Impuls 2015 8

ALEXANDRA PASCALIDOU:

Nr 8 December 2015 Årg 48 30 kr

Din nackdel kan bli en fördel

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

FLYKTINGAR BERÄTTAR I

Så blev det nya livet i Sverige NY BOK FRÅN SV

STINA STOOR

Hon vågade ta plats – och gjorde succé

…OCH SÅ SVERIGE RUN PULS, NOTER T, AT OCH KRYSS

Färgstarka seniorer Här blommar idéerna

Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #8 2015

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

Orka med mer än en bild i taget

Omslagsfoto MARTIN LINDEBORG

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år.

S

nart är 2015 till ända. Det var det årtal som Naturligtvis finns det anledning att glädjas åt detta 193 länder, inom FNs ram, satte som deadmen samtidigt är framgångarna sköra och den exline för att nå de så kallade Milleniemålen trema fattigdomen kvarstår i många andra delar av (se nedan). Det var första gången som det världen, inte minst på den afrikanska kontinenten. internationella samfundet enade sig kring ETT EXEMPEL. I området som brukar kallas Saharas så konkreta och mätbara mål med tydlig deadline. södra kant hotas i dag miljoner människor av svält.

Mål med stora förväntningar. Målen i sammandrag: 1) Att utrota den extrema fattigdomen och hungern i Dåliga eller inga skördar på grund av uteblivna regn världen skapar en akut kris i länder som exempelvis Burkina a) Delmål 3: Att halvera andelen människor som Faso, Mali, Mauretanien, Niger och Tchad. lider av hunger och kronisk undernäring Enligt FN behövs cirka fem miljarder kronor för 2) Att se till att alla barn får gå i skolan att förhindra katastrofen. Hittills har ANDERS ÖHBERG 3) Att öka jämställdheten mellan kvinnor världssamfundet ställt upp med en miljard. I väntan på insatser dör barn och och män och att stärka kvinnors ställning 4) Att minska barnadödligheten i världen vuxna. För några år sedan var svältkataa) Delmål 1: Minska barnadödligheten strofen på Afrikas horn på våra näthinnor. (antalet barn som dör innan de fyllt fem Tiotusentals människor dog av hungersnöd och världssamfundet var passivt år) med två tredjedelar 5) Att uppnå en bättre mödravård och länge. Dagens situation är minst lika prekär, men bilderna når oss inte. minskad mödradödlighet a) Delmål 1: Att mödradödligheten ska MITT I flyktingkatastrofen minskas med tre fjärdedelar 6) Att stoppa spridningen av hiv/aids, malaria och i Europa finns det anledning för andra sjukdomar oss att höja blicken också utanför 7) Att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling den europeiska muren och inse a) Delmål 4: Att livsvillkoren för minst 100 milatt det är många män­niskor joner människor som lever i slumområden ska ha som behöver våra insatser förbättrats till år 2020 för att överleva dagen.

8) Att utveckla ett globalt partnerskap för utveckling.

Vi måste orka med att se och engagera oss i fler MÅL SOM KÄNNS viktiga, men som inte till fylles komän ”en bild” åt gången. mer att nås. 1981 började Världsbanken mäta fattigDetta utan att förmindom efter kriteriet att extrem fattigdom definierades ska den bild som vi som den som tingas leva på mindre än 1,25 USA-dolhar i vår närhet. lar per dag (i dag lite drygt 10 kr). Utifrån detta har Att stänga ögonen antalet extremt fattiga människor sjunkit från knappt är lika farligt som att två miljarder år 2008 till cirka 1,3 miljarder i dag, vilstänga gränserna.« ket till stora delar förklaras av att Kina lyckats flytta ANDERS ÖHBERG anders.ohberg@sv.se drygt 600 miljoner kineser över den gränsen.

REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu

»Att stänga ögonen är lika farligt som att stänga gränserna.»

2 IMPU L S NR 8 201 5

I ÖVER 100 kommuner bedriver SV verksamhet kopplat till asylboenden. Vi möter människor i vardagen och gör skillnad i stunden. Bra jobbat!

I SEPTEMBER föreslog Gonzo i Göteborg att SV skulle göra en bok där människor som flytt till Sverige berättar sin berättelse. Den är klar. Beställ!

SVERIGE STÄNGER sina gränser. Åsa Romson gråter. Men det är lätt när man sitter i ett skyddat land där robotdammsugaren är årets julklapp.

Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se Annonser impuls@sv.se Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0 Tryck och repro Sörmlands Grafiska AB Katrineholm

FOTO: THRON ULLBERG

ANDERS TRE BÄSTA

Ansvarig utgivare John Hillstierna 070-855 30 96 john.hillstierna@sv.se

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

TS-kontrollerad upplaga: 26 200

”

Ett jämställt samhälle är bättre för flickor och pojkar. Därför ger Sveriges Kvinnolobby, FN-förbundet, TCO, LO, Teskedsorden, Unizon, Gertrud Åström och Albert Bonniers Förlag Chimamanda Ngozi Adichies ”Alla borde vara feminister” som en gåva till alla elever i årskurs 2 på gymnasiet.

(Clara Berglund, Sveriges Kvinnolobby)

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga.

Sms: 0708-553081, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

De får Kramfors hederspris

20 4 Få råd med önskeprojektet

FINANSIERING. Du har ett önskeprojekt du vill ge-

nomföra – men inga pengar. Läs Impuls reportage om crowdfunding!

12 Stina Stoor: Våga ta plats

PORTRÄTTET. Stina Stoor nominerades till August-

priset för debutboken ”Bli som folk”. Hon berättar för Impuls om sin uppväxt i Västerbotten.

16 Färg på tillvaron

GRAFFITI. SPF-Seniorer från Skåne åkte med Stu-

dieförbundet Vuxenskolan (SV) till Lund för att måla graffiti. En färgstark upplevelse!

20 Hiphop på Akademien

BREAKING. Hiphopare från flera länder intog dans-

golvet i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) och Hiphopakademiens nyrenoverade lokaler i Gamle­ stan i Göteborg. Liten ordlista medföljer!

24 Kallt men snällt

FLYKTINGAR. Maria, Gonzalo, Hosni och Shalha

berättar om vägen till Sverige och hur det var att komma hit. De intervjuas i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) nyutgivna bok ”Kallt men snällt”.

28 Puls

DEBATT. Skriv till Impuls debattsidor Puls! I detta

nummer: Bankernas kontanthantering, biståndsbudgeten, flyktingar och klimatet.

12

24

SPF-SENIORER PÅ GRAFFITIUTFLYKT

»Vi ville göra något annorlunda och behövde en nystart inför 2016.

En kul grej.»

16

DESSUTOM I DETTA NUMMER 8 Sverige runt 11 Krönika Hitta din passion// Alexandra Pascalidou 32 Litteraturtips 34 Kryss 35 Noterat/Materialtips 36 Bak­sidan Att välja mindre pengar i plånboken//Johanna Stål

» Årets Hedersstipendium från Kramfors kommun går till Mattias Lilja och föreningen Styrnäs Framtid.

– Jättekul! Jag visste inte ens att hederspriset fanns eller att jag varit nominerad, säger Mattias Lilja.

Mattias Lilja, som bor i Väja, får priset för att han är en inspirerande musiker.

– Tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan brukar jag hjälpa till i Frånö när nya band vill börja spela. Vi har sju replokaler där, säger han.

Källa: Allehanda.se

Utbilda dig till god man » Vill du utbilda dig till god man i vår? SV Göteborg och FUB anordnar då två utbildningar till god man – en dagkurs med start 1 mars och en kvällskurs med start 3 mars. Efter avslutad utbildning och godkänd examination är du redo att ansöka om ditt första uppdrag.

SV Göteborg

Impuls är tillbaka den 10 februari 2016. Redaktionen önskar alla

God Jul och Gott Nytt År!

N R 8 2 015 I MPU L S 3

FINANSIERING » CROWDFUNDING

Crowdfunding

…när folket rycker in och finansierar kulturprojekt

För kulturprojekt, sociala entreprenörer och välgörenhetskampanjer kan det vara svårt att få ihop kapital. Men när riskkapitalister och myndigheter säger nej finns en annan väg att gå: crowdfunding. Impuls berättar om finansieringsmodellen som genererar både pengar och marknadsföring.

TEXT LOUISE FAUVELLE

D

et var i slutet på 2009 som Max Valentin fick idén.

Crowdfunding, där privatpersoner går in som del­ ägare eller donatorer i ett företag eller projekt, var ännu något nytt – både i Sverige och utomlands.

Max Valentin hade länge intresserat sig för hur digitaliseringen påverkar kultursektorn och ville starta en digital plattform där kulturarbetare både skulle kunna marknadsföra sina projekt och söka kapital. Resul4 IMPU L S NR 8 201 5

tatet blev Crowdculture – en blandning av finansiering via privatpersoner och offentliga kulturfonder.

– Ett kulturprojekt som förverkligas med hjälp av både privata och offentliga pengar får ett socialt och kulturellt kapital utöver det rent ekonomiska, säger Max Valentin som driver Crowdculture.

STARTSKOTTET FÖR PLATTFORMEN var

en latinamerikansk dansare som ville sätta upp en föreställning i

Idékläckaren Max Valentin.

Stockholm. Hon hade fått nej från olika konstfinansiärer, men Max Valentin tänkte att det borde finnas ett intresse hos en potentiell publik bestående av andra latinamerikaner i Stockholm.

Han och dansaren satte ihop en kampanjvideo där de berättade om föreställningen och uppmanade folk att stödja projektet som behövde totalt 20 000 kronor. Alla som donerade pengar skulle belönas med tre biljetter till den framtida

”Det ser ganska bra ut än så länge”

Ida Thomasdotter har sökt bidrag för ett filmprojekt via Crowdculture. w När startade du crowfundingkampanjen för att spela in filmen Blodsband?

– Kampanjen startade jag i slutet av oktober och den håller på i tre månader eller tills jag når mitt mål, vilket som nu kommer först. Det ser ganska bra ut än så länge i alla fall. w När ska filmen vara klar?

w Har du fått finansiering från annat håll?

– Förutom teknikstöd från Region Gävleborg har jag hittills betalat allt ur egen ficka.

Utöver crowdfundingen väntar jag fortfarande på besked från ett par andra ställen som jag sökt pengar från, och jag sitter och finslipar på en ansökan till Svenska Filminstitutet.

– Jag har prew Varför gör du film? cis blivit klar med – Det jag vill göra klippningen, nu i första hand är att ska fotografen berätta berättelser.

Isabel HerlöfsDet jag gillar mest Ida Thomasdotter. son färgkorrigera med film som medium är hur nära bildkonsten allting, ljudtekniker Martin den ligger med möjlighet Kristiansen ska skapa ljudbilden, som är väldigt viktig att visuellt spegla eller motarbeta berättelsen med det i den här filmen då det inte bildspråk du väljer, allt från finns någon dialog alls, och utsnitt till färgtoner till symslutligen ska en kanadensisk boliska inslag, så varje bild i musiker som heter Cesar varje scen är en som en tavla.

Erba komponera originalmusik som soundtrack, sen – Sen är film mer tillgängligt och man har möjlighet är filmen klar! att nå ut till en större publik, – Jag försöker sikta på om man jämför med till exbörjan eller senast i mitten empel teater.« av januari. föreställningen. Filmen lades upp på sociala medier där den delades via kontakter.

När de hade sålt 50 biljettpaket hade de fått ihop nog med pengar och publik för att kunna få offentligt stöd från Stockholm stads kulturnämnd.

– Sedan dess har det här rullat på och principen är densamma som när vi började, med skillnaden att kampanjerna läggs upp på Crowdcultures hemsida. Det handlar om att i ett tidigt stadium inleda en dialog med sin publik, säger Max. NÄR OFFENTLIGA MEDEL delas ut till

kulturprojekt är det normalt sett en expertpanel eller myndighetspersoner som bestämmer vem som ska få några pengar. Max Valentin menar att Crowdculture överlåter

Crowdculture är en blandning av finansiering via privatpersoner och offentliga kulturpersoner. Ida Thomasdotter är en av dem som just nu samlar in pengar via Crowdculture för att finansiera kortfilmsprojektet ”Blodsmak”, en film om sorg och kärlek.

Bilden är ur filmen.

en del av inflytandet till en intresserad publik. I dag samarbetar de med fyra regionala kulturfonder: Västra Götaland, Kronoberg, Jönköping och Gävle. Sedan starten har 300 kulturprojekt – från kortfilmer till välgörenhetsinsamlingar och skulpturprojekt – realiserats via Crowdculture.

– Om du till exempel vill göra en kortfilm som utspelar sig på en specifik ort kan du genom en kampanj hos oss både hitta personer som vill stödja filmen finansiellt och personer som vill engagera sig som volontärer, skådespelare eller tekniker.

Det är ofta en framgångsrik kombination, säger Max Valentin.

CROWDFUNDING ÖVERSÄTTS vanligtvis

till ”gräsrotsfinansiering”, men Max Valentin föredrar ordet folkfinan-

siering eftersom det anknyter till traditionen av folkrörelser. I Sverige finns flera digitala plattformar där entreprenörer, kulturarbetare eller välgörenhetsorganisationer kan presentera sin affärsidé eller kampanj och söka kapital. Det är vanligtvis projektägaren själv som sätter ihop kampanjen och plattformen som erbjuder de tekniska verktygen.

– Det viktiga är att du har en bra berättelse som penetrerar skärmen.

Tänk också på att du riktar dig till vanliga människor. Jag upplever att många är skadade av att ha skrivit för många formella ansökningar.

– Att säga att du vill göra ”en förstudie för att söka EU-pengar till en performancefestival med Östersjötema” kan gå hem i en handläggares öron. Men den vanliga publiken blir nog mer fängslad av en cool video N R 8 2 015 I MPU L S 5

»

FINANSIERING » CROWDFUNDING med estländska performanceartister. w Vad finns det för incitament för att donera pengar till någon annans kulturprojekt?

– Folk kommer inte att vilja donera pengar till projekt som har tydliga finansiella mål. Men våra projekt har sällan möjligheten att ge någon större avkastning. Donerar du till ett filmprojekt kan du däremot få med ditt namn i eftertexten och stå med som producent på filmsajten Imdb eller bjudas in till en exklusiv förhandsvisning. Det är det många som tycker är coolt.

DET ÄR INTE enbart kulturprojekt som

kan dra nytta av crowdfunding som finansieringsmodell. De senaste fem åren har det skett en explosion av crowdfunding-plattformar världen över och för många nybildade bolag fungerar de som en språngbräda ut på marknaden. En av de plattformar som växer snabbast i Europa är svenska Fundedbyme, som startade 2010 strax efter att Max Valentin drog igång Crowdculture.

– Vi ville skapa en plattform för alla entreprenörer som hade svårt att få finansiering av banker och riskkapitalister på grund av att de inte var välklädda medelålders män med examen från Handelshögskolan. Vi ville ge en chans till de som, likt oss, hade ”fel” bakgrund, säger Daniel Daboczy, vd för och medgrundare av Fundedbyme.

Daniel Daboczy är konstvetare född i Rumänien och hans medgrundare Arno Smith är programmerare från Namibia. De symboliserar en stor grupp människor, miljontals i Norden, som har svårt att få den första kritiska investeringen, menar Daniel.

– I denna grupp hittar vi andra med fel bakgrund, kvinnliga entreprenörer, entreprenörer som inte bor i storstäder, äldre entreprenörer eller unga entreprenörer, säger han.

NÅGRA AV DE första projekten som lanserades på Fundedbyme var poesiböcker, hamburgerkedjan Flippin’ Burgers, musiker som ville släppa en skiva och en journalist som startade en välgörenhetskampanj för en nära vän. I början var alla kampanjer helt donationsbaserade. Personerna som stöttade projekten fick en symbolisk gåva som tack, till exempel en presentcheck på en hamburgare i framtiden – i Flippin’ Burgers fall.

Sedan ett par år tillbaka är i stäl-

6 IMPU L S NR 8 20 1 5

let majoriteten av alla bolag som söker pengar genom Fundedbyme aktie­finansierade, så kallad equity crowdfunding. Det innebär att den som investerar går in som delägare i ett vinstdrivande bolag och får del av avkastningen.

– Vi insåg ganska snabbt att vi ville utveckla plattformen och det var så vi började rikta in oss mot equity crowdfunding. Det passar företag som både behöver kapital och en skjuts ut på marknaden. Tar du in 200 investerare blir de som en armé som ställer upp bakom din produkt, gör marknaden medveten och agerar som testpublik, säger Daniel Daboczy.

BAKSIDAN MED ATT ta in en stor mängd

investerare kan vara att det blir lite mer administration än med ett fåtal riskkapitalister eller affärsänglar.

Vid en crowdfundingrunda är det därför viktigt att dela ut B-aktier i stället för A-aktier för att du som vd och din styrelse ska kunna fatta stora strategiska beslut utan att först behöva be 200 personer om lov.

– För en social entreprenör är det primära kanske inte att tjäna en jäkla massa pengar, utan att förbättra världen på något sätt. Men du kan inte bygga ett framgångsrikt bolag på bidragsberoende. Först när du går runt kan du göra gott. Vi pratar mycket med de sociala entreprenörer som söker sig till oss om hur man driver ett lönsamt bolag, säger Daniel Daboczy.

Han upplever att crowdfunding på bara några år har gått från att ha setts som ett obskyrt fenomen till att bli en naturlig del av det finansiella ekosystemet. I framtiden tror han att allt fler företag kommer att söka sig till plattformar som Fundedbyme först, i stället för sist.

– Det är på crowdfundingplattformar som framtidens Spotify och Facebook kommer starta – det är jag övertygad om, säger Daniel Daboczy.«

Daniel Daboczy, vd för Fundedbyme.

Daniel Daboczys bästa tips Daniel Daboczys bästa tips för hur du lyckas med en crowdfundingkampanj: w Titta på hur andra som har lyckats har gjort. w Paketera din story, fundera på hur du gör den absolut bästa kampanjen och pitcha den för en crowdfundingplattform. w Mobilisera dina nätverk både före och under själva finansieringsrundan. Berätta om rundan på sociala medier och hör av dig till alla dina kontakter.

Crowdfunding >> Många bäckar små…

Crowdfunding innebär att en stor grupp individer med små summor hjälper till att finansiera en verksamhet, i stället för att en eller ett fåtal investerare bidrar med en större summa.

Insamlingen sker via crowdfunding-webbplatser där entreprenören presenterar sin affärsidé, sätter upp ett investeringsmål och söker ekonomiskt stöd. Webbplatsen fungerar lite som en anslagstavla där många olika affärsidéer och projekt presenteras samtidigt.

Finansieringen kan ske genom rena donationer eller genom att investeraren till exempel går in som delägare i bolaget.

Källa: Verksamt.se

4 000 kronor till ett parti strumpor samlade

Det här På 13 timmar samlade Anna Ardin in 4 000 kronor till ett parti strumpor åt Stockholms EU-migranter. Hon ser crowdfunding som ett bra sätt att väcka uppmärksamhet kring en fråga.

TEXT LOUISE FAUVELLE

A

nna Ardin är till vardags debattör och verksamhetsansvarig på Forum, men engagerar sig på fritiden i Hjärta – troende Socialdemokrater i Stockholm. Via dem har hon bland annat varit volontär på Frälsningsarméns dagcenter för EU-migranter.

Anna Ardin in på 13 timmar tack vare crowdfunding…

…och efter ytterligare fem dagar hade hon samlat in 4 000 kr till vilket räckte till ett parti kalsonger.

FOTO: PRIVAT

samlade Anna in på 13 timmar Där blev Anna varse om ett stort problem; kläder skänktes i mängder, men det rådde total brist på begagnade underkläder. Migranterna som kom till centret för att duscha fick sätta på sig sina smutsiga underkläder igen. När det lades upp en annons på Blocket där ett företag sålde ett parti med 2 000 strumpor för 4 000 kronor, bestämde sig Anna för att försöka få ihop pengar­ na genom crowdfunding.

– Jag lade ut en kampanj på Crowdculture och skrev ett inlägg om insamlingen på min Facebooksida, vilket ledde till att personer i mitt nätverk gick in och skänkte. Vi hade nått målet på 13 timmar. Fem dagar senare var vi uppe i dubbla summan och vi använde överskottet till att köpa kalsonger, säger hon.

NÄR MAN PRATAR om crowdfunding

går tankarna ofta till någon av de etablerade sajterna. Men principen äger rum på sociala medier hela tiden: personer skriver inlägg där de ber sina vänner om pengar för att

”Dagens crowdfunding är någon form av reaktion mot ett stelbent system”, säger Anna Ardin,som samlade in 4 000 kronor på 13 timmar.

göra verklighet av ett välgörenhetseller kulturprojekt. Problemet med att gå via Crowdculture, jämfört med att be sina vänner att överföra pengar direkt till ett kontonummer, är enligt Anna Ardin att en viss procent av den hopsamlade summan faller bort. Crowdculture tar inget betalt, men betalföretaget tar ut en avgift vid transfereringen av pengarna. Det upplever hon är demotiverande för folk.

– Fördelen med Crowdculture är att den visar en stapel över hur långt det är kvar till målet. Om du skänker 100 spänn kan du tydligt se hur stapeln går upp med några procent.

w Vad tycker du om crowdfunding för välgörenhet?

– Det är ett bra sätt att uppmärk­ samma viktiga frågor. Om en kommun köper strumpor för 4 000 kronor till EU-migranter är det ingen som reagerar. Men genom vår strumpkampanj fick vi folk att reflektera över de här personerna som saknar rena underkläder. Det blir väldigt konkret och lätt för folk att ta till sig.

ANNA ÄR ÖVERTYGAD om att det finns

en naturlig drivkraft hos människor att hjälpa andra. Men jämfört med en välgörenhetsorganisation, som skramlar för att få ihop miljoner kronor till flyktingkatastrofhjälp, tror hon att det för en privatperson kan kännas lättare att ta sig an ett litet problem – som att skänka några kronor till strumpor.

– Crowdfunding har ju egentligen existerat lika länge som det har funnits samhällen. Förr kunde personerna i en by gå samman för att bygga ett fattighus eller samla ihop till en gemensam traktor. Med tiden har insamlingen blivit allt med institutionaliserad genom skatter och kontroller.

– Dagens crowdfunding är någon form av reaktion mot ett stelbent system. Men i och med att crowdfunding på nätet växer tror jag att även den kommer bli allt mer reglerad för att garantera att pengarna hamnar rätt. Och då kommer kanske en ny motreaktion från nästa generation.« N R 8 2 015 I MPU L S 7

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

6 1

9

5

4 28

3 Cirkelledarna i Luleå fick först se det nya studiematerialet om biodling.

2 SKARA

1LULEÅ

Vill du också bli biodlare?

Allt fler vill bli biodlare.

Norrbottens biodlarföre­ ning var de första som fick information om det nya kursmaterialet från Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR.

PÅ GÅNG I SV

DECEMBER

11 FREDAG

2015

ESKILSTUNA 9/2 2016 Cykelmekarkurs i Eskils­ tuna startar den 9 februari 2016. Plats: Kungsgatan 10. Tid: Tisdagar 18.30. Anmälan krävs.

Grundläggande kurs.

GÄVLE 25/1 2016 Prova på slända och spinnrock i Gävle. Start den 25 januari 2016.

Plats: Hamiltongatan 1.

Tid: 15.00. Ett tillfälle, cirka två timmar.

8 IMPU L S NR 8 201 5

BIODLING. 18 cirkelledare i Luleå fick en presentation i oktober av Lotta Fabricius Kristiansen och Monica Selling från SBR. Magnus Ljung

från Sveriges Lantbruks­ universitet (SLU) gick igenom några saker att tänka

7

på för den som bedriver utbildning.

Utbildning för att bli biodlare startar vanligtvis under våren hos Studieförbundet Vuxenskolan (SV).«

Ny studiecirkel

FUNKTIONSNEDSÄTTNING.

”Låt fler få plats” heter ett nytt projekt som startas av Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Skaraborg.

Det handlar om att öppna för fler personer med funktionsnedsättning på arbetsplatser.

I januari startar en studiecirkel som riktar sig till företagare.

3 BURLÖV

Strid om ungdomarnas graffitimålning Burlövs ungdomsgrupp och Studieförbundet Vuxenskolan fick i uppdrag att måla en vägg i Burlövs center.

Då började bråket.

GRAFFITI. Skisserna

på målningen godkändes av köpcentrets ledning och ungdomarna kom igång. Men plötsligt ändrade sig köpcentrets ledning – kvinnan som bar hijab på konstverket

Medlemmarna i Unity Burlöv.

skulle målas om med långt hår.

Men ungdomarna i Burlöv United Artists

påpekade att Burlövs center för några år sedan hade en utställning i samband med rama-

dan där skyltdockor visades upp i hijab.

Nu har ledningen Burlövs center backat och kvinna med hijab är tillbaka på målningen.

Ungdomarna har dessutom fått en ursäkt.

– Det hade kommit in kommentarer från folk som sett målningen och så blev det bestämt att vi skulle måla om hela kvinnan, säger Ida Tadic till Sydsvenskan.«

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

5 DELSBO

Slöjdjubileum

HANTVERK. Tjejslöjdarna i Dellenbygden har haft en kamratcirkel i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i 20 år. Nu planerar de för årets julmarknad på Carin Nilssons gård i Vedmyra, Delsbo.

6 KALIX

Torsdagsdans DANS. Varje

torsdag är det dans på äldreboendet Skogsgläntan i Kalix.

Det är Studieförbundet Vuxenskolan (SV) som anordnar dansen och andra aktiviteter. Ledare är Smina Fred­riksson.

7 BROBY

Lokal film

FILM. Lokalhistorisk film

Onsdagsgruppen i Nyköping är en studiecirkel i SV. I november bjöd de in Veronica Andersson (S), ordförande i vård- och omsorgsnämnden, vid datorn. Till vänster om henne Veronica Ekelin, cirkelledare.

4NYKÖPING

Klubben grillade politikern Deltagarna i Onsdagsklubben i Nyköping gör nya saker varje gång de träffas. Under hösten har deltagarna bakat, gjort studiebesök och provat instrument.

FRITIDSKLUBB. Vid näst

sista träffen före jul hade gruppen bjudit in Veronica Andersson (S), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Nyköping, för en frågestund.

– Alla deltagare i gruppen har varit med och bestämt vilka frågor vi ska ställa till Veronica Andersson, berättar Veronica Ekelin, cirkelledare som håller i Onsdagsklubben tillsammans med kollegan Morgan Sten.

– Vi har också läst studiematerialet Leva som Svensson, säger Veronica Ekelin. Och före valet läste vi Mitt val.

vilket förhoppningsvis ska leda till bättre lokalkännedom. Nu ligger den utomlands.

Eva-Lena Nordin, fritidskoordinator i kommunen, är med och lyssnar på frågestunden.

ONSDAGSKLUBBEN ÄR en

studiecirkel i Studieförbundet Vuxenskolan (SV). För några år sedan lade Nyköpings kommun ner fritidsaktiviteter för målgruppen personer med funktionsnedsättning och överlät den på studieförbund och föreningar.

Veronica Andersson är den första politiker som Onsdagsklubben bjuder in.

Den fråga som tar längst till att diskutera är färdstjänsten.

– Det finns problem

– VI HAR STARTAT flera

Studiematerial.

med färdtjänsten, säger Micke Bergendal.

– Det är krångligt, den håller inte tiderna och hittar inte, säger Eva-Lena Björnberg.

Veronica Andersson kan lova en förbättring till nästa år. Från februari ska beställningscent­ ralen ligga i Eskilstuna

verksamheter tillsammans med SV, säger Eva Gagnö, verksamhetsutvecklare i SV Sörmland inom området funktionsnedsättning.

– Vi ska ha en cirkel i december där deltagarna får laga julmat. Vi planerar också att ha en kort cirkel med brödbak under våren och kanske sommarmat med Marie Krantz som ledare.

Mats Nilsson

visades på kulturhuset Vita skolan i Broby, i samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Broby bibliotek. Bo Svenie har producerat filmen som heter ”Emmislövsbilder vid Millenieskiftet”. Den handlar om lantbruket i Emmislöv och filmades mellan 2000 och 2004.

TIDAHOLM. För att

engagera fler i politiken bjöd Folkpartiet och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) in tidaholmarna till en diskussionskväll.

Tanken var att fånga upp idéer och synpunkter från medborgarna om staden och framtiden. 8

9 BJURHOLM

Dansuppvisning

FÖRESTÄLLNING. Sångoch dansskolan i Bjurholm hade en dansuppvisning för att visa vad de lärt sig. 22 barn har tränat sång och dans en kväll i veckan. Sång- och dansskolan har funnits i två terminer och sponsras av kommunen och Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

N R 8 2 015 I MPU L S 9

DANS » JULIA BLIND

”Dans är ett bra sätt att lära känna andra människor. Dansen har ett eget språk”, säger Julia Blind.

Allt går som en dans, Julia Julia Blind, 17 år, vill bidra till en ökad förståelse mellan olika kulturer. En gång i veckan deltar unga nyinflyttade asylsökande från olika kulturer i hennes hiphop-kurs.

– Dansen är ett eget språk, säger hon.

TEXT KIRSI POIKELA FOTO JULIA CARLZON

J

ulia Blind från Jokkmokk har en låga som brinner starkt för integration. Just nu sprider den sitt ljus på danskursen hon håller genom Studieförbundet Vuxenskolan ( SV) i Piteå.

Redan för tre år sedan började hon som ledare i dans och gymnastik för barn och ungdomar i Jokkmokk.

Nu går hon andra året på en spetsutbildning dans på Strömbackaskolan i Piteå men leder danskursen på fritiden. Tillsammans med några av deltagarna har hon även startat dansgruppen OneOfAKind-crew som hon även är medlem i.

– Dansen är en bra metod att lära känna nya människor. Den är ett eget språk. Det har inte varit någon stor språkbarriär egentligen för de 10 IMPUL S NR 8 201 5

har egentligen bara härmat mig, säger hon.

Julia Blind har alltid varit intresserad av and­ra kulturer men det var när hon på riktigt lärde känna en kille på ett asylboende i Jokkmokk som hennes eld för integration tändes. Killen hon lärde känna från Eritrea är en av hennes bästa vänner nu.

– Jag kände att jag ville göra något för samhället. Jag vill att de ska få en fristad. De har gått igenom mycket tunga saker som vi inte kan föreställa oss. För mig funkar dansen som ett andrum och jag tänkte att det kanske är så för dem också.

HON TOG KONTAKT med SFI-lärarna på skolan och bjöd in alla som lärde sig svenska där till ett prova på tillfälle.

– Jag trodde att det skulle komma några stycken. Alla var i princip där, cirka 50 stycken.

Julia Blind berättar att de under pauserna även diskuterar hur de uppfattar varandra, fördomar, skillnader och likheter med varandra mm.

– Jag är en multikulturell svamp.

Jag hoppas att kunskapsutbytet är lika stort åt båda hållen och att vi kan bygga förståelse för varandra.

HON FÖRSÖKER SPRIDA den kunskap

hon får genom debattartiklar och krönikor.

– Jag formulerar det jag ser och försöker förmedla det till resten av det svenska samhället. Jag ser mig själv som ett verktyg mellan de här två världarna.«

Krönika

…OM ATT FÖRVANDLA NACKDEL TILL FÖRDEL

Kämpa för något större än ditt egen välmående

M

in pappa gjorde karriär. Han gick från simpel städare till fönsterputsare, sa jag på en föreläsning och folk skrattade. Det var inget skämt. Men det spontana skrattet fick mig att tänka till när jag nyligen bjöds in till Karlstad universitet för att inspirera studenter med mina Karriärtips.

I min krets existerade inte ordet karriär.

Allt handlade om hårt arbete som fjärmade oss från fattigdomens bojor, från vräkning och utarmning. Arbete som för alltför många var synonymt med förslitningsskador och i värsta fall, som i pappas fall, arbetsplatsolyckor. Som barn minns jag att pappa ibland sov på golvet för att räta ut ryggen. Mamma har haft ont i kroppen så länge jag kan minnas av barnomsorgens belastningar och städbranschens slit. Ändå var de nästan aldrig sjukskrivna.

Karriär var något andra gjorde. Inte mamma som mitt i livet utbildade sig till förskollärare. Inte pappa som lärde sig putsa fönster klättrandes som en spindel på glasfasaderna. Karriär kopplas konstigt nog oftast till akademiker med visitkort.

gaste förorten hade jag alla nackdelar som krävdes för att bli – just – framgångsrik.

Vreden och revanschlusten i att motbevisa olyckskorparna och domedagsprofeterna blev en motor i baken. Så har du blivit mobbad, trakasserad, stigmatiserad har du alla skäl att piska upp patos och motståndskraft.

ALEXANDRA PASCALIDOU

Alexandra Pascalidou är journalist, författare, bloggare och programledare.

SIKHEN HERR SINGH från Punjab, som körde

taxin till Centralen i gryningen, sa: ”Efter att ha varit elektriker i 15 år i Sverige kan jag ge dig ett karriärstips. Det som avgör din karriär är dina ’nära och kära’. Det är det vi kallar vänskapskorruption och nepotism. Ett mer förskönande ord är ”nätverk.” Har du rätt nätverk och råkar du dessutom födas rätt in i maktens korridorer är röda mattan redan utrullad.

Men det är inte kört för oss andra som är sprungna ur den svenska arbetarklass­

myllan. Vi behöver bara inse att vi behöver prestera mera. Och det kräver kraft som vi kan hitta i de mörkaste skrymslen och vrår.

FÖR MIG HAR segregationens smärta, utan-

förskapets ursinne och marginaliseringens revanschlust blivit mina drivkrafter. Det handlar helt enkelt om förmågan att förvandla nackdelar till fördelar. Som invandrarflicka från en skilsmässofamilj i fatti-

TY FRAMGÅNG HANDLAR inte bara om att ”bli sin egen lyckas smed”. Framgång är att bidra till en värld som inte sätter krokben för kompetens, kapacitet, kraft bara för att den kommer i en färg och form som inte passar in i pusslet. Att lyckas betyder för mig att bända upp dörrar, lyfta flera och lyckas klämma in dem genom nålsögat. Så finn något större än ditt eget välmående att kämpa för. Hitta din mission och passion i livet och se varenda dag som en ny chans. Även om man känner sig mindre kreativ eller saknar ett jobb att gå till kan man överraska både sig själv och sin omgivning genom att strö lite kärlek i sin väg. Man kan bestämma sig för att verkligen möta människor. Kanske möter du en ledsagare, en läromästare, en budbärare som öppnar nya fönster och släpper in frisk luft.

SÅ RUSTA DIG med kunskap, kartor och kompass för livets labyrinter. Hitta det du brinner för och sträck på dig oavsett om det handlar om att putsa fönster för att ge människor bättre utsikt eller att bjuda på en alternativ insikt. Finn alternativa flyktvägar och ha alltid en Plan B i bakfickan.

Själv har jag till och med en Plan X. Om allt går åt helvete. Vilket det gör titt som tätt.«

N R 8 2 015 I MPU L S 11

PORTRÄTTET » STINA STOOR

Hon samlade mod och klev ut ur skuggan Trots avsaknad av gymnasieutbildning och föräldrarnas förmaning att ”bli som folk” och skaffa sig ett vanligt lönearbete har västerbottniska författaren Stina Stoor haft en flygande start med sin aktuella och hyllade novellsamling ”Bli som folk”. Viljan att ge de egna barnen en bättre och gladare mamma har till slut övervunnit jantelagen, ensamheten och depressionerna.

TEXT EYAL SHARON KRAFFT FOTO THRON ULLBERG

S

tina Stoors kritikerrosade debut ”Bli som folk” öppnar upp ett vidunderligt landskap med västerbottnisk vildmark och trasiga relationer där barnets perspektiv tas till vara.

En egenutvecklad västerbottnisk dialekt i dialogerna, öga för detaljer och förkärlek till naturen lyser igenom och skänker spänning och autencitet. Det gemensamma temat för dessa nio kärnfulla berättelser är – i rak motsats till den något ironiska titeln – att man ska staka ut sin egen väg och våga ta plats. Precis som Stina Stoor till slut samlade mod till.

Vi möts långt från vildmarken i Nolaskogsområdet i södra Västerbottens län, där hon bor med man och två småbarn en bit utanför Bjurholm. Hemma hade hon haft pannlampan på, skruvat, bankat och satt på kupévärmaren för att rören i pumphuset skulle tina upp. Men ovanligt nog för en debutant blev hennes

12 IMPUL S NR 8 20 1 5

”Bli som folk” nominerad till Augustpriset. Dagen efter Augustgalan befinner vi oss på ett koreanskt hak i ett av Stockholms bullrigaste områden, ett stenkast från Centralstationen.

– Det är underligt. När jag är ensam till fjälls, skogs eller vid havet känner jag att jag är med och är både trygg och enkel. Men i en storstad är jag ensam. I en stad blir allt komplicerat av samspel, möten och ”inte möten” – blickar som inte ska mötas. I en stad krävs det hela tiden stor tillit till andra – bara en sådan sak som att jag måste lita på att ingen puttar ut mig på gatan vid ett övergångsställe, säger hon.

VÄSTERBOTTEN HAR FÖTT flera litterära giganter. Men

på åtminstone en avgörande punkt skiljer hon sig från författare som PO Enquist och Torgny Lindgren som växte upp i byar och hade kompisar. Hon växte upp

»

N R 8 2 015 I MPU L S 13

PORTRÄTTET » STINA STOOR tämligen isolerad. Kortaste vägen till hennes närmaste vän var två och en halv kilometer lång och gick genom en ogenomtränglig skog med stenblock som bildade fuktiga grottor. Eggande för en flicka med livlig fantasi, men också skrämmande.

– Risken var att jag skulle drömma bort mig i grottorna och aldrig komma fram.

Värre än isoleringen var rådande tideräkningen när hon kom till, tiden efter Stefans hjärnblödning.

Stefan var hennes 15 år äldre storebror. Hjärnblödningen som drabbade honom som elvaåring ställde allt på ända och blev en vattendelare. Tiden före var ljus och levande, tiden efter var död och ensam. Stinas tid.

– Jag fick höra vilken ängel Stefan hade varit – både duktig i skolan och vacker. Pappa och han var väldigt nära. När det hände gick båda sönder. Pappa slutade att spela instrument på fritiden; hans enda glädje var att fiska och jaga, men även det förlorade sin enkelhet efter Tjernobylolyckan. Han var tydlig med att livet var slut.

I DETTA MÖRKA mentala ödelandskap hade mamman kunnat vara en ljuspunkt. Men eftersom pappan inte fungerade och gick på tillfälliga bidragsfinansierade ALU-jobb, tvingades hon ta ett större försörjnings­ ansvar. Som laboratoriesassistent på Norrlands universitetssjukhus i Umeå hade hon två timmars pendlingstid och uppemot tolv timmar långa arbetspass.

– När hon kom hem somnade hon framför tv:n.

Hur kunde ett litet barn överleva i en nästan död värld?

Stina Stoor skingrar sitt inneboende allvar med ett litet leende.

– Jag lärde mig att gå till grannarna. Det var en bra bit bort och nedför en brant backe, men där fanns flera gamla kvinnor som bakade rullrån, tunna frasiga våfflor som rullas ihop. Tant Malin bakade de godaste rullrånen. Skriv det.

Därutöver fanns det böcker. Harlequin Erotic och Harlequin Passion som pappa köpte i kiosken sedan lågstadieläraren tyckte att sjuåriga Stina skulle få läsa.

– Det var jättekonstiga böcker. Klart att jag blev nyfiken, sex är spännande.

Framförallt fanns skrivandet. Små lappar på köksbordet som mamma skulle läsa när hon kom från jobbet efter dotterns läggdags.

– Att skriva till mamma var mitt sätt att försöka bli älskad. Det var så jag lärde mig att skriva. Ofta skrev jag om konflikter med pappa, när vi bråkade och han hade skrikit. Skrev min egen version av det som hände.

För att få hennes uppmärksamhet var jag tvungen att anstränga mig. När jag skrev tillräckligt bra kunde hon gå in i mitt rum, klappa mig på huvudet och säga att jag hade rätt, säger hon med handflatan mot kinden.

Så denna förbindliga, allvarsamma blick: – Den enda gång jag sa något viktigt när jag växte upp var när jag skrev.

SOM ÅTTA-NIOÅRING INTRÄFFADE något avgörande, något som etsade sig fast i minnet, men som hon hittills inte berättat offentligt om. Flickan Stina Stoor gick på alla tillgängliga religiösa sammankomster, utan att vare sig hon eller föräldrarna var det minsta gudaktiga.

– Jag tyckte att det var underbart att ha någonstans att gå efter skolan och få ostmackor och varm choklad

14 IMPUL S NR 8 201 5

i stället för att vara ensam hemma. Berättandet under sammankomsterna var väldigt inspirerande. Jag lärde mig att mitt i vardagen lämna utrymme åt det fantastiska, med äventyr, kameler och mirakel.

Ett mirakel är ett rätt träffande ord för att beskriva det som utspelade sig i Evangeliska Fosterlandsstiftelsens bönehus i trakten, en rödtimrad stuga med höga fönster i skolsalen. I predikstolen står lilla Stina och läser upp ett julspel som hon skrivit åt sig och några medverkande kamrater. Hela byn, en församling på

– Jag har aldrig diskuterat böcker med någon annan. Om jag hade gjort det, hade jag kunnat ha en helt annan medvetenhet om saker och ting. Att prata med andra är ett väldigt bra sätt att fundera på saker, säger Stina Stoor.

ett 20-tal vuxna och barn (dock inte föräldrarna), sitter och slukar hennes ord. Hon vågar träda fram och ta plats.

– Jag måste ha känt att det inte var så farligt. Och eftersom jag inte blev förvisad från trakten bör det betyda att det gick bra.

50 000 kronor så vi kunde laga ett tak där det regnade in. Framför allt fick jag rätt att skriva när det var ett avlönat jobb.

BLAND DET FÖRSTA hon gjorde efter

segern var att ringa Försäkringskassan och avsluta sin sjukpension för att kunna ha en egen firma med F-skattsedel.

– Handläggaren gapskrattade.

Han hade aldrig hört talats om någon som sa upp säkra pengar för att bli – författare.

Sedan har framgångarna duggat tätt. Ett förlag hörde av sig och förskottsbetalade för en novell. Också Sveriges Radio hörde av sig och beställde en novell.

Novellen, ”Gåvan”, vann Sveriges Radios novellpris 2013.

Priset ledde till medverkan på Bok&Biblioteksmässan i Göteborg 2013, där hon stötte ihop med någon som påstod sig vara förläggare på ett av landets ledande förlag. Hans önskan var att hon skulle skriva en hel novellsamling åt förlaget. Det smått surrealistiska samtalet avslutades med att mannen överräckte henne ett avrivet blad ur mässprogrammet

TROTS ATT SKRIVANDET fortsatte gick emellertid inget annat särskilt bra. Efter problem redan i högstadiet hoppade hon av gymnasiet.

– Ingenting i skolan passade mig. Jag blev deprimerad och var ledsen, ett ledset barn. Jag hade svårt att interagera med alla de glada barnen, säger hon och tuggar på en vegetarisk vårrulle.

Okänt kött är hon djupt skeptisk till.

Exklusivt >> Stina Stoor Estetiskt gymnasium med teaterinriktning i Umeå var en idé Namn Stina Stoor. hon tände på och som hade kunÅlder 33 år (34 den 6 januari). nat bli räddningen. Föräldrarna Familj Gift med Petter, två barn i åldrarna 5 och 6 år. fick veta. Men nej och åter nej.

Bor I byn Balåliden utanför Bjurholm. ”Bli som folk” var den ständiga Gör Författare. förmaningen.

– De ville att jag skulle bli något Aktuell Med novellsamlingen “Bli som folk”. rejält och värderbart. Bilmekaniker, läkare, vad som helst nyttigt, bara inte en estet. med sitt namn på.

Så hon blev – ingenting, i varje fall i hennes ögon.

– Det hela kändes väldigt suspekt, jag var helt enkelt inte förberedd på att det skulle kunna gå så bra för Vid fyllda 25 fick hon förtidspension. mig. Ändå fortsatte hon att skriva. En dagbok, i hemlighet. Det gav tillfredsställelse. Hon gifte sig och fick NU ÄR DENNE man hennes förläggare på Norstedts och barn, men kände ändå att hon var just ingenting. den utgivna novellsamlingen har hyllats av en enig kri– När jag träffade människor skämdes jag fruktansvärt då de undrade vad jag sysslade med. Jag hade tikerkår som bönar och ber om mer från Stina Stoor. inget svar som ens kändes okej. Jag kommer ihåg mina – Jag hade nog inte gjort det här om jag inte känt att barns ögon som tittade på mig från tvillingvagnen. Vad jag hade någon att göra det för. Jag försöker att rädda skulle de tänka om mig när de växer upp? Att jag var mig från att vara lika bitter och sårad av livet som jag psykiskt sjuk, att det var fel på mig, att jag inte dög nåannars hade kunnat bli. En sorglig människa som inte gonting till? tar vara på sina chanser i livet. Det är mycket bättre för mina barn att de har fått en mamma som de kan vara DESSA MOTBJUDANDE FUNDERINGAR satte ett väldigt mod i stolta över. rörelse, vilket hon antagligen hade i sig sedan framträOch efter en stunds eftertänksamhet: danden i bönehuset. Modet behövdes inte minst för att – Mina problem försvann inte med framgångarna. övervinna jantelagen som ringde i öronen och ifrågaJag har fortfarande svackor där jag har det svårt. När satte hennes rätt att göra sig märkvärdig och skriva när jag faller ner i dem kan det kännas hopplöst. Men jag det redan fanns så många andra författare. har styrkan att gå upp på morgonen för att det finns Hon fattade ett beslut, att tävla i landets största någon att göra det för. Drivkraften är att ge mina barn novelltävling, 29 år gammal. Så hon satte sig i sin en bättre och gladare mamma. ”bryggstun” (bagarstugan på västerbottniska) i en FÖRFRÅGNINGARNA FORTSÄTTER ATT strömma in och därgungstol ihopkrupen med benen uppdragna under med skrivandet. En teater ber om en pjäs, Radioteasig. Hon skrev för hand i en svart anteckningsbok med tern likaså. På alla förfrågningar brukar hon svara att mjuka pärmar i A5-format. hon inte kan, men att hon ska försöka. Hon vågar gå Nio dagar tog det, sedan var novellen ”För vår del” vidare trots det förflutna. klar. Den vann det prestigfulla Umeå Novellpris 2012.

– Jag kanske kommer till en punkt då jag säger ”jag Stina Stoor kunde för första gången i livet lämna kan”, men just nu är skrivandet fortfarande ett mysbarndomens långa skugga av livet efter hjärnblödningen. Det ljusa livet hade just begynt för den nyfödda terium för mig. Det blir obegripligt hur det går till när författaren. texten lyfter. I dag kan jag ibland även elda upp texter – Priset betydde väldigt mycket för mig. Det försom känns rätt. Jag måste lära mig att inte elda upp det ändrade hela mitt liv. Jag vann pengar, mycket pengar, som jag skriver på dåliga dagar.«

N R 8 2 015 I MPU L S 15

SV XX » SENIORER X

De satte på bussutflykten

Gör något kul tillsammans så blommar idéer till nya samarbetsformer upp. Så tänkte Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Skåne när en busstur för seniorer planerades. Resultatet blev över förväntan, inte minst tack vare en omtumlande lektion i graffiti.

TEXT SVEN ROSELL FOTO MARTIN LINDEBORG

Å

ke Emilsson, försedd med munskydd och skyddande plast, är snabbast framme vid väggen med en sprayflaska i högsta

hugg.

16 IMPUL S NR 8 201 5

– Nu ska gamlingarna sätta färg på tillvaron, hojtar han glatt och strax växer lila krumelurer fram på väggen.

När han satt igång med sin pysande färgburk vågar sig också de

andra seniorerna från Sveriges Pensionärsförbund (SPF Seniorerna) fram till väggarna. Snart har alla seniorer i sällskapet greppat en sprayburk och färglägger Stenkrossens graffiti­väggar i Lund under högljudda kommentarer.

– Vilken färgglad tillvaro, skämtar någon fnissande medan figurer och bokstäver växer fram på väggarna.

De 35 seniorerna är uppdelade i tre gäng. Uppgiften är att med sprayfärg i regnbågens alla färger snitsa till skisser där det står ”SPF!” med svarta meterhöga bokstäver.

– Jag förstår ungdomarna – det här är roligt, säger Åke Emilsson skrattande när han beskådar resultatet. ÅKE EMILSSON HAR aldrig målat eller tecknat tidigare. Att det skulle vara så här kul hade han aldrig kunna föreställa sig. Bredvid honom fotograferar flera av seniorerna konstverken med sina smarta telefoner.

Andra betraktar skapelserna med kaffe och kaka i händerna.

Graffiti var en ny erfarenhet för samtliga SPFseniorer. För de flesta har

Seniorer i Skåne provade på som gatukonstnärer för en dag. Hans Nilsson är fokuserad på uppgiften och Viola Hansson spanar in en ledig väggyta medan hon väntar på sin tur.

sprayade figurer mest förknippats med förargligt klotter, men nu inser de att graffiti kan vara både snyggt och en seriös konstform.

– Det här var roligt! Men svårare än man skulle kunna tro. Burkarna är inte så lätta att hålla i, säger Viola Hansson, som tillhör SPF i Färingtofta. Hon hade aldrig kunnat tänka sig att hon en dag skulle stå och spraya färg på en vägg.

– Försök att hålla burken lite närmare väggen, uppmanar Joakim Starkenberg, som är projektledare och den som håller i lektionen.

Graffitilektionen var ett

inslag på en busstur som SV i Skåne arrange­rat tillsammans med SPF. – Vi ville göra något annorlunda och behövde en nystart inför 2016.

En kul grej för att stärka samarbetet med SPF, förklarar Sandra Nilsson, verksamhetsledare för SV i Trelle­ borg.

HELA 18 SPF-FÖRENINGAR i Skåne var

representerade på bussturen.

Medlemmarna hade tillfälle att lära känna varandra.

Stämningen var på topp och många uttryckte en önskan om fortsatt samarbete under så här trevliga former.

N R 8 2 015 I MPU L S 17

»

SV » SENIORER

Viola Hansson lärde sig snabbt att greppa färgburken på rätta sättet.

Åke Emilsson delar ut uppgifter till kompisarna i sin grupp medan graffitiexperten Joakim Starkenberg (till vänster) instruerar. Elsie Andersson lyssnar intresserat (delvis skymd av den svarta handsken).

Dagen inleddes med guidat museibesök i Tyringe. Efter gemensam lunch bar det av till Stenkrossen i Lund där det vankades lektion i graffiti. Platsen var väl vald. Stenkrossen är en mötesplats som vill uppmuntra generations- och gränsöverskridande tänkande med fokus på återbruk plus ekologisk och social hållbarhet. Här finns teaterscener, stadsodling, workshopytor och utrymme för gatukonst.

PROJEKTLEDAREN JOAKIM Star-

– Graffiti var ett lite märkligt, men väldigt roligt och lättsamt inslag, tyckte Hans Nilsson som tillhör SPF Östra Färs.

18 IMPUL S NR 8 201 5

kenberg berättade för seniorerna att graffitin efter hand utvecklats till en konstform. Tidigare klassades den rätt och slätt som klotter. En budkille i New York med sina signaturer på 1970-talet anses vara den som lade grunden till graffiti.

– Seniorerna är jätteduktiga. Faktum är att resultatet blir lika bra oavsett om det är unga eller gamla som skapar konsten. Det är bara höjden som skiljer konstverken åt, säger han och berättat att han hållit i graffitilektioner för alla åldersgrupper.

För att få till ett bra konstverk måste man planera, undervisar han. Motivet ska tänkas ut först och så sprayar han upp ett fantasieggande an-

sikte på en vägg. Efter någon minut är det klart.

I BUSSEN PÅ väg hem gav Stefan The-

ander, verksamhetschef för SV i västra Skåne, en intensivlektion i att spela stränginstrumentet ukulele.

Tio exemplar fanns med på resan.

Stefan Theander är något av en ambassadör för ukulele. För några år sedan såg han till att världsrekordet i ukulele hamnade i Helsingborg. Då samlades 1 547 personer och spelade på instrumentet samtidigt.

Den här gången sjöng och spelade 35 seniorer hela vägen tillbaka till Höör. Vid Höörs station framförde en spontant sammansatt orkester dansbandslåten ”Leende guldbruna ögon”.

– Folk som gick förbi tittade lite förundrat, berättar Sandra Nilsson och skrattar.«

Nu finns hela din dagstidning som taltidning.

Drygt 100 av Sveriges dagstidningar finns nu som oavkortade taltidningar. Med andra ord kan du själv äntligen välja vilka nyheter som du vill läsa. Från världspolitik till Dagens ros.

För mer information: Kontakta din lokala dagstidning eller gå in på taltidningarna.se

N R 8 2 015 I MPU L S 19

HIPHOP » BREAKING

Publiken fyller Hiphop­ akademiens läktare.

Hiphopkväll med bara

VINNARE Det är fredagkväll i Göteborg och dansare från hela världen har kommit till breakingjamet West Coast Resurrection i SVs nya hiphophus. Kvällen är starten på en helg med hiphopkultur i Hiphopakademien i Gamlestaden och Ungdomens Hus i Partille.

La Smala från Frankrike.

TEXT OCH FOTO EDWARD FORSLUND

T

ill hiphopkvällen kom dansgrupper, så kallade crews, med dansare från bland annat Ryssland, Frankrike, Polen och Norden och utmanade varandra och lokala förmågor.

Gonzalo ”Gonzo” Reyes från SV 20 IMPUL S NR 8 201 5

Göteborg är grundare av Hiphop­ akademien och även nationellt ansvarig för hiphopkulturen på SV. Han arrangerade kvällen tillsammans med Johan Lundin (flerfaldig svensk mästare i breaking) och berättar om idén bakom West Coast Resurrection:

– De flesta breakingjams som anordnas har ett tävlingsfokus. Vi vill med vårt jam komma tillbaka till hur det var förr innan det blev så tävlingsinriktat. ”Old skool shit” helt enkelt – med spontana battles, mer dans och flera cirklar (så kal�lade cyphers) igång samtidigt som

Predatorz från Ryssland.

Två av de yngre besökarna lär varandra danssteg.

både dansare och publik kan växla fritt emellan. Det blir mer levande och integrerande för både dansare och publik.

GONZALO REYES fortsätter:

– Effekten vi är ute efter är att få en mer avslappnad miljö där alla

Ett glatt gäng från Unity Halland var på plats under arrangemanget.

som vill får utrycka sig i sin dans utan att bli bedömda helt och hållet.

Samtidigt plockar vi ut bästa cypher king, bästa cypher queen och bästa cypher kid som hedras med varsin medalj. För att göra det ännu mer attraktivt och inspirerande bygger vi på med ett så kallat ”ten to smoke

battle” där fem inbjudna kända bboys och b-girls får möta de fem bästa cypherdansarna under kvällen.

DJ ILARI FRÅN Finland och DJ Katrine

från Danmark har redan fått huset att vibrera av tunga beats när N R 8 2 015 I MPU L S 21

HIPHOP » BREAKING

75­-åriga Monica ”Krazee Grandma” Masuda missar aldrig ett jam, och har åkt från Stockholm för kvällens event.

En B-boy visar sina moves i ringen.

klockan slår sex och dörrarna öppnas för att släppa in de första besökarna. Det är stor mångfald bland alla nyfikna som kommer – några barn tittar på de äldre som värmer upp inför kvällen och härmar deras rörelser och kvällens äldsta dansare, 75-åriga Monica ”Krazee Grandma” Masuda stretchar mot en vägg och pratar med B-boy Salim från Frankrike. Det franska crewet, La Smala, har varit i Sverige förut och tycker om den öppna attityden när de besöker jams här.

– I Frankrike är hiphopelementen mer separerade; man brukar sällan både dansa, rappa och måla graffiti till exempel. I Sverige förenar man ofta dj, rap, graffiti och breaking. Dessutom är det lite hårdare stämning hemma i Frankrike vid en battle – det gäller att vinna till varje pris. I Sverige är det mer öppen attityd och mer ödmjukt, säger B-boy Salim.

SNART STARTAR KVÄLLENS cyphers.

Det är då breakandet kommer igång på allvar och finalisterna blir utvalda till kvällens sista battle. Innan dess får vi en pratstund med det ryska crewet Predatorz som kommenterar det faktum att Hiphop­ akademien är statligt finansierad.

– I Ryssland får hiphopkultur i stort sett inget stöd av staten. Den stöder bara sådant som anses vara rysk kultur eller sport. Breakdance är ingetdera. Men vi hjälper varandra inom hiphopkulturen så det 22 IMPUL S NR 8 201 5

händer mycket ändå, säger Predatorz.

De berättar också om sin syn på stora tävlingar och mindre jams: – Man kan dela upp breaking i två delar; tävlingar är en sak – där ska man vara bäst, ha attityd och vinna priser. Den andra, äkta delen, är det som händer denna kväll, det är cyphers då man står i ring och dansar för varandra, utmanar varandra, inspirerar varandra och lär av varandra. Där finns egentligen inga vinnare – det viktiga är att vinna respekt genom att vara en bra människa, dansa på sitt eget sätt och vara ödmjuk. Det är det som är hiphop

B-boys och b-girls har samlats i en stor cypher för att utmana varandra.

Hiphop >> Några termer Battle Tävling.

Breaking En dansstil inom hiphopkulturen som ofta innehåller akrobatiska steg och rörelser nära golvet. Namnet ”breakdance” anses av många inte vara den korrekta termen.

Breakare Dansare, en utövare av breaking.

B-boy/B-girl Manlig respektive kvinnlig breakare.

Crew En grupp/ett team.

Cypher En ring med personer som freestylar genom rap eller dans där utövare får ta plats utan att bedömas i tävlingsform.

Host Säger man oftast i hiphopsammanhang i stället för värd.

Jam En träff (event) där man samlas kring hiphopkultur.

Breakingjam Ett arrangemang som är dedikerat till breaking.

Moves Danssteg eller rörelser.

Old skool Härstammar från ”old is kool” som utvecklades till ”old’s kool” som sedan blev “old skool” vilket betyder gammalt är coolt. Man pratar också om gamla skolan (80-talet) och nya skolan av hiphop.

Ten 2 smoke (ten to smoke) En typ av battle. Elva breakare står i en cypher och dansar mot varandra. För att vinna måste man vinna över tio andra. ”Smoke” är slanguttryck för att eliminera eller slå ut. Ten 2 smoke = ten to smoke = tio att slå ut.

4 vs 4 Två crews med fyra breakare var tävlar mot varandra.

på riktigt, menar Artem ”BeatMaster T” från Predatorz.

OCH NU ÄR det dags för ”hiphop på riktigt”, för kvällens host Foolish har greppat micken för att förklara kvällens regler och manar alla dansare att bilda cyphers runt om på Hiphopakademiens stora dansgolv.

En stund senare har fyra ringar av applåderande breakare och åskådare bildats där det gäller att våga stiga in i ringen och visa sina moves.

En av de tre domarna, Yoshi från Japan, betraktar intresserat en av ringarna för att sedan gå vidare till nästa.

När Impuls lämnar West Coast Resurrection är jamet i full gång och ingen verkar vilja vila musklerna inför lördagens breakjam i Partille. På söndagen bär det åter av till Hiphopakademien för en workshop med domaren Yoshi, som även är medlem i crewet ”Mortal Kombat”, samt premiär för filmen om Breakadelics: ett svenskt all-star-lag som reste till USA för att tävla mot de allra största.«

Arrangörerna Gonzalo ”Gonzo” Reyes, till vänster, och Johan Lundin.

MAD

Träffa någon du inte har sett på länge.

Kommer du ihåg henne? Hon som busade och skrattade högt. Som engagerade sig i saker så intensivt att hon glömde tid och rum. Våra studiecirklar har förmågan att väcka gamla drömmar och intressen och ge dem nytt liv.

Hos oss hittar du cirklar i fler än 200 olika ämnen som kan leda till spännande insikter. Är det ingen som passar? Starta en egen cirkel. I vad du vill. Var du vill.

Vi finns på fler platser än något annat studieförbund. Välkommen till sv.se N R 8 2 015 I MPU L S 23

FLYKTINGAR » DET NYA LIVET I SVERIGE

De har kommit till Sverige på olika vägar. Men alla har ett gem ensamt: De har funnit ett nytt liv i Sverige. Här är deras berättelser.

BERÄTTAT FÖR MATILDA ASP OCH MATS NILSSON

Vägen till ett nytt liv i Sverige

Maria: Integrationen går för långsamt ibland Maria Hussami jobbar på Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Boden och försöker återskapa minnen av hur det var att komma till Sverige.

läggningen fanns, det var där vi bodde.

Jag har hört mina föräldrar prata om Hammarstrand, att jag lekte med jämnåriga, att volontärer hjälpte oss, att vi hade det bra.

– Jag var fem och ett halvt år men jag minns inte. Jag vet inte om det är bra eller dåligt att jag inte minns. Jag vet bara att jag inte minns.

MARIA HUSSAMI VAR drygt fem år gammal

när hon kom till Sverige från Bulgarien.

Maria och hennes mamma Shiler reste med färjan från Polen till Ystad och steg i land på okänd mark.

– Efter den första inledande intervjun med gränspolisen blev vi skjutsade till ett boende. Dit kom en polisbil och en polisman steg ur. ’Välkomna till Sverige! Ni måste vara hungriga. Vi har varma matlådor här’, sade de.

– Detta är en sak som min mamma berättat. Tyvärr minns jag det inte själv, berättar Maria Hussami, som nyligen börjat ta reda på mer om hur det var när hon kom till Sverige.

I somras råkade hon köra förbi en skylt som väckte en del funderingar.

– Längs en väg i de jämtländska skogarna såg jag en skylt som det stod Hammarstrand på. Plötsligt kom jag på det, det var i Hammarstrand som flyktingför-

24 IMPUL S NR 8 20 1 5

MARIAS MORFAR FANNS redan i Sverige när Maria och hennes mamma kom hit.

– Morfar var politiker och författare.

Han verkade för kurdernas autonomi, berättar Maria.

Allt gick fort, både uppehållstillstånd och boende blev klart snabbt.

– Mamma och jag kom till Sverige i juni 1989, i augusti fick vi uppehållstillstånd, i december anslöt min pappa och i januari 1990 blev vi placerade i Boden.

Boden var en stor militärstad. Texten ”Inga utlänningar äga tillträde” fanns på många skyltar utanför militära skyddsområden i staden ända till 1997.

INTEGRATIONEN GÅR FÖR långsamt ibland,

tycker Maria. I sitt jobb på Studieförbundet Vuxenskolan vill hon skapa mötesplatser för nyanlända och människor som bott i Boden längre. Hon förmedlar kon-

takt och bygger nätverk. Män­ niskor som hittar till Bodens alla fiskevatten tar till exempel gärna med sig folk som inte gör det, säger hon.

– Och sen börjar de hälsa på varandra på stan också.

– Det är viktigt att bryta människors utanförskap, alldeles oavsett varför det uppstått. När mina föräldrar kom hit hade de jobb inom ett år, de var läkare. Nu tar det ofta längre tid, även för dem som har utbildning.

MARIA HUSSAMI FÅR ibland höra saker som det kan vara svårt att förhålla sig till.

– Människor jag möter betraktar mig som svensk. Jag är ju det. Ibland märker jag av en slags vardagsrasism.

Vissa saker känns okej för folk att prata om inför mig efter­som ’jag inte är som de andra invandrarna’. Ibland får jag höra ’det gäller ju inte dig, du är ju svensk’.

– Ja, jag är svensk. Samtidigt har jag erfarenheter som inte alla svenskar har.

Det är bara det att de inte syns eller hörs på mig.«

Gonzalo: Det är viktigt att ta reda på vem jag är och varifrån jag kommer Gonzalo J Reyes startade hiphopakademin på Brahegatan 11 i Göteborg. Han kom till Sverige när han var tre år gammal.

SOM VUXEN HAR Gonzalo J Reyes, oftast kallad Gonzo, intresserat

sig allt mer för vad som egentligen hände när han var liten. Familjen flydde från Chile när han bara var två år gammal.

Pappan förvann och var borta i fem dagar utan att familjen hade en aning om var han var.

– Jag kommer inte ihåg något från den tiden men mamma har berättat att militärpolisen fängslade pappa efter statskuppen för att han var fackligt aktiv. När han släpptes fri tog han sig som politisk flykting till Sverige och vi andra i familjen kom strax efter.

Nu bor Gonzalo på Hisingen i Göteborg tillsammans med Sofia och ett barn – Lara-Li – som inte har fyllt ett år än. Han pratar spanJ Reyes. ska med Lara-Li, precis som hans föräldrar FOTO: EDWARD FORSLUND gjorde med honom.

– När jag hälsar på i Chile betraktar de mig som svensk. Här hemma betraktas jag ofta som invandrare. Förmodligen för att jag är mörkhårig och har ett spanskt namn, säger Gonzalo J Reyes, som i sin dagliga gärning möter nationaliteter från alla världsdelar.

MUSIK HAR HELA tiden funnits i hemmet. Från salsa till rap. Han startade och driver Hiphopakademin i Göteborg sedan 2003, en samlingsplats för många ungdomar. I dag är han anställd av Studieförbundet Vuxenskolan.

– Jag började spela trummor när jag var elva, tolv år gammal och har varit med i många olika band och konstellationer. Fram till 25-årsåldern bodde jag i Hammarkullen och då var jag och min bror med i ett band med tio medlemmar från olika ställen i världen.

Det hette Hammer Hill Click. Vi gjorde en dokumentärfilm som hette ”88 Soldiers” och som visades på tv. Vi stod på scen på Stadsteatern i Göteborg, Dramaten i Stockholm och satte upp en musikal.

Något förändrades i och med diskoteksbranden 1998. 63 ungdomar omkom och hundratals skadades.

– Min lillebror Alvaro, som föddes när familjen kommit till Sverige, och hans bäste vän Gustavo, omkom i branden, liksom flera andra av hans vänner. Filmen ”88 Soldiers”, som vi spelade in vid den tiden, fick en helt annan inriktning än vad vi hade tänkt från början.

Maria Hussami tog steget från Bulgarien till Boden.

FOTO: OLLE LILJESTRAND

GONZALO ÄR ÖVERTYGAD om att det hjälper att skriva ned tragiska och jobbiga händelser i livet. Så fungerar det i musiken, säger han: – Jag tänker på alla nyanlända som kommit till Sverige och som flytt från krig, förföljelser eller trakasserier. De har massor av historier att berätta, och om varför de flytt. Men jag förstår om alla inte vill eller kan berätta sin historia.

– När min storasyster var liten hade vi det bra i Chile, jag har sett massor av fotografier från den tiden. När jag föddes hade vi det mycket sämre. Jag har bara en bild på mig som liten. Därför är det viktigt för mig att ta reda på så mycket jag kan om vem jag är och varifrån jag kommer, säger Gonzalo J Reyes.

Gonzalo J Reyes är initiativtagare till boken ”Kallt men snällt”, som getts ut av Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

N R 8 2 015 I MPU L S 25

»

FLYKTINGAR » DET NYA LIVET I SVERIGE

Shahla Ojagh undervisar i svenska och samhällskunskap för nyanlända i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Örebro län.

FOTO: MAGNUS WESTERBERG

Shahla: Allting gick så fort, mina papper var redan klara Shahla Ojaghs föräldrar flydde från Irak till Iran.

Shahla kom till Sverige tack vare kärleken och undervisar idag i svenska och samhällskunskap för nyanlända i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Örebro län.

SHAHLA OJAGH KOM till Sverige 1992.

– Jag flyttade hit på grund av kärlek. Min blivande man bodde i Sverige. Han var svensk medborgare.

– När jag kom hit var det lugn och ro. Jag fick god tid på mig, jag var på ambassaden i Teheran och blev intervjuad av trevlig personal där. Sedan bokade jag flyg och kom hit. På flygplatsen möttes jag med blommor av min blivande man.

Situationen för många av dem som Shahla Ojagh möter i sitt jobb på asylboendet utanför Örebro numera ser annorlunda ut.

– Många är oroliga och stressade.

En del har lämnat sin familj. De flesta har varit på väg länge. En del 26 IMPUL S NR 8 20 1 5

har gått till fots, andra har åkt livsfarliga båtar. En del vet inte i vilket land de ska hamna till slut.

– De väntar och väntar. Efter många månader här kan de få höra ”nej, tyvärr, ni får inte stanna i Sverige”.

SHAHLA OJAGH ÄR född och uppvuxen

i Kermanshah i västra Iran. Hennes föräldrar flydde dit från Irak där pappan var efterlyst av regimen.

– Mina föräldrar är kurder så jag talar kurdiska, arabiska och persiska. Jag växte upp och gick ut gymnasiet i Kermanshah.

Shahla har flera erfarenheter av att vara ny i ett land. Mellan 1997 och 2003 bodde Shahla, hennes man och deras två barn i Tyskland.

– Min man fick arbete där. Jag lärde mig tyska under tiden jag bodde i Tyskland.

Shahla skilde sig från sin man och återvände till Sverige med barnen, som är födda här. Shahlas föräldrar bor också i Sverige numera.

– När jag kom till Sverige gick allting så fort. Mina papper var redan klara och jag behövde inte vänta.

Efter en tid kom mina föräldrar på besök och de bosatte sig också i Sverige.

– Numera får de som sökt asyl vänta i ett år eller mer på svar. Det är jobbigt att bara gå och vänta så de är jätteglada över att få vara med i studiecirklar och plugga olika ämnen.

ATT KOMMA TILL Sverige var inte di-

rekt någon chock, säger Shahla. När hennes familj bodde i Iran var de på semester i Tyskland, därför hade hon minnesbilder av hur det såg ut i Europa. Dessutom kunde hon engelska och klarade sig bra på det i början. Svenska lärde hon sig snabbt genom SFI. Språket är nyckeln, säger hon.

– Allt blir lättare om man har ett gemensamt språk. Integrationen blir bättre. Om man satsar mer på språkundervisning i svenska och samhällskurser blir integrationen bättre.

Men språk är inte allt. Det behövs mötesplatser och dans också.

– En gång i månaden har vi Mixcafé på asylboendet. Alla kommer dit. Grannar, kyrkan, föreningar, alla är välkomna.

– Vi dansar och spelar musik tillsammans. Dans är en kultur som skapar möten. Man kan ha kul ihop och skapa bättre integration på det sättet också, säger Shahla.«

Hosni Amer i sitt rätta element – bland böcker. Han siktar på universitetsstudier och så småningom starta ett eget företag.

FOTO: MIKAEL ROOS

Hosni: Nu är det studier som gäller, jag kom inte hit för att leka Hosni Amer bor och pluggar i Trelleborg. Han är målinriktad och siktar på universitetsstudier.

någon timme här och där. När båten kom till Italien mötte Röda Korset och polisen upp i hamnen.

– Det var kväll när vi kom fram.

Jag fick duscha, byta kläder och sen fyllde jag i alla papper.

– GÖR MAN INTE läxan i Syrien straf-

SVERIGE VAR MÅLET för Hosnis resa men till en början blev han kvar i Italien. Det blev flera bilresor med smugglare innan Hosni kom till Malmö. Då hade det gått två veckor sedan han lämnade Syrien.

– När jag kom till Centralen i Malmö var pengarna slut. Kläderna jag hade på mig var allt jag hade. Jag gick till taxibilarna utanför Centralen och träffade en chaufför som kunde arabiska. Han hjälpte mig och körde mig till Migrationsverket.

Hosni kom till ett boende med and­ra ungdomar.

– Jag hade klarat mig och hoppades kunna få hit min familj på några veckor eftersom jag var under18 år.

Personalen på boendet hjälpte mig.

Men det tog lång tid.

fas man av lärarna. Så är det inte här. Här i Sverige gör lärarna så att eleverna tycker om att lära sig, säger Hosni Amer som är 18 år och går på det individuella programmet på gymnasiet i Trelleborg.

Hosni fyller 19 om några månader.

I oktober 2013 kom han till Sverige.

Kvar i Syrien fanns hans pappa, mamma och syskon.

– Vi hade det bra innan det blev krig, min familj drev företag och jobbade med bilar. Det fanns nästan inga fattiga där vi bodde. Men när det blev krig förändrades allt.

Resan till Sverige gick via Egypten, Italien, Tyskland och Danmark.

Den innebar bland annat åtta dagar på båt tillsammans med ungefär 180 andra personer.

– Båten var inte så stor. Vi fick knappt plats. Jag åt bara en enda macka på de där åtta dagarna. Väskan med min mat hade fallit i havet.

Hosni sov dåligt på båten, bara

ETT ÅR SENARE kom det efterlängtade beskedet.

– Samma dag som jag fyllde 18 fick vi beslutet. Min mamma och mina småsyskon skulle få komma

till Sverige. Min storebror som var över 18 fick inte komma då, men han är här nu.

I dag bor Hosni tillsammans med sin mamma, småsyskon och storebror i en lägenhet i Trelleborg. Pappan saknas.

– Min pappa försvann i januari 2014. Jag tror att han har gått bort.

Morbroderns fru kom till Trelleborg för några månader sen.

– Hon hade med sig mina gymnasiebetyg från Syrien, det var bra eftersom jag vill plugga vidare.

>> Boken Fler berättelser om flykt från krig och förföljelse och ett nytt liv i Sverige finns att läsa i boken Kallt men snällt, som ges ut av Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

Den kan beställas från SV via nätet eller laddas ner.

HOSNI GÅR I skolan och hjälper också sin familj med språket.

– Jag är social, jag skäms inte, jag vågar prata med alla. Dag för dag blir jag vän med många.

– Genom kompisar som är araber och födda här har jag skaffat mig många kompisar som kan svenska.

Framtiden innebär mer studier, företag och bilar.

– Universitet är det som gäller.

En del kompisar är chockade över att jag vill plugga så mycket. Men du vet, jag kom inte hit för att leka.

Jag kom hit för att rädda min familj.

Nu vill jag jobba med det som vi jobbade med i Syrien. Jag vill ha ett eget företag.«

N R 8 2 015 I MPU L S 27

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Bankerna ska tvingas att hantera kontanter ”RIKSDAGEN OCH REGERINGEN MÅSTE STÄLLA KRAV. FÖR ATT BEDRIVA BANKVERKSAMHET SKA BANKERNA ÅLÄGGAS ANSVARET FÖR EN GRUNDLÄGGANDE KONTANTHANTERING”, SKRIVER FEM PENSIONÄRSORGANISATIONER. VEM SKULLE TANKA bilen på en

mack utan bensin, eller veckohandla i en livsmedelsaffär utan matvaror?

Men så är det på många bankkontor – allt färre erbjuder kunderna att göra ärenden med kontanter, trots att det är ett lagligt betalningsmedel.

Det pågående sedelbytet har ytterligare tydliggjort problemen som uppstår när bankerna inte tar sitt ansvar och har kontantservice. Det måste till en förändring – att bedriva bankverksamhet ska vara kopplat till ansvar för grundläggande kontanthantering.

Sedan staten överlät på landets storbanker att ansvara för kontantförsörjningen och bankomatsystemet har antalet bankkontor som erbjuder kontantservice minskat snabbt.

Liksom antalet bankomater.

Detta har inte kunderna efterfrågat utan är snarare något som drivs på av att bankerna tjänar betydligt mer på kort och digitala betalningar.

VI VÄLKOMNAR DIGITALA lösning-

ar och kort. Men bekymret är att det inte passar alla eller i alla situationer. Den som vill använda kontanter måste kunna få göra det.

När det blir svårare och dyrare att använda kontanter drabbas framförallt äldre människor, funktionshindrade, föreningslivet och personer bosatta på landsbygden.

Det finns många som både 28 IMPUL S NR 3 20 1 4

nu vill byta in dessa kontanter kan de, vid summor över 10 000 kronor, tvingas redovisa var dessa kommit ifrån.

Detta beror på bestämmelser om att förhindra penningtvätt, vilket i sig är bra.

Men då så få bankkontor har kontantservice kan en person med besparingar hemma tvingas åka runt med kontanter till ett annat bankkontor på annan ort.

Där är man sällan en välkänd kund och avkrävs då redovisning på var besparingarna kommer ifrån.

Det pågående sedelbytet har tydliggjort problemen som uppstår när bankerna inte har kontantservice, skriver debattörerna.

FOTO: RIKSBANKEN

vill och använder nya tekniska betallösningar, samtidigt finns också de som vill fortsätta använda kontanter. Många äldre känner sig otrygga med att ta ut pengar på gatan, men har ibland inget annat val.

Det är heller inte alla äldre SVERIGES PENSIONÄRER

»Det pågående sedelbytet har förvärrat situationen.

Därtill har handeln fått ta mycket av kostnaderna. Bankerna tar således inte sitt ansvar.»

som har dator och det är inte överallt i landet som det finns fungerande mobiltäckning eller bredband.

DET PÅGÅENDE SEDELBYTET har

förvärrat situationen. Bankerna lovade att ställa upp och hjälpa till vid sedelbytet. Men då bara Handelsbanken haft kontantservice på alla kontor blev anstormningen för stor för den och beslutade då att stänga kontantservicen på ungefär vart sjätte bankkontor.

Därtill har handeln fått ta mycket av kostnaderna med sedelbytet. Bankerna tar således inte sitt ansvar.

Ytterligare ett problem med sedelbytet är att människor, ofta äldre, under många år lagt undan pengar hemma. När de

I DE ALLRA flesta fall tar banker-

na inte sitt ansvar för att säkra kontantförsörjningen i landet.

Det leder till att människor stängs ute.

Det finns heller inga signaler på att bankerna skulle börja ta detta ansvar, tvärtom. Därför menar vi att riksdagen och regeringen måste ställa krav.

För att bedriva bankverksamhet ska bankerna åläggas ansvaret för en grundläggande kontanthantering.

Annars bör Riksbanken återta detta ansvar från bankerna.

Christina Rogestam ORDFÖRANDE SPF SENIORERNA

Christina Tallberg ORDFÖRANDE PRO

Annastina Hörnfeldt FÖRBUNDSSEKRETERARE SKPF

Jöran Rubensson ORDFÖRANDE SPRF

Berndt Holgersson ORDFÖRANDE RPG

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Låt inte de fattigaste stå för flyktingnotan DET ÄR RÄTT ATT HJÄLPA MÄNNISKOR SOM FLYR FRÅN KRIG OCH FÖRFÖLJELSE. MEN SKA VÄRLDENS FATTIGASTE BETALA DEN NOTAN? EN MINSKNING AV BISTÅNDSBUDGETEN INNEBÄR ATT FLERA PROJEKT HOTAS AV NEDLÄGGNING, SKRIVER HEADWAY AFRICA. YTTERLIGARE nedskärningar av

Sidas biståndsbudget diskuteras inför år 2016. Anledningen är kostnaderna för de stora flyktingströmmarna till Sverige.

Så mycket som halva den svenska biståndsbudgeten kan nästa år användas för att betala flyktingmottagandet, aviserade regeringen i höstas. Nu förefaller regeringspartierna vara överens om att sätta ett tak vid 30 procent. I dag används var femte krona, 20 procent, för flyktingmottagning här hemma.

Vi kan och ska hjälpa män­ niskor som flyr från krig och förföljelse. Frågan är om det är världens fattigaste som ska stå för notan. En minskning av biståndsbudgeten skulle betyda att många frivilligorganisationer måste minska sin verksamhet drastiskt eller helt lägga ned olika bistånds- och utvecklingsprojekt. Även 30 procents minskning av budgeten blir synnerligen kännbar för många organisationer. Det är de allra fattigaste som drabbas.

FÖRENINGEN HEADWAY AFRICA i

Sverige arbetar för ökad förståelse och ökade rättigheter för barn och ungdomar med funktionsnedsättning i Afrika, helt i enlighet med FNs deklaration för de mänskliga rättigheterna. Ett av FNs milleniemål är att alla värdens barn ska ha rätt att gå i grundskolan. Av de barn som fortfarande inte

Det tar tid att bryta mönster. Sedan ett år tillbaka har Headway Africa ett projekt i Zimbabwe, ett av Afrikas fattigaste länder, tillsammans med samarbetsorganisationen ZPHCA. Headway Africas utvecklingsprojekt har fått ett bra gensvar, också från ansvariga politiker och tjänstemän inom stat, kommun och region i Zimbabwe för insatserna så här långt, men det tar lång tid att nå ett påtagligt resultat.

Theresa Makuara, ansvarig för ZPHCA i Harare, tillsammans med barnen på en av dagverksamheterna.

har möjlighet att gå i skolan är 90 procent barn som har en funktionsnedsättning.

Det finns en lång tradition av diskriminering av personer med funktionsnedsättning.

Papporna försvinner ofta ur familjens liv och mammorna lämnas då ensamma med barn som har en funktionsnedsättning. De drabbas dubbelt eftersom dessa barn ofta kräver heltidspassning. Då kan mammorna inte arbeta och minskar därmed ytterligare sin möjlighet till försörjning.

SYNEN PÅ PERSONER med funk-

tionsnedsättning förändras sakta men säkert till det bättre, förhoppningsvis även i Zim-

babwe. I höstas arrangerade ZPHCA (Zimbabwe Parents of Handicapped Children Association) en demonstration som genomfördes på Harares gator med personer med funktionsnedsättning. De krävde samma rättigheter som alla andra medborgare har. Kanske är den tid snart förbi när barn med funktionsnedsättning göms undan.

MEDLEMMARNA I föreningen Headway Africa arbetar oförtrutet vidare på ideell basis för att nå målet. Biståndspengar behövs för kärnverksamheten, att förändra livet för de allra mest utsatta. Så kapa inte mer i biståndsbudgeten! ZPHCA och dess medarbetare gör ett jättejobb men behöver stöd och resurser för utbildningsinsatser.

Föreningen Headway Africa är medlemsorganisation i Studieförbundet Vuxenskolan, som har en lång tradition av studiecirkelverksamhet och utbildning i Zimbabwe.

Styrelsen i Headway Africa genom Seydou Bahngoura ORDFÖRANDE

HEADWAY AFRICA

»Biståndspengar behövs för kärnverksamheten, att förändra livet för de allra mest utsatta. Så kapa inte mer i biståndsbudgeten!»

N R 8 2 015 I MPU L S 29

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Hur gör man för att sluta vara flykting?

VILDANA AGANOVIC FLYDDE TILL SVERIGE FÖR 23 ÅR SEDAN – MEN KÄNSLAN ATT VARA PÅ FLYKT SITTER KVAR ÄN. NÄR UPPHÖR MAN ATT VARA FLYKTING? UNDRAR HON. VET NI ATT jag fortfarande efter alla dessa år i Sverige ser mig själv som flykting? Jag vet att de flesta kallar mig för invandrare eller utlänning, kanske blatte om det vill sig riktigt illa, men själv är jag en flykting. Fortfarande.

Det är bara det att i dag är jag en flykting med ett hem.

Jag går inte längre under benämningen flykting, det är inte vad andra tänker på när de först ser mig. Att ha ett hem, ett jobb och ett ganska okej liv innebär att jag per definition inte är en flykting längre. Eller?

När upphör man att vara flykting egentligen? När man har slutat fly? Eller när man har bockat av det ovannämnda, ett nytt hem, jobb och ett hyfsat fungerande liv?

ENLIGT WIKIPEDIA ÄR en flykting en person som är på flykt från sin hemort och lever på annan ort. FNs flyktingkonvention ger en annan förklaring, som självklart är lång och kanske lite luddig på sina ställen men som går ut på att om man ger sig på flykt på grund av grundad rädsla för sitt liv och inte kan stanna i sitt hemland – då är man flykting.

Att vara flykting har en fördel och det är att man har lyckats ta sig någonstans med själva livet i behåll. Inget annat. Allt annat är nackdelar.

Att fördrivas hemifrån, att förlora allt, att lämna de du älskar på ett ställe där sannolikheten

30 IMPUL S NR 3 201 4

Att dö är ofta ett bättre alternativ än flykt, anser insändarskribenten.

FOTO: ISTOCKPHOTO

att de dödas är stor, det är inga fördelar med det, det är vi alla överens om.

ALLT DET HÄR vet man när man

ger sig på flykt. Man vet att man själv rent fysiskt förflyttar sig till ett annat ställe men att ens liv blir kvar och att man aldrig kan få tillbaka det. Ändå åker man. Man gör det för att det är det enda alternativet. Åk eller dö.

Att dö är det bättre alternativet många gånger. Det är sant. Att få dö på hemtröskeln bland sina nära och kära är rena drömmen för många. Att dö i tid kan innebära att man slipper tortyr, hunger eller att

utsättas för våldtäkt. Men det innebär också att man slipper bli flykting.

Det innebär att man slipper flyktingläger, människosmugglare, överfulla flyktingbåtar.

Att dö hemma i sitt land är ett bättre alternativ till att drunk­ na i ett hav mitt ute i ingenstans. Ändå väljer man det senaste om man kan. ÖVERLEVNADSINSTINKTEN sätter in och man intar kampposition och flyr. Många gånger flyr man inte för sitt eget liv. Man flyr för andras, ofta för sina barns liv. Att vilja rädda sitt barn känner inga rädslor har jag hört. Och sett. Min familj

är, som tur är, ett levande bevis på det.

Jag bär på en inre oro som alltid är närvarande, som jag inte kan bli av med och som jag kopplar till min flykt. Det finns situationer i vardagen som sätter igång mina varningsklockor oavsett hur mycket jag kämpar emot. Står jag i en matkö i matsalen är jag en flykting.

Känner jag doften av köttfärssås är jag en flykting. Stora restauranger och ljudet av bestick tar mig tillbaka till flyktingförläggningen på nolltid.

Jag har ett enormt behov av ensamhet. Att vara omgiven av människor som dessutom inte mår bra i 24 timmar per dygn och många månader i sträck har satt spår i mig som gör att jag inte kan vistas bland män­ niskor en längre tid utan att känna mig kvävd. Och så måste jag sitta nära dörren, jämt.

NU I APRIL var det exakt 23 år sedan jag blev flykting. Trots att jag inte har flutit omkring på en flotte i ett hav för att ta mig i säkerhet har jag mycket gemensamt med de som gör det. Varje gång jag hör om en ny flyktingkatastrof förvandlas jag till flyktingen jag var för 23 år sedan. Det sker på några sekunder, en textrad i tidningen är allt som behövs.

Frågan är, kommer jag någonsin att sluta vara en flykting? Hur gör man?

Vildana Aganovic FRILANSJOURNALIST OCH KRÖNIKÖR PÅ BORÅS TIDNING

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Tio saker du inte visste om klimatet HELENA JONSSON, ORDFÖRANDE I LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND, LISTAR TIO PUNKTER OM HUR SVERIGES BÖNDER PÅVERKAR VÅRT KLIMAT. VI BEHÖVER EN grön omställning

av vår samhällsekonomi så att den släpper ut mindre koldioxid och samtidigt skapar jobb, välfärd och främjar social rättvisa. Här listas tio punkter om Sveriges bönder och klimatet.

1Den svenska skogen binder 45 miljoner ton koldioxid av de cirka 54 miljoner ton som Sverige släpper ut. Källa: Naturvårdsverket.

Det är därför viktigt att skörda och återplantera skogen eftersom det skördade virket kan ersätta fossilt byggmaterial och fossil energi och de nya träden kan ta upp mer koldioxid.

2I Sverige är 12,1 procent av drivmedlen förnybara, det vill säga de kommer från jorden och skogen. Källa: Energimyndigheten.

Redan i dag finns svenska gårdar som inte alls använder fossil energi.

352,1 procent av Sveriges energianvändning är i dag förnybar och av dessa är 34 procent biobränslen. Källa: Eurostat och Energimyndigheten.

Landets bönder levererar bland annat biobränsle från skog och åker, vindkraft, sol­ energi, biogas och vattenkraft.

4Utsläppen från svenskt nötkött är cirka 25 procent lägre än medelproduktionen i EU och utsläppen från produktionen i EU är cirka 60 procent lägre än den globala medelproduktionen. De svenska utsläppen från nötköttsproduktion uppgår med andra ord till 30

Den svenska skogen binder 45 av de 54 miljoner ton koldioxid som Sverige släpper ut, enligt insändarskribenten.

FOTO: ISTOCKPHOTO

procent av medelvärdet för den globala nötköttsproduktionen. Källa: Gerber, PJ et al.

Tackling the Climate through Livestock, FAO och JP Lesschen et al. Animal Feed Science and Technology.

5Svensk mjölkproduktion ger 44 procent lägre utsläpp av växthusgas per kilo mjölk jämfört med världsgenomsnittet.

Källa: FAO.

6Endast cirka 2 procent av svenska mjölkkors mat består av soja. Detta är 25 procent lägre än det europeiska genomsnittet. Över 90 procent av det foder svenska mjölkkor äter produceras i Sverige. Källa: Beräkningar baserade på statistik från Jordbruksverket och WWF. 7Hela Sveriges jordbruk står för 19 procent (inklusive diesel och torvmarker) av utsläppen

av växthusgaser i Sverige, landets transportsektor står för 33 procent av utsläppen. Källa: Naturvårdsverket.

8100 procent av den soja som Sveriges bönder köper är certifierad. På så sätt driver det svenska lantbruket inte på skövlingen av regnskog. Allt fler ersätter också sojan med egenproducerat protein för att ytterligare få ned utsläppen.

I dag produceras tre gånger mer foderprotein i Sverige än 2001 – omkring 165 000 ton jämfört med 53 400. Källa: Beräkningar baserade på statistik från Jordbruksverket och Lantmännen.

9De senaste 15 åren har över 10 000 gårdar tagit emot rådgivning kring hur de kan effektivisera sin produktion. Påverkan på vatten, mark och klimat har minskat på gårdar som fått rådgivningen. Det är hundratusentals genomförda åtgärder och förbättringar som leder till en effektivare produktion.

Källa: Greppa Näringen.

0Sedan början av 2000-talet har energianvändningen mer än halverats i svensk växthusodling, samtidigt som användningen av fossila bränslen har minskat med mer än 80 procent – detta trots att odlingen har ökat. Källa: Jordbruksverket.

Helena Jonsson FÖRBUNDSORDFÖRANDE LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND (LRF)

N R 8 2 015 I MPU L S 31

LITTERATURTIPS Konsthantverk/ hantverk

(Annonssida)

Jordbruk/ Skogsbruk

Fastighetsjuridik för skogs- och markägare Nya Tiders Skog

Måla olja!

Övningar med vattenlöslig oljefärg.

Ny titel av Ia Säflund, författare till flera häften om måleri som sålts i över 55 0000 ex. Olika slags motiv i enkla övningar som är lätta att följa.

ISBN 978-91-630-9046-2

Tinto Konst & Design

Skogsskötsel för ökad tillväxt En innehållsrik bok med fakta och handfast vägledning i skogsskötsel som ökar tillväxten och skapar ökade värden i barr-, löv- och blandskog.

Boken är på 224 sidor och rikt illust­ rerad. Till boken finns en studiehandledning (som beställs separat).

ISBN 978-91-744-6060-9

LRF Skogsägarna

Jakt

Boken förklarar de lagar och bestämmelser som reglerar verksamheten för lantbruksfastigheter. 245 sidor med ett innehållsrikt sakordsregister.

Varje markägare kringgärdas av en mängd lagar och regler som rör den egna fastigheten. När man till exempel vill bygga nytt, avverka skog, öppna grustäkt, hyra ut fiskevatten eller tvingas upplåta fastigheten för vägbygge så finns det regler att ta hänsyn till. Boken behandlar de flesta juridiska frågor en markägare ställs inför. Beställ på info@distributionsservice.se. Till boken finns en studiehandledning, ”När andra vill ta över din mark”.

ISBN 978-91-744-6066-8

LRF Skogsägarna

J ÄG A R K U N S K A P

Din väg till Jägarexamen - det självklara valet av kurslitteratur till den teoretiska delen av jägarexamen.

Studiematerialet är framtaget för att underlätta för dig som lärare och kursledare att planera och hålla en professionell, bra och rolig teoretisk utbildning i jägarexamen.

Boken lär grundligt och pedagogiskt ut alla baskunskaper som krävs för att klara den teoretiska delen av jägarexamen.

• • • •

Ekologi Artkännedom Viltvård Jaktmetoder

• • • •

Vapen och ammunition Säkerhet Etik Lagar

Din väg till jägarexamen säljs av auktoriserade återförsäljare.

Som studieledare beställer du boken via Bilda Förlag/Stjärndistribution: order@sdist.se eller på telefon 0290-76 76 76. www.jagarnasriksforbund.se

32 IMPUL S NR 8 20 1 5

Den medföljande studiehandledningen ger dig råd och inspiration kring kursupplägg, samt tips på aktiviteter, extra kursmaterial och diskussionspunkter.

Skogens Vatten

”Skogens Vatten” vill roa, lära och stimulera skogsägare till bra vattenhänsyn. I den rikt illustrerade boken kan man därför hitta massor av kunskap om vatten som ekologisk motor och en del av folksjälen. Lär känna lustiga arter i och vid vatten. Få insikt i hur du utformar en bra vattenhänsyn.

Författartrion Stefan Bleckert, Lennart Henriksson och Erik Degerman är några av Sveriges främsta experter på vattenvård i skogsmiljöer. Rolf Petterssons illustrativa teckningar varvas med vackra och pedagogiska foton. Till boken finns också studiehandledningen ”Skogens Vatten – om vattenhänsyn i skogsbruket”.

72002 Skogens vatten (faktabok) 72003 Skogens vatten (studiehandledning)

SV och Skogsägarföreningarna

LITTERATURTIPS

(Annonssida)

JÄGARSKOLAN

– Det kompletta bokpaketet för Jägarexamen

• Lättläst och illustrativ huvudbok • Ljudbok till huvudboken • Studiehandledning med över 450 frågor och svar • Jaktlagstiftningen i berättande form

Pris: 745 kr

Beställ Jägarskolan i Jägareförbundets butik www.jagareforbundet.se

Navigation

Teckenspråk

Jure Förlag 08-662 00 80 order@jure.se Jägarnas riksförbund LRF Skogsägarna 08-787 54 00 info@skogsagarna.lrf.se Skogsägarföreningarna 0470-89 480 mats.blomberg@sodra.com

BILDA FÖRLAG

Ekblad • Wallin

g och sjömaNskap täcker kunskapskra”båtkörkort” som finns för fritidsbåtsförare g och kustskepparintyg. Den används också i utbildningen för fartygsbefälsexamen Boken har skrivits med tanke på studiecirkngerar även för självstudier och som uppmbord.

g och sjömaNskap är en innehållsrik fak-

het

älpen m.m.

kriver komplicerade sammanhang på ett enh ger dessutom tips och rekommendationer illbehör och utrustning.

g och sjömaNskap kom ut första gången

ar därefter tryckts till i flera upplagor föra aktuell som möjligt.

Navigering och sjömanskap

praktisk inriktning. Den ger kunskap om

ng med och utan instrument

egler

ering

Förlag/distributör

Navigering & sjömanskap

Jonas Ekdal BörJE Wallin

Svenska Jägareförbundets Förlag Köp via www.jagareforbundet.se Sveriges Dövas Riksförbund shop@sdr.org Tinto Konst & Design 070-308 14 00 tintoart@telia.com

Navigering och sjömanskap

Av Jonas Ekblad och Börje Wallin.

Boken täcker kunskapskraven för de ”båtkörkort” som finns för fritidsbåtsförare – förarintyg och kustskepparintyg – och är den ledande på området. Den används också som en del i utbildningen för fartygsbefäl klass VIII och kompletteras med en övningsbok med 300 uppgifter och facit. Boken fungerar för olika former av navigationskurser, självstudier och som uppslagsbok ombord.

Boken hålls löpande uppdaterad, är inbunden och omfattar 271 sidor. Pris 315 kr inkl moms. Vid kursbeställningar kostar boken 235 kr. Kontakta oss för information om kurspaket.

Jure Förlag

Teckenspråk till vardags

Ficklexikon med ritade bilder på svenskt teckenspråk. För nybörjare.

Innehåller enstaka ord/tecken, inga fraser. Ex: Arbeta, barn, förut, gammal, glömma, tack.

ISBN 978-91-631-6160-5 Sveriges Dövas Riksförbund

Missa inte Impuls stora

BOKKATALOG nr 3 nästa år

BOKNING SENAST 28 JANUARI Boka din annons hos impuls@se.se N R 8 2 015 I MPU L S 33

KULTURKRYSSET LAPPA SKOLPROV AVSKY

UTSETT HANS ROLL I STAR WARSFILMERNA LITTERÄR ENGDAHL

HANS HÅRIGA VÄN I STAR WARS-FILMERNA

PUTS

SPELAR ROLL FÅR BARR

STRÖM

HOCKEYLIGA FÖRSTÖR GRIS

CIRKA KORT

PRIVAT SÄTTA PÅ PROV CITRUSFRUKT

STAD I ITALIEN

TOA AKTIEBOLAG ALI I SAGA FOLK I TIRANA SÖLA ÅT LJUDLIGT

JA PÅ SPANSKA UTBILDA TILL NYTT YRKE GNAGET

SPRINGSTEEN GER VÄTSKA

BLODBRIST

EGGAR GW PERSSON REPLIKSKIFTE

EN MYRDAL FINT TILLTAL VARAKTIGA SÅDANT STUVAS

MJUKA I SOFFAN YTVIDD HAR FÖR AVSIKT ATT

BÖR SLÄCKAS SÄGER KRÅKAN

KALLAS HANS SKEPP I STAR WARS PÅ SVENSKA STYRS BIL MED

DIFFUS

HAR ALVAR FÖRMÖGEN RYSKT NEJ

UPPTÄCKT FÖRVARAS I

DRYCKER FÖRE ZENECA TECKNAD HUND EJDERHONAN NATRIUM

HAR TÅG KAN MAN GÅ

SMILA HON ÄR MED I TEAMET

SOM STADEN VILDKATT

FÖRST

SLITA HÅRT

Vinn bok om huskurer

Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 15 januari. Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 8/15”. Tre lyckliga vinnare får var sitt exemplar av boken ”Kloka råd, huskurer & mormorsknep”.

FIRAS MED EDLA

KAN MAN PÅ TOMTEN

© Bulls

PLÅGA OBLANDAD FÖR HÄL

LISTAR MERITER BERGFÅGLAR

L A G E N T L O K H U V I S A R E N C A Ö M S B I T T R A V A R A N K S I A M E S A V T A F L E S S X L D I S K A R E V A S M Å S A K T R O T T E N S T A I M A M O M A N V I C K A N Å R U R Å T T A H O T A D U G N H E N R I K N E D T E C K S I A N A D R A S L Ö K O N K A R T A M Ö T E Lösning till Kulturkrysset nr 6/2015.

KAN MAN KURRAGÖMMA

KELAT

JOBBAR JAMES BOND SOM

FILM MED A 2015

BUSKE MED BARR

HARRIS I FILMER GNUTTA

SPETS

ÅKER LÄNGS SPÅR

LÄR KLÅFINGRIG

DEN KAN INDIKERA

BYTER SKINN

CIRKA

NEJD

PÅSTOD

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 6/2015 Krister Rubensson, Brunflo, Marianne Jönsson, Bjuv, och Arne Ericson, Nyköping.

SMETAR

FILM FRÅN 2014 DÄR HON RÖR SIG I EN VÄRLD MED ELAKA HÄXOR

BITEN ODEN

Adress Postadress 34 IMPUL S NR 8 201 5

BESEGRA

BESKA SOM HÄTSKA ALSING

VINGLIGT RÄKNAR EX

PLATT

GÖR RENT PORSLIN

KORTHÅRIG KATTRAS

STOR STORLEK PYSA

BRA SPELKORT

HASSE PÅ TV

SETT FRAMÅT

BAGATELL KNÖLFÅGEL

HUR SA? MUSIKALISK ADAM

Namn

FILM DÄR HON SPELAR ROBOTEN AVA

LÄR STORM TILL SLUT

GÅ EMOT BÖR MAN BRA

BESVÄR AVDRAGSDAM

BÖNELEDARE

BUBBLAR

FÅR TAG I STÄMNING

VAGGA

20:00

KOFFEIN I TE

VARNAD SOM EN HÖGER I RINGEN

ROLIG DORSIN

FÖRE SÅ ÄR STRUTFORMIG

DET ANGER TIDER RÖRELSE

BÄCKMAN VÄNTAR MAN I

BAKAS I ÄR ÄLDRE ÄN TÖS

NOTERA

KAN MAN ORÅD

KAN VISA VÄGEN

LOCKA SOM SLÄPA

SLOG DANK

SAMMANKOMST

BLIR DOM

A E D N D E A R S A T A T O S A K E T P Y N A A D D E

PLUSSA

DELAR DAG MED ASTRID

MUGG

RING

GESTALT

ORKADE

© Bulls

FISK SOM TRÄD

HAN RATAR KÖTT

mönstr vävstola textil i metervara Certifierad Ekologisk handv mönstre textil i metervara 09.59 BOMULL S – LIN – SIDEN – ULL handvä SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT GeÅs.5.11:GeÅs1/06 2011-07-07 09.59 BOMULL S – LIN – SIDEN – ULL ww www.sonjas-ekotextil.se Öppet mån-ons 10:00-17:00 AK snickeri1.10:AK snickeri1/06 2009-12 ww Tfn 08-771 27 90 www.sonjas-ekotextil.se AK snickeri1.10:AK snickeri1/06 2009-12Tel: 03 Tfn 08-771 27 90 E-post Tel: 033 Vävmaterial Harry.H E-post: Vävmaterial Harry.H

NING MATERIAL www.fargochfiber.se

Tfn: 070-747 03 24, S Kungsgatan 8, Flen www.fargochfiber.se GeÅs.5.11:GeÅs1/06 2011-07-07 Öppet mån-ons Tfn: 070-747 03 24, S10:00-17:00 Kungsgatan 8, Flen

SV startar projekt för utsatta barn I november startade Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Letterbox Club Sverige, tillsammans med Bokspindeln och En bok för alla. Målgrupp är barn i utsatta livssituationer.

BARN. –

i England, säger Annika Estassy Lovén, och det känns oerhört roligt att SV bidrar till att metoden etableras i Sverige.

I FÖRSTA STEGET kommer fokus att ligga på barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd i Stockholm.

– Vi samverkar med socialtjänsten och lokala bibliotek i de aktuella stadsdelarna och med hjälp av Stockholms universitet mäter vi resultaten, säger Nina Suatan, Bokspindeln.

Studieförbunden får mer pengar till undervisning Regeringen anslår ytterligare 75 miljoner till studieförbunden för svenska och samhällskunskap på asylboenden.

På Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Örebro är man glad åt beslutet, vilket medför att de kommer kunna göra ännu mer för de asylsökande.

information om svenska samhället genom SV Örebro län.

– Det känns väldigt bra att vara en liten kugge i ett stort maskineri. SV Örebro län ser med tillförsikt an de närmsta åren då Sverige kommer se lite annorlunda ut, säger Björn Brunnberg.

FLYKTINGAR. I dag

har SV i Örebro undervisning i svenska och samhällskunskap på två asylboenden i länet. Fem ledare och ett antal volontärer finns på plats på asylboendena för att möta flyktingarna varje dag och lära dem det svenska språket och mer om det svenska samhället. I verksamheten ingår även barnverksamhet och handarbetscirklar.

STUDIEFÖRBUNDEN HAR fått 30 miljoner kronor i statsbidrag 2015 för att ordna utbildningar i svenska och samhällsorientering för asylsökande under hösten. Det beslutade regeringen tidigare i somras.

Studieförbundet Vuxenskolan arbetar med integration och verksamhet på asylboenden i hela Sverige. Från Boden i norr till Eslöv i söder.

UNDER 2015 HAR över 700 asylsö-

Källa: Studieförbundet Vuxenskolan Örebro län

kande lärt sig svenska och fått

Ritad av Ulla Cyrus-Zetterström.

Ritad av Ulla Cyrus-Zetterström.

Vi tillverkar vävstolar i 60-175 Vicm:s tillverkar i 60-175 bredd.vävstolar Vi har även stort cm:ssortiment bredd. Vivävtillbehör. har även stort sortiment vävtillbehör.

Varp och trasprover mot 20:- i frimärken.

ak:s snickeri ab ak:s ab 511snickeri 95 Öxabäck

Varp och trasprover mot 20:- i frimärken.

GeÅs GeÅs

511 9552, Öxabäck Tfn: 0320-590 fax: 0320-590 09 Tfn: 0320-590 52, fax: 0320-590 09 akssnickeri@swipnet.se akssnickeri@swipnet.se www.akssnickeri.se www.akssnickeri.se

Kjelléns väg 1, 521 73 Kinnarp tfnKjelléns 0515-331 fax 73 0515-336 väg 86, 1, 521 Kinnarp07 tfn 0515-331 86, fax 0515-336 07

Va Vad Vi Vi l ärm ärm vin vind beh beh

Inspiration och kreativitet ger sann glädje!

Vävgarner i mängder av fina färger och kvalitéer.

Allt garn färgas i vårt eget färgeri. Högsta kvalitet till marknadens lägsta priser. Du är varmt välkommen till butiken i Fritsla eller vår hemsida

www.garnhusetkinna.se

Härligt ullgarn till fina plädar

Garnfärgeriet AB / Garnhuset i Kinna 0320-482 50 • info@garnhusetkinna.se

Julklappstips

till stora & små Dags för julklappar? Lugn!

Hos oss hittar du allt roligt för den som gillar att skapa själv.

la t re, a. r he en lleda vald akna . på tim irke nde g. S lning % or :s c rtroe llnin vde 10 t s SV fö stä a r lla h e SV vå för a re oc vid b din a a r le et od kt äl b k ta G dar ltig on e i k m e g od g k An du

Barns läsning är en av de viktigaste framtidsfrågorna.

Alla måste hjälpas åt och ta ett ansvar säger Annika Estassy Lovén, chef för SV Stockholm.

The Letterbox Club har funnits i England i tio år.

Barnen som deltar får under en period Annika Estassy PROJEKTET drivs i bokpaket, personLovén. liga brev och kontakt samverkan med med en författare och en biblioStockholms stad och Stocktekarie. Före och efter perioden holms universitet. Det har fått mäts barnens läsförmåga. stöd i ett år från Kulturrådet – The Letterbox Club är ett och Stockholms läns landsting.« mycket framgångsrikt koncept

Öxabäcks Öxabäcks vävstol vävstol

Mattvarp 12/6 DT oblekt dito svart-beige-grå Mattvarp 12/6 DT oblekt dito dito kulört svart-beige-grå Mattvarp dito kulört12/9 DT Terylenevarp Mattvarp 12/9 DT Varpflätor Terylenevarp Mattremsor Varpflätor färdigskurna bomull Vävredskap Mattremsor färdigskurna bomull Vävredskap

4D Pussel Airfix startset

Startset FIMO-lera

Quick build Dremel Multiverktyg

Multiverktygssats

SKARA * STOCKHOLM * MALMÖ www. s l o j d -de t a l j e r. s e 0 5 1 1 -2 6 7 6 7

N R 8 2 015 I MPU L S 35

Tfn Tfn 0

Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Johanna Stål: Att välja mindre pengar i plånboken.

M

in mormor som i dag är 91 år brukar alltid säga: ”Det är inte inkomsterna som gör en rik utan utgifterna som gör en fattig”. Det mottot har jag levt med hela livet – från att ha varit en ganska fattig ungdom med ärvda kläder som tågluffade genom Europa och sov på tåggolv och stränder snarare än hotellsängar till att vara en ”mitt-i-livet-kvinna” med barn som skaffat ett billigt boende, handlar second hand och självhushållar så gott JOHANNA STÅL jag bara orkar.

Livet hade troligtvis varit enklare om jag hade haft stora inkomster, men ack så mycket mindre spännande. Och när man inte har så mycket pengar att röra sig med, dyker det heller inte upp så många tankar kring vad man ska shoppa.

Sanningen är att jag aldrig saknat liv på en tanke om att redan från början pengar. Har man lite är man bra på att göra så lite skada som möjligt, kanske välja hushålla och jag har aldrig varit barskrapad i slutet av månaden – som många vänett mindre välbetalt jobb men som känns ner med betydligt fetare lönecheckar ofta moraliskt bra. Som av de anledningarna är. Jag har heller aldrig avundats dem med cyklar, går eller åker kollektivt. Som byter stora inkomster eller de som slapp ärva och lånar mer och köper mer second hand. kläder när jag var yngre – jag har alltid Båda sätten bottnar i värderingar och val tyckt att jag har varit så priviligierad ändå. och i vissa fall i avsaknaden av valmöjlighet. Ibland får man helt enkelt ta de jobb JAG BRUKAR TANKEMÄSSIGT översätta detta som erbjuds eller så kanske ens förutsättningar gör att man inte får välja alls. synsätt på vårt förhållande till miljöfrågor.

Jag misstänker att fler människor än vi Vissa betalar sig ur sitt dåliga miljösamvete tror faktiskt funderar i de här banorna, genom att köpa lyx-miljöbilar, klimatkompenserar för weekendresor till New York men den här typen av resonerande återfinns inte så ofta i diskussioner om ekoeller tjänar pengar på tvivelaktiga arbeten för att sedan skänka bort massor nomi. Det media ofta rapporterar om är i välgörenhet. Andra vill bygga sina människor som strävar efter mer pengar på

olika sätt, snarare än som väljer bort mer pengar. De som uppmärksammas mycket är de som skänker stora summor, som startar stora företag eller häftiga innovationer, medan de som kämpar i den mind­re skalan sällan uppmärksammas.

JAG FASCINERAS SÅ ofta av de som vinner sto-

ra summor pengar i nyhetsmorgonkanalen.

Tänk att vinna 20 000 kronor i månaden i 25 år. De flesta vinnare svarar att de ska resa, kanske ge lite pengar till sina barn och barnbarn eller köpa något. Ingen svarar att de ska gå ner i arbetstid eller minska lönearbetet för att börja arbeta mer med något ideellt eller något de brinner för. Det är det första jag skulle göra. Jag undrar ofta varför det är så, är heltidsarbete en sådan norm att man inte kan tänka sig att rucka på detta? Är det så hårt inarbetat att ingen ens kommer på tanken att göra det valet?

Hur förhåller sig då en sådan som jag till julshopping? Jo, jag tillhör inte de som absolut inte köper några fysiska presenter, jag har aldrig trott på att gå till extremer med saker. Jag köper några få julklappar, gärna långt i förväg så att det blir något som verkligen passar personen i fråga. Och helst kultur av olika slag.

Men i år kommer jag dessutom att skänka en rejäl slant via Röda korset i mina släktingars namn. Det är något som alltid uppskattas och det är skönt att veta att man bidrar till att värma någon annans hjärta, någon som verkligen behöver det…« Johanna Stål är chefredaktör magasinet Camino, föreläsare och författare.

»I år kommer jag att skänka en rejäl slant via Röda korset i mina släktingars namn. Det är något som alltid uppskattas.»