Skopet nummer1, 2021

# 1-2021

En tidning för oss på Sundsvalls kommun

UTE PÅ SPANING Cecilia samordnar kommunens skyddsutrustning och jagar orre

Prisade handledare längtar efter nya praktikanter

Naturliga mötesplatser för kommunens minsta

Nu får cheferna tydligare stöttning i HR-frågor

SIDAN 6

SIDAN 10

SIDAN 12

Personaltidningen för dig inom Sundsvalls kommun

Vi behöver påminna varandra om allt det goda arbete vi gör

SEDAN ETT ÅR befinner vi oss i en pandemi som verkligen satt vår förmåga på prov.

Jag är imponerad av er förmåga att snabbt ställa om och ställa upp. Det är verkligen ett hästjobb som ni gör i förvaltningarna, i bolagen och förbunden!

Som nytillträdd kommundirektör känner jag mig trygg av att se den vilja och det engagemang att göra ett bra jobb som finns i alla verksamheter. Det är genom din insats du, som medarbetare, bär upp kommunen med din kunskap, engagemang och stolthet.

Just nu är vi inne i en period när lasset kan kännas tungt att bära då vi påbörjat arbetet med att minska kommunens kostnader. Det påverkar oss alla, att verksamheter avvecklas eller omvandlas och det kan kännas både ledsamt och ovant.

Här behöver vi alla hjälpas åt att påminna varandra om allt det goda arbete vi gör, trots neddragningarna, och komma ihåg att vi genomför förändringarna för att klara framtidens utmaningar i Sundsvall. Det är nödvändigt för att vi fortsatt ska kunna leverera och finnas till för Sundsvallsborna.

I detta nummer av Skopet får du möta några av dina kollegor och flera fina exempel på hur vi utvecklar, ställer om vår verksamhet och hanterar covid-19.

Jag önskar dig god läsning och även om det är tidigt på året så känns det bra att få blicka framåt mot våren, sommaren och det efterlängtade vaccinet.

Jonas Walker, kommundirektör

2 skopet

Ansvarig utgivare: Jenny Persson, jenny.persson@sundsvall.se, 070-191 61 78 Redaktör: Olof Axelsson, olof.axelsson@ekonomedia. se, 070-648 06 26 Samordnare: Conny Pedersén, conny.pedersen@sundsvall.se 072-085 72 11 Adress: Skopet, Sundsvalls kommun, 851 85 Sundsvall, skopet@sundsvall.se Produktion: Ekonomedia Affärspress, www.ekonomedia.se Layout: Kerstin Stickler Korrektur: Anders Hammarberg Personaltidningsråd: Joel Beyer Rankila, Josefine Hagljung, Åsa Östman Söderberg, Ingrid Löfqvist och Anders Östman, Medarbetare i detta nummer: Olof Axelsson, Ingela Hofsten och Therése Ny

Tillsammans kraftsamlar vi för framtiden Skapa ett långsiktigt ekonomiskt handlingsutrymme.

Skapa en stabil och samtidigt flexibel organisation.

Tänka digitalt först och nyttja teknikens möjligheter.

Det är Sundsvalls kommuns väg för att klara framtid­ ens utmaningar.

Text: Olof Axelsson Foto: Kerstin Stickler

F

ör att klara vårt viktiga uppdrag att fortsätta ge Sundsvallsborna en god medborgarservice måste vi satsa och spara samtidigt. Det säger Jonas Walker, kommundirektör.

Enligt politiska beslut är målet fram till 2024 att minska kostnaderna med totalt 470 miljoner kronor. Det motsvarar drygt 5 procent av kommunens totala kostnadsmassa.

– Målet i år, 2021, är att redovisa ett positivt resultat för kommunen som helhet och att skuldsättningsgraden inte ska öka. Vi ska göra det tillsammans. Alla nämnder och förvaltningar bidrar, säger Jonas Walker, kommundirektör.

Förutom att nå ett långsiktigt ekonomiskt handlingsutrymme är målet också att skapa en stabil och samtidigt flexibel organisation.

De kostnadsbesparingar som genomförs fram till 2024 ska vara bestående över tid. Kommunen ska ha god kunskap om vad som påverkar verksamheten och mod att möta förändringar, enligt Jonas Walker.

Sundsvalls kommun ska vara en innovativ organisation som utvecklar och levererar rätt tjänster utifrån dagens och framtidens behov – på ett sätt som genererar mervärde till medborgarna. En viktig del i omställningen är att nyttja teknikens möjligheter.

– Vi ska hitta nya sätt att leverera våra tjänster för att lättare kunna anpassa oss till den digitala omställningen i samhället. Digitalt först är en ledande princip, vilket innebär att digitala tjänster ska vara förstahandsval i de kommunala verksamheternas interna processer, säger Jonas Walker. n n n

”Vi står inför stora framtida utmaningar”

DÄRFÖR MÅSTE VI SPARA ➥ Sundsvalls kommun har de senaste åren gjort omfattande investeringar och planerar att göra det även de kommande åren. ➥ Investeringarna kan inte finansieras med egna medel utan måste lånefinansieras. ➥ Lån måste återbetalas och det kan endast i tillräcklig omfattning göras om Sundsvalls kommun genererar ekonomiska överskott. ➥ Baserat på fastställda finansiella mål enligt Mål och resursplan 2021–2024 krävs åtgärder motsvarande 470 miljoner kronor för att nå detta. ➥ Vi står inför stora framtida utmaningar med samhällsförändringar som påverkar oss; demografiskt, socioekonomiskt, klimatmässigt samt inom kompetensförsörjning och digitalisering. ➥ Trots att vi redovisar ett överskott för 2020 är det flera av våra kärnverksamheter som går med underskott och har gjort det de senaste åren.

Den kalkylen håller inte när vi ska satsa för framtiden. ➥ Vi behöver skapa en stabil och snabbrörlig organisation som tillsammans med omvärlden bygger framtiden.

skopet 3

Inramad utsikt En stor ram av trä drar numera blickarna till sig längs strandpromenaden i Bredsand. Den som går fram till den finner en utsiktsplats med möjligheter till såväl grillning, umgänge och skydd mot väder och vind. Den heter Harads box, är gjord av granträ och formgiven av Bertil Harström och Johan Kauppi.

Text: Ingela Hofsten Foto: Therése Ny

S

ofi Källner och Alena Repko, landskapsingenjör respektive landskapsarkitekt på kommunens parkavdelning hade spanat in ramen redan innan de fick uppdraget att designa en mötesplats i Bredsand.

– Den kräver sin plats, och här kändes den helt rätt, säger Alena Repko och får medhåll av Sofi Källner: – Vi förstod att den skulle lyfta utsikten och hela platsen. Och så fungerar den som skydd mot regn, blåst och sol.

Målet med satsningen

Det hela är en del av kommunsatsningen Ett Sundsvall som håller ihop, som Skopet skrivit om tidigare. Den går ut på att utjämna sociala skillnader i kommunen och sker i ett antal bostadsområden, i dialog med representanter för såväl boende som andra som verkar i områdena och i varje område finns en processledare från någon av de kommunala förvaltningarna eller bolagen.

Anna Molin, kultursekreterare, är processledare för satsningen i Bredsand, 4 skopet

som innehåller flera delar, som satsningar i skolan och föräldrastöd, men också sådant som mötesplatser för de boende i området.

– I vår dialog med de boende har vi förstått hur viktigt havet och strandområdet är för dem. Utifrån det kom vi fram till att vi behövde satsa på utemiljöerna och landade bland annat i att satsa på den här utsiktsplatsen, säger Anna Molin.

Välbesökt

I försomras fick Alena Repko och Sofi Källner i uppdrag att utforma platsen, som de tyckte var ett självklart val.

– Utsikten är helt fantastisk! Och så är det alla ljud – vattnet, vinden, fåglarna, säger Alena Repko.

– Det syntes att många människor redan använde platsen, eftersom det fanns en upptrampad stig och man såg att folk hade grillat på klipporna på stranden nedanför, säger Sofi Källner och påpekar att det senare inte är tillåtet.

– Så vi satte dit en grill för att folk ska använda den i stället.

De två har också ordnat med belys-

ning på platsen, med tre ljuskällor för att göra den trygg dygnet runt, och valt ut en bänk med bord som de tyckte passade till platsen och träramen. Den bänk som är närmast havet är utan ryggstöd, så att den som vill kan vända sig mot utsikten.

Själva bygget utfördes av parkarbetaren Tomas Engström, med hjälp av en inhyrd grävmaskinist. Sofi Källner och Alena Repko tycker uppdraget var roligt.

– Det var väldigt hands-on. Vi hade i stort sett inga ritningar utan markerade direkt på plats. Det var kul, säger Sofi Källner. n n n

Alena Repko och Sofi Källner har designat den nya utsiktsplatsen.

FAKTA I Mål- och resursplanen (MRP) för 2021–2022 med plan för 2023–2024 beslutade kommunstyrelsen att ”hela kommun­ organisationen ska bidra aktivt för att utjämna de sociala skillnaderna i levnadsvillkor” och gjorde detta till kommunkoncernens huvudprioritering för mandatperioden. I vart och ett av bostadsområdena lades samordningsansvaret hos en nämnd eller bolag och en processledare.

De utvalda bostadsområdena är Bredsand, Nacksta, Ljustadalen/Sundsbruk, Skönsberg, Kvissleby och Indal/ Liden/Holm.

skopet 5

Miljökompaniet är allas arbetsplats oavsett om man är handledare, deltagare eller praktikant, säger Katarina Antonsen och Ulrica Vidén.

”Praktikanter tillför jättemycket” I december utsågs Katarina Antonsen och Ulrika Vidén på den dagliga verksam­ heten Miljökompaniet till Årets handledare. Nu läng­ tar de tills de får ta emot praktikanter igen.

Text: Olof Axelsson Foto: Therése Ny

V

ård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan vårdutbildningar, arbetsgivare och fackförbund. Att erbjuda praktikplatser är en viktig del i samarbetet. Därför utses Årets handledare på lokal, regional och nationell nivå.

I december stod det klart att 2020 års utmärkelse i Sundsvall går till Katarina

6 skopet

Antonsen och Ulrika Vidén, handledare på den dagliga verksamheten Miljökompaniet i Granloholm.

När Skopet intervjuar dem på Skype ser de först lite ledsna ut när ämnet praktikanter kommer på tal.

– Vi har ju inte kunnat ta emot några sedan i våras. Vi längtar och hoppas på hösten, säger de.

Samtidigt är det ingen tvekan om att de är både glada och stolta över utmärkelsen som de ser som ett bevis på att deras arbetssätt fungerar.

– Vår filosofi är att det här är allas arbetsplats. Oavsett om man är handledare, deltagare, praktikant eller personlig assistent är man lika viktig, säger Ulrika Vidén, som arbetat på Miljökompaniet i sju år.

Katarina Antonsen, som började på

Miljökompaniet för nio år sedan fyller på: – Vi vill att alla ska känna att de har ett värde och kan göra nytta. Vi försöker se det positiva hos varje människa och bygga upp och stärka både självförtroende och självständighet.

Miljökompaniet tar emot en praktikant i taget, från såväl gymnasiets vårdutbildningar som vuxenutbildningen. Vissa är där tre veckor i sträck, andra någon dag i veckan utspritt över en längre tid.

– Vi ser eleverna som en viktig resurs och vill ta till vara på deras nyfikenhet och entusiasm. Det är viktigt att vi får dem att känna sig trygga och samtidigt ta ansvar för sitt lärande, säger Katarina Antonsen.

Vad ger det er att vara handledare?

– Det ger både oss och våra deltagare jättemycket. Vi får frågor som gör att vi

NOTISER

” Det var lätt att komma in i gruppen” När Stephanie Carlberg gick andra året på gymnasiets vård- och omsorgsprogram 2017 praktiserade hon tre veckor på Miljökompaniet.

– Det var en väldigt bra praktikplats för de lät mig verkligen göra saker. Det var också lätt att komma in i gruppen och alla var lätta att prata med, säger hon.

Under utbildningen till undersköterska praktiserade hon även på flera andra arbetsplatser.

– Det är jätteviktigt att man blir sedd och att man har sin handledare nära. Man får inte släppas iväg för fort, då är det lätt att känna sig ensam och osäker, konstaterar hon.

I dag arbetar Stephanie Carlberg som undersköterska inom hemtjänsten i Liden.

Ur motiveringen: "I sitt möte med elever visar de på ett mycket positiv sätt yrkets fina och ibland utmanande sidor. Såväl handledare som deltagare i denna dagliga verksamhet möter eleverna på ett respektfullt, medvetet och tydligt sätt. Med en varm öppenhet bjuder de in och låter eleverna vara med på allt som görs utifrån varje elevs förmågor och behov. Eleverna får verkligen möjlighet att se och förstå samt pröva/tillämpa ett förhållningssätt där deltagarnas behov av att utvecklas, vara delaktiga och ha kontroll i sin vardag sätts i fokus.”

I vanliga fall gjuter Miljökompaniet betong.

I vår odlar de egna växter och bygger insektshotell.

tvingas tänka efter varför vi gör som vi gör, och får input till att prova nya saker.

Eleverna har färska kunskaper och det blir ofta fantastiska samtal, säger Katarina Antonsen. Är det någon skillnad mellan ungdomar och vuxna praktikanter?

– Gymnasieleverna är ofta väldigt öppna och det går fort för dem att komma med i ”vårt tänk”. Vuxenelever kan ha fördomar och rädslor som gör att det kan ta längre tid, säger Ulrika Vidén.

Ni tar även emot PRAO från högstadiet?

– Ja, det brukar vara jättekul. Många är blyga när de kommer men sedan blir det en bra dialog mellan dem, våra

deltagare och oss handledare när vi gör saker tillsammans.

Vi är alla olika men ändå har vi samma drömmar och önskningar.

Hur har ni påverkats av att inte kunna ta emot praktikanter?

– Jag har aldrig haft tråkigt på det här jobbet, men nu känner jag verkligen att jag saknar dem! säger Ulrika Vidén.

Hur ser er verksamhet ut nu under pandemin?

– I vanliga fall har vi sex deltagare här, och vi jobbar ofta i betongverkstaden och har försäljning i ”butiken”. Nu under pandemin har vi två brukare men snart kommer de övriga fyra på olika dagar. I stället för att gjuta betong har vi ökat vår odling, det blir andra året med vårt växthus, och bygger insektshotell inför sommaren, säger Katarina Antonsen.

Förutom äran består priset av ett diplom och en tårta. n n n

Mikael Westin ny ordförande i VoN Sedan årsskiftet är Mikael Westin (S) ordförande i vård- och omsorgsnämnden, VoN. – Jag ser jag fram emot att lära mig ännu mer om verksamheten och hur vardagen ser ut för alla som jobbar i den, säger han i en kommentar.

Mikael Westin har tidigare varit förtroendevald inom Region Västernorrland och ingått i regionstyrelsen och regionfullmäktige.

Han ersatte Niklas Säwén som nu är vice ordförande i kommunstyrelsen.

15 miljoner extra till Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen Sundsvall har beviljats 15 miljoner kronor i extra statsbidrag till Yrkesvux, gymnasiala yrkesutbildningar som matchar arbetsgivarnas behov.

– Vi kommer att kunna möta upp arbetsgivarnas behov av kompetens på ett ännu bättre sätt och skapa fler arbetstillfällen, säger Kerstin Nordensson, Skolchef Vuxenutbildningen, Individ- och arbetsmarknadsförvaltningen (IAF).

I dag finns 24 så kallade yrkesutgångar med omkring 650 elever.

Under året startar nya utbildningar för ytterligare 150–200 elever inom exempelvis vård- och omsorg, barnomsorg, yrkesförare och industriteknik.

Hjälp till att kapa administrationen Upplever du administrativa moment som tar fokus från din huvuduppgift?

Inom Program för digitalisering pågår ett initiativ, Digitalt först i våra funktioner, som syftar till att minska och underlätta administration i kommunens verksamhet. Vi behöver din hjälp att identifiera vad som kan förenklas, förändras och förbättras.

Använd e-tjänsten nedan för att lämna bidrag och synpunkter. Du kan vara anonym.

Hjälp oss att identifiera onödig administration, e-tjänst på: https://m02mg-local.login.sundsvall.se/ skopet 7

Programledaren Mats Ågebrant får assistans med mikrofonsladden strax innan inspelningen. Tekniken under sändningen står produktionsbolaget Slice för.

– Flera av deras killar har också jobbat på TV4, så du förstår att det är roligt! säger Mats Ågebrant.

Ställde om till webb-tv Sedan i januari har Näringslivsbolaget ett eget webbsänt tv-program om aktuella näringslivsfrågor.

– Vi behövde testa något nytt nu när vi inte kan köra våra företagsfrukostar.

Det är också ett bra sätt att visa vad vi har att erbjuda företagen, säger bolagets kommunikationsansvarige Mats Ågebrant, som själv varit reporter och program­ ledare på TV4.

Text: Olof Axelsson Foto: Therése Ny

H

ur når vi bäst ut till vår målgrupp? Kommunala Näringslivsbolaget har testat flera olika sätt genom åren. De populära företagsfrukostarna, då aktuella personer med koppling till näringslivet intervjuas i Stadshuset, fick dock ett abrupt slut när pandemin svepte in våren 2020.

Men i mitten av januari var det premiär för ett helt nytt koncept. Det webbsända tv-programmet Näringsnytt som kommer med ett nytt avsnitt en gång i månaden.

Programledare är Mats Ågebrant, kommunikationsansvarig på bolaget, som innan han började på kommunen arbetade 16 år på TV4.

Han berättar att det är kul att ”vara tillbaka på brottsplatsen”, men att han inte skulle vilja jobba med TV på heltid igen.

– Nej, jag är klar med det. Men det är väldigt roligt att mina tidigare

8 skopet

erfarenheter tas till vara. Vår vd Eva Nyh Hederberg har filosofin att man ska använda talang och erfarenhet på bästa sätt.

En intern redaktion bestående av sex personer väljer ut ämnen och personer.

Avsnitten består av både filmade inslag och gäster i ”studion”, som är hörsalen på Grönborgs. Studiodelen spelas in på onsdagen och visas på fredagen samma vecka.

Ett komplement

I slutet av februari hade nästan 800 personer sett premiäravsnittet.

– Det är helt okej, men innan året är slut hoppas vi ha flerdubblat antalet, säger Mats Ågebrant.

Planen är att fortsätta med programmet även när företagsfrukostarna kommit igång igen efter pandemin.

– Jag tror båda delarna behövs. Frukostarna kommer dock inte att webbsändas som tidigare.

Vågar du ställa kritiska frågor?

– Det hoppas jag verkligen.

Samtidigt är det ju kommunen som är avsändare, målsättningen är att lyfta varandra och Sundsvall.

Har du någon drömgäst?

– Svårt. Men kanske en minister som släpper nyheten att det är klart med satsningen på dubbelspår på Ostkustbanan, säger Mats Ågebrant.

Han riktar också en uppmaning till alla andra kommunanställda: – Hör gärna av er med förslag på intressanta ämnen med koppling till näringslivet och Sundsvalls utveckling. nnn

”Målsättningen är att lyfta varandra och Sundsvall”

NOTISER

Granbergsskolan får högstadium 2022

Skopet kollade in inspelningen av Näringsnytt på Grönborgs i februari. Mats Ågebrant intervjuade bland andra Företagarnas regionchef Joakim Sjöstedt.

Hösten 2022 kompletteras Granbergsskolan i Granloholm, som har 400 elever från förskoleklass till årskurs 6, med ett högstadium.

– Vi börjar med en sjundeklass och kommer sedan att successivt ta in fler klasser, säger Joakim Bouvin, biträdande rektor.

Granbergsskolan består av två enheter, Östra (tidigare Granloholmsskolan) och Västra (tidigare Sticksjö skola). Högstadiet blir i Västra.

– Nu pågår en förstudie tillsammans med Drakfastigheter där vi tittar på vad vi kan göra med befintliga byggnader och vad som behöver utvecklas/byggas. Målet är att en rapport ska vara klar i april, säger Ulrika Scherman, lokalstrateg på Barn- och utbildningsförvaltningen.

HÄNG MED I SK65:S PÅSKUTMANING! Rör på dig utomhus minst tolv gånger under veckorna 7-12 (15 februari till 26 mars). Då har du chansen att vinna ett påskägg i form av ett presentkort.

Promenera, spring, rid, åk skidor, spark, skridskor eller pulka, allt räknas bara det är minst 30 minuters rörelse per tillfälle.

Notera dina pass och mejla till Sk65@sundsvall.se senast den 26 mars. ➥ Läs mer i SK65:s samarbetsrum på Inloggad.

skopet 9

Martina Unger är rektor för Geijers förskola. Färger, möbelhöjder och material är anpassade utifrån kommunens nya möbelprogram för förskolor.

Naturliga mötesplatser för de minsta Två våningar, åtta så kallade hemvister, egen matsal och flera gemensamma utrymmen.

I januari öppnade ännu en storförskola i Sundsvall. Och fler ska det bli.

Text: Ingela Hofsten Foto: Therése Ny

L

10 skopet

barn- och utbildningsförvaltningen och Drakfastigheter.

– Men det är en missuppfattning att det är en nyhet med stora förskolor i kommunen. Vi har haft sådana i flera år, till exempel Kubens förskola på Skönsmon som varit igång ända sedan 2014, säger Ulrika Scherman, lokalstrateg på Drakfastigheter.

– Det nya är att vi bygger i två våningar och med flera gemensamma utrymmen, till exempel entréerna, fortsätter hon och berättar att tanken är att både barn och personal på ett naturligt sätt ska mötas över avdelningsgränserna i den dagliga verksamheten.

Förskolans rektor Martina Unger kommer senast från Västergatans förskola, också den på Haga. Hon fick också med sig merparten av barnen

därifrån, liksom större delen av personalen.

– Men det var viktigt för mig att medarbetarna gjorde ett aktivt val att följa med hit, eftersom de nya lokalerna i viss mån innebär annorlunda arbetssätt. Till exempel behöver personalen samverka på helt annat sätt än i andra förskolor.

Utöver medarbetarna från Västergatan med dess fyra hemvister, har hon givetvis fått rekrytera ytterligare personal.

Alla har varit delaktiga i planeringen, som pågått sedan hösten 2019.

Ett gemensamt ”möbelprogram”

En av grundidéerna för de nya förskole­ byggnaderna var att skapa ett så kallat möbelprogram, som successivt ska bli gemensamt för förskolorna i kommunen.

▲

avamonsterbebis är tydligen något man ska undvika att bli.

Det konstaterar förskolläraren Jenny Söderberg där hon står och iakttar tre flickor i femårsåldern som leker på en rund matta. De har lagt ut papper och tygstycken på mattan och hoppar mellan dem. Och den som råkar nudda mattan, som enligt flickorna består av lava, blir just lavamonster­ bebis, berättar de för Jenny.

Hon, barnen och mattan befinner sig i hemvisten (avdelningen) Luftens samlingsrum i den nybyggda och nyöppnade Geijers förskola i Haga. Den är en av kommunens större förskolor och den första enligt en ny byggidé, där såväl förskolans läroplan som energi­ effektivitet och miljö är viktiga byggstenar (!). Det hela är ett samarbete mellan

Varje hemvist har sina egna utrymmen, men här finns också gemensamma lokaler, som vattenateljén och en matsal som drivs av Sundsvalls mat och måltider. Självklart är buffén anpassad i höjd, så att även de minsta kan ta för sig själva. Här är det Cynthia Dela Cruz och Lena Nerén som förbereder lunch.

▲

– Från och med nu får inte enskilda rektorer och arbetslag välja möbler, väggfärger och så, utan det ska vara lika oavsett förskola.

Vi vill ha likvärdighet, säger Ulrika Scherman och berättar att utgångspunkten är lugna färger.

Martina Unger tycker detta är helt rätt: – En förskola ska inte vara som ett lekland, utan miljön ska kännas rogivande, och den känslan påverkas mycket av färgen på väggar och golv.

Barnen kommer med så mycket färg själva.

Och pedagogerna har sagt att de tyckt det varit skönt att de inte har behövt vara med och göra valen när det gäller material och färger.

” Barnen kommer med så mycket färg själva” Geijers förskola.

FAKTA Barn- och utbildningsnämndens lokalprogram klubbades för några år sedan och grundar sig i att förskolelokalerna ska utformas utifrån läroplanen.

Till att börja med byggs tre förskolor enligt den nya principen och Geijers förskola blev först ut med att öppna. Byggen är också på gång i Stöde och Kovland.

Personalens önskemål

Däremot har den pedagogiska personalen fått vara med och tycka till då det gällt annat. Arkitekterna fick till exempel veta att det var önskvärt med inredning i barnhöjd.

– Om det finns låga toaletter och handfat och barnen själva når upp på buffén i matsalen blir barnen mer

självständiga, konstaterar förskolläraren Jenny Söderberg.

Vad gäller material handlar det om att minska miljöpåverkan så långt möjligt.

– Vi har försökt undvika plast, till exempel genom att lägga linoleum på de flesta av golven, säger Ulrika Scherman.

Jenny Söderberg tycker det känns spännande att arbeta i den nya miljön.

– Bara en sån sak som att vi går ner i matsalen och äter, i stället för på varje hemvist. Sen är jag fascinerad av den stora gården, som går att dela upp i olika zoner beroende på hur många som är ute samtidigt.

Hon konstaterar att den långa förberedelsetiden varit bra.

– Vi hann reflektera över vilka utmaningar som fanns, så vi var redo.

Tänker tillsammans

Hon tycker det är roligt att arbetslaget blivit större, även om de närmaste arbetskamraterna fortfarande finns i den egna hemvisten.

– Vi behöver tänka tillsammans i förskolan, det är superviktigt! Sen är Martina som rektor väldigt skicklig som organisatör, det betyder mycket.

Den nya förskolan öppnade i början av januari och har fyllts på med barn och personal allt eftersom. I augusti räknar Martina Unger med att alla hemvister är i gång.

Givetvis finns det också utmaningar med att öppna en ny, stor förskola, konstaterar Martina Unger.

– Allt kan förstås inte vara perfekt i början, men vi vet vart vi vill! n n n skopet 11

Chefer får tydligare HR-stöd Tidigare vände sig kommunens chefer till en allmän HR-funktion. Nu har varje chef en dedikerad HR-partner som ger stöd i personalfrågor.

– Det är tydligare och jag får snabbare hjälp, konstaterar Eva Axehult, enhetschef för äldreboendet Skottsundsbacken.

Text: Olof Axelsson Foto: Privat

V

id årsskiftet sjösattes den nya HR-organisationen för Sundsvalls kommun. Tidigare vände sig kommunens chefer till en allmän HR-funktion på Servicecenter eller till förvaltningarnas HR-stöd när de behövde stöd i personalfrågor.

Frågorna fördelades mellan en grupp HRmedarbetare allt eftersom de kom in.

Nu finns i stället tre så kallade HRteam inom avdelningen HR på kommunstyrelsekontoret.

Varje team ansvarar för ”sina” förvaltningar. I teamen finns 18 HR-partners som har hand om omkring 20 namngivna chefer vardera.

Tydligare kontaktvägar

För Eva Axehult, enhetschef på äldreboendet Skottsundsbacken, har det betytt enklare och tydligare kontaktvägar.

– Förut använde jag en e-tjänst när jag behövde stöd i HR-frågor, och sedan

fick jag en återkoppling efter några dagar. Oftast av olika personer. Nu kan jag bara mejla eller ringa Ulf och får snabb återkoppling, säger Eva Axehult.

Hon syftar på Ulf Fagerström, HRpartner i det team som arbetar med förvaltningarna Vård och omsorg samt Individ och arbetsmarknad.

– Jag ser bara fördelar med förändringen, säger Eva Axehult.

Bredare uppdrag

Även Ulf Fagerström är positiv till det nya arbetssättet.

– Tidigare arbetade jag mot alla förvaltningar. Jag försökte jobba kontinuerligt med vissa chefer, men det är svårt när det kommer in löpande ärenden, säger han.

Han uppskattar direktkontakten med cheferna.

– Kortare kontaktvägar utan mellanhänder gör arbetet effektivare, konsta-

terar Ulf Fagerström, som tidigare hade titeln HR-konsult.

Han beskriver det nya uppdraget som HR-partner som betydligt bredare.

– Nu arbetar jag exempelvis även med löneöversyn och samverkansfrågor.

Jag får bredda min HR-kunskap vilket är jätteroligt.

Vad händer om du blir sjuk, vem tar över ”dina” chefer?

– Jag kommer överens med någon i mitt team, så det blir ändå färre kontakter än tidigare, säger Ulf Fagerström.

Förutom HR-teamen, som alltså arbetar med chefer i vissa förvaltningar, finns fyra tvärfunktionella processteam som leds av HR-stab och som bidrar i HR-stabens arbete med att ta fram HR-processer, riktlinjer och utredningar inom olika arbetsgivarområden.

– Det är viktigt för att vi ska jobba enhetligt. Jag tillhör teamet för arbetsrättsliga frågor, säger Ulf Fagerström. n n n

NY HR-ORGANISATION Förutom de tre HR-teamen med sammanlagt 18 HR-partners, kompetensutvecklare och HR-administratör finns även en HR-stab bestående av tolv personer, varav tre HR-chefer som leder var sitt team. Både teamen och staben är enheter på avdelningen HR. Rekrytering samt lön och pension tillhör, som tidigare, servicecenter.

frågor som kommunen tagit ställning till. Exempelvis vad som gäller kring arbetskläder eller var det finns mer information om tjänstledighet.

Medarbetare som har frågor kring individärenden ombeds kontakta Lön och Pension.

HR-direkt

Lön och Pension

HR-DIREKT SVARAR PÅ ALLMÄNNA HR-FRÅGOR

060-19 19 19

060-19 26 00

Sedan årsskiftet finns en ny telefonsupport för både chefer och medarbetare, HR-direkt. De ger svar på arbetsgivar­

Tel.tid: vardagar 8.30–12.00

Tel.tid: vardagar 9.00-12.00

hrdirekt@sundsvall.se

lonochpension@sundsvall.se

12 skopet

Hallå där… … Helena Berg, samordnare för rekryteringen av sommarvikarier till vården.

Hur många sommar­ vikarier söker ni?

– Vi behöver omkring 500 personer.

Helena Berg, utredare på vård- och omsorgsförvaltningens kansli, är koordinator för kommunens tillfälliga bemanningsenhet

Vilka verksamheter handlar det om?

– Det gäller hemtjänst, äldreboenden, omsorg för unga och vuxna med funktionsnedsättning och personlig assistans i alla kommundelar.

Vilken profil söker ni?

– Vi söker ansvarfulla och självständiga personer som är intresserade av att arbeta med människor. Det är meriterande – men inget krav – att ha utbildning eller erfarenhet inom vård- och omsorgsområdet, förskola eller annat socialt eller pedagogiskt arbete. Man ska ha fyllt 18 år när man tillträder sin tjänst.

Hur går rekryteringsarbetet till?

– Kommunens tillfälliga bemanningsenhet gör urval, bakgrundskontroll, kandidatintervjuer och tar in hälsodeklaration och referenser. Enhetscheferna får kandidaterna presenterade för sig och gör sedan en egen andra intervju samt anställer. Efter att chef anställt tillhandahåller bemanningsenheten också en webbutbildning till alla sommarvikarier, där bland annat basala hygienrutiner ingår.

Hur har coronapandemin påverkat arbetet?

– Vi gör intervjuer på telefon i stället för att träffa kandidaterna. Ett vanligt år hade vi också marknadsfört sommarvikariaten på skolor och rekryteringsmässor. Nu satsar vi enbart på marknadsföring via sociala medier och jobbsidor på webben.

Sista ansökningsdag är 31 mars.

Använd denna e-tjänst Ulf Fagerström är en av kommunens 18 HR-partners som stöttar chefer i personalfrågor.

https://recruit.visma. com/spa/sv/public/ apply?guidAssignment=3406b08b389e-4168-8cc6a18d59f44f75&forcelocale=true skopet 13

EFTER JOBBET

Cecilia jagar både munskydd och orre Dagarna ägnar hon åt munskydd, visir och handsprit, kvällar och helger åt jakt, matlagning och sömnad.

Cecilia Sjölund säger det själv: – Jag har väl lite fler timmar på dygnet än andra.

Text: Ingela Hofsten Foto: Therése Ny

Vilken utsikt! Fotograf Therése och jag utropar det i kör. Vi har kört på en allt smalare väg kantad av snötyngda träd, enligt väganvisningen ”man tror att där kan ingen bo, men fortsätt”.

Och så, alldeles ovanför en brant, ligger ett svartmålat trähus med storslagen vy över Indalsälven och Vättaberget.

Hundskall bekräftar att vi kommit rätt.

Som hängiven jägare har Cecilia Sjölund tre finska spetsar som nu hoppar i hundgården, ivriga att få hälsa. Men de får vänta. I femtongradig kyla får intervjun ske inomhus, på avstånd.

Cecilia Sjölund visar oss upp till övervåningen, där hennes arbetsplats delar utrymme med sovrum och vardagsrum.

– Jag får vara glad över att jag har ett eget skrivbord, säger hon och syftar på alla som blivit tvungna att jobba hemifrån under det senaste året.

Ingen restid

För hennes del är det positivt att kunna utföra merparten av sitt arbete här hemma.

Då slipper hon köra de sex milen till jobbet.

Men att det skulle bli hemarbete för henne var inte alls självklart. Som specialistundersköterska hade hon nyss börjat arbeta på aktivitetscentret Knuten i Nacksta i mars 2020, då hon fick ett telefonsamtal: Kunde hon tänka sig att bli logistiksamordnare för skyddsutrustningen i kommunen? En halv vecka senare hade hon bytt arbetsuppgifter.

14 skopet

hon inte tog semester på hela sommaren, Då i början handlade det dessutom mest och bara ett par veckor i höstas. om att göra allt för att fylla på lagren, som – Under älgjakten. var i stort sett tomma. Det gick rätt snabbt Såklart. Det andra skälet till att vi är här att beställa det som behövdes, men en och är att Cecilia Sjölund är hängiven jägare, annan nit gick hon på. Som då hon hade något som såväl hundarna som beställt skyddsföralla uppstoppade djur inne i huset kläden och packade CECILIA SJÖLUND hintar om. Med en jagande pappa upp något som Yrke: Specialistundertyckte hon redan som barn att visade sig vara regnsköterska med inriktning smaken på vilt överträffade allt ponchos. Lyckligtvis äldres hälsa. annat kött. Hon följde visserligen hade inköpsenheten För närvarande logistikinte med fadern på jakt, men snart (tidigare upphandsamordnare för skydds­ var hon hjälpreda då djuren skulle lingsenheten) köpt in utrustning inom Vård- och tas ur, flås och styckas. förkläden från flera omsorgsförvaltningen.

Sin egen jägarexamen tog olika leverantörer. Ålder: 43 hon som 23-åring, och för elva – Så det löste sig Bor: Liden år sedan skaffade hon sin första snabbt. Jag har haft Familj: Sambo. finnspets, tiken Foxy lady. Nuotroligt bra hjälp mera jagar hon tillsammans med från inköpsenheten! sin sambo som, inspirerad av henne, också I dag handlar jobbet bland annat om att tagit jägarexamen. föra logg över misstänkt smitta hos persoOch älgjakten i all ära – allra helst ägnar nal och brukare, om att hålla sig uppdaterad hon sig åt det som brukar kallas jaktens på alla riktlinjer och att se till att de olika Rolls-Royce; jakt på skogsfågel, det vill enheterna får den information de behöver. säga orre och tjäder.

Det mesta sköter hon alltså hemifrån (”jag – Man måste ha alla sinnen på helspänn. sitter i webbmöten och telefon mest hela Smyga fram. De sitter i träden och ser och dagarna”) men ibland behöver hon åka in till kommunhuset, till exempel för att träffa hör minsta rörelse. Om jag märker att det vore bättre att närma sig från ett annat håll den person som arbetar med logistiken på kan jag inte gena, utan måste först gå eller lagret för skyddsutrustning. skida tillbaka i mina egna spår tills fågeln Hon påpekar att Sundsvalls kommun är inte kan uppfatta mig längre. den enda i regionen som satsat på en sådan Under sensommar och höst jagar Cecilia här samordnare.

Sjölund varje helg och några kvällar i – Det var smart! Men det är skört, för det är ju bara jag, säger hon och berättar att veckan, men när vi besöker henne har

Cecilia Sjölunds viltmeny på fäbodvallen

• Råbiff på orre

• Grillat tjäderbröst med kantare llrisotto, grillad sparris och rödvinssås • Ljummen knäckig blåbärspaj med hemkokt vaniljsås RÅBIFF PÅ ORRE ELLER VILT/NÖ TKÖTT Se till att köttet har varit fryst i mins t 48 timmar innan ni börjar att serve ra det rått för att eliminera risken för para siter.

Håll också väldigt god hygien och förvara det hackade köttet i kylen tills det ska serveras.

fågeljaktssäsongen, som pågår till sista januari, nyligen tagit slut. Hon skulle kunna jaga mård och räv, men en så här snörik vinter klarar inte hundarna att springa i skogen, så för närvarande ligger gevären på hyllan.

Inga fritidsproblem

Men Cecilia Sjölund har inga fritidsproblem. Förutom att hon är ordförande i Medelpads skällande fågelhundsklubb och sekreterare på riksnivå, har hon kvar det skrädderiföretag hon drev innan hon utbildade sig till undersköterska. Syateljén finns kvar i ett av uthusen, även om hon inte hunnit ta några beställningar det senaste året.

Egentligen har det inte funnits tid för andra slags uppdrag heller, men när hon i höstas fick en cateringbeställning kunde hon inte motstå frestelsen. Matlagning är nämligen ett annat stort intresse, ärvt från mamma kockan. Denna gång handlade det om att på en dags varsel fixa två utomhusluncher och två trerättersmiddagar till tolv jägare.

– När jag kom dit fick jag höra att två av dem var krögare. Å, shit, tänkte jag.

Men Cecilia Sjölund är uppenbarligen en person som blir sporrad av sådana utmaningar.

– Efteråt fick jag veta att jag hade utökat deras smakpalett.

Vad de fick? Jo, bland annat råbiff på orre. Egenskjuten, förstås. n n n

4 portioner Råbiff 200–250 gram orrbröst utan hinno r (eller ryggbiff från klövvilt eller nötkreatu r)

1 tsk dijonsenap ½ rödlök

Svartpeppar och salt n Skiva och skär köttet i mycket små tärningar som ni sedan låter knive n hacka över lite. Det ska vara ett fint hack at kött som har lite textur kvar. Hacka rödlö ken mycket fint. Blanda ihop kött, rödlö k, dijonsenap, salt och svartpeppar. Ställ skålen i kylen tills ni är klara för upplägge t.

KARLJOHAN-MAJONNÄS 1 ägg ½ tsk dijonsenap 2-3 tsk limesaft 1 msk torkat karljohan-smul 2 dl rapsolja Salt och svartpeppar Alla ingredienser ska vara rumstemp ererade. n Lägg allt i en skål och kör med stavmixer så binder sig majonnäsen.

Smaka av.

Lägg i en spritspåse och förvara i kylen. All majonnäs går inte åt men den är god till annat också.

FRITERAD KAPRIS 50 gram kapris ½ dl rapsolja n Hetta upp oljan i en stekpanna och lägg i kaprisen, vänd runt och låt den bli ganska hårt friterad. Ta upp nån kapris och lägga på ett papper. Är den lite hård och frasslig är de klara. Låt kaprisen rinna av på hushållspapper.

FRITERAD POTATIS 2 mellanstora potatisar (helst man

2 dl solrosolja

del)

Salt n Tvätta potatisarna ordentligt, men skala dem inte. Skär dem i cirka 2 mm grova stavar. Lägg i kallt vatten cirka 30 minuter för att dra ur stärkelsen. Häll av vattnet och torka dem med en kökshand duk eller hushållspapper.

Hetta upp olja i en gryta till 160 grader (om man inte har termometer, gör brödprovet: lägg i en brödbit. Om den börjar fräsa lite är oljan het nog.) Lägg i potatisen och vänd runt några gånger tills den är gyllenbrun och fraslig. Ta upp och låt rinna av på hushållspapper.

UPPLÄGG Ärtskott och röd mangold eller finstr imlade ärtskidor 4 äggulor Gräslök n Placera ärtskott och mangold på tallrikarna. Skeda upp råbiffen ovanpå, gärna med hjälp av en multiring. Tänk på att inte packa köttet utan hantera det myc ket varsamt.

Gör en liten urgröpning i mitten av biffen, där du placerar en rå äggula.

Lägg på friterad kapris och sprit sa ut majonnäsen. Strö på lite färsk gräs lök.

skopet 15

ALLÉGÅRDEN KL. 08.19 ■ Till och med sista mars är Carina Malmrot Selin, distriktssköterska, en av dem som inom kommunen vaccinerar personer i fas 1. Dagens leverans av tio doser har precis anlänt till Allégården och Carina och hennes kollega Maria Block ska alldeles strax bege sig hem till dagens patienter.

– Det har gått jättebra, verkligen. Alla gör så gott de kan för att allt ska funka, säger hon.

När dagens doser anlänt har de sex timmar på sig att använda vaccinet, från tiden som det står att de blandats. Vilket kan vara stressigt om det kommer många doser samma dag.

– Sköterskorna planerar så gott de kan utifrån var patienterna bor, så det brukar flyta på bra. Ännu så länge är det ingen som tvekat, eller rent av ångrat sig när Carina kommit.

– Alla vill ha vaccinet, blir så glada när vi kommer och säger att de längtat efter oss. Vi får kommentarer som att nu får jag friheten tillbaka och en patient hade tänt ljus och ställt fram svenska flaggan för att fira att svensk sjukvård fungerar så bra.

Då blir man glad.

Carina beskriver att många känt och känner sig ensamma av att ha suttit isolerade sen pandemin bröt ut.

– De vill umgås med barn och barnbarn. Och med det i tankarna så känns ju det här arbetet väldigt viktigt, värdefullt och roligt för mig att få vara en del av. ån skillnad, säger Carina.

Text och foto: Thérese Ny

Carina Malmrot Selin ser till att Sundsvalls äldsta får skydd mot covid-19.