Issuu

PORT

R ÄT T:

TILLSAMMANS KAN VI MER

N REGAROE N LO G MCE IO FÄ LT B

EN RK W YO E N N F RÅ

RIKSDAGSPARTIERNA OM STUDIFÖRBUNDEN

HUNDEN

SOM FOLKBILDARE

STARTA BOKCIRKEL

VAD, HUR, VAR, VARFÖR?

HEJ ORSA!

Bygga demokrati från grunden DEMOKRATIVILLKOR

LEDARE: LEDARE:VILKA VILKAFRUKTER FRUKTERSKA SKAVI VIPLOCKA? PLOCKA

LIVEKARUSELLEN 1.2026

I N N E H Å L L NR 1.2026

Ingång

BYGGA DEMOKRATI FRÅN GRUNDEN

Luft mellan orden – och under vingarna ”HUR FÅR MAN LUFT MELLAN ORDEN? ” Frågan från en deltagare på

kursen Data för nybörjare har stannat i mitt minne. Det här var på 00-talet och kvinnan hade hela sitt liv arbetat i industrin. Fingrat på ett tangentbord hade hon aldrig gjort. Trots sin okunskap hade hon haft modet att anmäla sig till kursen.

OMSLAGSFOTO: Thomas Östlund BILD: ISTOCK

DET GÅR SÅ KLART att fnissa åt kvinnans fråga. Men titta på ditt eget tangentbord. Den långa vita knappen längst ner är helt blank, utan instruktioner. Hur ska en nybörjare veta att det är där mellanslagen, eller luften mellan orden, finns?

4 Bygga demokrati från grunden 10 Hunden som folkbildare 12 Närbild: Regan McEnroe 15 Starta bokcirkel

VAD SÄGER OSS detta? Jo, att kunskap som vi erövrat snabbt tas

16 Hej Orsa!

för given. Simma, virka, köpa tågbiljett på nätet… Tänk efter, du hittar säkert något i ditt eget liv som först verkat helt omöjligt, men efter ett tag är så självklart, att vi knappt minns hur det kändes innan vi lärde oss.

20 Val 2026: Partierna om studieförbunden

I DET HÄR NUMRET av Cirkeln besöker vi Studiefrämjandet i Tensta,

C I T E R AT FO TO : JAR I KO IVI ST O

där de flesta deltagare har rötter i ett annat land. Det var där jag kom att tänka på kvinnan som saknade luft mellan orden. Det självklara för oss infödda kan verka obegripligt för den som är ny i Sverige. Förutom att ett nytt språk ska erövras, dyker det upp hundratals mindre och större frågor om hur det svenska samhället fungerar. På Kvinnornas Bildningshus kan frågetecken och obegripligheter rätas ut. Luft mellan orden kan bli till luft under vingarna. THOMAS ÖSTLUND REDAKTÖR

cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 8 500 cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 47.

cirkeln

22 Nya demokrativillkor STARTA BOKCIRKEL

l Känn dig själv.

l Inget till överdrift.

l Tvärsäkerhet leder till förfall. TRE VISDOMSORD FRÅN APOLLONTEMPLET I DELFI

”Försöka leva så att summan av vänliga, generösa och hoppfulla tankar och, inte minst, uttrycken för dem, ska väga tyngre än alla mina hopade ilskor och gnälligheter.” GUNNEL VALLQUIST UR ”STEG PÅ VÄGEN”

redaktör Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@thomasostlund.se art diressctor Ninni Oljemark ninni@kombinera.se

ansvarig utgivare Andrea Rodriguez Studiefrämjandet

tryck Ljungbergs Tryckeri, Klippan

omslagsfoto Thomas Östlund

papper Munken Kristall. Tillverkat på Munkedals pappersbruk

internet studieframjandet.se/cirkeln

issn 0282-135

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan. Detta nummer är presslagt i augusti 2026.

BILD: ISTOCK

HÖST MED STUDIEFRÄMJANDET

DELA LIVET

EN STUND AV SAMTAL SAMTAL GÖR LIVET rikare. Här

träffas ni i små grupper vid fem tillfällen för att, utifrån olika teman, reflektera, dela erfarenheter och fika tillsammans.

UMEÅ START 10 SEPTEMBER

Stickkurs, skrivcirkel eller varför inte Jägarskolan? Möt hösten med nyfikenhet på att lära dig något nytt. Här ett litet urval av allt som händer. På www.studieframjandet.se hittar du mycket mer!

Vandra nära stan

utmärkt sätt att möta naturen, även nära våra tätorter. Under en kort vandring på 2–3 kilometer ger turguiderna Linus och Marie tips och inspiration för dig som vill ge dig ut på vandringstur. UPPSALA 3 OKTOBER

VÄLKOMMEN TILL GO:NIGHT, en spännande vampyrlajvskampanj som utspelar sig i Göteborgs mörka skuggor. Lajva in i en värld av intriger, hemligheter och maktspel – där varje ord kan vara lika farligt som en dolk.

GÖTEBORG 5 DECEMBER

EN SKRIVKURS som kombinerar

lekfullhet, hantverk och utveckling! Här får du utforska allt som gör en berättelse levande: dramaturgi, karaktärer, miljö, gestaltning, dialog, stil och redigering. Sex träffar, nybörjare välkomna.

FRÅN SKOTT TILL FRYS

ATT VANDRA ÄR POPULÄRT , och ett

VAMPYRLAJV

SKRIVANDE

VISBY START 8 SEPTEMBER

Många arrangemang genomförs i samarbete med det lokala föreningslivet. BILD: UNSPLASH

Lekfullt

BILD: ETC

MÖT JOAKIM MEDIN

UNDER EN INTENSIV DAG går ni ige-

nom hela kedjan med hanteringen av det nyskjutna klövviltet, fram till att det är styckat och klart för frysen. Både för nya och erfarna jägare i Svenska Jägareförbundet. Kursen är full, men sätt dig på väntelistan.

VÅREN 2025 satt journalisten Joakim Medin fängslad i Turkiet, anklagad för att ha förolämpat president Erdogan. Utifrån sin bok Fängslad berättar han om sina erfarenheter, om pressfrihet och om Turkiets repressiva politiska system.

FALUN 24 OKTOBER

VARBERG 15 SEPTEMBER

KULTUR I VÄGGARNA

SPÄNNANDE studiecirkel där ni under fyra träffar pratar om vad det betyder att leva tillsammans i ett mångkulturellt samhälle. Här kan ni inspireras av varandra i fråga om mat, heminredning, umgängesvanor och traditioner.

LIDKÖPING START 14 SEPTEMBER BILD: UNSPLASH

TIPS OCH TRICKS MED

BILD: UNSPLASH

LÄR DIG

sticka

hunden

TRE KVÄLLAR med stickor och garn.

STÄRK SAMARBETET med din hund. Här väntar en kurs med mycket skratt, glädje och lustfylld träning. Studiefrämjandet har verksamhet med hundägare över hela landet, ofta i samverkan med lokala hundklubbar.

Här får du under sakkunnig ledning lära dig grunderna i stickning och komma igång med ett eget stickprojekt.

STOCKHOLM START 8 OKTOBER

MULLSJÖ START 4 NOVEMBER BILD: MOSTPHOTOS

JÄGARSKOLAN DEN POPULÄRA Jägarskolan som

leder fram till jägarexamen ges på många håll i landet och i olika former. I Sveg i Härjedalen startar en kurs i november. Jägarskolan genomförs i samarbete med Svenska Jägareförbundet.

SVEG START 9 NOVEMBER

TRÄDGÅRDSLIV

LIVRÄDDNING FÖR JEANS

FÖRELÄSNING där Klas Kihlber, chefredaktör för tidningen Trädgårdsliv, berättar och visar bilder från vackra trädgårdar i Europa. Vi får också höra om hans eget trädgårdsliv.

LAPPA, LAGA och gör om i stället för

KATRINEHOLM 21 OKTOBER

KULTURPUNKTEN BROMÖLLA START 23 SEPTEMBER

att slänga. Här kan du förlänga livet på dina kläder. Varför inte förnya dina plagg med broderi och textiltryck? Ta själv med de kläder du vill ge ny design.

BYGGA DEMOKRATI FRÅN GRUNDEN DET PRATAS OM VALET, i medierna och kring middags

borden. Men demokratin är större än att rösta vart fjärde år. ”Vi måste demokratisera demokratin”, menade den legendariske folkbildaren Gösta Vestlund och syftade på att vidga människors demokratiska inflytande i vardagen. Studiefrämjandet hakar nu på denna tanke. Följ med till Tensta i Stockholm och träffa tre engagerade kvinnor som med folkbildningens metoder vill stärka människors egenmakt – i deras liv och i samhället.

cirkeln

Den som ska beskriva socioekonomiskt utsatta områden riskerar att köra i diket. Å ena sidan går det inte att blunda för problem och utmaningar, med kriminalitet, arbetslöshet och fattigdom. Å andra sidan gäller det att inte stigmatisera och svartmåla, att inse att det finns mycket positiv kraft i dessa områden. Vardagsverkligheten lämpar sig sällan för svartvita generaliseringar. Studiefrämjandet är det enda studieförbundet med egna lokaler i Tensta, ett stenkast från tunnelbanestationen. Verksamheten har olika inriktningar och förgreningar till flera områden i stadsdelen Järva. Det som pågår här kan beskrivas som ett demokratiskt grundarbete, utifrån tanken att ett demokratiskt samhälle i sina minsta be-

STADSDELEN JÄRVA

• Järva stadsdelsområde tillhör • • •

ståndsdelar består av fria människor med egenmakt och delaktighet.

KVINNORNAS BILDNINGSHUS för lärande och gemenskap

– VI VILL GÖRA KVINNORNA MER FRIA . Jag ser våra deltagare som oslipade diamanter. Så beskriver Alma Adan arbetet på Kvinnornas Bildningshus i Tensta. År 2025 deltog cirka 250 kvinnor i studiecirklar i skiftande ämnen – svenska, engelska, data, odling och sömnad är några av dem. Nya cirkelämnen och aktiviteter dyker upp hela tiden, när behov uppstår. Cirkelledarna har en nyckelroll för att få grupperna att trivas. Alla studiecirklar sker på svenska och när språket haltar hjälper deltagarna varandra.

Alma Adan är folkbildningsutvecklare på Studiefrämjandet. Hon bor själv i Tensta och mycket som händer på Kvinnornas Bildningshus kretsar kring henne. Deltagarnas livssituation skiftar, men enligt Alma Adan finns gemensamma nämnare. – Kvinnorna har rötter i andra länder och här i Sverige har de ofta levt isolerade i sina familjer. Många har låg självkänsla och känner att de inte har någon riktig plats i samhället, säger hon. FÖR MÅNGA AV DELTAGARNA blir Kvinnornas

Bildningshus en väg vidare till utbildning eller arbete. Annika Hamilton har under många år arbetat på Studiefrämjandet. Hon ser Kvinnornas Bildningshus som en språngbräda in i det svenska samhället. – Mycket som är självklart för oss in-

Stockholms stad och består av ett tiotal bostadsområden, däribland Rinkeby, Tensta och Husby. Totalt har Järva stadsdelsområde cirka 95 000 invånare. I Tensta är 60 procent av invånarna utrikes födda. I riksdagsvalet 2022 var valdelta gandet 55,3 % i stadsdelen Järva, en minskning med cirka 5 % jämfört med 2018. I Sverige som helhet var valdeltagandet 84,2 %. Delar av Järva har av polisen definierats som särskilt utsatta. På senare tid har situationen förbättrats, bland annat med en nedgång i grova våldsbrott och stölder. ”Vi ser en väldigt positiv utveckling av Järva som område”, sade Maria Sundström, före detta polisområdeschef för Järva till SVT i mars 2026.

födda är obegripligt för den som kommer till Sverige. Att navigera i ett nytt land är inte enkelt. Jag tycker alla ska känna till sina rättigheter och skyldigheter och kunna göra din röst hörd i landet där du lever, säger hon. Annika Hamilton menar att Kvinnornas Bildningshus står för ett demokratiskt grundarbete, som följer folkbildningens traditioner i en ny tid. – Rent samhällsekonomiskt spar vi pengar, men viktigare är att vi skapar » människovärde.

cirkeln 5

TILIA BIRKNE »

Utvecklad demokrati genom Community Organising

– DET MÅSTE FINNAS möj Deltagarna placeras i två cirklar, så att ligheter för människor att två personer sitter mitt emot varandra, påverka sitt lokalsamhälle och får en fråga att prata om under ett och sin vardag. Här kan och par minuter. När tiden är slut får du en vill vi i Studiefrämjandet spela en roll. Det ny person framför dig och en ny fråga att säger Tilia Birkne, verksamhetsstrateg på prata om. Den som leder övningen har Studiefrämjandet. förberett frågor, anpassade till gruppens Studiefrämjandet har samarbetat med behov. brittiska Citizens UK för att testa hur de – Med glimten i ögat är det lite som ras metod för Community Organising kan speed dating för civilsamhället. Det blir fungera här i Sverige. Metoden bygger på spännande möten där alla som deltar får fem steg (se ruta, sid 7). Grunden är att komma till tals. Ofta upptäcker vi att vi samla föreningar och grupper som inte har saker gemensamt även med personer tidigare samarbetat, och att tillsammans som har olika bakgrunder, erfarenheter DESSA VÄGVISARE HAR TAGITS FRAM GEMENSAMT AV DELTAGARNA I CIRKELN: identifiera sådant som behöver förbättras och värderingar, säger Tilia Birkne. i lokalsamhället. Det kan gälla lekplatser, I STORBRITANNIEN har arbetet med Com busstider, idrottshallar, trygghetsfrågor munity Organising lett fram till att många – allt utifrån vad människor själva vill medborgardrivna förslag blivit verklighet. förändra. – Jag tror att vi i studieförbunden har FÖR ATT LYCKAS BEHÖVS TILLIT, och för en viktig roll för att skapa delaktighet och att tillit ska uppstå måste människor samhällsengagemang, inte bara i valtider. mötas och lära känna varandra. Tilia I Citizens UK brukar de säga att ”den som Birkne har tillsammans med kollegorna inte tar plats vid bordet blir själv en del av använt Weaving trust – en metod för att menyn”, säger Tilia Birkne. l skapa samtal och möten över olikheter. Studiefrämjandets arbete med Community Människor från olika grupper och fören Organising sker i samverkan med studieför ingar samlas under ett par timmar för bundet Bilda och Umeå folkhögskola. Satsning en har fått stöd från Folkbildningsrådet. att prata och börja lära känna varandra.

DRIFTIGA DRIVKRAFTER för folkbildning i Tensta. Från vänster: Annika Hamilton, Alma Adan och Maha Al Haddad.

EN DEL MÄN var i början lite misstänksamma

PÅ DEMOKRATIDAGARNA i Tensta i våras genomförde Studiefrämjandet övningen Weaving Trust med elever från Tensta gymnasium. Även Leonid Yourkovskij, riksdagsledamot för sverigedemokraterna, deltog. En spännande övning och ett bra sätt att samtala med varandra, tyckte han.

» ALMA ADAN BETONAR studiecirkelns pedagogik, med fokus på deltagarnas aktiva medverkan, som en nyckel till framgångarna. – Det är ett fritt men ändå organiserat sätt att studera. Vissa vill komma och gå lite hur som helst. Men då lär de sig ingenting. 6

cirkeln

Att genom cirkelstudier stärka kunskapen är en central del av verksamheten. Gemenskapen och det stöd som kvinnorna ger varandra är minst lika betydelsefullt. – Här bygger vi självförtroende, säger Alma Adan.

till Kvinnornas Bildningshus. ”Vad gör min fru där egentligen?” Alma Adan har fått frågan flera gånger, och beskriver hur hon bjudit in männen och mött deras frågor. Deras inställning vänder för det mesta när de ser vad verksamheten går ut på. Även svårare fall som hedersrelaterat våld i familjerna kan komma upp till ytan. – Vi sopar inget under mattan här, men det gäller att hantera det på rätt sätt. Det handlar både om individuellt stöd och förebyggande arbete. Alma Adan berättar att hon bjöd in män till ett samtal om jämställdhet. – Ingen kom, så jag bjöd in till ett nytt möte på temat ”mannen som centrum i familjen”, då kom det folk. Vi pratade om värderingar och om män som förebilder. Det var ett bra möte. Att prata löser inte alla problem, men är steg på vägen.

BIL D : G ÖTE BO RG S U NIV E RSITE T

STUDY ACTION för förändring i lokalsamhället

– FÖR MIG KLICKADE DET när jag i Birmingham mötte organisationen Citizens UK. Jag såg hur föreningar och grupper arbetar tillsammans för att öka tryggheten i ett utsatt bostadsområdet. Nyckeln var tillit och tro på att saker går att förändra. Maha Al Haddad är folkbildningsutvecklare på Studiefrämjandet i Tensta. Hon berättar om hur de brittiska tankarna om Community Organising nu slagit rot i stadsdelen Järva, under namnet Study Action. Grundidén är att samla människor och få igång ett konkret förändringsarbete, utifrån vad de själva uppfattar som problematiskt i sitt bostadsområde. Ett exempel finns i Järvastadsdelen Husby. Där kände många av de boende en påtaglig otrygghet, med skadegörelse och allt färre

FEM STEG FÖR SAMHÄLLSFÖRÄNDRING GRÄSROTSRÖRELSEN Citizens UK har

utvecklat en modell för hur lokalt förändringsarbete kan genomföras i praktiken, genom så kallad Com munity Organising. Här är modellens fem steg i sammanfattning. 1. ORGANISERA: Samla lokala före trädare för föreningar och nätverk. Forma en grupp som tillsammans tar de fortsatta stegen i proces sen. Nyckelord är relationer, tillit och tro på att förändring är möjlig. 2. LYSSNA: Genom att fråga och lyss na tar gruppen reda på vilka frågor som berör människors vardag och vad som behöver förändras i lokalsamhället. 3. PLANERA: Omvandla insamlad information till en strategi för för ändring. Utbilda ledare och ta fram tydliga och genomförbara mål. 4. AGERA: Mobilisera människor för att utöva påtryckningar. Meto derna kan vara allt från manifest ationer och allmänna möten till namninsamlingar. 5. FÖRHANDLA: Sammanför besluts fattare med personer från civil samhället för att hålla makthavare ansvariga, framför åsikter och säkra löften om konkreta föränd ringar.

barn på lekplatserna i området. – Tidigare satt kvinnor i Husby utanför portarna och pratade med varandra, men den kulturen försvann på grund av rädsla. På Alla hjärtans dag stod vi utanför tunnelbanan och frågade folk vad de ville göra för att öka tryggheten, berättar Maha Al Haddad. SÅ FÖDDES INITIATIVET Rör inte min port i Husby. Det är en lokal kampanj som samlat intresserade personer och aktörer för att öka tryggheten och stärka grann gemenskapen. Nyckeln till framgång är, enligt Maha Al Haddad, att utgå från människors egna idéer och förslag på vad som behöver förändras. Tillsammans kan de hitta vägar framåt, till exempel via kontakter med fastighetsbolag, närings idkare i området och genom trygghetsvandringar.

– Vår uppgift i Studiefrämjandet är inte att lösa problemen. Vi kan samla människor, vägleda och ge stöd, men själva arbetet med att förändra, det måste människorna själva göra, säger Maha Al Haddad.

FÖRENINGSSTÖD I JÄRVA för att stärka civilsamhället

ETT TREDJE BEN i Studiefrämjandets folkbildningsarbete i Järva är att stödja och stärka det demokratiska föreningslivet i stadsdelen. Det sker i form av ett partnerskap mellan Järva stadsdelsförvaltning och Studiefrämjandet. Utmaningarna för föreningarna i Järva är på många sätt likartade de som finns i föreningar i andra delar av landet. Det är tufft att rekrytera ledare, styrelser och att få ekonomin att gå ihop. »

cirkeln 7

ANDREA RODRIGUEZ

Viktiga vägval för studieförbunden

– VI VILL BIDRA till att forma nya gemenskaper i samhället. Kvinnornas Bildningshus i Tensta och Kulturhuset Klos sen i Umeå är två exempel som visar hur folkbildning kan frigöra människors kraft och kreativitet. Det säger Andrea Rodri guez, förbundschef på Studiefrämjandet. Hon beskriver hur många människor idag känner sig maktlösa, både att påverka sin egen livssituation och samhället i stort. Därför behövs sociala sammanhang där människor kan växa och utvecklas.

– Det här är en klassisk uppgift för folk bildningen, lika aktuell nu som för hundra år sedan. Vi i Studiefrämjandet har valt att lägga resurser på folkbildning i utsatta områden och bland människor som inte av egen kraft kommer till oss. Det är ett arbetssätt som kräver stora insatser. Det betyder ofta fantastiskt mycket för delta garna, men ger sällan stora volymer i form av studietimmar, säger Andrea Rodriguez. Studieförbunden befinner sig i en brytningstid, menar Andrea Rodriguez. När anslagen minskar, måste studieförbunden

välja väg. Studiefrämjandets prioritering på kvalitet i stället för volym följer statens uttalade syfte med statsbidraget. – Jakten på volymer, där studieförbun den vunnit ekonomiska fördelar genom att förmedla resurser till föreningslivet i utbyte mot studiecirkeltimmar, har varit förödande. Vi har valt en annan väg och det värdesätts av många politiker jag pratat med. Inte minst uppskattas det av våra deltagare, där många för första gången får upptäcka folkbildningens möjligheter. l

CIRKLAR MED FÖRÄLDRAR I ETT NYTT LAND

”JAG SER VÅRA deltagare som oslipade diamanter”, säger Alma Adan på Kvinnornas Bildningshus i Tensta.

– I Studiefrämjandet är samarbete med föreningar vår hemmaplan. Genom partnerskapet med stadsdelsförvaltningen kan vi ge extra stöd och vägledning om hur en demokratisk förening är uppbyggd. Vi har tid att lyssna och komma med råd, säger Annika Hamilton på Studiefrämjandet. Ledarutbildning, ekonomi, stadgar, revision, styrelsearbete och utvärdering av verksamheten är något av det som Stu8

cirkeln

diefrämjandet kan ge råd om. Det handlar om hjälp till självhjälp, med målet att föreningarna ska utvecklas genom ideella krafter. FÖRENINGSLIVET I JÄRVA är kanske mer bety-

delsefullt än på andra orter, med de utmaningar som finns i stadsdelen. Inte minst handlar det om föreningarnas möjlighet att erbjuda fritidsaktiviteter för barn och

ATT VARA FÖRÄLDER är inte lätt. Att vara förälder i ett nytt land gör det inte enklare. Sedan många år använder Studiefrämjandet det egna materialet Älskade Barn på många platser i landet. I Tensta arbetar folk bildningsutvecklarna Fadwa Aqel och Musa M. Isse med studiecirklar och föreläsningar för föräldrar. Särskilt fokus har de på föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsätt ning, NPF. – Vi vill stärka, stötta och ta bort skammen. Vi från Studiefrämjandet har lättare än andra att nå ut till för äldrarna. Många med utländsk bak grund bär på en rädsla för myndig heter, särskilt om det finns problem i familjen, säger Fadwa Aqel.

Föräldraverksamheten ingår i ett partner skap mellan Studiefrämjandet och Järva stadsdelsförvaltning. Läs mer om arbetet i Cirkeln nr 2.2025.

ungdomar, till rimliga priser och med bra ledare. – Nu kan vi sitta ner med de aktiva och tillsammans hitta sätt att stärka föreningarna, utifrån de behov som de har, säger Annika Hamilton. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

Grön scen på Bokmässan

Filmprojektet är ett samarbete mellan Studie främjandet och kulturföreningen Backbeat bolaget.

Mer info på www.bokmassan.se. Klicka dig fram till Grön scen.

BIL D : FRE D RIK TÖ RNQ V IST

Sandviken lärt sig göra film med regissö ren Lars Vega. Deltagarna har fått testa allt från manus och planering till foto och ljud. På den avslutande inspelningen deltog skådespelaren Lennart Jähkel. Arbetsnamnet på den färdiga filmen är Far och son. Den kommer att färdigstäl las under hösten. – Vi vill erbjuda ungdomar en ingång till eget filmskapande. Det måste finnas utrymme för smalare fritidsintressen även på en mindre ort som Sandviken, säger Philip Sterner på Studiefrämjandet.

FOLKBILDNING är huvudtema på årets Bokmässa i Göteborg den 24–27 september. På Studiefrämjandets Grön scen samsas klimat, hållbarhet, social hållbarhet och odling i levande samtal om vår gemensamma fram tid. Här är några av alla program punkter på Grön scen: Krisberedskap för husdjur – så här förbereder du dig. Läs- och skrivfrämjande för alla – för ett mer inkluderande samhälle. Från läskiga kryp till fascinerande superhjältar. Mer än en plats – om folkbildning ens mötesplatser i lokalsamhället. En framtid att längta till – fyra röster om omställning. Att återuppliva en bortglömd trädgård. Vad är sant och falskt i klimat politiken? Quis om artdöden och folkbildning för politiker.

Här skapas film

UNDER VÅREN har ett tiotal ungdomar från

BIL D : P E RNIL L A AND E RSSO N

notiser

• • • • • • •

•

TURNÉ FÖR OETABLERADE MUSIKER

LIVEKARUSELLEN är Studiefrämjan dets turné där oetablerade artister och band för möjlighet att stå på scen. Alla deltagare gör flera framträdanden, får feedback och kan knyta kontakter med andra musikintresserade. Under hösten kommer spelningar inom Livekaru sellen att genomföras i hela landet. – För vissa är Livekarusellen det allra första steget upp på en scen. För andra är det sista steget innan större scener tar vid. Oavsett var man befinner sig handlar det om samma sak – att få utvecklas både som livemusiker och människa, sä ger Ola Henriksson på Studiefrämjandet. Livekarusellen föddes i Östergötland 1987, då under namnet Rockkarusellen.

Dödskarusellen METAL MOT PSYKISK OHÄLSA

UNDER VÅREN genomförde Studiefräm

SIFFROR om verksamheten 2025 i de åtta statsbidragsberättigade studieförbunden 92 446 STUDIECIRKLAR 112 355 KULTURPROGRAM 321 495 CIRKELDELTAGARE 66 PROCENT KVINNOR BLAND CIRKELDELTAGARNA 19 PROCENT UTRIKESFÖDDA BLAND CIRKELDELTAGARNA 57 PROCENT AV CIRKLARNA INOM KONST, MUSIK OCH MEDIA BILD: ISTOCK

Källa: Folkbildningsrådet

jandet fyra endagsfestivaler för att bryta tystnaden kring psykisk ohälsa. Under paraplyet #ViBryterStigmat genomför des ”En kompromisslös festivalturné där tung musik möter föreläsningar, samtal och gemenskap”, skriver arrangörerna. Bandet Abandon Agony är tongivande i samarbetet där även Hjärnkoll Örebro län och Hjälplinjen deltar.

Se filmen Dödskarusellen av Alexandra Petersen som var med på turnén. Finns på www.studieframjandet.se

MANOSFÄREN LOCKAR UNGA MÄN MÅNGA KILLAR upplever snäva förvänt

ningar i livet – de ska tåla hård jargong, inte visa känslor och inte bete sig ”omanligt”. Vissa lockas också av den så kallade ”manosfären”, digitala miljöer som förstärker kvinnofientlighet och normer om maskulinitet. Detta redovisas i kunskapssam manställningen Pojkars och mäns jämställdhetsutmaningar från MUCF

(Myndigheten för ungdoms- och civil samhällesfrågor). Samtidigt som många unga män möter utmaningar inom psykisk hälsa, skolresultat och relatio ner, visar rapporten att unga män har en grundläggande positiv syn på jämställd het, även om en del studier visar att negativa attityder ökat på senare år. Rapporten finns att läsa och ladda ner på www.mucf.se

”Alla i bandet har inte gått samma väg genom mörkret. Några av oss har kämpat med psykisk ohälsa, andra har sett den slå mot människor vi älskar”, skriver bandet Abandon Agony, som medverkat i Dödskarusellen.

cirkeln 9

BIL D : ISTO CK

HUNDEN

”Ingen varelse överträffar hunden i förmågan att knyta emotionella band med andra arter. ”

som folkbildare

HUND OCH MÄNNISKA – två arter som hängt ihop i tusentals år.

Ofta tänker vi på vad vi vill lära våra hundar. Men varför inte vända perspektivet och fundera över vad hundarna kan lära oss? Cirkeln har dykt ner i litteraturen och frågat hundägare vad de lär sig av sina fyrbenta följeslagare. Inse din plats i naturen

Vi som tillhör Homo Sapiens har en tendens att se oss själva som skapelsens krona, helt överlägsen alla andra arter vi delar planeten med. Hunden kan få oss på andra tankar. Enligt filosofen Jonna Bornemark kan samvaron med djur vidga våra perspektiv på livet. ”Vi människor har jobbat hårt på att separera oss från den övriga naturen och det får vi sota för nu när arter utrotas och klimatet blir allt varmare”, säger hon i en intervju. Kanske kan hundar och andra djur lära oss lite mer ödmjukhet.

Kärlek, vänskap och glädje

”Av en hunds vänlighet kan man lära sig hur människan borde vara”, sade den

amerikanske musikern Captain Beefheart. Hundar är mästare på villkorslös kärlek och vänlighet, även om vi människor inte alltid förtjänar det. Att hundar kan hysa känslor var länge omtvistat bland forskarna. Det sågs som ett sätt att tillskriva hundarna mänskliga egenskaper, så kallad antropomorfism. Men redan 1800-talsvetenskapsmannen Charles Darwin, som levde hela sitt liv nära hundar, menade att ingen varelse överträffar hunden i förmågan att knyta emotionella band med andra arter. Fråga vilken hundägare som helst, att hundar kan visa känslor lär de flesta instämma i. Vi människor har mycket att lära av deras förmåga till kärlek och glädje.

Prata utan ord

Få människor och djur uppskattar att mötas av skrikande kommandon. Visst kan hundar ibland pröva vårt tålamod och få oss att höja rösten. Men i de flesta fall är ”tysta leken” mer framgångsrik. Många hundägare kan vittna om att kroppsspråk, gester och blickar blir det gemensamma språket – ordlöst, men rikt på innebörd. Hundarnas sinnen och sätt att kommu-

VAD HAR DIN HUND LÄRT DIG? Carina Järvenhag, 61, med Frost, bearded collie, 10 år

Ellinor Agebro, 30, med Lycka, 1 år och hennes mamma Mira, 6 år, båda border collie

Frost har lärt mig att vara glad här och nu. När han är på gott humör, och det är han nästan jämt, kan man inte låta bli att bli glad själv. Frost är ett socialt geni som vill slå sig i slang med alla han möter. Jag är själv en social person, men ibland orkar jag inte med andra människor. Frost or kar alltid, och det blir många givande möten, särskilt på alla resor vi gjort tillsammans.

Det sociala samspelet med hundar har lärt mig förstå människor på ett bättre sätt. Jag jobbar inom psykiatrin och då måste du kunna tolka små signaler, till exempel om rädsla och osäkerhet. Här finns likheter mellan människor och hundar. Jag fick min första hund när jag var 15 år. Jag insåg tidigt att hur jag själv agerar påverkar hur min hund mår och utvecklas. Det

Frost är ett socialt geni

cirkeln

Hundar har lärt mig förstå människor

gäller ju faktiskt också i mina relatio ner med andra människor. Hundarna har gett mig självkänsla men också lärt mig empati, tror jag i alla fall.

vi inspireras av hundarnas suveräna förmåga att njuta av stunden. Deras närvaro i nuet gör också att långsinthet inte ligger för dem. Om du i åratal låtit en oförrätt förmörka ditt liv, lär av hunden!

Hälsa med hund

nicera kan få oss att upptäcka det subtila i tillvaron, och att det verbala språket enbart är ett sätt att förstå omvärlden.

Lev här och nu

Carpe diem är ett slitet uttryck. Inte så mycket bakåt och framåt, utan fånga dagen här och nu. För oss människor är det omöjligt att helt befria våra tankar från framtiden och det förflutna. Men nog kan

Hundar lär oss både att vara aktiva och att slappna av. Många studier visar att fysisk kontakt med hundar har positiva effekter för hälsan. Blodtryck och puls sjunker liksom stresshormonet kortisol. Det är därför en del hundar arbetar som terapeuter, både i skolan och äldre omsorgen. De får både kroppen och själen att må bättre. Visst kan hundar i vissa lägen få oss att känna stress, men kanske beror det mer på oss själva än på hundarna. Att hantera stressade situationer är också något vi kan lära oss tillsammans. Hundar lär oss också tjusningen, eller i alla fall hälsonyttan, med att röra på oss i naturen, oavsett väder. Många överflödiga kilon har försvunnit på hundpromenader. Våga lämna den invanda stigen, kliv ut i blåbärsriset och låt hunden leda dig över stock och sten. Suveränt för muskler, leder och balans.

Gemenskap och aktiv fritid

Hundens sinnen och förmågor har både fascinerat och inspirerat oss människor, under de cirka 15 000 vi hängt med varandra. För många är hunden en vägvi-

Ulf Ögren, 66 med Malte, springer spaniel, 3 år

Skönt med rutiner och ösregn

Malte är vår första hund. Det jag direkt tänker på är rutinerna som Malte har gett mig. Han ringar in min dag och det betyder mycket för mig som nybliven pensionär. Malte har också fått mig att uppskatta naturen på ett nytt sätt. Att det är skönt att vara utomhus i alla möjliga väder, även om det ösregnar. Jag har också insett att glädje spelar stor roll för hur jag själv mår. Malte har hur mycket glädje som helst i sig. Han får mig att skratta mest hela tiden.

STUDIEFRÄMJANDET FÖR OCH MED HUNDÄGARE STUDIEFRÄMJANDET har en mycket

omfattande folkbildningsverksamhet med hundägare över hela landet, ofta i samverkan med lokala hundklubbar. Håll koll på studieframjandet.se för att hitta aktuella aktiviteter nära dig, eller digitalt.

INSPIRATION FÖR ETT AKTIVT LIV MED HUND

Hundens vecka 6–13 september HUNDENS VECKA är en landsomfat

tande temavecka för ett aktivt och glädjefyllt hundliv. Under veckan erbjuds föreläs ningar och prova-på-aktiviteter som nosework, rallylydnad och mycket mer. Hundens vecka är ett samar bete mellan Studiefrämjandet och hundklubbar över hela Sverige. I år firar Hundens vecka 10-årsjubileum. Du hittar aktiviteter på www.studie framjandet.se/hundensvecka

Hundens vecka genomförs i samarbete med Studiefrämjandets medlemsorganisationer Svenska Kennelklubben, Sveriges Hundung dom och Svenska Brukshundklubben-och många av deras lokalföreningar.

sare till en aktiv fritid, något som ger livet en rikare mening och innebörd. Hundratusentals samlas i hundklubbar och gör roliga saker tillsammans. Tänk bara på att hundar, liksom vi människor, är olika. Att vara uppmärksam på vad just din hund gillar är en del av samspelet mellan er. Precis som hundarna är vi människor sociala varelser, och hundar är experter på att föra oss samman. Och vem vet vad vardagens hundpromenader kan leda till? Bättre än Tinder, säger en av de personer vi pratat med.

Njuta av det lilla

Vår jakt på status, pengar och prylar är knappast något vi har lärt oss av hundarna. Frågan är hur eftersträvansvärd denna jakt egentligen är. Hundarna ger alternativ. Promenader, mat, lite lek och kel är fullt tillräckligt. Behöver vi människor egentligen så mycket mer? Att glädjas över det lilla i livet är hundarnas absoluta expertområde. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

cirkeln 11

Närbild REGAN MCENROE

cirkeln

BIL D : THO M AS Ö STLU ND

REGAN MCENROE, riksordförande för Fältbiologerna

En New Yorker med strömming på armen HON HAR EXTRAKNÄCKT som fotomodell, jobbat på krogen och pratar med

längtan om uppväxten i New York. Regan McEnroe utmanar fördomarna för hur en fältbiolog ska se ut och bete sig. Men bakom den sminkade ytan klappar ett hjärta för miljö, natur och alldeles särskilt för Östersjön.

Vi träffas en solig dag på Naturskyddsföreningens sommar tomma kontor i Stockholm. Regan har precis återvänt efter en intensiv Almedalsvecka, där kroppen till slut gav upp efter alla möten och mingel. – Jag råkade svimma, men läkaren lugnade mig med att jag inte var den första som drabbats. Det finns intensitet i Regan McEnroes väsen. Vassa repliker och klingande skratt vittnar om ett starkt och lustfyllt engagemang. – Jo, jag har alltid något på gång. Har jag inget att göra, så hittar jag snabbt på något. Jag har svårt för att stänga av.

New York är hemma

Regans mamma kommer från Sverige och pappa från USA, med irländskt påbrå. Sina första nio år tillbringade hon i New York-stadsdelen Queens. – New York kommer alltid att vara hemma för mig. Så länge hon kan minnas har Regan varit fascinerad av naturen. Ett av hennes första minnen är när hon tittar på djur i en bok. Redan som ung var siktet inställt på att bli marinbiolog. – Jag kan inte säga att jag växte upp i Fjällrävenbyxor med en lupp i handen. Naturen i New York är ju väldigt annorlunda än i Sverige. Men vi bodde nära East River och var ofta ute vid Atlanten. Havet är det bästa jag vet. Surfing, hajar och valar i de stora världshaven, men även lilla Östersjön.

Kulturchock

2010, när Regan var nio år, flyttade familjen till Sverige. Hon beskriver första tiden i det nya landet som en kulturchock.

– Jag kunde inte ett ord svenska och under några år kände jag mig ganska utanför. Regans naturintresse blev en väg in i det svenska föreningslivet. Hon minns att hon googlade ”miljöförening” ”Stockholm” ”unga”, vilket ledde henne till Fältbiologerna. Hon blev medlem 2016 och snabbt därefter distriktsordförande. Alla föreningar har sina oskrivna regler, så även Fältbiologerna. På ett av sina första möten fick hon höra av någon att smink och Fältbiologerna inte passade så bra ihop. – Är det här en dålig film, tänkte jag. Vi har väl mycket viktigare saker att göra än att undra över om en amerikansk före detta servitris med kajal kan vara fältbiolog. Den inledande misstänksamheten avtog snabbt, och 2025 valdes hon till riksordförande. Nu är Regan heltidsarvoderad och studierna till marinbiolog har tagit en paus.

Tillbaka till rötterna

”Ut i naturen och in i miljödebatten” är Fältbiologernas slogan. Den förklarar själva grundtanken med föreningen, menar Regan. – De senaste åren har vi mått bättre än på länge. Medlemsantalet ökar och vi har många lokalföreningar som driver sina egna hjärtefrågor. Utomparlamentariska aktionsgrupper som Ta tillbaka framtiden och Fridays for Future skakade för några år sedan om Fältbiologerna och ledde till vad som nästan kan liknas vid en identitetskris. – Ett tag försökte vi anamma deras metoder och ville locka över deras aktiva till oss, men det gick inte så bra. Nu har vi gått tillbaka till våra rötter, där vi kopplar samman politiskt miljö- och klimatarbete med praktisk verksamhet kring ekologi » och naturvård.

REGAN MCENROE, 25 BOR: Lägenhet i Hässelby

i Stockholm.

FAMILJ: Föräldrar, lillasyster

och två katter.

GÖR: Heltidsarvoderad

riksordförande för Fältbiolo gerna. Andre vice ordförande i Naturskyddsföreningen. LÄSTIPS: Bitch av Lucy Cooke om hur patriarkatet och sexismen påverkat hur vi analyserar djurs beteende. Slime av Susanne Wedlich om alger, snor och annat slemmigt. Dracula av Bram Stoker har jag läst massor av gånger. Absolut en favorit. LYSSNAR PÅ: Från punk till klassiskt i salig blandning. Det brittiska bandet Skunk Anasie är en favorit, Tjajkovskij en annan. FÖREBILD: Min mormor som var diplomat. Sylvia Earle och Rachel Carson, två legen dariska marinbiologer.

cirkeln 13

REGAN ASSOCIERAR

POLITIK – landsbygdsminister Peter Kullgren. CHARTERRESA – hemskt. GRETA THUNBERG – ja… jo… TICTOC – har inte det. STRÖMMING – det jag ägnar livet åt. NEW YORK – hem.

• grundades 1947. • har cirka 2 500 • • • •

medlemmar mellan 6 och 25 år. har lokala klubbar över hela landet. verksamheten fokuserar på natur och miljö. är en fristående organisation med koppling till Natur skyddsföreningen. är medlemsorgani sation i Studiefräm jandet.

cirkeln

EN STRÖMMING tatuerad på armen. För Regan McEnroe är motivvalet självklart.

» Sexig kommunalpolitik Regan ser den samlade miljörörelsen som ett ekosystem, där alla har sin roll att spela. För Fältbiologernas del handlar det om ett enträget politiskt påverkansarbete, inte minst det som lokalföreningarna bedriver i kommunerna. – Vi vill göra kommunpolitiken sexig, ja jag använder faktiskt det ordet. Det är häftigt att möta fjortonåringar som brinner för att påverka kommunala detaljplaner. Är det nördigt? Ja! Är det Fältbiologerna? Ja. Det här sättet att engagera sig passar inte alla. Men att arbeta med konkreta politiska frågor har gett resultat, till exempel för att värna strandskyddet. Det är dessutom ett effektivt medel mot klimatångest. – Visst han vi ha ångest, särskilt med tanke på hur regeringen i Sverige agerar. Men för att hantera klimatångest skulle jag föreslå handlingskraft: Ta en spade, gräv upp en sten och kasta i ett vattendrag, så att fiskar kan hitta en lekplats.

Östersjön kollapsar

Det som Regan brinner allra mest för är havsfrågorna, och särskilt tillståndet i Östersjön. När samtalet kommer in på havsmiljö och fiskeripolitik är det som att trycka på en knapp. Regan pratar utan paus, tills hon avbryter sig själv: – Ursäkta att jag bara pratar på, men jag kan inte hålla mig. Övergödning och rovfiske har gjort att Östersjön närmar sig en ekologisk kollaps, om den inte redan är här.

– Vi dammsuger Östersjön på tusentals ton fisk, där det mesta går till fiskmjöl och fiskolja. Sedan blir vi förvånad när inte fiskbestånden återhämtar sig. Att Regan har en strömming tatuerad på ena armen är ingen tillfällighet. – Strömmingen är foderfisk och har enorm betydelse för Östersjöns ekosystem. Jag vet också vilken kulturell och historisk betydelse strömmingen har i Sverige. Fiskeripolitiken är komplex och svår att förstå, även för politikerna. De flesta är ändå överens om det allvarliga läget och att det behövs drastiska åtgärder. – Men det händer alldeles för lite, suckar Regan.

Blött och kallt

Det tog ett tag innan Regan fick med andra i Fältbiologerna på att prioritera vattenmiljö och fiskeripolitik. Hon drog med folk ut i skärgården för att ta vattenprover. – Det gick väl sådär. ”Det är blött, kallt och vi har paddlat fem timmar för att fylla petflaskor med vatten”, fick jag höra. Det var inte riktigt rätt metod för att sälja in det på, säger hon. Men Regan är inte en person som ger upp i motvind. Nu, några år, senare har intresset ökat markant inom Fältbiologerna. – Det låter som en dålig ordvits, men vi får aldrig glömma vad som finns under ytan. Tillstånden i haven påverkar hela vår framtid.l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

DELA DINA LÄSUPPLEVELSER MED ANDRA. Det är den

enkla tanken i de tusentals bokcirklar som pågår över hela landet. Hösten är en perfekt tid att starta en bokcirkel. Varje grupp avgör själv hur deras cirkel ska organiseras. Spännande samtal väntar runt hörnet.

STARTA BOKCIRKEL Vad?

En bokcirkel bygger på att ni läser samma bok och sedan pratar om den. Ni i gruppen bestämmer själva om det praktiska; när, var och hur ofta ni ska ses, längd på varje träff, mat eller fika etc. I många bokcirklar väljer deltagarna i turordning vilken bok de ska läsa. En sak att tänka på är att boken ska vara lättillgänglig, kanske finnas i pocket och på bibliotek.

KOM IGÅNG – KONTAKTA STUDIEFRÄMJANDET

NYFIKEN PÅ ATT STARTA en bokcirkel?

Oavsett om ni redan är en grupp eller inte, kan Studiefrämjandet hjälpa er att komma igång och även ge stöd på olika sätt. Kontakta Studiefrämjandet där du bor. På studieframjandet.se finns också information om hur ni startar en studiecirkel.

VILKA BÖCKER?

I BOKCIRKELN ÄR DET FRITT fram att välja vilka böcker som helst, det bestämmer ni själva i gruppen. Det kan vara kul att ha ett tema för de böcker ni läser och pratar om. Några förslag: Flera böcker av samma författare – kanske ett helt författarskap. Nobelpristagare. Klassiker. Välj en genre: kriminalromaner, fan tasy, biografier eller varför inte lyrik. Böcker från ett land eller språkom råde.

• • • • •

Vilka?

Många bokcirklar utgår från personer som redan känner varandra – vänner, arbetskamrater eller grannar. 4–8 deltagare är ett riktmärke för gruppstorleken. Om du inte hittar bokcirkelkompisar kan Studiefrämjandet hjälpa till. Det kan vara spännande med deltagare i olika åldrar och med skilda bakgrunder. Men det tajta kompisgänget går så klart också bra.

grupper kan det ta lite tid innan samtalen flyter på, men ganska snart brukar det utvecklas ett ”vi” i gruppen som gör att även de lite mer tillbakadragna tar plats.

Hur?

Var?

Samtalet om den bok ni just har läst är själva grunden för bokcirkeln. Många bokcirklar inleder träffarna med en runda där varje person i 2-3 minuter berättar om sina intryck av boken. Därefter börjar samtalet. En del cirklar väljer lite struktur med samtalsfrågor. Andra låter pratet flöda fritt. Perspektiv som ofta kommer upp är: Tempo och handling i boken. Budskapet – vad vill författaren förmedla? Språklig gestaltning av personer och miljöer. Känslor och tankar boken väckt hos cirkeldeltagarna. Ofta vidgas samtalen, med avstamp i boken, till olika aspekter av livet och samhället. Hur strikt den röda tråden ska vara kan bara ni själva i gruppen avgöra. Det kan vara bra att tänka lite på samtalsklimatet, enskilt eller tillsammans. Att lyssna ordentligt och ställa följdfrågor är en bra utgångspunkt. Olika uppfattningar är uppfriskande men behöver inte urarta i hetsiga diskussioner. Som i alla

• • • •

BILD: ISTOCK

En del bokcirklar träffas hemma hos varandra, i turordning. Om det är ett gäng kolleger kan man ses på jobbet. Många bokcirklar träffas i Studiefrämjandets lokaler eller i en föreningslokal.

Varför?

Deltagarna i bokcirklar brukar förvånas över hur många tankar och känslor samma text kan väcka hos olika personer. En av poängerna med bokcirklar är just att träna sig i att reflektera över det du läst – och upptäcka att andra kan ha gjort helt andra associationer. I bokcirkeln utvecklar du din förmåga att samtala med andra på ett lite djupare plan. En annan fördel är att läsandet blir av. Du sätter lite press på dig själv att ta dig igenom en bok till nästa träff, även om det kanske tar emot. Det finns så klart bokcirklar som upphör, men för många blir läsandet och bokcirkeln en lustfylld del av livet.l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

Läs artikeln Lär dig prata demokratisk på www.studieframjandet.se/cirkeln.

cirkeln 15

HEJ ORSA! 16

cirkeln

BIL D : M AG NU S CARIS

HÅLLER STUDIEFÖRBUNDEN PÅ ATT FÖRSVINNA från Sveriges småorter? Verksamheten

minskar, anställda sägs upp och lokalerna blir färre. Det kan låta dystert. Cirkeln åkte till Orsa i norra Dalarna för att pejla läget. Här vilar mycket av kultur, bildning och fritidsaktiviteter på ideella krafter. Och med korsbefruktningar mellan människor och idéer kan mycket hända. ”Det behövs inga tabeller och diagram för att inse värdet av kultur och folkbildning”, menar kommunalrådet Mikael Thalin. ”Jag ser mig som ett nav för mycket som händer här på orten”, säger Jörgen Nohrin på Studiefrämjandet i Orsa.

Vi sitter i köket på Studiefrämjandets kontor i centrala Orsa. Ett stort bord, affischer på väggarna och kaffebryggaren inom räckhåll. Folk tittar ofta förbi här för bokade eller spontana möten, inte sällan med fikabröd i en påse. – Vissa dagar kan sockerintaget bli alldeles för stort, suckar Jörgen Nohrin. Slöseri med dyrbar arbetstid, kanske någon tänker om alla dessa möten. Jörgen ser det inte på det sättet. – Visst, det är socialt, men nästan alltid kopplat till olika slags verksamhet – vad vi kan utveckla och göra tillsammans.

Vad gör jag här?

Köket och det angränsande mötesrummet är också platsen för studiecirklar, möten och andra aktiviteter. Utlånade nycklar gör att grupper kan träffas på kvällstid. Kontoret är öppet varje vardag. När Jörgen, den

CIRKELDELTAGARE I ORSA

enda anställda, är iväg på annat visar en lapp på dörren när han kommer tillbaka. Det är nästan trettio år sedan Jörgen började på Studiefrämjandet i Orsa. ”Vad gör jag nu? Hoppas ingen ringer”, minns han att han tänkte första arbetsdagen. – Det tog ett tag innan man kom in i jobbet, men jag trivs lika bra nu som då, säger han.

Korsbefruktning

Numera är Jörgen en välkänd figur i Orsas kultur- och föreningsliv. Vikten av personliga kontakter och att ha koll på vad som är på gång, är en kommentar som ofta hörs under vårt besök i Orsa. Kanske är det så i en kommun med 7 000 invånare. Här är ”samverkan” inget abstrakt begrepp. Jörgen kan räkna upp mängder av exempel där studieförbund, föreningar, kommun och företag samverkar för att hålla samhället levande – att få saker och ting att hända.

JÖRGEN NOHRIN på Studiefrämjandet är välkänd i Orsas kultur- och föreningsliv.

– Det behöver inte vara så bökigt alla gånger. Här finns en slags mentalitet av samarbete och korsbefruktningar, säger han.

Gitarr och prat om livet I MÅNGA ÅR drömde Hasse

Develius att lära sig spela gitarr. När han var 54 år gjorde han slag i saken och anmälde sig till en nybörjarkurs på Studiefräm jandet med Jörgen Nohrin som ledare. Det är nu tjugo år sedan. – Det började med en låt med två ackord. Jag minns hur jag satt hemma och lyssnade på kassettband och övade. Vi blev ett tajt gäng på kursen som lärde oss mer och mer. Gitarrspelandet har fortsatt genom åren. Nu deltar Hasse

varje fredag tillsammans med Jörgen i en fortsättningskurs på Studiefrämjandet. – Man vill ju bli bättre och utvecklas, och det gör man tillsammans med Jörgen. HASSE SPELAR också med ett gäng äldre män varje vecka, i en av deltagarnas garage. Musiken står i centrum, men träffarna innehåller också annat. – Vi sitter där i garaget och snackar skit om allt möjligt. Det är skilsmässor, prat om

folk, politik och om någon ska operera ett finger. Livet, livet, livet, du vet. Ibland finns olika uppfatt ningar om vad de ska spela. Musiksmaken skiftar. – Sådana diskussioner tror jag förekommer i de flesta band, säger Hasse. Gitarrspelandet är något Hasse inte vill vara utan. – Jag hittar inte riktigt orden för att beskriva vad det betyder. Det enda jag kan säga är att det är fantastiskt roligt.

cirkeln 17

BIL D : M AG NU S CARIS

Kulturen viktig

MIKAEL THALIN är kommunalråd (c) i Orsa och skarpt kritisk till regeringens nedskärningar på anslagen till studieförbunden som han kallar en ”ideologisk vendetta”.

» Bjuder in sig själv Ett aktivt föreningsliv står bakom mycket av det som händer i Orsa. I kommunen finns cirka 150 ideella föreningar, med verksamhet både i centralorten och i byarna runt omkring. Jörgen säger att en av hans viktigaste uppgifter är att vara ett bollplank och ha en aktiv roll för föreningarnas utveckling. I kommunen finns ett tjugotal byföreningar, som är betydelsefulla för fritid och social sammanhållning. – Jag brukar bjuda in mig själv till byföreningarnas styrelsemöten. Jag frågar dem först vad de gör och vad de vill. Utifrån det kan jag berätta vad vi kan hjälpa till med. Ibland säger jag att jag har kommit för att sno goda idéer. Det handlar om

CIRKELCIRKEL DELTAGARE I ORSA

bättre på kulning. Det är de två skäl till att Annika Borgenstrand är med i gruppen Kulerskorna i Orsa. – Igår var vi några som träffades hemma hos mig och övade stämsång. Jag känner mig fortfarande som en novis, men övar för att bli bättre, säger hon. Kulning är en del av den gamla fäbodkulturen i Dalarna. Det är en kraftfull sångform med starka ljusa toner. Långt före mobiltelefonernas tid

cirkeln

”HÄR FINNS EN slags mentalitet av samarbete och korsbefruktningar”, säger Jörgen Nohrin om sin hemort Orsa.

Han är skarpt kritisk till regeringens nedskärningar på anslagen till studieförbunden. – Det är förödande. Jag tror inte att det handlar om pengar, det är en ideologisk vendetta som går ut på att sabotera för studieförbunden.

Hakar på initiativ

På Kulturhuset i centrala Orsa finns bland annat bibliotek, konsthall och mötes-

Kulning och gemenskap

SAMVARON I GRUPPEN och att bli

Mikael Thalin är sedan 2015 centerpartistiskt kommunalråd i Orsa. Kommunen har de senaste åren styrts av en koalition mellan Centern och Socialdemokraterna. Av resultatet i valet 2022 att döma, är han en uppskattad politiker. I kommunvalet röstade 36 % på Centerpartiet. I riksdagsvalet lade 6,5 % av Orsaborna sin röst på samma parti. – Folkbildning kan låta högtravande, men för mig handlar det om att du lär dig saker på ett annat sätt än i skolan. Folkbildning är också att utvecklas som människa, skaffa sig lite bondförnuft helt enkelt. Att Studiefrämjandet har ett kontor i Orsa är positivt, menar Mikael Thalin. – Det underlättar så klart att finnas på plats, synas, höras och vara aktiv ute i samhället. Jag ser studieförbundens roll som att fånga upp och förädla initiativ från medborgare och föreningar. De har också en ovärderlig roll som kulturarrangör, inte minst på mindre orter som Orsa. Att kommunen stödjer kultur och civilsamhälle med skattepengar är okontroversiellt, menar Mikael Thalin. – Det behövs inga tabeller och diagram för att inse värdet av kultur, bildning och föreningsliv. Jag hör heller inga Orsabor som vill dra ner på kulturen.

var ett sätt att kommunicera, både med människor och djur, över stora avstånd. Ljuden har skiftande innebörd. – Det finns till exempel ett särskilt ljud som betyder ”min kossa är borta” och ett för ”nu har kossan kommit tillbaka”, berättar Annika.

både vad gäller kulningen och annat runt omkring gruppen. Kulningen står i centrum men mellan sången blir det mycket samvaro med prat om allt möjligt. – Det viktiga är en bra helhet och att ingen känner sig utan för, säger Annika.

KULERSKORNA I ORSA har ett

KULERSKORNA ÄR som mest aktiva under sommarhalvåret, då de också kular för publik på olika arrangemang i trakten. Kontakten med Studie främjandet betyder enligt

tiotal medlemmar och är en sektion i hembygdsföreningen. Det finns ingen uttalad ledare, utan deltagarna har skiftande roller och uppgifter,

Annika ”att få hjälp med olika saker”. – Vi brukar ha en inspi rationsdag på våren och då kan Jörgen hjälpa oss att ta in någon utifrån som lär oss mer.

BIL D : ISTO CK

att visa intresse och uppskattning för vad de gör, säger Jörgen.

CIRKELDELTAGARE I ORSA

Ny förening för spelkultur

– JAG LEDSNADE PÅ att åka till Borlänge,

rum. Lena Nygren är kultursamordnare på kommunen. – Vi samarbetar med många föreningar för att fylla huset med innehåll, säger hon. Det kan vara allt från högläsning för barn med Naturskyddsföreningen till att Studiefrämjandet arrangerar föreläsningar. – Kommer det ett initiativ från en förening så försöker jag haka på direkt och vara flexibel, säger Lena Nygren. Ett nära samarbete har växt fram mellan Kulturhuset och Studiefrämjandet, som bidrar till att stärka kulturlivet i kommunen. – Med Jörgen är det inte många steg från idé till verklighet, säger Lena Nygren.

Viktigt vara på plats

Av Sveriges 290 kommuner har 215 mindre än 10 000 invånare. Och det är just i de mindre kommunerna som studieförbunden under de senaste decennierna minskat sin fysiska närvaro. Utvecklingen har pågått under flera decennier men accelererat kraftigt de senaste åren, när en tredjedel av statsbidraget har försvunnit. Studiefrämjandet är det enda studieförbundet med kontor och anställda i Orsa. Visserligen kan studieförbundsverksamhet ändå finnas, på distans eller i samverkan med föreningar. Men intrycket från Orsa – och många andra orter – är att ett studieförbund med lokalkontor och anställda på plats har betydligt bättre förutsättningar att ta aktiv del i lokalsamhällets utveckling.

där närmaste spelkulturförening finns, säger Christoffer Nilsson. Tankarna på att starta en förening i Orsa började ta form hos Christoffer och två av hans kompisar. – Jag gick till Studiefrämjandet och frågade: ”Hej Jörgen, hur startar men en förening?” och så fick jag hjälp med det. Nästa fråga var: ”Vi behöver en lokal” och så löste han det. Nu har föreningen Magic Norra Dalarna precis fyllt ett år, och utveck lats över förväntan.

FÖRENINGEN HAR ett tjugotal medlem

LENA NYGREN är kultursamordnare hakar gärna på initiativ från föreningslivet för att fylla Kulturhuset i Orsa med innehåll.

Utmaningar

Så klart finns utmaningar även i Orsa. Jörgen Nohrin på Studiefrämjandet pratar om social isolering och psykisk ohälsa – och hur fler kan engageras i ett aktivt liv. Lena Nygren på Kulturhuset menar att det är viktigt att det finns resurser för att nå ut till fler barn och ungdomar, med bra kultur- och fritidsaktiviteter. Kommunalrådet Mikael Thalin framhåller att en åldrande befolkningen innebär utmaningar med kompetensförsörjning och bostadsbyggande. Alla tre är överens om att studieförbund och ideella krafter även framöver kommer att vara en viktig faktor för livskvaliteten i Orsa.

mar, de flesta från Orsa men också från orterna runt omkring. – Det har dykt upp en massa spel intresserade människor som jag inte visste fanns. Hur kul som helst, säger Christoffer. Själv har han alltid varit intresserad av spel, främst det klassiska brädspe let Magic: The Gathering. I den nya föreningen är det fritt fram för olika spelformer. Torsdagar ojämna veckor klockan sex är det öppet hus på Studie främjandet för alla som vill vara med. – Att få med fler nybörjare är lite av målet med det hela. Alla vill inte hålla på med idrott, och jag är en av dem. Vi vill vara en förening för alla som är nyfikna på olika former av spel, säger Christoffer Nilsson.

– Jag ställer mig ofta frågan: Hur ska jag göra störst nytta för de människor som bor här? På vilket sätt ska jag få Orsa att utvecklas på ett bra sätt? Kanske bidrar detta frågande att Jörgen Nohrin träffar rätt i sina prioriteringar. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

cirkeln 19

VAL 2026

PARTIERNA OM STUDIEFÖR VALET NÄRMAR SIG. Tidösamarbetet har inneburit kraftiga nedskärningar på statsanslagen

till studieförbunden. Hur blir det framöver? Vi ställde tre frågor till de åtta riksdagspartierna, och har även spanat lite på deras partiprogram, valplattformar och webbplatser.

CENTERPARTIET VI SER det stora värdet i folkbildningen som en fri och frivillig möjlighet för bildning och utveckling, oavsett vad man har för bakgrund eller förutsättningar i livet. Det bidrar också till sam hällets resiliens. DEN VIKTIGASTE uppgiften

är att skapa tillgängliga mötes platser för gemensamt läran de. De är också avgörande för ungdomars tillgång till replokaler och därigenom en viktig del i att säkra återväxten inom musiken och i förlängningen det svenska musikundret. VI VILL STÄRKA anslaget till studieförbunden med 500 mil joner kronor årligen för 2026– 2028 jämfört med regeringens nivå. Det innebär ett totalt anslag på nästan 2 miljarder kronor för 2027 och för åren därefter under mandatperioden.

Spaningar:

• I programmet Sverige kan

•

mer står det under rubriken Återupprätta folkbildningen: ”Säkerställ långsiktig finansiering av studieförbund och folkhögskolor, som spelar en central roll för kultur, inte minst för barn och unga och minoriteter, för bildning, inte gration och inkludering i hela Sverige.” Medlem i Studieförbundet Vuxenskolan.

KRISTDEMOKRATERNA KRISTDEMOKRATERNA anser att folkbildningen är en viktig del av det svenska civilsamhället. Studieförbund och folkhögskolor bidrar till bildning, gemenskap, integration och livslångt lärande. ATT STÄRKA människors kun skap, delaktighet och möjligheter att växa, samt att fungera som en viktig arena för integration och demokrati. VÅR UTGÅNGSPUNKT för

statsbudget är tydlig: stu dieförbund och folkhögskolor utgör en viktig del av Sveriges kulturella och bildande infra struktur. Folkbildningen bidrar till kulturutövande, gemenskap, integration och livslångt lärande i hela landet. Därför anser vi att den offentliga finansieringen ska vara långsiktigt stabil, värdesäk ras och utvecklas över tid så att studieförbunden ges långsiktigt goda förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Med det sagt kan vi inte på förväg precisera storleken på anslagen.

Spaningar:

• Ur principprogrammet: ”Ett

• 20

cirkelncirkeln

rikt kulturliv vitaliserar även demokratin. I detta samman hang spelar folkbildningen en omistlig roll. … Folkhögsko lorna och studieförbunden representerar en egen och mycket värdefull utbildnings tradition som måste ges frihet och möjligheter att utvecklas på egna villkor.” Samarbetar med Studieför bundet Vuxenskolan.

LIBERALERNA VI SER FOLKBILDNINGEN som

en viktig del av ett fritt och öppet samhälle. Genom studieförbund och folkhögskolor får människor möjlighet att utveckla kunskaper, bildning och engagemang genom hela livet. Folkbildningen stärker individens frihet att forma sitt eget liv och bidrar samtidigt till demokrati, delaktighet, kultur och gemenskap. ATT GE MÄNNISKOR ökade möjligheter till kunskap, bildning och gemenskap. Studieförbun den bidrar också till ökad frihet – frihet att delta i samhällslivet, utveckla intressen och påverka sin egen framtid. Studieförbun den spelar dessutom en viktig roll för demokratin, integrationen och kulturlivet i hela landet. VI HAR INTE fastställt någon exakt nivå för anslaget för 2027 eller resten av nästa mandat period, men vi vill att medlen till folkbildning ska öka. Vår utgångspunkt är att folkbild ningen ska ha långsiktiga och förutsägbara villkor som gör det möjligt att bedriva verksamhet i hela landet.

MILJÖPARTIET MILJÖPARTIET VILL värna och stärka folkbildningens och studieförbundens roll i samhället. Folkbildningen genom studieför bund och folkhögskolor har stor betydelse för bildningen, kulturen och demokratin i vårt land. STUDIEFÖRBUNDEN stärker samhällets sammanhållning, demokrati och beredskap. På många orter är studieförbundens lokaler den enda samlingsplats som finns. Genom studieför bunden får den ideella sektorn tillgång till lokaler, erfarenhet, kunskap och stöd i hela landet. MILJÖPARTIET avsätter 500 miljoner kronor mer än regering en till studieförbunden och 100 miljoner mer till folkhögskolorna. Anslagen 2027 och framöver är 1,996 miljarder respektive 2,622 miljarder kronor.

Spaningar:

• I partiprogrammet står bland

Spaningar:

• Ur partiprogrammet: ”Folk

•

bildningen bidrar till höjd kunskapsnivå i samhället. Såväl folkhögskolan som studieförbunden är viktiga ut bildningsformer som breddar människors möjligheter att lära nytt hela livet.” Medlem i Studieförbundet Vuxenskolan.

•

annat: ”Folkbildningen genom studieförbund och folkhög skolor har stor betydelse för bildning, kultur och demokrati i vårt land. Den är inkluderan de och attraherar människor från alla delar av befolkningen. Folkbildningen ska stå fri från extern påverkan … Förutsätt ningarna för folkbildningen måste därför värnas. Det är viktigt att det ekonomiska stödet till landets folkhög skolor och studieförbund säkerställs.” Samarbetar med Studie förbundet Vuxenskolan.

BUNDEN

TRE FRÅGOR TILL PARTIERNA Vilken är ert partis grundinställning till folkbildning och studieförbund – varför? Vilken är studieförbundens viktigaste uppgift i samhället? Hur mycket i kronor vill ni att statens anslag till studieförbunden ska vara 2027 – och under resten av kommande mandatperiod?

MODERATERNA MODERATERNA värdesätter folkbildning som en viktig del av ett starkt civilsamhälle. Civil samhället ska vara självständigt och drivas av ideellt engagemang snarare än statlig kontroll. Vi vill utveckla folkhögskolornas upp drag och anser att de är viktiga för kompetensförsörjningen. STUDIEFÖRBUNDEN fyller en viktig funktion genom att erbjuda frivillig folkbildning som stärker demokratin och människors möjlighet att aktivt delta i samhället. De skapar lokala och regionala mötesplatser i hela landet där människor från olika bakgrunder kan utveckla kunskaper och färdigheter samt ta del av kulturlivet. MODERATERNA står bakom det förlag till finansiering som finns med i regeringens budget, det vill säga att anslaget ska ligga kvar på samma nivå som idag.

Spaningar:

• Under frågor och svar på

•

hemsidan står det: ”Var för dras studieförbundens budget ner med 500 miljoner kronor?” Moderaterna svarar: ”Studieförbunden har fortfa rande en budget på 1,5 miljard kronor. Det ska ses i ljuset av att antalet deltagare i studie förbunden minskade med en tredjedel i och med pandemin, deltagare som sedan inte har återvänt.” Medlem i Medborgarskolan.

SOCIALDEMOKRATERNA FOLKBILDNINGEN i Sverige har en särställning för livslångt lärande genom utbildning, om ställning, bildning och delaktig het. Genom studieförbund och folkhögskolor skapas mötesplat ser som stärker sammanhåll ningen, tilliten och människors möjlighet att växa, både som individer och som medborgare. STUDIEFÖRBUNDEN ger möj ligheter till människor att bilda sig, utbilda sig, hitta gemenskap och utvecklas. De stärker de mokratin och sammanhållning, samtidigt som den ger verktyg för människor att vara med och påverka samhället. I VÅRT budgetförslag för 2026 föreslog vi att statsbidra get till studieförbund förstärks med 350 miljoner kronor – för att studieförbunden inte fortsatt ska nedmonteras. Det är vår avsikt att på sikt stärka folkbild ningen men exakta förslag för kommande mandatperiod får vi återkomma till.

Spaningar:

• Ur Vår politik: ”Socialdemo • •

kraterna vill omedelbart åter ställa anslagen till folkbild ningen, som är en pelare i det demokratiska samhället.” Ur partiprogrammet: ”Folk bildningens betydelse för hela samhällets utveckling kan inte överskattas.” Medlem i ABF.

SVERIGEDEMOKRATERNA SVERIGEDEMOKRATERNA är i grunden positiva till folkbildning och studieförbund. De bidrar till bildning, gemenskap och ett starkt civilsamhälle. Samtidigt har vi kritiserat systemet för att det återkommande har fuskats med skattemedel och vi vill därför ha tydligare regler, bättre kontroll och ökad transparens för att säkerställa att skattemedel används korrekt. STUDIEFÖRBUNDENS vik tigaste uppgift är att främja bildning, personlig utveckling och deltagande i samhället. De fungerar som mötesplatser och bidrar till demokrati och sammanhållning. De har också en central roll som kulturaktörer, särskilt på landsbygden och på mindre orter, där de ofta bär upp det lokala kulturlivet. VI VILL STEGVIS återställa stödet till studieförbunden. Detta ska ske i takt med att systemet genom reformer blir mer trans parent och kontrollen förbättras, så att man ska vara säker på att statsbidraget används korrekt och inte missbrukas.

VÄNSTERPARTIET FOLKBILDNINGEN är väldigt viktig för människors möjlig het till bildning och utveckling under hela livet. Den stärker människors möjlighet att delta i samhället och därmed också vår demokrati. Genom att erbjuda mötesplatser, stöd till förenings livet och ett eget pedagogiskt förhållningssätt skapas förut sättningar för kultur, samtal och lärande i hela landet och genom hela livet. ATT ERBJUDA alla en möjlighet till bildning och mötesplatser för det. Den ryggrad man är för hela föreningslivet kan heller inte underskattas. I VÅR BUDGET för föreslog vi ökade anslag till folkbildningen på 940 miljoner kronor.

Spaningar:

• Ur valplattformen: ”Kultur och •

Spaningar:

• Ur Sverigedemokraternas

•

politik från A till Ö: ”Vi vill re formera systemet för studie förbunden i grunden. Dagens system präglas av bristande transparens och insyn och det saknas tillräcklig kontroll över hur skattemedlen används.” Inte medlem i något studie förbund.

•

folkbildning ska ha en självklar plats i Sverige och fungera som en demokratisk utjäm nande faktor.” Ur partiprogrammet: ”Folk bildningen i form av bland annat bibliotek och studie förbund betyder mycket... Folkhögskolorna har en särskild roll i det svenska utbildningsystemet, som vi vill stärka och utveckla.” ”Vi driver på för villkor som säkrar en stark självständighet för medier, fackföreningar, folkbildning, konst, kultur- och föreningsliv.” Medlem i ABF.

cirkeln 21

BIL D : ISTO CK

NY BOK

Civilsamhället i demokratin ÄR DU INTRESSERAD av att veta mer om

civilsamhällets betydelse för demokratin? I den nya boken Civilsamhället i demokratin fördjupar sig statsvetarna Erik Lundberg och Ali Abdelzadeh i frågan. Boken riktar sig till studenter och till alla som är intresserade av hur demokratin kan fördjupas ge nom människors organisering och engagemang.

NY STUDIEPLAN

Demokratin dör i hettan

SOMMARENS BRÄNDER har gjort oss

smärtsamt påminda om klimatföränd ringarna. Journalisten Erika Bjerström har i många år bevakat miljöDemokratin dör Studieplan och klimatfrågor DIN GUIDE iBeredskapsodling hettan TILL ETT BÄTTRE för SVT. Nu finns HUNDÄGANDE en studieplan till hennes bok Demokratin dör i hettan. Studieplanen är ett smörgåsbord av teman och frågor, där gruppen själv kan bestämma vad de vill fördjupa sig i. Läs och ladda ner på www.studiefram jandet.se. Studieplan

Klimat, demokrati och handlingsutrymme

Läs mer om Beredskapsodling

sid 1

CIRKELLEDARE?

SE HIT! ÄR DU CIRKELLEDARE eller vill

bli? Studiefrämjandet erbjuder utbildningar och föreläsningar för dig, både digitalt och fysiskt. Håll koll på www.studieframjandet.se/cirkelledare för vad som är på gång.

cirkeln

NYTT DEMOKRATIVILLKOR FÖR STATSBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDEN I januari infördes, efter beslut av riksdagen, ett demokrativillkor för studieförbund och folkhögskolor. Organisationer och föreningar som tar emot statliga bidrag måste kunna visa att pengarna inte går till verksamhet som strider mot Sveriges grundläggande demokratiska värderingar.

Folkbildningsrådet, som även tidigare har haft demokrativillkor, välkomnar förändringen. ”Vi tror att folkbildningen, som redan har egna, ambitiösa demokrativillkor, är väl rustad inför förändringen”, menar Folkbildningsrådets generalsekreterare Anna-Karin Lindblom. Det nya demokrativillkoret skiljer sig från tidigare genom att tydliggöra vad som inte får förekomma i organisationer som tar emot statsbidrag. Bidrag får inte ges om organisationen eller dess företrädare: Utöver våld, tvång eller hot mot personer eller kränker personers grundläggande fri- och rättigheter. Diskriminerar personer eller bryter mot principen om alla människors lika värde. Motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

• • •

Demokrativillkoren är enbart kopplade till mottagande av statliga bidrag. Därför krockar de inte, menar regeringen, med grundlagsskyddade rättigheter som yttrandefrihet och föreningsfrihet. De nya reglerna har väckt en del frågor och diskussion.

Demokrativillkoren gäller för studie förbundens cirka 150 000 samverkande föreningar. Studiecirkeln är dessutom en fri form av lärande, med stor autonomiför cirkelgrupperna. Det här har rest frågor om hur omfattande studieförbundens kontroll ska vara för att säkerställa att demokrativillkoret uppfylls i all den verksamhet som de bedriver – och vilka som kan betraktas som ”företrädare” för studieförbundet, till exempel cirkelledare i kamratcirklar. Demokrativillkoret är nytt och än så länge har det inte utvecklats någon omfattande praxis för gränsdragningar och avvägningar i enskilda fall. ”Genom dialog … kan vi gemensamt öka förståelsen för demokrativillkorets innebörd”, skriver Anna-Karin Lindblom, vilket antyder att det ännu inte är glasklart hur demokrativillkoren kommer att tillämpas i praktiken.

Demokrativillkoren anges i 8 § i förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen. I Studiefrämjandets stadgar slås fast att organi sationen arbetar efter demokratiska principer och värderingar samt hävdar alla människors lika värde.

VÄGLEDNING FRÅN FOLKBILDNINGSRÅDET

Skriften Demokrativillkor i folkbildningen – en vägledning beskriver vad demokrativillkoret innebär och hur studieförbund och folkhögskolor kan arbeta med villkoret, både förebyggande och för att hantera avvikelser. Läs och ladda ner vägledningen på www.folkbildningsradet.se

FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang. För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer. STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Att alla människor har kunskap, kraft och utrymme att delta i utvecklingen av ett hållbart och demokratiskt samhälle.

ledare Vilka frukter ANNA HÅKANSSON

ska vi plocka?

”PLOCKA DE LÄGST hängande frukterna.” Du har säkert hört uttrycket. Det har så klart sina poänger. Att vara effektiv och inte slösa kraft i onödan låter väl bra. Men vad händer med alla frukter som finns lite längre upp i trädet och kanske skyms av lövverket? Ska vi strunta i dem? Du som är cirkelledare har säkert mött deltagare, där du kan ana att deras blotta närvaro är ett stort steg. Att möta dessa osäkra personer med värme, och lotsa dem fram till en trygg medverkan i gruppen, är en konst som jag tror att de flesta cirkelledare behärskar. Det är en av folkbildningens kännetecken att alla ska känna sig välkomna och delaktiga. I ETT LITE STÖRRE perspektiv gäller det för oss som idéburet studieförbund att fundera över åt vilket håll vi riktar våra resurser och kreativa kraft. I våra strategiska mål står det att vi ska ”nå dem som av egen kraft inte hittar till oss”. Det är värt att stanna till en stund vid dessa ord. Vad betyder de i praktiken? För mig handlar det aldrig om att tvinga någon, inte heller att med en ovanifrån-attityd ”hjälpa” svaga grupper. Däremot ska vi aktivt söka upp, lyssna till och bjuda in människor utanför vårt eget synfält. Det är något annat än att enbart plocka de lägst hängande frukterna. Alla inser att det krävs resurser och prioriteringar för att nå fram till dessa frukter, för att nå vårt mål. När våra medarbetare pratar om ett ”fält baserat arbetssätt” är det just detta som menas. FOLKBILDNING ÄR i grunden en idé om att frigöra den kraft alla

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Indiego, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turistföreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

människor bär på. För en del är kraften av olika skäl dold eller stukad. Jag tror att de flesta av er som verkar i Studiefrämjandet vet att mötet med folkbildningen för en del människor inneburit en vändpunkt i livet. Att ny kraft har frigjorts. Då kan det vara mödan värt att se också de frukter som växer högst upp, längst bort.

ANNA HÅKANSSON FÖRBUNDSORDFÖRANDE STUDIEFRÄMJANDET

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben

På studieframjandet.se/cirkeln hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23

AVS: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

cirkeln cirkeln

I N SP I RAT I O N

l e darsk a p

IN MART ÄS N EMTSMEÅKRYP TILL

u Band på kurs u Martin och fåglarna u Ledare på film

FRÅN RO CK HÅ RD

u Rör om i din förening u Tips för cirkelledare

u Bli lite mer

hållbar

HITTA DIN

e Carolinas af Uggl n

u Vad händer

LÄRSTIL

i replokalen

u Cirklar för

föräldrar i nytt land

ta la hj är få r al å i ta kt at t sl

Leda andra Leda varandra pedagogiska giganter

lUsten först

morot till hUndarna

Drivkraft Nyfikenhet

Så tänkte Montessori, Freire och Grundtvig

Cirkelledarens största tillgång

Hundinstruktörerna coachar och belönar

i akvarellcirkeln 4.2013

SKRATT & ALLVAR

VÄSSA DIN FÖRENING här finns hjälp att få

BLIVIT MED VALP dags för en kurs

3.2014

FOLKBILDNING & KULTUR

FILOSOFISKA SAMTAL 80 PLUS VÄGVISARE TILL GRUPPTRIVSEL

KLIMAT EVOLUTION

TRE FOLKBILDARE TÄNKER TILL

MED FOLKBILDNING

Tillsammans kan vi mer FUNKA OLIKA – HÄR TAR ALLA PLATS

Cirkeln PÅ WEBBEN

SKARPT POLITISKT LÄGE INFÖR VALÅRET

I CIRKELN PÅ WEBBEN kan du bläddra i nya och äldre nummer. Du hittar artiklar om natur, miljö,

musik, pedagogik, ledarskap och mycket annat. Titta i på www.studieframjandet.se/cirkeln

TIO SPÄNNANDE STUDIEPLANER

2.2025