str_straktuellt_2004_4

p 4 g 1

Oppenlqpn och fรถrr^ Anders Englund om รถkad

.

~

jättechans till ökad trafiksäkerhet sidorna

SVERIGES TRAFIKSKOLORS RIKSFORBUND STR-aktuellt Medlemstidning för Sveriges Trafikskolors Riksförbund

4-6 L-

Adress: Järvgatan 4 261 44 LANDSKRONA Telefon:0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50 E-post:info@str.se www.str.se

Bara lite grus

Utgivare: Lars Gustavsson

P& ett ögonblick förändrades livet sidan

8

Våga stå för vad du t y c ~ e r !

Värderingsövningar i teorisalen

sidan

14 b

Redaktör: Gunlög Stjerna Trädgardstorps gard Landeryd 585 93 Linköping Tel:O13-1591 57,15 03 71 Mobil: 070-640 51 28 e-post: gunlog.stjerna@str.se Iredaktionen medverkar Redakta Reportage med text och bild.1 detta nummer: Ingrid Ahlström,Catarina Gisby, Johan Granath,Staffan Gustavsson, Britta Lineback,MarkOlson.

Tryck: Pressgrannar AB, Norrköping ISSN: 1101-8607

En hållbar strategi

Vill d u prenumerera?

Kontakta STR Service AB Tel: 0418-40 10 O0 Fax: 0418-132 50

Englunds recept för god trafikutveckling håller än

Pris: För icke medlemmar:250 krlår Layoutloriginal: Forma Viva, Linköping

sidan

Manusstopp för tidning nr 1 11 febr 2005

Smidiga verktyg lyfter lektionerna sid 7

Bilbälte och Första hjälpen skillnaden mellan liv och död sid 10

Ny kursplan gynnar grön bedömning

Snäll eller sträng avgör hur det går sid 18

Fuskande förarprövare mister sjtt tillstånd sid 21

Prick ger bättre hyfs? sid 16

Säkerhetsavdrag ""räddar"onyktra sid 17

sid 25

Svensken tröttast i Europa sid 26

Omslagsfoto: Staffan Gustavsson

LEDARE

Pedagogiskt vansinne med korvstoppning på halkbanan

I fel.

I förra ledaren oroade jag mig för vad regeringen ville med den obligatoriska utbildningen om alkohol och droger. Målet var rätt, men vägen

vikten av att alkohol och droger får en framträdande plats i körkortsutbildningen, skissar Vägverket enligt uppgift på ett pass på högst 45 minuter till en timme.

De flesta bedömare anser att det är en alldeles för kort tid, om man vill påverka.

Alkohol och droger ar ett så stort samhallsproblem att det miste tas på betydligt större allvar.

Tyvärr kvarstår min oro, trots riksdagens beslut i november. I trafikutskottets betänkande, som riksdagen röstade igenom med stor majoritet, står att utbildningen av nya bilförare ar ett viktigt instrument för att förbättra trafiksakerheten. Utskottet kräver också att den nya riskutbildningen om alkohol får Min uppfattning är att alkohol och " en framträdande plats och nödvandroger ska ges en egen plats i utbilddigt pedagogiskt utrymme". Men efningen. Alla, som snart ska ta körkort, tersom utskottet inte uttalar sig direkt borde få med sig nedanstående i bagai frågan om hur och var denna utget inför livet bakom ratten: Det elever behöver ar tid bildning bör ske, kvarstår risken att En ordentlig utbildning, inriktad utbildningen reduceras till snabb för efterta n ke och refkktion. både på attityder och fakta. Tid ska korvstoppning pA halkbanan. Riksfinnas att både påverka känslor och dagen Överlämnar till Vägverket att låta ungdomarna diskutera i grupp. tolka vad alkoholutbildningen ska innehålla och var den ska Möten med trafikoffer, som själva berättar om vad som genomföras. Det är just det som oroar mig. hänt och vilka följder det fått. Det kan vara en person som kört full och skadat eller dödat andra, men också någon Sedan manga år har trafikövningsplatsernas organisation, som själv blivit påkörd eller ar anhörig till någon som döTOP, arbetat för att det mesta inom förarutbildningen ska dats av en rattfyllerist. Det viktiga är att visa att detta ar pA förläggas till halkbanorna. Allt från första hjälpen till teoririktigt, det handlar inte om siffror i en tabell. Känslan av provet har föreslagits. Och allt ska helst klaras av vid ett och att "det gäller inte mig" måste bytas ut mot "det här galler samma tillfalle. oss alla".

Varderingsövningar och filmvisningar, som uppmuntrar till Det är enligt min mening pedagogiskt vansinne. Alla pedareflektion och ställningstagande mot sprit bakom ratten. goger vet att för många budskap vid ett och samma tillfalle Tillsammans med alkolåset i övningsbilen, ger kontakten motverkar varaktig inlärning och påverkan. Det ena budskamellan trafiklärare och elev bra möjligheter till Aterkompet förtränger och förvanskar det andra. Vår hjärna har en mande diskussioner. grans, och efter några timmars utbildning på halkbanan är Kvaliteten ska garanteras genom tillsyn från samhällets sida. eleven knappast mottaglig för ytterligare information. Det Oberoende forskare ska följa processen och utvärdera. eleven behöver är tid för eftertanke och reflektion.

Eleverna själva ska få välja var de vill ta sin obligatoriska utbildning. Det viktiga är att ingen ska kunna välja bort denna STR anser att ingen enskild aktör ska få monopol på att sköattitydpåverkan. ta alkoholutbildningen. Utbildarna bör vara kunniga på bAde trafik och alkoholproblematik, och utbildningen ska kunna Min uppfattning kvarstar: Den obligatoriska alkoholutbilderbjudas av trafikskolor, ensamma eller i samverkan, av traningen ar en för god idé för att förfuskas genom kortsiktigt fikövningsplatser eller av folkrörelser som är specialkunnitänkande, dar pedagogiska vinster får stå tillbaka för admiga pa området. nistrativt enkla lösningar.

Lars Gustavsson Trots att samtliga politiska partier i riksdagen har markerat Lagledare och förbundsordförande

Trafiksäkerhetsproppen i riksdagen:

Första nya obligatorierna på 30 år röstades igenom En obligatorisk introduktionsutbildningför alla handledare och deras elever, innan de får börja övningsköra.

En utökad och likaledes obligatorisk riskutbildning om alkohol och droger.

Och så sockret i botten:mildrade krav på obrutet körkortsinnehavför både privata handledare och trafiklärare.

Den 25 november fattade riksdagen beslut om dessa tre åtgärder med en betryggande majoritet på 171 röster. Fast egentligen var enigheten större an så, i praktiken röstade ingen emot de två obligatorierna. De 26 kristdemokratema, vars reservation ställdes mot trafikutskottets förslag, ville gå ännu längre och se över hela förarutbildningen.

Däremot fanns det delade meningar angående hur länge den som fått körkortet indraget, ska få vänta med att handleda vid övningskörning. Ett år räcker, tyckte moderaterna.

Tvärtom, vi ska ha kvar kravet på fem år om förseelsen som orsakat körkortsindragningen haft med bristande nykterhet att göra, tyckte folkpartiet. Resultatet blev att moderaterna och folkpartiet lade ned sina röster, för att markera de egna reservationerna om tidsgränsen för obrutet körkortsinnehav.

Angår alla I sitt betänkande hade trafikutskottet dragit regeringens förslag i trafiksäkerhetsproposition "Fortsatt arbete för en säker vägtrafik" ett steg framåt. Behovet av en ordentlig utbildning om riskerna med alkohol och droger i trafiken underströks av alla partier.

Börje Vestlund (s) inledde debatten med att konstatera att förslagen i propositionen lagts fram gemensamt av socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet.

- Trafiksäkerhet är en fråga som angår alla. Det marks inte minst på det stora antalet motioner. Förutom de fem, som lämnades in direkt efter proppen, har riksdagen fått in 119 andra trafiksäkerhetsmotioner.

Krafttag Under debatten hävdade nästan alla partier att de vill se mer krafttag, särskilt när det gäller rattfylla. Elizabeth Nyström (m) fann det upprörande att den som dödar en varg kan få 16 månaders fangelse, medan rattfyllot som dödar människor bara döms till 5 månader. Och folkpartisten Runar Patriksson tyckte att alla riksdagsledamöter borde sova dåligt om natten.

-Vi, som fattade beslutet om Nollvisionen och nu vet att vi fortfarande pendlar kring samma dödstal, vill ha krafttag, för-

klarade Patriksson och utropade trafiken till en alkoholfri zon.

Han ansag det i alla fall glädjande att alla var eniga om att alkoholfrågan ska få en större status i körkortsutbildningen, och aven komma in i handledarutbildningen.

Vill utveckla ytterligare Johnny Gylling (kd) tyckte att körkortsutbildningen ar en nyckel till ökad trafiksäkerhet för unga förare.

- Dairför vill jag ge en eloge till regeringen, som äntligen föreslår en obligatorisk alkoholutbildning. Men vi kristdemokrater vill utveckla körkortsutbildningen ytterligare, sa han.

-,

Nästan alla partier vill se mer krafttag, särskilt när det gäller rattfylla.

Centerns Willy Bergström underströk att alla partier egentligen var eniga i sak.

- Men farten i åtgärderna är inte imponerande, tyckte han.

När sedan Kerstin Engle (s) steg upp i talarstolen började hon med att påpeka att Sverige är ganska bra på trafiksäkerhet.

- Men vi får inte vara nöjda med det. Jag är glad över att vi förbättrar körkortsutbildningen. Risker handlar inte bara om halka, alkohol och droger ska också vara obligatoriskt. Och jag är glad över handledarutbildningen, för jag tror och hoppas på mycket mängdträning, men kompletterat med obligatoriska moment.

Gott samarbete Karin Svensson Smith (v) inledde med att tacka statsrådet Ulrica Messing för ett konstruktivt samarbete med trafiksäkerhetspropositionen. Sedan granskade hon i tur och ordning den spretiga olycksstatistiken - när Vagverket säger 22 500 skadade personer om året, betalar försäkringsbolagen ut ersättning till 60 000;

.

. . . .. s,.-

-..... . . - - _ _.

-

bättre på att följa reg ~ / r i c Messing, a trafikminister -. .

---. .

...i;;;;;

-.

-,v*::-:

---.-..d.

r*

2 ,* Et

Det ht som~samtörstAndetsHöga visa, när alla partier intygade att de i grunden var helt överens. Ministern själv, Ulrica Messing, sat-nmanfattade med att säga att det inte ar någon slump att "Kör försiktigtwarSveriges avskedsfras inför en resa8 -

.

--..<II

.L, --r..t1

-Jagtror att vi kvliriner att fcllmL-- g ö Luländnngar ~ och justera i utbild-. *4t t!

Rt:y iingen. Men det finns en poäng i att ta en sak i taget. Vi ska följa upp att r

.,r riiliiisteril beredd att utveckla körkortsutbildningen ytterligare? T ex genom att införa obligatorisk mörkerkörning? undrade Johnny Gylling (kd).

iizu-

l&

örändringarna ger de effekter vi förväntar oss. Men jag C positiv till s y n m sättet att styra upp med fler obligatorier, där riskerna är stora, svarade U l r i c e i i i;,

1 t::

:3r

.

2

-A.

Sverige ar ganska bl frafiksäkerhet ungdr För kort st/ or den :t tt: "*il p& trafiksäkerhet. mc I&, sa Börje Vestlunc som dödar en männis- W ! ka i tra$kn, menar !Z 3: = - b w - ~ ! vi får inte nöja oss, L.. ,'S) yrhq~&~&?%, ser Kerstin ~~~l~ a,lj 1aen.f::L< :;:: Elizabeth Nyström (m). _j**QSnip ---- ,::;;:---, ., 1i!!::!!.:!:* n k m m * - ~ ~ t,--, : : ! ,. : : : ? t :i ~ :; . ~ . t4. L-,::Lzt!, . ~ - ~,,,+-L * * - - ; ~ ~ ~ ~ - - - -.--. ! - * . - : : j ..:.:;:;;:::!:!j

,,

:,

4 ,

I

Unga män slarvar med bilbältet. De behöver ;; ;dun]: upplysning, anser 4 ~tt: ari in ~vensso~S&h.

:::2

: n n n & : : , : ~ ~ , ~ i i ! > ~ ~ &

- * L

de stora samhällsförlusterna,eftersom de som dödas i trafikolyckor ofta är unga och förlorar manga levnadsår. I genomsnitt drygt 33; könsskillnaderna.

- Näst försvaret ar transportpolitiken den mest manliga bastionen, konstaterade Karin Svensson Smith och fortsatte med att påpeka att onykterhet och bristande bältesanvändning är manliga problem.

- Det är de unga mannen som bör upplysas om vikten av att använda bälte.

Karin Svensson Smiths åttapunktslistapa åtgärder avslutades med kravet på bättre utbildning av dem som ska ta körkort.

- Och här blir jag klart betänksam över tanken att den nya riskutbildningen om alkohol ska laggas ihop med halkutbildningen. Under mina tio år som lärare på gymnasiet beviljade jag elever ledigt för besöket pi3 halkbanan. Jag minns att när de kom tillbaka därifran, orkade de inte med att ta in mer kunskaper den dagen.

Gunlög Stjerna b

5

"En historisk dag" Nya obligatorier jättechans till ökad trafiksäkerhet

-.

Hib

E t t långt och mödosamt arbete från bland andra STR gav resultat.

Den 25 november röstade riksdagen igenom förslaget om två nya

obligatorier i förarutbildningen.En jättechans för landets trafikskolor, anser STR-ordföranden Lars Gustavsson.

Det var en mycket nöjd ordförande som inledde STR:s höstmötes andra dag, dagen efter riksdagsbeslutet.

- Det är en historisk dag i dag, mina vänner, började Lars Gustavsson.

Passande nog stod "Introduktionsutbildningen för handledare -hot eller möjlighet" på programmet, och han berättade kort om det långa påverkansarbete som STR har bedrivit. Redan i slutet av åttiotalet påbörjades ansträngningarna för att förmå staten att inrätta en utbildning för privatister och deras handledare. STR menade att det fanns uppenbara risker med privat övningskörning, men från myndighetshåll förnekades detta.

S8 väcktes fragan Ar 1995 presenterade STR en första undersökning, som visade att elva personer dött vid privat övningskörning under fyra år. Enligt Lars Gustavsson möttes undersökningen med skepsis, STR talade i egen sak hette det. Men frågan var väckt och efter en tid gjorde Vägverket en djupdykning i statistiken och fann att antalet olyckor var fler än vad STR:s undersökning visat. I snitt dödas fyra personer per år och mellan 20 och 30 personer skadas allvarligt vid privat övningskörning.

Men rätten till privat övningskörning ar djupt rotad i svensken, menar Lars Gustavsson, och nämnde Tyskland och Danmark, där det är förbjudet.

-De två obligatorier som riksdagen röstade om i går är de första nya på 30 år i förarutbildningen.

Nu väntar ett omfattande arbete med att utforma introduktionsutbildningen för handledare och elever. Förslag ska skrivas, skickas på remiss, bedömas och förfinas. Dessutom ska kraven på utbildarna formuleras och därefter ska de som vill hilla utbildningarna ansöka och utses. Och allt detta miste ske snabbt eftersom introduktionsutbildningen ska införas den 1januari 2006.

- Det innebär att utbildarna måste kunna ansöka om att f i tillstånd i oktober 2005, sade René Sköld, projektansvarig på vägverket.

Förvaltning blir a och o Det är inte givet att enbart trafikskolor ska få ta hand om utbildningsuppdraget. Kraven på utbildarna är inte klart uttalade i förslaget från regering och riksdag, men de som har erfarenhet av att utbilda förare bör ligga bra till, anser Lars Gustavsson.

Han menade att utbildningarna, även den kommande obligatoriska alkoholutbildningen, är en stor chans till ökad trafiksäkerhet, men att det galler att förvalta tillfallet val.

- Ulrica Messing har frågat om branschen klarar detta och jag har sagt ja. Det handlar om 100 000 handledare per år som ska ha utbildning. Synergieffekterna kan bli enorma.

Hur mycket utbildningen får kosta och exakt hur lång den ska vara är ännu inte fastslaget.

Text: Johan Granat Foto: Staffan Gustavsson

Smidiga verktyg kan ge lyft åt lektionerna Trafiklärarna star inför stora utmaningar i form av ny kursplan och två nya obligatoriska utbildningar.

STR:s teoretiska verktygslåda och Road-

I

När förutsättningarna för förarutbildningen förändras, till exempel i och med en ny kursplan, ar det lämpligt att se över sin teoriundervisning och förnya den.

För ett år sedan sjösattes den teoretiska verktygsladan, som ar framtagen för STR:s medlemmar. Verktygslådan kom bland annat till med tanke på kursplan B och den obligatoriska handledarutbildning som riksdagen nu röstat igenom.

Under rubriken "Teoriundervisning - offensiv eller nedläggning" gjorde Gunnel Stål och Sverker Klintenberg en genorngiing av den teoretiska verktygsladan.

Finns på webbplats med sökmotor Verktygslådan är i grunden en samling film-, bild- och textfiler. Dessa har samlats på en webbplats med en sökmotor med nio sökkriterier, t ex händelser, körmoment och aktörer.

Med egna idéer som wgrund kan trafikläraren utifran materiaiet sätta ihop sitt eget undervisningsmaterial och belysa olika teoretiska avsnitt i trafikutbildningen.

-Om jag till exempel söker på ordet "trafikljus" får jag ett antal träffar i form av bilder eller filmsekvenser. Till varje bild hör en förklarande text som kan användas som bas för ett lektionsmanus, sa Sverker Klintenberg.

Med relativt enkla handgrepp kan film- och bildfiler sattas samman till bildspel som kan sparas och modifieras. Anvandarenltrafikläraren kan enkelt byta namn och plats på filerna för att anpassa dem till det egna sättet att arbeta. Bildspelet kan både visas i det bildvisningsprogram som finns pi3 cd-skivan a 2

och i Microsofts PowerPoint. Det går aven att lagga till egna bilder till bildspelet.

Finns pil skiva Det material som finns på webbplatsen finns också pA en cdskiva, som följer med licensen. Skillnaden mellan webbplatsen och cd-skivan är att materialet på skivan inte kan förandras. Webbplatsen däremot uppdateras förhallandevis ofta.

- Ni kan förmedla önskemal till oss via hemsidan, om det är något ni skulle vilja ha med när vi uppdaterar. Hittills har vi tillgodosett alla önskemal. Det har visserligen bara varit tre hittills, sa Sverker Klintenberg.

Trafikskolorna far tillgang till den teoretiska verktygslå-

, Verktygslådan ar en samling film-, biId- och textfi ler.

I

dan genom att betala en licens och en årsavgift. Licensen ger lärarna ratt att använda verktygslådan i teoriundervisningen pA den egna trafikskolan och för egna elever.

- Om ni undervisar ute på en gymnasieskola får ni inte installera programmet dar, utan bränna en cd med bildspelet och köra det i en av skolans datorer.

Den teoretiska verktygsladan kan beställas från STR:s kansli i Landskrona.

Johan Granath

Ny konsumentpraxis på gång inom STR En ny konsumentpraxis håller p2 a t t arbetas fram inom STR,och ingela Strand uppmanade på Förarutbildningskonferensen medlemmarna a t t diskutera det nya förslaget ute i föreningarna.

Förslaget ska tas upp pA ordförandekonferensen i april, och dA är det bra om ordförandena har med sig asikter och synpunkter från fotfolket.

Därefter är det tänkt att fragan Aterigen ska behandlas i lo-

.

l

Ingela Strand, S1

IJ.I i

kalföreningarna, innan ett slutgiltigt beslut tas vid Riksm~ötet i Halmstad i juni 2005. STR tycker till exempel att det är viktigt att muntliga avtal förstärks med avtal i skrift, och att avtalad teori- och körlektionsplanering dokumenteras.

Bara lite grus.. . e

På ett ögonblick förändrades Kristoffer Olofssons liv Han skulle hem och fixa lite inför brorsans bröllop. Det var den 26 juli och vädret var vackert,farten låg.

Men inom nigra sekunder skulle livet se helt annorlunda ut för Kristoffer Olofsson, 23.

Bara för att en lastbil tappat ut grus i en kurva i Stavaträsk.

alldeles ny, en Yamaha. Ramen var knäckt, framgaffeln var av. Herregud, vad dyrt det här kommer att bli, tänkte han.

-Vi maste fixa hit en ambulans, sa kompisen.

- Nej, nej, gör inte det, morsan blir så orolig, var Kristoffers reaktion.

Fast kompisen stod på sig. Och när en man i en Volvo dök upp bad de honom kontakta SOS-alarm,

Hjälpen försvann Då händer det där man inte tror ska handa. Karln säger bara "Jamen, det här ser ni ju ut å klara fint själva, pojkar. Mors!"

Han stack.

-Visst ar det otroligt? säger Kristoffer vänd mot publiken.

- Hur fort körde du? frågar någon.

- I 60 kilometer i timmen, ungefar, svarar Kristoffer. Och jag hade värsta utrustningen. Min hjälm hade kostat mig fem och ett halvt tusen. Sånt här ryggskydd hade jag också, säger han och viftar med en svart gummiplatta som han sedan later skicka runt.

Efter 40 minuter kom det en ambulans. Sjukvårdarna konstaterade att Kristoffer var så illa däran att det enda som dög var helikoptertransport till universitetsjukhuset i Umeå.

I själva verket hade han 21 frakturer, förutom att ryggraden var av i höjd med femte bröstkotan.

- Det var bara hud, senor och muskler som höll ihop kroppen.

Han visar röntgenbilder p i en overhead.

- Ju högre upp ryggraden knacks, desto värre är det, förklarar Kristoffer. Är det Det händer att andra kotan som gar av kan man inte andas påfördomar. utan hjälp. Då går det som för Stålmannen, som pratar över Christopher Reeve. Min skada innebär att jag har varken känsel eller funktion fran bröstvårtorna och nedåt.

Eller sådana som mamman till en Han visar med handen. flickvän som ryckte Första gången han skulle satta sig upp efatt det var ter olyckan var han livrädd. digt att hennes - Det var ju som att ta en kapad överkropp dotter umgicks med och flytta ut den på golvet. Ni kan ju pröva en man i rullstol.

Han sätter sig till rätta i rullstolen, lyfter vant upp det ena benet och lägger det över det andra. Ansiktet är öppet. På ena handleden blänker en silverlänk.

Fyra år har gått sedan motorcykelolyckan.

- Hade jag inte haft en av mina basta vänner med mig den dar gången så hade jag inte suttit här nu, berättar han för alla som bankat sig i rummet för att lyssna till honom.

Han föreläser inför trafiklärare om det som hände, kollegor till honom själv. uppmärksamheten fran publiken är total.

- Jag hamnade i ett dike, fortsätter han. Med bara ögonen ovanför vattenytan. Jag kunde inte andas. När jag försökte vanda mig om så gick det inte. Kompisen fick upp mig en bit.

Jag kunde fortfarande inte andas och försökte knappa av hjalmen, men handen bara föll rakt ner. Handleden var bniten.

Hjälmen kom av till slut. Kristoffer fick luft, men kunde inte röra sig en millimeter. Ändå grämde han sig mest med tanke på hojen. Den var

"

Kristoffer Olofsson bröt tyggruden i en mc-olycku förfirra rlr sedan. Det ar viktigt att tala med alla nyskadade, suger han. För direkt efter en ol.~ckaur man inte direkt sugen pd att leva vidare.

"Kollaera försakringar.Nar olyckan intrutfat ar det för sent." själva genom att sätta er på en fotboll, dra upp benen och räkna till tio. Man måste hålla balansen med huvudet.

Kristoffer drabbades dessutom av ett plötsligt blodtrycksfall där han satt på sängkanten, för det visade sig att aven hjärtat tagit stryk.

-Min maxpuls är numera 130, mot normala 200. Jag måste blodtryckstrana regelbundet.

Och så var det en grej han inte hade förstått. Att han inte skulle kunna gå på muggen som vanligt.

-Sådana som vill ta livet av sig hade jag tidigare aldrig begripit mig på. Nu ville jag bara dö. Allting var svart. Jag såg ingen ljusning någonstans.

Sakta tillbaka till vardagen Vändningen kom när en annan ryggmärgsskadad kille besökte honom. Den grabben hade råkat ut för en olycka när han var 18. Han berättade om sitt liv, och när han sa att han till och med åkte motorcykel igen sa det klick någonstans inuti Kristoffer.

- Om han kan, då borde jag åtminstone försöka.

Långsamt, långsamt, återvände Kristoffer Olofsson till vardagen.

Familjen fanns runt honom hela tiden. Tjejen lämnade ho-

nom inte, som han hade trott. Bästa lumparkompisarnaMats och Henrik satt och höll honom i handen när han vaknade upp från en av de stora operationerna. Chefen på Umeå-Vannäs trafikskola ringde och sa att "skolan finns kvar och bilen står har och vantar på dig".

Det finns ett liv efter olyckan.

Det ar framför aiit det som Kristoffer Olofsson vill ha sagt.

Bara man passar sig för att bli ett offer.

Skrev ut sig själv Han skrev ut sig själv från sjukhuset i oktober, fastän alla hade sagt att han nog inte skulle kunna komma hem förrän efter ny år.

- De ville bygga om min lägenhet, men det ville inte jag.

Höj toaletten och ge mig en badkarsbrada, sa jag. Något annat vill jag inte ha. I dag harjag slängt ut badkarsbrädan. Och så ville de att jag skulle ha assistenter.Aldrig i livet, sa jag. Hur mycket lär jag mig då?

Första gången han ramlade ur rullstolen hade flickvännen Cilla precis slagit igen dörren för att sticka iväg på ett aerobicspass.

-Jag låg på mage i 40 minuter innan jag kom upp i soffan. b Hur fungerar sexlivet när man är ryggmargsskadad?

Bara lite grus.. .

Nej, det är ingen som frågar. Det är Kristoffer själv som säger att det är val lika bra att han tar upp det ocksa, för alla undrar val.

Några huvuden i publiken nickar.

- Jo, jag fragade doktorn om det var f&digjoxat nu. Jag sag ju att prylarna var helt döda. Han blev helstressad, försvann i vag och kom tillbaka med en tecknad film. Jag fattade ingenting. Vad är meningen att jag ska göra med den här? undrade jag. "Det är en informationsfilm" sa doktorn, alldeles röd om kinderna. Sedan försvann han igen.

Man kan ha sex fastän man har brutit ryggraden, förklarar Kristoffer. Sex sitter framför allt i huvudet. För att det ska fungera rent fysiskt behöver man dock hjalp av mediciner som till exempel Viagra (tabletter)eller Cavajet (injektioner).

- Och ja, jag kan bli pappa. Min spermieproduktion har inte skadats.

Möter fördomar ocksa Numera har Cilla och Kristoffer gatt skilda vägar.

- När vi precis hade gjort slut tänkte jag "hjäip"! Singel och invalid! Jag får leva ensam resten av livet. Men sa har det inte blivit. Man får väl säga att det är tur att tjejer är som lite lättlurade.. .

Fast visst möter han fördomar. Han berättar om familjen

han var hemma hos. Söndagmiddag hos en ny flickvän. Allting var hur trevligt som helst tills flickvännen gick från bordet i nagot ärende. DA vände sig mamman till Kristoffer och sa "vi har diskuterat dig inom släkten, ja, vi tycker att det är onödigt att vår dotter väljer en kille som sitter i rullstol".

-Jag blev alldeles paff. Frågade "vad menar du?: "Jamen, hela hennes liv blir ju begränsat!'' svarade mamman. Förstar ni att det förhållandet inte höll särskilt länge?

Snorklar och hoppar fallskärm Kristoffer reser mycket. Alldeles nyligen snorklade han vid Stora Barriärrevet i Australien. Han hoppar fallskärm. Han föreläser ofta, framför allt för läkarstudenteroch folk som arbetar p&försäkringsbolag.

Han arbetar som trafiklärare, precis som förr. Och tro det eller ej, han kör motorcykel. Tvahjulig, till och med.

-Jag har byggt om den lite så att stödhjul falls ut när farten ar under fem kilometer i timmen. Annars fungerar den som vilken motorcykel som helst. Mitt mal är att sa småningom kunna undervisa i mc.

En del har ben och andra använder hjul som ben.

Kristoffer Olofsson från Älgträsk i Västerbotten tycker inte längre att skillnaden är sa stor.

Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson

Bilbälte och Första hjul I

I

Med oerhört små medel kan man radda liv om man råkar vara först på en trafikolycksplats.

Om man bara vagar gripa in.

Om man bara vet vad man ska göra.

l

Ungefar en tredjedel av alla som dör i trafikolyckor dör i onödan. De dör för att de inte kan andas.

Ingen klarar mer än fem minuter utan syre, sa när ambulans och räddningstjänst hunnit fram har det ofta gått för lang tid.

Hade fler kant till att det viktigaste som finns är att frigöra andningsvägarna - och att man gör det genom att böja huvudet bakat - hade det betytt skillnaden mellan liv och död för nästan 200 personer i Sverige varje Ar.

Alla borde kunna ge hjalp Christina Egnell och Urban Westermark arbetar bada pA företaget Första Hjälpen Konsulten AB. De berättade om sin Christina Egne11 berättade tillsammans med kollegan Urban Westermarkom sitt arbete i företaget Första Hjalpen Konsulten AB. verksamhet under STR:s förarutbildningskonferens, i hopp Foto:StaffanGustavsson om att få trafikskolorna att vilja utbilda sin personal i hur

..

7.

i idebyturstugan

i::i

Hur gör du din trafikskola intressant och attraktiv?

Karin Nilsson fran Halmstad och l Hallengren från Alvesta höll i STR:s idébytarstuga under höstmötet.

- Det finns massor av goda idéer som borde diskuteras. Alltför sällan blir det av, menade Karin Nilsson.

-Vi tänkte att vi i alla fall kunde försöka sammanställa några av dem, fortsatte Per Hallengren.

Diskussiqgc;a ~ ~ ~ ~ u e nom ~an något ~ & J z splittrad. u~~~I~~&~~ ii:? E; Nog fanns det en eni t om att alla trafikskolor intc behöver erbjuda allt. Bäst att koncentrera sig på man ar riktigt bra på, tyckte någon, vare sig det handlar alkohol, handledarutbildning eller motorcykelundervisning.

'I4 4

i

.

7 .

n Nilsson.

Möjligen kan flera skolor gå ihop om samma lokaler?

-Är man flera som samarbetar har man kanske rad att ge-

pen kan vara skillnaden mellan liv och död man gör om man kommer först till en olycksplats. (Ett etablerat samarbete finns redan med fem trafikskolor i Stockholmsområdet.)

- Ni ar yrkesförare. Tank om vi kunde komma så långt att de flesta som rör sig i yrkestrafiken kunde ge första hjälpen?

Ja, om vi ska vara ärliga tycker vi val egentligen att körkortseleverna borde få den här utbildningen också, tillade de två konsulterna.

De utbildar p i halvtid och arbetar ute på fdtet, i akutbilar, på halvtid.

- Men vågar man verkligen böja ett huvud bakåt? frågade en kvinna i auditoriet. Tank om han eller hon har brutit nacken?

-Även om nacken är skadad är det bättre att böja huvudet bakåt än att inte göra det, svarade Christina Egnell. Däremot ska man aldrig sticka in sitt eget huvud mellan den skadades huvud och bilens instrumentbräda. En outlöst airbag kan plötsligt lösas ut och skada eller döda dig. Bast är att vara rakt bakom den skadade, eller -i andra hand - försöka frigöra andningsvägarna fran sidan.

Bilbältet ar livsavgörande Publiken fick se bilder på totalkvaddade bilar dar förarna mirakulöst nog överlevt. Och så visades bilder på relativt oskadade bilar där förarna ändå omkommit.

- Bilbältet är den avgörande skillnaden, konstaterade Christina Egnell.

Den som passerar förbi en nyss inträffad olycka är enligt lag tvungen att stanna och larma. Längre sträcker sig inte skyldigheterna.

Hoppas p3 varandra -Vilket ar det största felet man kan göra? undrade en annan kvinna.

-Att Aka förbi, sa Christina Egnell.

-Men det ar det val ingen som gör? fortsatte kvinnan.

-Jo, tyvärr. Det är väidigt vanligt att förbipasserande inte stannar. Alla hoppas och tror att någon annan ska göra det.

Catarina Gisby

l

Priser, kaffe, tack och fa

Resestipendium gick till vagverkare För första gången gick Svenska Volkswagens resestipendium till en till tjänsteman på Vagverket.

Jarl Hammarqvist kunde tyvärr inte närvara vid prisutdelningen, eftersom han befann sig i Belgrad.

Men han fanns ändå med både på bild (bakom Lars Gustavsson) och via telefon. Han fick priset för sina obyråkratiska insatser i arbetet med miljömässig körning.

Prisutdelningen sköttes av Karolina Sörman och Fredrik Wiss från Svenska Volkswagen.

I

I b

kaffestund

l

'$

riska handledarutbildningen. Den ene var postitiv och den andre negativ.

"Hur ska vi hinna med?" frågade sig den förstnämnde och såg bara hindren.

Den andre såg möjligheterna och vinsterna för alla trafikanter.

l

L

Aven om konferensprogrammet var späckat, fanns det naturligtvis tid för en kopp kaffe. Här njuter Håkan Andersson Liljeborn Trafikutbildning, Petra Almqvist och Viveka Borch-Jonsson från Grönlunds i Mälardalen, samt Marie de Wall, Ellströms Trafikskola i Väsby.

rväl vid årets konferens

Blomma och kram till medarbetare som slutar Jeanette Lennberg och Emma Olsson slutar på STR Service och avtackades med blommor och kramar i Sollentuna. Jeanette har arbetat på STR sedan 1990 och Emma sedan 2002. Även Carina Bulow tackades för lång och trogen tjänst, men hon kunde inte själv närvara.

Carina har arbetat på STR sedan 1978.

Pris till årets gröna utbildare ~ r e t nycertiflerade s Plats pA scen för nycertifierade trafikskolor enligt STR:s kvalitets- och miljöledningssystem FR2000.

Tony Meijer, Tule Bilskola i Sundbyberg, är nöjd med att kunna arbeta efter FR2000 och uppmanar fler trafikskolor att certifiera sig. Övriga trafikskolor som blivit certifierade under året är: Nya trafikskolan, Kristianstad, Bengtssons trafikskolor i Klippan och Ängelholm samt Jarla trafikskola, Stockholm.

Priset för årets bästa utbildare i miljömässig körning - EcoDriving gick till Thomas Lindberg fran City trafikskola i Sundsvall. Han fick priset för att ha genomfört ett stort antal utbildningar i sparsam körning, både för tungoch persontrafik, med mycket goda resultat.

Den genomsnittliga besparingen låg på 17 respektive 18 procentenheter.

..

sina bsikre~

Våga stå för vad du tycker!

Varderingsövningar skapar eftertanke i teorisalen Det råder ingen brist på fakta kring alkohol och bilkörning i trafikskoleundervisningen. Men för att förändra värderingar och attityder måste det in mer känslor i teorisalarna.

- Som lärare är vi bra på att förmedla fakta, men det räcker inte, sa Ingela Strand, STR, som inledning på den mycket välbesökta workshopen "Attitydpåverkande teorilektioner" under årets förarutbildningskonferens.

För att verkligen nå fram till unga människor söker STR nya vägar. En metod är så kallade varderingsövningar, som introducerades av dramapedagogen Katrin Byréus. Enligt henne är det en relativt enkel övning som kan starta reflektioner och eftertanke hos elever.

- Det handlar om att gå och stå i rummet för sina åsikter. Sådant som tycks och tanks måste få sägas, det skapar reflektion och en process som på längre sikt kan ge resultat.

Sta på lappen Metoden handlar verkligen om att gå och stå. På golvet i lokalen låg handskrivna lappar med olika stallningstaganden för eller mot ett påstående. Alternativen var " ja", "nej" och "kanske".

Deltagarna uppmanades att tanka efter

och sedan stalla sig på den lapp som bast motsvarande vad man tyckte. Nar de hade ställt sig på eller vid en lapp fick de berätta varför, motivera sina ståndpunkter och lyssna på varandras argument.

Lära sig lyssna Enligt Katrin Byréus ger alternativen "vet ej" eller "kanske" aven dem som inte är så pratsamma, eller inte vill ta stallning, möjligheter att prata och säga något.

- Övningen bygger på att respektera andra uppfattningar. Och aven om någon inte säger SA mycket själv så lyssnar hon på andra, vilket kan väcka tankar.

Hon betonade också att varderingsövningar helst inte ska leda till diskussion. Övningarna ska istället vara ett forum där man står för sin åsikt och lär sig lyssna. Att satta igång tankeprocesser är det viktiga.

Ett alternativ till lappövningen ar en så kallad fyrhörnsövning som Katrin Byréus berättade om och gav ett konkret innehåll:

Nyblivna körkortsinnehavaren Ellen är 18 år och åker med Magnus som ar 2 1 år till en fest. Magnus dricker tre starköl

och tänker sedan köra hem. Ellen ar nykter, vad ska hon göra? Rummets fyra hörn får representera var sin åsikt: 1) Ellen åker med. 2) Ellen kräver att få köra själv. 3) Ellen ber kompisar om hjälp att hindra Magnus från att köra.

4) Öppet hörn för eget förslag.

Deltagarna får välja hörn, prata ihop sig och redogöra för gruppens åsikter.

Efteråt får de diskutera om de har påverkats av andras uppfattningar.

Bleknar snabbt Katrin Byréus menar att en stor del av den förebyggande alkohol- och drogundervisningen i dag ar för inriktad på att avskräcka. För att den typen av påverkan ska fungera måste den vara mycket konkret och krypa ungdomarna in på skinnet. Men den riskerar ändå att blekna relativt snabbt.

- Det finns ganska mycket amerikansk forskning som visar det.

Text: Johan Granat

Inte en dag för tidigt

D

et kändes ovant, för det var 30 år sen sist. Men till slut hände det. Politikerna i riksdagen satte ner foten och markerade att Nollvisionen ska gälla också för våra ungdomar.

gon annan förklaring kan jag inte hitta till de många mindre bra beslut om förarutbildning, som fått lämna Röda vägen i Borlänge de senaste åren. Förarutbildningen har inte utvecklats, snarare avvecklats. Måtte alkoholutbildningen inte gå samma öde till mötes.

Det var inte en dag för tidigt. Utvecklingen har alltför Iange fatt slira iväg åt fel håll. Nu visade politikerna, över alla parti- Medan Vagverket har ägnat krafterna åt att organisera om sig granser, att de ser allvarligt på de unga förarnas trafiksaker- självt och åt att ha "öppet" 24 timmar om dygnet, har ungdohetsproblem. 42 procent fler dödade IS-24-åringar i trafiken marna, särskilt killarna, tagit saken i egna händer. Numera väljer de sina egna (gen)vägar till körkortet. Närdet galler bilkan inte kallas Nollvision. Men det körning, galler omvända värden an i anar så det har sett ut för våra unndonan utbildning. Har ar det den som lärt mar. Fler och fler har tillåtits att dö 42 procent fler dödade sig minst, som anses smartast. De senasoch skadas svårt, anda sedan Noll1824-3ringar i trafiken te åren har tyvärr tjejerna tagit efter och visionsbeslutet togs 1997. kan inte kallas Nollvision. anpassar sig till de manliga, i det korta Politikerna skriver att ett viktigt och ytliga perspektivet smarta, mönstren. instrument för att förbättra trafiksakerheten ar att ge de nya bilförarna en ordentlig körkorts- Men tittar man på de ungas olyckssiffror är det inte grabbarutbildning. Därför röstade de, tvärs över alla partigränser, na som ar smarta. Unga killar ar inblandade i fem gånger fler igenom två nya obligatorier. Det ar snart 30 år sen den vägen dödsolyckor och kör ihjäl elva gånger fler gångtrafikanter an prövades senast. På 70-talet fick vi trafikövningsplatserna, sina kvinnliga kamrater. Och siffrorna kan inte förklaras bort av längre körsträckor eller fler killar med körkort. De fakeller halkbanor som de kallas i folkmun. torerna kan förklara att killarna har dubbelt så många olyckor Det politikerna tagit stallning för nu ar två pedagogiska som tjejerna, inte att de råkar ut för fem eller elva gånger fler. grundbultar. För det första att det alltid ar bast att lära sig ratt redan från början. Idag slösas mycket tid och kraft på att lära Tyvärr verkar inte killarna bli säkrare genom ålder eller körom och rätta till de felaktigheter och olater handledarna erfarenhet heller, så Iange de är under 25.20-24-åriga killar var hemmavid i all välmening vidarebefordrat till sina "elever". ännu oftare inblandade i olyckor med dödlig utgång och i Nar ungdomarna väl kommer i kontakt med de professionel- singel-, omkörnings- och fotgängarolyckor an 18- 19-åringarla utbildarna, efter något eller i värsta fall några år av "hem- na, nar man jämför dem med jamnkört", har åtta av tio Iärt in fel handlingsmönster och dåliga åriga tjejer. vanor.

För det andra att trafiken ska vara en alkoholfri zon. Självklart, för bara några år sedan. Inte alls självklart för dagens unga, som inte fått entydiga normer från vuxensamhället och som påverkats av andra kulturella mönster under resor i andra länder. Mönster, som dar hålls i schack av tydliga sociala tabun. Det ar inte accepterat att bli tydligt påverkad av alkohol.

Så har det inte varit hos oss, har har alkoholpåverkan snarast betraktats som en förmildrande omstandighet.

Nu ska Vagverket utforma detaljerna i de båda obligatorierna. Låt oss hoppas att man darvid lyssnar på utomstående expertis. Vagverket, som fick bli körkortsmyndighet när Trafiksäkerhetsverket lades ned för tio år sedan, ar bra på att bygga vägar. Men människor är svårare att förstå sig på. Nå-

Det ar därför vi måste ha obligatorier i förarutbildningen. Halkövningarna kan inte få fortsatta att vara den enda utbildning alla körkortstagare garanterat får. Glädjande nog har trafikminister Ulrica Messing insett det, i alla fall flaggade hon för att fler riskfyllda moment kan bli obligatoriska längre fram.

Allt under förutsattning att de nu beslutade obligatorierna ger effekt.

Nu kommer eco-drivinu w

Nya kursplanen gynnar "grön" bedömning Trafikskolorna bör redan nu tänka igenom hur det ser ut på den egna skolan nar det galler kompetens a t t lära ut EcoDriving. Det ridet ger Vagverkets Ove Lommered,som leder projektet som ska ge alla trafiklärare och förarprövare utbildning i den nya kursplan B. Vägverket räknar med att utbildningen av ett par hundra förarprövare och drygt 2400 trafiklärare kommer att kosta bortåt 20 miljoner kronor. Ändå flaggar Ove Lommered redan nu för risken att förarprovsverksamheten inte hinner med, utan blir något halvår försenad.

Helt klart är att den nya kursplanen m

Vägverkets kostnad för all utbildning överstiger 20 milj kronor.

I

för personbilsförare ska tas i bruk den I mars 2006. Arbetet för att kunna förverkliga detta har startat. Den nya kursplanen är malrelaterad och inriktad på att körkortseleven själv ska reflektera och värdera sina kunskaper.

Grunderna inte spikade Ove Lommered, Vägverkets kontorschef i södertälje, har helt nyligen tillträtt som projektledare. Han kan berätta om planerna, men betonar att grunderna ännu inte är spikade.

Tanken är att utbildningen ska starta hösten 2005. Nio inspektörer från Vagverket Förarprov och nio utbildningsledare från trafikskolorna ska då genomgå en fyra till fem veckor lång grundutbildning. Dessa ska sedan planera och leda egna kurser för att ge alla övriga inspektörer och utbildningsledare kunskap i den nya körkortsutbildningen.

De kommer att undervisa, två och tvA i lärarteam, en inspektör och en utbildningsledare tillsammans.

- Lararteamen ska få en verktygslåda och bli pedagogiskt duktiga. Plus att vi vill ha en koordinator med från Vägverket för att säkra en harmonisering av utbildning och prov, säger Ove Lommered.

Utbildning p&alla skolor I de större områdena, Stockholm och

Göteborg, kommer två lärarteam att verka parallellt, för att alla utbildningsledare ska hinna få kunskaperna senast i februari 2006. Sedan är det utbildningsledarnas ansvar att utbilda de egna trafiklärarna pi? respektive skola.

Det hela är alltså tänkt att ske i tre steg. Man kan kanske kalla det för en trestegsraket? Däremot är det inte fråga

om en rivstart nu, eftersom den sker först till kommande höst.

-Vi tror att det är pedagogiska vinster med att vänta till dess, säger Ove Lommered.

Det är lättare att lära andra i nära anslutning till att man själv har fått sin utbildning. Sommaruppehållet skulle komma emellan om vi valt ett annat upplägg, menar han.

Nya prov För de utbildningsledare som får sin fortbildning sist, blir det knappt om tid.

De har bara en manad på sig att utbilda sina trafiklärare. Men Ove Lommered tror att alla kommer att hinna och klara av att arbeta efter den nya kursplanen i tid.

Däremot anser han att det kommer att kravas någon slags övergangsregel för proven.

-Vi håller på att titta på det. Kanske kravs det att provföreskrifterna senareläggs ett halvår, säger Ove Lommered.

Vagverket täcker kostnaden för all utbildning i de två första stegen.

- Jag sitter just nu och räknar på det.

Troligen kommer prislappen att hamna p&en summa runt 20 miljoner kronor.

Sakerhetsavdrag gör att rattonyktra går fria "Värdena borde kunna sankas idag" Nar en bilist misstänks för rattfylleri dras 0,14 promilleenheter av från värdet av utandningsprovet.Men med dagens förfinade mätmetoder ar det sakerhetsavdräget alldeles för stort, menar alkoholforskaren Wayne Jones.

4 000 personer slipper rättslig påföljd varje Ar för a t t de tack vare avdraget hamnar under straffgransen.

- Det är ocksd viktigt att pdverka de blivande trajklurarnas utbildning, förklarade Ove Lommered d&han informerade om nya kursplan B pH STRs förarutbildningskonferens.

Och Hans Yngve Berg, "pappa"till kursplanen,förklarade att det inte ska finnas n0got tak för körkortstagarms lärande iframtiden.

-Eleverna ska inte bara veta hur man göc utan ocksd vat$ö>:

Trafiklärarnas utbildning får daremot respektive trafikskola själv betala.

Man raknar med att de utlagda så kallade pedagogdagarna ska kunna tas i anspråk till fortbildningen.

Grön utbildning Innehållsmässigt ar en av de stora nyheterna ecodriving, det vill saga saker, sparsam och miljövänlig körning.

Eftersom utbildningen kring kursplanen enbart är teoretisk, råder Ove Lommered alla trafikskolor att förbereda sig genom att utbilda sina lärare i praktisk ecodriving.

- STR har länge kampat för en "grön" bedömning. Nu när kraven finns p i papperet ocksa stöttar vi givetvis med miljö- och ecodrivingutbildning, säger Berit Johansson, vice ordförande i STR. Förbundet kommer att erbjuda trafikskolorna en praktisk och teoretisk kurs för utbildningsledare och trafiklarare. Den kommer att erbjudas på flera stallen, allt beroende pA intresse. Starten för STR:s kurser kommer att ske i början av nästa år, troligen i februari.

Ingrid Ahlström

Wayne Jones, knuten till Rattsmedicinalverket (RMV), var en av forelasarna när Centrum för forensisk (rättsmedicinsk) vetenskap vid Linköpings universitet bjöd in till ett heldagsseminarium i november. Han talade under rubriken "Den livsfarlige trafikanten".

Om man tittar närmare på olika satt att dö pa, globalt, sa låg trafiken på nionde plats år 1990. Ar 2000 hade trafikdöden flyttat upp p& tredje plats, efter hjärtsjukdomar och allvarliga depressioner.

Allvarligaste trafikbrottet I Sverige dör cirka 600 människor pA vägarna årligen. 150 av dessa dödsolyckor är p8 något sätt relaterade till alkohol. (Som en jämförelse dör lika många varje Ar till följd av grova brott som mord, dråp och grov misshandel.)

- Rattfylleri är det allvarligaste trafikbrottet som finns, sa Wayne Jones, som ocksa tycker att samhället dömer ut för liga straff i samband med den här typen av brott: -Förr var det vanligt med åtminstone en manads fangelse. I dag är samhälistjänst den vanligaste påföljden. I praktiken innebär det att straffnivån har sankts.

Den 19 oktober i år inträffade en dödsolycka utanför Skabersjö i Skåne.

En familj med två vuxna och två barn som fardades i en personbil, samt en kvinna som befann sig i en annan bil, krossades i mötet med en långtradare.

De dog för att den berusade chauffören kört fel och gjort en u-svang med sitt stora fordon p&motorvägen.

Han fortsatte därmed sin fard i fel körriktning.

Chauffören hade 1,86 promille alkohol i blodet - efter det att säkerhetsavdrag gjorts.

-Det här är det värsta fall av rattfylleri jag har varit med om i Sverige.

Men chauffören riskerar ända inte att fA mer än tv&års fagelse, anmärkte Wayne Jones.

Sakerhetsavdragetgör förmodligen varken till eller fran när det gäller den rättsliga utgången av Skåne-fallet.

Men i 4 000 andra fall om året är sakerhetsavdraget av avgörande betydelse.

Sedan 1994 har vi gränserna 0,2 promille för rattfylleri och 1,O promille för grovt rattfylleri. I de allra flesta rattfylleriärendenförs den misstänkte till en polisstation för provtagning. På vägen dit hinner personen ifråga förbränna en del av alkoholen. Därtill kommer dessutom det så kallade sakerhetsavdraget om 0,14 promille.

- Följden blir att tusentals personer varje år kör rattfulla men ända hamnar under straffbarhetsgränsen,pipekade Wayne Jones.

Skydda oskyldiga Säkerhetsavdraget är naturligtvis till för att ingen ska riskera att bli oskyldigt dömd.

- Men matinstrumenten har blivit tillförlitligare med åren och därför kan säkerhetsavdraget minskas. För övrigt är det viktigt att provtagningar genomförs så snabbt som möjligt. Det finns i dag mobila utrustningar. Med dem kan man ta bade utandnings- och blodprov på plats.

Catarina Gisby

I Linköping är skillnadernci mellan olika inspektörer störst i landet, enligt statistik frdn Vägverket.

- Reaktionerna är överdrivna, det är inte sd lätt att tolka de har siflrorna som man tro6 säger Peo Nilsson, avdelningschef i Linköping.

Snu11 eller sträng avgör hur det går Skillnaderna stora mellan olika inspektörer Körkort eller inte,det är frågan.Allt hänger på vilken förarprövare som följer med i bilen.

I Linköping är skillnaderna störst i landet. Här godkänner den "snällaste" inspektören 81 procent av eleverna, medan den "strängaste" bara släpper igenom 45 procent av dem som kör upp.

I oktober avslöjade radioprogrammet Front i P3 att det är olika stor chans att klara körkortet beroende på vilken inspektör man kör upp med. Det kunde enkelt utläsas ur Vägverkets egen statistik.

Reaktionerna blev starka.

När- och lokalradiostationer över hela landet följde upp det som sades i programmet, och det skrevs ifragasättande artiklar i lokalpressen.

För fem år sedan gjorde STR en liknande undersökning och kom fram till exakt samma sak. Ingenting har förändrats, med andra ord.

Bara på två orter i landet är differensen mellan olika in-

spektörer liten, i Örnsköldsvik och i Östersund. Här finns två förarprövare på respektive ort, som har kört minst 300 prov, vilket krävdes för att komma med i statistiken. Örnsköldsvik har överhuvudtaget en hög godkännandeprocent: "Snällaste" inspektören godkänner 85 procent av eleverna och den "strängastew83 procent.

Mindre skillnad I Östersund klarar inte lika många elever uppkörningen, men skillnaden mellan inspektörerna är inte särskilt stor: Den som examinerar flest godkänner 70 procent av eleverna, och den som enligt statistiken är hårdast släpper igenom 67 procent.

I Örebro - aven det en ort med två förarprövare med i sammanställningen - är skillnaden större, men inte sensationell: "bara" 8 procentenheter. Och i Karlskrona - som har fyra förarprövare - handlar det om en differens på 9 procentenheter. Samma skillnad, 9 procentenheter, finner man i Borås.

Men sedan drar sifforna iväg At olika håll.

I Västerås godkänner till exempel den "snällaste" inspektören 72 procent av körkortseleverna, medan den "strängaste" examinerar 45 procent. Det är lika med en skillnad på 27 procentenheter.

Den skillnaden galler också för Solna utanför Stockholm, och för Sollentunas del är skillnaden 29 procentenheter.

Förändring i Halmstad Halmstad ar extra intressant, för här har det skett en förändring.

För fem år sedan fanns här tvi3 förarprövare som körde många prov. Skillnaden mellan dem var då 3 procentenheter.

I dag arbetar sex förarprövare på orten.

Skillnaden mellan "snällast" och "strängast" är hela 33 procentenheter; den som godkänner flest godkänner 78 procent medan den som förefaller vara hårdast godkänner 45 procent.

-Vi var länge underbemannade, men efter att ha nyanställt så är vi äntligen så många som vi ska vara, säger Maria Persson, chef för förarprovskontoret i Halmstad.

Varför ser siffrorna så annorlunda ut jämfört med hur det var for fem år sedan?

- Vi har som sagt gjort nyanställningar, och nyutbildade förarprövare har en högre underkannandeprocent an de personer som har flera år i yrket. Någon annan förklaring har jag inte. Vi är alla olika.

Men ska det vara så här?

- Nej, det ska det inte.

Hur delas privatister och trafikskoleelever upp på inspektörerna?

-Den uppdelningen sker slumpvis. Det är inte så att någon inspektör till exempel har fler privatister an någon annan.

Linköpingvärst Så är det däremot i Linköping, den ort i landet som uppvisar den största procentskillnaden i det här sammanhanget, 36 procentenheter.

- Det är inte någon medveten uppdelning, men nar jag tit-

tar närmare på siffrorna så kan jag se att det i praktiken är på det viset, säger Peo Nilsson, avdelningschef med ansvar för såväl Östergötland som Småland och Blekinge.

Den inspektör som godkänner flest elever i Linköping har fler trafikskoleelever an den inspektör som har den lägsta godkannandeprocenten. Den senare arbetar i huvudsak med privatister, enligt Peo Nilsson.

Linköping har i dag elva förarprövare.

"Nyutbildade förarprövare har personer som har flera år i yrket."

Man uppvisade ungefir samma siffror för fem år sedan som man gör nu, med den skillnaden att man då förnekade att det skulle ha med uppdelningen privatister/trafikskoleelever att göra.

Peo Nilsson tycker att reaktionen på den aktuella statistiken ar överdriven. Han talar om "massmedial chock".

- Det är inte så lätt att tolka de här siffrorna som många tror. Vi har inte exakta förhållanden hela tiden. Det går aldrig att upprepa ett prov så att det ser likadant ut som för en timme sedan. Men de gånger vi låter två inspektörer följa med i samma bil så kommer de fram till samma resultat.

Gör uppföljningar Den som har arbetat längst i Linköping har varit förarprövare i 30 år. Den som har kortast erfarenhet har arbetat i cirka 2 år.

I Halmstad menar man att nyutbildade forarprövare har en högre underkannandeprocent än de personer som varit länge i yrket. Håller du med om det?

-Nej, det gör jag inte. Det stämmer åtminstone inte alltid.

Vad gör ni for att bedömningarna ska bli så likartade som möjligt?

- Inspektörernas arbete följs upp varje år. Vi är noga med att proven har en likvärdig svårighetsgrad, att de genomförs på ett likvärdigt satt och att de därefter följs av likvärdig bedömning. Det är viktigt att folk har förtroende för det vi gör.

Tror du att folk har det?

-Ja, det tror jag.

Catarina Gisby

Statistiken oroar Vägverket Förarprövare ska på egen hand och mycket snabbt fatta beslut om att underkänna eller ser vägverket till att alla godkänna en elev. inspektörer bedömer lika och rättvist! Beslutet går ju inte att överklaga.

En skillnad på 35 procentenheter mellan den förarprövare som godkänner flest och minst antal förarprov. Så ser det ut på några av landets förarprovskontor.Siffrorna presenterades av radioprogrammet Front under hösten och väckte stor uppstandelse.

De stora skillnaderna är oroväckande, tycker Tom Ramstedt, chef för Vägverket förarprov. Han anser dock att be- b

"Det finns olika traditioner på olika orter" dömningen av själva förarbeteendet inte skiljer speciellt mycket mellan inspektörerna. Däremot kan det skilja i bemötande och hur provet presenteras och genomförs. Dessutom har det betydelse om trafikinspektören genomfört många prov med privatister eller med trafikskoleutbildade elever.

-Det ger avtryck i statistiken. Privatister underkänns i betydligt större utsträckning, det har vi svart på vitt på. Men det förklarar inte de riktigt de stora skillnaderna på vissa kontor.

Och att skillnaderna skulle orsakas av att de "svåra fallen" hamnar hos vissa utvalda inspektörer tillbakavisar Hans Tvetmark, stabschef på Vägverket Förarprov, bestämt.

- Det finns ingen sådan uppdelning av förarproven, det är helt och hållet slumpen som bestämmer,

Skillnaderna måste undersökas Enligt Tom Ramstedt måste orsakerna till variationerna undersökas.

-Vi kommer att fördjupa diskussionen men också titta närmare på de förarprovskontor där skillnaderna ar stora.

Han hävdar att Vägverket arbetar mycket aktivt för att förarprövarna ska få ett så likartat satt som möjligt att arbeta med uppläggning av provet. Till exempel åker inspektörerna med varandra på förarprov för att kalibrera sitt satta att bedöma och genomföra provet. Det finns också en arbetsgrupp som uteslutande arbetar med att likrikta bemötandet av körkortsaspiranterna, provgenomförande och bedömning. De reser runt på kontoren, följer med på examinationer och för diskussioner med inspektörerna.

-Vi måste ständigt arbeta med dessa frågor, annars finns risken att skillnader uppstår.

"Förarprövarna har tuffa arbetsvillkor.De ska på egen hand t a snabba beslut och blir ibland hotade."

Förarprövarna har ganska tuffa arbetsvillkor, menar Tom Ramstedt. De ska på egen hand ta snabba beslut och blir ibland hotade. Därför ar det viktigt för inspektörerna att hålla en hög nivå på genomförandet av provet, som de vet stammer överens med kollegornas. Det ger stöd och trygghet i yrkesrollen.

Vägverket utbildar alla instruktörer Den kanske viktigaste arenan för att likrikta inspektörernas bedömning ar utbildningen. Under utbildningstiden tranas de blivande förarprövarna i att värdera lika. Under den första tjänstgöringstiden deltar dessutom alltid en handledare i bedömningen av körkortsaspiranten.

-Jag tror därför inte att det ligger något i att nya inspektö-

-

Vi kommer

cm titta nurmare pd ck. förarprovskontor där skillnaderna iir stora, .stiger %m Ramstedt, cheffor Viigverkc' t f orarprov.

rer skulle vara hårdare an de som varit med ett tag. Det finns inget som talar för att det ar så, säger Tom Ramstedt.

Numera utbildas alla inspektörer av Vägverkets enhet VUC - Vagsektoms Utbildnings Center. Tidigare kunde gymnasier med förarutbildning själva utse någon som hade lämplig bakgrund till förarprövare.

- vägverkets utökade tillsynsansvar, har inneburit att inspektörerna måste närma sig varandra bedömnings- och kompetensmassigt, säger Magnus Ström, projektledare pa VUC. Därför har det varit Vägverkets uppfattning att all utbildning ska ske på ett ställe.

Begripliga olikheter Förarprövning är myndighetsutövning, men till skillnad från nästan alla andra myndighetsbeslut går det inte att överklaga ett underkant förarprov. Det är alltså en rattssakerhetsfråga att bedömningen verkligen är lika från inspektör till inspektör.

Enligt Hans Tvetmark upprätthålls rättssäkerheten genom en hög kvalité på inspektörsutbildningen och ett ständigt arbete med kvalitetsuppföljning av hur proven laggs upp och genomförs. Dessutom ska ett underkant prov alltid motiveras med sakliga och tydliga argument.

Fronts undersökning visar också att skillnaderna mellan till exempel ett förarprovskontor i Norrland och ett i Malmö ar stora. Men dessa variationer är begripliga, anser Tom Ramstedt.

-Det finns olika traditioner på olika orter. Vi vet till exempel att en Överväldigande majoritet av körkortstagarna i många mindre kommuner kör på trafikskola. Det märks på förarprovsresultaten, trafikskolorna ar proffsigare och bättre på att utbilda än vad privatpersoner är. Det förklarar oftast den stora skillnaden mellan land och storstad.

Johan Granath

Körkortsskandalen i Arboga

d

Fuskande torarprovare mister sitt tillstånd Följderna av körkortsskandalen på komvux i Arboga börjar nu klarna. Den förarprövare, som godkänt förarprov utan att närvara, fråntas sitt förordnande. Dessutom har kommunen beviljat viss ersättning till de elever som drabbades av fusket.

Vägverket beslutade under hösten om att Aterkalla mannens förordnande. Historien om körkortsskandalen, som STR-aktuellt berättade om i förra numret, slutar dock inte med det.

Mannen har överklagat beslutet om Aterkallat förordnande till länsrätten i Dalarna.

Sven Hultman är jurist på Vägverket.

- Han har överklagat och därför har inte vårt beslut vunnit laga kraft. Nu får ratten avgöra ärendet.

Vilket var det formella skalet till att ni drog tillbaka forordnandet?

-Vi anser att han ar olämplig eftersom han utgett sig för att vara examinerande lärare utan att ens ha varit pi3 plats.

Två andra inspektörer, ocksA de från komvux, ifragasattes av Vagverket men fick behalla sina förordnanden. Ingen av dem visade sig enligt Sven Hultman vara olämplig, även om deras anställningsförhållanden var oklara. Arboga kommun hävdade först att de inte var anställda av komvux men ändrade sig senare.

Polisanmäldesav Vägverket Enligt Sven Hultman kunde anställningsförhAllandena inte ligga till grund för en Aterkallelse, eftersom kommunen tog på sig arbetsgivaransvaret, trots att förarprövarna inte fick nAgon lön. En av förarprövarna hade dessutom inte använt sitt förordnande.

- Arboga kommun har givit Vägverket försäkringar om att de kommer att ta fullt arbetsgivaransvar för de förarprövare som i fortsättningen kommer att vara verksamma vid komvux.

Den förarprövare, som nu mist sitt förordnande, polisanmäldes av Vägverket strax efter att det avslöjats att han inte varit närvarande vid prov som han godkänt. Det är oklart om

anmälan kommer att leda till Atal. Polisutredningen pågår fortfarande.

Enligt Sven Hultman har Vägverket inte fått någon reaktion från polisen i Arboga, dar anmälan ar gjord. Det brott som det skulle kunna handla om är osant intygande.

Tvingades göra om proven Oavsett brott eller inte så kommer Arboga kommun enligt Arboga tidning att ersätta de elever som drabbades av den fuskande förarprövaren. Efter att bluffen upptäckts kunde ett 40-tal elever inte få ut sina körkort och tvingades därför göra r

-

Arboga kommun kommer att ersatta de elever som drabbades av den fuskande förarprövaren. om sina förarprov. Vagverket gav företräde till provtider, men eleverna fick själva stå för uppkörningsavgift och eventuella resor. Det är dessa kostnader som kommunen nu beslutat att ersatta.

Rektorn vid komvux, Hans Svanqvist, säger enligt Arboga tidning att "det är en fin gest från kommunens sida". Han hävdar att ersättningen inte har något med skuldfrågan att göra och att det återstår att se vem - Vägverket, komvux eller utbildningsföretaget Grip i Arboga - som är skyldig.

Den nu utbetalda ersättningen har inget att göra med de skadeståndsanspråk som vissa elever riktat mot Vägverket och Arboga kommun.

Johan Granath

x

..

.

Högertrafikomläggning eller brett trafiksäkerhetsarbete.

Alla förändringar måste bygga på förtroende och öppenhet, säger Anders Englund med 40 års erfarenhet av trafikarbete i ryggsäcken.

-ts=w>r

F-=~e=w

Foto: Staffan Gustavsson

Inför högertrafikomläggningen.

Lurs Skiöld, r v, och "pojkspolingen" Anders Englund, treufran vänstet; i samsprkk.

.~..-

I.' I;: , ,

i

f

.

.. - -.

.

.

.,-.* .-\

?

f.

..

--c

En hållbar strategi Englunds recept för god trafikutveckling håller an Anders Englunds arbete och forskning, som inleddes för fyrtio år sedan, bidrog i hög grad till a t t svenska folket lyckosamt bytte till "ratt"sida. omläggningen till högertrafik 1967 lyckades, trafiksä kerheten blev battre.

Idag vill Anders Engl~nd~adjungerad professor emeritus, medverka till a t t styra in trafiksakerhetsarbetet pil ratt kurs igen. Han varnar om en fri forskning och en öppen diskussion som självklar grund.

Anders Englund hör alltsa till dem som har längst erfarenhet av trafiksikerhetsarbete i Sverige. Respekten för hans arbete är stor. Ännu p& 2000-talet efterfragas hans kunskap och erfarenheter sedan högertrafikomlaggningen den 3 september 1967.

- Ja, de ringde faktiskt från England nyligen och ville veta mer om metodiken, säger han och ler.

Metodiken innebar att ha fakta, hitta ett tilltal och att vara tydlig och sann, berättar han.

- Det är ett tema som haller än. Man kan inte lura folk. Det är grunden i all samhällsinformation.

Listan pA Anders Englunds publika-

tioner kring trafiksäkerhet är lång och meriterna många. Med en folkskollärarexamen och magisterexamen, inriktad på psykologi och litteraturhistoria, var

Metodiken innebar a t t ha fakta, hitta ett tilltal och vara tydlig och sann. hans planer att bli lärare. Men livet tog en annan vag, mot människa och bil.

Med den inriktningen skrev han en bok tillsammans med tva andra forskare.

Själv förklarar han att det var forskarens nyfikenhet och hans samhallsen-

gagemang som ledde honom in på trafiksakerhetsarbetet för fyra decennier sedan.

Alla engagerades Den nybildade Högertrafikkommissionen, under verkställande ledning av Lars Skiöld, fangade upp Anders som förbindelseman mellan de vetenskapliga arbetsgrupperna och kommissionen.

Så smaningom blev han aven Högertratikkommissionens forskningschef, för vem kunde bättre utnyttja det enorma material som samlats in?

Olyckskorparna spådde kaos. Men Dagen H blev lyckad och dödsolyckorna i trafiken gick ned. Förklaringen till

Det är groteskt att som Vägverket påstå a t t barn inte kan Iara sig regler och beteende i trafiken. De kan ju Iara sig andra regler, inte minst inom sporten.

II det är, menar Anders Englund, för det första att hela Sverige engagerades.

Alla tänkbara organisationer, polis, skolor och media involverades. Den andra förklaringen ar att man skaffade sig viktig kunskap.

Det fanns t ex funderingar på att råda folk att ta en annan vag till arbetet. Med bland annat hjälp av en itusågad Volvo i en simulator undersöktes hur människor hanterade att byta sida. Forskningen kom fram till att det basta radet tvärtom var att ta samma väg, annars kommer bara återfallen i vänstertrafik senare. Det gällde att ta vara på tiden narmast efter omläggningen, då alla var ovana, då hastigheten sänktes överlag och påminnelserna var som mest intensiva.

- Lars Skiöld var saker och kunnig.

Han tog inte illa upp över en "pojkspolings" kritiska inlägg, säger Anders Englund och syftar på sig själv.

Hans övertygelse som beteendevetare ar att trafiken ska utformas på manniskans villkor. Trafiksystemet måste anpassas efter människans förutsättningar.

Hur fungerar det idag?

Nollvisionen - att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken - är riktig.

Det är svårt att argumentera för en annan vision, menar han. Men han ar kritisk till Vagverkets strategi att enbart inrikta sig på tekniska åtgärder för att undvika eller minska personskador.

Hur går det? Vad kan vi Iara oss av historien idag?

- Vikten av att ha val underbyggda fakta, att använda dem och följa upp åtgärders effekter. Det ar grunden för ett framgångsrikt trafiksakerhetsarbete,säger Anders Englund.

Det är dai-för som han upprörs när olycksstatistiken inte redovisas pA ett riktigt satt. vägverket manipulerar med siffrorna, hävdade han på DN: s debattsida i maj. Här ifrågasätter Anders Eng-

m i

brist att vägverkets studier inte är det,

I

C

2

2

CI

2

w

c

3O

Y

vi 'yckasskapaen battre trafiksäkerhet måste förutsättningarna för den fria forskningen återskapas.

-

'lSka

i i

lund bla annat hur Vägverket i en pressrelease i början av året kan påstå att trafiksäkerheten utvecklas positivt, då 533 dödades i trafiken år 2003 och det ska jämföras med 508 dödade 1996, Aret innan nollvisionen antogs.

Vagverket bör ompröva sin strategi, hävdar Anders Englund. Verket måste också kunna ta en diskussion om de åtgarder man använder och resultatet av sitt arbete. I höst har han efterfrågats som expert i en tv-debatt, men av den blev intet då Vägverket inte ville medverka. Det beklagar Anders Englund.

Haveriundersökningar I grunden för trafiksakerhetsarbetet ingår haveriundersökningar. En metodik för s k pre-crash studier ingår i Anders Englunds doktorsavhandling. På Trafiksäkerhetsverkets tid var dessa studier offentliga och tillgängliga för forskare och beslutsfattare. Det ar en allvarlig

m ~ ~ ~ ~ : ;Statens d e n trafikSäkerhetsverk var nybildat blev Anders Englund byråchef, landets yngste, på körkortsbyran med övergripande ansvar för trafikskolorna. Idag anser han att STR ofta framför vikiga argument, som inte alltid möts med respekt. Myndigheter måste lyssna på kritiska röster, menar han.

-Det ar klart att STR ar en intressent, men man måste respektera en organisation som har kunskap och erfarenhet, och lyssna pil sakfrågorna. Även behovet av trafikundervisning i skolorna ligger honom varmt om hjärtat.

- Det är groteskt att som vägverket påstå att barn inte kan lära sig regler och beteende i trafiken. De kan iu lära sig andra regler, inte minst inom sporten, säger han och menar att det ar cyniskt att barn förvantas klara sig i trafiken utan denna grund.

Oberoende forskning Då Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) upphörde år 2001, bröts en 50-årig kedja av forskningsanslag.

Idag har den fria, oberoende trafiksakerhetsforskningen i stort sett försvunnit.

- Ska vi lyckas skapa en battre trafiksäkerhet måste förutsättningar för den forskningen Aterskapas. Vagtrafikinspektionen måste bli självständig, idag har den samma styrelse som vägverket.

NTF maste återfå sitt oberoende, framhåller Anders Englund.

Professor emeritus Anders Englund, är fortfarande aktiv i trafiksakerhetsforskningen.

Han söker forskningsanslag för att undersöka förares potential att förändra beteendet i trafiken och arbetar med ett projekt om hur metodiken för haveriundersökningar har utvecklats under de senaste decennierna.

Ingrid Ahlström

-rick ger bättre hyfs?

Mindre förseelser i trafiken måste uppmärksammas snabbt anser STR STR fortsätter att arbeta för ett pricksystem för mindre allvarliga trafikfökeelser.

- Något måste göras,framför allt för att få ner antalet olyckor bland unga förare, säger STR:s ordförande Lars Gustavsson.

Ett pricksystem ar ett av de sju steg för ökad trafiksäkerhet som presenteras i STR:s nya informationsmaterial "Vi har allt att vinna".

-Det behövs en snabbare återkoppling vid trafikförseelser, säger Lars Gustavsson. Framför allt för unga man. Prickning ar en tydligare markering från samhällets sida, om vad som inte ar acceptabelt i trafiken.

Frågan om ett pricksystem har utretts flera gånger under de senaste 30 åren. I den senaste utredningen, från år 2000, havdas att prickar skulle vara tydligare och mer förutsebart an dagens varningssystem. Lars Gustavsson ar av samma uppfattning.

- Hanteringen av varningar ar alldeles för långsam och ingen verkar bry sig.

ksystem skulle ge snabbare bterkoppling vid trafikförseelser, anser STR:s Lars Gustavsson.

Foto:Staffan Gustavsson

r

Enligt en undersökning som STR låtit göra fungerar varningssystemet dåligt i flera delar av landet. Bland annat i Stockholms lan, där länsstyrelsen har så hög arbetsbelastning att körkortsinnehavare inte får något meddelande om att han eller hon har varnats.

Olika invändningar I den statliga utredningen från &r2000 föreslogs att ett pricksystem borde införas. Remissinstanserna ansåg dock att ett sådant skulle vara svårt att förena med grundlagen. Dessutom fanns invändningar mot utredningens föreslag om utbildning för den som prickats. Förslaget innebar att den prickade kunde reducera antalet prickar genom att delta i frivillig utbildning, som bekostades av körkortsinnehavaren själv. Detta väckte kritik och sågs av vissa som att bara de som hade råd skulle delta i utbildning. Justitieombudsmannen,

JO, menade dessutom att det var juridiskt tveksamt att en utbildning skulle kunna påverka en beslutad straffsanktion.

Förslaget hamnade i papperskorgen.

Men i Tyskland finns sedan 30 år tillbaka ett pricksystem som fungerar relativt likt det som föreslogs i den svenska utredningen. Prickar används dar som påföljd för mindre allvarliga trafiksynder, och en förseelse ger mellan en och sju prickar beroende på hur allvarlig den ar. Den som samlar ihop 18 prickar blir av med körkortet. Genom frivillig utbildning går det dock att minska antalet prickar.

Tyskland intressant Lars Gustavsson tror inte att det går att överföra en modell från ett land till ett annat, men tycker att det tyska exemplet är intressant.

-En anpassad utbildning av tysk modell skulle kunna vara något för svenska förhållanden.

I det tyska systemet lönar det sig att ta tag i sina problem i ett tidigt skede. Den som har upp till åtta prickar får ett avdrag på fyra prickar om han eller hon deltar i utbildning, medan den som har fler an åtta och deltar i utbildning bara far dra av två prickar.

Utbildningen sköts i allmänhet av trafikskolor, men ar förseelserna allvarliga, till exempel vid drog- eller alkoholpåverkan, sker den hos psykolog.

Prickarna behålls i två, fem eller tio år, beroende på förseelse och hur föraren skött sig under prickningsperioden.

Körkort p3 prov Island är enligt Lars Gustavsson ett annat intressant exempel.

Där har nyblivna körkortsinnehavare sitt förarbevis på prov i två år. Den tvååriga perioden kan minskas till ett år, dels genom prickfri körning, dels genom deltagande i vidareutbildning. Eller förlängas, om man gör sig skyldig till allvarliga eller flera förseelser.

- Systemet innehåller både piska och morot. Det upplever jag som ett smart drag.

Lars Gustavsson tror att det på sikt blir ett pricksystem aven i Sverige, men att det kommer att ta tid.

- Det dröjer några år, därför måste vi börja påverkar politikerna nu. Men vi är inte ensamma i kampen, aven Vagverket tanker driva frågan.

Johan Granath

l

Enligt internationellforskning orsakas omkring en femtedel av alla trafkakckor av trötthet. l Sverige kan andelen vara annu stdrre. Flera studier visar att svensken toppar trötthetsoch sömnstörningsligan i Europa. $venska fmkae et dock ehtivt lite om p d l e m d , J

- ,,

*

t

.

.

.

metoder f& att identifiera trö:nhet sorii slycks9rsak. En

.

- Det är viktigt att olycksutred siidana som kan ringa in vad som har hänt. I stallet för

vägverket, som har systemansvar för svensk trafiksa-

dig då, gäspade du?'

Enligt Torbjörn Akerstedt, professor vid Karolinska institutet, har till exempel engelsmännen utveckiat bra

yrkestrafikanternas trötthet det största bekymret.

- Undersökningar visar att en tredjedel av yrkesforar#%!F na upplever trötthet som ett varaktigt problem.

m&*;-..

Returadress: Sveriges Trafikskolors Riksförbund Järvgatan 4 261 44 Landskrona

B-porto

betalt

Kund nr:201982100

Rune Larsson gör omöjliga saker Det handlar om motivation,förklarade han för Hhörarna.

Satt upp dina egna mål - det höjer motivationen Hur orkar man?

Fråga Rune Larsson, ultradistanslöpare från Trollhättan.

Han orkar allt och lite till.

kilometer lång. (Atta av de tio gångerna hamnade han på sjukhus efter loppet.)

Och han har rott eka över Atlanten. Det tog tre månader.

tiativ kommer inte att våga särskilt mycket som vuxen. Han eller hon blir en människa som hela tiden behöver omgivningens godkännande.

Bröderna Fågelum växte upp och bodde i Vårgårda i Vastergötland. För 30-40 år sedan var de världens basta lagtempocyklister. Ändå blev de, förtäljer historien, en ging omkörda av en aldrz farbror på rostig cykel på vag mot Alingsås.

"Hörrni grabbar, tror ni vi hinner innan Systemet stänger", hojtade gubben i vinddraget.

- Den lilla historien belyser hur viktigt det är med motivation för att vi ska kunna prestera nagonting, förklarade Rune Larsson när han föreläste inför drygt 500 STR-medlemmar på årets förarutbildningskonferens i Sollentuna.

Rune Larsson, idrottslärare i giunden, är en man som gör omöjliga saker.

Han har som mest sprungit 101,5 mil i ett sträck. Mellan Aten och Sparta har han löpt tio gånger. Den sträckan är 246

Sätt ditt eget mal

Energiska kakor

Sammanlagt har Rune Larsson sprungit 19 800 mil sedan han började föra traningsdagbok.

- Motivationen i sin tur beror på det mål du har, fortsatte han. Malet måste vara ditt eget. Ingen annan kan satta upp det åt dig.

Sätt det emellertid inte för högt!

-Det sags att man ska sikta mot stjärnorna för att nå trädtopparna, men det ar bara snack, dundrade Rune Larsson.

Det sags att dåren upprepar samma misstag om och om igen. Men en begåvad människa gör hela tiden nya.

NAgot att tanka på, tyckte Rune Larsson, som avslutade med att upplysa om receptet på sina Rune-kakor, energiskt godis för den som vill orka ännu mer: Mat upp L 1 dl havregryn i en bunke.

Ta därefter en kastrull och hall i 3 dl sirap, 3 dl socker och 3 dl grädde. Låt knackblandningen bli seg. Ha11 den över havregrynen, rör ihop och forma små bollar. Platta till bollarna så att de blir kakor. Låt kallna. Ät.

Så då ar det val bara att satta igång och baka.. .

Athutad blir rädd S v ä r r är det så att rädslan för att misslyckas styr de flesta av oss i alltför hög grad.

- Här talar vi om nigonting som grundläggs tidigt i livet. Det barn som bara får åthutningar när det tar egna ini-

Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson

,