Skopet nummer 6 2019

# 6-2019

En tidning för oss på Sundsvalls kommun

DE PLANERAR SUNDSVALL Möt den nya generationen som ritar var gator och hus ska ligga

Bjässen i berget som alla behöver

Blaskan ger röst åt Sundsvallsprofiler

Därför går Jens med kortbyxor i snön

SIDAN 7

SIDAN 11

SIDAN 14

Personaltidningen för dig inom Sundsvalls kommun

=SUMMA.OMF

IBLAND TAR JAG HJÄLP av klassikern excel för att summera en beräkning eller sammanställning av data. Exakta formeln för att summera året som förflutit, 2019, kanske inte blir lika enkelt att göra i excel. Den här summeringen kräver fler komponenter än bara siffror.

Mitt arbetsår har varit fyllt av arbete. Arbete tillsammans med medarbetare och chefer från Socialtjänsten och Favi. Jag har lärt mig otroligt mycket om verksamheternas uppdrag, utmaningar och fått möta så många kompetenta medarbetare.

Min egen förvaltning kommunstyrelsekontoret har ändrat organisationsstruktur och nu arbetar vi med våra arbetssätt för att hitta smartare sätt att arbeta och medskapa tillsammans. I dialog om risker, möjligheter och utmaningar har jag fått fylla på min kunskap om Sundsvalls kommun och se medarbetare och chefer växa i arbetet. Tillsammans med Idéslussen, digitaliseringsgänget och verksamhetsutvecklarna i den nyformade avdelningen Digitalisering och innovation har vi provtänkt kring vad en kommun i framkant kan innebära i allt från metoder för tjänstedesign, digitalt först och ny styr- och ledningsmodell. Året har också bjudit på utmaningar, svåra frågor som visselblåsning, medarbetare som far illa och medborgare som inte är tillfreds med vad vi erbjuder för lösningar.

Jag har fått lära av situationer och omständigheter, om andras drivkrafter och mina egna både i medgång och motgång.

Spännande, arbetskrävande och stimulerande. Och det här är bara ett axplock. År 2019 har erbjudit mig att vara med på utvecklingsresan i Sundsvalls kommun. Det fyller mig med ödmjukhet. Tack alla ni som bidragit till min kompetensutveckling! Åsa Bellander, kommundirektör

2 skopet

Ansvarig utgivare: Jenny Persson, jenny.persson@sundsvall.se, 070-191 61 78 Redaktör: Olof Axelsson, olof.axelsson@ekonomedia. se, 070-648 06 26 Samordnare: Conny Pedersén, conny.pedersen@sundsvall.se 072-085 72 11 Adress: Skopet, Sundsvalls kommun, 851 85 Sundsvall, skopet@sundsvall.se Produktion: Ekonomedia Affärspress, www.ekonomedia.se Layout: Kerstin Stickler Korrektur: Anders Hammarberg Tryck: Åtta.45 | Upplaga 3 500 Personaltidningsråd: Fredrik Wall, Helen Olofsson, Josefine Hagljung, Åsa Östman Söderberg Medarbetare i detta nummer: Olof Axelsson, Ingela Hofsten, Fredrik Mårtensson och Therése Ny

Skopet distribueras till anställda och förtroende­valda inom Sundsvalls kommunkoncern.

Vill ni ändra antalet tidningar som kommer till arbetsplatsen?

Kontakta Carina Ullberg, carina. ullberg@sundsvall.se, 060-19 12 44

Medmänniska på plats En trygg hand, en lugnande röst när olyckan är framme.

Nu söker kommunen fler frivilliga som kan rycka ut vid akuta kriser.

Text: Olof Axelsson Foto: Therése Ny

P

å ett ögonblick förvandlas den mörka oktoberkvällen till en upplyst katastrofplats: två bilar med ungdomar har frontalkrockat.

Annika En kort stund senare Backström.

– som känns som en evighet – skyndar tjutande ambulanser iväg med fyra svårt skadade.

Kvar står ett 50-tal chockade och frusna ungdomar som samlats för att se bilarna köra i kapp på den stora parkeringen.

– Det här vore en typisk situation då vi aktiverar kommunens Posomgrupp, säger Annika Backström.

Hon är kanslienhetschef på Socialtjänsten och ansvarar för kommunens frivilliga grupp för krisstöd (Posom står för psykisk och social omsorg).

Rings in vid behov

Gruppen, som kan bestå av ett par eller fler personer, kallas in på kvällar och nätter för att hjälpa de som står kvar oskadade vid exempelvis en buss­ olycka.

– De som är skadade tas till sjukhus i ambulans och Räddningstjänsten fixar oljeläckaget under bussen. Posomgruppens uppgift är att se till att folk kommer in i värmen, får något att äta eller dricka och någon att prata med, säger Annika Backström.

Vid en akut kris efter kontorstid är det

Kommunens så kallade Posomgrupp är redo att ryck ut vid akuta kriser.

över ansvaret för att samordna PosomRäddningstjänsten som begär stöd från gruppen.

Posomgruppen.

– Målet var att arbetet skulle ses över Räddningsledaren ringer till kommunu i höst men det har blivit försenat, nens ”tjänsteman i beredskap” (exemsäger Annika Backström. pelvis kommundirektören eller komUtmaningarna är flera. munikationsdirektören).

Svarar folk när det ringer Hen kontaktar i sin tur KOMMUNENS ÖVRIGA från okänt nummer mitt socialdirektören som STÖD VID AKUTA KRISER i natten?

Någon kan inte formellt godkänner att Om en olycka inträffar under kontorstid kan lämna barnen. En annan gruppen rycker ur.

Socialtjänstens personal har druckit vin tidigare Därefter ringer tjänssom är i tjänst rycka ut på under kvällen. temannen i beredskap samma sätt som Posomtill den som är ansvarig gruppen.

Fler kan vara med på listan, som i sin tur Kommunen har också ringer in de övriga.

I dag innehåller listan ett krisledningsstöd som I dag består gruppen endast personer från är redo dygnet runt, av omkring 20-tal perSocialtjänsten, men enligt exempelvis vid snöoväder soner. De har inte betalt Annika Backström kan eller andra kriser som omfattar många medborgare. för att finnas på listan, den komma att utvidgas.

Dessutom finns en men rycker de ut får de – Tveka inte att konsocialjour med dygnet övertid. takta mig om du vill veta runt-bemanning som Borde man inte ha mer om Posomgruppen. exempelvis kan omhänpersoner som har jour i Det kan du göra helt derta barn som far illa. stället? förutsättningslöst, säger – Nej, eftersom det hon. n n n kan gå flera år innan gruppen kallas in är ➥V ill du veta mer? Kontakta Annika Backdet orimligt att ha personer som har jour ström, annika.backstrom@sundsvall.se, varje vecka, säger Annika Backström.

060-19 10 86 Räddningstjänsten har nyligen tagit skopet 3

Stefan Olsson, Hampus Berggren och Jesper Ljung Holm är tre av sammanlagt tolv planarkitekter på Stadsbyggnadskontoret.

Det sitter i detaljerna Unga planarkitekterna Hampus Berggren, Stefan Olsson och Jesper Ljung planerar var Sundsvalls nya gator och hus ska ligga. Och de gillar att jobba långsiktigt.

– Jag kommer förhoppningsvis att kunna kolla på ”mina” områden när de är bebyggda och känna mig stolt, säger Jesper, som är nyinflyttad från Hälsingland.

Text: Olof Axelsson Foto: Therése Ny

4 skopet

H

ampus Berggren, Stefan Olsson och Jesper Ljung Holm lärde känna varandra när de läste stads- och samhällsplanering på högskolan i Gävle. Sedan förra sommaren arbetar de tillsammans som planarkitekter på Stadsbyggnadskontoret.

– Vi fick ett jättebra mottagande och kunde börja jobba med egna detaljplaner direkt, säger Hampus Berggren, den enda av de tre som är uppvuxen i Sundsvall.

I de flesta fall krävs detaljplaner för att uppföra nya bostäder, förskolor eller företagslokaler. Planen, som antas av politikerna i stadsbyggnadsnämnden, anger hur området ska bebyggas och hur mark och vatten får användas.

– Mycket handlar om att hitta en balansgång mellan olika intressen. Till exempel hur mycket begränsade ytor nyttjas på effektivaste sätt, säger Stefan Olsson.

Det var när han pluggade mandarin i Kina innan högskolestudierna i Sverige

som han fick upp ögonen för samhällsplanering.

– I Kina kan stadsplaneringen i många städer upplevas som rörig och har ofta en brokig blandning mellan storskalig och småskalig bebyggelse. Upplevelsen i Kina bidrog till ett intresse för utvecklingen av städerna hemma i Sverige.

Bra erfarenheter

När de tog examen våren 2018 var byggbranschen glödhet och efterfrågan på planarkitekter stor. Att de skulle jobba på en kommun var självklart.

– Det är bra att ha en kommunal erfarenhet i bagaget eftersom hela planeringssystemet utgår från det kommunala planmonopolet, säger Jesper Ljung Holm.

Nästa steg var att välja kommun.

Jesper berättar att han hade satt upp tydliga kriterier för var han ville bo och jobba. Staden skulle vara mellanstor, ha

NOTISER STEFAN OLSSON Ålder: 32 år Uppvuxen i: Österfärnebo vid nedre Dalälven Bor: Västermalm, flyttar snart till Storgatan Fritid: Datorer, springa, familj och vänner Några pågående detaljplaner: Njurundabommen, Midälva HAMPUS BERGGREN Ålder: 29 år Uppvuxen i: Sundsvall Bor: Nära Höglundaskolan på Södermalm Fritid: Mat, träning, umgås med familj och vänner.

Några pågående detaljplaner: Ljustadalen, Granlo

JESPER LJUNG HOLM Ålder: 25 år Uppvuxen i: Bollnäs Bor: På gränsen Södermalm/ Sallyhill Fritid: Gymträning, mat, familj och vänner Några pågående detaljplaner: Västra Granloholm, Södra kajen

bra rykte, bra friluftsliv och inte ligga för långt norrut. Även Stefan och Hampus nämner kommunen som lagom stor och med ett bra friluftsliv.

Unika ärenden

Eftersom Sundsvall är inne i en expansiv fas arbetas det med många detaljplaner samtidigt. Och det är inget snabbt arbete – tvärtom. Normalt sett tar en plan minst två år.

– Det är inte något som utarbetas på några veckor, vilket kan komma som en överraskning för gemene man. Det är så oerhört mycket som ska tas hänsyn till.

Varje detaljplan är ett unikt ärende, det är därför det är så roligt. Mycket handlar om att samla information från både externa och interna aktörer, säger Jesper som är ansvarig för att göra avdelningens 3D-gestaltningar som används för visualisering och beslutsunderlag.

Mycket av tiden tillbringar de framför datorn och i möten.

– Är det något jag saknar med jobbet är det att vara ute mer. Man kanske besöker området ett fåtal gånger när man jobbar med en plan. I alla ärenden har vi samråd där de berörda kan lämna synpunkter på förslaget innan beslut fattas, och i vissa ärenden har vi informationsmöten med de berörda, säger Jesper.

Som planarkitekt bör man vara ganska hårdhudad, och vara beredd på att bli ifrågasatt både inom den kommunala sfären och utanför.

– Det gäller att vara lite stryktålig, det är något man lär sig, konstaterar Stefan.

Ingen av dem hade någon tidigare erfarenhet av att jobba kommunalt, och de beskriver planprocessens omfattning som förvånansvärt komplex.

– Det är inget vi pratade om på utbildningen. Det är ganska krångligt att jobba i en stor organisation, men man lär sig ju,

Mera friskvård 2020 Nu är det klart var det populära friskvårdskortet kan användas 2020: Ego (Storgatan, Sundsvall) Friskis & Svettis (Sundsvall) Moove (Kvissleby) Star Gym (flera anläggningar) Nytt för 2020 är att den som vill i stället kan köpa annan friskvård för 1 000 kronor, lämna in kvittot till sin chef och få pengarna tillbaka. Förutsättningen är att aktiviteten man köper är godkänd av Skatteverket som skattefri friskvård.

En annan nyhet från nästa år är att den som vill träna hemma kan ta del av träningshjälp på mymowo. com, i stället för att kvittera ut friskvårdskort eller friskvårdspeng.

Julgåva med många val Årets julklapp till medarbetarna är ett gåvokort med ett värdebevis motsvarande 250 kronor.

Det kan användas i Sidsjöbacken, på Södra Bergets fritidsanläggning eller på Himlabadet.

Alternativt till något av Scenkonst Västernorrlands arrangemang eller för en stadsvandring via Kulturmagasinet.

Du får gåvan av din chef under december och löser in den på respektive anläggning eller enligt instruktion.

Värdebeviset gäller vid ett tillfälle och är giltigt till och med 31 oktober 2020.

skopet 5

Bassänger i tre olika steg breder ut sig inuti berget för att rena avloppsvatten från en stor del av kommunens hushåll.

En bjässe under berg Kommunen egna husdjur och en berömd filosofs uppfinning gör en del av jobbet när stans smutsiga vatten renas. Tivoliverket är ett av Sundsvalls största byggnadsverk – insprängt i Norra berget.

Text: Fredrik Mårtenson Foto: Therése Ny

6 skopet

ansvarar MSVA för 41 reningsanläggningar i Sundsvall, Timrå och Nordanstig.

Förmodligen är det minnen från skolårens studiebesök på det lilla, lokala reningsverket som gör reportageteamet förberett på både syn- och luktintryck.

Men i en stor anläggning som Tivoliverket märks knappt någonting av detta när vi omges av ett dovt ljud från ventilation och reningsprocess och når de första gångarna av stålgaller som leder runt bassängerna.

Biogas utvinns

I den mekaniska reningen sker grovrensning innan första bassängen – den 85 meter långa försedimenteringsbassängen.

– Den kemiska reningen bygger på att vi får fosforföroreningarna att klumpa ihop sig och bli tyngre för att sjunka ner

till botten. Slammet som bildas är energirikt och går till rötkamrarna för att bli biogas, säger Malin Tuvesson.

Redan i detta första skede renas vattnet från fosfor till 80 procent och hälften av det organiska materialet.

I hela processen nås en reningsgrad på 95 procent.

Biogogisk rening

Det är i den mellersta av tre bassängsteg som kommunens ”specialhusdjur” används. Den biologiska reningen i två övertäckta luftningsbassänger bygger på att mikroorganismer äter upp de organiska föroreningarna.

Sedan sker slutrening i fyra mindre eftersedimenteringsbassänger. Det är då den gamle greken träder in. Arkimedes skruv må vara en över 2 000 år gammal uppfinning men fungerar väl med sin roterande rörelse för att skyffla det

▲

Det finns bara ett fåtal reningsverk i Sverige som likt Tivoliverket är bergrumsanläggningar och två av dem är riktigt stora anläggningar i Stockholmsområdet, säger Malin Tuvesson, process-och utvecklingsansvarig på Mittsverige Vatten & Avfall, MSVA. Från ingången nära de båda rötkamrarna vid gamla E4:an blir vi guidade inåt berget. Den är bara en kort promenad till anläggningens delar och reningsbassänger i olika steg och med olika funktion.

En bjässe under berg. Tivoliverket är byggt för att klara reningen för 85 000 invånare. I nuläget tar anläggningen avloppsvatten från 56 000 Sundsvallsbor i främst de centrala delarna av stan.

Reningsverken i Fillan och Essvik kommer därefter i storlek och totalt

Marcus Andersson och Malin Tuvesson, PĂĽ Mittsverige Vatten & Avfall ser till att Sundsvallsbornas avloppsvatten renas.

skopet 7

Så kan du hjälpa till

Arkimedes skruv fungerar för att hjälpa avrinning ut i Sundsvallsfjärden, där en ny utloppsledning läggs.

▲

renade vattnet nästa två meter uppåt som hjälp för att kunna rinna ut i Sundsvallsfjärden.

– Utloppsledningen håller på att få en ny sträckning eftersom den nuvarande går under mark där ska byggas bostäder på Norra Kajen. Men den mynnar ut i fjärden på samma ställe som tidigare, säger Malin Tuvesson.

Olämpligt bland bostadshus

På vägen tillbaka får vi maka på oss för biltrafik på väg in mot berget, ett tecken på Tivoliverkets svaghet. Anläggningen är inte anpassad för moderna, större arbetsfordon och det försvårar ibland underhållsåtgärder.

Ett annat problem är att slamhante8 skopet

ringen – som ligger ovan jord – är svår att bedriva nära bebyggelse.

Så trots att Tivoliverket har kapacitet nog för att ta emot betydligt större volymer avloppsvatten, är dess status som störst i stan osäker.

– Det finns ett flertal alternativ som vi tittar på, om ett par år ska dessa vara färdigutredda. Om det blir aktuellt med en ny huvudanläggning har en placering i Kubikenborg förordats som lämpligt alternativ, säger Malin Tuvesson.

Hon berättar att MSVA även tittar på lösningar för att bygga upp läkemedelsrening.

– Vi har fått projektmedel från Naturvårdsverket för att undersöka hur det kan göras på bästa sätt. n n n

Marcus Andersson, driftstekniker på MSVA, tipsar om hur Sundsvallsborna kan bidra till en smidig avloppsrening: En enkel regel är att bara det som kommer från kroppen som kiss och bajs samt toalettpapper får spolas ner i avloppet.

Allt annat papper nystar ihop sig och ett problem som blivit större är att folk slänger våt­ servetter i toaletten. Även hår är ett problem som man kan tänka på att undvika att spola ner. Sen är vi väldigt tacksamma om folk använder fettrattar för att undvika proppar och sådana trattar delar vi ut gratis i vår reception. Men enklaste tipset är nog att försöka hålla sig till det man får spola ner.

FÖDDA:

Två nya förvaltningar Hej då Socialförvaltningen och Favi. Välkommen Vård- och omsorgsförvaltningen (VOF) och Individ- och arbetsmarknadsförvaltningen (IAF). Vid årsskiftet får nästan hälften av kommunens anställda en ny organisatorisk hemvist. Men ännu återstår mycket av de praktiska förändringarna.

Text: Olof Axelsson Foto: Therése Ny

Ett gemensamt verksamhetsstöd som ska serva båda förvaltningarna ligger organiserat i VOF. Exempelvis ekonomi, kommunikation, HR, kvalitet och utveckling.

N

är klockan slår midnatt på nyårsafton föds kommunens två nya förvaltningar. Vård- och omsorgsförvaltningen (VOF) och Individ- och arbetsmarknadsförvaltningen (IAF).

Trots att vi är inne i december återstår en hel del att göra innan omorganisationen är genomförd. Här är en aktuell lägesbeskrivning.

Varför görs förändringen?

För att möta våra målgruppers (brukare, elever, deltagare, nyanlända) behov på ett effektivare sätt, utifrån individens perspektiv och samhällsutvecklingen.

Vad händer med cheferna?

Eftersom många detaljer fortfarande kvarstår kring utformningen av organisationen har de gamla chefsavtalen förlängts med minst sex månader från och med den 1 januari 2020.

Hur påverkas övriga medarbetare?

Formellt tillhör alla de nya förvaltningarna från 1 januari. Verksamheterna kommer i stor utsträckning att fungera som tidigare. Många detaljer kvarstår kring utformningen av organisationen.

Hur förändras det politiska styret?

Två nya nämnder bildas vid årsskiftet: vård- och omsorgsnämnden och individ- och arbetsmarknadsnämnden. De flesta politiker har ”följt med” från de gamla nämnderna, några nya har utsetts av kommunfullmäktige. n n n

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN, VOF Ansvarar för Vård och omsorg (framför allt äldreomsorg), Hälso- och sjukvård (exempelvis sjuksköterskor och rehab) samt delar av Stöd och omsorg (LSSboenden, aktivitetscenter, assistans, myndighetsutövning, korttidsvistelse, korttidstillsyn).

Antal anställda: Omkring 2 500 Chef: Silvia Sandin Viberg INDIVID – OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN, IAF Ansvarar för Individ- och familjeomsorg, delar av Stöd och omsorg (företagsgrupper, praktikcentrum, arbetsorientering) arbetsmarknadsverksamhet, vuxenutbildning och flyktingmottagning.

Antal anställda: Omkring 700 Chef: Denise Wallén

skopet 9

Hittills är det Adam Petterson och Joakim Hedin som gjort de inspelade intervjuerna, men alla på Administrativa enheten som vill har chansen.

Till vänster, aktivitetshandläggaren Anna-Lena Hedman.

Dagens inspelning är den fjärde i ordningen. Planen är att göra ungefär en per månad.

Redaktion med mening Filmade intervjuer med personer som gjort något bra för Sundsvall är tidningen Blaskans nya giv. Redaktionen för såväl tidning som vodd finns hos en av kommunens dagliga verksamheter.

Text: Ingela Hofsten Foto: Therése Ny

Vi måste rikta lampan så det blir jämnare ljus på dig.

– Och kolla så du inte står för nära tyget bakom dig.

Joakim Hedin och Adam Pettersson står och instruerar dagens voddgäst, Per-Olof Tiger. Han står vid ett runt litet Per-Olof Tiger bord alldeles vid väggen, kan du läsa mer där ett svart tyg bildar en om på sidan 12! neutral bakgrund. Utan riktig studio får man göra vad man kan för att åstadkomma bra inspelningsförutsättningar, konstaterar Anna-Lena Hedman, aktivitetshandledare.

Nu stänger hon dörren om de tre 10 skopet

männen, sätter fingrarna framfor läpparna och pekar på skylten på dörren: ”Stör ej, inspelning pågår.” Och medan Joakim Hedin filmar då Adam Pettersson intervjuar Per-Olof Tiger om psykisk ohälsa i allmänhet och hans engagemang i RSMH (riksförbundet för social och mental hälsa) i synnerhet smyger vi ut till köket här i Administrativa enhetens lokaler på Rådhusgatan.

Daglig verksamhet

Administrativa enheten är en daglig verksamhet, tillika företagsgrupp för personer med neuropsykiatriska

funktionsvariationer. Här jobbar femton inskrivna personer och två aktivitetshandledare med att tillverka affischer visitkort och liknande, men framför allt producera tidningen Blaskan.

– Och eftersom vi är en redaktion har jag funderat på hur vi skulle kunna utveckla det arbetet, säger Anna-Lena Hedman.

Hon visste att Adam Pettersson och Joakim Hedin hade hållit på en del med film och föreslog dem att prova inspelade intervjuer. De nappade och kom snabbt på att de ville intervjua personer som ”gjort något för Sundsvall”.

”Fast rätt jobbigt är det, att som filmare stå helt stilla och tyst”

Efter att verksamhetens deltagare och personal fått utbildning i GDPR kunde det hela dra i gång. De första inspelningarna gjordes i kommunhusets nya inspelningsstudio, men det visade sig vara logistiskt knepigt. Därför satsade de på att förvandla ett av rummen i de egna lokalerna till studio. Förhållandena där är inte optimala, med fönster som släpper in ljus och ljud från den trafikerade Skolhusallén.

– Vi skulle önska att vi hade en bättre lösning, men det funkar, säger AnnaLena Hedman.

– Fast rätt jobbigt är det, att som filmare stå helt stilla och tyst under hela intervjun, konstaterar Joakim Hedin med ett litet skratt när han och de andra efter tjugo minuter kommer ut från ”studion”.

Förarbetet knivigast

Per-Olof Tiger avböjer erbjudandet om att få se intervjun innan den läggs ut på Youtube och går därifrån, medan Adam och Joakim slår dig ner vid en dator och börjar redigera. Adam är nöjd med intervjun och tror att den blir lätt att klippa.

Han känner sig bekväm med att göra inspelade intervjuer och har redan en lista

på tio-tjugo tänkbara intervjupersoner.

Svårare än själva intervjuandet kan vara att ta den första kontakten med intervjupersonerna.

– Det hjälper vi till med, säger AnnaLena Hedman och påpekar att det är hennes roll som aktivitetshandledare att på olika vis stötta dem som deltar i den dagliga verksamheten i att hitta motivation, glädje och intressen och därigenom bygga upp deras självkänsla och självförtroende.

– Tanken är förstås att de själva ska våga lyfta telefonluren så småningom, säger hon. n n n skopet 11

De orkar inte, vågar inte, förmår inte. Personer med olika former av psykisk ohälsa kan behöva hjälp för att reda upp en vardag de tappat kontrollen över.

Som personligt ombud kan Per-Olof Tiger vara ett sådant stöd.

Text: Ingela Hofsten Foto: Therése Ny

STÖTTAR när vardagen kapsejsat

P

orten i massivt trä är rejält tung. Den leder in till en av Stenstans vackraste entréhallar: tak- och väggmålningar, rödbrun utsirad panel, marmortrappa. Men inne i Per-Olof Tigers och hans kollegers kontor märks föga av Hedbergska husets historiska interiör, bortsett från takhöjden. Och så vill Per-Olof Tiger gärna tro att kontorets lilla toalett ligger på samma ställe som den som var Sundsvalls allra första vattenklosett. Men inredningsmässigt handlar det i stället om varma röda färger, både på gardiner och besöksfåtöljer. Den som kommer hit i hopp om att få hjälp känner sig antagligen trygg och välkomnad. Det är i alla fall meningen.

Hit kommer personer, som lider av psykisk ohälsa. Det rör sig till exempel om människor med psykossjukdomar, svår adhd eller utmattningsdepression.

Den gemensamma nämnaren är att deras funktionsnedsättning gör det svårt för dem att agera i samhället.

– Deras liv har liksom kapsejsat, vardagen fungerar inte, som Per-Olof Tiger uttrycker det.

Behovet finns

Han är en av kommunens tre personliga ombud och har haft den rollen sedan verksamheten startade i Sundsvall 2002.

– Jag är så tacksam för att Sundsvall kom igång redan då. Vi behövs verkligen, säger Per-Olof Tiger.

12 skopet

kontakter som måste tas. Viktigt är att Verksamheten handlar i många fall klienten är delaktig. om att vara första instans på vägen mot – Om jag ringer ett samtal till en att få ordning på sitt liv och – ofta – sin myndighet, till exempel, ska personen ekonomi. Många av personerna har sitta bredvid. inte kraften eller modet att själva ta de Förvånansvärt ofta börjar hen prata kontakter som behövs för att till exempel själv efter en stund såna gånger, berätsöka försörjningsstöd, sjuklön eller olika tar Per-Olof Tiger, som ser sin roll som former av försäkringsersättningar. delvis pedagogisk.

– De kan också ha dålig erfarenhet.

De personliga Mina klienter säger ombuden kan också ofta att de blivit otrevFAKTA hjälpa till att fylla i ligt bemötta av mynVerksamheten Personligt blanketter, överklaga digheter, men också av ombud finns i många av beslut, söka fonder. vården och psykiatrin. landets kommuner, men är Många av människorDet är skamligt! fristående från myndigheter och vårdgivare. I Sundsvall na som kommer hit har Viljan krävs har personliga ombud funnits hamnat i ekonomiskt sedan 2002. obestånd. Men PerDet är personen själv Regeringen ger statligt Olof Tiger poängterar som ansöker om perbidrag till verksamheten och att han och kollegerna sonligt ombud. Hen får länsstyrelserna har ansvar inte är ett alternativ till då komma till ett första för översyn av den. Samtliga andra offentliga verksamtal för en kartläggstatliga myndigheter finns samheter, som socialning av sina behov. För representerade i verksamhetjänst, vårdcentraler, att få stöd av personligt tens ledningsgrupp. myndigheter. Däremot ombud krävs också en kan de vara behjälpliga vilja till förändring. med att lotsa klienterna vidare till dessa.

– Målet är att de ska komma därhän – Vårt mandat är att jobba utifrån den att de fixar livet själva, genom att vi har enskildes önskemål, utan myndighetsuthjälpt dem ta rätt kontakter och bygga övning och utan dokumentation. Det gör hållbara nätverk. att våra klienter kan känna sig trygga.

Första tiden träffas klient och personEtt ärende kan ta alltifrån en till tolv ligt ombud ofta minst en gång i veckan, månader. I enstaka fall, till exempel då inte sällan hemma hos klienten. Mötena man väntar svar på ett överklagande, kan är från en timme långa till hela dagar, då de tillsammans går igenom olika steg och det handla om uppemot två år. n n n

NOTISER Delat ansvar för säkerheten Den 1 december började Maria Lillieroth som trygghet- och säkerhetschef på Sundsvalls kommun. I uppdraget ingår att arbeta strategiskt med trygghetsskapande åtgärder, krisberedskap och civilt försvar, leda kommunens krisledningsorganisation och ansvara för arbetet mot våldsbejakande extremism.

Parallellt har hon Mathias Sjödin, säkerhetschef med operativ inriktning. Han arbetar med exempelvis hot och våld, försäkringsfrågor och internt skydd.

– Om en medarbetare eller politiker utsätts för exempelvis hot är det förutom närmsta chef alltså mig de ska ta kontakt med, säger Mathias Sjödin.

... och vi krisövar

hela 2020

Med totalförsvaret (militärt och civilt) ska Sverige kunna förebygga och möta angrepp och andra allvarliga hot mot vår säkerhet.

Från november 2019 och under hela 2020 genomförs en stor totalförsvarsövning med över 400 aktörer, däribland Sundsvalls kommun.

ALTINSKA BULLAR UPP MED EGEN KORV

– I grunden handlar mitt jobb om att vara medmänniska, säger Per-Olof Tiger.

Kommunala restaurangskolan Altinska erbjuder ett julbord med egentillverkade delikatesser som korv, kalvsylta och leverpastej.

– I år får man sillen till bordet på isade platåer innan man hämtar alla andra godsaker i köket och får en chans att prata med våra fantastiska elever, säger Martin Eriksson, teamledare för restaurangoch livsmedelsprogrammet.

Lunch: 6 och 13 december.

Middag: 4, 5, 11, 12 december.

Boka på: martin.eriksson@edu. sundsvall.se eller 060-19 24 46.

skopet 13

EFTER JOBBET

Filmaren som håller huvudet kallt när du ringer Lillasyster får honom att hålla igång intresset för filmande, lillebror inspirerade till att ”vägra vinter”. Jens Larsson är den vänliga, hjälpsamma rösten när datorn krånglar.

Text: Fredrik Mårtensson Foto: Therése Ny

Kollegor säger att du är en riktig expert på att ge en positiv it-support – vad är hemligheten?

– Att inge lugn och trygghet. Ofta möter vi stress från uppringaren och då uppskattas det att vi är tålmodiga och kan presentera lösningar. Vi på supporten jobbar hela tiden med att bli bättre på kommunikation i både tal och skrift för att kunna ge en så bra kundupplevelse som möjligt.

Ditt tålamod finns med i ditt stora fritidsintresse, film, har jag förstått?

– Ja, det är projekt som tar tid.

Tillsammans med en kompis har jag jobbat sedan 2010 med en långfilm som för närvarande är pausad och lillasyster har huvudrollen i en annan film som utspelar sig på vintern och som vi jobbat med sedan 2011.

Vad är tjusningen med att filma?

– Skapandeprocessen tycker jag är så rolig och att få vara med från manusskrivande till inspelning och färdig film. Sedan 14 skopet

händer det så mycket oväntat också. Som den gången när jag och en kompis filmade i en läckande eka i kustbandet utanför Örnsköldsvik och ena åran gick sönder. Vi hade drivit långt ut på havet och fick verkligen kämpa för att ta oss i land.

Vad hoppas du ska bli resultatet av projekten?

– Själva projekten i sig är spännande att jobba med, men om vi tar vinterfilmen som är en lång kortfilm, cirka 40 minuter, så är målet att kunna visa den på olika filmfestivaler och även hemma i Ånge där jag växte upp.

Sedan har du en särskild vinterstil som du måste berätta om.

– Ja, numera gäller kortärmat och kortbyxor även på vintern.

För några år sedan visade lillebror en film om en holländare, Wim Hof, som kallas Iceman och som alltid går sommarklädd och utmanar sig själv på andra sätt. Jag blev helt fasci-

nerad och valde att följa lite i hans fotspår.

Fryser du inte?

– Lite ibland. Men aldrig så att det är besvärande. För den oinvigde rekommenderar jag inte att testa gränser genom att vara ute länge eller i sträng kyla – men människokroppen klarar mer än vad man tror.

Slutligen, har du något ittips som kan underlätta för kommunens medarbetare?

– Återställningar av lösenord är ett vanligt ärende och av säkerhetsskäl krävs en viss procedur för att vi ska ge ut ett nytt lösen. Men ofta kan man faktiskt åtgärda det själv genom att besvara tre säkerhetsfrågor som man angett vid registreringen för lösenordsåterställning, och på den vägen kunna välja ett nytt lösenord direkt.

JENS LARSSON Ålder: 27 år.

Familj: Föräldrar och två yngre syskon.

Bor: Lägenhet i Haga.

Yrke: Supporttekniker på kommunens it-support.

Fritidsintressen: Skapande i olika former som film, design och musik.

Kuriosa:

Inspiratören Wim Hof har bland andra strapatser sprungit ett maratonlopp i kortbyxor vid nästan 20 minusgrader i norra Finland.

NOTISER Kommunen behöver sänka kostnaderna med 300 miljoner till slutet av 2021

Hela gänget som var med på kvällens repetition.

FOTO: THERÉSE NY

Unga jazzmusiker laddar för SM FLORA BIG BAND är namnet på Kulturskolans eget storband för elever i årskurs 8, 9 och gymnasiet. Just nu övar de för fullt inför sin sina konserter på restaurang Dragon House den 10 december och i Birgittakyrkan den 16 januari.– Och april åker vi till Stockholm föra att vara med i SM i ungdomsstorband, säger orkesterledaren Ulf Wickberg med stolthet i rösten.

Ulf Wickberg leder orkestern med van hand.

Carl Sundqvist (till vänster) är en av de unga musikerna.

Från och med 2022 och framåt ska kommunens verksamhet kosta 300 miljoner kronor mindre. Arbetet som ska ta fram förslag på hur det kan gå till är nu igång.

Arbetet leds av kommunstyrelsekontoret som tillsammans med samtliga förvaltningarna har i uppdrag att ta fram förslag till hur vi kan sänka kostnaderna.

Den 24 mars 2020 överlämnas förslaget till finans- och näringslivsutskottet.

Varför behöver vi sänka kostnaderna?

• Kommunens skulder har nått en hög nivå som måste minska och vi måste ta gemensamt ansvar.

• De senaste två åren har kommunen haft negativa resultat och bedömningen är att det kommer att fortsätta under de kommande åren om vi inte agerar nu.

• Ett långsiktigt ekonomiskt handlingsutrymme är avgörande för att fortsätta utveckla en god samhällsservice och vara en attraktiv plats att bo och verka i. ➥ Mer om projektet: Under flikarna Chef och Organisation på Inloggad kan du läsa mer.

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR! Tack för gott samarbete under 2019.

Vi hörs av på nya året med nya trevliga inlägg från SK65 i Skopet

Läs mer på vår Facebook-sida och i Samarbetsrummet på Inloggad.

skopet 15

POSTTIDNING B Returer: Sundsvalls kommun, 851 85 Sundsvall

08.17 S:T OLOFSSKOLAN Dimman ligger tät över S:t Olofsskolan denna morgon.

Men vad gör det när både pedagoger och elever lyser som solen. Ur högtalaren strömmar musik från High school musical och alla dansar med.

– Att se glada och peppade elever är så underbart. Jag tycker att det här är en jättehärlig start på morgonen, vi blir pigga och det ger energi resten av dagen, säger Linda Berg, lärare åk 1.

S:t Olofsskolan deltar sedan augusti i ett treårigt projekt som heter PulsSmart. Projektet är ett samarbete mellan Sveriges kommuner och landsting, Region Blekinge, Olofströms kommun och Sundsvalls kommun. Här på skolan har man valt ut åk 4 att delta.

– Eleverna har fått var sitt pulsband som de tar på sig före varje pass. Innan vi startade i höstas gjorde eleverna även ett så kallat flankertest som mäter koncentrationsförmågan, och detta kommer vi fortsätta göra under tiden för att se om den blir bättre efter rörelse, säger Kicki Olsson, lärare fsk.

Tre morgnar i veckan ses åk 4 ute på skolgården. Där får de dansa, göra tabataövningar, leka lekar och springa hinderbanor.

– Roligt att göra något aktivt och det är nyttigt för hälsan. Vi känner oss mycket piggare och jobbar bättre, säger en grupp elever.

Och det håller Lotta Forsberg, lärare åk 4 blå, med om.

– De morgnar vi haft morgongympa räcker energin längre och det är lugnare arbetsro i klassrummet, säger hon.

Vi har fått även de som inte rör sig så mycket att tycka det är roligt att röra på sig mer, säger Linda Berg.

Text och foto: Therése Ny