Impuls 2016 4

Nr 4 Maj 2016 Årg 49 30 kr

ALEXANDRA PASCALIDOU:

Mina egna fördomar avslöjades

Hantverk

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

DET SVENSKA MUSIKUNDRET STARTAR OFTA I EN SV-CIRKEL

Smycken med samisk tradition Kultur

Teater Liljorna firar också Shakespeare Framtidens mat

Må bra av bönor och ärtor

Nyfikna Negar ”Skrivandet är som en klåda”

Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #4 2016

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

Tryckfrihet för demokrati

Omslagsfoto

En pigg 250-åring.

J

ag delar inte din åsikt men är beredd att dö för vocerad är det viktigt att ställa sig frågan: Hur skulle din rätt att uttrycka den. alternativet se ut? Och vem gynnas mest av att rätten Detta citat från 1770 tillskrivs den franska att föra fram, även absurda åsikter, inskränks. I det upplysningsfilosofen Voltaire. Det har sin gilkorta perspektivet kanske den som blivit utsatt för tighet också i dag. påhoppen men i förlängningen är riskerna större än 1766 fick Sverige sin första tryckfrihetsförordning. ”vinsterna”.

I år firar den 250 år. En fungerande tryck- och yttEn parallell kan dras till rättsväsendet i stort. Vi randefrihet är grundbulten i ett demokratiskt samhyllar principen att du är oskyldig intill motsatsen hälle och syftar till att hävda medborgarens rättighebevisats. Syftet med den är inte att skydda brottster i förhållande till överheten. lingen utan att värna ett system där medborgaren Vi behöver inte gå långt utanför Sveriges gränser inte ska utsättas för godtycklighet, riskera att bli för att finna länder och system där tryckfälld för något på grund av dålig bevisföANDERS ÖHBERG ring eller därför att opinionen så kräver. och yttrandefrihet bestäms av den som för tillfället har makten. För terrorister, HISTORIEN OCH VÅR omvärld visar att det är oavsett om de uppträder som stater eller alltid de som har ett egenintresse av att organisationer, är kontroll över medborgarnas rätt att fritt uttrycka sig eller trycka behålla makten och inflytandet över andra som via inskränkningar vill bestämma sina åsikter, ett effektivt maktverktyg. var gränserna ska gå. Är det någon som Rätten att fritt få uttrycka och trycka tror att huvudmålet med att vilja lagföra sina åsikter måste ständigt försvaras. Men Edvard Snowden för att stoppa hans avdet är inget som kan tas för givet. Det är slöjanden var värnandet bara genom att samtalet i dessa frågor om det gemensammast ständigt hålls aktuellt och anpassas till bästa? Jag tvivlar. den verklighet vi lever i i dag som vi kan För oss som folkbilbegränsa de som vill begränsa. Voltaires dare är värnandet bild var präglad av hans tid. Vår bild är om tryck- och yttrandefripräglad av vår tid men allt är inte förändrat. Fortfarande dödas människor runt om i världen för att de het och kampen för öppenhet centralt. Det är hävdar sin självklara rätt till att uttrycka sin åsikt. genom öppen dialog, ÄVEN I VÅRT land höjs till och från röster för att regler bildning och debatt måste införas för att förhindra att ”vad som helst får som vi värnar och sägas eller skrivas”. Inte minst är det vanligt i svallstärker demokratin. vågorna efter olika anonyma näthatskampanjer eller Motsatsen leder alltid fel. när det som kan definieras som kriminella grupperingar uttrycker sitt hat också i tryckta medier.

Grattis till en Ska det vara fritt fram att säga, uttrycka och skriva 250-åring.« vad man vill?

ANDERS ÖHBERG anders.ohberg@sv.se Frågan är relevant. Men när man känner sig pro-

»För oss som folkbildare är värnandet om tryck- och yttrandefrihet och kampen för öppenhet centralt.»

FOTO: THRON ULLBERG

ANDERS TRE BÄSTA 2 IMPU L S NR 4 201 6

MIGRATIONSVERKET behöver 6,4 miljarder mindre i år. Samtidigt riskerar studieförbunden att tvingas dra ner på asylverksamheten. Omfördela snarast.

KLIMATMÅLET om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 kräver ökat tempo i insatserna men det kräver kunskap. SV kan erbjuda den.

DONALD TRUMP kan vinna USA-valet. Tänk er en värld med Trump och Putin i ledningen för två av världens största länder. Mars ett alternativ!

THRON ULLBERG

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år.

REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu Chefredaktör och ansvarig utgivare John Hillstierna 070-855 30 96 john.hillstierna@sv.se Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se Annonser Björn Fingal, Alstrax Resurs AB 08-410 646 60 annons@alstraxresurs.se Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0 Tryck och repro Sörmlands Printing Solutions AB, Katrineholm

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

TS-kontrollerad upplaga: 25 900 (2015)

”

Regeringen missar de 850 000 människor som finns i ett digitalt utanförskap och som i praktiken överges när samhället snabbt digitaliseras. Nu behövs en genomgripande folkbildningsinsats för att ge alla en plats i det digitala Sverige.

(Studieförbunden, tio studieförbunds bransch- och intresseorganisation)

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga.

Sms: 0708-553081, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Lär andra kvinnor simma!

16

Sommar på riktigt i Dalarna

4 Musiklandet Sverige

SUCCÉ. Svensk musik exporteras som aldrig förr.

Studieförbundens musiksatsningar är en bidragande orsak. Impuls tar reda på varför svensk musik är populär i andra länder.

12 Relationer i centrum

Negar Naseh, läkare och författare, är obotligt nyfiken på människor. Hon är aktuell med sin andra roman ”De fördrivna”.

PORTRÄTTET.

16 Samiskt och magiskt

4

10

HANTVERK. Erika Huuva arbetar i en samisk tradi-

tion som andas ursprung och där hennes silversmycken fått en egen karaktär i modern tappning.

KLIMATSMART OCH NYTTIG MAT

26 Fira baljväxternas år!

slagit fast. Trädgårdsmästare Phillipe Hässlegren berättar om de näringsrika och klimatsmarta bönorna.

DESSUTOM I DETTA NUMMER

TEATER. Teater Liljorna är en av Studieförbundet Vuxenskolans teatergrupper på daglig verksamhet i Stockholm. I höst har gruppen premiär på Shakespears ”Mycket väsen för ingenting”.

KLIMATSMART. I år är det baljväxternas år, har FN

30 Värkstaden lindrar

STÖD. De har gått igenom sjukvårdens alla laby-

rinter men har fortfarande värk. För att hjälpa sig själva och andra ses de i Värkstaden i Boden.

»Snart får vi äntligen njuta av våren och sommaren. Den 26 maj klockan 14 startar och inleder landskapsarkitekten Inger Berglund i äppelblomningens tid på Stabergs bergsmansgård i serien ”Trädgårdar i Dalarna”.

SV Falun

Impuls önskar alla en härlig sommar!

»Baljväxterna tillhör en spännande växtfamilj och är värda att lyftas fram.»

22 Liljorna och Shakespeare

» Tjejer i alla åldrar: Vill du lära andra kvinnor att simma? Bli simlärare hos oss! Gratis utbildning, men vi vill att du kan jobba en kort period i sommar. En fördel om du kan fler språk än svenska.

SV Jönköping

26

Vi är tillbaka med nästa nummer den 13 september

8 Sverige runt 10 Cirkelledare Birgit Kajava 11 Krönika Att synliggöra egna fördomar // Alexandra Pascalidou 21 Film i Uppsala 32 Kompetensforum i SV 34 Kryss 35 Noterat 36 Baksidan Sverige och säkerhetsrådet // Linda Nordin N R 4 2 016 I MPU L S 3

MUSIK » SVENSKSUCCÉ

Ace of Base – började i SVs musikcir

klar.

klar.

Mustasch – började i SVs musikcir

En applåd för det svenska Dricksvattnet, våra kunskaper i engelska, ett speciellt sinne för melodier och målmedvetenhet. Det sägs vara några anledningar till att Sverige har vuxit fram till en storspelare på den internationella musikscenen.

Och inte minst den kommunala musikskolan och studieförbundens omfattande musikverksamhet.

TEXT TOMAS NILSSON 4 IMPU L S NR 4 201 6

D

et är den 29 februari 2016 på UD i Stockholm. Regeringen, med näringslivsminister Mikael Damberg (S) i spetsen, ska dela ut Musikexportpriset 2015. Denna gång tillfaller utmärkelsen artisten och låtskrivaren Tove Lo, mest känd för hiten ”Habits (Stay High)” och ”Love Me Like You Do”, som hon har skrivit till Ellie Goulding.

Cardigans – började i SVs musikcirklar.

FOTO: TT/SCANPIX

musikundret – Svensk musikexport är en väsentlig del av den moderna Sverigebilden i utlandet. Den är inte bara en betydelsefull näringsgren utan också en viktig beståndsdel i ett brett och framgångsrikt Sverigefrämjande, säger Mikael Damberg.

Sverige har på de senaste 20 åren vuxit fram till en gigant på den internationella musikmarknaden och ligger trea i musikexport efter USA

och England. Bara de senaste tio åren har en rad svenska artister fått sitt genombrott, däribland Swedish House Mafia, Avicii, Lykke Li, Icona Pop och First Aid Kit. MEN DET ÄR inte bara artisterna som

har rosat marknaden. Även många svenska låtskrivare och producenter gör succé. Karl Martin Sandberg – mest känd under namnet Max

Martin – är den ledande figuren på låtskrivarområdet. Han har sedan 90-talet skrivit låtar till en uppsjö världsartister – till exempel Britney Spears, Celine Dion och Justin Bieber – och innehar totalt 20 Billboardettor. Det innebär att han är trea i historien och bara överträffas av Beatlesmedlemmarna John Lennon och Paul McCartney.

Men det finns även flera andra N R 4 2 016 I MPU L S 5

»

MUSIK » SVENSKSUCCÉ mindre kända låtskrivare. Rami Yacoub, Carl Falk, Jörgen Elofsson, Nadir Khayat och Johan Shuster är några av dem. I gemene mans öron kanske de inte låter så välbekanta, men de har de tio senaste åren skrivit superhits till världsartister som Maroon 5, Taylor Swift, Lady Gaga, Jennifer Lopez, Nicki Minaj, One Direction med flera.

ATT SVERIGE SOM musikland är en framgångssaga visar sig också i siffrorna. Musikexporten har ökat från 950 miljoner kronor år 2009 till 1,5 miljarder år 2014. Svenska musikbranschen har i sin helhet under samma tidsperiod ökat omsättningen från drygt 6,5 till 8,2 miljarder, enligt siffror från organisationen Musiksverige.

– Svensk musikbransch är unik för tillfället. Det har aldrig varit ett så brett spektrum ur branschen som det går bra för. Jag tror och hoppas att framgångarna kommer att hålla i sig ett bra tag till, säger Jesper Thorsson, vd för branschorganisationen Export Music Sweden.

FRÅGAN ÄR: HUR började alltihop och varför blev just Sverige så framgångsrikt på musik, och inte grannländer som Norge och Finland? De första signalerna på att Sverige var ett musikland att räkna med kom egentligen med Abba och deras internationella framgångsmarsch under 70-talet och början av 80-talet.

– De hade väldigt starka melodier som fastnade i folks huvuden. Och det är ju egentligen vad som kännetecknar en hit. Den ska bli ett örhänge, som Hasse Ekman uttryckte det, säger Jonas Nordin, musikkonsulent på branschorganisationen Stim.

Därefter – under 80- och 90-talet – fick Sverige ett antal artistgenombrott på den internationella scenen, bland annat med grupperna Roxette, Europe och Ace of Base.

MEN DET AVGÖRANDE startskottet till den svenska framgångssagan kom när de då okända låtskrivarna Denniz Pop och Max Martin öppnade den i dag legendariska studion Cheiron på Kungsholmen i Stockholm.

De började skriva låtar för Backstreet Boys, N’Syncs och Britney Spears. År 1999 fick Max Martin sin första USA-etta med Britney Spears singel ”Baby One More Time” och sedan dess är ingenting sig likt.

Det finns ingen enkel förklaring till

6 IMPU L S NR 4 201 6

varför Sverige har lyckats producera så många duktiga artister och låtskrivare. Snarare måste man lägga ett pussel. En sak som brukar lyftas fram är de kommunala musikskolorna.

Max Martin började själv spela trumpet och valthorn när han var i tioårsåldern och har i dokumentärserien ”Arvet efter Cheiron – en oändlig historia” framhållit den kommunala musikskolans betydelse för karriären.

– Många av dem som har slagit igenom har den kommunala musikskolan att tacka för mycket. De blev där väldigt tekniskt bevandrade i musiken, säger Jonas Nordin.

EN ANNAN FRAMGÅNGSFAKTOR är våra kunskaper i engelska. Sverige är ett litet land och för att lyckas internationellt måste man helt enkelt göra musik på engelska. Detta till skillnad från exempelvis artister i Frankrike, som har många franskspråkiga marknader utanför landet och som därför gärna skriver på franska. Men även i Frankrike är det alltfler artister som har insett fördelen med att skriva på engelska, enligt Jonas Nordin.

– Vi har varit bra på engelska sedan länge. Det fanns svenska jazz­ vokalister under 40-talet som sjöng på helt godtagbar engelska, säger Jonas Nordin och tillägger: – Om vi inte hade varit lika bra på att sjunga/skriva på engelska hade vi inte haft samma framgång. Det har varit avgörande. Titta på Abba.

De började sjunga på engelska och fick först kritik för det. Men det var ju det som gjorde att de lyfte. Förutom detta verkar vi också ha en förmåga att producera mycket starka melodier, säger han.

Crucified Barbara är ett av många kända band som har börjat sin karriär i Studieförbundet Vuxenskolans musikcirklar.

JESPER THORSSON BERÄTTAR att sam-

arbete är en annan tänkbar anledning till framgången. Det är vanligt att svenska låtskrivare arbetar tillsammans.

– Man är inte så rädd för att samarbeta och ta in andra. Dessutom ANNA MORIN

» Musik är den största verksamheten inom studieförbundens arbete.

Det studieförbunden tillför är att ge deltagarna möjlighet att spela och bli bättre, men också att få komma ut på scenen och möta en publik.»

är de flesta svenska musikskapare extremt målmedvetna och jobbar hårt. Man inser att det inte är omöjligt att slå utomlands eftersom andra har gjort det, säger han.

En av dem som var med från starten är Jörgen Elofsson. Han föddes 1962 i Ängelholm och började som 16-åring som gitarrist och sångare i ett antal lokala grupper. Men karriären som artist lades på hyllan och under 90-talet satsade han i stället på att bli låtskrivare.

Först inledde han ett samarbete med Carola. Han blev låtskrivare på heltid 1994 och kom ett par år senare i kontakt med Max Martin och de andra på Cheiron Studios. Allting exploderade när Jörgen Elofsson producerade låten ”Sometimes” till då relativt okända Britney Spears debutalbum ”Baby One More Time” – på vilket flera andra svenska låtskrivare och producenter fanns representerade.

DEN SENASTE STORA framgången

kom med Kelly Clarkson-låten ”Stronger”, som släpptes i februari 2012 och som snabbt blev en listetta i USA. Också Jörgen Elofsson ser flera orsaker till det svenska musikundret. En del av hans förklaring handlar om att vi lever i Norden.

Max Martin.

musikverksamhet finns 7 800 deltagare och 1 950 grupper/band. Majoriteten av deltagarna är i åldrarna 13–49 år. Deltagarna kan till exempel få hjälp med replokaler, utrustning eller ett så kallat turnéstöd om man vill åka och spela på annan ort.

Det är flera kända artister som har börjat sin bana i SVs musikcirklar, däribland Cardigans, Ace of Base och Crucified Barbara samt hiphopartisten Adam Tensta.

JÖRGEN WESSÉN, NATIONELL musik-

Jesper Thorsson.

Anna Morin.

– Det är ganska mörkt och kallt så vi arbetar hårt och länge Det blir liksom inte så mycket tid att hänga på stranden. Vi är också punktliga och väldigt ödmjuka människor som alltid levererar i tid, säger han: – Men jag är också imponerad av de svenska låtskrivarnas kunnande, framförallt det melodiska sinnet och professionaliteten. Man brukar säga att det finns någonting i det svenska dricksvattnet som gör det möjligt, säger han.

ATT SVERIGE ÄR ett musikintresserat

utbildning till projektstöd, musikjuridik och studio- och/eller liveinspelning.

Under 2014 arrangerades också totalt 127 000 musikarrangemang – lokala spelningar eller framträdanden – inom ramarna för studieförbundens musikverksamhet. Det är en kraftig uppgång sedan 2004, då siffran låg på cirka 75 000. Även besöksantalet på dessa framträdanden har ökat.

Under 2014 var det en publik på 8,6 miljoner som besökte studieförbundens spelningar.

land som ger människor chansen att utvecklas visar sig också i studieförbundens musikverksamhet. Enligt Musikrapport 2015 från branschorganisationen Studieförbunden – som företräder landets tio studieförbund – var det totalt 146 000 personer som under 2014 deltog i musikstudiecirklar. Det är en rekordsiffra.

Vanligast är genren ”improvisatorisk musik” (rock, jazz, etcetera), följt av körsång. Åldersspannet i deltagandet är mellan 13 och 65 år. Rapporten visar också på att studieförbunden utgör en lokal motor för landets musik­intresse. Deltagarna i studiecirklarna kan få hjälp med allt från replokaler, utrustning och musik-

– STUDIEFÖRBUNDEN BRUKAR också ha scener på de stora festivalerna och ge artister möjlighet att ansöka eller tävla om att få delta där, säger Anna Morin, Jörgen Wessén. kommunikations­ansvarig på Studieförbunden och tillägger: – Musik är den största verksamheten inom studieförbundens arbete. På fritiden vill man engagera sig i något kreativt, och vid sidan om idrott är musik väldigt populärt.

Det studieförbunden tillför är att ge deltagarna möjlighet att spela och bli bättre, men också att få komma ut på scenen och möta en publik, säger hon.

I Studieförbundet Vuxenskolans

samordnare på SV, berättar att förbundets musikverksamhet runt om i landet i många fall är helt avgörande.

– Utan den är det många som inte skulle fortsätta med sin musik, eftersom man inte får den här hjälpen på andra håll. Man kanske har utrustning men ingen replokal, eller så är det tvärtom, en replokal men lite utrustning.

– Eller om man vill spela in en demo har studieförbunden bra kontakt med lokala studios och kan erbjuda utbildning i studioteknik.

Vi är ett viktigt komplement till kultur- och musikskolorna och har ofta fullbokat i våra lokaler, säger Jörgen Wessén.

ATT SYSSLA MED musik är en sak, att

Adam Tensta.

nå framgång och bli känd en helt annan. Det visar om inte annat program som ”Idol” där en mängd personer ansöker medan bara en bråkdel hänger kvar och ”blir något”. Vi frågar Jörgen Elofsson om han har något framgångsrecept för att lyckas som låtskrivare.

– Musikalitet är förstås viktigt, men också social träning, att lära sig kommunicera bra och tydligt.

Man måste bli jobbig och stå på sig om man verkligen vill något. Man måste också bli en fena på att ”networka” och att lära sig att ”hänga” med folk fast man helst bara vill sitta hemma och skriva i sin lilla lya.

– Det är också viktigt att lyssna på massor av olika typer av musik, försöka ordna många möten med skivbolags- och förlagsrepresentanter och våga visa upp det man skapar, så att man inte fastnar i en perfektionsfälla, säger han och tillägger: – Det kan ofta se ut som om någon bara dyker upp från ingenstans och blir framgångsrik över en natt, men så är det nästan aldrig. Man ska förbereda sig på en lång och tuff, men kul och lärorik väg framåt.

Det viktiga är att aldrig ge upp!« N R 4 2 016 I MPU L S 7

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

7 8 3 9 Representanter från Göteborg Sydost samlade till kommunikationsmöte i Partille…

1 PARTILLE

Möte med konsert Studieförbundet Vuxen­ skolans (SV) avdelningar i Lerum, Partille och Mölndal – Göteborg Sydost – träffades i mars för att prata kommunikation.

KOMMUNIKATION. SV

Göteborg Sydost hade en verksamhetsdag den 22 mars. Matilda Asp, kommunikatör från SVs

PÅ GÅNG I SV

MAJ

10 TISDAG

2016

LANDSKRONA 20–21 JUNI Skapardagarna på Hemslöjden Skåne i Landskrona ger dig inspiration, idéer men också kunskap om material och olika tekniker för att arbeta utåtriktat inom hantverk, kultur och folkhälsa. Dagarna anordnas i samarbete med Hemslöjden i Skåne, SV Skåne, SV Blekinge och SV Västra Götaland.

8 IMPU L S NR 4 201 6

förbundskansli, var inbjuden för att tala om ”Att erbjuda SV” med fokus på kommunikation, sociala medier och marknadsföring.

SOM BONUS LYCKADES vi synka vår lunch med en konsert som vi tillsammans med Musik i Väst arrangerat i Partille Kulturum, med artis-

ten Peter Pop och den rwandiske sångaren Jean-Paul Samputu.

Temat för konserten var ”Home away from home”, där Jean-Paul delar med sig av sin erfarenhet som flykting från folkmordet i Rwanda, om musikens kraft och om försoning och förlåtelse som enda vägen till ett lyckligt liv.

…och fick musikunderhållning på köpet.

Konserten var särskilt riktad till våra nyanlända ungdomar och gav tips på olika kulturaktiviteter som finns i Partille. Tillsammans med en roterande sättning av medmusiker gungade kulturhuset och lunchserveringen av afrikanska rytmer med spontandans mellan borden.

Daniel Palm

1

4

2 6 5

2 ANEBY

Måla med Måd

KONST. Måd OlssonWannerfors, en av Studie­ förbundet Vuxenskolans cirkelledare, har haft utställning i konsthallen i Aneby. Hon visade bland annat akrylmålningar och illustrationer.

Måd har cirklar i målning och teckning i Handen söder om Stockholm.

3 VÄSTMANLAND

Må bra-projekt gör pensionärer friskare och piggare SPF Seniorerna, PRO, Studieförbunden Vuxenskolan samt ABF i Västmanland går tillsammans i en satsning för att förlänga de goda och friska åren för alla pensionärer i länet.

Landstinget Västmanland samt Västmanlands kommuner och landsting samverkar.

FRISKVÅRD. Det

har rått en del förutfattade

Sofia Åhman och Thomas Fogdö.

meningar om att äldre inte är så mottagliga för förändringar. Men både när det gäller att skaffa hälsosammare matvanor och att sluta röka har det visat sig att

äldre personer är lika mottagliga som yngre personer att påverkas i positiv riktning.

Det finns alltså goda kunskaper om att en satsning på pensionärers hälsa kan resultera i ett längre och friskare liv. Detta är anledningen till att vi kör projektet Må bra.

Projektet inleddes hösten 2015 med att Carl-Jan Granqvist fö-

reläste om ”Måltiden i tid och rum”. Den 12 maj medverkar Thomas Fogdö,som berättar om mental träning, och träningsexperten Sofia Åhman. Föreläsningen sker i Surahammar och filmas och kan ses av den som vill under dagen. Länken finns på www.vkl.se.

Lena Olofsson VERKSAMHETSUTVECKLARE SV VÄSTMANLAND

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

5 KARLSHAMN

Linedance

DANS. Sju grupper är i

gång och dansar line­ dance i Karlshamn. Det är Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Musik i Carlshamn som har kurser i linedance med Lena Mattsson som ledare.

6 VETLANDA

Kurs i biodling

Studio 11 överraskade med spontandans 23 april under evenemanget Kultur Dag Natt…

…vilket uppskattades av många Jönköpingsbor.

4JÖNKÖPING

Spontandans av SV-grupp Alla kan dansa. Det är mottot för Studio 11, Studieförbundet Vuxenskolans (SV) dansverksamhet i Jönköping med deltagare från 4 till 80 år.

DANS. Under

Kultur Dag Natt, ett evenemang med kulturaktiviteter i Jönköping den 23 april, var många av Studio 11-dansarna igång och

dansade på gatorna.

Alla hade lärt sig samma dans.

Det bjöds på flashmobs på flera platser i Jönköping. En flashmob är en oannonserad tillställning där dans plötsligt bryter ut på en offentlig plats.

Nu fanns även kons­ ten med eftersom fyra konstnärer deltog. De

tecknade när dansarna underhöll.

STUDIO 11 ÄR en dansstu-

dio som har cirklar och kurser i dans i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Jönköping.

Dansarna i Studio 11 syntes på flera platser i Jönköping.

– Det var jätteroligt!

Fantastiskt väder med

strålande sol, lite kallt kanske, men det är bara bra för oss som dansar, säger Linda Fröding, verksamhetsledare på SV, till JNytt som även visar en film från dansuppvisningarna på sin hemsida.

Vi hoppas kunna använda vår Studio 11dans i flera sammanhang.«

7 HUDIKSVALL

Träffade Lööf

POLITIKERSKOLA. I vintras

genomförde Centerpartiet och Studieförbundet Vuxenskolan en politikerskola. Nu blev det planerade studiebesöket i riksdagen av.

Efter en rundvandring i riksdagshuset träffade deltagarna i cirkeln Centerpartiets ledare Annie Lööf, som berättade om hur hon kombinerar jobbet med att vara småbarnsförälder.

9

8 SALA

Rebel Girls-band spelade live i Göteborg The Queerdos och Marskatt, två band med kvinnliga unga musiker var på sin första turné till Göteborg i mars för att spela live. Medlemmarna bor och repar i Sala.

REBEL GIRLS. Medlem-

marna startade band via Studieförbundet Vuxenskolans (SV) jämställdhetsprojekt Rebel Girls hösten 2014. De har lärt sig spela instrument

BIODLING. För tredje året i rad arrangerar BrittMarie Fucik och Gunnel Johnsson cirklar i biodling i Vetlanda. I april var det 13 deltagare som just klarat av teorin och skulle ut på praktik.

The Queerdos och Marskatt på turné.

och kommit så långt att de nu skriver och arrangerar egna låtar.

Medlemmarna i banden

arrangerade under hösten 2015 en egen festival som de kallade BAM. – För att ta projektet

till nästa nivå åkte åtta tjejer och handledare på inspirationsresa till Göteborg där flera andra kvinnliga artister stod på scen. Både Marskatt och The Queerdos fick spela live på Kulturhuset Kåken, berättar Linnea Landstedt, projektledare på SV Västmanland.

Landstinget och Länsstyrelsen Västmanland sponsrade resan.«

3,14

Pi kommer att ägnas ett särskilt intresse hos matteklubben i Gnesta, som ska startas av Tania Samuelsson tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Tania berättar för Södermanlands Nyheter att cirklarna ska handla om logik och sannolikhetslära. Alla som går på högstadiet är välkomna men det är inte en form av läxhjälp, betonar Tania.

N R 4 2 016 I MPU L S 9

CIRKEL » MEÄNKIELI

Birgit Kajava leder populära studiecirklar i meänkieli på äldreboenden i Luleå.

Tornedalsfinska till heders – tack vare Birgits cirklar Det är verkligen guldkant i vardagen när Birgit Kajava har cirklar i meänkieli på äldreboenden i Luleå.

– De talar det språk de är uppvuxna med och många av deltagarna förstår både svenska och finska dåligt.

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

B

irgit Kajava har varit cirkelledare i Studieförbundet Vuxenskolan Norrbotten i fem år. Nu är hon efterlängtad när hon kommer och har mötesplatser/cirklar för de äldre som talar meänkieli, eller tornedalsfinska.

– De som deltar har ofta fysiska funktionshinder, är dementa eller både och. Jag har flera olika grupper tre dagar i veckan, berättar hon.

Det finns många invånare i Luleå som kommer från Tornedalen, liksom Birgit, som inte fick tala meänkieli i skolan. Då slog läraren hårt med pekpinnen.

10 IMPUL S NR 4 201 6

– I cirklarna på våra mötesplatser har vi högläsning, tittar på gamla vykort, läser tidningar, spelar musik, målar…det är full aktivitet. Det känns som att komma hem när vi lyssnar på talböcker eller har högläsning på meänkieli. Vi har också tillgång till varmvattenbassäng med sandstrand och solstolar på ett äldreboende där äldre kan sitta och sola och drömma sig tillbaka till resor de gjort, säger hon.

– När jag frågar någon som är dement hur det känns och personen svarar med att krama min hand, då vet jag att det har varit bra.

På måndagarna är Birgit på mö-

BIRGIT KAJAVA

»Det känns som att komma hem när vi lyssnar på talböcker eller har högläsning på meän­ kieli.»

tesplatsen på Hertsön. Då börjar dagen med rörelser för att mjuka upp.

– Det är också mycket socialt.

Ingen ska behöva vara ensam.

BIRGITS LEDSTJÄRNA ÄR att det går att göra mycket med små medel.

Hennes stick- och virkgrupp är ett exempel.

– En dam som är förlamad i armen behöver min hjälp för att sticka. Då lånar jag ut min arm!

När jag inte räcker till kallar jag på några volontärer som är 85 +. De bor fortfarande i sina egna hem och tycker det är roligt att få rycka in, säger hon. «

Krönika

…OM DOKUMENTÄREN ”VI KALLAS TIGGARE”

Chansen – som avslöjade mina fördomar mot romer

N

är SVT bad mig följa en grupp rumänska romer som tigger på våra gator ropade jag Äntligen!

Att försöka förstå fattigdomen som satt sig vid våra välfärdströsklar och föranlett frustration, ilska, sorg och solidaritet var en dröm.

För min mamma var det en mardröm.

Hon suckade och skakade på huvudet. Min omgivning avrådde. Men frågorna jag sökte svar på vann över farhågorna. Så i nästan nio månader har jag periodvis hängt med människor som sover under broar, i offentliga toaletter eller hos Pappa Siinto som upplåtit sin tomt åt ett trettiotal romer. Där får de sova i små skjul eller gamla husvagnar. De värmer sig med värmeljus. De kokar soppa under bar himmel. De turas om att tvätta sig med en slang vid utedasset.

Men det var inte bara öppna famnen när jag dök upp. Cancersjuka Bella skällde när jag satte mig vid hennes sida på den iskalla asfalten eller när jag bäddade ner mig med henne och hennes dotter på det stinkande toalettgolvet. ”Dra åt helvete.

Tror du att det här är något jävla äventyr?

Ingen människa skulle sova här om hon inte var tvungen. Åk hem till din dotter.” sa hon. Med rätta. På min risiga rumänska försökte jag förklara att den misstänksamhet hon känner mot medierna är befogad.

ROMERNA ÄR EUROPAS mest marginaliserade minoritet. De har utsatts för förföljelser, förintelser, slaveri, systematisk diskriminering. Jag försöker förstå genom att röra mig innanför det ultimata utanförskapet. Det som breder ut sig på Europas gator. Det vi blundar bort eller bortförklarar genom att skylla på dem som är fastkedjade vid misären. Att de inte reser sig, inte

veta bättre efter att ha växt upp med romska grannar och skolkamrater i Rinkeby och som ägnat mitt liv åt att kämpa mot rasism.

DEN ENA PINSAMMA polletten efter den an-

ALEXANDRA PASCALIDOU

Alexandra Pascalidou är journalist, författare, bloggare och programledare.

arbetar och utbildar sig, inte bryter med strukturer och kulturer är deras eget fel enligt den populistiska propagandan. Till detta adderas anklagelser om att de är lata, organiserade i kriminella ligor och andra svepande stereotyper som underlättar när vi passerar dem som vore de själlösa skönhetsfläckar i våra kvarter.

Det massiva misstänkliggörandet är så cementerat att vi alla är marinerade i fördomar mot romer. Även jag som borde

dra trillar ner i dokumentären. När en svensk-somalisk kille berättar att han har en romsk granne frågar jag om grannen tigger. ”Nä han jobbar på regeringskansliet” svarar killen. När jag möter Ramona, Clara och Bella frågar jag varför de som är så fattiga skaffar så många barn. Bella svarar snabbt: ”För att vi tycker om att ligga med våra män”. Visserligen talar vi här om kvinnor som varken har råd eller rätt till ordentlig hälso- och mödravård, sexualundervisning eller preventivmedel. Precis som vi skaffar de barn för att de känner lust och längtan efter barn som de, hör och häpna, älskar. Barn som de ibland måste lämna för att kunna försörja.

En vinterkväll när vi samlas vid kaminen efter att de huttrat en heldag vid sina gatuhörn ber jag dem sjunga något. De tittar storögt på mig. Till slut finner Mihai talförmågan och förklarar: ”Vi kan varken sjunga eller dansa. Vi kan inte heller göra cirkuskonster. Den enda som kan sjunga är den där snubben” säger han och pekar på en välkammad man som utbrister i en sång till Herren. Tills alla ber honom sluta.

Jag gjorde dokumentären för att se och synliggöra människorna bakom muggarna och etiketterna. Snart insåg jag att jag först och främst synliggjorde mina egna fördomar. Även om jag skäms är mitt råd: Sluta sluka stereotyperna och börja istället se människorna.« Fotnot: Dokumentärserien ”Vi kallas tiggare” sändes i april och finns på SVT Play.

N R 4 2 016 I MPU L S 11

PORTRÄTTET » NEGAR NASEH

”Skrivandet är som en klåda” Negar Naseh – aktuell med två böcker

Negar Naseh hade två viktiga önskemål i livet. Att bli läkare för att hjälpa andra människor och att skriva för att driva ut sina egna demoner. Men att bli av med sina rädslor och sin vrede visade sig vara svårare än hon hade trott.

TEXT EYAL SHARON KRAFFT FOTO THRON ULLBERG

N

egar Naseh är författaren bakom den högaktuella romanen ”De fördrivna” och debutromanen ”Under all denna vinter” (2014).

Två spännande och kritikerhyllade romaner som blottar stort intresse för relationer.

Likt många författare är hon obotligt nyfiken på andra människor och inleder intervjun med att själv ställa frågor.

Olikt de flesta författare är hon också läkare. Hon arbetar inom psykiatrin på St Görans sjukhus i Stockholm.

När vi träffas på ett välbesökt kafé med kristallkronor och slitna, vinröda fåtöljer på promenadavstånd från sjukhuset direkt efter lunch, har hon bland annat hunnit med tre entimmes djuplodande patientsamtal, en sjukskrivning och en remiss för behandling av missbruk.

– Mina patienter kan lida av depressioner, ångest eller missbruksproblematik. Jag hjälper dem att minska lidandet och må bättre, säger hon.

Så hur blev denna hybridexistens till?

Med en dröm under uppväxten i Uppsala. Hon skul-

12 IMPUL S NR 4 201 6

le bli lastbilschaufför eller arkeolog. Av samma skäl: för att få resa och upptäcka saker. Senare tillkom en tredje dröm, att hjälpa människor och utbilda sig till läkare.

– Jag ville jobba med människor och vara nära stora händelser. Sjukdom, liv och död är stora saker. Jag drogs till det.

MEN PASSIONEN FÖR skrivandet började nog tidigast, till

och med innan hon lärde sig att läsa vid fyllda fem år.

Varje lördag gick hon och pappa till Uppsalas stadsbibliotek och återvände hem med en stor bok. En annan gynnsam faktor för en författare in spe var en sex år äldre syster som hon sällan lekte med och som lämnade hemmet efter gymnasiet.

– Jag kände mig som ensambarn. Jag umgicks med vuxna och var mycket ensam. Jag var inte intresserad av andra barn, utan hade låtsasvänner, målade lite, skrev och läste jättemycket. Jag levde i min egen värld.

Med åren har jag blivit mer social, men jag har fortfa-

»

N R 4 2 016 I MPU L S 13

PORTRÄTTET » NEGAR NASEH rande stort behov av att vara ensam. Det är en förutsättning om man ska läsa mycket.

Förvisso har hon en lågmäld röst och långt ifrån yviga gester; när hon tänker efter lägger hon huvudet på sned och stödjer det mot högerhanden. Men har hon väl bestämt sig för något har hon en järnvilja. Samtidigt som hon råpluggade för att nå de bästa betygen och komma in på läkarlinjen vid Uppsala universitet, skrev hon en diktsamling, något som antagligen bidragit till hennes minimalistiska litterära stil. Vid fyllda 18 var diktsamlingen klar. Två år senare insåg hon att hon borde skicka den till ett förlag. Tillbaka kom ett ovanligt uppmuntrande refuseringsbrev som ingjöt mod.

– Jag kände starkt att jag kanske kunde bli också en person som skriver. Jag såg det som en möjlighet att ägna mig åt något som jag tyckte mycket om.

NU HAR HENNES andra roman kommit ut och tagits väl emot. Båda romanerna präglas av hennes minimalistiska sparsmakade stil som fått till följd en kommentar från en kompis: ”Den är som en knuten näve!”

Denna skönlitterära knutna näve blir till under ett speciell emotionellt tillstånd.

– Det är mycket intensivt, berusande och väldigt livsbejakande att skapa under den inledande fasen där allting kan hända. Jag tar beslut utan att ifrågasätta texten. För att lura mig själv lägger jag undan allt jag skriver utan att läsa om. Det skulle inte funka annars.

Senast upplevde hon detta berusande tillstånd i Lissabon och på grekiska ön Andros. I ett två månader långt svep skrev hon embryot till ”De fördrivna”.

– Det var så intensivt att det kändes som om jag rörde mig i en annan tid, en tid då allting går mycket snabbare.

Skrivprocessen är på liv och död och väcker många känslor till liv, inte minst vrede över politikens tillstånd. I ”De fördrivna” kan vreden kopplas samman med den högaktuella flyktingkrisen. Medan de svenska huvudkaraktärerna i boken, Filip och Miriam, lever ut sin, inte helt bekymmersfria, dröm på en nyköpt gård på Sicilien, drunknar hundratals båtflyktingar utanför den närliggande dödens ö Lampedusa. Denna likgiltighet inför andras öden diagnostiserar hon i boken som ”vit melankoli”, vita personers nedstämdhet över att ”en mer okomplicerad tid är förbi”.

– Jag kan också bli arg på att karaktärerna fortsätter att vara tillsammans trots att parrelationen blir stum och otillräcklig till följd av att de inte delar liv och värderingar. De blir isolerade i sina liv. Jag tycker att det är fruktansvärt sorgligt.

DENNA BOTTENLÖSA SVÄRTA gör ämnet oemotståndligt och triggar i gång henne.

– Det mörka eller melankoliska är närmare livet och blir spännande att tänka ut bakgrunden till. Glädje är mycket mer okomplicerat och mindre spännande att skriva om.

Vreden kan även ha personliga kopplingar, enligt läkarens självdiagnos.

– Den kan bottna i obearbetad sorg. När jag skrev boken höll jag på att fylla 30 och hade väldigt mycket tvivel om vad som skulle hända härnäst i mitt liv. Att följa kända strukturer av liv med utbildning, familj och barn är rätt ångestframkallande.

En annan källa att ösa vrede ur är knutna till rötterna i Iran, föräldrarnas hemland. Pappan migrerade till Sverige för att doktorera i agronomi. Som politiskt

14 IMPUL S NR 4 201 6

NEGAR NASEH

»Jag har kvar mina demoner, det skönlitterära skrivandet förstärker känslorna. Men jag har åtminstone skrivit ett par böcker. Och jag kan se demonerna komma och vet att de inte är så farliga.« aktiva på vänsterkanten har det aldrig varit aktuellt att återvända till hemlandet efter kulturrevolutionen.

Själv har hon aldrig satt sin fot i landet där föräldrarna antagligen skulle hamna i en tortyrkammare. En bakgrund som lämnar emotionella fotspår.

– Jag känner en ständig närvaro av förlust, att någon har tagit ifrån mig något. Som barn kunde jag inte formulera det, men nu kan jag. Jag känner ilska över hur svårt det kan vara att känna sig välkommen på en ny plats.

På sätt och vis var avsikten med skrivandet att driva ut all denna obearbetade ilska, sorg, vrede. Att kunna gå vidare hel. Men uppenbarligen går det inte att behandla svårmod enbart med skönlitteratur.

– Jag har kvar mina demoner, det skönlitterära skrivandet förstärker känslorna. Men jag har åtminstone skrivit ett par böcker. Och jag kan se demonerna komma och vet att de inte är så farliga.

EGENTLIGEN HAR HON svårt att ta ordet författare i sin

mun.

– Jag ser det inte som ett yrke, utan som något jag gör för att jag inte har något val. Jag är en skrivande person som råkar skriva böcker. Skrivandet är nästan som en klåda. Jag måste skriva.

Hon smuttar på sitt gröna te och tänker efter under ett närmast andlöst ögonblick.

– Främst tänker jag på mig som en läsare. Läsning har hjälpt mig att vidga mina vyer. Jag har skrivit två böcker och kommer säkert att skriva fler. Mina böcker kan skapa ett emotionellt gensvar hos läsaren, men att hjälpa andra är inte målet.

>> Exklusivt Namn Negar Naseh.

Gör Läkare och författare.

Aktuell Med romanen “De fördrivna”.

Familj ”Ja.” Ålder 31 år.

Bor Stockholm.

Fritidsintresse Frosseri i skönlitteratur.

w Vad skulle hända utan skrivandet?

– Ingenting så länge jag fortsätter skriva dagbok.

Men utan dagbok skulle jag må väldigt dåligt, vara förvirrad och kanske lite deprimerad. Jag skulle vara osäker på mina val i livet. Jag vet inte varför jag måste skriva det, det har blivit en vana så det vore tragiskt om jag inte kunde göra det.

Plötsligt glimtar det till i ögonen. För även om hon varken har eller känner brådska med ett nytt manus så tänker hon leva 60 år till. Det öppnar ett hav av möjligheter att ta vara på sin såväl läs- som skrivtörst. Hon tar god tid på sig och känner att hon har tre, fyra till böcker i sig att skriva. Med en genomsnittlig lästakt av 50 böcker per år har bokslukaren därutöver 3 000 böcker att se fram emot under sin tänkta återstående livstid, omlästa böcker medräknade.

OM HON SIAR om framtiden bara tio år framåt så har hennes yrkesmässiga hybridtillvaro fått stadga. Hon ska kunna växla från heltid som läkare till heltidsskrivande och vice versa efter eget önskemål. Hon ska kanske även bilda familj.

– Ja, jag kommer att ha kvar rädslan för att följa den kända strukturen, men utmana den, säger Negar Naseh.«

Negar Naseh ser inte författandet som ett yrke utan något som hon måste göra för att hon inte har något val. Nu är hon aktuell med romanen ”De fördrivna”.

N R 4 2 016 I MPU L S 15

HANTVERK » SILVERSMIDE

Erica Huuva glödgar en risku, en traditionel samisk brosch.

16 IMPUL S NR 4 201 6

Hemma i Idivuoma utvecklar Erica Huuva sitt konstnärskap som bottnar i det enkla och vardagliga. Hon förvaltar en samisk tradition och kunskap för att kunna föra den vidare till kommande generationer.

TEXT MATS NILSSON FOTO LISA KEJONEN PAUKER

SAMISKT OCH MAGISKT

A

rmbandet Eallit, som betyder både djur och liv, gjorde hon som elev på samiskt utbildningscentrum i Jokkmokk. Det blev en succé och ledde in på en utbildning till silversmed.

Erica Huuva Simma bor med sin man Aslat och pojkarna Jovnna, 7 år, och Aigin, 4, i Idivuoma i Norrbotten. Förutom jobbet i smedjan

deltar hon i familjens arbete med renarna, vid till exempel kalvmärkning och slakt.

Det konstnärliga skapandet har följt Erica sedan hon var ung.

– Jag har alltid älskat att forma och frambringa idéer med mina händer. En dag utan skapande är för mig en förlorad dag, skriver hon på sin hemsida.

Erica växte upp i byn Liehittäjä,

nära Övertorneå, och har innan hon flyttade ihop med sin man i Idivuoma hunnit bo i Luleå och Jokkmokk.

– Jag sökte till samernas utbildningscentrum i Jokkkmokk och lärde mig om samiskt dräktskick med allt som hör till med skoband, bälten och mössor. I den treåriga utbildningen ingick en veckas silversmide.

Texten fortsätter på sidan 20

Det är på udden hemma i Idivuoma Erica Huuva kopplar av och hämtar kraft.

N R 4 2 016 I MPU L S 17

»

HANTVERK » SILVERSMIDE

Erica jobbar mycket med bildmaterial för att förmedla stämningen i sina kollektioner.

Här har hon tillsammans med en fotograf iscensatt en händelse från förr på udden i Idivuoma. Modeller är svärmor Kerstin och sonen Jovnna.

18 IMPUL S NR 4 201 6

”Silversmycken och dräktsilver är en viktig kulturbärare för det samiska.

Kanske en av de delarna som tilltalar mig mest jämte språket och renarna. Och spännvidden i formspråket, från norra till södra Sápmi – det är spännande att det kan vara så olika fast allt tillhör samma kultur.”

» N R 4 2 016 I MPU L S 19

HANTVERK » SILVERSMIDE – Silversmycken och dräktsilver är en viktig kulturbärare för det samiska. Kanske en av de delarna som tilltalar mig mest jämte språket och renarna. Och spännvidden i formspråket, från norra till södra Sápmi – det är spännande att det kan vara så olika fast allt tillhör samma kultur.

– När jag fick prova på silversmide vaknade mitt intresse om att få arbeta med silver och jag skapade mitt första armband. Eallit är fortfarande ett omtyckt smycke och ingår som en del i en kollektion.

DET VAR MED Eallit allt började. Erica fick förfrågan från många som ville köpa armbandet och först sökte hon efter någon som kunde göra tillverkningen åt henne. När hon kontaktade Sameslöjdsstiftelsen för att komma vidare i jakten på producent blev hon peppad att söka guldsmedsutbildningen i Lannavaara och sköta tillverkningen själv.

– Jag fördjupade mig inom smyckestillverkning. Det var ett par lärorika år och jag tog till mig silvret som ”mitt” material som jag älskar och hela tiden ser nya möjligheter med.

Nu är Erica inne på tionde året som yrkesverkam silversmed med eget företag. Hon berättar att hon har lärt sig mycket, både om företagande och om sig själv under åren som gått.

– Jag har blivit tryggare i mina värderingar. Och att våga följa dem

i stället för att göra som man ”ska” som företagare. Och människa.

ERICA UPPLEVER ATT omvärlden i dag

håller ett högt tempo och att mycket av vår konsumtion är kortsiktig. Till följd av det har delar i bland annat det samiska hantverket fått stå åt sidan. Hon nämner till exempel rotslöjd, ett tidskrävande hantverk som endast ett fåtal behärskar till fullo.

Med den äldre generationen försvinner kunskapen och även arbetssättet, där noggrannhet och kvalitet prioriterades högre och fick ta tid.

Det är något som Erica tar fasta på, att bra hantverk måste få ta tid.

Och ett bra liv ska rymma tid för både skapande och eftertanke. Förra året började hon mer aktivt att jobba med sina tankar om tid, hantverk och livskvalitet: – Slow Art Sápmi handlar om tillverkningsprocesser och perspektiv på tid. Det som vid en första anblick förefaller som tidsödande kan vid djupare studie vara tidssparande.

Till exempel om en produkt är väl ERICA HUUVA

»Jag har alltid älskat att forma och frambringa idéer med mina händer.

En dag utan skapande är för mig en förlorad dag.»

avvägd och anpassad för uppgiften så håller den längre. Då behövs mindre underhåll eller också behöver man inte köpa en ny.

– Själva processen kan ha ett värde. Kunskapen om att tillverka och själva tillverkningen är en del av kulturen. Det handlar om förvaltande av tradition och kunskap och det handlar om att föra dessa värden vidare till nästa generation. Själva tiden blir värdefull genom det arbete man utför. Vi lär oss något som förts vidare genom generationer.

Det gör att tid är kvalitet. Kvalitet är hållbart. Hållbart är vår grund, vår kultur och vår framtid.

UNDER PROJEKTET HAR Erica ägnat

mycket tid åt att måla och testa nya gränser för form och färg. Hon har också hittat broderiet och dess meditativa aspekter.

– Att långsamt forma delar i mina bilder stygn för stygn, av tunna trådar, har varit en resa i sig, inåt. Det är en annan aspekt av skapandet, att låta tankarna flyga dit de vill medan handen gör samma sak om och om igen. Helt tvärtemot när jag jobbar med smyckesunikat som mer är en utmaning för tanken både gällande uttrycket och det tekniska. Jag behöver båda delarna för att vara i balans i mitt skapande. Det långsamma metodiska och de kreativa utmaningarna.«

Att skapa med det traditionella formspråket i ryggen är inget hinder för att låta smyckena ta plats i samtiden. Här visar Emelie Huuva smycken ur kollektionerna Fávru/Fager och Muohta/Snö.

20 IMPUL S NR 4 201 6

INTEGRATION » FILM

Reza Daii, Anders Land, Kaveh Sarvari och Hassan Brijany spelade in film på SVs avdelningskontor i Uppsala. Anders Land regisserade och skådespelarna gjorde en scen med tillbakablickar från Iran.

SV och ABF gör filmen om

SVENSKE HUSSEIN Frågan om vad som är svenskt ställs på sin spets i filmen ”Sveriges bäste svensk”, som har premiär i maj. Filmen backas upp av både SV och ABF. TEXT MATS NILSSON FOTO FILMTEAMET

S

tudieförbundet Vuxenskolan (SV) och ABF i Uppsala län samarbetar om ett filmprojekt som ska användas i studiecirklar och diskussioner om integration.

En vecka i april pågick filminspelningar i Uppsala. Det filmades i Flogsta, Stenhagen och i Uppsala centrum, bland annat på Studieförbundet Vuxenskolans (SV) avdelningskontor.

– Filmen ”Sveriges bästa svensk” ska användas nationellt för att diskutera vad som egentligen är svenskt, och om man kan vara både svensk och invandrare samtidigt, säger Fredrik Sjöberg, avdelningschef på SV i Uppsala.

FREDRIK SJÖBERG

»Filmen ska användas nationellt för att diskutera vad som egentligen är svenskt.»

SV och ABF i Uppsala län samarbetar om allt som handlar om allt runt omkring filmen – att den visas och får så stor spridning och så många tittare som möjligt samt att ta fram ett studiematerial.

Det är den Uppsalabaserade filmbyrån Populate som ansvarar för produktionen. Manusförfattare och regissör är Anders Land därifrån.

HUVUDROLLEN SPELAS AV Hassan Brijany, som belönades med en guldbagge för bästa manliga biroll i filmen ”Ett öga rött”. Han har också setts i en rad tv-serier som till exempel Tre kronor, Tusenbröder, Saltön och Kontoret.

– Jag tycker det är viktigt att delta

i den här filmen för konsten måste ta sitt ansvar för vad som händer i världen, säger Hassan Brijany.

Förutom Hassan Brijany medverkar ett 20-tal skådespelare, både amatörer och proffs. ”SVERIGES BÄSTE SVENSK” handlar

om Hussein, en medelålders man som får veta att han ska bli svensk medborgare. Han går in för att bli så mycket ”svensk” som möjligt.

Filmen finansieras av Uppsala kommuns arbetsmarknads-, kulturoch socialnämnder, Arbetsförmedlingen och länsstyrelsen.

Filmen har enligt planerna premiär på Slottsbiografen i Uppsala den 25 maj.« N R 4 2 016 I MPU L S 21

KULTUR » TEATER LILJORNA

De ska också fira Shakespeare William Shakespeare dog för 400 år sedan. Det uppmärksammas i hela världen hela året. Gruppen Teater Liljorna från Liljans Dagliga Verksamhet som ligger i Örnsberg i Stockholm repeterar för fullt ”Mycket väsen för ingenting”, som har premiär i höst på Gröndals kulturskola.

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

22 IMPUL S NR 4 201 6

T

eater Liljorna har repeterat Shakespeares tragi­ komiska pjäs ”Mycket väsen för ingenting” sedan september förra året. Den repeterar varje torsdag i Gröndals kulturskola, som har allt som behövs för en komplett teaterföreställning med ridå, scen, läktare, belysning och ljudutrustning samt

Hela ensemblen i Teaterliljorna. Längst till höger regissören Anna Samil.

Porträttet på William Shakespeare är daterat omkring 1610.

kostymförråd, verkstad och syatelje.

Det stora engagemanget står gruppens deltagare för.

Impuls besöker en repetition en torsdag i april. Alla skådespelare är på plats, inklusive Fredrik Karvonen, musiker och ljud- och ljusfixare som arbetar på Liljan.

Anna Samil, som bearbetat manus och regisserar föreställningen,

samlar gruppen på scen. Alla vet vad de ska göra och vilken scen de ska repetera.

TEATER LILJORNA VAR hennes första grupp som cirkelledare i Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

– Den står mig extra varmt om hjärtat, säger hon.

Markus Jannelos har en ledande

roll i föreställningen. Han spelar Claudio.

– Claudio är på scen mycket och jag har många repliker, säger han.

– Det är sång och dans också och det har gått bra hittills. Jag gör som Anna säger, hon är en bra regissör.

Don Pedro är en annan stor roll i pjäsen. Den spelas av Mikael Jonsson. Mikael är en av dem som varit N R 4 2 016 I MPU L S 23

»

KULTUR » TEATER LILJORNA med sedan Teater Liljorna startade.

Det är cirka tio år sedan.

TERESE LILJEHOLM HAR varit med i tea-

tergruppen i sex år. Hon gjorde huvudrollen i musikalen ”Grease” som var den föreställningen gruppen gav senast. Hon fick chansen att vara med på ett läger med Glada Hudik teatergrupp, som slagit igenom stort och turnerat både i Sverige och utomlands. Hon var med Glada Hudik till Portugal.

– Nu spelar jag Hero, som är kär i Claudio. Efter många turer och mycket skvaller får de varandra till slut, Hero och Claudio.

– Pjäsen bygger mycket på förvecklingar innan vi till slut får ihop

ett lyckligt slut där kärleksparen får varandra, berättar Anna Samil.

– Vi försöker att följa originalhistorien så långt det är möjligt. Alla ska kunna hänga med i handlingen och förstå. Vi gör teater på vårt sätt, brukar vi säga.

UNDER REPETITIONERNA använder

skådespelarna i vissa scener enkla masker. Till premiären ska det vara både välgjorda och egenhändigt tillverkade kostymer och masker, som görs på Liljans dagliga verksamhet.

Personalen får mycket beröm av Anna, som ser fram emot en fantastisk föreställning när allt är på plats.

– Jag vill lyfta fram två ur personalen från Liljans DV som var med

och startade teatergruppen och som fortfarande är med. Elisabeth Berchtold och Merja Heikkinen. Jag är enormt tacksam över deras stöd och engagemang, vi har ett fantastiskt samarbete.

– Vi försöker förhålla oss till den tid när pjäsen utspelas, säger hon.

– Vi blir alla lite mer bildade när vi tar reda på mer om hur det var på den tiden. Vi spelar till exempel ingen modern musik, den ska också vara anpassad till rätt tidsepok.«

Teater >> William Shakespeare William Shakespeare (1564–1616) är en av världens mest spelade dramatiker. Förutom dramatik skrev han komedier, krönikespel och sagospel samt sonetter (dikter). ”Mycket väsen för ingenting” skrevs troligen 1598.

Terese Liljeholm och Markus Jannelos skrattar ikapp med Anna Samil.

Picknickscenen, från vänster: Merja Heikkinen, Hampus Jansson, Olle Stenhammar, Mikael Jonsson och Anna Samil.

24 IMPUL S NR 4 201 6

Maskeradscenen, från vänster: Markus Jannelos, Hampus Jansson, Mikael Jonsson, Elisabeth Hult, Anna Samil, Terese Liljeholm och Elisabeth Berchtold.

Anna Samil med ensemblen i bakgrunden. Från vänster syns Elisabeth Berchtold, en skymt av en axel av ljudteknikern och musikern Fredrik Karvonen, Micke Jonsson, Olle Stenhammar, Merja Heikkinen, Markus Jannelos och Hampus Jansson.

”Teatergrupperna ligger mig varmt om hjärtat” Anna Samil älskar teater. Hon har varit cirkelledare i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i tio år och har just nu fyra teatergrupper i gång på daglig verksamhet i Stockholm.

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

A

nna Samil delar sin tid mellan teatergrupper på den dagliga verksamheten för personer med funktionsnedsättning och att turnera med sin egen teatergrupp Samils Nöjen som främst riktar sig mot barnunderhållning.

– Turnerandet sträcker sig över hela landet och fyller nästan årets alla lediga dagar, säger Anna, som på övrig tid har fullt upp med att förbereda nya föreställningar på den dagliga verksamhet i flera stadsdelar i Stockholm där hon är engagerad.

Aktuellt just nu är ”Mycket väsen för ingenting” med skådespelare från Liljans dagverksamhet i Örnsberg, i Danvikstulls DV är det ”Re-

san till Andromeda-galaxen” som gäller och i Skarpnäcks DV ”Jorden runt på 80 minuter” med mycket musik och dans.

I Hammarbys dagliga verksamhet har Anna två grupper som tar sig an ”Ronja Rövardotter” och ”Mama Mia”.

– Teatergrupperna ligger mig varmt om hjärtat, säger Anna och fortsätter: – Som regissör måste man ha tålamod och samtidigt ha roligt. Alla har sitt sätt att vilja bli regisserade på. Några vill att jag berättar hur jag vill ha det, andra vill att jag visar kroppsligt och några vill ha beröring.

– Jag försöker släppa fram var och ens personlighet och vara öppen för att ta in andra delar i föreställning-

arna, som till exempel musik, sång och dans. Ibland kan det passa med ljudeffekter.

– Det händer att skådespelarna kommer på egna repliker som är så bra att de får vara med i handlingen. Öppenhet är viktigt!

ANNA KOMMER FRÅN Örnsköldsvik, gick på Calle Flygares teaterskola i Stockholm, där hon också jobbade som lärare efter utbildningen. Anna har frilansat som skådespelare sedan 1998 och hon har arbetat på Sveriges radio P4 eftersom journalistik också är ett intresse.

– Jag har också en cirkel i hur man gör tidning i Ålgrytes dagliga verksamhet söder om Stockholm. Vi försöker göra en riktig tidning.«

N R 4 2 016 I MPU L S 25

FRAMTIDENS MAT » BALJVÄXTER

Philippe Hässlekvist, trädgårdsmästare på Fredriksdal, vill visa på mångfalden. ”Det finns inte bara en sort”, säger han.

FOTO: FREDRIKSDAL

26 IMPUL S NR 4 201 6

Gör plats för ärtor och bönor! I år är det deras år och självaste FN har utsett 2016 till baljväxternas år – supergrödan som ska rädda världen.

TEXT LISA ISING

Philippe vill bli

bönhörd

V

ad ska vi äta i framtiden när jordens åkermark ska föda ännu fler män­ niskor? Det undrar FNs generalförsamling, och nu verkar man ha funnit svaret – baljväxter. Och de tycks verkligen ha allt: Klimatsmarta, lättodlade och nyttiga.

FN har spanat 50 år framåt i tiden när världens befolkning har ökat med ytterligare tre miljarder och alltså passerat tiomiljardersgränsen.

Om jordens åkermark då ska räcka till måste vi ändra våra kostvanor och hitta nya proteinkällor. Det är därför baljväxterna hamnat i strålkastarljuset. Och glöm det där med bruna bönor och ärtsoppa. Både bönor, ärter och linser tillhör familjen ärtväxter med drygt 17 000 arter, så det finns så oändligt mycket mer att välja bland.

PHILIPPE HÄSSLEKVIST ÄR trädgårds-

mästare på Fredriksdals friluftsmuseum i Helsingborg. I vår hänger han på FN-året och viker hela 250 kvadratmeter av köksträdgården till enbart ärter och bönor.

– Baljväxterna tillhör en spännande växtfamilj och är verkligen värda att lyftas fram. Få har så många fördelar, tycker han.

Närmare 50 olika sorters baljväxter har Philippe samlat för att visa på bredden. Han håller fram nor­diska klassiker som de bruna bönorna och gamla roliga lokalsorter som gotländsk spräcklig och Gnesta favorit. Men även modernare sorter och internationella godingar som italienska borlottibönor och peruans­ka limabönor är med på ett hörn.

– Och blomsterbönor! De ska inte bara odlas som prydnad i köksträdgården för de är lika goda som vackra.

FREDRIKSDALS KÖKSTRÄDGÅRD är

unik i sin mångfald av grönsaker, frukter och rotfrukter. Här hittar man många kulturhistoriska sorter som sällan växer i vanliga villaträdgårdar längre eller används inom livsmedelsindustrin. Vissa finns bara på Fredriksdal, där enda sättet att bevara dem på är att odla dem.

Och plötsligt har historien hamnat

Sveriges mest kända kokböna är de traditionella bruna bönorna. Men det finns gott om roliga och smakrika alternativ. Här lokalsorten Hallandsböna.

FOTO: PHILIPPE HÄSSLEKVIST

i världshändelsernas centrum igen.

Det är bland annat här som framtidens mat växer.

– Det känns häftigt att baljväxterna är så aktuella nu och att vi kan visa på mångfalden, säger Philippe Hässlekvist.

Främst är det olika sorters trädgårdsbönor som odlas på Fredriksdal: brytbönor, vaxbönor, skärbönor och kokbönor av olika slag. En annan grupp är bondbönor och bara av dem finns här sex olika sorter med fantasieggande namn som Chrimson Flowered från 1778, Threefold White, Red Epicure, Aquadulce Claudia och Green Hangdown.

Den äldsta bönan i Fredriksdals köksträdgård är den som kal�las Hutteriternas soppböna och är från 1700-talet. Hutteriterna var en förföljd religiös sekt i Österrike som tvingades fly till Kanada. Med sig tog de bönan som numera är uppkallad efter dem.

BALJVÄXTER ODLAS ÖVER nästan hela jordklotet och är därmed en av världens mest betydelsefulla växtfamiljer. Framför allt är det variationen

N R 4 2 016 I MPU L S 27

»

FRAMTIDENS MAT » BALJVÄXTER

som fascinerar Philippe Hässlekvist.

För att illustrera artrikedomen håller han fram olika bönfröer i sina kupade händer. De är flammiga, gröna, lila, mönstrade och tvåfärgade med vackert dekorerade fröfästen.

Här har naturen verkligen varit på gott humör!

Men i år odlas alltså inte bara svenska eller ovanliga kultursorter på Fredriksdal. Ambitionen är också att visa på den internationella bredden med exotiska sojabönor, mung­ bönor och linser. Likaså att visa på moderna sorter som dagens amatörodlare kan få tag på.

VAD ÄR DET då som är så fantastiskt

ler för att framställa det kraftfoder som ska öka djurens tillväxt. När framtidens åkerareal tryter är det alltså betydligt smartare att odla mat som vi människor kan äta direkt i stället – och där har baljväxterna en nyckelroll.

3De är inte bara lättodlade. De kräver även betydligt mindre vatten än boskapsuppfödning, och baljväxterna har den speciella egenskapen att de skapar sin egen gödning genom att fixera kväve från luften.

4Torkade baljväxter kan förvaras under lång tid utan vare sig konserveringsmedel eller energikrävande frysboxar. De håller i åratal utan att förlora i näringsvärde.

med baljväxterna? Listan på fördelar är lång.

1För det första är de nyttiga. Att äta mycket ärter och bönor främjar hälsan; förhindrar övervikt och sägs även vara bra mot kroniska sjukdomar som diabetes samt cancer, hjärt- och kärlsjukdomar.

2De är ett miljövänligt alternativ till kött och en viktig källa till växtbaserade proteiner och aminosyror.

Allmänt brukar man beräkna att det krävs mer än tio gånger mer energi att producera kött än grönsaker, så redan där är en stor vinst. Dagens djurhållning slukar stora åkerarea-

MÅNGA AV DE här fördelarna har människor känt till under lång tid och de flesta delar av världens folk har sina speciella sorter och sina sätt att tillreda dem på.

Mellanöstern har sina kikärter som de gör falafel av. Asien har sina sojabönor som blir till tofu. Nordamerika har sina vita bönor som blir till ”baked beans” och så vidare. Även i Norden har baljväxterna varit en grundläggande del av mathållningen. Under många tusen år överlevde vi de långa och kalla vintrarna på ärtvälling och dylikt. Ärternas

28 IMPUL S NR 4 201 6

I köksträdgården på Fredriksdal bevaras gamla och ovanliga sorters frukt och grönsaker. I år är det ärter och bönor som står i fokus.

FOTO: FREDRIKSDAL

historia är bortåt 12 000 år gammal och tros härstamma från östra Medelhavet. I Europa är bönorna en betydligt yngre bekantskap. De hämtades hit först på 1500-talet sedan conquistadorerna erövrade Sydamerika.

Men i dag behöver vi inte nöja oss med torkade ärter för att vara hälso­samma och klimatsmarta. Wokade haricots verts eller krispiga sugar­snaps är exempel på moderna sorter, tillagade på modernt vis.

NÄRPRODUCERADE BALJVÄXTER ÄR för-

stås det bästa för miljön. Så varför inte hänga på FNs baljväxtår och själv odla ärter och bönor i sommar?

Då ska man tänka på att bönor är känsliga för blåst och den som bor i blåsiga trakter bör hellre satsa på tåligare störbönor som Blauhilde eller vaxbönan Neckargold.

Trädgårdsbönor behöver cirka 15 graders jordtemperatur för att gro ordentligt – men man kan även förkultivera dem inomhus för att komma igång tidigare. Och den utan trädgård behöver inte misströsta.

Bönor går alldeles utmärkt att odla i kruka på balkongen. Se då bara till att välja lågväxande sorter så att de inte fortsätter upp till grannen.«

Störbrytbönan Zebra, en dekorativ planta för både grönsakslandet och blomträdgården.

Bland de amerikanska bönorna är variationen stor.

Bönsorter som är bra att odla HÖGA SORTER Limka Högväxande störskärböna som vunnit många priser tack vare sin höga ätkvalitet. Ger 25–30 cm långa, helt raka och ljusgröna baljor som utvecklar frön senare än andra sorter.

Isabell Tidig sort med ljusgröna, sabelformade baljor som smakar mycket bra. Högväxande med rika skördar.

Golden Gate Smörgula platta baljor som är 25 cm långa. Bör skördas tidigt. Plantan blir hela två, tre meter och odlas kring höga störar eller längs glesmaskigt nät, uppspänt mellan käppar.

White Emergo Hög blomsterböna. Gröna baljor som skördas späda eller fullmogna till soppor och sallader.

Dekorativt vitblommande för spaljé, störar eller liknande.

LÅGA SORTER Rocdor Medeltidig vaxböna, högavkastande, mycket god med cirka 16 cm långa baljor. Planthöjd: cirka 40 cm.

Flagrano En fransk så kallad flageoletböna, där man vanligen endast äter det färska fröet – och inte själva baljan. Men tidigt skördade kan de även ätas som vanliga brytbönor. Plantan är cirka 40 cm hög.

Faraday Lämplig balkongsort. Rikgivande och plantan blir inte högre än cirka 50 cm. Slanka baljor av haricot vert-typ

BÖNFOTO: PHILIPPE HÄSSLEKVIST OCH FREDRIKSDAL

Störbönan Neckargold blir fullvuxen minst två meter.

Bondbönorna härstammar från Asien och har odlats i minst 8 000 år.

N R 4 2 016 I MPU L S 29

SV » VÄRKSTADEN

Susanne Larsson, Agneta Bertilsson och Carina Johansson på väg till Värkstaden i Boden.

Värkstaden i Boden är en kraftkälla för alla människor med kronisk värk.

– Vi lär oss leva med och hantera kronisk värk oavsett diagnos, säger Agneta Bertilssson, som tillsammans med Catharina Holmqvist leder cirklarna i Värkstaden sedan 2007.

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

Värkmästarnas

I ”

Värkstaden arbetar vi med värktyg för att förbättra vår förmåga att hantera värkligheten och bli värkmästare.”

Det låter som en ordlek. För Agneta och Catharina är det allvar.

– Man kan säga att Värkstaden är efterbyggande vård och ett komplement till övrig sjukvård, säger de.

Värkstaden är ett koncept som startades av läkaren Gunilla Brattberg i början av 1990-talet. Det var Barbro Ruthberg som tog Värkstaden till Boden och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) 2006. Då var Agneta och Catharina två av deltagarna.

– Två cirklar är igång med tolv 30 IMPUL S NR 4 201 6

deltagare i varje, berättar Agneta.

Vi har alla vandrat runt i vårdapparaten och ibland hittar läkarna inga fel. Vi har verktygen för att underlätta för personer med kronisk värk och att hitta kvalitet i livet.

NÄR IMPULS TRÄFFAR några av delta-

garna i Värkstaden i SVs lokaler i Boden är stämningen mycket god, för att inte säga uppslupen. Skämten haglar. När det blir lite mer allvarligt kan alla vittna om olidliga smärtor och värk som gör att de ibland stänger dörren om sig och inte går ut.

– Inget hjälper mot nervsmärtor men det går att kapa toppen med

värktabletter, säger Susanne Larsson, som ändå fått bra hjälp från sin arbetsgivare kommunen.

ANDRA HAR INTE fått lika bra hjälp och

stöd. Carina Johansson har ställt om sitt liv och fått nya intressen. Innan tyckte hon om att springa, nu målar hon och lär sig spela gitarr.

– Jag har lärt mig att säga nej till olika aktiviteter eftersom jag vet att jag blir fort trött och måste vila.

Många gör saker under press från omgivningen men jag har lärt mig att hushålla med krafterna.

Förutom värk och smärta riskerar de som drabbas att bli isolerade,

Några av deltagarna i Värkstaden i Boden. Från vänster Carina Johansson, Susanne Larsson, Lena Hertzberg, Agneta Bertilsson och Catharina Holmqvist.

mästerverk som i sin tur kan leda till depression. Där fyller Värkstaden en stor funktion, är alla överens om eftersom ingen vill missa ett möte. Torsdagarna är heliga, då ställer alla upp om inte värken är för svår.

– Det finns ofta en problematik innan skadan blir för allvarlig och som man inte märker själv, när man är mitt i livet, säger Carina, som önskar att hon fått hjälp tidigare.

– I konceptet Värkstaden finns böcker, som vi läser, vi gör studiebesök och hittar på egna saker, säger Catarina Holmqvist, som var med om en bilolycka för 20 år sedan.

Lena Hertzberg har varit med i

…att hjälpa varandra i svåra stunder

gruppen i två år och hon kommer att fortsätta. Agneta, som varit med om en skidolycka för många år sedan, ger rådet att det går att leva med smärta.

– Jag gör olika saker även om det gör ont ibland, säger Susanne SOM EN FÖRLÄNGNING av Värkstaden

har föreningen Smärtboden uppstått. Deltagarna bakar och säljer hantverk och kan därmed delfinansiera aktiviteter som gemensamma middagar och utflykter. Alla ska ha råd att delta, är föreningens motto.

– Nu planerar vi för en utflykt till Mårdsel med övernattning, lunch

och middag för 150 kronor. Det tycker vi är överkomligt.

ATT INTE LANDSTINGET i Norrbotten

tar mer hjälp i eftervården av Värkstaden tycker Agneta och Catharina är underligt.

– Vi sparar pengar åt landstinget och skattebetalarna. Vi mår bättre, några av oss har gått tillbaka till arbete, det blir färre läkarbesök, kortare sjukskrivningar och vi behöver inte lika mycket mediciner. Värkstaden borde finnas på fler ställen, säger de.«.

N R 4 2 016 I MPU L S 31

SV » KUNSKAPSFORUM

På spaning efter folkbildningens framtid

Nära 400 SV-medarbetare deltog i seminarier och workshops på Studieförbundet Vuxenskolans (SV) Kunskapsforum i Nynäshamn i april. Spaningar efter folkbildningens framtid var ett av inslagen.

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

B

engt Kristensson Uggla, professor vid Åbo Akademi och författare som i elva år pendlat mellan Sverige och Finland, inledde SVs Kunskapsforum. Han gjorde i sitt föredrag en koppling mellan sin egen resa mellan två länder och en bildningsresa.

– Hjärtat i begreppet bildning är en förmåga att känna sig hemma i olika världar. Då kan vi dela världen med varandra. Vi kan göra gränspassager och lär oss i grunden något om oss själva.

Det är ungefär som att läsa böcker, menade Bengt Kristensson Uggla: – Boken i sig själv innehåller ingen kunskap. Allt hänger på läsarens tolkning av innehållet.

NÄR PISARAPPORTEN OM kunskaps-

nivån hos skolelever i olika länder hade publicerats höjdes röster för mer naturvetenskaplig utbildning i de svenska skolorna.

– Folkbildningens framtida roll kan vara att överbrygga klyftan mellan kultur och naturvetenskap. Det finns kunskapsprocesser utanför boxarna. I en global världs finns kunskap på andra håll än i skolan.

Han påminde om den demokratiseringsprocess Sverige genomgått historiskt och där staten inte har varit pådrivande. Det är folkrörelseoch folkbildningsorganisationer som drivit på utvecklingen.

32 IMPUL S NR 4 201 6

Några gäster hade bjudits in till SVs Kunskapsforum för att spana om folkbildningens framtid. I spaningen deltog Ida Östensson, Dilsa Demirbag-Sten och Lars Anders Johansson.

IDA ÖSTENSSON, FÖRETRÄDARE för en ny våg av föreningar och nätverk som Crossing Boarder och Fatta, inledde sin spaning om folkbildningens framtid med ett exempel från SVs musikverksamhet: – För fem år sedan var det nästan bara killar i replokalerna. Nu är det något fler tjejer i musikverksamheten men det går väldigt sakta framåt.

Det är grundstrukturen med studiecirklarna som skapar problemet, menade Ida Östesson, när killar som spelar i band får plats i replokalerna medan tjejer, som ofta skriver text och musik och är soloartister, inte får samma plats. Ändå är det kvinnliga artister som tillhör de mest populära och spelade i dag och som yngre tjejer ser upp

till. Strukturen med cirklar med minst tre deltagare gynnar grupper, och därmed flest killar.

DILSA DEMIRBAG-STEN, skapare av

Ida Östensson.

FOTO: KRISTINA WICKSELL

Dilsa DemirbagSten.

Bengt Kristensson Uggla.

Berättarministeriet, tyckte att studieförbunden ska anta utmaningarna i ett samhälle i snabb förändring.

Hur kommer till exempel sjukvården att se ut om 20 år? Redan i dag utför robotar vissa uppgifter.

– En kommande studiecirkel kanske kommer att heta ”Min robot är deprimerad”, sade hon.

Det finns stora utmaningar att ta tag i för både landsbygd och stad med den omfattande urbaniseringen.

– Bildning är att vara människa och att skapa kritiskt tänkande, sade Dilsa Demirbag-Sten.

LARS ANDERS JOHANSSON, Timbro, författare och debattör, ansåg att studieförbunden tappat bort sitt bildningsideal, som bland annat innebar att skapa bättre medborgare.

– Studiecirklar och folkhögskolor går man i därför att skolan inte nådde målen. Det finns en rädsla för ett bildningsideal som anses vara elitistiskt.

– Det är elitistiskt men det är inte exkluderande. Det är organisationsstrukturen som avgör vad som är folkbildning. Även praktiska kunskaper får räknas dit, inte bara lärdom genom böcker, sade han.«

Ida Östensson, Dilsa Demirbag-Sten och Lars Anders Johansson spanade mot folkbildningens framtid vid SVs Kunskapsforum. Moderator var John Hillstierna, chefredaktör och ansvarig utgivare för Impuls.

Nyhet: Cirkelledarnätet Är du cirkelledare? Vill du bli? Kanske känner du någon som skulle passa?

Spana in det nya cirkelledarnätet!

Som cirkelledare är du den viktigaste resursen i SV. Du möter deltagare, du bidrar till utveckling och lärande.

Cirkelledarnätet är till för dig. På den nya webbplatsen finns information om SV och vår pedago­ gik. Här finns också webbutbildningar och forum.

Välkommen till www.sv.se/cirkelledarnatet!

N R 4 2 016 I MPU L S 33

KULTURKRYSSET

BLODSVAMPEN

Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 17 juni.

Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 4/16”. Tre lyckliga vinnare får var sitt exemplar av boken ”Kloka råd, huskurer & mormorsknep”.

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 2/2016 Gunilla Pålsson, Färjestaden, Ingegärd Johansson, Åsbro, och Simon Larsson, Kristinehamn.

DEN LOCKAR NÄSA ROBERT DE AKTADE

A

BAK PÅ BÅT ROR MAN I

E

FÖRTÄRA

KVÄVE

H K U M P H U S S E L Ä T G A R D A V I F A R T R E A

SÅDANA KAN BILDA LIGA

HAR KÖPT VILLA? ROLIG

MICROSOFT

EN OLAUS

MAN MED TAX

Namn

KORTA DAGAR

Adress Postadress 34 IMPUL S NR 4 201 6

SNACK

LIGGER JUMBO I

EBBA UT

KAN NYSTAS

HENNES MAN SOM ROAR

DEN STYRS MED

HÖG I RALLY FYNDAS DET PÅ

STAD VID TAJ MAHAL

TILLRÄCKLIGT

SÅDANA SÄLJS DRINKAR I

A N O U G N D B R A A G

KRAFTEN VILJA VETA

FÄRDAS PÅ VATTEN PACKAS I

A N N A K I N B E R G B A T R

K O R E T

R I S K A N T U A R R K E N Å T T R T E A

HÄRJAR RÖTA SOM FÄRD

KORA HUSLIKNANDE FARKOST

HAR LEDAMÖTER PORT

ÖNSKAS GOD ANTAL I OKTETT

GJORT UPP

A M E N N O K L E D D A D E R M E R A S A R A K O L T S E Ä E R U N R I K S D N Ö D E A T T R S T I N A B L A N I L A V T A L

ALTARPLATSEN TJATTE LEDER HON

GOTTGJORT

TILLBRINGADE HON BARNDOMEN I ANTECKNING

SVAGA SLÄPA SOM SJAPPA

LÅG MELLAN BERG ZEDONG

FISKA MED SPÖ HÄNDA

DEN ÄR SEG FÖRE LANKA

ÄR BEBIS KAN GRILLAS

HEDER DOLLAR I NEW YORK

FOLKTOM RÄKNAR EX

KOKAS KRÄFTA TRIST ATT MÅ

PROPPFULL HA PÅ KÄNN

VATTNIG DRYCK

PUST

Lösning till Kulturkrysset nr 2/2016.

UTSKOTT SLÅR DANK

S O N A T

DE PRATAR INFÖR FOLK

T A L A R A N R A G A G O Ö D N S K K U A T

ÄR DE SOM GÅR I TAKET

SMAKLIG

VILJA HA

LITEN BLAND SÄLAR

© Bulls

Vinn bok om huskurer

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

Så fungerar dialogduken Dialogduken har introducerats i SPF Seniorerna. Lars-Erik Larsson förklarar hur den fungerar.

DIALOGDUKEN. Lars-Erik Larsson,

Studieförbundet Vuxenskolan (SV), ansvarar för samarbetet med SPF Seniorerna. Han har varit med som processledare för arbetet med dialogduken under konferensserien ”Före­ ning för alla”. w Hur har det fungerat?

– Som processledare blir man lycklig när dialogduken och de förtroendevalda i SPF Seniorerna är i centrum och gör jobbet, säger Lars-Erik Larsson – Alla sitter i cirkel runt dialogduken, ivriga att få dela med sig av sina erfarenheter. Man hjälps åt att tänka tillsammans.

ANSVARET FÖR FRÅGORNA på dia-

logduken roterar, en person läser en fråga, fördelar ordet och ser till att alla kommer till tals.

Sedan tar nästa vid. Läser en annan fråga, fördelar ordet och så fortsätter man runt bordet.

Så beskriver Lars-Erik den process som han utformat tillsammans med SPF Seniorerna.

Ett slags studiecirkel i storformat där hela rummet bubblar av aktivitet.

Processen och metoden som Lars-Erik beskriver bygger på den metodik som SV använder i sitt eget förnyelsearbete.«

Johan Söderman, som här föreläser på Akademisk kvart på Malmö högskola, har gjort en forskarstudie om skånska FOTO: PIERRE MENS studieförbunds hiphopverksamheter.

Hiphopledare – en kraft för ungdomar och skola Studieförbundens hiphopledare uppmuntrar ungas skrivande och erbjuder pedagogiska metoder för skolan: Det visar en forskarstudie som spänner över hiphop, folkbildning och demokrati.

MUSIK. Under

2014 och 2015 har Johan Söderman, biträdande professor i musikpedagogik på Malmö högskola, på uppdrag av Region Skåne tagit fram en forskarstudie. I den synliggör han skånska studieförbunds hiphopverksamheter och deras kopplingar till läs- och skrivfrämjande.

– Det är intressant att se att studieförbundens stora musikverksamhet i form av hiphop inrymmer så mycket bildning.

Att det är läs- och skrivfrämjande med utgångpunkt från en lust till musiken och som en del i ett sökande efter sin identitet, säger Ann Lundborg, utvecklare för folkbildning och bibliotek på Region Skåne.

HIPHOPVERKSAMHETERNA, som

Lars-Erik Larsson har utformat dialogduken tillsammans med SPF Seniorerna.

vänder sig till unga 13–25 år, visar en stor bredd med läse­ cirklar, skrivarverkstäder, show, musikal, föreläsningar,

det hos ledare finns innovativ konferenser och kollo samt mer pedagogik som kan inspirera traditionella studiecirklar i rap till exempel lärare i svenska. och dans.

Genom hiphopverksamheter I hiphopmusiken är orden i finns förutsättningar centrum och för studieförbundens ledare för studieförbunden och hiphopdeltagarna att erbjuda aktiviteter har ord, skrivande och till nyanlända flyktingar. Aktiviteterna läsande stor betydelse. Många av de unga i skulle kunna bidra rapporten har ett nära till att de nyanlända förhållande till språsnabbare tar till sig ket och ser förmågan både svenska och engelska. att uttrycka sig genom språket som en viktig Ann Lundborg.

HIPHOPEN HAR EN bred del i livet. bas och innehåller olika utRapporten visar att de skåns­ trycksmöjligheter inom till exka studieförbundens hiphopverksamhet utvecklar pedagoempel dans, bildkonst och mugiska metoder som kan bli en sik. Det innebär att hiphop erbjuder flera alternativ för unga resurs för lärare i kommunala som inte är sportintresserade skolor. utan snarare söker utveckling – Att det finns så mycket genom kulturaktiviteter. erfarenheter som man skulle – Nu tittar vi och Region Skåkunna dela med sig av till exempel till skolan, är ett resultat nes kulturnämnd på hur vi kan i studien som överraskar mig använda rapporten och att den positivt, säger Ann Lundborg. kommer de skånska kommunerna till del. Det är viktigt att HIPHOPEN KNYTER AN till pedagoden sprids till dem som på olika giskt arbete och inspirerar både sätt är berörda av studieförbundens verksamhet, säger Ann deltagare och ledare/eldsjälar Lundborg. till att utveckla egna pedagogiska metoder. Studien visar att Christian Gustavsson N R 1 2 016 I MPU L S 35

Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Linda Nordin: Viktigt med ett aktivt arbete för en plats i FN:s säkerhetsråd.

S

verige har snart chans att väljas in som icke-permanent medlem i FN:s säkerhetsråd under 2017 och 2018. Senast Sverige fanns i rådet var för 20 år sedan, 1997–98. Därefter har flera nordiska länder försökt få en plats men inte lyckats. Sverige anmälde sin kandidatur redan 2004 som första land från vår geografiska grupp.

Därefter anmälde sig Nederländerna och sist Italien. Två platser står på spel för de tre kandidaterna.

LINDA NORDIN Vi som är aktiva i den svenska FNrörelsen tycker det är bra och viktigt med ett aktivt arbete för en plats i FN:s säkerhetsråd. Det har vi framfört till både nuvarande och tidigare rege­ ringar. För Sverige som stor bidragsgivare och aktivt medlemsland är det naturligt att vilja vara med också i FN:s viktigaste församling. Det är ett sätt panjen som sådan. Vi har framhållit vikten att ta ansvar för världsorganisationen och av att förankra den svenska kandidaturen att förvalta det svenska engagemanget och också i Sverige. I ett sådant kunskapsfrämkunskapen om FN-frågorna. jande arbete är det av värde att till exemPÅ UTRIKESDEPARTEMENTET FINNS sedan någpel: ra veckor en särskild FN-enhet med ansvar w Berätta vad Sverige åstadkom senast vi för att bland annat driva den svenska säsatt i rådet och vilka effekter det förde med kerhetsrådkampanjen. Kandidaturen är ett sig. Ett exempel är att Sverige framgångsrikt drev frågan om FN-poliser i fredsgemensamt projekt och vi ser gärna att fler främjande insatser. aktörer är med och arbetar för att Sverige w Engagera riksdagsledamöter, civilsamunder två år ska kunna påverka dagordningen i det viktigaste och mäktigaste FNhälle, företag med flera i FN-arbetet. Samarbetet i FN måste förankras brett, också organet. för att få en kunskapsbaserad debatt.

Vi har önskat oss större tydlighet från w Definiera de viktigaste frågorna för Svesvenska regeringar och samtidigt rige som rådsmedlem. Dessa skulle kunna kritiserat röster som ifrågasatt kam-

inrymmas i en FN-strategi. Inspiration kan hämtas från Finland som tagit fram en sådan.

FN GÖR VIKTIGA insatser, ibland helt livsavgörande, för miljontals människor varje dag. Utvecklingen går framåt på flera områden, till exempel kampen mot hunger och fattigdom. De nya globala målen för hållbar utveckling innehåller nya ambitiösa löften, inte minst för världens flickor och kvinnor, och nu startar arbetet med att genomföra Agenda 2030 både globalt och nationellt. Även här måste regeringen ta tillvara all kunskap, erfarenhet och engagemang som finns över hela landet, inte minst bland tusentals medlemmar i den svenska FN-rörelsen.

På fred- och säkerhetsområdet står världen inför en rad stora utmaningar.

Internationell terrorism, massförstörelsevapen och ett ökande antal konflikter med våld mot civila är frågor som bara kan hanteras på global nivå. Det gör behovet av ett effektivt och väl fungerande FN kanske större än någonsin. Också Sverige har mycket att bidra med. Att även små länder med en icke-permanent plats kan göra skillnad i säkerhets­rådet har bland andra Litauen visat i samband med Ukrainafrågan.

Valet av nya medlemmar i säkerhetsrådet sker i FN:s generalförsamling den 28 juni. Som FN-vän hoppas och tror jag att Sverige får en av de två platserna.« Linda Nordin, generalsekreterare i Svenska FN-förbundet

»Behovet av ett effektivt och väl fungerande FN är kanske större än någonsin. Också Sverige har mycket att bidra med.»