Skopet nummer 3, 2020

# 3-2020

En tidning för oss på Sundsvalls kommun

HÄNGER I SKOGEN Henrik Holmström skippar tältet och sover under bar himmel

Lärare på distans längtar till hösten

Humoristisk kampanj väcker riksintresse

Bättre arbetsmiljö uppe på berget

SIDAN 6

SIDAN 10

SIDAN 8

Personaltidningen för dig inom Sundsvalls kommun

Du har gjort dig förtjänt av en riktigt fin sommar! ÄVEN OM annorlunda saker eller upplevelser har blivit ”det nya normala” i Corona-pandemins spår så finns många saker som är precis som vanligt. Det känns både tryggt och skönt. För min egen del handlar det vanliga om att summera terminen som har gått och tänka efter vad som hänt, hur det har gått och vad jag har lärt mig. Och jag brukar ju dela med mig av mina tankar med er i Skopet. Vad är det då som har hänt i vår arbetsvardag?

Nya snabba tekniksteg där vi i dag möts i digitala mötesrum oavsett om vi arbetar eller tar en fikapaus med kollegorna.

Gamla välbeprövade arbetssätt med god handhygien och hostande i armvecket för att minska smittspridningen har dammats av.

Arbetsmiljön har kommit i fokus och att möta släkt och vänner fysiskt har blivit en gåva.

Hemester med semester på hemmaplan är nytt för några och hemtamt för andra.

Men också insikten om att vi som arbetar i ett samhällsuppdrag inte kan stänga in oss utan måste i stor utsträckning vara fysiskt på arbetet. Vem flyttar på gruset, byter en blöja, hjälper någon att äta eller följer upp att vi inte sitter för trångt på krogen? Vi som arbetar i Sundsvalls kommun! Utan vår insats skulle det inte fungera i vardagen för Sundsvallsborna. Är det en ny insikt Åsa, kanske du undrar – nej såklart inte, men den är just nu så närvarande och påtaglig.

Själv slutspurtar jag på jobbet för att bli klar med beslutsunderlag och på fritiden planerar jag för projekt på min hemester, ser fram emot att äta utomhus, hoppas kunna träffa min syster med familj och längtar efter att få krama min gamla mamma.

Var rädd om dig – och oavsett om du ska ha semester eller arbeta önskar jag dig en riktigt fin sommar! Åsa Bellander, kommundirektör

2 skopet

Ansvarig utgivare: Jenny Persson, jenny.persson@sundsvall.se, 070-191 61 78 Redaktör: Olof Axelsson, olof.axelsson@ekonomedia. se, 070-648 06 26 Samordnare: Conny Pedersén, conny.pedersen@sundsvall.se 072-085 72 11 Adress: Skopet, Sundsvalls kommun, 851 85 Sundsvall, skopet@sundsvall.se Produktion: Ekonomedia Affärspress, www.ekonomedia.se Layout: Kerstin Stickler Korrektur: Anders Hammarberg Tryck: Åtta.45 | Upplaga 2 500 Personaltidningsråd: Joel Beyer Rankila, Josefine Hagljung, Åsa Östman Söderberg, Ingrid Löfqvist och Anders Östman, Medarbetare i detta nummer: Olof Axelsson, Ingela Hofsten och Therése Ny

Skopet distribueras till anställda och förtroende­valda inom Sundsvalls kommunkoncern.

Vill ni ändra antalet tidningar som kommer till arbetsplatsen?

Kontakta Carina Ullberg, carina. ullberg@sundsvall.se, 060-19 12 44

Joel Beyer Rankila och Conny Pedersén är kommunikationsstrateger på Kommunstyrelsekontoret.

Snart blir Skopet (nästan) helt digital I höst byter personaltidningen Skopet kostym och blir digital. Men lugn, den som saknar känslan av papper kan beställa en utskriven tidning från Kontorsservice.

Text: Olof Axelsson Foto: Therése Ny

M

indre på papper. Mera på skärm. Så kan man sammanfatta hur vi förändrat – och fortsätter att förändra – våra tidningsvanor. Därför är det naturligt att även Skopet blir digital från och med i höst. Det här är det sista numret som trycks.

Kristoffer Jonasson och De senaste åren har upplagan Görgen Bodén, kontor svaktmästare på Kontor successivt minskats i takt med sservice. att verksamheterna beställt färre tidningar till arbetsplatserna. Men det be- exempelvis till invånare i Sundsvall som inte arbetar hos oss. Det är också tyder inte att Skopets betydelse minskat, något som vi sett att läsarna vill enligt de utan om att vi läser på nya sätt, enligt Conny Pedersén, kommunikationsstrateg läsarundersökningar vi gjort tidigare år, på Kommunstyrelsekontoret och samord- säger Joel Beyer Rankila, som också är kommunikationsstrateg på Kommunstynare för personaltidningen. relsekontoret.

– Skopet kommer att fortsätta vara Den som fortfarande vill läsa Skopet en viktig kanal till medarbetarna. Den på papper kan dock vara lugn. Från och digitala satsningen gör att vi kan nå fler, med i höst går det att beställa utskrivna säger han. tidningar i webbshoppen på Inloggad.

Flera steg har redan tagits för att göra Kostnaden står varje arbetsplats för. innehållet i tidningen mer tillgängligt.

– Vi skriver ut på tjockare papper, På Inloggad finns Skopet som lättläst beskär och häftar så att det känns som blädderbar e-tidning. En del artiklar en ”riktig” tidning, säger Görgen Bodén, sprids också på sundsvall.se och Linkontorsvaktmästare på Kontorsservice. kedin. nnn – Nu är det lättare att nå ut bredare,

skopet 3

Ett nygammalt sätt att jobba. Så beskriver fastighetschef Erik Lundin Drakfastigheters nya organisation, som träder i kraft i sommar. Det hela ska leda till lägre kostnader, bättre samarbeten och – inte minst – större tydlighet: Vad är Drakfastigheters roll och grunduppdrag?

? r u h , d a v

, Vem Text: Ingela Hofsten Foto: Therése Ny

Nu ska Drakfastigheter bli tydligare

D

4 skopet

när det gäller sådant som inte ingår i avdelningens uppdrag.

– Om man vill bygga något som behövs i verksamheten men inte är kopplat till fastigheten, kan man beställa det genom oss.

Tidigare har det funnits otydligheter kring vart man ska vända sig om man behöver kontakt med Drakfastigheter.

– Det jobbar vi med. Vi ska skapa ”en väg in”.

Med andra ord kan man hädanefter använda en och samma sida på internwebben för allt som rör drift, underhåll, felanmälningar, beställningar, städning av kommunägda fastigheter. Genom olika val dirigeras man sedan vidare till rätt sektion och ansvarig person. Utöver det kommer det finnas ett telefonnummer för akutärenden.

– Och så ska vi bli bättre på återkoppling.

Erik Lundin tillträdde tjänsten som fastighetschef i januari 2019 och kom då till en verksamhet som i flera år dragits med det som han beskriver som ”otydlighet, turbulens och täta ledarbyten”.

– Eftersom jag kommer från Sundsvall har jag följt det på håll. Så när tjänsten dök upp kände jag att det vore ett spännande uppdrag att bita i.

Vanlig problematik

Med erfarenhet av liknande processer som fastighetschef i andra kommuner kan han konstatera att den här typen av problematik lätt uppstår när det rör sig om fastighetsförvaltning inom en offentlig verksamhet.

Det trendiga ordet ”utmaning” återkommer när Erik Lundin pratar om hur han arbetat fram den handlingsplan för de närmaste åren, utifrån vad han fått fram då han analyserade läget.

Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext

▲

rakfastigheter är den avdelning inom kommunen som har huvudansvaret för de fastigheter som kommunens verksamheter hyr internt. Detta innebär allt från att projektera ny- och ombyggen till att förvalta, sköta drift och städa fastigheterna.

Det är alltså till Drakfastigheter som verksamheter som hyr kommunägda fastigheter ska vända sig i frågor som rör själva byggnaderna och den mark som hör till dem. Men vilka frågor hör dit? Där har gränsdragningen varit lite otydlig de senaste åren, både hos verksamheterna och hos de egna medarbetarna.

– Men nu ska vi bli tydligare både internt och externt med vem som gör vad, säger Erik Lundin.

Bland annat handlar det om att utröna vilka arbetsuppgifter som det är bättre att leja externa entreprenörer till än att Drakfastigheters egen personal utför dem.

– Det finns helt enkelt saker som vi inte ska göra. Och så finns det sådant som ska betraktas som tilläggstjänster.

Som vadå?

– Säg att en skola eller ett boende vill bygga ett podium, några bänkar eller liknande. Sådant ligger ju egentligen utanför vårt uppdrag, men i vissa fall kanske vi kan utföra jobbet mot en extra kostnad.

Erik Lundin poängterar att alla ärenden som har med fastigheterna att göra ska gå via Drakfastigheter.

– Det är väldigt viktigt att vi som har kunskapen om byggnaderna och marken har ansvaret, så det inte blir något fel.

Drakfastigheter kan vara ingången till uppdrag

▲

– Den input jag fick från medarbetare och chefer handlade till stor del om att vi behövde stärka samarbetet både internt och externt och att ledning och styrning inte hade varit tillräckligt bra. Att mycket var tungjobbat och otydligt.

– Jag kom fram till att vi inte kunde fortsätta som förr på chefssidan och föreslog en ny organisation, med två avdelningar och underliggande sektioner.

Smärtsam process

De fjorton cheferna fick lämna sina poster och tjänsterna utlystes externt. En process som var smärtsam men nödvändig enligt Erik Lundin, som berättar att fem av de tidigare cheferna har återvänt till chefsposter, medan de övriga fått andra tjänster eller lämnat Drakfastigheter.

Från och med i sommar består Drakfastigheter av två avdelningar – Drift och städ samt Projekt och förvaltning. Dessa är uppdelade i sex respektive två sektioner, varav de inom Drift och städ är geografiskt uppdelade.

– På så sätt får vi bättre kontroll på hur fastighetsbeståndet ser ut, och så kommer våra kunder att möta samma drifttekniker, samma städare. Vi ska också möta kunderna på samma sätt oavsett vilket område det handlar om. Det har varit lite svajigt förut.

– Vi ska bli smalare och vassare helt enkelt.

Smalare, vad innebär det?

– Vi kommer behöva bli färre. Jag törs inte säga hur många tjänster det kommer handla om, men tidigare har vi ökat antalet tjänster utan att göra mer, säger Erik Lundin.

Detta har han berättat om i sin senaste podd – hans nya verktyg för att nå ut till medarbetarna.

– Jag sa att vår översyn kommer innebära viss övertalighet under perioden fram till 2023. Jag hoppas att vi kan lösa det med naturliga avgångar, men jag kan inte garantera det. I slutet av juni räknar jag med att vi vet mer. n n n

DRAKFASTIGHETER HAR ANSVAR FÖR KOMMUNENS FASTIGHETER. I UPPDRAGET INGÅR BLAND ANNAT: ● Förvaltning. ● Städning av flertalet kommunala förskolor och skolor, kultur-, fritidsoch förvaltningslokaler och i lokaler inom socialtjänsten.

● Löpande drift, underhåll och åtgärd av fel. ● Ny-, om- och tillbyggnader i kommunala lokaler på de fastigheter som Drakfastigheter förvaltar.

● Planering av det långsiktiga behovet av underhåll på fastigheten och utveckla fastigheterna.

skopet 5

Längtar redan till hösten Gymnasielärarna Mattias Brännlund och Josefin Hayward ser fram emot hösten då eleverna äntligen är på plats i skolan igen.

– Även om distansundervisningen flutit på saknar jag verkligen energin i klassrummet, säger Josefin Hayward.

Text: Olof Axelsson Foto: Therése Ny

Kul att se dig live!”, säger en kvinna till Josefin Hayward när vi hastar förbi i korridoren.

Några minuter senare slår hon och kollegan Mattias Brännlund sig ned i ett litet bibliotek på översta våningen i Hedbergska skolan.

De är två av alla gymnasielärare som från ena dagen till den andra gick från vanlig klassrumsundervisning till att ha alla lektioner på distans.

När vi träffas är de mitt inne i betygsättningen och går snart på efterlängtat sommarlov. Men ännu mer gläds de åt beskedet att undervisningen kan bedrivas som vanligt i höst.

– Att undervisa på distans tar bort den roliga delen av jobbet, slår Mattias Brännlund, som undervisar i samhällskunskap, fast.

Saknar dynamiken

Josefin Hayward, lärare i engelska och italienska, håller med.

– Jag är stolt över hur bra vi och eleverna har jobbat tillsammans. Men man tappar så mycket energi och får ingen dynamik när man inte träffas fysiskt.

Omställningen gick bokstavligt talat från ena dagen till den andra. Förutom en snabbutbildning i Google Meet, verktyget som används för att kommunicera med eleverna och med varandra, fick 6 skopet

lärarna förlita sig på tidigare kunskaper.

Och enligt Mattias var lärarna på Hedbergska väl förberedda.

– Vi har arbetat via digitala utbildningsplattformar under många år, därför blev det inte den kalldusch som det kunde ha blivit. Eleverna är exempelvis vana vid att uppgifter delas ut digitalt.

Lektion från badkaret

”Jag är stolt över hur bra vi och eleverna har jobbat tillsammans”

I början rådde lite till och med lite av nyhetens behag.

– Två elever kopplade upp sig på en av mina lektioner när de låg i ett utebadkar. En annan när han åt kebabtallrik på pizzerian. Men det blev snart vardag och eleverna hittade bra rutiner, säger Josefin.

Alla scheman har legat fast, som en trygghet för både elever och lärare. Men annars har det mesta blivit annorlunda.

– Det är mycket svårare att känna av stämningen i gruppen när man inte träffas. I vanliga fall samlar jag alltid in mobiltelefonerna i början av lektionen, vilket gör att jag ser varje elev.

Hon berättar att det gäller att vara extra tydlig med instruktioner och samtidigt ska undervisningen helst vara varierad.

– Och så ska eleverna må bra! säger Josefin och fortsätter: – Vissa elever är obekväma med att prata inför kameran när 30 andra kan se

Mattias Brännlund och Josefin Hawyard i en av alla lektionssalar som gapat tomma sedan mitten av mars.

på. Det kan handla om att de är rädda att någon filmar. Därför är det bra att boka in eleverna i grupper om tre eller fyra också, men det tar väldigt mycket mer tid.

Fallit ifrån

Förutom att ta närvaro i början av lektionen har hon oftast någon kontrolluppgift i slutet.

Mattias berättar att vissa elever inte klarat att arbeta under de nya premisserna.

– Men vi har även elever som har höjt sig vilket kan bero på att de har lättare att koncentrera sig.

Några veckor in i omställningen kom

beskedet att det är tillåtet att låta grupper på max fem elever träffas på skolan.

Exempelvis har lärarna i naturkunskap tagit in treorna för laborationer, för att kunna sätta betyg.

Varken Mattias eller Josefin har dock känt något behov av detta.

Det mesta av samarbetet med de andra lärarna har också skett digitalt.

Josefin har valt att sitta på skolan ungefär halva tiden.

– När jag jobbar hemifrån försöker jag alltid fika digitalt med kollegorna klockan tio. Det ger gemenskap.

Mattias, som bor i Härnösand, har åkt in någon dag i veckan.

Förutom kontakten med kollegorna tar de del av olika nätverk, exempelvis på Facebook.

Båda konstaterar att jobbet fått ett annat tempo.

– Som lärare står man på en scen, vilket kräver en stunds uppvarvning och nedvarvning. Med distansundervisning flyter dagarna ihop mer, säger Josefin Hayward.

– Det är lätt att varje lektion känns lite som en kamp för att ge eleverna en chans att lära sig, säger Mattias Brännlund.

De kan båda alltså se fram emot vanliga lektioner i höst. Men först väntar sommarlovet. n n n skopet 7

Erika Forsberg och Karin Holmgren ser fram emot upprustningen av friluftsmuseet.

Kommunen investerar 19, 4 miljoner kronor i upprustningen av Norra Berget. Drakfastigheter projekterar det hela.

Bättre arbetsmiljö på berget Fräschare, tillgängligare och säkrare lekpark, torrare majstångsplats och – inte minst – bättre arbetsmiljö för personalen. Snart påbörjas en efterlängtad upprustning på Norra Berget.

Text: Ingela Hofsten Foto: Therése Ny

O

ääärrh. Ljudet från kap- och gersågen är öronbedövande, där Mats Johansson står och sågar till ett par träbitar till det som ska bli en stor vevdriven radio i retrostil som ska ställas ut på Norra Berget i sommar.

Sågen står på den del av området där olika redskap, maskiner och material samsas med verkstad, carport, vedbod, sopcontainer, förråd och ett hus för omklädning och fikarum. En arbetsyta som växt fram successivt genom åren, berättar Karin Holmgren, arbetsledare för utemiljön här på berget, men också för kommunens andra friluftsmuseer Gudmundstjärn och Svartvik.

– Det är temporära strukturer som blivit permanenta, säger hon.

Till exempel är personalutrymmena för trånga numera, eftersom fler jobbar här än då det huset byggdes. Det är också på många sätt tungjobbat här, konstaterar

8 skopet

hon och visar på den stora hög med marknadsbord som ligger staplade ovanpå varandra.

– Det är väldigt tungt att lasta av och på dem för hand. Det vore betydligt lättare med ett annat slags förråd där vi kunde ha dem på pallar.

Storsatsning

Att kunna köra in vedleveranserna med traktor vore också ett lyft, säger hon, i stället för att som i dag kasta in den i vedboden för hand, särskilt som det rör sig om 55–60 kubikmeter ved per år.

Och så kommer det bli. Kommunpolitikerna har beslutat om en storsatsning på att restaurera flera miljöer på Norra Berget, varav denna arbetsplats är en. Den kommer inte ens ligga kvar på sitt nuvarande ställe på höjden snett till höger om danslogen, utan placeras någonstans dit det är lättare att köra in

Mats Johansson, intendent, ser fram emot att få nya arbetslokaler.

– Det har vi längtat efter jättelänge!

fordon av olika slag och där man kommer mer ur vägen för besökare.

Men det är inte bara arbetsmiljön för Norra Bergets personal som ska förbättras. En stor del av investeringen läggs på en upprustning av lekparken.

Norra Berget har blivit allt mer populärt under det senaste decenniet. Näst efter djuren är det lekparken som drar, enligt en besökarundersökning som gjordes förra året, berättar Erika Forsberg, chef för friluftsmuseerna.

– Det är förstås jätteroligt! Men ju mer besökare, desto mer slitage blir det ju.

Lekparken har tjugo år på nacken vid

det här laget och har rustats pö om pö vid behov. Delar av den har också tagits bort, som Skvaderrutschbanan, som blev angripen av myror för några år sedan.

– Men nu behövde vi ta ett helhetsgrepp, säger Karin Holmgren. Önskelista

Hon och Erika Forsberg berättar att de, i sin önskelista till Drakfastigheter – som planerar och utför upprustningen på Norra Berget – har bett om en lekpark som knyter an till den historiska miljön och skogen, men också är tillgänglighetsanpassad. Planen är också att den väg som går genom lekparken i fortsättningen

bara ska vara för fotgängare, medan cyklar och de fordon som personalen här använder ska få en egen väg, utanför parken. Men precis hur lekparken kommer utformas vet de inte.

– Men vi tror linbanan blir kvar.

Lapploken – den gräsplan som ligger bredvid lekparken, där dansen kring majstången brukar äga rum – ingår också i investeringen. Den är rejält sank och ska dräneras. Dessutom kommer utescenen ersättas med en dansbana med tak.

– Och så hoppas vi att det blir utrymme för lite allmän upprustning av de publika ytorna, säger Erika Forsberg. nnn skopet 9

Aj! Det gör ont när Sundsvall växer.

Nu blir det jobbigt. Äntligen!

Det bullrar och pålas. Byggdammet yr och vägar leds om.

Eller stängs av. I flera år kommer verksamheter, rörelsemönster – ja faktiskt hela stadsbilden att påverkas av allt som händer i Sundsvall. Vi vill förstås att du ska komma i tid till jobbet, förskolan och den viktiga fotbollsmatchen.

Men det är bara att erkänna – stundtals blir det besvärligt.

Håll ut. Sundsvall växer och en stad som växer är en stad som mår bra.

En stad som växer är en stad som mår bra. Och nu händer det grejer, mer än vad som hänt på över hundra år faktiskt.

Den här gången bygger vi inte för att ersätta det som brunnit ner. Nu bygger vi för framtiden. För att Sundsvall ska bli en ännu bättre stad att jobba, leva och leka i – för alla.

Vill du veta mer om allt stök som pågår och hur det påverkar dig? Läs mer på sundsvallvaxer.se

Vill du veta mer om allt stök som pågår och hur det påverkar dig? Läs mer på sundsvallvaxer.se

Vi är jättenöjda med emojikampanjen som tagits emot väldigt bra, säger Linnea Lång, kommunikatör på Stadsbyggnadskontoret.

Gula ansikten når igenom Stadsbyggnadskontoret och Trafikverket tar emojis till hjälp för att nå ut med information om alla byggprojekt som påverkar trafiken.

– Vi har fått positiv respons på kampanjen och flera andra kommuner vill veta hur vi jobbar. Nu planerar vi att ta fram fyra nya emojis, säger kommunikatören Linnea Lång.

Text: Olof Axelsson Foto: Therése Ny

A

j! Det gör ont när Sundsvall växer.

Om dina barn gillar grävmaskiner blir det en under-

bar tid.

Nu får du som alltid är sen äntligen en riktigt bra ursäkt.

Nu blir det jobbigt. Äntligen!

Förmodligen känner du igen åtminstone någon av meningarna ovan. De är alla delar i den uppmärksammade informationskampanj som Stadsbygg10 skopet

nadskontoret och Trafikverket drog i gång i höstas.

Tecknade gula ansikten med olika ansiktsuttryck, emojis*, syns på bland annat ljuslådor på stan, digitala tavlor på E4, Facebook, Sundsvall.se, affischer och utskick.

– Just nu är det ett fyrtiotal stora byggprojekt som pågår och planeras i Sundsvall, några av dem har stor påverkan på trafiken och vi vet att det tidvis är jobbigt att ta sig fram och hitta rätt.

För att nå ut till en bredare målgrupp har vi valt ett nytt och modernare sätt att kommunicera med en ton av humor, förklarar Linnea Lång, kommunikatör på Stadsbyggnadskontoret.

En unik situation

Kampanjen är ett komplement till den traditionella informationen kring omledning av trafik.

– Det här är ett sidospår som ska skapa förståelse och stolthet och som blir lättare att ta till sig med en gnutta humor. Byggprojekten väcker känslor och vi förstår att det kan vara jobbigt att ta sig fram i trafiken, men det kommer bli bra när det blir klart.

Linnea Lång beskriver det som händer i Sundsvall just nu som unikt.

– Det är flera olika aktörer som investerar i både infrastruktur, bostäder, hotell och annat. Man kan undra varför allt ska hända samtidigt, men det är nu pengarna och intresset finns. Vi ska vara stolta över att det satsas i Sundsvall. Det här är en historisk utveckling som vi får vara med om och en byggboom som vi inte sett sedan stan brann.

Bra respons

Emoji-kampanjen har tagits fram av en lokal reklambyrå och responsen har varit god. Inte minst på emojisen med hjärtögon och rubriken ”Om dina barn gillar grävmaskiner blir det en underbar tid”.

– Både kommunen och Trafikverket kan upplevas lite myndiga och tråkiga i vår kommunikation, så det har varit extra roligt att få testa att förmedla budskap på ett lättsamt och humoristiskt sätt, för att nå ut bredare. Emojis symboliserar känslor och är något som de flesta oavsett ålder känner till, säger Linnea Lång. Är det någon som varit negativ?

– Nej, egentligen inte. Men budskapet ”Nu blir det jobbigt. Äntligen!” har folk kommenterat. De tycker att det har varit jobbigt en längre tid redan, och det kan vi förstå.

Johnas Norberg, belysningsingenjör på Stadsbyggnadskontoret, ser stora fördelar med appen. ”Eftersom det är så enkelt kommer fler att anmäla vilket gör att vi får en bättre och mer heltäckande bild av vad vi ska åtgärda”.

Enklare att anmäla fel – och att hantera dem

bruset Intresset från andra kommuner har också varit stort.

– Hittills har sju kommuner hört av sig och varit nyfikna på det vi gör.

Inte bara på kampanjen utan även våra gemensamma kommunikationsinsatser inom ramen för Sundsvall växer ( www. sundsvallvaxer.se). De har frågat om de ”får kopiera oss” i det vi har gjort och hämta inspiration från våra filmer, kampanjer och vår samlingssida för alla byggprojekt och trafikstörningar. Det är häftigt.

Nu i sommar kommer fyra nya budskap på liknande tema.

– Vi vill förmedla en framtidstro. Att man, när man sitter i kö förbi byggarbetsplatserna, ska se nyttan när allt är klart. Vi vill att Sundsvallsborna ska känna stolthet över alla Emoji är symboler satsningar. som används i elektroniska meddelanden och webbsidor för att En stad som förmedla en känsloyttring eller växer är en komplettera skriven text med stad som information i bild. De har sitt ursprung mår bra, i smileys, de enkla, teckenbaserade säger och ansiktsliknande humörsymboler Linnea som spreds via datornätverk under Lång. n n n

*

det sena 1900-talet.

KÄLLA: WIKIPEDIA

■Upptäcker du en trasig gatlykta på vägen hem? Plocka fram telefonen, ta en bild och beskriv felet kort med egna ord. Så enkelt felanmäler du med hjälp av kommunens nya app.

– Mycket enklare både för den som anmäler och för oss som hanterar felen, säger Johnas Norberg, belysningsingenjör på Stadsbyggnadskontoret.

ALLT DET HÄR KAN Under sommaren lanseras kommuDU FELANMÄLA nens ny app som gör kontakten med ● Vägskador, snöröjmedborgarna enklare.

Felanmälningar

ning, parkering, sandning, sandupptagning, hundlatriner, belysning och trafikljus på kommunala vägar. ● Parkärenden som träd, buskar, blommor, belysning, trasiga parkbänkar, lekplatser och skogsmark/skogsområden där kommunen är ansvarig.

En viktig funktion är felanmälningar, exempelvis av trasiga gatlyktor.

I stället för att gå in på sundsvall.se när du kommer hem (om du orkar), kan du göra anmälan direkt i stunden. Öppna appen, ta en bild, beskriv felet kort med några egna ord och så är det klart.

– Du behöver inte tala om var felet uppstått eftersom din GPS-positionering visar var du är, säger Johnas Norberg, belysningsingenjör på Stadsbyggnadskontoret.

GPS-positioneringen godkänner du första gången appen används.

När du gjort din anmälan går den direkt in i kommunens felhanteringsprogram.

Tidigare fanns olika lösningar på sundsvall.se, beroende på vad anmälan gällde (gatlyktor, vägskador, felparkerade bilar och så vidare).

Nu går alla felanmälningar in samma väg och landar sedan hos rätt person på kommunen eller den ansvarige entreprenören.

– Det ger snabbare hantering eftersom inget fastnar, säger Johnas Norberg.

Text: Olof Axelsson Foto: Therése Ny skopet 11

Högre arbetslöshet, lägre inkomster, större ohälsa. I Sundsvall finns ett antal bostadsområden som tydligt skiljer ut sig från resten av kommunen. I uppdraget Ett Sundsvall som håller ihop ska skillnaderna utjämnas.

Text: Ingela Hofsten Foto: Therése Ny

Så ska Sundsvall hålla ihop D et är inte något nytt. Politiker och tjänstemän har länge anat att det finns en social segregation i kommunen, kopplad till bostadsområden. Härom året tog kommunstyrelsekontoret fram en socioekonomisk studie som bekräftade läget: Omkring 20 procent av kommuninvånarna bor på dessa platser, som framförallt är miljonprogramsområden.

I Mål- och resursplanen (MRP) för 2019–2022 beslutade så kommunstyrelsen att ”hela kommunorganisationen ska bidra aktivt för att utjämna de sociala skillnaderna i levnadsvillkor” och gjorde detta till kommunkoncernens huvudprioritering för denna mandatperiod. I vart och ett av bostadsområdena lades samordningsansvaret hos en nämnd eller bolag och en processledare (se faktaruta).

Dyka ner i studiern

Satsningens första fas, som pågår nu, innebär att en områdesplan för respektive område ska tas fram.

– Det handlar om att gå djupare än studien vad gäller orsaker och behov, eftersom förutsättningarna kan se olika ut på olika ställen, säger kommunens 12 skopet

folkhälsosamordnare Sara Lindblom, som har det övergripande ansvaret för projektet.

Hon berättar att detta arbete sker i dialog med representanter för såväl boende som andra som verkar i områdena, bland annat i trygghetsgrupperna och i vissa fall i så kallade lokala råd. I möjligaste mån kontaktar man också invånarna genom olika typer av befintliga forum, som föreningar.

– Men pandemin satte ju stopp för sammankomster, så under våren har arbetet stannat upp lite.

Sara Lindblom påpekar att mycket arbete för att utjämna de sociala skillnaderna redan görs i de olika områdena, såväl inom som utom de kommunala verksamheterna.

– Men det är inte alltid samordnat.

Det kan bli en enorm kraft i att samla resurserna och att alla vet vad andra gör.

Vilken roll har de kommunanställda i det här arbetet?

– Som enskild medarbetare behöver man för det första känna till att det pågår, tänker jag. Vad än vi jobbar med bör vi veta att detta är en huvudprioritering i MRP.

Med den kunskapen i bakhuvudet kan såväl enskilda medarbetare som hela avdelningar också fundera på om verksamheter kan förläggas i de aktuella bostadsområdena eller om det finns andra sätt att bidra till satsningen.

Landsortsfrågor

Utöver miljonprogramområdena rymmer uppdraget i mål- och resursplanen en satsning på Indal–Liden–Holm.

– Där handlar det till stor del om landsortsfrågor.

I planen för dessa orter står att politikerna vill ”öka den kommunala närvaron”, bygga en idrottshall, utveckla näringslivet i kommundelen och omlokalisera kommunala arbetsplatser.

Vad finns det då för extra pengar i Ett Sundsvall som håller ihop? Svaret är: Inga. Det hela ska genomföras inom befintliga ramar. Det finns en poäng med det, enligt Sara Lindblom.

– Det gör att vi kan åstadkomma förändringar som blir bestående över tid. Att det inte blir tillfälliga insatser. Men självklart kommer det innebära att det hela tar tid. Det här är inget som vi blir klara med under den här mandatperioden.

NOTISER Certifiering hjälper pedagoger se bortom normen

Målet är en tydlig nedåtgående trend för sociala skillnader i levnadsvillkor mellan Sundsvalls bostadsområden redan 2022, säger Sara Lindblom, folkhälsosamordnare.

Hur kan satsningen påverkas av det stora besparingskravet i kommunen då?

– Det törs jag inte säga, men självklart är det så att med mindre kostym kommer man ha mindre medel att använda. Samtidigt är det ju inskrivet att besparingarna inte ska påverka arbetet med huvudprioriteringarna i MRP. Sociala investeringar

Också det kommunala bostadsbolaget Mitthem har avsatt pengar till satsningen, utifrån sina ägardirektiv, som säger att en viss del av vinsten ska gå till sociala investeringar. I år har Mitthem avsatt en miljon kronor för att dela ut till ”kreativa idéer och starka samarbeten som gynnar de som bor i Nacksta”.

20 satsningar 2020 kallas det hela, där föreningar och enskilda kan söka upp till 50 000 kronor för ett sådant projekt. Den första sökomgången och utdelningen skedde i maj.

– Så nu väntar de bara på att restriktionerna kring pandemin ska upphöra, så de kan sätta i gång, säger Nina Staaf, hållbarhetsstrateg på Mitthem, tillika samordnare för Nacksta i Ett Sundsvall som håller ihop. n n n

OMRÅDENA OCH SAMORDNINGSANSVARIGA ● Bredsand (kultur- och fritidsnämnden, Anna Molin), ● Kvissleby (Räddningstjänsten, Emma Timonen), ● Sundsbruk–Ljustadalen (stadsbyggnadsnämnden, Angelica Lindqvist), ● Skönsberg (individ- och arbetsmarknadsnämnden, Erik Sandberg), ● Nacksta (Mitthem, Nina Staaf) ● Indal–Liden–Holm (kommunstyrelsen, Maria Bellskog).

Södra bergets och Grevebäckens förskolor är först ut av de kommunala förskolorna att bli hbtqi-certifierade. Det innebär att pedagogerna får fler verktyg och mer kunskap för att kunna arbeta systematiskt med arbetsmiljö och bemötande kopplat till kön och sexualitet.

– Vi förutsätter till exempel inte att alla barn har en mamma och en pappa, utan att familjer kan se ut på olika sätt. Vi är noga med språket och låter bli att använda ord med värderingar som cool, söt eller tuff. Vårt motto är Alla är olika, olika är bra, säger rektor Mikael Nilsson Ryttlinger.

Gott betyg åt krögarna I början av juni hade Miljökontoret gjort omkring 100 kontroller av trängsel på restauranger och caféer, både på dagtid och sena kvällar. Och resultaten är goda.

Inga allvarliga anmärkningar delades ut.

– Ägarna har bra koll på att det inte får vara trängsel vid entréerna, att det ska vara avstånd mellan borden och att gästerna ska sitta ner. Utmaningen är att få gästerna att följa och respektera rekommendationerna om att hålla avstånd, säger miljöinspektören Anne Borgh.

SUNDSVALLS FRILUFTSLIV FÅR TOPPBETYG Sundsvall var en av fem kommuner i landet som fick full poäng i undersökningen och tog en delad andraplats när Årets friluftskommun utsågs.

– Fantastiskt kul att vi åter igen lyckas ligga i topp bland 231 svarande kommuner, säger friluftsstrateg Anders Erlandsson.

Vinnare blev Jönköping.

skopet 13

EFTER JOBBET

Varvar ner under bar himmel Varannan fredagseftermiddag styr Henrik Holmström kosan ut i skogen direkt efter jobbet. Med sig har han hängmatta och sovsäck.

Text: Ingela Hofsten Foto: Therése Ny

Vad är grejen med att övernatta i skogen?

Du har en särskild hängmatta för ändamålet.

– Det är ett jättebra sätt att varva ner. Det är härligt att bara sitta på en stubbe och titta in i elden – stenåldersteven.

Och så har jag köpt ett så kallat skölpjärn och en skedkniv så jag kan sitta och tälja.

– Ja, i början hade jag en tältkåta, men med hängmattan kan man ta sig till ställen som inte funkar med tält, där det är stenigt eller blött. Och om man sover i tält är man ju lite instängd. I en hängmatta är det ju bara att öppna ögonen så ser du utsikten. Om man misstänker att det ska bli dåligt väder kan man fästa ett regnskydd över den.

Hur länge har du hållit på med det här?

– Jag började för flera år sen, men sen jag skilde mig i vintras har det blivit nästan varje helg när jag inte har tjejerna.

De senaste åren har det snurrat på väldigt i ekorrhjulet med familj och all träning – jag har åkt Vasaloppet, Cykelvasan, Lidingöloppet, Vätternrundan, liksom bara matat på hela tiden. Men nu kände jag att det var skönt att ta en paus från allt det och vara mer i naturen i stället, i lugnare tempo. När man tränar svischar ju naturen bara förbi, jag ville hinna uppleva den också.

14 skopet

Gör du det här på vintern också?

– Ja, jag har utökat allt eftersom. Från början körde jag bara på högsommaren, men nu kan jag åka ut så länge det inte är kallare än minus tio. Ett bra sätt att testa om man klarar det är att prova på balkongen. Då är det ju bara att gå in om det blir för kallt.

Sitta och reflektera säger du – betyder det att mobilen är fridlyst när du är ute?

– Nej, särskilt om det är dåligt väder är det skönt att ha laddat

ner några avsnitt av nån serie att titta på. Man gör precis som man vill.

Vilken sorts ställen väljer du att åka till?

– Det är olika, lite beroende på säsong och väder. Ibland vill man ha utsikt, andra gånger vill man ha skydd för vinden.

Ibland blir det några mil bort, ibland bara typ vid Sidsjöbodarna. Det är roligt när folk gå förbi utan att upptäcka mig. Är du alltid ensam vid dina skogsövernattningar?

– Nej, ibland har jag med mig en kompis. Men då blir det en lite annan grej. Magnus, som var med sist, gillar att laga mat ute så då äter vi gott och sitter och pratar. När jag åker ensam brukar jag käka på vägen dit och sen bara ta nån lite kaffe och macka på kvällen. Man behöver inte konstra till det.

HENRIK HOLMSTRÖM Ålder: 50.

Bor: Lägenhet på Östra Långgatan.

Familj: Döttrarna Meya, 12 och Agnes, 15, samt jack russelterriern Bosse.

Yrke: Drifttekniker på fjärrvärmen, Sundsvall Energi. Övrig fritid: Tränar mycket, ofta många timmar i veckan, även om ”jag är lite periodare nu”.

NOTISER

Vård och omsorg behöver dig i sommar

Nominera din sönnsvallare senast 31 augusti Nästa år firar Sundsvall fyra sekel som stad. Redan nu driver kommunen projektet Sundsvall 400 år som ska öka stoltheten hos Sundsvallsborna.

En del i satsningen är att utse 400 ambassadörer: sönnsvallare.

En person som passar som sönnsvallare är: ● En förebild i det den gör ● Skapar positiva effekter för andra

Sundsvallsbor ● Skapar mervärde för Sundsvalls

kommun ● Bor eller är född i Sundsvalls

kommun.

Personalläget inom vård- och omsorgsförvaltningen, VOF, kommer under sommaren och en tid framåt att vara hårt ansträngt. Vi uppmanar alla medarbetare som kan tänka sig att arbeta tillfälligt inom VOF:s verksamheter i sommar att anmäla sitt intresse via en e-tjänst.

Anmäl ditt intresse oavsett om du har utbildning och erfarenhet eller inte. De verksamheter som omfattas är äldreomsorgen, verksamheter inom LSS, socialpsykiatrin och personlig assistans. Den som tillfälligt arbetar inom VOF behåller sin vanliga lön. https://m02-https-intranat.login.sundsvall.se/nyheter/show/akut-behov-av-personal-inom-vard-och-omsorg-kan-du-hjalpa-till

skön sommar

Alla förslag är välkomna. Nominera din granne, kollega eller tränare!

Nomineringsperioden pågår fram till den 31 augusti 2020.

Nomineringsformuläret finns på www.sundsvall.se/nominera Under starten av 2021 presenteras dessa sönnsvallare under 200 dagar som en nedräkning till födelsedagsfirandet den 23 augusti 2021.

Tanken var att Sundsvalls 400 års-firande skulle starta redan nu i sommar, men på grund av coronaviruset är tidsplanen ändrad.

Vi önskar er en

Läs mer på vår Facebook-sida och i Samarbetsrummet på Inloggad.

sk65@sundsvall.se

skopet 15

POSTTIDNING B Returer: Sundsvalls kommun, 851 85 Sundsvall

KLOCKSLAGET 12.34, SUNDSVALL Covid-19 har gjort att Stadsbyggnadskontoret har färre körningar än vanligt och då kläcktes en smart idé.

– Vi fick en förfrågan om vi behövde hjälp att köra ut något och det nappade vi på direkt, säger Birgitta Ingebrand, bibliotekarie på Sundsvalls Stadsbibliotek.

I dag erbjuder biblioteken i Sundsvall take away av låneböcker för personer i riskgrupper. Martin Kårvall är samordnare för dessa transporter.

– Det har funkat jättebra och kunderna blir så glada när vi ringer och berättar att vi ska komma med deras böcker, säger han.

Intresset ökar hela tiden, drygt hundra låntagare nyttjar i dag tjänsten.

– Det gör mig glad att kunna pigga upp vardagen för dessa personer. Det känns meningsfullt, säger Birgitta Ingebrand.

En av de nöjda kunderna är Louise Willner.

– Det är en fantastisk service, jag hakade på direkt, säger hon glatt när hon tar emot sin nya påse med låneböcker av Martin Kårvall.

Hur länge Sundsvalls Stadsbibliotek kommer fortsätta med denna tjänst vet man inte, men Birgitta Ingebrand berättar att det i dag finns kapacitet att ta emot fler låntagare.

Louise Willner får en litterär leverans av Martin Kårvall.