. Och chefens auktoritet hamnar i gungning.

– Å andra sidan kan chefen tänka att han nog blir av med medarbetaren när denne blir 67, säger han.

ARBETSKRAFTSBRISTEN INOM inte

minst skolan och vården är andra

anledningar till det ökade intresset för att skjuta fram pensioneringen och locka pensionärer tillbaka till arbetslivet. Frågan är om arbetsgivarna kan skapa de flexibla lösningar vad gäller arbetstider och arbetsuppgifter som många äldre kräver.

Den aktuella frågan hur fler äldre ska förmås stanna kvar i arbetslivet kan tänkas minska diskrimineringen av äldre. Lars Andersson myntade begreppet ålderism (från engelskans ageism) i slutet av 1990-talet och skrev senare en bok med den titeln. Ålderism innebär fördomar som hänger ihop med en persons ålder och som kan leda till diskriminering. Barns, kvinnors och funktionsnedsattas rättigheter slås fast i FNkonventioner, men inget sägs om äldres rättigheter.

Han har flera gånger framhållit att det borde forskas mer om ålderism.

ETT TYDLIGT EXEMPEL på diskrimine-

ring av äldre är att Socialstyrelsen rekommenderar mammografi till kvinnor mellan 40 och 74 år, men efter att diskrimineringslagen infördes försvarades lägre åldersgränser i vissa landsting med hänvisning till den kommunala självstyrelsen. Som om diskrimineringslagen inte existerade.« N R 7 2 016 I MPU L S 9

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

2 6 8

9

Redaktionen och inbjudna gäster hade fest när Medi@Boom firade 15-årsjubileum.

1KARLSKRONA

Medi@Boom firade 15 år Tidningen Medi@Boom firade 15-årsjubileum i Karlskrona med en hejdundrande fest.

JUBILEUM. Medi@Boom

görs av tolv reportrar med olika funktionsnedsättningar. Redaktionen och inbjudna gäster firade tidningens 15-åriga tillvaro lördagen 24 september.

Köerna ringlade långa utanför den hyrda fest-

PÅ GÅNG I SV

lokalen i Karlskrona.

Redaktionen finns i SVs lokaler.

Kjell Stjernholm från SVs förbundskansli höll ett invigningstal och bland dem som också passade på att hylla Medi@Boom var Karin Dovstad (L), ordförande i Funktionsstödsnämnden, och Elaine Lindeborg, avdelningschef på SV Blekinge.

Det visades en ut-

ställning av alla Medi@ Booms hittills utgivna nummer av tidningen med samma namn och en fotoutställning.

Alla kändisar som tidningen intervjuat hade fått en särskild inbjudan. Här är några röster från de reportrar som var med på jubileumsfesten.

Anna Sjöström: – Det var en superkul fest, det kom jättemyck-

15 2016

Mat och klimat samt framtid för jordbruk och landsbygd, var temat vid SV Arena i Linköping.

KARLSHAMN 22/11 Megacirkelträff för alla cirkelledare i Studieförbundet Vuxenskolan.

Lokstallarna kl 18.

10 IMPUL S NR 7 201 6

4

1 7 2 LULEÅ

Lektion i migrän FÖRELÄSNING. När Mo-

nicha Norén, sjuksköters­ ka och migränexpert, före­ läste hos Migränförening­ en i Norrbotten var det fullsatt i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) lokaler i Luleå. Hon berättade att migrän är ärftlig och att många inte söker hjälp utan lider i det tysta.

Hur blir framtidens mat?

TISDAG

STOCKHOLM 1/12 Megacirkelträff för alla cirkelledare i SV. Restaurang By, Stads­ hagen kl 18.

3

3 LINKÖPING

NOVEMBER

UMEÅ 24/11 Megacirkelträff för alla cirkelledare i SV. Elite Hotel Mimer kl 18.

et folk, med flera tal, musik och mingel.

Tim Olsson: – Festen var trevlig, det var mycket folk som kom och trevligt mingel.

Fabian Trulsson: – Det var en bra fest.

Jag gillade musiken, det var ett lokalt band som uppträdde för första gången. Det var en ära att det ställde upp för oss. Det var kul att träffa alla människor.«

5

MAT OCH KLIMAT. Diskus-

Louise Ridderström Alenbrand, moderator , Lars-Olof Johansson, SV, Petter Nordström, MUF, och Elin Anderberg, LRF Ungdomen, i SV Arenadebatten om mat och klimat i Linköping. I debatten deltog också Lisa Nåby, SSU, Niklas Wesslander, Grön Ungdom, och Magnus Ek, CUF.

FOTO: BO BÄCKMAN

sionen inleddes med frågan ”Hur ska svenska bönder bli konkurrenskraftiga?”. Är det viktigt att bonden äger växthusen och korna, undrade moderatorn Louise Ridderström Alenbrand,

verksamhetsledare för Östgötamat.

Mer diskussion blev det om kundens krav på obligatorisk ursprungsmärkning, närodlat, GMO, klimatförändringar och forskning för att hitta grönsaker som kan odlas i Sverige.

Arrangörer var Studie­ förbundet Vuxenskolan (SV) i samarbete med LRF Ungdomen i Östergötland.«

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

4GOTLAND

Bildningsresa med museitåg – Kliv ombord! ljuder ut över Hesselbys perrong. Studieförbundet Vuxenskolans ( SV) cirkelledare tar sin goodiebag och tågbiljett och kliver ombord i musei­ tågvagnarna. SV Gotlands upptaktsträff inför hösten med sina ledare har börjat.

VID TULE STATION gick alla

ledare av och fick prova på en workshop – bland annat att bygga ett biho-

Heldag till toner

SV Gotlands cirkelledare gjorde en bildningsresa i dubbel bemärkelse. Med både järnväg och hjärnväg.

tell, medveten andning, akvarellmålning och namns betydelser.

Efter gott fika var det dags att kliva ombord på tåget igen för resa mot Roma. En frågesport om Studieförbundet Vuxenskolan genomfördes och många häpnande över hur många som arbetar

för SV i Sverige och hur många människor som deltar i SVs kurser och arrangemang. Vilken kraft i folkbildningen!

VID VARJE STATION lyfte SV Gotland hur värdefulla cirkelledarna är i vårt samhälle. Hur varje ledare bidrar till att

få människor att växa inombords. Hur de genom cirkelpedagogiken främjar demokratin i vårt samhälle och att vi känner stolthet för att varje dag få arbeta med detta.

SV Gotland PETRA RÖNNESTIG MED PERSONAL

Vuxenskolan (SV) i Skåne ordnade i början av november en kostnadsfri heldag för seniorer på Kulturfabriken i Malmö.

Gästerna fick skriva och tonsätta musik eller delta i rockkören och prova modern dans.

8 JÄRPEN

Sprint med fart SPRÅK. Projektet

Sprint lär nyanlända svenska redan innan de fått asyl.

I Järpen får cirka 300 asylsökande svenskaundervisning ett par timmar i veckan med hjälp av språktränare och volontärer. SV (projektägare), Röda Korset och Åre kommun arrangerar.

9

Barnfestival satte nytt deltagarrekord

BARNKULTUR. Förutom Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och kommunen samarbetar ett 30-tal föreningar inom kultur och fritidsområdet för att göra barnfestivalen möjlig. Det

den nationella anhörigdagen 6 oktober handlade föreläsningarna på församlingshemmet i Robertsfors om demens; sjukdomar, en anhörigs erfarenhet och vården i Roberts­fors kommun.

Arrangörer var SV samt Robertsfors kommun, Hälsocentral och Demensförening.

SENIOR. Studieförbundet

5 LERUM

Barnfestivalen på Nääs slott i Lerums kommun genomfördes för fjärde året med 8 000 deltagare i olika åldrar. Det var nytt deltagarrekord.

Demensdag

ANHÖRIGDAG. På

7 MALMÖ

BILDNINGSRESA. Tillsam-

mans med samarbetspartnern Gotlandståget – Gotlands Hesselby Jernväg – ordnade SV Gotland en härlig start på hösten genom att bjuda sina ledare på en bildningsresa i dubbel bemärkelse.

Kvällen innehöll intressanta föreläsningar om tågets historia på Gotland och även hur föreningen Gotlands­ tåget har arbetat med att bygga upp sin fantastiska verksamhet.

6 ROBERTSFORS

är hemslöjds-, konst-, dans- och teaterföre­ ningar men även scouter och naturskyddsföre­ ningar. Samarbete sker också med etablerade kulturinstitutioner och ensembler som Göteborgs Symfoniker, hemslöjdskonsulenter och konsulenter inom byggnadsvård.

– Det är en unik möjlighet för våra föreningar att visa upp sin verk-

samhet för barn och anhöriga. Många värvar på så sätt nya deltagare och medlemmar, säger Johan Eklund, verksamhetschef i SV Lerum.

– På barnfestivalen kunde besökarna ta del av flera olika föreställningar med dans, teater och musik. Det fanns många prova-påverkstäder med slöjd och hantverk och att utforska naturen.«

Johan Eklund gladdes åt det nya deltagarrekordet.

200

föranmälningar var det till årets Kulturfest den 22 oktober på Södermalm i Stockholm.

Det bjöds på musik, vernissage med bubbel samt prova-på-aktiviteter som Studieförbundet Vuxenskolan (SV) erbjuder personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det var bland annat orientalisk dans, teater, cirkus och spela i band.

N R 7 2 016 I MPU L S 11

CIRKELLEDAREN » JILL TAUBE

Ett steg mot ett piggare liv Jill Taube, till höger, startade Danssteget och har studiecirklar och föreläsningar om vikten av att röra på sig för förhindra eller lindra depressioner.

Här är det gruppen i Bagarmossen i Stockholm som tar ut svängarna.

Jill Taube brinner för dans och den betydelse den har för hälsan. Hon har skrivit boken ”Själ och kropp”, leder studiecirklar i hälsa och dans i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Stockholm och anlitas som föreläsare.

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

A

tt skapa trygghet i gruppen är viktigt. I Dansstegets studiecirklar vill jag sprida kunskap om sambandet mellan dans och hälsa och berätta om hur personer med psykisk ohälsa mår mycket bättre av att röra på sig.

Det säger Jill Taube, psykiatriker, som startade Danssteget och bland annat kör det i cirkelform i Bagarmossen och Alvik i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Stockholms regi.

– Finns det deltagare med psykisk ohälsa i gruppen är det extra viktigt att det finns harmoni. Och det ska 12 IMPUL S NR 7 20 1 6

inte vara så pretentiöst, vi har en ganska låg tröskel.

Hon betonar att alla är välkomna till cirklarna, även om man värnar om personer som kanske inte vågar sig till andra större och mer krävande sammanhang.

JILL OCH DANSSTEGETS cirklar i dans

och hälsa i Stockholm är inne på andra året. Under hösten är det 14 pass på varje ställe, först sju träffar, sedan ett uppehåll i två veckor och innan terminen är slut har det varit ytterligare sju träffar.

– Att det är bra att röra på sig och

att det kan lindra depressioner finns belagt i många studier, säger Jill. Att dansa är dessutom roligt.

VARJE TILLFÄLLE INLEDS med en föreläsning, som ibland hålls av Jill, men även av andra ledare och ibland av inbjudna föreläsare. Det handlar om hälsa i en vid bemärkelse, med olika teman som sömn och depression.

Efter det startar övningarna. Det är linedance, en mildare form av zumba (Jill och en annan ledare är utbildade zumbaledare), afrikanskt och orientaliskt som ger rejäl motion.

– Som psykiatriker vill jag ibland vara utanför sjukvården och se hur dans kan bidra till tillfrisknande.

Förutom dansens rörelseglädje och det allmänna välmående det ger får deltagarna en känsla av att vara med i ett sammanhang, de blir piggare och gladare.«

Krönika

…OM ATT LIVET ÄR UTMÄTT

Hur ska jag leva tills jag äntligen blir gammal?

D

e hade hittat något i mitt vänstra bröst. En skugga vid hjärtat. De ville utreda det vidare i ett återbesök en vecka senare. Under dessa sju oktoberdagar gav jag bort kläder, slängde saker, rensade rum, stängde av mobilen och fokuserade på min åttaåriga dotter. Som om varenda dag var den sista. Som om jag plötsligt insåg att livet är utmätt. Att det finns ett bäst föredatum som närmade sig med ljusets hastighet.

Jag blickade tillbaka till alla vårar jag rusat igenom utan att stanna upp och alla somrar jag förbrukat på att oroa mig för allt som aldrig skedde.

Vad jag sörjde mest var faktiskt att jag nu skulle gå miste om just livets höst, ålderdomen, och allt som kommer med den.

Se min dotter växa och bli vuxen. Barnbarnen som enligt grekisk tradition ska få bära mitt namn. Jag sörjde allt jag genom åren skjutit upp till den dagen jag vaknar upp som en gammal grekisk gumma. En vis och busig bullmormor som tar sig tid att laga långkok utan andra deadlines än den slutgiltiga.

EFTERSOM JAG SANNOLIKT inte får bo med min dotter bor jag granne med henne.

Vägg i vägg. Jag tar hand om hennes barn och lär dem allt jag lärt mig och berättar massor om deras historia och gör mitt bästa för att göra odödliga avtryck i deras hjärtan.

trots tyngdlagens beklämmande övertag. Jag ser mig själv hur jag med rynkiga hängbröst, cellulitstänkt hängröv och dallrande gäddhäng stolt spatserar på stranden i blommig baddräkt, kastar mig i havet och flyter runt i timmar. Utan klockor som tickar och måsten som pockar på.

ALEXANDRA PASCALIDOU

Alexandra Pascalidou är journalist, författare, bloggare och programledare.

Lutad mot erfarenheter jag erövrat längs livets uppförsbackar sticker jag ut hakan och lägger näsan i blöt. Jag är en pantertant som slutat förminska sig själv.

Jag är en krutkärring som sträcker på sig

»Vad jag sörjde mest var faktiskt att jag nu skulle gå miste om just livets höst, ålderdomen, och allt som kommer med den.»

JAG YOGAR PÅ klipporna och boxas och jag läser alla romaner som alltid hamnade längst ner i högarna av obligatoriska faktaböcker. Jag går på universitetet och hänger med ungdomarna som förhoppningsvis tycker om mig trots eller tack vare alla år jag har på nacken.

Jag följer med dem på fester och jag dansar mig svettig med rörelser som vittnar om en annan tid. Jag reser långt bort och om kvällarna skriver jag böcker för eftervärlden.

Jag äter bara det jag älskar – mängder med choklad och glass och fisk och skaldjur och jag som aldrig lyckats rita mer än en streckgubbe målar på kanvas. Jag volontärjobbar och rycker in där jag kan göra nytta. Och jag är kär som en trygg tonåring och hånglar massor.

SÅ KOMMER DAGEN då jag genomgår en två timmars undersökning. Den argentinske läkaren ser bekymrad ut men jag försöker som vanligt lätta upp stämningen: ”Doktorn, jag har inte tid att dö. Jag har ett barn att ta hand om och en värld att rädda.”

Innerst inne tror jag ändå att dödsbeskedet inväntar.

När allt är klart får jag en kram och ett friskhetsintyg. Och jag undrar: Hur ska man egentligen leva tills man äntligen blir gammal?«

N R 7 2 016 I MPU L S 13

PORTRÄTTET » ELSIE JOHANSSON

’’

Jag är tacksam för livets törnar

I dag är bokaktuella 85-åriga Elsie Johansson en av Sveriges mest folkkära författare, inte minst för triologin om arbetarklassflickan Nancy. Men vägen dit har varit kantad av hinder som kunde ha fått vem som helst att ge upp. Hon behövde kuva motstånd inte bara inifrån, utan också hemifrån – och genomgå en smärtsam skilsmässa. Ändå vill hon inte vara utan sitt lidande, för då hade hon kanske aldrig blivit den författare hon är.

TEXT EYAL SHARON KRAFFT FOTO THRON ULLBERG

M

an blir lätt full av beundran för Elsie Johansson, för alla hinder hon har övervunnit på vägen till att bli den prisbelönta, hyllade och folkkära författare hon är i dag. Kampen för personlig utveckling har förts på flera fronter. Dels mot den fattiga uppväxtens kvarnsten – efterhängset mindervärdeskomplex.

Dels fjättrad i ett äktenskap med en man vars psykiska sjukdom och otrohet orsakade sorg och lidande och var en hämsko för skrivandet. Man kan undra varifrån denna ofattbara styrka och drivkraft att fullfölja sitt naturliga författaröde är hämtad.

Men låt oss ändå börja med en ljuspunkt i hennes vindlande livsresa. Debuten som poet med diktsamlingen ”Brorsan hade en vevgrammofon” vid 48 års ålder, det som hon kallar ”en av livets mest avgörande vändpunkter”.

– Jag hade diktandet i mig i så många år. Men jag

14 IMPUL S NR 7 201 6

kom inte igång på allvar innan jag hade fått förmånen att gå hos en bra psykoterapeut och tala ut om mitt liv.

Tidigare hade jag aldrig fått berätta om mig själv, aldrig fått ta plats. Jag var tvungen att ta hänsyn till andra, speciellt till min man. Mitt behov av att ta plats och kommunicera var uppdämt och mycket stort. Samtalen med psykoterapeuten blev förlösande för mitt skapande. Jag började först att bildväva och hade en utställning i ett galleri i Uppsala. Året därefter bokdebuterade jag. Det var fantastiskt! säger Elsie Johansson.

DET FINNS EN speciell anledning till varför debuten sma-

kade så ljuvt.

– Jag kom från en fattig arbetarfamilj där man inte hade tid att ägna sig åt läsning och diktning. Jag var en udda figur och därför var det underbart att få bekräftat att det dög att vara en sån som jag också.

Alla de många åren av uppdämt berättarbehov har

»

N R 7 2 016 I MPU L S 15

PORTRÄTTET » ELSIE JOHANSSON

’’

Jag har kämpat så hårt med den här boken. Min sonhustru undrade om det verkligen var nödvändigt att berätta om mitt äktenskap. Men det är 55 år av mitt liv! Jag kan inte hoppa över det och låtsas som om det aldrig existerat. Men det finns inget hat inom mig. Bara besvikelse och sorg. hittills renderat i en diger skörd av 24 böcker. Ändå har hon alltjämt ett gott öga till debutboken.

– Den ligger nära hjärtat och är kanske min bästa.

Men också min senaste bok, självbiografin ”Riktiga Elsie”, är mycket viktig för mig. Den handlar om mitt liv och mitt författarskap och är bland det svåraste jag har skrivit. Jag har kämpat så hårt med den här boken.

Min sonhustru undrade om det verkligen var nödvändigt att berätta om mitt äktenskap. Men det är 55 år av mitt liv! Jag kan inte hoppa över det och låtsas som om det aldrig existerat. Men det finns inget hat inom mig.

Bara besvikelse och sorg.

för henne alltid kommer att förknippas med sina vackra bruna ögon – liksom också doften av nattviol och nystruken bomull. I förälskelsens berusning omfamnar de varandra och förklarar evig kärlek. Men när hon avslöjar sin hemliga dröm om lärarutbildning, avfärdar han den och menar att den dagen hon förverkligar sin önskan kommer hon att gå ifrån honom. Då avger hon Löftet – hon ska avstå. Hon ska offra sin utbildning på kärlekens altare.

– Jag älskade honom. Men ordet ”älska” är ett allvarligt begrepp… Som 16-åring visste jag ingenting om livet. I dag skulle jag nog säga att jag var förälskad!

NÅGON ANNAN HADE kunnat vara hatiskt revanschlysten

PÅ SÄTT OCH vis svek hon inte sitt löfte. Hon blev aldrig lärarinna.

– Det var svårt att leva med Bruno, men jag visste att han behövde mig. Han behövde mig fram till sin död.

Sin första ansökan om skilsmässa fyllde hon i och skickade till tingsrätten när sonen var tio år gammal.

Just när det började gå bra för dem ekonomiskt begick Bruno det första sveket.

– Jag fick klart för mig att han hade en kärleksaffär vid sidan om. Allting brakade ihop. Av löftet att vi skulle älska varandra livet ut fanns inget kvar. Ett snedsprång hade jag kunnat acceptera, men inte lögner. Då brister tilliten och utan tillit är en relation omöjlig.

Konsekvenserna blev djupgående, inte för inte betraktar hon den perioden som den värsta i sitt liv.

– Undan för undan tappade jag mitt självförtroende som kvinna. I alla år hade jag försökt att hjälpa honom när han mådde dåligt. Varför gjorde han något så ojuste mot mig? Självklart blev jag sårad, men också arg.

på en make som under ett drygt halvsekel stått i vägen för livet och självförverkligandet. Uppenbarligen inte Elsie Johansson. Utstrålningen av den vackert åldrande kvinnan i fåtöljen i det lilla konferensrummet med antika möbler på anrika Bonniers förlag är varm och ödmjuk, en utstrålning som kanske bara kan uppbådas av den som varit med om livets vedermödor.

Stugan hon tillbringade sina första 14 levnadsår i, som yngst av fem syskon i Vendel socken i norra Uppland, är svår att föreställa sig i dag. Ett förfallet och trångt tidigare soldattorp på knappa 20 kvadratmeter.

Då är farstun och köket med en tjock spismur medräknade. Sju personer under ett tak, men varken böcker eller några lästraditioner. Ändå kunde författarämnet skönjas tidigt.

– Mamma var duktig på att berätta de gamla folk­ sagorna; mycket av mitt språk fick jag från mamma.

Jag ramsade och rimmade. Tidigt skrev jag dikter, framförallt om katten och blommorna. Jag berättade också sagor för mamma och för en grannflicka så hon skulle följa med mig genom skogen för att hämta mjölk. En fortsättningssaga!

Elsie skrattar gott åt dessa gamla minnen.

YTTERLIGARE EN PERSON, en oumbärlig sådan, märkte barnets berättargåva. Lärarinnan i småskolan. Hon rekommenderade därför Elsie till realskolan i Uppsala och gick hem till den gamla stugan för att övertyga pappan.

– Det var mycket ovanligt att folk från samhällets nedersta pinne fick gå på denna fina skola. Det var min frökens förtjänst. Jag är så glad att jag hann besöka henne på långvården, läsa ett par av mina dikter och tacka henne innan hon gick bort.

Förkovran i realskolan gav aptit på ytterligare utveckling. En dröm tog form: hon skulle bli lärarinna!

Men denna storslagna dröm fick stå åt sidan. Hon mötte kärleken.

Hon var bara 16 när hon för första gången träffade sin man, sedermera make. Av ren omtänksamhet kallas han ”Bruno” i boken ”Riktiga Elsie”. Bruno för att han

16 IMPUL S NR 7 201 6

ÄNDÅ VANN SKILSMÄSSAN aldrig laga kraft. När han stän-

digt stod och väntade på henne utanför arbetet, bönade och bad på sina bara knän att hon skulle ta tillbaka honom lät hon sig bevekas och drog tillbaka ansökan.

– I dag skulle jag inte göra som jag gjorde då. Nu hade jag brutit upp. Om man kan försörja sig själv ska man inte fortsätta i en relation där man känner sig fängslad och undervärderad.

Med handen på hjärtat fanns också något annat som stod i vägen för vidareutveckling och skrivande: Det egna mindervärdeskomplexet som hon burit med sig från tonåren. En händelse minns hon särskilt väl. Alla pappors namn och yrken stod med i den fina realskolans skolkatalog. Men på Elsies pappa stod bara namnet.

– Hans yrke var inte fint nog. Han var grovarbetare.

Vi tillhörde dem som inte räknades.

En till synes obetydlig kränkning med över 70 år på nacken, ändå präglande. Även om livet senare medförde en lång rad av priser och utmärkelser tycks fattigdomens ränder aldrig gå ur.

– I byn där jag växte upp var det en dödssynd att

– Självbiografin ”Riktiga Elsie” är det svåraste jag har skrivit, säger Elsie Johansson.

Som jag har kämpat med den boken!

N R 7 2 016 I MPU L S 17

PORTRÄTTET » ELSIE JOHANSSON

’’

Sexualitet är mycket mer än ”pang på rödbetan” eller själva penetrationen. Hela kroppen är full med känsloceller. ”göra sig märkvärdig.” Som tur är har jag inga anlag för pösighet.

I NÄSTA ÖGONBLICK berättar hon om Astrid Lindgrens

vänliga och uppskattande brev som hon fick redan efter debutboken. Hon trodde knappt att den riktiga Astrid Lindgren skulle bemöda sig om att skriva till henne, det fanns ju fler med det namnet så det var nog inte hon. Men avsändarens adress på baksidan stämde överens med författarens. I tackbrevet till Astrid skrev Elsie att hon aldrig hade trott att brevet var från den riktiga Astrid. Nästa brev inleddes med följande ord: ”Till den riktiga Elsie från den riktiga Astrid!”. Därutöver en inbjudan att träffas. Men träffen blev aldrig av.

Den djupt rotade mindervärdeskänslan kom emellan.

Så vet vi i varje fall varifrån titeln till Elsies senaste, och ytterst utlämnande, bok kommer.

Samtidigt som hon brottades med sin låga självkänsla fortsatte hon att skriva och fick sitt stora genombrott med trilogin ”Berättelsen om Nancy” (”Glasfåglarna”, ”Mosippan” och ”Nancy”). Men privat mådde hon sämre och sämre.

– Bruno klarade inte av mina framgångar. Han uppfattade min gåva som ett hot. Invärtes är jag en mycket stark person. Det var svårt för min make att klara av det.

Den stora frågan är varifrån hennes styrka kommer.

– För att jag var tvungen att vara stark. Jag har alltid varit en människa som tar ansvar. Då blir man stark.

Men det kan kännas hotfullt för en person som är svag och labil. Otroheten var ett behov i honom för att hävda sig mot mig.

När Bruno hade pendlat mellan henne och en annan kvinna i sju år kände hon hur hon höll på att bli galen.

Det måste ta slut, var också rådet från en familjerådgivare. Då skickade hon in ansökan om skilsmässa för tredje och sista gången. Hon var 76 och äntligen fri.

– Det var ett svårt avsked, men jag är glad att jag skaffade mig en egen tillvaro.

Så avslöjar hon en liten hemlighet för Nancyfans.

De som vill veta hur det gick för Nancy bör läsa boken som Elsie skrev under sin skilsmässa, ”Näckrosträdet” (2004).

– Fast där heter Nancy Hildur…

I SITT NYA liv har hon sitt eget hus och en livskamrat

som hon håller mycket kär, Thore. Så brukar hon svara när han undrar om livet inte hade varit enklare om de hade träffats från början.

– Om jag hade träffat dig från början, du som är så snäll och omtänksam, då hade jag nog inte blivit författare. För då hade jag ingenting att kämpa mig igenom utan suttit där som en gullhöna! (hjärtligt skratt). Jag ångrar ingenting av mitt liv. Allting har behövts så jag är tacksam för livets törnar.

18 IMPUL S NR 7 201 6

Därför är det viktigaste framöver att just – leva.

– Jag vill leva åtminstone några år till. Jag siktar på 90. Att vara tillsammans med Thore och leva är det jag hoppas på, för det är det bästa.

Hon har pläderat för att äldre ska ta vara på njutning och sexualitet, bland annat i ”Sin ensamma kropp”.

Har sexualitet fortfarande plats i hennes liv?

– Ja, det har det! Sexualitet är mycket mer än ”pang på rödbetan” eller själva penetrationen. Hela kroppen är full med känsloceller. Jag kallar vårt hus på landet ”smekningarnas hus”, ett hus fullt med närvaro, närhet och ömhet.

Däremot kan hon inte tala om huruvida det blir några fler böcker efter ”Riktiga Elsie”.

– Det visar sig. Jag skriver fortfarande. Skrivandet är ett sätt att leva. Det är en njutning att skapa med ord, lyckas med en formulering och beskriva vad man känner.

AVSLUTNINGSVIS DELAR ELSIE JOHANSSON gärna med sig av sin livsfilosofi, låt oss kalla det hennes moraliska testamente.

– Att hata eller bete sig illa mot andra människor, djur eller växter är hemskt. Jag tror på godheten och kärleken. Vi ska göra det goda och ta avstånd från det onda. Girighet är en av de värsta synderna, att bara vilja vältra sig i lyx som guldkranar är helvetiskt. Tyvärr är människan inte sällan enfaldig och tror att det går att bygga något bra av att vara så girig, men så är det inte. Bygga bra saker gör man av vanlig omtanke.

Något för Donald Trump att begrunda!«

Trots dålig självkänsla fortsatte Elsie Johansson att skriva efter debuten, uppmuntrad av Astrid Lindgren. I självbiografin ”Riktiga Elsie” beskriver hon öppenhjärtigt om den kamp hon fört för att kunna vara författare.

>> Exklusivt Namn Elsie Johansson Ålder 85 år.

Bor I Uppsala.

Familj Son, sonhust­ ru, två barnbarn och fyra barnbarnsbarn.

Samt vännen Thore.

Aktuell Med självbiografin ”Riktiga Elsie”.

Styrka ”Generös.

Det kommer från min uppväxt. Även om vi hade det knappt bjöd vi alltid på det vi hade.

Det värsta jag vet är snobbar och snåljåpar, det värstaste värsta är snobbiga snåljåpar!”

MAD

Träffa någon du inte har sett på länge.

Kommer du ihåg henne? Hon som busade och skrattade högt. Som engagerade sig i saker så intensivt att hon glömde tid och rum. Våra studiecirklar har förmågan att väcka gamla drömmar och intressen och ge dem nytt liv.

Hos oss hittar du cirklar i fler än 200 olika ämnen som kan leda till spännande insikter. Är det ingen som passar? Starta en egen cirkel. I vad du vill. Var du vill.

Vi finns på fler platser än något annat studieförbund. Välkommen till sv.se N R 7 2 016 I MPU L S 19

STUDIECIRKEL » TRAVSKOLAN

Katarina Hall har gått alla steg i travs kolan och är numera anställd. Här hjälper hon några av de yngre deltagarna i barn- och ungd omsverksamheten i stallet.

Att kunna träna sin häst själv står högt på önskelistan hos många hästägare. För den som kan ta sig till Jägersro travbana i Malmö finns hjälp att få. Över 200 deltagare går i travskolans och Studieförbundet Vuxenskolans (SV) travcirklar. Du kan bli både tränare och stjärnkusk.

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

Full galopp i

20 IMPUL S NR 7 201 6

Carina Lännerberg, SV Malmö, gick travskolan för fyra år sedan. Nu äger hon och hennes man Lars, i vita byxor, flera hästar.

Han går i travskolan nu, ska köra deras häst Piggelina Paloma och träna voltstarter för att kunna få kusklicens.

travskolan

N R 7 2 016 I MPU L S 21

STUDIECIRKEL » TRAVSKOLAN

T

olv plusgrader enligt termometern men en iskall vind sveper över hästar och kuskar som tränar voltstarter på Jägersro travbana i Malmö.

Det är travskolans elever som tränar för att få körlicens. All utbildning har skett i studiecirklar.

Jägersro travskola samarbetar sedan tio år tillbaka med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Malmö.

Den största andelen elever/deltagare är barn och ungdomar men cirka 40 procent är vuxna.

Många av dem hade ingen hästvana alls när de anmälde sig till nybörjarcirkeln. Efter några terminer kan deltagarna stegvis få tränarlicens.

Eller också kan de, om studiecirklarna kompletteras med mer träning i ett proffsstall, bli travkuskar och så småningom få delta i de stora loppen.

ANNA ROGELL ÄR heltidsanställd på

travskolan tillsammans med Katarina Hall. De sköter verksamheten med hjälp av ett 20-tal ledare som är timanställda. Ledarna rekryteras från de egna leden och de har alla 22 IMPUL S NR 7 201 6

gått studiecirklarna, är vana att vara i stallet och umgås med hästarna.

– Målet för många av deltagarna är att få tränarlicens och skaffa en häst som de kan träna själva. Det blir allt färre som vuxit upp på en stallbacke och lärt sig tränar- eller kuskyrket från grunden via praktik från barnsben, säger Anna Rogell.

Anna började arbeta på Jägersro travskola för tio år sedan. Då var det nästan bara verksamhet för barn och ungdomar. Anna fick via sin mamma kontakt med Studieförbundet Vuxenskolan i Värmland, där det redan fanns ett samarbete mellan en SV-avdelning och en travskola. SV Malmö hakade på och har sedan dess samarbetat med travskolan på Jägersro.

UTVECKLINGEN DE SENASTE åren har

gått spikrakt uppåt, särskilt efter tv-programmet ”Stjärnkusken” där totala nybörjare skulle lära sig bli travkuskar. Det var en skara kändisar som ställde upp. Några av dem blev så engagerade att de fortsatte med träningen för att ta körlicens.

Höjdhopparen Patrik Sjöberg var en av dem.

Carina Lännerberg, avdelningschef i SV Malmö, har sett hur intresset för travskolan har ökat år efter år. Anna Rogell (till höger) började arbeta på travskolan för tio år sedan. Då var det mest barn- och ungdomsverksamhet. I dag är andelen vuxna deltagare 40 procent.

– Efter att ”Stjärnkusken” visats i tv fick vi 45 nya anmälningar till travskolan på bara en vecka, säger Anna.

I dag är det drygt 200 deltagare i 45 olika cirklar. Några föredrar att lära sig rida monté, där man ska sitta på hästen men gångarten fortfarande är trav.

I TRAVSKOLANS STALLAR vid Jägersro

finns både ponnyer och stora hästar.

De stora hästarna kom in i bilden när vuxna i allt större utsträckning började i travskolan.

Anna Rogell berättar vad som ingår i en nybörjarcirkel. Steg ett innebär hästkunskap och skötsel av hästen, utrustning och allt som hör till det. Målet är att själv köra med häst och vagn. Där träffas deltagarna vid 15 tillfällen.

– Det är ganska mycket teori i början, säger Anna.

Steg två är träningsintervaller och tidtagning och steg tre tävling.

DET FINNS INTE så många kvinnliga

travkuskar i Sverige. Anna Rogell har en teori om det. När tjejer börjar med travsport är de mer intres-

serade av hästen och dess skötsel.

Killar gillar mer farten under körning. Men, påpekar Anna, på tävlingsbanan är det jämlikt, alla tävlar på samma villkor.

De allra yngsta har också stegvis utbildning, från järnmärke och uppåt. Travtävlingar med ponnyer arrangeras över hela landet.

CARINA LÄNNERBERG

»Travskolan på Jägersro och SV Malmö bedriver folkbildning för alla som är intresserade av hästar och travsport. Det är roligt att intresset ökar och att fler vuxna vågar ta steget.»

Det är mycket teori i travskolan innan det är dags för körning med häst. Anna Rogell, till höger, håller ett teoripass.

FOTO: CARINA LÄNNERBERG

CARINA LÄNNERBERG, avdelningschef

på SV Malmö, gick nybörjarkursen för fyra år sedan. Då visste hon inte så mycket om hästar eller trav. Nu är hon tillsammans med sin man både hästägare och uppfödare och båda har gått B-tränarkursen via studiecirklar i travskolan.

Den här terminen tar hennes man Lars körlicens. Han är en av dem som den här kvällen övar voltstarter i snålblåsten på Jägersro.

– Travskolan på Jägersro och SV Malmö bedriver folkbildning för alla som är intresserade av hästar och travsport. Vi har ett jättebra samarbete. Det är roligt att intresset ökar och att fler vuxna vågar ta steget. Möjligheten att fastna i travsporten är stor, rätt som det är står de där med en egen häst.«

Det är mycket att tänka på innan man sätter sig i sulkyn… Att kunna utrustningsdetaljerna ingår i travskolan.

N R 7 2 016 I MPU L S 23

FUNKTIONSNEDSÄTTNING » TRÄNING

Ny teknik används alldeles för lite i träning och rehabilitering för personer med funktionsnedsättning. Det vill föreningen Funkibator i Växjö med 400 medlemmar ändra på. Den har fått 1,75 miljoner kronor från Arvsfonden för att utveckla projektet ”Cyberhjärta” i samarbete med bland andra Studieförbundet Vuxenskolan.

FOTO: FUNKIBATOR

24 IMPUL S NR 7 20 1 6

Äntligen vettig träning för funktionsnedsatta Dansa, bli jagad av zombies, leta skatter över hela världen – ny teknik har fört med sig massor av spel och lekar där man inte sitter stilla i soffan och spelar. Tvärtom – spelen bygger på träning och rörelse.

– Vi vill införa roliga och lustfyllda spel som träningsmetoder för personer med funktionsnedsättning, säger Pia Hammargren i föreningen Funkibator.

Tiden är förbi då man måste sitta still för att spela dataspel. Här dans och klättervägg.

FOTO: RUGGED-INTERACTIVE, POSITIVEGAMING

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

P

ia Hammargren och hennes vänner i Funkibator fick en idé . De diskuterade sina tankar med andra personer med funktionsnedsättning och alla var överens: Vi och alla andra i samma situation måste få roligare träningsmetoder!

Sagt och gjort. Pia Hammargren tog för några år sedan initiativ till att bilda föreningen Funkibator.

Nu får den 1,7 miljoner kronor från Arvsfonden för det treåriga projektet Cyberhjärta. Det handlar om att utveckla tränings- och rehabmetoder för i första hand barn och ungdomar med hjälp av digitala verktyg.

– Det är hög tid att föra in både rolig och inspirerande ny teknik i rehabträningen för personer med funktionsnedsättning. Det finns re-

dan nu hur mycket teknik som helst som är utmärkta komplement till befintliga metoder för både fysisk och mental träning, säger Pia Hammargren.

HON HAR I 30 ÅR, från barn till vuxen,

gått igenom samma enahanda och tråkiga träningsmetoder för rehabilitering. Hon har inte märkt mycket av den digitala revolution som präglar resten av samhället. Träning och rehabilitering för personer med funktionsnedsättning har inte följt med i utvecklingen. Många av de gamla, väl beprövade metoderna fungerar än i dag men de blir ett nödvändigt ont och lockar sällan till skratt.

– På många rehabkliniker är det fortfarande flyttning av träklossar

>> Läs mer w Bild på klättervägg kommer från: www.ruggedinteractive.co.uk w Bild på dansspel i skolmiljö kommer från: www.positivegaming.com

som gäller, för att ta ett drastiskt exempel. Klossar som ska flyttas från en låda till en annan. Samma mätmetoder för att se resultat av träningen används i stor utsträckning fortfarande som när jag började träna, säger Pia. – Träning är livsavgörande men den kan göras betydligt mer stimulerande och lustfylld än vad som är fallet på många ställen. Särskilt övningar som ska upprepas gång på gång.

SYFTET MED PROJEKTET är att använda ny teknik för lek och spel för att få personer med funktionsnedsättning att röra på sig mer, få mer träning och samtidigt uppleva social gemenskap.

Studieförbundet Vuxenskolan

N R 7 2 016 I MPU L S 25

»

FUNKTIONSNEDSÄTTNING » TRÄNING (SV) Kronoberg samarbetar redan i dag med Funkibator och nätverket SIP, Samhällsförändring i praktiken, som Funkibator är en del av.

SIP, som funnits i drygt 15 år, var från början en förening för dataspelande ungdomar. Den fångade bland annat upp unga personer som hade idéer om vad de ville göra i framtiden och hjälpte dem att komma igång. Redan från början låg före­ ningen i framkant när det gällde att hitta användningsområden för den nya tekniken.

I EN NEDLAGD fabriksfastighet i Växjö samsas fyra ideella och en ekonomisk förening, som tillsammans utgör nätverket SIP. Impuls är med på ett förmiddagsmöte där alla samlas och berättar vad som händer inom respektive förening.

Jesper Petersson är nyanställd som projektledare för Cyberhjärta.

På mötet sammanfattar han för de andra vad projektet går ut på och vad som kommer att hända härnäst.

Allt började med en ansökan till Arvsfonden om projektpengar: – Det var några teknikintresserade personer med funktionsnedsättning som samtalade om de nya dataspelen där man måste röra på sig fysiskt. Det kopplades till träning och rehab. Det talades om att det är roligare att träna om man är fler och om man kan knyta det till något man är intresserad av. Det slutade med att hela Rehabliteringssverige borde förnya sig och inspireras till att använda nya metoder, berättar Jesper Petersson.

Närmast ska han till Lunds universitet och informera ledande teknikforskare inom Funkibators område om vad som är på gång.

MED PÅ MÖTET är Ola Sennehed,

avdelningschef, och Inger Bard, verksamhetsutvecklare på SV Kronoberg. De planerar för ett fortsatt samarbete med Funkibator och det nystartade projektet, som fortfarande är i inledningsfasen.

Ola Sennehed tycker att studiecirkeln är den perfekta pedagogiska metodiken för stora delar av projektet: – Studiecirkeln är en bra form att jobba i för att utveckla idén, ta fram ny teknik och utbilda ledare. Funkibator med över 400 medlemmar är experterna som kan se vad som är attraktiva och användbara produkter.

– Projektet Cyberhjärta handlar 26 IMPUL S NR 7 20 1 6

om att människor möts och lär av varandra. Det är folkbildning när den är som bäst. Det här projektet är skapat av personer som själva har funktionsnedsättning. Det har vuxit fram eftersom det finns ett behov.

Stormöte i lokalerna hos nätverket SIP i Växjö, där Funkibator ingår.

FLERA ORGANISATIONER OCH institu-

tioner har redan hakat på projektet eftersom de tycker att det ligger rätt i tiden. Så här skriver Neuroförbundet Kronoberg: ”Det här projektet är väldigt intressant för oss då målgruppen verkligen behöver intresseras, inspireras och göra nya saker på nya sätt.

Vi tycker att det här låter jätte­bra!

Många vet inte hur de ska träna och har svårt att skapa det själva.

Genom att det finns ett färdigt och roligt koncept är den frågan redan besvarad. Då går man in och använder tekniken och tekniken i sig guidar användaren hur den ska användas.”

PIA HAMMARGREN, UTBILDAD i inter-

aktionsdesign på IT-universitetet i Göteborg, håller med: – Det är vi själva med funktionsnedsättning och teknikintresse som har skrivit projektet. Vi deltar också för egen del i regelbunden rehabilitering och träning. Det är vi som vill utveckla det här området mer systematiskt och i större omfattning.

Planen är att involvera Neuroförbundet och RBU (Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar) både regionalt och nationellt på det sätt de själva vill vara med.

– De kommer att vara med och påverka vad som ska hända i projektet. Region Kronobergs barn- och ungdomshabilitering kommer att bidra med spridning av information till målgruppen och även till andra habiliteringar i landet. Tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan kommer vi att kunna sätta samman olika kurs- och aktivitetserbjudan-

den både regionalt och nationellt, säger Pia Hammargren.

RBU I KRONOBERG tror också att Cy-

Inger Bard, verksamhetsutvecklare i SV Kronoberg, och Ola Sennehed, avdelningschef, ser fram emot att arbeta med studiecirklarna i projektet ”Cyberhjärta”.

berhjärta kommer att uppmuntra många personer med funktionsnedsättning att börja träna: ”Vi kan se ett stort behov där många i målgruppen blir stillasittande, isolerade och utan fysisk aktivitet. Den här verksamheten skulle uppmuntra till motsatsen. Verksamheten kan också ge en ny infallsvinkel för dagens rehabilitering och habilitering till att förnya sitt arbetssätt och metodik, aktiviteter, motivation och uppmuntran till personer med funktionsnedsättning.”

Barn och ungdomshabiliteringen i Region Kronoberg samarbetar redan med Funkibator på flera sätt: ”Vi tror på att Funkibators idé är ett verktyg för att nå ut till målgruppen och lyckas få den att komma hemifrån och ägna sig åt social samvaro under lustfyllda former.”«

Pia Hammargren tröttnade på tråkig och ensidig rehabilitering och träning.

Tillsammans med föreningen Funkibator, som hon tagit initiativ till, vill hon föra in en mer lustfylld träning med hjälp av ny teknik och digitala spel. Hon flankeras av Stefan Johansson, nätverket SIP (Samhällsförändring i praktiken), och Jesper Petersson, projektledare för ”Cyberhjärta”.

N R 7 2 016 I MPU L S 27

HÅLLBARHET » SPILLOTEKET

Barnen tänker tillsammans kring olika hållbarhetsfrågor och uttrycker sina tankar och idéer.

Här börjar jobbet som planetskötare

Barnen ska börja tänka som planetskötare.

Det är förhoppningen när Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Jämtland och föreningen Spilloteket drar igång kreativa verkstäder för hållbarhetsfrågor.

Planeten Jorden är illa ute, det vet de flesta. I Arvsfondsprojektet ”Hur mycket får man spilla” får elever skapa med spillmaterial, diskutera hållbarhetsfrågor och samspela med varandra och Spillotekets personal.

TEXT MATS NILSSON FOTO OMAR RAHMATI

NÄR SPILLOBUSSEN KOMMER ska alla veta att hållbarhet står på agendan.

En kreativ och skapande verkstad byggs upp på plats. Inte bara grundskoleelever kommer att få ta del av projektet. Det vänder sig till unga personer 12–26 år.

– Hos Spilloteket får man också vara med och tänka tillsammans med andra om hur vi kan börja leva på ett sätt som är mer hållbart för

S

pilloteket är både en före­ ning och ett projekt som samarbetar med SV. Med hjälp av 3,6 miljoner kronor från Arvsfonden ska under tre år alla grundskolor i Krokoms, Östersunds och Åres kommuner besökas. Eleverna får dels avsätta skoltid för att delta i projek28 IMPUL S NR 7 20 1 6

tet, dels ha möjlighet att vara med på sin fritid. Det är ett pedagogiskt forum som med spillmaterial från Jämtlands industrier ska ta tillvara på elevernas tankar och idéer.

– Det är en plats för innovationer och lärande, säger Clara Kempff, verksamhetsutvecklare i SV Jämtland.

Eleverna i årskurs 5 träffas flera gånger och resultaten från dem ställs ut på bibliotek och i andra offentliga rum.

planeten, säger Clara Kempff, och fortsätter: – Att få skapa nytt av det som annars skulle ha slängts bort är ett sätt att börja tänka som en planetskötare. Vår strävan är att barn och unga ska höras mer i samhällsdialogen, kunna påverka på riktigt och synas i det offentliga rummet. Vi vill att barn och unga ska känna att de inte förbereder sig för livet utan att de lever och är delaktiga just nu.

Spilloteket har funnits i cirka ett år och startade på initiativ av pedagogerna Camilla Abrahamsson, Linda Vestberg och Frida Kjellgren.

Den bärande tanken är att ta vara på barns tankar och kreativitet.

– Inom skolan är man alltid på jakt efter material och vi tror att alla dessa okända material sätter igång kreativiteten. Dessutom tror vi att man måste lära på fler sätt än genom teori. Man måste tänka med hela kroppen som att bygga, måla, och konstruera tillsammans, säger Linda Vestberg till Östersunds-Posten.

SPILLOTEKET FICK ÖSTERSUNDS kom-

muns miljöpris 2016.«

Fotnot: Spilloteket har sin verksam­

hetslokal på Frösön i Östersund. Sedan mitten av oktober finns det även en filial i Järpen som en del av den nya kommunala mötesplatsen NAV.

Pedagogerna i skolan får först själva träffa ledarna i Spilloteket innan processerna med eleverna börjar.

N R 7 2 016 I MPU L S 29

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Se de nyanlända som en möjlighet för landsbygden MÅNGA ASYLBOENDEN I JÄMTLANDS LÄN SKA STÄNGAS, VILKET INNEBÄR ATT MÅNGA INTEGRATIONSPROCESSER PLÖTSLIGT AVSLUTAS. BYT FOKUS! VI SOM BOR UTANFÖR STORSTÄDERNA SER EN POTENTIAL I NYANLÄNDA MÄNNISKOR, SKRIVER SV JÄMTLANDS LEDNING. SOM FOLKBILDARE OCH repre-

sentanter för Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Jämtlands län har vi i vår verksamhet sett många och påtagliga bevis på engagemang, nyfikenhet, människokärlek och egenintresse i länsbornas kontakt med de asylsökande människor som kommit hit.

Vi har verksamhet och personal i länets alla kommuner och våra medarbetare har under det senaste året medverkat till många möten mellan såväl utrikesfödda, nyanlända som ur-jämtska volontärer, språkstödjare, föreningsmänniskor och företagare.

Visst uppkommer ibland problem när olika kulturer möts, men vår uppfattning är att många möten blivit fruktbara då det finns ett egenintresse från båda parter.

DEN ENA PARTEN vill starta ett

helt nytt liv och den andra parten vill stilla sin nyfikenhet, göra en insats, uppleva något nytt, få nya spelare i fotbollslaget eller se om man kan hitta praktikanter eller ny arbetskraft.

Vi som bor i Norrlands inland vet att vi vinner på att bli fler. Generellt behövs flera företagsamma människor, och vi 30 IMPUL S NR 3 201 4

är många som sett att den här tiden har varit fylld av möjligheter, bara vi fått ha ett mer långsiktigt perspektiv.

Nu nås vi av nyheten att många asylboenden i länet kommer att stängas. Många förhoppningar grusas och många pågående integrationsprocesser avslutas abrupt.

LÄNETS ALLA KOMMUNER har an-

strängt sig för att ta tillvara de möjligheter som kommer med flera inflyttare. I exempelvis Åre, den kommun där SV har störst verksamhet med asylsökande, kommer nu framgångsrik språkträning inom projektet Sprint (språkträning och integration) att brytas.

Det här är också den kommun som är Sverigebäst på att skapa praktikplatser för asylsökande. Alla inblandade får nu börja om från ruta ett.

Vi ställer oss frågande till den stelbenthet och brist på helhetssyn som präglar statens och Migrationsverkets hante­ ring av de asylsökande som varit här en tid och hunnit etablera kontakter och fått hopp om ett nytt liv.

FLYTTEN RIMMAR ILLA med att folkbildningen har tilldelats medel för kostnadsersättning-

ar till volontärer och nyss fått ansöka om medel till studiecirklar i vardagssvenska.

Samtidigt avbryts den integrationsverksamhet som pågår, familjer som hittat ett sammanhang och utvecklat nya kontakter, ska nu slussas iväg till annan ort och börja om från början. Och mångas förhoppningar om att vi äntligen ska bli fler, kommer på skam.

DET MAN FOKUSERAR på får man mer av. Så lyder budskapen från konsulter som vill utveckla företag, organisationer och enskilda människors självkänsla.

Vi upplever att det offentliga samtalet kring asylsökande i Sverige har ett alltför starkt problemfokus, ängsligt drivet av flyktig opinion i stället för stabil värdegrund.

Problematiserandet pågår medan enskilda människor ser mängder av möjligheter. Vi är övertygade om att en majoritet av oss som bor utanför de överhettade storstäderna ser en stor potential i de människor som nyligen kommit hit. Byt fokus, så att vi äntligen får bli fler!

Peter Jansson ORDFÖRANDE, SV JÄMTLAND

Karin Örnfjäll AVDELNINGSCHEF , SV JÄMTLAND

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Byt fokus så att vi äntligen kan bli fler! Det skriver Peter Jansson och Karin Örnfjäll, SV Jämtland, när de ställer sig frågande till statens och Migrationsverkets hantering av asylsökande. FOTO: TOMMY ANDERSSON/TT

N R 7 2 016 I MPU L S 31

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Nu tar vi bort avgiften för funktionsnedsatta PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING EXKLUDERAS I SAMHÄLLET – TROTS ATT DE ENLIGT LAG HAR RÄTT TILL SAMMA LEVNADSVILLKOR. DÄRFÖR SLOPAR STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN DELTAGARAVGIFTEN FÖR DEM SOM INTE KAN BETALA. MÅNGA MÄNNISKOR SOM omfat-

tas av socialförsäkringssystemet är fattiga och mår sämre än andra. Enligt lag har de rätt till samma levnadsvillkor, ekonomiskt stöd och utbildning som övriga medborgare.

För att tillgängliggöra folkbildningen för dem som inte kan betala en deltagaravgift tar Studieförbundet Vuxenskolan Stockholms län nu bort avgifterna.

Av alla som har en intellektuell funktionsnedsättning och är beroende av ersättning från socialförsäkringssystemet går många minus tusentals kronor varje månad. Eftersom anhöriga ofta väljer att stötta ekonomiskt förblir detta okänt i statistiken.

De har i stort sett samma ersättning hela livet igenom. Är bostaden dessutom en LSSbostad finns knappt någon möjlighet till att påverka sin ekonomi genom att flytta till en bostad med lägre hyra eller förvärvsarbeta. Det visar rapporten ”Fångad i fattigdom?” som är framtagen av intresse­ föreningen FUB (För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning).

Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor visar att män­ niskor med funktionsnedsättning mår sämre än andra. Det beror troligtvis på välkända riskfaktorer för ohälsa kopplade till livsvillkor, inte på funktionsnedsättningen i sig.

32 IMPUL S NR 2 201 6

Personer med intellektuell funktionsnedsättning går varje månad back ekonomiskt. Det skriver Linda Allerth, SV Stockholms län, som nu erbjuder alla dem gratis studiecirklar och kurser.

Samma människor deltar även i färre sociala aktiviteter.

Anledningar till det är att de saknar praktiskt stöd, inte har råd, har utsatts för kränkande behandling och har blivit utsatta för våld eller hot om våld i större utsträckning än andra.

Folkhälsomyndigheten drar slutsatsen att den sämre hälsan hos gruppen skulle kunna förbättras genom insatser från samhället.

DET ÄR INTE ovanligt att en stu-

diecirkel en gång i veckan är den enda sociala självvalda aktivitet en person med intellektuell eller psykisk funktionsnedsättning har.

I FNs konvention om mänskliga rättigheter och Sve-

riges LSS-lag (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) står att personer med funktionsnedsättning har rätt till: w Goda levnadsvillkor och att leva som andra w Att kunna kontrollera sin ekonomi och att få ekonomiskt stöd w Utbildning w Att få samma hälso- och sjukvård som andra w Att delta i samhället och påverka sin situation.

Så fungerar det inte i verkligheten.

Alla studieförbund får ett statligt stöd för att bedriva folkbildningsverksamhet. Statens syfte med stödet är bland annat att utveckla demokratin,

att fler ska kunna påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen, utjämna utbildningsklyftor i samhället samt att öka delaktigheten i kulturlivet.

MÅNGA DELTAGARE SOM kom-

mer till oss på Studieförbundet Vuxenskolan skulle vilja delta i fler aktiviteter men på grund av mycket begränsade ekonomiska resurser är det inte möjligt. Hur många som vill men inte har råd att ens delta vet vi inte. Det blir spännande att se vad som händer nu när våra kurser blir gratis.

Linda Allerth AVDELNINGSCHEF STUDIEFÖRBUNDET VUXEN­ SKOLAN (SV) STOCKHOLMS LÄN

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Mångfald inom medier viktigt för demokratin MEDIEKRISEN ÄR EN KRIS FÖR DEMOKRATIN. PER GUSTAFSSON VILL HA STATLIGA GARANTIER FÖR ATT DET SKA FINNAS LOKALA REDAKTIONER INOM DAGSPRESSEN. ETT MYCKET VIKTIGT fundament

i en levande och fungerande demokrati är den fria pressen och att det finns en mångfald redaktioner som via tidningar, radio och tv ger en allsidig och bred nyhetsförmedling.

Medier som kritiskt grans­ kar och analyserar såväl offentliga institutioner, som privata företag och organisationer. Som dessutom ger underlag och utrymme för debatt och diskussion.

Samhället behöver dessa gemensamma arenor för samtal och opinionsbildning.

I EN TID när alltmer fragmenti-

seras och alltfler medborgare överhuvudtaget inte tar del av nyhetsflöden blir detta ännu viktigare.

Det visar inte minst professor Jesper Strömbäcks forskning vid Mittuniversitetet. Han har uppmärksammat att de medborgare som helt undviker nyheter, oavsett var de publiceras, har ökat från 8 procent 1986 till 17 procent 2013. Han kallar dem ”nyhetsundvikare”.

Det innebär att snart var femte person bara tar del av sådant som bekräftar den egna världsbilden och de egna avgränsade intressena.

Inte blir detta bättre av att alltfler lokalredaktioner läggs ned. Stora delar av Sverige dräneras på självständiga redaktioner med kritiskt granskande journalister, som skulle kunna följa och bevaka det som sker i lokalsamhällena.

Vad händer i ett samhälle när förutsättningarna för samtal om gemensamma frågor därmed försvinner? Vad händer när var femte medborgare överhuvudtaget inte har koll på vad som sker lokalt i kommunen, på riksplan eller globalt?

EN GÅNG I tiden formades sta-

tens mediapolitik utifrån behovet av att säkra en mångfald lokala tidningsredaktioner.

Därför inrättades ett statligt presstöd för att kompensera ”andra-tidningen” på orten.

Dessa hade annars inte en chans att matcha annonsinflödet till den dominerande och största tidningen på orten.

Marknaden skulle skoningslöst förvandla mångfald till enfald på ort efter ort.

I dag utmanas samtliga tidningar av att lokala annonsintäkter styrs till Google, Facebook och liknande företag på internet. Företag som oftast inte ens betalar skatt i Sverige.

Den demokratiska och medie­politiska utmaningen blir därför inte längre att kompensera för uteblivna annonsintäkter för ”andra-tidningen” på orten.

UTMANINGEN ÄR I STÄLLET att

överhuvudtaget säkra oberoende och självständiga redaktioner, lokalt överallt i Sverige.

Detta perspektiv har tyvärr inte prioriterats av sittande Medieutredning. I stället har utredningen mest varit besjälad av frågan om hur media ska

distribueras; digitalt och papper. Kontakten med dagspressens företrädare har dessutom varit ytterst begränsad.

Så blir det kanske när en så viktig demokratifråga lagts i händerna på en ensamutredare. Här borde regeringen redan från börjat insett behovet av en utredning med bred parlamentarisk förankring. Det hade borgat för en helt annan diskussion och vidsynthet.

DET BEHÖVS EN aktiv statlig mediepolitik. Den måste ta sin utgångspunkt i behovet av mångfald och lokal närvaro av tidningsföretag, radio och tv.

Därför är det välgörande att kulturminister Alice Bah Kuhnke i höst äntligen adresserar dessa frågor. Hon har nu beskrivit mediekrisen som en kris för demokratin och konstaterar att det ”är lika självklart att det ska finnas en lokal journalist som att det ska finns en lokal polis”.

Nyckelordet är ”lokal”.

Staten måste även i framtiden slå vakt om starka och trovärdiga public service-kanaler i radio och tv. Men minst lika viktigt är att staten också medverkar till att säkerställa en mångfald lokalt förankrade redaktioner i dagspressen i hela landet.

Om tidigare presstödssystem tog fasta på uteblivna annonsintäkter bör ett framtida system premiera prioritering av lokala redaktionella resurser.

Utgångspunkten är själv-

klar. Det ska finnas ansvarig utgivare och basen måste även framgent utgå från prenumererade upplagor med allmän nyhetsförmedling och opinionsbildning.

LIKSOM NUVARANDE presstöds-

system, måste även kommande system vara generellt. Selektiva stöd och subjektiva diffusa kvalitetskriterier skulle kunna leda till statlig klåfingrighet och skulle kunna bädda för möjligheten att staten skulle kunna styra den fria pressen.

Samtidigt skulle EU säga nej till ett sådant system.

Ett förnyat driftstöd till dagspressen ska gå till självständiga tidningsredaktioner med lokalt placerade journalister som med pressetiska utgångspunkter granskar sitt lokalsamhälle.

Det må kosta mer än dagens snålt tilltagna system. Men det kommer ändå bara vara en spottstyver i jämförelse med statens public service-anslag till Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion.

Huvudfrågan är hur oberoende lokal journalistik och lokala redaktioner kan säkerställas.

Utifrån det ska det framtida stödsystemet till dagspressen byggas.

Per Gustafsson REDAKTIONSCHEF OCH ANSVARIG UTGIVARE SKARABORGSBYGDEN

N R 7 2 016 I MPU L S 33

KULTURKRYSSET LÅG I KARET SLÄT COOL FÖREGICK DVD

KÄND MEDE

FILM SOM HAN SPELAR SPÖKJÄGARE I EPOK TIPPA

FAKTAVERK

FILM DÄR HAN ÅKER TILL JAPAN MÅTT HYPOTES LEDER BLOD

STÖTVAPEN GÖRS UPP

STORT RUM SKÅDA KOLFÅGEL FYNDPLATS

VITT MARSTÖS BOR LETTER I

TAS MED I CV EMEDAN

HAFT KRAFT TILL

AV EK RUNT MÅLNINGAR?

KAN EJ KOMMA IN GENOM DÖRREN

PIZZAKRYDDA

SÖVA

HAVSKAMP INDISK DELSTAT

BRUTAL GÅR BAGARE SKRIVS LÄNGS? ONLINE

FORM AV EN SMET

ARTISTALLEN LJUS SOLHETTA FLYTTAR PAR

TRÄDET I DALEN

VÄLJER BORT

HAJAR SPIELBERGFILM

KAN ÖNSKAN SLÅ

REGN OCH ...

KÄKA!

KRITIK

ANGER TIDER

RISIGT HUS

STARTKNAPP MAN PÅ KOS

SENIOR TRÄD- LEDARE VÄTSKA FRÅN FÖRR JAMES SOM VAR FILMSTJÄRNA

VÄJNING

HÖHUS SOM BIL

VÄDRA

KÖ

FIRAS MED AGDA

KAN VITSEN VARA

MITT I CYKELHJUL

KOMEDI DÄR HAN FASTNAR I TIDEN

TROSA UPPFART

BRÄNNANDE CÉLINE SOM KAN SJUNGA

SKÄGGVÄXT

Vinn bok om huskurer

FLICKA FÖRA ÖVER PENGAR

G

SNURRA

V LOCKAR I KAMP POLITISK WALLSTRÖM BANKGIRO

A B S A L T A B L A C K R A N K A U K A S Y P P A A T Ö S T L O A

HÄLLA PÅ KRYDDA UR KAR

SAMTLIGA PLÖTSLIGT

FYLLA PÅ MED SOPPA

RETIRERA

BÄCKMAN

GLIDIT

Namn

LÅT AV M 2016

KLASSA

USELT

RÖJA

Adress

34 IMPUL S NR 7 201 6

BILDAR REGN

GÅR EJ ALLT

PÅSTOD

GÖR DET BLÖTT TILL VÅREN

FALKMAN

Postadress

S Ö Å K E T R E R A Å S O T E R A Å N S T G A M A S S A Y A R G O T C G Ö L A K A T T A J E M E D L A T R B E A B A T O G R Ä A R A U T P I G G A S T S A N D A R T A R E R E

TVÅ ATT HÖRA MED

Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 15 december. Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 7/16”. Tre lyckliga vinnare får var sitt exemplar av boken ”Kloka råd, huskurer & mormorsknep”.

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 5/2016 Siv Vandér, Stenungsund, Inger Welander, Finspång, och Kerstin Andersson Eurenius, Göteborg.

© Bulls

DET TYNGER

FART RING

MINDRE GLEST

STYRA BILEN DATOR

P C

MILITÄR ALLIANS POLIS

M I R I A M B R Y A N T

S N U N T Ä

MEST VAKEN KVICKT NEJ

TÄLJDE

UTSÅGS HON TILL 2015

NR 5

KAN MAN TRIPPA PÅ

FRÄTER

BEVITTNAR FEBRUARIDAM

KRÄLA

ROFFAREN STEKTE HUDEN

KAN STÅ PÅ LÅS GE STRYK

BLÅST RUNT CIRKA

FÖR UNG KRISTDEMOKRAT

PIMPLA BÄRS TRADE MARK

KAN MAN SVARA

ARMÉBIL BILDAR SPELARE

ENAT

RADIUM

UUSMA

KURERA

SLITA HÅRT

SKYNDAR

MUNHUGGAS JÄMTE OVE

PAPEGOJA HÖR UPP!

MILLIGRAM

PROGRAM HON VAR MED I

LYXBILEN

FÖRLEGAD REKLAMYRKE

DE SÄGS VARA OSALIGA

GJORT SÅSEN TJOCK

Lösning till Kulturkrysset nr 5/2016.

SPRÄCK- STILIGT LIGA

M E L E R A D E

G R A N T INFÖRLIVA

U P P O T L A E M N A T T

BRA GJORT!

LAGAS I KÖK

BONDS BOSS BIBELDEL

© Bulls

LIGGER KINA I

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

Rivstart för megaträffarna »Mötet mellan människor kommer att stå sig i framtiden» Megacirkelträffarna rullar vidare. Efter Göteborg kom Kalmar.

Nu väntar Karlshamn, Umeå och Stockholm.

TRÄFFAR. I

Kalmar mötte ett 50-tal cirkelledare upp för att inspireras av bland andra Thomas de Ming, som gav råd och tips hur man på olika sätt kan liva upp en studiecirkel. Han ledde också fyra workshops där deltagarna samlades för att diskutera olika frågor.

NINA LARSSON, SVs förbundschef och Anna Iwarsson, styrelseledamot, var på plats tillsammans med personal från SV Kalmar för att peppa ledarna. Det blev lite historik – SV fyller 50 år 2017 – och mycket framtid.

Vilka är trenderna de närmaste åren?

Att dataanvändningen kommer att öka ännu mer på gott och ont, var de flesta överens om. Hur kommer det sig att många tror mer på en bloggare än på vetenskapliga forskarrapporter?

Det är viktigt med källkritik när många letar kunskap på nätet, menade Gun Frank, cirkelledare, och Åsa Pettersson, SV Kalmar, till vänster, och Elisabeth Berggren, Bo Carlsson, båda cirkelledare, samt Karina Helmersson, SV Kalmar.

FOTO: MATS NILSSON

Det behövs mer kunnande om källkritik, tyckte en grupp, både i skolan och i studiecirklarna.

49:-

Vi visar /ST läder

EN ANNAN AV grupperna i work-

89:-

arbete GLAS/PORSLIN PENNA

Vi visar läder /FP arbete CHOKLAD

shopen menade att mötet mellan människor kommer att stå sig i framtiden. Att anordna mötesplatser blir en fortsatt viktig uppgift för SV, ansåg gruppen.«

NY JULKATALOG! SE DEN ONLINE I WEBBSHOPEN

.

99:-

Vi visar /FP

läder CHOKLADarbete FORMAR 2 ST

Julfint

MASSOR AV KREATIVA TIPS OCH PRODUKTER TILL HÖSTENS & VINTERNS KURSER I VÅRA BUTIKER OCH WEBBSHOP!

Megacirkelträffarna kan följas på Studieförbundet Vuxenskolans Instagram. Här fotograferas Ingeli Ivarsson, Åsa Pettersson och Emma Ivansson.

Gun Frank och Mirsada Bajraktarevic blev också fotograferade på Megacirkelträffen i som hölls i Kalmar i mitten av oktober.

KUNDTJÄNST: 0511-267 67. WEBBSHOP: www.slojd-detaljer.se BUTIKER:

SKARA

STOCKHOLM

MALMÖ

FOTO: MATILDA ASP

N R 6 2 016 I MPU L S 35

Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Göran Pettersson: Öka kun­ skaperna om förenings­ livet och civilsamhället.

V

arannan svensk är ideellt engagerad i en eller flera av landets 200 000 föreningar. Föreningslivet spelar en avgörande roll i samhället, inte bara i människors vardag utan också för demokratin.

Föreningslivet gör betydande insatser till exempel genom att ha beredskap inför kriser, hjälpa människor till bättre möjlighet att få jobb och skapa tillfällen för människor som inte skulle mötas i and­ GÖRAN PETTERSSON ra sammanhang att träffas.

Den ideella sektorn agerade snabbt för att möta flyktingars behov under hösten 2015. Efterfrågan på kunskap om den ideella sektorns roll i samhället från kommuner och många andra offentliga aktörer är därför stor.

Många kommuner gör också utbildningssatsningar enligt Idéburet offentligt partnerskap, en modell som används för samverkan mellan ideella i sin tur att människor som arbetar i cenorganisationer och offentliga instanser. trala samhällsfunktioner, som socionomer, Forum, en intresseorganisation för socialt lärare, journalister och ekonomer, saknar inriktade ideella organisationer i Sverige, viktiga kunskaper för att kunna utföra sina tog fram modellen år 2010. Inom IOP, som uppdrag på bästa sätt. modellen kallas, samarbetar till exempel Många skattekronor går till bidrag och socialförvaltningar med kvinnojourer. subventioner av föreningslivet. De statDET SVENSKA UTBILDNINGSVÄSENDET har liga bidragen ligger på cirka 18,7 miljarder däremot inte följt med i utvecklingen och kronor per år, enligt SCBs senaste siffror. missar därför en väsentlig dimension, den Pengarna utgör en god investering både i ideella sektorns förändrade betydelse i damänniskor och i samhälle. Men det går att gens samhälle. få ut mer om den generella kunskapsnivån En elev/student kan gå igenom hela utnär det gäller föreningslivet höjs. bildningssystemet utan att få lära sig Konsekvensen av dagens kunskapsbrist är någonting om föreningslivet. Det gör att verksamheter som flyktingmottagande,

etablering av nyanlända, stöd till kvinnor och barn som utsätts för våld blir lidande.

Samverkan mellan offentliga instanser och till exempel en ideell kvinnojour är i många fall avgörande för att stödet till de våldutsatta kvinnorna och deras barn ska fungera.

Därför borde det svenska utbildningssystemet, från grundskola till universitet, ha läromedel som inkluderar föreningskunskap, kunniga pedagoger som kan berätta om civilsamhället och ett väl utvecklat samarbete med föreningslivet.

»Det svenska utbildningssystemet borde ha läromedel som inkluderar föreningskunskap och kunniga pedagoger som kan berätta om civilsamhället.»

I VÅRAS LÄMNADE den statliga civilsamhäl-

lesutredningen sitt betänkande Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13).

Den gjorde följande bedömning: ”Skolan bör få en tydligare roll i att öka ungas kunskap om civilsamhället i stort och möjliggöra ingångar till föreningslivet. Civilsamhällets och föreningslivets roll i demokratin bör omfattas av ett nationellt skolutvecklingsprogram med inriktning på värdegrunds- och medborgarskapsfrågor.”

Nu måste ord övergå i handling. Vi i Forum föreslår att utbildningsdepartementet, med utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) i spetsen, utgår från utredningens bedömning och arbetar aktivt för att föra in kunskap om civilsamhället i Sveriges utbildningssystem, på alla nivåer från grundskola till universitet. Arbetet behöver ske genom dialog med den ideella sektorn.

Göran Pettersson är generalsekreterare för intresseorganisationen Forum – idéburna organisationer med social inriktning