Sociala mediers fel att vi mår sämre

”Jag mår inte så bra”, tårar, ångest. Detta är bara lite av det som dagligen dyker upp i flödet på sociala medier. Kända profiler delar med sig av bilder, inlägg eller videor som belyser just deras psykiska hälsa, eller ska jag säga ohälsa. Finns det verkligen inget annat att sprida och dela med sig av än måendet?

Att psykisk ohälsa är en stor del av mångas liv är varken oväntat eller okänt. Jag tror att vi alla kan vara överens om att de senaste åren har den psykiska ohälsan verkligen exploderat samtidigt som sociala medier fått allt större och större fäste bland världens befolkning. Frågan är om det bara är ett rent sammanträffande eller faktiskt har ett samband. Visserligen känns det oerhört märkligt att påstå att det är en ren slump att den psykiska ohälsan ökat samtidigt som sociala medier fått framfart i samhället utan att något som helst samband finns mellan dessa två.

Jag själv använder mig dagligen av flertalet sociala medier såsom exempelvis Snapchat, Instagram och ibland även Facebook. Det går knappast att missa hur det dagligen strömmar hat både öppet som stängt. Kanske är det detta som är boven i dramat? Eller kanske faktumet att desto fler offentliga personer som publicerar och belyser psykisk ohälsa påverkar andra till att själva må dåligt? Det handlar i främsta hand inte bara om offentliga profiler utan även olika sammansättningar på sociala medier. Är man inte ”en av dem” så hamnar man lätt utanför, och utanförskap är inget som någon vill känna.

Nä, skärpning. Det är bättre att hjälpa än att stjälpa. Finns det verkligen inget annat att dela med sig av än måendet?

Text & ikon: Felicia Jansson

I dagens samhälle används sociala medier som ett nätverk för att hålla kontakt med människor runt om i världen, där vi lever våra liv bakom skärmen i alla dess former. Anonymiteten blir därmed en faktor och den personen du utger dig för att vara på sociala medier skapar en konstgjord verklighet.

Idag definieras anonymiteten till att vi inte kan identifiera vem en person är med säkerhet. Den ständiga sociala anonymiteten i de kroppslösa forumen ger oss en bild av den gömda sanningen, där tillgången och lättheten till att nå fram till dem oskyddade användarna är ett faktum, och därmed möjlighet att utsätta dessa personer för fara menar forskare på Umeå Universitet i deras studie om “Vem blir du på nätet?”. Dem som är de mest utsatta på sociala medier är barn och unga personer som inte har samma konsekvenstänk som en vuxen person. Detta kan leda till många problem och i värsta fall blir man utsatt för brott.

I allt yngre åldrar blir barn och unga introducerade till sociala medier, och därmed utsattheten som följer. Utsatthet kommer i en lång lista. Några faror som kan uppstå för barn och unga är mobbning, pedofili, bedrägeri, nätfiske och publicering av privat information. Mobbning är den allra vanligaste typen av fara på nätet säger Sällskapet För Mediefostran Rf i deras dokument om “Unga och sociala medier”. Inte lång ifrån kommer pedofili i samband med nätfiske och bedrägeri, bland annat att dela med sig av privat information som kan leda till konsekvenser i den utsattas framtida liv.

I dagens samhälle blir unga personer kära för det mesta på sociala medier, med hjälp av Instagram, FaceBook och Snapchat, men även genom olika dejtingsajter så som Tinder, Yellow och många fler. Där stöter man på många olika personligheter och identiteter, men vem sitter på andra sidan skärmen. Online kärlek lever på ideal, ideer och förhoppningar där den totala bilden av personen saknar nyanser.

Överallt på nätet finns det personer som utnyttjar sin anonymitet för att skydda sin identitet. Nätfiske handlar om att framstå till att vara en person som man egentligen inte är, exempelvis genom att använda sig av en annan persons bilder, annat namn och mycket mer. Detta är något som sker hela tiden som är en skräck för många, framförallt när det är känslor som är inblandade exempelvis, förhoppning till kärlek. På nätet är det inte heller ovanligt att barn och unga, utan medvetenhet, stöter på pedofiler. Dessa personer har en attraktion till barn. De kan göra vad som helst för att få sina behov tillfredsställda och sociala medier är därmed den perfekta chansen för dem att utnyttja deras makt. Pedofiler vet exakt vad dom ska säga och göra för att få det de eftersträvar. Många barn blir lurade och bedragna på privat och känslig information om dem själva, men inte bara det, dem blir missleda på den eventuella kärleken eller vänskapen som dem har skapat med pedofilen. Konsekvenserna som följer i resten av den utsattes liv är förnedrande, men det är aldrig offrets fel. Människor som ljuger om deras identitet missbrukar andras tillit och ger därmed även falska förhoppningar.

Numera handlar det oftast om att den första kontakten mellan personer sker på sociala medier där anonymiteten och identiteten är gömd bakom ett dolt ansikte. Vem man har kontakt med kan bara fantasin limitera. Vår fantasi sträcker sig längre än ögat kan nå och därmed kan vi tänja på de gränser som håller oss tillbaka, detta är på många sätt skrämmande. Hela det sociala nätverket har massor att erbjuda men med många faror, det är upp till var och en att sätta en gräns för sitt liv på nätet.

Text: Isabelle Håkansson

”Fantasin utrustar oss för att uppleva verkligheten innan ansiktet visat sig”

- Mary Richard