2 minute read

Flerspråkighet i förskolan – en demokratisk fråga

I dagens förskola finns många barn med ett annat modersmål än svenska. Att ge små barn, oavsett bakgrund, möjlighet att utveckla ett rikt första- och andraspråk är en förutsättning för likvärdighet och en viktig del av förskolans uppdrag. Om det handlar Anniqa Sandell Rings nya bok Mångfaldens förskola. Flerspråkighet, omsorg och undervisning.

”När jag blir stor ska jag bli: Dagisfröken”. Det skrev Anniqa Sandell Ring som sexåring i vännernas kompisböcker. Och så blev det. Hon har arbetat som barnskötare, sedan som förskollärare och som lärare, hela tiden i det som förr kallades invandrartäta områden där flerspråkighet och mångkultur är en del av vardagen.

– Jag har alltid trivts med det och känt att där kan jag göra skillnad. När kriget i Bosnien bröt ut kom många nyanlända till min förskoleklass och jag fick möjlighet att åka till Bosnien på studieresa med skolbesök. Den resan har lämnat starka spår i mig, säger Anniqa.

Sedan dess har hon fortsatt att arbeta med andraspråksutveckling och flerspråkighet, bland annat på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet och som utvecklingsledare i Södertälje kommun.

– Det har hänt massor inom det här området sedan jag började, säger Anniqa. För 30 år sedan var nyanländas skolgång en icke-fråga, med några få hängivna som kämpade. Nu ges mer stöd från nationellt håll och det finns en enorm efterfrågan på kompetensutveckling.

Det är dock fortfarande långt kvar, menar Anniqa. Ett problem är likvärdigheten. Hur frågan om språkutveckling för flerspråkiga barn hanteras skiftar mellan huvudmän, förskolor och ibland till och med mellan avdelningar och attityder, tyckande och politisk inriktning styr mer än forskning och beprövad erfarenhet. Därför behövs ännu tydligare skrivningar i förskolans läroplan och mer nationellt stödmaterial.

”Om vi sänker förväntningarna på flerspråkiga barn, då sänker vi nivån på lärandet också.

I arbetet med flerspråkiga barn i förskolan är det viktigt att skilja på tankemässig kunskap och språkkunskap, menar Anniqa. Alla barn har erfarenheter och kunskaper med sig, även de som inte kan uttrycka dem på det svenska språket.

– Det är lätt hänt att vi sänker ribban och förväntningarna på flerspråkiga barn, och då sänker vi nivån för lärandet också. Att få rätt stöd till en välutvecklad svenska är livsviktigt. Samtidigt har alla barn rätt att få vidareutveckla sitt modersmål.

Anniqa Sandell Ring är lärare i svenska som andraspråk och en ledande aktör inom kompetensutveckling i områden som andraspråksutveckling, flerspråkighet och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Hon utkommer i år med boken Mångfaldens förskola. Flerspråkighet, omsorg och undervisning.

Hur ska man gå till väga då? Det finns inga enkla tips och tricks, menar Anniqa. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt får inte bli ett smalt språkspår utan ett förhållningssätt som genomsyrar alla mål i förskolan.

I sin bok tar hon upp fyra viktiga områden inom det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet: stöttning, höga förväntningar, interaktion samt vardagsspråk och kunskapsspråk. Framförallt måste arbetet ske på ett medvetet och strukturerat sätt som påverkar praktiken på riktigt. Anniqa menar att här finns en demokratisk aspekt, där förskolan är en förlängning av samhället.

– Vi kan inte leva efter en enspråkig norm när samhället inte ser ut så och inte söka enkla svar på svåra frågor. Som medmänniskor och medborgare har vi alla ett ansvar att se till att alla individer kan välja sitt liv, inte tilldelas ett.