Information från Orsa Besparingsskog
ÖGON I SKOGEN
Vårt arbete med drönare
VILKA BIDRAG KAN DU SÖKA?
Staffan berättar om ungskogsröjning via delägarservice
HAN HÅLLER VÄGARNA ÖPPNA
Redaktionen träffar Stig Flink
EN LEKPLATS FÖR ALLA HJUL
Satsning på pumptrack
SNYTBAGGESKYDD 2026
Plantskolan investerar
FRAMTIDENS GALLRING
Från mark till luft
Bygdens bästa, biokrediter och plantskolan i Orsa
Orsa Besparingsskog har inte bara i uppdrag att förvalta skogs- och markinnehavet på bästa sätt utan också att bidra till bygden. I detta nummer av Jordägaren kan ni läsa om en pumptrack-bana som planeras på kommunens mark vid ishallen. Vi ser att det är ett viktigt tillskott av aktiviteter för bygden och kommunens invånare och är med och sponsrar det projektet.
Ny teknik är något som vi hela tiden sneglar på och sedan ett år tillbaka har vi införskaffat drönare till vår hjälp. I somras övervakade vi eftersläckningen av en naturvårdsbränning med drönare som har en värmekänslig kamera och efter stormen Johannes så har vi haft stor operativ hjälp med inventering av vindfällen. Nu är drönare en naturlig del i vår verktygslåda.
Vi hyser ett stort antal broar på vårt markinnehav, vilka man förutsätter bara ska fungera. Läs om det gedigna arbete som Stig Flink utför för att inventera, underhålla
och reparera våra broar.
I över tre års tid har vi tagit fram och skött biodiversitetskrediter. Orsa Besparingsskog var först i Sverige med biokrediter och har sålt dem till två olika kunder. Det är en långsiktig satsning för att bidra till en totalt sett högre biodiversitet i landet. Under året har intresset utifrån ökat väsentligt för denna typ av affärsform. Jag blev inbjuden att hålla ett föredrag på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien i Stockholm tidigare i år, och har blivit intervjuad av flera universitet som forskar i ämnet. Vi är också med i en projektgrupp som leds av Skogforsk. Under året gör vi uppföljningar av våra befintliga biokrediter i fält och vi kommer också att ta fram nya områden för försäljning. Välkomna att besöka våra biokrediter och ta en promenad på vår nyligen anlagda slinga!
I sommar genomför vi del två i de stora investeringar som genomförs på Tallheds plantskola. Under hösten 2025 installerade vi en ny packmaskin, tvätt och palleteringsmaskin. Maskinen är driftsatt och har ökat produktiviteten och säkerheten för personalen. Under sommaren installerar vi en ny behandlingslinje mot snytbaggar. Det är ett biologiskt nedbrytbart skydd som ska stoppa skador från insekten snytbagge. Installationen påbörjas i sommar och driftsättningen görs i höst. Vi har redan nu Sveriges modernaste plantskola och denna investering gör att vi behåller tätpositionen. Det är något som ni som delägare kan vara riktigt stolta över!
God läsning och trevlig sommar!
Per Eriksson
Förvaltare och ansvarig utgivare
4.
Stormen Johannes och arbetet med drönare
22. Framtidens gallring – från luften
Rubrik bla bla Innehåll
s. 2 – Ledare
s. 3 – Innehåll
s. 4 – Ögon i skogen - drönare
s. 7 – Delägardag 3 oktober
s. 8 – Han håller vägarna öppna
s. 10 – Det pratas om: Omarrondering
s. 12 – Ny avverkningsplan stundar
s. 14 – Besök biodiversitetskrediterna!
s. 15 – Kvarn- och stampdagen 2026
12.
Ny avverkningplan väntar runt hörnet!
23. En lekplats för alla hjul - CK Uven
14
Rubrik bla bla
s. 16 – Lyckan i en öde stuga
s. 18 – Karta
s. 20 – Ungskogsröjning intervju
s. 21 – Alla bidrag 2026
s. 22 – Framtidens gallring
s. 23 – En lekplats för alla hjul - CK Uven
s. 26 – Tallheds plantskola
s. 28 – Omvärldsbevakning med SAF
s. 30 – Hamra Besparingsskog
Jordägaren utkommer en gång om året. Distribueras till alla delägare i Orsa Besparingsskog och alla hushåll i Orsa kommun. Upplaga: 5000 ex. Ansvarig utgivare: Orsa Besparingsskog, Per Eriksson. Redaktör: Cecilia Forslund. Text: Anna Thunell, Cecilia Forslund, Isak Lysfoss, Nicklas Samils, Rune Dehlén. Layout & produktion: Cecilia Forslund. Foto: Anna Dahlberg, AirForestry, Cecilia Forslund, Hans Montelius, Isak Lysfoss, Julius Aspman, Kola Productions, Rune Dehlén, Tobbe Nilsson. Foto omslag: Julius Aspman Tryck: StudioArt Print Dalarna 2026.
– Så använder vi drönare i vårt arbete
Snabbare inventering, ökad säkerhet och bättre beslutsunderlag. Drönartekniken har på kort tid blivit ett viktigt verktyg i Orsa Besparingsskogs arbete.
Att få en helhetsbild av skogen har alltid varit en utmaning. Stora arealer, varierande terräng och ibland svåra förhållanden gör att arbetet i fält kan vara både tidskrävande och riskfyllt. Med hjälp av drönare har arbetssättet förändrats. Idag är tekniken en naturlig del av verksamheten på Orsa Besparingsskog och används i allt från inventering till brandberedskap.
Från manuellt arbete till smarta flygningar
Tidigare krävdes ofta långa dagar i fält för att inventera skogsområden. Idag kan vi planera ett uppdrag redan inne på kontoret. Vi ritar helt enkelt upp det område vi vill undersöka i vårt kartprogram. Därefter flyger drönaren själv den planerade rutten när vi är ute på plats. Det innebär att vi kan arbeta mer systematiskt och täcka större områden på kortare tid.
Skillnaden mot tidigare teknik är tydlig. Den nya generationens drönare kan flyga uppdrag automatiskt på egen hand, de gamla behövde man styra manuellt. Den nya tekniken gör att vi får en jämn och kvalitetssäkrad insamling av data, varje gång. Samtidigt är det viktigt att poängtera att tekniken inte ersätter människan. Det krävs alltid en operatör som planerar, övervakar och tolkar resultatet. Drönaren är ett verktyg – det är vi som använder den.
Avgörande vid stormskador
Drönartekniken har visat sitt värde särskilt tydligt i samband med stormar. Efter stormen Johannes användes först helikopter för att skapa en övergripande bild av vilka områden som drabbats.
Men det var först med drönarna som vi fick den detaljerade bilden. Genom att flyga över utvalda områden kunde skadorna analyseras på ett säkert och effektivt sätt. Istället för att röra sig i stormfälld skog, där det finns betydande risker, kunde inventeringen ske från luften. Arbetet försvårades av att snön kom tidigt, vilket gjorde vissa områden
svåråtkomliga. I dessa situationer blev drönarna särskilt värdefulla, då de gjorde det möjligt att snabbt få en bild av läget trots begränsad framkomlighet. Genom att arbeta parallellt över olika områden kunde stora ytor inventeras på kort tid.
Från bild till beslut
Att samla in bilder är en sak. Att omvandla dem till konkreta beslut är en annan. Efter flygningarna analyseras materialet vidare. Genom att kombinera drönardata med tidigare laserskanningar kan vi uppskatta hur mycket skog som har fallit. Detta är avgörande i det fortsatta arbetet. Vi behöver bland annat säkerställa att mängden kvarlämnat virke inte överstiger de nivåer som Skogsstyrelsen tillåter. Utifrån analyserna kan vi också prioritera vilka områden som ska åtgärdas först.
Stormen Johannes i siffror:
• Cirka 19 000 m³sk stormfälld skog inom våra marker
• Cirka 6 000 m³sk avverkat hittills (per 22 april)
• Vi räknar med att få ut allt virke i tid
Brandberedskap, naturvårdsbränder och eftersläckning
Vid brand och naturvårdsbränningar används drönaren för att skapa en kontinuerlig lägesbild från luften. Under själva bränningen kan drönaren vara i luften i stort sett hela tiden, med korta avbrott för batteribyten. Den flyger då runt området och övervakar brandens utbredning. Värmekamera används i uppdragen och med den går det att upptäcka heta punkter även genom rök. Det är en stor fördel jämfört med vanlig kamera. Om en värmepunkt upptäcks utanför brandområdet kan informationen snabbt föras vidare, så att åtgärder sätts in direkt. Drönarbilden visas även på storbildsskärm, vilket ger en gemensam lägesbild och underlättar beslut under pågående bränning.
Efter bränningen används drönaren i
efterbevakningen, som kan pågå i upp till två veckor. Då kontrolleras området systematiskt för att säkerställa att det inte finns kvarvarande glöd. De första dagarna är mest intensiva, och flygningar sker ofta vid skymning när omgivningen svalnat och värmekameran ger mer tillförlitliga resultat.
Samma arbetssätt används vid efterbevakning av skogsbränder, där ansvaret övergår till markägaren efter att räddningstjänsten avslutat sitt arbete. Drönaren används även för att skapa aktuella kartbilder genom att sätta samman många bilder till en helhet, vilket ger en tydlig överblick av brandområdet. Sammantaget har drönartekniken gjort arbetet både säkrare och mer noggrant.
Ett brett användningsområde Drönare används idag främst vid storminventering, brandberedskap och naturvårdsbränningar. Samtidigt finns flera andra användningsområden som är under utveckling och kan bli aktuella framöver. Tekniken kan exempelvis användas inom skogsvård och uppföljning, där den ger möjlighet att följa upp föryngringar, kontrollera hur plantor utvecklas och identifiera eventuella körskador efter avverkning. Vidare kan drönare användas för löv-
inventering, där höstens färgskiftningar gör det enklare att särskilja från barrträd och därmed kartlägga lövinslaget i skogen på ett effektivt sätt.
På bilden syns hur drönarens bilder kan användas i våra egna kartor, för att få en korrekt bild hur det ser ut på platsen. Efter en naturvårdsbränning används detta för att se hur stor andel av träden som dött.
Med fokus på Delägaren med familj!
Guidade turer
Uppvisning drönare
Skogsbruksplan
Biodiversitetskrediter Vägar
Plats: Tallheds Plantskola
För att skogsbruket ska fungera krävs mer än bara skog. Vägar, broar och smarta lösningar för framkomlighet är minst lika viktiga. För
Stig Flink är det här vardag. Under många år har han arbetat med vägar, broar och framkomlighet på Orsa Besparingsskogs marker. Ett arbete som ofta sker i bakgrunden men som är helt avgörande för att verksamheten ska fungera.
Broar som håller skogen öppen
Orsa Besparingsskog har ett omfattande ansvar för broar i området. På jordägarvägarna och inom S:1 är det besparingsskogen som står för underhållet, på andra vägar där en tydlig väghållare saknas faller ansvaret på markägaren. På vägar som får underhållsbidrag från Trafikverket besiktas broarna regelbundet av särskilda broexperter.
Totalt handlar det om omkring 30 broar där Orsa Besparingsskog har ett ansvar – antingen som väghållare, markägare eller båda delarna. För att få en bättre överblick har man, för ett par år sedan, gjort en inventering av broarna och tagit fram en
plan för underhåll och åtgärder. Broar är en viktig del av infrastrukturen i skogslandskapet. De gör det möjligt att ta sig fram över vattendrag och säkrar transporter av virke, samtidigt som de också används av Orsabor och besökare som rör sig ute i naturen.
Vattenvägar som fungerar för både skog och fisk Arbetet handlar också om att hitta lösningar som fungerar bättre för naturen. I vissa vattendrag används i dag valvbågar istället för traditionella vägtrummor. De placeras på betongbalkar så att vattnet kan rinna mer naturligt under vägen.
Stig är med på de flesta arbeten ute i skogen. Broreparationer, kulturrestaurering, trumbyten eller vintervägar.
Det gör att botten i vattendraget kan ligga kvar och att djur och fisk kan passera. Effekten kan märkas snabbt.
– Det känns bra att kunna göra något som är bättre för fisklivet. Vid ett tillfälle kom fiskar under tiden som jag arbetade med en valvbåge. Fiskarnas instinkter om att vandra uppströms för att leka verkar vara väldigt starka, eftersom de gamla trummorna legat där i säkert 30-40 år, berättar Stig.
Vintervägar när marken fryser
En annan lösning som används i skogsbruket är vintervägar. När marken fryser och snön faller kan tillfälliga vägar trampas där det annars inte är möjligt att ta sig fram, de är dessutom skonsammare mot marken. Arbetet börjar redan när den första snön kommer. Snön trampas till och packas med maskiner och hålls efter under vintern.
– Till slut blir det nästan som en stor kaka som maskinerna kan köra på, detta utan att skada vegetationen under eller sjunka ner i en myr med maskinen.
När hantverket räddar kulturhistorien
Stig Flinks hantverkskunnande syns inte bara i vägar och broar. Vid Näckådalen har han också arbetat med restaureringen av den historiska vattensågen. Sågen byggdes redan 1857–1858 av byborna i Näckådalen och drevs av vattenkraft. Under 2019 restaurerades anläggningen till sin ursprungliga funktion, ett arbete där Stig lagt ned många timmar.
Stig har också bidragit till andra kulturhistoriska miljöer i bygden. Vid Råbergskvarn har han varit med och renoverat både stampen och kvarnen, och dessutom byggt vattenhjulet som sitter på stampen. – De hade mycket kunskap förr i tiden, till exempel är kvarnen och stampen byggda på ett ställe där det samlas mycket is om vintrarna som gör att byggnaderna kan råka flytta på sig eller vrida till sig. Då har man byggt in som kilar, för att enkelt kunna justera byggnaden efter att isen smält. Det är intressant, tycker Stig.
Det pratas om:
Många frågor har väckts kring omarrondering. Här förklarar vi hur det fungerar och vilken koppling Orsa Besparingsskog har till de pågående processerna.
Omarrondering är en fråga som väcker både engagemang och många frågor i bygden. För att bidra till ökad förståelse vill vi här förklara hur processen fungerar och vilken roll Orsa Besparingsskog har i sammanhanget.
Vad är omarrondering?
Omarrondering handlar om att förändra fastighetsindelningen i ett område, ofta i syfte att skapa mer sammanhängande och brukningsbara fastigheter. Det är en process som berör enskilda markägare och genomförs inom så kallade skifteslag.
Var berörs Orsa Besparingsskog?
Orsa Besparingsskog förvaltar ett stort markinnehav (ca 75 000 hektar), där merparten ligger inom det som brukar kallas “S1:an” – det ursprungliga och sammanhängande innehavet i Orsa och Ljusdals kommun. Utöver detta finns även mark inom så kallad skifteslagsmark, som tillkommit genom fastighetsaffärer över tid. Det är i dessa områden som omarronderingar kan bli aktuella.
I det skifteslag där en omarrondering pågår idag (Gravberg, Täcktberg och Rutberg) äger
Orsa Besparingsskog dock ingen mark. Därför har frågan hittills inte varit föremål för något aktivt ställningstagande från Allmänningsstyrelsen.
Har frågan ändå diskuterats?
Som stor markägare följer Orsa Besparingsskog utvecklingen i frågor som kan påverka
markinnehavet, både nu och framöver. Information om omarrondering har bland annat tagits del av via Länsstyrelsen, i likhet med andra markägare. Frågan har också berörts i dialoger kopplade till bidragssystem, där möjligheten att stötta markägare i samband med omarrondering har diskuterats.
Hur fattas beslut om frågan blir aktuell?
Om en omarrondering skulle bli aktuell i ett område där Orsa Besparingsskog är markägare, behöver Allmänningsstyrelsen ta ställning.
Ett sådant beslut utgår alltid från uppdraget att förvalta tillgångarna på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Det innebär att varje situation bedöms utifrån sina specifika förutsättningar, där långsiktig nytta för Besparingsskogens tillgångar står i centrum.
Vilken inriktning finns i dagsläget?
Även om varje beslut tas utifrån aktuella förutsättningar, finns det en långsiktig strategi för markinnehavet som ger viss vägledning.
Den innebär att:
I. i första hand samla mark i anslutning till det stora sammanhängande innehavet (S1:an)
II. i andra hand skapa större, sammanhängande fastigheter
Under flera år har arbete därför pågått med att avyttra mindre fastigheter inom skifteslagsmarken och istället förvärva större och mer sammanhängande områden. När områden har upplåtits för naturreservat inom Orsa Besparingsskog har det
också funnits möjlighet att återköpa motsvarande produktionsförmåga. Genom åren har detta bidragit till att bygga upp större sammanhängande markinnehav på flera platser; Vansbro, Furudal och i närheten av Alfta.
Vad betyder det för andra markägare?
En utgångspunkt är att marken i skifteslagen kring Orsa och byarna ofta lämpar sig väl att ägas och brukas av de lokala markägarna själva.
Exempel på skifteslagsmark (markerat i grönt) där Orsa Besparingsskog inte ser sig som långsiktiga ägare och hellre ser att marken ägs av delägarna.
Arbetet med nästa avverkningsplan har nu tagit sina första steg. Det är ett arbete som ytterst handlar om att väga samman skogens många värden – ekonomiska, ekologiska och sociala – för att säkra ett långsiktigt och hållbart brukande. I den här texten delar Anna Thunell med sig av sina reflektioner kring processen, begreppen som formar den och de vägval som väntar framöver.
Minst vart tionde år tar Orsa Besparingsskog fram en avverkningsplan. Det förberedande arbetet inför nästa beräkning har startats under våren, med målet att kunna presentera olika scenarier för skogens utveckling på ett delägarseminarium under hösten 2027. Ett scenario väljs sedan och läggs fram för beslut av jordägarstämman hösten 2027. Arbetet har precis börjat och så här går tankarna hos mig.
När Mats (Skogskötselchef) bad mig delta i arbetet med den nya avverkningsberäkningen inventerade jag mitt kunskapsläge på området. Minnesfragment från en av de första kurserna vid jägmästarprogrammet under tidigt 2000tal flimrade förbi. Kursen var Naturresursekonomi. Läraren hette Göran Bostedt och av någon anledning har hans mest frekventa uttryck i lärosalen fastnat hos mig och finns kvar så här nästan 25 år senare. Jag vet inte om det beror på hans utpräglade umedialekt, pigga sätt och snabba taltempo eller om jag de facto redan då intresserade mig för hållbart nyttjande. Fraser som han ofta upprepade, gärna på engelska, var ”There ain’t no such thing as a free lunch” (”ingenting är gratis”) och ”Ekonomi är hushållning med knappa resurser”. Under
lektionerna med Göran kom jag också i kontakt med begreppet ”Tragedy of the commons” (Det kan vara svårt för enskilda att ta ansvar för det gemensamma”). Ett välkänt begrepp inom naturresursekonomin och som också var direkt överförbart på skötseln av studentkorridorens gemensamma kök på Mariehemsvägen 17A. Det allmänna förfallet där kunde enkelt avhjälpas med en tydlig ansvarsfördelning med veckoavstämning och dialog kring hur vi egentligen ville ha det i vårt kök. En väl fungerande köksförvaltning skapades.
Ett annat begrepp Göran svängde sig med var ”Sustainable yield” (uthålligt uttag). Han förklarade det genom att utgå från ett extremt exempel på dess motsats fiske med hjälp av dynamit där ett intensivt kortsiktigt uttag underminerar både fiskbestånden och de ekologiska förutsättningarna för framtida produktion av fisk på platsen. Dynamitfisket fascinerade oss studenter: – Hur kunde det komma sig att människan kunde bete sig så dumt?
Göran förklarade att vinsten här och nu kan vara avgörande för den enskilde fiskaren, där framtida förluster väger lätt jämfört med överlevnad för dagen.
För Orsa Besparingsskog är sustainable yield ett uttag av nyttigheter från skogen som inte undergräver skogens framtida produktionsförmåga eller ekologiska funktioner. Begreppet är centralt och finns uttryckt i reglementet; ”Besparingsskogen, såväl mark som växande skog, ska förvaltas för att ge en långsiktigt god avkastning. Till ledning för detta ska finnas en av Jordägarstämman för högst tio (10) år i sänder beslutad avverkningsplan”.
Skogen har genom historien givit människor i Orsa många olika nyttor, både i form av virke, bioenergi, kött och bär och i form av tjänster som exempelvis biologisk mångfald, pollinering och klimatreglering. Skogen har också givit möjligheter till jakt, fiske, skoteråkning och annat. Dessa brukar gemensamt kallas ekosystemtjänster och påverkas alla av den inriktning man som skogsägare väljer för skötsel av skogen.
Det finns stor erfarenhet av att räkna på och göra prognoser för ekosystemtjänster direkt kopplade till virkesproduktion. Länge har man kunnat räkna på hur mycket skog som kan avverkas över tid utan att den långsiktiga produktionen av virke minskar, men för att bedriva ett hållbart skogsbruk så måste vi även kunna räkna på skogsekosystemets potential att långsiktigt producera andra former av ekosystemtjänster.
Som ett led i vår utveckling kommer vi i kommande avverkningsberäkning använda oss av verktyget Heureka. Frågeställningar kring brukandet av skog har blivit alltmer komplexa och det är viktigt att använda moderna verktyg som
Vill du laborera med din egnen skogsbruksplan
– testa Heureka! Lite
• Webbaserat och användarvänligt verktyg – ingen installation av Heureka krävs
• Möjlighet att importera egna skogsdata och jämföra olika skötselalternativ
• Riktar sig främst till privata skogsägare
ger oss möjlighet att analysera framtiden för att kunna möta den på ett bra sätt. Heurekasystemet kan användas för att analysera de framtida konsekvenserna av olika sätt att bruka skogen med avseende på dess ekonomiska, ekologiska och sociala värden, och för att hitta kombinationer av skogsbruksstrategier som kan balansera olika mål med skogsbruket.
Dagens metoder bygger på matematiska modeller som beskriver skogens utveckling och modeller som beskriver utfallet av olika ekosystemtjänster kopplat till skogstillståndet. Förfarandet skapar förutsättningar för att analysera hur olika handlingsalternativ påverkar utfallet av ekosystemtjänster och hjälper till att finna bästa möjliga lösning utifrån de målformuleringar som vi ställer upp. Att formulera mål, handlingsalternativ och restriktioner kommer att vara ett viktigt första arbete för styrelse och förvaltning för att beräkningen skall bli så bra som möjligt. Alla markägare bör ha ställt sig frågan vad de vill ha ut av sitt markägande, vilka nyttor som skall få utrymme och i hur stor omfattning hänsyn skall tas till miljö och andra intressen. Man behöver sätta en hänsynsnivå och fundera på hur och var hänsynen skall tas. Vill man testa och bekanta sig med tänket finns det mycket intressant och matnyttig information på SLU:s hemsida.
Vi på skogsskötselavdelningen ser fram emot arbetet och att få presentera resultatet! Håll utkik!
Anna Thunell, Skogsvårdsledare
• Stöd för upp till 50 skogsavdelningar och val mellan sju fördefinierade skötselstrategier
• Visar konsekvenser över 30 år, inklusive skogsutveckling, avverkningsvolym samt miljömässiga och sociala indikatorer
• Testa på https://heureka.slu.se/
Besöksområdet i Pållasnity visar hur Orsa Besparingsskog arbetar för att stärka den biologiska mångfalden. Längs en 2,5 kilometer lång stig som har sin början intill Oravalampi får du se konkreta naturvårdsåtgärder som död ved, friställda träd och öppnade gläntor – sådant som gynnar växter, djur och svampar. Du passerar tre olika områden där vi arbetar med variationsrikt skogsbruk, skydd av äldre tallskog och restaurering av livsmiljöer. Hela rundturen tar ca 1-2 timmar.
Här skapades också Sveriges första biokrediter. En biokredit betyder att en mätbar förbättring av naturvärden har genomförts och kontrollerats. Företag kan köpa biokrediter för att stödja naturvård, och skogsägaren får ersättning för åtgärder som annars inte blivit gjorda.
Stigen avslutas vid de historiska Prästvägarna där du vandrar den sista biten tillbaka till Oravalampi.
29 augusti 10.00-14.00
Hur gjorde man ett starkt och tåligt tyg förr i tiden? Hur fungerar en skvaltkvarn? Välkommen att ta reda på detta i Råbergskvarn.
Ta gärna med egen fikakorg!
Pris: 6 kr/kWh (inkl. moms)
Observera att priset kan komma att justeras över tid. Du kan betala med kort eller swish. Skanna QRkoden för att komma till den via chargefinder.
På bryggan står dom och sjunger på Rövarsången från Ronja Rövardotter, och som det ekar mellan bergstopparna som ligger runt sjön.
När Julius Aspman och hans vänner planerar sin årliga grabbhelg är det inte snack om all inclusive resorter i Spanien eller spaweekends i Tällberg. Det blir Finnmarken. Igen. Traditionen drog igång kring 2020. Det var en tid då många sökte sig ut i naturen av nödvändighet, och för Julius och hans vänner blev skogshelgen något de ville fortsätta med även efter att världen öppnat upp igen. Sedan dess har det blivit en fast punkt i kalendern. – Efter sommaren är det alltid någon som skriver i chattgruppen ‘Grabbhelg i Finnmarken’. Var blir det i år då? Vilken helg drar vi ut? Och så dividerar vi vilken av stugorna vi ska hyra, säger Julius.
Ingen i gänget har en egen stuga i trakten. Det är just det som gör Besparingsskogens stugor till en möjliggörare. Vem som helst kan hyra dem, standarden är densamma oavsett vilken stuga man väljer, och det är till ett förmånligt pris.
– Man svänger in där vid Noppikoski. Kyldunken ligger i frysboxen och Frääs säger vart man kan hämta nyckeln. Man glider in där och hämtar grejerna, och så vipps är vi smidigt iväg mot stugan. Det är verkligen speciellt, säger han.
Stugorna har ingen el och inget rinnande vatten. Det finns dass och vedeldad bastu vid de flesta stugor. Att det är lite mer omständigt, och att det som vi annars tar för givet inte finns där, är halva tjusningen fortsätter Julius:
– Man jordas i det på ett sätt som man inte gör någon annanstans. Det blir något när man behöver gå hundra meter för att hämta vatten. Ut på dasset. Eller när man står där ute och lagar mat över öppen eld.
Helgen har sina fasta inslag. Klämmismackorna i grilljärn över öppen eld är ett. Bastun, vars kamin
är det första dom försöker få varm när de kommer, och de sista att svalna innan hemfärd. Pokerspelet, där insatsen i år var 200 kronor och Julius vann hela potten. Maten, som är ett ack så viktigt inslag: nyfångad öring på knäckebröd som förrätt, skavgryta med renkött, grädde och lingon tillagad på Muurikka som huvudrätt.
Och så fisket, som är gängets gemensamma nämnare. Diskussionerna om vilken sjö i närheten som ligger rätt för vinden, var båten ska i. Kartan, känningar i knäna hur vädret ska bli och mångas åsikter blir det ständiga diskussionsunderlaget om vart de ska ut och testa sin fiskelycka.
För Julius är poängen med helgen att den inte kräver att man reser långt eller betalar dyrt. Det är gemenskapen och att komma ut i naturen. Nära hemma, men ändå avskilt från alla måsten. – Lyckan man känner i en öde stuga på skogen är mer äkta än någon annanstans. Är man med rätt gäng och hittar rätt vibe, då räcker det med femsju mil norrut.
Staffan Öhlin är 71 år och röjer och gallrar en hel del av sin skog själv runt Orsa. Men när han gick igenom skogsbruksplanen och räknade ihop behovet stod det klart att 20 hektar ungskogsröjning var mer än han hann med på egen hand. Lösningen hittade han hos Delägarservice.
– Det är ganska mycket för en pensionär att göra själv. Jag hade fått hålla på i evigheter, och dessutom är skogen utspridd på flera håll. Det hade tagit jättemycket tid.
Han vände sig till Orsa Besparingsskogs Delägarservice. Tillsammans med Fredrik Eriksson gick han igenom bestånden i skogsbruksplanen och pekade ut vad som behövde åtgärdas. Besparingsskogen skötte upphandlingen, lade ut jobbet på entreprenör. Staffan slapp jaga upp och förhandla med folk på egen hand.
– De gör hela den biten som du annars fått göra själv. Och för att jag har skog på flera ställen, Hansjö, Stackmora, Kyrkbyn, kan de samordna
och göra större upphandlingar. Det påverkar priset jämfört med om jag hade gått ut som enskild beställare med få hektar.
När röjningen var klar gjordes en besiktning. Rätt stamantal per hektar, enligt konstens alla regler. – Det hade kostat betydligt mer i tid om jag röjt allt det själv. Det är som att lämna bilen på verkstan och få den tillbaka tvättad och städad. Nu har jag inget röjningsbehov kvar, allt är ikapp.
Skogsbruksplanen är grunden Staffan betonar att skogsbruksplanen är utgångspunkten för allt. Utan en uppdaterad plan vet du inte vad du har för bestånd, vilka volymer, vilken ålder, var behovet finns och hur akut det är.
– Det är lilla “katekesen” för din fastighet. Den bör du ha.
Och till den som är osäker på var man börjar har han ett tydligt råd: – Ring besparingsskogen. De är en neutral part. De sitter inte och ska köpa ditt virke så billigt som möjligt, de är där för att hjälpa dig. Ta vara på det som finns.
Precis som för Staffan börjar allt med skogsbruksplanen. Saknar du en, behöver den uppdateras, eller vill du veta mer om ungskogsröjning via delägarservice?
Kontakta Fredrik Eriksson på 0250-55 26 39 eller fredrik.eriksson@ orsabesparingsskog.se
Du kan också läsa mer om skogsbruksplaner på vår hemsida: www.orsabesparingsskog.se/fordelagare/skogbruksplan eller skanna QR-koden nedan:
Bidrag för delägare
Du som är delägare i Orsa Besparingsskog eller bor i Orsa har möjlighet att ta del av våra bidrag för din och bygdens utveckling.
Skogsbruk
Syftet med bidragen till skogsbruket är att stimulera ett säkert och aktivt skogsbruk i Orsa kommun. Dessa bidrag kan enbart delägare i Orsa Besparingsskog söka.
• Röjning
• Motor- och röjsågskörkort
• Skogsvård
• Dikning skogsmark
• Åtkomstvägar
• Skogsbruksplaner
• Delägarservice
• Älginventering
Jordbruksbidrag
Syftet med bidragen till jordbruket är att skapa goda förutsättningar för bärkraftig livsmedelsproduktion, ett aktivt jordbruk och öppna landskap i Orsa kommun.
• Areal- och djurbidrag
• Dikning åkermark
• Nyodlingsbidrag
• Stängselbidrag tillfällig eller permanent hage
Bidrag för lantmäterikostnader Kan enbart sökas av delägare i Orsa Besparingsskog.
Övriga bidrag
Dessa bidrag syftar till att boende i Orsa samt bygden ska fortsätta utvecklas.
• Stipendier för studerande inom jord- eller skogsbruk
• Bidrag till bystugor
• Kulturbidrag
• Aktivitetsstöd
• Orsamål stipendium
• Oförutsett
Skanna för att komma till alla bidrag 2026!
Något ni har läst om i denna tidning, på sidorna 4–6, är vårt arbete med drönare och hur det ser ut idag. Orsa Besparingsskog vill också blicka framåt –vad händer om 5, 10 eller 100 år? Hur ser skogsbruket ut då? Framtiden kan vara närmare än vi tror. Vi är nämligen med och sponsrar utvecklingen av en drönare som kommer att kunna gallra från luften, och därav kommer att bli en av de första med att testa metoden i praktisk drift inom de närmsta åren.
AirForestry är ett svenskt bolag som utvecklar en ny metod för skogsgallring med hjälp av drönare. Istället för att använda tunga skogsmaskiner sker arbetet från luften, med målet att göra skogsbruket mer hållbart och skonsamt.
Drönaren styrs av en operatör från marken. Den flyger till ett utvalt träd, greppar det i toppen och kvistar det direkt. Grenarna faller till marken. Därefter kapas stammen och transporteras genom luften till avlägget. Status för utveckling 2026: systemet har skördat två träd på rad i början av året. Vi ser fram emot att följa utvecklingen!
– CK Uven bygger nytt med stöd från Orsa Besparingsskog
Vid Bergets motionsområde i Orsa, bredvid den gamla grusplanen och utegymmet, ska något nytt växa fram. CK Uven, Orsas cykelklubb, planerar att bygga en pumptrack. En asfalterad bana med vågor och doserade kurvor, där man rullar fram utan att trampa, med kroppen och gravitationen som motor.
Föreningen bildades 2017 och bedriver sedan dess mountainbike-träning för barn och ungdomar i Orsa. – Den tilltänkta pumptracken är inte bara för klubbens medlemmar säger Joakim Nordin, som tillsammans med sin fru Malin grundade CK Uven. Det är en aktivitetsyta för alla Orsas invånare, från unga till gamla. Ett ställe för alla att samlas på för att röra sig och få till fler aktivitetsytor för alla här på Bergetområdet, fortsätter Joakim. Malin beskriver att idén till pumptracken kom till på en av alla resor de gör i sporten.
– Vi är ute på mycket evenemang och tävlingar, och på de flesta ställen finns det den här typen av aktivitetsytor. Det är ett fint ställe för gemenskap och spontanidrott. Här kan alla åldrar samlas och ha kul, säger Malin.
Vad är en pumptrack?
En pumptrack är en sluten asfalterad bana med kullar och kurvor. Namnet kommer av att man ”pumpar” med kroppen, trycket ner i kurvorna och uppför bakkanten av vågorna driver cykeln framåt utan
att man behöver trampa. Det finns professionella tävlingar i disciplinen, med SM och VM. Det fina med en pumptrack är att den fungerar för nästan allt med hjul. Cykel, kickbike, skateboard, BMX. Malin berättar att de till och med sett rullstolar användas på liknande anläggningar på andra håll i landet.
– Det är allt från småbarn med kickbikes till vuxna som tycker att det är jättekul att köra med sina cyklar. Och det absolut bästa är att det är helt gratis för utövaren.
Platsen vid Berget valdes efter samtal med kommunen om alternativa lägen. Slutsatsen var enkel: Berget är redan ett aktivitetsområde. Skidspår, fotbollsplan, hockeyhall och skola i närheten.
– Det finns egentligen ingen annanstans i Orsa som den hade passat. Vi tycker att det är här de här grejerna ska ligga, säger Malin.
Pumptracken kommer ersätta det utegym som just nu huserar på platsen. Utegymmet planerar kommunen att flytta på, till en annan plats.
Orsa Besparingsskog – en bärande kraft
Orsa Besparingsskog är har en viktig del i finansieringen av pumptracken – och har varit en tidig och konkret stöttepelare för CK Uven. Det är pengar från Allmänna arvsfonden som kommer täcka upp till 80 % av totalkostnaden, men för att få deras stöd så behövs även lokalt och regionalt stöd.
Där är Orsa Besparingsskog och andra aktörer ett viktigt fundament för att få till den totala finansieringen.
– Vi har fått stöd från två håll inom besparingsskogen: dels sponsring från förvaltningen och dels ett bidrag från Jordägarnämnden. Därtill tillkommer bygdemedel från Orsa kommun och ansökningar har också skickats till bland annat Leksands Sparbank och RF-SISU Dalarna. Kristina Nordmark på Orsa kommun stöttar föreningen i ansökan till Allmänna arvsfonden.
Mer än en cykelbana
CK Uven ser pumptracken som en pusselbit i något större. Föreningen sköter sedan tidigare, på ideell basis, cykelspår vid Berget och röjda leder vid återvinningscentralen på andra sidan Orsa. Pumptracken är ytterligare ett steg i arbetet med att göra Orsa till en plats där det finns någonstans att ta vägen.
Framtidsplanerna inkluderar aktivitetsdagar, enklare tävlingar och kanske en stund i veckan reserverad för olika grupper att ha banan för sig själva. – Ibland kanske man inte ens behöver göra så mycket. Bara låta det sprida sig och att folk kommer hit, säger Malin. Jag tänker på turistnätter, dagturister. Turister som är uppe i Grönklitt och åker ner till byn, ungarna får leka. Det kommer bli bra!
Bygget ska utföras av Velosolutions, ett företag som specialiserat sig på pumptrackanläggningar världen över, och som också bygger den nya pumptracken i Leksand.
– Drömmen är att sätta spaden i marken under 2026, med en färdig anläggning under 2027. Vi har en plan och det kommer att bli av, säger Malin.
Samarbetet med Orsa Besparingsskog stannar inte vid finansieringen. Varje gång CK Uven anordnar en tävling och behöver tillstånd för att använda besparingens vägar, löser det sig utan krångel. Det kanske säger något om vad som får ett projekt som detta att röra sig framåt – inte bara bidrag och ansökningar, utan en grundläggande vilja att hjälpas åt.
– Det är aldrig något problem i de kontakterna. Det stödet får vi alltid, avslutar Malin.
– boka senast 15 februari 2027!
Planerar du att plantera skog? Hos oss kan du beställa kvalitetsplantor av rätt ursprung, anpassade efter dina marker och ditt behov.
Från och med hösten 2026 erbjuder vi även plantor med snytbaggeskydd (Conniflex), ett effektivt skydd under plantans första tid i skogen.
Fyll i beställningsformuläret på vår hemsida eller ring oss så hjälper vi dig att planera din nästa föryngring.
Hos oss fyller vi de flesta godkända gasolflaskor och tuber. Delägare i Orsa Besparingsskog samt boende i Orsa har 15% rabatt.
Skanna QR-koden för priser och mer information – eller besök www.orsabesparingsskog.se!
Tallheds plantskola fortsätter att utveckla sin verksamhet. Under detta år kommer en Conniflexanläggning installeras – en investering som gör det möjligt att leverera plantor med snytbaggeskydd direkt från plantskolan. Satsningen stärker både kvaliteten i föryngringen och Tallheds Plantskolas position som en modern plantskola.
Conniflex är ett mekaniskt skydd där den nedersta delen av plantans stam täcks av en beläggning av lim och sand för att sedan värmebehandlas och härdas. Ytan blir då så hård att snytbaggen inte kan gnaga igenom den.
För skogsbruket är detta en viktig investering. Snytbaggen är en av de vanligaste orsakerna till att nyplanterade plantor dör, vilket kan leda till kostsamma omplanteringar och sämre föryngringar. Med behandlade plantor ökar chansen att plantorna klarar sig.
Satsningen stärker också Tallheds konkurrenskraft. Efterfrågan på snytbaggebehandlade plantor ökar i takt med klimatförändringar, då snytbaggen kommer längre och längre norrut. Genom att kunna erbjuda detta kan vi möta kundernas behov.
Från och med hösten kommer det därför att
vara möjligt att få plantor från Tallhed som är behandlade med snytbaggeskydd.
Snytbaggen (Hylobius abietis) är en skalbagge som orsakar stora skador på nyplanterad skog i Sverige. Den trivs särskilt på hyggen där den lägger ägg i stubbar och rötter efter avverkning.
De vuxna baggarna gnager på barken på unga barrplantor, oftast nära marken. Om gnaget går runt hela stammen kan plantan dö eftersom vatten och näring inte längre kan transporteras i trädet.
Skador från snytbaggen är en av de vanligaste orsakerna till att nyplanterade plantor dör. Därför används olika typer av snytbaggeskydd, till exempel Conniflex, för att hjälpa plantorna att klara sina första år i skogen.
med Nicklas Samils, Sveriges Allmänningsskogars förbund
Det finns ett ögonblick varje vår när skogsägare sitter med kaffekåsan i hand och med starka känslor tittar ut över sitt efter att snön smält bort och ny grönska letar sig upp genom mosstäcket. Det är inte ett poetiskt ögonblick, det är bokföring. Där står kanske det som gallrades på nittiotalet. Kanske står där vad farfar en gång planterade och som snart ska förvandlas till delbetalning av syskonens andel i gården.
Eller ska det?
Numera är det inte alls säkert. Nu kan någon sitta i sin lägenhet, belägen i valfri storstad. Med en kaffekopp i den ena näven och med andra handen på datormusen klickande genom en webbtjänst som redovisar avverkningsanmälningar med myndigheternas goda minne. Kanske bestämmer sig denne filur för att just den där avverkningen som farfar en gång räknade in i kalkylen, nej den blir det nog inget av med. Inte för att personen i fråga ens sett platsen han har synpunkter på. Inte för att
det växer eller uppehåller sig någon hotad art där, utan för att systemet tillåter grundlösa anklagelser genom aningslös aktivism. Man kan alltså numera överklaga skogsbruksåtgärder genom att hävda arters potentiella förekomst på en plats man aldrig ens besökt.
Siffrorna är nästan komiska i sin lutning. Drygt hundra överklagade avverkningsanmälningar för fyra år sedan ökade till 869 förra året. Nästan 800 procents ökning alltså. Om det hade handlat om matpriser eller elräkningar hade nyheten dominerat löpsedlarna i en vecka och diverse partiledare hade ägnat stor del av sin tid i TV-rutan för att angripa varandras politik.
Jag undrar hur mannen i storstadens lägenhet tar sitt kaffe? Förmodligen väldigt starkt, då man lätt blir trött av att sitta inomhus vid en dator och fantisera hela dagarna.
När det gäller obstruerande av avverkningar har knäroten fått agera galjonsfigur de senaste åren. En oansenlig liten orkidé som de flesta skogsägare aldrig ens skulle lägga märke till om de inte fått lära sig dess innebörd som riskfaktor för familjens ekonomi. Den växer diskret i mosstäcket, ungefär så stor som ett drinkparasoll, men väl kamouflerad i stället för klädd i bjärta glada färger. Det finns skogsägare som har fått stopp på avverkningar, generationsskiften som gått i stöpet, och släktgårdar som stått och darrat i rättsprocesser, allt på grund av knärotsfynd.
Man kunde tro att detta gällde en art på ruinens brant. Men icke. Knäroten finns registrerad på mer än 112 000 lokaler i Sverige. Det är fler platser än antalet McDonalds-restauranger i hela Europa. Det är med andra ord inte en art som är på väg att försvinna.
Regeringen gav nyligen Naturvårdsverket i uppdrag att se över vilka arter som ska vara nationellt fridlysta, och verket har återkommit med besked: Knäroten bör vara kvar på listan. Anledningen? Den finns med på den internationella CITESlistan, som reglerar kommersiell handel med vissa arter.
Här fryser jag till, för CITES-listan handlar om handel. Den handlar om att någon inte ska kunna gräva upp vilda orkidéer och sälja dem på marknaden i Bangkok. Den handlar inte om ifall en skogsägare i Dalarna ska få avverka skogen farfar planterade. Det är som att förbjuda vedkapning för att motorsågar finns med på en lista över förbjudna exportvaror. Kopplingen är helt enkelt inte där.
Ändå räcker det som argument för att låta knäroten fortsätta blockera skogsbruk på hundratusentals platser runt om i landet. En internationell handelslista, som ingen svensk skogsägare tänkt bedriva handel utifrån, har förvandlats till ett nationellt brukningshinder och vi får hoppas att politikerna inte lyssnar på Naturvårdsverkets tunna argument.
Trots den närmast kafkaartade verklighet som tornar upp sin mörka byråkrati vid horisonten finns faktiskt ljusglimtar. Regeringen har nyligen presenterat ett förslag som äntligen tar tag i en av de värsta bitarna kring artskyddets inskränkningar i brukanderätten, nämligen ersättningsfrågan. Hittills har skogsägaren som nekats avverkning haft en teoretisk rätt till ersättning men i praktiken tvingats stämma staten för att få ut den, med risk att betala både sina egna och statens rättegångskostnader vid förlust. Ungefär som att få ett presentkort och bli ombedd att först spela kubb med kassörskan om det ska gälla.
Enligt förslaget ska Skogsstyrelsen (om artskyddsdispens nekas) aktivt söka en uppgörelse med markägaren, antingen genom formellt skydd eller naturvårdsavtal. Staten föreslås även stå för båda parters kostnader om saken hamnar i domstol. Det är en liten mening med stora konsekvenser. För om staten själv får notan blir det kanske intressant att komma överens om en rimlig avgränsning av artskyddet och att skyndsamt betala ut ersättning.
Det är försiktigt formulerat ett steg i rätt riktning, då det inte löser det grundläggande problemet: Att mannen i Malmö fortfarande kan klicka sig in på digitala kartor, tillhandahållna av myndigheter och tippa på att inom just den där avverkningsanmälan kan det finns någon art som förbjuder skogsbruk. Om förslaget går igenom, gör det kanske dock slut på den mest absurda delen av nuvarande ordning, där skogsägaren fick välja mellan att bli av med sin skog utan ersättning eller att riskera att bli av med både skogen och sparpengarna.
Ja, förutsatt att EUrätten inte sätter käppar i dessa hjul som borde rulla friktionsfritt.
Storskiftet i Orsa socken och Hamra kapellag
När storskiftet inleddes i Orsa år 1859 var Hamra kapellag en del av Orsa socken. Strax därefter i december månad år 1860 begär invånarna i Fågelsjö by, Knoppen, Sandsjö, Tandsjö, Hamra, och Björkbergs byar i Orsa socken, utgörande Hamra kapellag, att få bli överförda från Stora Kopparbergs län till Gefleborgs län. I kyrkligt avseende hade Hamra kapellag redan år 1845 överförts till Loos pastorat genom ett kungligt brev av den 30 oktober samma år.
Som skäl för sin begäran angav man det långa avståndet, ca 1517 mil, över vilda skogsmarker till administrativa centra i Stora Kopparbergs län. Vid överflyttning till Gefleborgs län skulle motsvarande avstånd minskas från 58 mils väg. Dessutom hävdade man att befolkningen härstammade från
de i början av 1600talet inflyttande finnar, som till släktskap, härkomst, seder och språk inte hade något gemensamt med den egentliga Dalabefolkningen. Genom Kungl. Maj:ts brev den 13 nov. 1863 kom beslutet att Hamra kapellag skulle överföras från Stora Kopparbergs län till Los socken i Gefleborgs län. Samtidigt beslutade man att marken i Hamra kapellag skulle räknas som tillhörande Orsa socken så länge storskiftet pågick. Gränsen mellan Hamra kapellag och Orsa socken skulle fastställas när storskiftet avslutades.
Hamra kapellag får en egen besparingsskog Vid avvittring av skogen för gårdarnas räkning var besuttenhetsmåttet viktigt. En fullsutten gård, som skulle kunna försörja en familj, skulle enligt storskifteslantmätare Wilhelm Virgin ha en djurbesättning omräknat till motsvarande 46 getter. För att komma fram till antalet besuttenheter i Orsa och Hamra beslutade man att genomföra en kreatursräkning år 1872. Man utgick då från betesdjurens foderbehov. En häst skulle svara mot 18 getter, en ko mot 6 getter, ett ungnöt mot 3 och ett får mot 1,5 getter. Omräknat blev det totala antalet 60 511 getter. Då varje besuttenhet skulle kunna föda 46 getter blev således antalet besuttenheter enligt styresmannesns förslag (60 511/46) 1 315. För Hamra kapellags del noterades följande antal betande djur; Hästar = 97, kor = 470, ungnöt = 109, får = 1079, getter = 443. I det s.k. kungabrevet av den 19 sept. 1879 sänkte Kungl. Maj:t beuttenhetsmåttet till 42 och varje besuttenhet skulle tilldelas 250 tunnland skog i stället för det av storskifteslantmätaren föreslagna 200 tunnland. För Orsas del innebar det att Orsa besparingsskog erhöll 3/5 av sitt skogsanslag inom Hamra kapellag. När storskiftet fastställdes genom en dom i Högsta domstolen 1884 fördelades marken i Hamra kapellag enligt följande:
Hamra kapellags jordägare
9 428,27 ha
Lötesrätt för Orrmo byamän 9,44 ha
Hamra besparingsskog 3 142,75 ha
Kronopark 28 067,71 ha
Besparingsskog åt Orsa socken 33 373,94 ha
S:a 74 022,11 ha
Härtill lägges inom skogsmarken förkommande imp. 19 568,49 ha
Inägor 690,55 ha
Total areal Hamra kapellag S:a 94 281,15 ha
Skogsmarken inom Hamra Besparingsskog
Skogsmarkens produktionsförmåga inom Hamra besparingsskog är högre än för Orsa besparingsskog. Det är framför allt två förhållanden som skapar denna skillnad. Den första är att Hamra besparingsskogs medelhöjd över havet är betydligt lägre än för Orsa besparingsskog. Som medelsiffra för Hamras höjd över havet kan anges till ungefär 350 m.ö.h. Det motsvarar förhållandena på Orsa besparingsskog öster om Inlandsbanan. Väster om Inlandsbanan är höjden på Orsa Besparingsskog ofta mer än 600 m.ö.h. Dessutom finns där fyra berg vars höjd överstiger 700 m.ö.h. Högst belägna på Hamra är norra delen av skogen med bergstrakterna Hemberget och Styggberget, vilka sluttar ganska starkt ner mot Voxna älv, samt i den södra delen med Österberget, Brunnberget, Ekorrberget och Hokkamäki.
Berggrunden går sällan upp i dagen, egentligen endast vid Hemberget och Styggberget, utan täcks i allmänhet till betydande mäktighet av omvandlat stenigt morängrus. Utmed Voxnan förekommer dock en del älvsandsavlagringar, som bildar jämna sandhedar. För övrigt uppvisar jordmånen stora växlingar, då den delvis är djup, bördig och föga stenig, men som på en del ställen övergår i blockmark.
Intressanta naturtyper
Den ursprungliga besparingsskogen gränsar i öster till Voxna älv. Sedan år 1990 är älven och dess stränder klassade som naturvårdsområde, vilket är likställt med naturreservat. Området är också klassat som natura 2000 område. Som om det inte skulle räcka har området också utsett av Unesco år 2019 till Biosfärområde Voxnadalen. Syfte med detta är att det skall fungera som en mötesplats för
hållbar utveckling med fokus på skog, friskt vatten och kulturlandskap, inklusive världsarvsgårdar. I april 2016 tecknade Hamra besparingsskog ett avtal med Lsn Gävleborg om intrångsersättning på 207,1 ha, varav 50,2 ha vara produktiv skogsmark i anslutning till Hägenslammyren. Intrångsersättning
innebär inte att man avstår äganderätten till marken. Ersättningen ges för det intrång i förfoganderätten som reservatföreskrifterna anger, bland annat att får man ej avverka skog. I maj 1967 beslutade styrelsen att avsätta ett urskogsreservat på norra sluttningen av berget Hokkamäki. Tallskogen i det nio hektar stora interna reservatet är i genomsnitt 250 år gamla och trädens medeldiameter ca 45 cm. Många tallar är omkring 350 år och mer än trettio meter höga. När en ny väg togs upp förbi reservatet höggs all underväxt av gran bort i reservatet. Granarna hade börjat att växa upp i tallkronorna och hade på sikt kvävt tallarna. I en naturskog är oftast en granskog slutstadiet.
Hamra besparingsskogs utveckling
Besparingsskogen har i princip fördubblat sin skogsareal sedan bildandet år 1884. När LjusneWoxna AB begärde sig i likvidation år 1919 köpte Hamra besparingsskog ca 1 400 ha skogsmark. Under 1950talet gjordes en del småköp. År 1961 genomfördes det första markköpet öster om Voxnan, då man köpte 260
ha av Tyra Persén. Efter en del småköp genomfördes under år 2007 ett större köp från privatpersoner och en bytesaffär med Sveaskog som resulterade i ett ökat skogsmarksinnehav med något mer än 600 ha. Idag har Hamra Besparingsskog 5 708 ha produktiv skogsmark och ett totalt markinnehav av 6 875 ha.
Hamra var tidigt ute med att satsa på vattenkraft. Redan på 1920talet erhöll man tillstånd för att bygga ett minikraftverk vid Storhamrasjöns utlopp. Utbyggnaden gjordes aldrig, troligen av ekonomiska skäl, då man i stället använde sina ekonomiska resurser till att köpa skogsmark från LjusneWoxna
AB. Drygt 10 år senare återkom man med ett kraftverksprojekt, denna gång vid Storlugnet i Voxnan. Byggåret var 1932. Ovanför kraftverket finns idag fyra uppdämda sjöar; Amsen, Tandsjön, Tyckeln och Jättsjön med en regleringskapacitet på 35 miljoner m3. Dammarna sköts av regleringsföreningen och kraftverket får bara tillgång till det vatten som passerar kraftverket. Fallhöjd 6,5 m och generatoreffekt 208 kW och en produktion av 1,563 GWh år 2025. Samtidigt byggde man upp ett distributionsnät inom kapellaget. När myndigheterna förbjöd kraftbolag att inneha produktion och distribution i samma bolag bildade man Hamra Kraft AB för elleveranserna till ca 500 elkunder. År 2021 avvecklades Hamra Kraft AB och elnätet såldes till Ellevio.
beräknades till 35 miljoner kubikmeter. De vid år 1944 angivna max och minvärdena för dämningsgränser gäller fortfarande.
Hamra besparingsskog bedriver också entreprenadverksamhet inom anläggningsverksamhet, främst med en Huddig högpresterande grävlastare för grävning av vatten och avlopp, vägarbeten, snöskottning med mera.
Hur ser ägandet ut i Hamra Besparingsskog?
Hamra besparingsskog lyder precis som Orsa besparingsskog under allmänningsskogslagen; Lag (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna. Till allmänningsstyrelsens stöd finns ett reglemente och det nuvarande började gälla fr.o.m. den 1 januari 1998. Den största skillnaden vid jämförelse med Orsa besparingsskogs reglemente gäller rösträtten på jordägarstämma. För Hamra gäller; ”Ej får någon för egen eller annans räkning utöva rösträtt för mera än en tjugondel (1/20) av hela det delaktighetstal som är företrätt på jordägarstämman”. För Orsa besparingsskog gäller begränsningen en fyrtiondel (1/40).
År 1994 startade bygget av en andra kraftstation vid Storhamrasjön. Fallhöjd max 11,5 m och generatoreffekt 650 kW och en produktion av 1,3 GWh under år 2025. På 1920talet utfördes viss dämning av Storhamrasjön för att underlätta flottningen. År 1944 presenterade AB Skandinaviska Elektricitetsverk ett förslag till dämning av Storhamrasjön. Nu var det inte flottningen som var intressenter. Vattnet från Storhamrasjön passerade på sin väg till havet igenom sju kraftstationer med en total fallhöjd av 141,8 m. Regleringsamplituden är 2,5 m och den totala reglerbara magasinsvolymen
Strax efter att besparingsskogen bildades hade Hamra kapellag vid 1891 års slut 837 mantalsskrivna invånare. Idag redovisas antalet mantalsskrivna inom Hamra kapellag till 218 personer. För centralorten Hamra anges antalet bofasta till 81 personer. Antalet delägare i Hamra besparingsskog uppgår till knappt 200 delägare, varav institutionella ägare utgörs av fyra, Orsa Besparingsskog är stor delägare i Hamra Besparingsskog genom att man köpt in flera fastigheter med ägarandel (jordtal) som ligger inom Hamra kapellag som Finnberget, Abborrsjöknoppen, Råberget, Sandsjö, Björkberg och Tackåsen. Orsa besparingsskog äger 25,9 % av totala jordtalet, Sveaskog 12,5 %, Ljusdals kommun 3,6 % och Holger Larsson i Kilafors ättlingar om 35 personer 9,7 %, (kommer från fastigheten Björkberg 1:1, som har sitt ursprung från LjusneWoxna AB:s likvidation år 1917). Det blir då sammantaget 51,7 %. Till detta skall också läggas att allmänningsstyrelsen i Hamra har genom inköp av fastigheter för delägarnas gemensamma räkning en totalt andel av 19,1 %. Det innebär att endast 29,2 % av delägartalet ligger hos enskilda personer.
BOSTAD ÄLVHO
JAMAR I SKOGEN TASS SOM VÄXT NAMN PÅ ÅRSKULL AV FRÖPLANTOR
Lösning till förra årets korsord. Vinnaren är
Kristina Mattson, grattis!
SPELAS FOTBOLL PÅ REKLAM KOMMALIK FAS
TAL FÖR HÅLSLAGARE GÖR FINT
INSTRUMENT VÄCKARE SAGODJUR 14/2KILLE
VITALT F. VÄGARS HÅLLBARHET VAGA MED GOTT OM KELTISK PRÄST STARKT FRÅN JAPAN FÅR EN DEL VÄGAR
GER NÖDHJÄLP TESLA TOMMA ORD OKLART SVAR SPELKILLE INDISKT PLAGG FÖRTÖJA
VÄXER BESPARINGSSKOGEN FALLRIKTNING BERGSRYGGAR
BLIR VALD BOR MOPPAS GOLV MED STERILISERA SILVERSTAD PARTIERS SLOTT VILL FRUSEN GÅ FÖR ALL DEL FISKAS I TALLSJÖN STÅR FÖR DEN OKÄNDA
PILKALAMPINOPPIBYGGNAD HELIGT KÄRL
BROMSSYSTEM GRUNDSMAKEN I HONUNG
KALLAS KANSKE MARIA NYSILVER
Höststämma 26 november 18.00 2026
Anmälan sker senast den 25 november klockan 16.00 till Jordägarkontoret, 0250-55 26 00 eller via vår hemsida. Kungörelse kommer närmare.
Kom ihåg att skicka in dina bidragsansökningar i tid och med fullständiga uppgifter. Behöver du hjälp? Kontakta oss! 0250-55 26 00 eller bidrag@orsabesparingsskog.se
Följ oss i sociala medier! Skanna QR-koderna eller sök efter Orsa Besparingsskog på Facebook, Instagram eller LinkedIn.
Skogsförvaltare
Per Eriksson 0250 - 55 26 01
Ekonomichef (föräldraledig)
Jenny Lassis 0250 - 55 26 02
Tf. Ekonomichef/Financial Controller
Felicia Eriksson Levd 0250 - 55 26 06
Ekonomi & Bidrag
Gunilla Källbäck 0250 - 55 26 04
Skogsskötselchef
Mats Karlsson 0250 - 55 26 37
Skogsvårdsledare
Anna Thunell 0250 - 55 26 38
Produktion och virke
Magnus Lewenhaupt 0250 - 55 26 03
Vägmästare
Lisbeth ”Pippi” Gunnars 0250 - 55 26 34
Jakt, fiske & stuguthyrning
Anders Frääs 0250 - 55 26 05
Kommunikation och IT
Cecilia Forslund 0250 - 55 26 17
Delägarservice (boka tid)
Fredrik Eriksson 0250 - 55 26 39
Beredskap väg
Journummer 0250 - 55 26 07
Tallheds Plantskola
Hans Enmalm 0250 - 55 26 11
Ordf. Allmänningsstyrelsen
Martin Moraeus 0250 - 55 26 26
Ordf. Jordägarnämnden
Tomas Hanser 070-26 85 807
E-postadresser: se hemsidan under kontakt eller skanna QR-koden:
Växel: 0250 - 55 26 00
Kung Gustafs Väg 7, Box 55, 794 21 Orsa www.orsabesparingsskog.se
BYGGS FÖR FRAMKOMLIGHET I SKOGEN
SKOGSJOBB BLÄ!
MUMSADE TOPPAR KUNG
TIDSPERIOD SKÖTSEL ORM BOWLAS MED
DRINKSTÄLLE LITEN FISK EN HETER ORE
STRÖS I LAGÅRD GROV FIL
LÅTA TUREN AVGÖRA
DE SATSAR PÅ SNYTBAGGESKYDD
JAMARE VIRVELVIND
TIDIG MORGON
VIKINGAFEST BALJA
DJURSORT RETIRERAT
UNDERHÅLLER
KENYA VISA GLÄDJE
SPRIDER VÄRME
VASSA JYCKAR
TAPPA GREPPET
SILAD DRYCK
SKÄNKA EN AV KONS FYRA
Avsändare: Orsa Besparingsskog, Box 55, 794 21 Orsa
ODR Samhällsinformation
SÅDANA SOM GOTLAND
KORTARE DAGAR
GRÖNSKAR I ÖKEN
HJÄLP VID PLANTERING OCH SKOGSBRÄNDER
EN SÅDAN VAR JOHANNES ÅKER BAND PÅ
ALVA GRAHN SKJUL
SOMBRERO MJUK PÅ GOLV
HUVUD FÅNGA VÄGER MYCKET LYSER PÅ HIMLEN BRE MACKA
KAN VÄRMA GRILLEN BADAS I
KLOCKA POJKNAMN
DANSRÖRELSE
BARRIG BUSKE INTE GAMMAL
HAN ÄR EN KÄND ANKA
Konstruktör: Helene Skott T FULL FART
SÖDER
STILIG STOL TAR EN PAUS HÖRS TRÄD
SÄGER SIN MENING
SÄNKER PRISET ÄRLIG
GÖR MÅNGA I ORSA B.SKOG LANTLIG HUSTYP
VÄLKÄNT SLÄKT
BUSKE MED BARR
BJÖRKARS SMÅ LÖV ANSES VANLIGT VARA
Konstruktör: Helene Skott
ISIG VIND BÄRTRÄD
GER SIG IVÄG
MINUSGRADIG MJUKT BERÖRA PARTI
GÖR MAN LÄNGS PRÄSTVÄGARNA BARN ÄR OVANLIG VÄXT
LÖVTRÄD RÖSTLÄGE MITT I MELLAN
Var med i utlottning av böcker och friluftssaker! Skicka in ditt korsord till: Orsa Besparingsskog att: Cecilia Forslund Box 55 794 21 Orsa
Eller ta en bild och maila till cecilia.forslund@orsabesparingsskog.se. Se till att bilden är läsbar. Senast 1 september 2026 vill vi ha ditt bidrag.
Vinnaren meddelas via mail eller telefon och genom att skicka in ditt bidrag godkänner du att vi publicerar ditt för- och efternamn, för barnkyss även ålder, i nästa nummer. Kom ihåg att ange detta när du skickar in också.