Skopet nummer 5, 2020

# 5-2020

En tidning för oss på Sundsvalls kommun

STÄRKER YRKESSVENSKAN Sam Behzad Sabourifard deltar i äldreomsorgens storsatsning på att vässa språket.

Kolla skidspårsstatus i kommunens nya app

Tydlig dialog lyfte arbetsmiljön på tvätten

Padelälskaren som är känd från Youtube

SIDAN 3

SIDAN 10

SIDAN 14

Personaltidningen för dig inom Sundsvalls kommun

En vinst för alla inblandade

JAG HAR ÄRAN att vara jubilar. Jag har nu jobbat 25 år i Sundsvalls kommun. Jag trodde aldrig att det skulle kunna firas med att få skriva en ledare i Skopet. Men så blev det! Jag är tillförordnad kommundirektör till dess att Jonas Walker är på plats.

Mina 25 år i kommunen har alla varit på kommunstyrelsekontoret. Vår personaltidning Skopet har för mig hela tiden varit ett mycket bra sätt att få både utblick till och inblick i det arbete som ni tusentals medarbetare gör varje dag i era möten med sundsvallsborna.

Numera är dock inte alla möten fysiska, både på grund av covid-19 och tack vare den digitala utvecklingen. Vår nya medborgarapp, Mitt Sundsvall, har nyss haft premiär.

Den är till för våra kommuninvånare – men den har också väckt intresse i flera andra kommuner, vilket är roligt.

Apropå covid-19 så är människans bästa vän tillbaka inne på Stöd och omsorgs verksamheter. Terapihundarna har varit portförbjudna sedan i våras och brukarna har bara kunnat träffa dem utomhus. Tills nu. Glädjen över att kunna gosa inomhus är påtaglig både hos människorna och hos hundarna. Som Friedrich Hebbel en gång lär ha sagt ”Hunden är människans sjätte sinne”.

Vi har ett mycket tufft besparingsprogram framför oss, vid slutet av 2024 ska vi ha minskat våra kostnader med omkring 300 miljoner kronor. Jag är väldigt säker på att vi kommer att ha färre administrativa tjänster 2024 än vad vi är i dag. Vi måste jobba på olika fronter! Att inte återbesätta alla lediga tjänster är ett sätt, att inte alltid nyrekrytera vid pensionsavgångar ett annat. Det kan troligen också komma att bli fråga om personalnedskärningar. Vi måste dessutom jobba mera med digital teknik och med att vara följsamma i vilken typ av kompetens som behövs för att organisationen ska leverera mesta möjliga värde för Sundsvallsborna.

En kompetens som vi ser behövs i större utsträckning redan i dag är att kunna prata tillräckligt bra svenska när man jobbar i äldreomsorgen. Därför går 22 tillsvidareanställda medarbetare från vård- och omsorgsförvaltningen och läser svenska som andraspråk (SVA) på betald arbetstid ett par dagar i veckan under hösten och våren. Det känns verkligen som en vinst för alla inblandade. För den enskilde medarbetaren. För organisationen.

Och, viktigast, för de äldre i våra boenden och inom hemtjänsten som får det lättare att förstå och att göra sig förstådd i dialogen med personalen.

Lennart Andersson, tillförordnad kommundirektör

2 skopet

Ansvarig utgivare: Jenny Persson, jenny.persson@sundsvall.se, 070-191 61 78 Redaktör: Olof Axelsson, olof.axelsson@ekonomedia. se, 070-648 06 26 Samordnare: Conny Pedersén, conny.pedersen@sundsvall.se 072-085 72 11 Adress: Skopet, Sundsvalls kommun, 851 85 Sundsvall, skopet@sundsvall.se Produktion: Ekonomedia Affärspress, www.ekonomedia.se Layout: Kerstin Stickler Korrektur: Anders Hammarberg Personaltidningsråd: Joel Beyer Rankila, Josefine Hagljung, Åsa Östman Söderberg, Ingrid Löfqvist och Anders Östman, Medarbetare i detta nummer: Olof Axelsson, Ingela Hofsten, Fredrik Mårtensson och Therése Ny

Snart kan du kolla statusen på kommunens skidspår – direkt i mobilen.

Sundsvall tar täten med invånarapp I somras kom testversionen av invånarappen Mitt Sundsvall. I december är det dags för lansering. Skidspårsstatus är en de nya funktionerna.

Text: Olof Axelsson Foto: Therése Ny

I

juni släpptes en första testversion av kommunens invånarrapp Mitt Sundsvall. Felanmälningar, utflyktstips och möjlighet att kolla badtemperaturer är tjänsterna som alla med en smartphone kunnat ta del av.

Nu har appen vidareutvecklats och i december är det dags för en nylansering med nya funktioner.

– En rolig nyhet är att man kommer att kunna se statusen på kommunens skidspår. Det tror jag kommer att bli uppskattat, säger Jenny Dunder som är projektledare för Mitt Sundsvall på avdelningen för digitalisering och innovation, DIGGIN, på KS-kontoret.

En annan ny tjänst är notiser om när det är dags för sophämtning.

Jenny Dunder berättar att Sundsvallsborna fått ge synpunkter på hur tjänsterna kan förbättras och kommit med förslag på nya tjänster.

– Det är en viktig del i arbetet med att utveckla Mitt Sundsvall.

En tjänst som efterfrågats är information om trafikstörningar i samband med att Sundsvall växer.

– Målet är att en sådan funktion ska finnas klar före årsskiftet, säger Jenny Dunder.

Utvecklas löpande

Jari Koponen, it-strateg på avdelningen för digitalisering och innovation, DIGGIN, ser stora möjligheter med Mitt Sundsvall i framtiden.

– Mitt Sundsvall kommer att utvecklas löpande, det vi ser nu från början är bara en start. Den kommer att kunna leda till en mer enkel och jämlik tillgång till kommunens tjänster, både de digitala och fysiska. Alla känner inte till allt som kommunen erbjuder. Med appen kan vi kommunicera proaktivt på ett helt nytt sätt.

Att kunna ge information om pågående ärenden – för både privatpersoner och företag – är en stor möjlighet med Mitt Sundsvall, enligt Jari Koponen.

– I stället för att själv behöva efterfråga information om dina ärenden skulle du i framtiden kunna få statusen på ditt ärende direkt i din telefon, precis när det händer, säger han.

Information kopplad till fritid och rekreation är ett annat intressant område.

– Besökare på Norra Berget, som har anmält att de vill ha pushnotiser, kan få info om vad som är på gång, just när de är där. Exempelvis att getterna snart ska matas, säger Jari Koponen.

Han lyfter fram att Sundsvall tagit täten på området.

– Det finns andra kommunappar i Sverige, men de är mer statiska informationsplatser. Det vi erbjuder i Sundsvall är något helt annat, säger Jari Koponen. n n n skopet 3

” Barnen sätter sig gärna ner och läser ”

Satsningen på kapprumsbibliotek är en del i ett lokalt läsfrämjandeprojekt som drivs av förskolläraren Angelique Grampeix (till vänster på stora bilden) och bilblioteksassistenten Anna-Carin Hammarberg (höger).

Egna bibblor lockar till Högläsning sätter fart på språkutvecklingen. Nu testar biblioteken i Matfors och Stöde ett nytt grepp för att uppmuntra föräldrar att läsa med sina barn.

Förskolorna förses med böcker som det är lätt för pappa eller mamma att låna hem.

Text: Olof Axelsson Foto: Therése Ny

4 skopet

P

å ett stort bord i ett av rummen på biblioteket i Matfors står 24 färgglada påsar fyllda med barnböcker.

– Varsågod, säger biblioteksassistenten Anna-Carin Hammarberg och lämnar över en kasse till barnskötaren Eva Johansson.

Hon är här för att hämta böcker till Lucksta förskolas så kallade kapprumsbibliotek.

Det är en hylla vid entrén varifrån föräldrar och barn enkelt kan låna med sig en bok när de går hem för dagen.

– Det är en jättebra idé som uppmuntrar föräldrar att läsa för sina barn. Det är spontant och utan krav, man skriver bara upp lånet på en lista, säger Eva Johansson, innan hon skyndar tillbaka till barngruppen.

Böckerna, som annars finns på biblioteken i Matfors och Stöde, byts ut ungefär var tredje månad. Nu under coronapandemin står de på en vagn som rullas utomhus eftersom föräldrarna inte får gå in.

Större ordförråd

Syftet är alltså att uppmuntra högläsning. Forskning visar nämligen att barn får mycket större ordförråd om man läser bilderböcker för dem, förklarar AnnaCarin Hammarberg.

– Det gör att de har mycket lättare att förstå uppgifter när de sedan börjar skolan, säger hon.

Hon pratar engagerat om fördelarna med högläsning, bland annat att det öppnar upp för nära och roliga samtal med barnen på kvällarna.

NOTISER Jonas Walker ny kommundirektör Den 1 februari börjar Jonas Walker som ny kommundirektör. I dag är han förvaltningsdirektör för kultur och fritid.

– Att få vara med och utveckla vår organisation att i ännu högre grad kroka arm med alla goda krafter i Sundsvall för att lösa de framtida utmaningarna vi nu står inför känns spännande. Jag vill att vi ska vara en organisation som levererar, präglas av prestigelöshet, har nyfikenhet inför nya idéer och en tro på att det går att lyckas även med tuffa utmaningar, säger han.

Angelique Grampeix plockar ihop en bokkasse till barnskötaren Eva Johansson från Lucksta försk ola.

högläsning Nu i höst sjösätts satsningen med kapprumsbibliotek på alla förskolor i Matfors och Stöde, men idén har testats på Sörängsbackens förskola i ungefär ett år.

– Det har fungerat jättebra och barnen lyser med hela ansiktet vid tanken på att i kväll ska de och föräldern läsa i boken tillsammans, säger förskolläraren Angelique Grampeix.

Ingår i satsningen Läslyftet

Det är hon som tillsammans med AnnaCarin Hammarberg utarbetat idén med kapprumsbiblioteken.

Angelique Grampeix brinner för böcker och har i flera år varit engagerad i satsningen Läslyftet, som syftar till att öka barns och ungdomars intresse för läsning.

– Det var så jag började prata med AnnaCarin och på den vägen är det, säger hon.

Angelique Grampeix och hennes kollegor

på Sörängsbackens förskola pratar mycket om läsning.

– Numera har vi alltid en tanke när vi väljer att läsa ur en viss bok, det gör att vi får ut mera av lässtunderna.

Hon märker också att böckerna har fått en naturligare plats på förskolan.

– Barnen sätter sig gärna ner och läser tillsammans med en kompis.

Och ju tidigare man börjar läsa för sina barn, desto bättre, konstaterar Anna-Carin Hammarberg.

– Nu hoppas jag att vi kan sprida idén med kapprumsbibliotek i hela kommunen, säger hon. n n n FOTNOT: Projektet Läslyftet delar även ut bokpåsar till BVC i Matfors, kyrkans öppna förskola i Matfors och Gillebergets familjecentral i Skönsberg.

Oskar De Vahl, Cecilia Brodén och Margareta Hedberg är tre av de anställda på Bredsands skola.

Arbetsmiljöpriset till Bredsands skola Arbetsmiljöpriset 2020 tilldelas Bredsands skola. Så här lyder motiveringen: ”Genom långsiktig och outtröttlig beslutsamhet i arbetet med arbetsmiljön har man lyckats att kontinuerligt utveckla och förbättra sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Att arbetet är prestigelöst och sker tillsammans skapar förutsättningar för att lyckas med att ständigt ta sig ett steg framåt i arbetet med att förbättra arbetsmiljön, för alla.”

De övriga två finalisterna var Humlans förskola och Matfors hemtjänst. Grattis! skopet 5

Familjen Sabourifards vardagsrum fungerar som studielokal i höst.

Vässar svenskan på arbetstid Att behärska svenska också vad gäller skrift, är viktigt för personalen i äldrevården.

Nu storsatsar vård- och omsorgsförvaltningen på att öka språkkunskaperna hos utlandsfödd personal. Samtidigt är det ett steg i en allmän kompetenshöjning.

Text: Ingela Hofsten Foto: Therése Ny

Gun snarkar med öppen mun.”

Svenskläraren Eva Mälarfors gör en paus i högläsningen: – Vad är snarkar, nån som vet?

Hon får genast ett ljudhärmande svar från en av sina elever.

Sam Behzad Sabourifard ler där han sitter i soffan hemma i Ljustadalslägenheten. Framför sig har han en dator där han ser Eva Mälarfors och sina klasskamrater, i handen håller han ett häfte med berättelsen, så att han kan följa med i den skrivna texten.

– Det är bra att höra hur hon uttalar orden medan man läser dem, säger han en stund senare, när dagens onlinelektion är slut.

Nu vidtar självstudier resten av dagen utifrån Eva Mälarfors instruktioner.

– Det är ju betald arbetstid, konstaterar Sam Behzad Sabourifard.

Bristfällig svenska

Det handlar om en utbildning som vänder sig till medarbetare inom vårdoch omsorgsförvaltningen som behöver stärka sina svenskkunskaper.

– När vi pratat med enhetscheferna har vi förstått att det finns medarbetare som 6 skopet

inte kan utföra alla arbetsuppgifter för att deras svenskkunskaper är bristfälliga, säger Linda Edin, utbildningssamordnare på vård- och omsorgsförvaltningen.

Därför sökte och fick förvaltningen medel från stiftelsen TLO (tidig lokal omställning) och kunde i vintras erbjuda enhetscheferna att anmäla deltagare till en grundläggande utbildning i SVA, svenska som andraspråk, via vuxenutbildningen.

Kriteriet var, att medarbetarna skulle vara tillsvidareanställda och sakna komplett sfi-utbildning eller grundläggande svenska som andraspråk. Samt, att enhetscheferna hade möjlighet att schemalägga så att medarbetarna har möjlighet att delta under kursdagarna, hela tisdagarna och halva torsdagarna i 35 veckor.

– Det blir förstås ett pusslande, säger Marianne Törngren, enhetschef på Ljustagården.

– Men jag tycker det här är en jättebra satsning, och anmälde några av mina medarbetare direkt. Det är ju jätteviktigt att alla klarar att dokumentera och läsa instruktioner.

Enligt Linda Edin behöver många också bli tryggare med att tala svenska, bland annat för att kunna svara i telefon.

– Fast jag vet förstås inte om personerna som går utbildningen nu har haft

just de svårigheterna, säger Linda Edin.

Men framför allt är utbildningen första steget i en allmän kompetenshöjning.

– Förvaltningens mål är att alla som arbetar inom äldreomsorgen ska ha minst undersköterskeutbildning.

Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext

”Jag är så tacksam över att jag fick den här möjligheten”

Finansierat med TLO-medel

Och det fina i kråksången är, att förvaltningen erbjuder en sådan utbildning också, även den finansierad med TLOmedel. Men för att gå en sådan krävs att man som minst har gått svenska som andraspråk, grundläggande.

Sam Behzad Sabourifard är vårdbiträde på äldreboendet Ljustagården sedan 2015. Han stortrivs med jobbet på en demensavdelning och känner sig bekväm med att tala svenska. Men han har behov av att bli bättre på att läsa och skriva.

– Jag är så tacksam över att jag fick den här möjligheten, säger han och bekräftar att nästa steg är att läsa till undersköterska. n n n

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) GRUNDLÄGGANDE, FÖR MEDARBETARE Vänder sig till: Tillsvidareanställda inom vård och omsorg som saknar komplett sfi-utbildning eller grundläggande SVA. Längd: 35 veckor på halvtid (betald arbetstid), september 2020–maj 2021. Eventuellt startar en ny omgång i vår.

Upplägg: Lektioner (för närvarande webbsända) och självstudier i grammatik och yrkessvenska.

Utbildare: Kommunens vuxenutbildning.

Antal deltagare: 20.

Finansiering: Stiftelsen TLO (tidig lokal omställning).

skopet 7

Repetition inför en av höstens konserter.

Samspelt arbetsplats Att alla arbetar mot samma mål blir sällan så tydligt som i en orkester. Desto bättre då, om stämningen är god, om ordvitsen ursäktas. Det tycks den vara i 30-årsjubilerande Nordiska Kammarorkestern.

Text: Ingela Hofsten Foto: Therése Ny

D

en som någon gång upplevt en orkesterkonsert vet hur det brukar låta innan det hela drar i gång – som ett kackalorum av olika ljud och melodier. Tills en ton, ett a, från en oboe hörs över alltihop, och alla instrument stämmer in. Och då dirigenten slagit in musiken spelar alla tillsammans.

8 skopet

Att det är så är inte unikt för Nordiska Kammarorkestern. Men den prestigelöshet som finns där är speciell, tycker Maria Granberg, som spelat valthorn i orkestern sedan 1994.

– Det handlar om att göra bra saker tillsammans i stället för att var och en ska visa upp sig. Alla hjälps åt.

I större orkestrar har hon erfarit att det finns en större konkurrens som kan yttra sig i njugghet och misstro.

– Men här var det öppet och prestigelöst, det kände jag direkt. Och det är en tradition som har överlevt olika chefer och dirigenter, för att alla vårdat den.

Också klarinettisten Tomé Dávila Cacheda, som kom till orkestern för några år sedan, gillar atmosfären i orkestern.

– Alla har varit väldigt stöttande från första början. Om man gör fel tittar folk inte snett utan hjälper en i stället.

Nordiska Kammarorkestern grundades 1990, utifrån en uttalad ambition hos de regionala politikerna att sätta Västernorrland, och inte minst industristaden Sundsvall, på kulturkartan.

Breddad publiksatsning

Genom årens lopp har en lång rad kända dirigenter och solister gästat orkestern, som givit mängder av konserter, såväl på hemmaplan som ute i länet, landet och världen. Och även om tyngdpunkten ligger på så kallad klassisk musik gör orkestern också gärna så kallade crossover-projekt med artister ur andra genrer, som förra höstens konsert med popartisten Annika Norlin.

Orkestern och dess mindre ensembler försöker också nå ut till sådan publik som inte självmant beger sig till konsertlokalerna. Maria Granberg

Nordiska Kammarorkestern är en del av Scenkonst Västernorrland som ägs av Region Västernorrland och Sundsvalls kommun.

NOTISER

Kommunikatören Lovis Fälldin med upphandlaren Jennie Söderlund, en av de kollegor som intervjuas i podden.

Servanet och Sundsvall elnät startar podd

fyller trettio spelar i Nordiska Blåsarkvintetten som regelbundet gjort barnföreställningar med utgångspunkt i sagor, där musik ur kvintettens repertoar ackompanjerar berättelserna.

– Det är jätteroligt att agera också.

Och utvecklande, bland annat för att man är tvungen att spela en hel del utantill.

I en så liten ensemble utvecklas hon också extra mycket som musiker.

– I den repertoaren är det ofta väldigt utmanande stämmor, så jag är tvungen att hålla mig i bra form och öva mycket för att kunna göra ett bra jobb. ”Cross-overproduktion”

Ungefär hälften av musikerna i kammarorkestern spelar också i Nordiska Kammarensemblen och/eller Nordiska Blåsarkvintetten och är därmed heltidsanställda, medan övriga musiker har halvtidsanställ-

ningar. Några av de senare kompletterar med en halvtid i kulturskolan.

Från och med nästa säsong utökas halvtidstjänsterna till 55 procent.

– Det låter kanske inte så mycket, men det blir två extra veckor per år, som vi kan använda till att göra ytterligare en cross-overproduktion och låta fler barn möta orkestern, säger orkesterchefen Elisabet Ljungar.

En annan uttalad ambition är att göra orkestern känd för alla som bor i länet.

Det finns planer på att spela på äldreboenden, arbetsplatser och i bostadsområden, berättar hon.

– Vårt mål är att om tio år ska alla som bor i Västernorrland ha varit i kontakt med orkestern – alla är ju med och betalar till den. Och då är det enormt viktigt att vi finns där människorna finns. n n n

Av kollegor, med kollegor, för kollegor.

Det är mottot för den nya podcast som vänder sig till de anställda på bolagen Servanet och Sundsvall Elnät.

Det första avsnittet lades ut den 5 november och målet är ett släpp i veckan. I varje avsnitt intervjuas en medarbetare.

– Utöver en diger presentation ställs personen inför fyra återkommande utmaningar: Korridorssnackisen, fördomskavalkaden, ett orimligt dilemma och tio snabba frågor. Vi hoppas att podden blir en succé så vi får möjlighet att komma under skinnet på samtliga 125 medarbetare, säger kommunikatören Lovis Fälldin, som är programledare för ”Blixtpodden”.

Podden är tillgänglig för medarbetare på Servanet och Sundsvall Elnät.

STÖDCHEFER BEHÖVS OMGÅENDE Enhetscheferna inom Vård- och omsorgsförvaltningen har akut behov av stöd för att klara arbetsbelastningen under rådande pandemi. Behovet är till och med januari månad 2021.

Har eller har haft ett chefsuppdrag eller har erfarenhet av administrativt arbete?

Kan du jobba åtminstone två-tre veckor sammanhållet perioden december 2020-januari 2021?

ANMÄL DIG SNARAST PÅ DENNA E-TJÄNST: https://m02-httpse-arenden.login.sundsvall.se/ stodchef

skopet 9

Ante Östborg tömmer en av maskinerna.

Tvätteriets nya chef Peter Bylund i samspråk med Anna Thornberg från Kommunhälsan.

Konstruktivt samarbete lyfter arbetsmiljön i tvättstugan Tunga lyft, damm och risk för smitta. Personalen i Drakfastigheters tvättstuga på Norra kajen har många utmaningar på jobbet. Nu har en gemensam kraftsamling fått upp arbetsmiljön högre på agendan.

Text: Olof Axelsson Foto: Therése Ny

R

unt tio tusen golvmoppar och ungefär lika många städdukar – varje dag De femton anställda på Drakfastigheters tvättstuga på Norra kajen tvättar allt städmaterial som kollegorna på Städservice använder.

– Coronapandemin har gjort att trycket på oss ökat eftersom det går åt mer material. Numera har vi också skyddsförkläden, armskydd, handskar, munskydd och visir eller skyddsglasögon när vi tar hand om inkommande tvätt, säger Birgitta Widmark, en av de anställda som även är skyddsombud.

Arbetsmiljön är en utmaning, inte bara för att städmaterialet kan innehålla smitta.

Många lyft och monotona rörelser frestar på axlar, ryggar och handleder.

– Varje dag hanterar man flera hundra kilo. Det jobbigaste är att tömma smutsvagnarna och fylla tvättmaskinerna och tumlarna med fuktig tvätt, säger Birgitta Widmark.

Ett besök från Arbetsmiljöverket hösten 2018 blev starten på en satsning för att lyfta upp arbetsmiljöfrågorna högre på agendan.

10 skopet

– Vi fick anmärkningar på bland annat damm och risk för belastningsskador, säger Gun Viklund som fram till sommaren var chef för tvättstugan. Nu är hon pensionär.

Ordning på rotationen

En centraldammsugare köptes in för att minska dammet. Tillsammans med Kommunhälsan såg man också över de olika arbetsmomenten. Tydliga instruktionsbilder vid varje maskin, fler pauser och arbetsrotation varannan timme har gjort arbetet mindre tungt.

– Vi har också lärt personalen om belastningsergonomi och utbildat rörelseinspiratörer, säger Anna Thornberg, sjukgymnast på Kommunhälsan. Även bemanningen sågs över. 2018 fanns fem ordinarie anställda och tio så kallade kom-i-jobbare, personer som var sysselsatta i en arbetsmarknadsåtgärd.

– Nu är vi femton personer med vanliga anställningar. Det ger en helt annan kontinuitet, säger Birgitta Widmark.

Trots utmaningarna har tvättstugan förhållandevis få långtidssjukskrivningar, enligt Gun Viklund.

– Om man jobbar på rätt sätt klarar man sig. Men visst känns det i axlarna efter alla år, säger hon.

Både hon och Birgitta Widmark lyfter fram ett det fina samarbetet mellan chef och skyddsombud.

– Arbetsmiljön finns alltid med som en punkt på arbetsplatsträffarna. Jag kan vara krävande men vet att man lyssnar, säger Birgitta Widmark.

Peter Bylund, nybliven chef för tvättstugan, fortsätter att fokusera på arbetsmiljön. Bland annat genom att låta Kommunhälsan göra medicinska kontroller på alla medarbetare.

Nya lokaler

Tvättstugan huserar på Norra kajen sedan 2016, då var beskedet att de skulle få en annan lokal efter tre år.

– Vad som händer med lokalerna i framtiden är oklart. Nu fokuserar jag på att vi ska kunna nyttja en del av en annan lokal intill vår, så att arbetsflödet kan göras bättre. Vi skulle behöva nya lyftanordningar också. Förhoppningsvis kan det bli verklighet nästa år, säger Peter Bylund, som även har som mål att förbättra ventilationen. n n n

Peter Eriksson laddar en torktumlare med moppar.

Skyddsombudet Birgitta Widmark, som arbetat i 43 år med städning och tvätt inom kommunen, är van att samarbete med tvättens chef Gun Viklund, som just gått i pension.

Tydliga instruktioner vid varje maskin ska förhindra skadliga lyft .

skopet 11

Med tillgänglighet i fokus

Avfasade trottoarkanter, hörselslingor i offentliga lokaler, stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Exemplen på hur en kommun blir tillgänglig för alla är många.

Text: Ingela Hofsten Foto: Therése Ny

12 skopet

Vi ska lägga oss i hela vägen.

I ett mötesrum på Skeppargatan 5 i centrala Sundsvall sitter åtta personer utspridda runt ett bord. De utgör den så kallade samrådsgruppen där samtliga funktionshinderföreningar i kommunen är representerade.

Nu lyssnar de på när Peter Tjernberg redogör för ett möte som han och några andra vid bordet haft med kommunens trafiksamordnare Ida Sundberg och upphandlingsenhetens Helén Lundahl, om kommunens kommande upphandling av färdtjänst. Den nya upphandlingen ska inte träda i kraft förrän i juni 2022.

– Men det är viktigt att vi får vara med och utforma underlaget till den. Om man inte specar sånt som bemötande, tidpassning med mera går det ju inte att tvista med företagen sen, förklarar Peter Tjernberg när vi lite senare satt oss i hans arbetsrum på andra sidan korridoren.

Som administratör på Föreningsbyrån, kommunens enhet för att stödja föreningslivet med bidrag och vägledning, är han ett slags länk mellan funktionshinderrörelsen och i första hand sin förvaltning Kultur och fritid, men ibland också med andra förvaltningar.

– Men man kan inte kalla mig tillgänglighetssamordnare, som finns i en del andra kommuner. En sån bör vara placerad på ks-kontoret, och fungera som en självklar del i processerna där. Som det är nu får jag ligga på för att man ska komma ihåg att ta med våra frågor vid alla möjliga slags beslut.

Sparar tid och pengar

Med tillgänglighet på den dagliga agendan kan man spara både tid och pengar, påpekar han och exemplifierar med Himlabadet som fick byggas om efter att bland annat Neuroförbundet visat på brister vad gällde tillgängligheten.

Detta var innan Peter Tjernberg blev

Zecir Raimi jobbar på Sverigetaxi.

Ledsagningar ingår i hans arbetsuppdrag och han har kört Peter många gånger. Det blir en bra variation i jobbet, tycker han.

anställd på kommunen 2012. Hans tjänst utformades utifrån hans egna tankar om behovet av en ”samordningscentral” för funktionshinderrörelsen. Därför har han sitt arbetsrum i samma lokaler som ett flertal funktionshinderföreningar i stället för i Barkskeppet på Navet, där resten av Föreningsbyrån finns.

– Så jag har två uppsättningar kollegor och det är bara bra. Det är härlig stämning på bägge ställena!

Mycket påverkansarbete

I hans tjänst ingår en del ren administration, men den mesta tiden går till tillgänglighetsfrågorna. Hålla kontakt med politiker och tjänstemän, skriva inlagor och remissvar, ha koll på vilka beslut som är i faggorna. Det senaste halvåret har han till exempel engagerat sig i frågan om kommunens kostnadsfria ledsagning.

– Den var lite hotad i våras, men vi hade ett möte med vård- och omsorgsförvaltningen och förklarade hur de i själva verket kan spara pengar genom att fortsätta erbjuda den. Vi hade en bra dialog och den blev kvar.

Peter Tjernberg blir ibland kontaktad av människor som behöver rådgivning i fråga om tillgänglighet.

– De tänker helt rätt. Om inte annat kan jag ju länka dem vidare till rätt personer.

Samtidigt som många saker blivit bättre ur tillgänglighetsperspektiv finns det andra som gått i motsatt riktning, påpekar Peter Tjernberg och ger ett par exempel ur sin egen värld: – Det finns allt färre övergångsställen med ljudsignal och visst är det bra med elbilar, men de måste låta!

”Vi”, säger han och poängterar att han alltid tar med sig representanter för funktionshinderrörelsen på sådana här möten. På det nämnda mötet var också några brukare med.

– Det vore övermaga av mig att uttala mig om hur det funkar för människor i rullstol, till exempel, även om jag lärt mig mycket under de här åren.

Desto kunnigare är han på frågor som gäller synnedsättning. Peter Tjernberg har varit utan syn sedan han var två år och är själv engagerad i Synskadades riksförbund på fritiden. Men han är noga med att inte blanda samman rollerna.

– Jag handlägger inga bidragsärenden och försöker ligga lågt när det handlar om sånt som syntolkning. Däremot har jag förstås nytta av min kunskap som blind.

Detta innebär i sin tur att han behöver hålla sig ständigt uppdaterad på lagar och förordningar, och vad som händer och eventuellt förändras i ”hans” frågor i kommun och region.

Just nu handlar tillgänglighetsfrågorna i kommunen mycket om de stora om- och nybyggnationer som sker i de

centrala delarna av stan som Hållplats Stenstan där Peter Tjernberg och funktionshinderrådet bidragit med synpunkter och önskemål.

– Men det finns ingen som jobbar regelbundet med våra frågor där heller.

Han inser att det är lätt att ”tappa bort” tillgänglighetstänket och berättar om en lyckad satsning 2012, då det kommunala funktionshinderrådet anordnade en mycket konkret utbildning för politiker och tjänstemän i kommunen.

– De fick prova att gå med käpp, åka rullstol, gå på stan utan att höra något och så vidare. Sånt kommer man bättre ihåg än om man går på ett föredrag. En sån utbildning borde vi få ge vartannat år.

Dessutom borde tillgänglighetsfrågorna finnas med i kommunens mål- och resursplan anser han.

– Att de finns med i de dagliga arbetsuppgifterna och i varje beslutsunderlag är viktigare än ett nytt handikappolitiskt program! n n n skopet 13

EFTER JOBBET

Padelälskaren som gjort sig ett namn på Youtube Intresset för den nya racketsporten padel har formligen exploderat det senaste året och för Niklas Edin har det tagit en oväntad vändning.

Numera är helgerna inbokade för att sända tävlingar runt hela landet.

– Det började som en kul grej med enkla kameralösningar här i Sundsvall som växt till någonting betydligt större, säger Niklas Edin, som är anställd av Näringslivsbolaget.

Text: Fredrik Mårtensson Foto: Therése Ny

Vad består extrajobbet av?

– Jag och kollegan Fredrik Nordin livesänder padeltävlingar runtom i Sverige där matcherna går att se på Youtube. Det är olika arrangörer som anlitar oss – allt från mindre tävlingar till sådana där världsstjärnor deltar – och vi står för hela produktionen med tekniska lösningar och att kommentera själva matcherna.

Har du egen ”racketbakgrund”?

– Nej, faktiskt kommer jag från fotbollen och spelade länge – tills jag var 38 år. Men även jag fångades snabbt av det roliga med att spela padel.

14 skopet

Hur ser det ut i Sundsvallsområdet?

– Det har ju växt på kort tid till 20 banor inomhus i Sundsvall och Timrå, plus ytterligare några utomhusbanor. Jag tror att sporten kan fortsätta växa under i alla fall de närmaste två-tre åren.

Sedan hänger nog mycket på hur väl man lyckas fånga upp motionsspelare och där är det viktigt att Padelförbundet bygger upp en bra struktur för att möta intresset.

Vad är förklaringen till sportens popularitet?

– Det är nog flera delar men en är att man inte behöver

ha någon större racketvana.

Tröskeln för att börja med exempelvis tennis är större.

Det passar också kompisgäng att vara fyra som spelar ihop och man har behållning av padel både som vältränad och motsatsen.

Hur länge har du varit på Näringslivsbolaget?

– Det är snart åtta år nu och verksamheten hade inte varit igång så länge när jag började. Jag jobbar 60 procent och ofta nära kommunikationsgruppen med att producera olika former av material för både vårt externa och interna arbete.

NIKLAS EDIN Ålder: 43 år Familj: Sambo.

Bor: Lägenhet i Skönsmon.

Yrke: marknadsförare och grafisk formgivare på Näringslivsbolaget Fritidsintressen: padel och umgås med släkt och vänner.

Bodil Hansson tar klivet till toppen

FOTO: KERSTIN STIC

Ge henne en spade och hon slutar aldrig gräva. Det avslöjar Bodil Hansson, ny ordförande för kommunstyrelsen.

Hon listar också Sundsvalls viktigaste framtidsfrågor och berättar hur hon och parhästen Niklas Säwén kompletterar varandra.

KLER

Text: Olof Axelsson

I oktober blev du ny ordförande för kommunstyrelsen efter Peder Björk. Hur känns det?

– Bra! Jag ser fram emot att vara med att utveckla Sundsvall.

Den kommun som jag är född, och uppväxt i, och som jag har valt att leva mitt liv i, säger Bodil Hansson.

Hur gammal var du när du blev politiskt intresserad?

– Det började nog när jag hade mitt första sommarjobb som 14-åring. Diskussionerna vid fikabordet var många och långa. Engagerade mig politiskt gjorde jag i 20-årsåldern.

Du jobbade tidigare som ombudsman för Seko och har varit vice ordförande för kommunstyrelsen sedan 2014.

Vilken är den största skillnaden med att vara ordförande?

– Som vice har jag haft ett politiskt ansvar för bland annat social hållbarhet och kommunens personalpolitik. Som kommunstyrelsens ordförande kommer jag att fokusera på jobb och näringsliv, men också den kommunala ekonomin.

Att vi genomför de effektiviseringar som kommunfullmäktige beslutade om i juni.

Niklas Säwén (S), ordförande för Vård- och omsorgsnämnden, övertar din gamla roll som vice ordförande.

Hur kompletterar ni varandra?

5

– Jag är resultatinriktad och vill se snabba resultat. Niklas är mer processinriktad och är bra på att involvera och förankra.

Vi jobbar bra tillsammans.

Vilka är de tre viktigaste framtidsfrågorna för Sundsvall?

1. Att minska de sociala och ekonomiska skillnaderna.

SNABBA FRÅGOR

Sån är jag: – Tydlig, tillgänglig, resultatinriktad, prestigelös, jordnära.

Fritidsintressen: – Jag gillar att röra på mig, långa promenader, åka skidor och yoga.

Senast lästa bok: – Ödesmark av Stina Jackson.

Senaste tv-serie: – Dramakomedin Älska mig av och med Josephine Bornebusch.

Dold talang: – Att gräva. Jag gillar att odla men är inte speciellt talangfull. Men att gräva nya trädgårdsland och rabatter är min grej.

Ge mig en spade och jag slutar aldrig gräva.

Sundsvall ska vara en bra kommun att bo och leva i, oavsett var du bor.

2. Jobb och tillväxt.

En förutsättning för att lyckas med ovanstående är att människor har ett arbete med en lön som det går att leva på. Fler som arbetar är också en förutsättning för att vi ska växa och utvecklas som kommun.

Därför är målet 5 000 nya jobb till 2030.

3. En grön omställning.

Samhället behöver ta ansvar och bygga en gemensam infrastruktur och digitala lösningar för ett klimatsmart samhälle. En aktiv klimatpolitik är också en politik för framtidens jobb.

Du bor på Södermalm i Sundsvall.

Har du något annat smultronställe i kommunen?

– Jag rör mig ofta i spåren runt Södra berget och Sidsjön. Just närheten till naturen är en av alla saker jag uppskattar mest med Sundsvall. Sedan är jag ju uppväxt i Stöde och har ett fritidsboende i Vigge, så det är ett av mina smultronställen.

skopet 15

GILLEBERGET, SKÖNSBERG KL. 13.15 ■ Varje fredag, sedan ett och ett halvt år tillbaka, kommer cockerpoohunden Beppe och besöker Katrin Edström.

– I dag när han kom hade jag gömt tennisbollen som vi brukar leka med, säger Katrin nöjt.

Till slut hittade han den under soffbordet mellan några kartonger.

Efter det låg han bredvid mig när jag läste ur en bok som jag skrivit.

Med sig har Beppe hundföraren Anna Karin Alfredsson.

– Han älskar det här jobbet. När jag tar fram min väska och de saker vi brukar ha med oss blir han glad och uppåt, säger Anna Karin.

Hon beskriver att hans egenskaper ökar motivation och får de han besöker att komma ut och lämna sina boenden en stund.

Efter att de varit inne och lekt en stund möter Skopet upp dem utomhus för en promenad upp på Gilleberget i Skönsberg.

– Vi brukar gå hit upp, säger Katrin och promenerar bort till en bänk.

När pandemin bröt ut i mars kunde inte Katrin och Beppe träffas. Efter tre månader ifrån varandra kunde de i somras börja ses utomhus och sedan 1 oktober kan de nu träffas under anpassade former inomhus.

Det är inte bara Beppe som tycker om sitt jobb.

– Det här är ett jättestimulerande jobb och jag ser att det gör sån skillnad, säger Anna Karin.

Text och foto: Thérese Ny

Katrin Edström (till höger) ser fram emot träffarna med Beppe och hans hundförare Anna Karin Alfredsson.