Issuu

t,#; &B3 q%4.:

y,:..*..c .. .-.. .. .. .L?

,.:k,.

L.,. \;. \

-Iagna fr책gor

SVERIGES TRAFIKSKOLORS RIKSFORBUND

"Vi har gjort det förr"

STR-aktuellt Medlemstidning för Sveriges Trafikskolors Riksförbund Adress: Järvgatan 4 261 44 LANDSKRONA Telefon: 0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50 E-post:info@str.se www.str.se Utgivare: Lars Gustavsson

Ulrica Messing om att bryta negativa trender sidan

4' m

Redaktör: Gunlög Stjerna Trädgardstorps gard Landeryd 585 93 Linköping

Konkreta förslag i otydlig proposition Trafiksakerhetspropositionen 2004

sidan

Tel:O13-15 91 57,15 03 71 Mobil: 070-640 5 1 28 e-post: gunlog.stjerna@str.se

I redaktionen medverkar Redakta Reportage med text och bild.1 detta nummer: Ingrid Ahlström,Catarina Gisby, Johan Granath, Staffan Gustavsson, Tina Ignell, Britta Lineback, Mark Olson.

Hot och möjligheter Framtidsfrågor i hetluften på STR:s kongress i Piteå sidan

Tryck: Trycksaker AB, Norrköping ISSN: 1 101-8607

18 I

Vill du prenumerera? Kontakta STR Service AB

Tel:0418-401000 Fax: 0418-132 50 pris:

För icke medlemmar:250 krlar.

Layoutloriginal: Forma Viva, Linköping Manusstopp för tidning nr 3 8 sept 2004

"Herre Gud, hur kundejag?"

Pd skolbänken igen efter 30 dr

Ash berdttar fdr att varna andra sid 30

sid 1S

EcoDriving

Dom för våld inget hinder bli trafiklärare

men tror att mannen dr bdttre

bra eller dåligt? sid 17

Kvinnor kör sakrast

sid 34

''Det galler att närma sig killarna pd ratt sätt" sid 37

sid 26

Antalet olyckor halverade inom försvaret sid 27

Kör inte full, Pucko! Nolaskolm vann idetavling Sid 40

11 I

Omslagsfoto: Staffan Gustavsson

LEDARE

Sista trafikläraren släcker lampan i teorilokalen!

ågot drastiskt håller p%att hända med de unga förarnas kunskaper, attityder och insikter. Antalet olyckor med nyblivna förare inblandade, där n%gondör eller skadas svårt, nästan fördubblades under de första fem nollvisionsåren, enligt SIKA och SCB. Och värst är det med rattonykterheten.

upp den privata utbildningen blir svaret att "Privatisternas utbildning kan ingen ställas till svars för". För fyra år sedan anmäldes 58 procent av körkortsaspiranterna till teoriprov via en trafikskola. I år blir siffran cirka 36 procent. Ungdomarna valjer sin egen väg, och väljer också vad de vill lära sig.

Den största hälsorisken för ungdomar idag är trafiken. Betydligt större än t ex risken för självmord.

- -I

Med andra ord: Tillsynskrafterna komVägtrafikinspektionen kritisemer i framtiden att agnas åt de 20-30 rar Vägverket för att verket procent av körkortsaspirantema som Provresultatenvisar darinte gör tillräckligt för att inte ar något problem. De som av emot, precis som olyckorna, egen minska antalet omkomna i tra- drift försöker skaffa en ordentfiken. Vägverket är primärt lig utbildning. Övriga lämnar man åt på mörkröda siffror. systemansvariga. Tillsammans sitt öde. Medan olyckorna ökar får med regering och riksdag utlåt-gå-mentaliteten råda. De unga formar Vägverket det regelsystem som ska gälla. Trafikoch omedvetet okunniga far sätta standarden. skolorna ar också systemutformare, men av sekundärt slag. Gränserna för vad vi kan göra, sätts av gällande reVägverket Förarprov har blivit en provmaskin. Det som gelverk. produceras är prov, inte säkra trafikanter. Nu handlar det om effektivitet, inte om kvalitet. Förr kunde förarprövaOch dagens regelverk tillåter blivande förare att välja bort ren uppmana en underkänd att komma igen när kunskakunskap. Det är särskilt insiktsskapande och påverkande perna förbättrats. Nu är budskapet: välkommen igen när utbildningsmoment, t ex om droger och alkohol, som valjs du bokat nytt prov. Förarprovsenheten hareget resultatanbort. Det är framförallt unga män som valjer bort. Och det svar och far inte visa röda siffror. är framförallt unga män vi hittar i olycksstatistiken. Provresultaten visar däremot, precis som olyckorna, på Fortsätter utvecklingen i samma riktning, innebär det att de mörkröda siffror. Statistiken avslöjar ett fortgående förstörsta systemutformarna inom några år ar de privata utfall. På fem år har andelen godkända på kunskapsprovet bildarna och de svarta trafikskolorna. De krafter som vet minskat från 73 till 53 procent. Även på körprovet förminst och vill minst kommer att sätta standarden på sämras resultaten, men i långsammare takt. Fortfarande förarutbildningen. Då blir nya kursplaner bara slag i luften. anmäls cirka 70 procent av körkortsaspiranterna till sitt Samhällets mål att utbilda en ny generation unga till reförsta körprov av en trafikskola. flekterande, omdömesgilla och miljömedvetna förare blir rent Önsketänkande. Vägverket menar att ännu är det ingen kris. Vi har nämligen en bit kvar till det europeiska genomsnittet. Precis Vagtrafikinspektionen vill föra dialog med trafikskolorsom om det vore n%gotatt sträva efter. na, i deras egenskap av systemutformare. Inspektionen vill försäkra sig om att STR arbetar effektivt med sina avLars Gustavsson sikter i Nationella samlingen. Lagledare och förbundsordförande På frågan hur inspektionen och Vägverket tanker följa

- hur ar man då? r Seminarieprogram p3 Ung Idag

"Detguller d att närma sig : killarna p6 rutt satt" I

IO 9

Vilka ar de blivande rattfylleristerna och vad är det rom g6r att unga väljer bort attitydpåverkande utbildning på vägen till körkort? Det var de dominerande frågorna p3 Vägverkets seminarium "Ung i dag"en tidigt vårdag i Linköping.

Mats Trondman om manlighet, sprit och hastighet " 18- 24 år - hur ar man då?'Rubriken

på seminarieprogrammet ropade på svar. Den röda tråden för dagen var identifiering av riskgrupper och i slutandan urskiljning av enskilda individer som kan tänkas köra bil onyktra. Det ar bland de unga förarna som dödligheten i alkoholrelaterade olyckor ökar mest. Problemet ar i mycket stor utstrackning manligt. Om bland annat manlighet, sprit och

hastighet pratade Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Växjö universitet. Han berättade kort om sin forskning och varför han inbjudits till seminariet. - Växjö universitet haller på med en kartläggning, ett slags generell bild av ungas liv i dag. Undersökningen bygger på en enkät som gått ut till en mängd 16-18-åringar i 30 kommuner i sydöstra Sverige. I enkäten finns bland annat en fråga om in-

stallningen till att köra fort. Med utgångspunkt fran ungdomarnas svar p4 just den fragan har Mats Trondman identifierat en gmpp unga som kan vara i riskzonen att köra berusade. - De som gillar att köra fort ar killar som i sju fall av tio kommer från arbetar- eller lägre tjänstemannahem med en motorintresserad lågutbildad pappa. De gillar också att vara fulla, det säger sex av tio av dem. De flesta i gruppen uppger att de fle-

Unga kopierar vuxenvärlden tidigt -för tidigt, enligt Ulrica Messing. Hon tror att det är en av anledningarna till att unga dricker mer alkohol nu an tidigare.

serna engageras i och där uppslutningen från samhället är bred. Vad gör vi under tiden med ungdomarna som kör ihjäi sig? - Ja, vi måste naturligtvis göra allt vad vi kan pA kort sikt ocksa. Som jag sa, fler utandningsprov, fler fartkameror.. . Det är manga steg p&vägen.

Far gehör Ulrica Messing tycker att hon blir lyssnad p&som trafikoch infrastruktursminister. Hon tycker att hon får gehör för sina &sikter.Trafiksäkerhetspropositionen är ett "bevis" för det. Och därhemma, när hon står i affiken och plockar bland kvisttomaterna, ja, då kommer folk g h a fram och diskuterar trafikpolitik. -Med tanke p&vad jag får höra där är det till exempel min uppfattning att det i Sverige finns stöd för en restriktiv alkoholpolitik. Om sina företrädare i kommunikationsfrågor säger hon att de har fokuserat för mycket pli infrastruktur och för lite p4 människors beteenden. - Med det menar jag inte att jag tanker smita undan mitt ansvar och lata bli att bygga bittre vägar, men man kan inte h a bortse från hur människor agerar i trafiken.

"I" de minns hon knappen hon bar, den med den gröna grodan och texten "kiss me, I don't smoke". - Knappen var rätt fånig, men det betydde oerhört mycket att jag fick den av Tomas Ledin.. . Ulrica Messing tror att det skulle vara fullt möjligt med liknande kam-

panjer i dag. Bara de är proffsigt gjorda, kanske med draghjälp f r h en Robyn eller en Henke Larsson. Kampanjer som understryker hur illa akohol, droger och bikörning hör ihop. - Vi måste paverka människors attityder. Jag tror verkiigen p5 folkbildningsarbetet, ett arbete som folkrörel-

Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson

Nya alarmerande siffror om unga och alkohol Allt fler unga kör med alkohol i kroppen. Ar 2003 var nästan hälften av alla unga som dog bakom ratten påverkade, vilket var en ökning med 10 procent på ett år. I singelolyckor var siffran ännu högre -tre av fyra förolyckade förare i åldrarna 15 till 24 år hade alkohol i blodet. Det är en ökning med hela 25 procent från år 2002.

Utslaget på alla åldersgrupper har andelen dödade förare i olyckor med personbil ökat med en procentenhet, till 29 procent, under år 2003. De nya siffrorna från Rattsmedicinalverket presenteras av Vägverket. BL

"Jag tycker a t t sparsam körning i grunden är bra och a t t det borde ingå i körkortsutbildningen, men förvantningarna måste var realistiska." - Om man bara ser till utbildningskostnaden tar det arton månader innan det betalat sig. Räknar vi in andra kostnader, till exempel schemaandringar, uppbyggnad av administration och övertid så tar det ännu längre. Risken finns att investeringen inte lönar sig alls eftersom utbildningseffekten kan försvinna helt och hållet. Måste följas upp Problemet är, hävdar Anders af Wåhlberg, bristande uppföljning och orealistiska förväntningar. Risken finns att företag, som upplever att de inte får tillbaka vad investeringen kostat, blir förbannade. Hela den goda idén med EcoDriving kan därigenom få sig en törn och förlora i trovärdighet. -Jag tycker att sparsam körning i grunden ar bra och att det borde ingå i körkortsutbildningen, men förväntningarna maste var realistiska. I fallet med Gamla Uppsalabuss finns förutom små besparingar av EcoDriving, ytterligare ett problem. Enligt An-

ders af Wåhlbergs undersökning upplevde passagerarna åkkomforten som något sämre efter att EcoDriving införts. Det hänger troligen samman med att förarna tagit till sig körsattet fel. - Jag skulle rekommendera att det i utbildningen för passagerartransportföretag trycktes mer på vikten av mjuk inbromsning än kraftig acceleration, säger han.

Utbildade för två år sedan Kollektivtrafikföretaget Connex i Kronobergs Ian utbildade för två år sedan sin personal i Ecodriving. Antalet klagomål från passagerare har inte ökat efter att körsättet infördes, enligt biträdande trafikområdeschefen Markus Isaksson. - Det verkar som om ingen har reagerat på ett ändrat körsätt, men kör man EcoDriving på fel sätt, till exempel accelererar hårt ut ur kurvor, så upplevs det som obekvämt. För Connex Kronoberg har EcoDrivingen varit framgångsrik, hävdar Markus Isaksson. Även om besparingen ligger på relativt blygsamma 3-4 procent, är förbrukningsminskningen stor i antal liter. Under tio månader -juni 2003 till och med mars 2004 - minskade förbrukningen med omkring 95 000 liter diesel, jämfört med året före. Även har har företaget utvecklat ett uppföljningssystem med redovisning av förbrukning manad för månad. Liksom Enköpings åkeri tillämpar Connex Kronoberg dessutom vinstdelning. Bussförarna får 40 procent av besparingen plus semestertilllagg i bonus. Johan Granath b

Nej till särskild skylt för nya körkortsinnehavare.

Nya regler vidWfiget

körkort.

dlig proposition Tummen ner för nybörjcirskyltar Regeringen understyker att den nya utbildningen inte får bli för dyr: "Kostnaden bedöms bli cirka 300 kronor för en handledare och elev", står det i propositionen. Aterigen ar man otydlig. Handlar det om 300 kronor per person eller rör det sig om 300 kronor för båda tillsammans? Vilka ska då få möjlighet att hålla i utbildningen? Jo, den ska kunna ges av "intresseorganisationer, föreningar, studieförbund, trafikskolor, med flera, efter auktorisation av Vägverket". Vägverket ska dessutom utöva tillsyn över hela verksamheten och aven ha ratt att återkalla de utfärdade tillstånden.

i -

And raderegler na r det gäl ler rätten att vara handledare fÖresIas* I I

"Effekten av en nybörjarskylt ar oklar", konstaterar man. "Forskning eller utvärdering av sådana system saknas. Att andra trafikanter skulle visa extra hänsyn till ett fordon med sådan skylt är inte heller självklart."

Mildrad lagstiftning Utveckla riskutbildningen Utöver den obligatoriska handledarutbildningen föreslår regeringen att "dagens riskutbildning utvecklas så att den förutom riskerna med körning på halt underlag även tar upp andra risker i trafiken, såsom trötthet och användande av alkohol och andra droger i samband med körning". Vad detta mera exakt innebär framgår inte. Ar det verkligen liktydigt med att utbildning om alkohol och droger blir obligatorisk? Hur vill man i så fall att utbildningen ska se ut? Hur omfattande ska den vara? Ett förslag om särskilda skyltar på nya körkortshavares bilar får tummen ner.

Mindre stränga regler när det galler ratten att vara handledare föreslås. För handledare kravs i förslaget minst fem års sammanlagt körkortsinnehav under de senaste tio åren. högst tre månader - sammantaget - med indraget körkort under de senaste tre åren. Man tycker att det ar orimligt att lagstiftningen ser ut som den gör i dag; att ett brutet körkortsinnehav resulterar i att personen NN inte kan godkännas som handledare under hela fem år, trots att han eller hon kan ha haft körkort under en lång period före återkallelsen, medan den som har ett långt, b

ö O

Planer p ering av samtliga mopeder.

Förslag om alhulas i alla bilar från år 2012.

Regeringen vill premiera ordentliga trafikanter obrutet körkortsinnehav alltid godkänns som handledare, "aven om vederbörande över huvudtaget inte skulle ha utnyttjat sin förarbehörighetoch därför kan sakna erforderlig erfarenhet". En ny regel införs också om att handledarskap kan återkallas om handledaren får körkortet indraget, eller om handledaren eller eleven själv begär det. För trafiklärare krävs i förslaget: minst tre års sammanlagt körkortsinnehav under de senaste tio åren. högst tre månader med indraget körkort under de senaste tre åren.

Registrering av mopeder Annat som framgiir av trafiksäkerhetspropositionen ar att man funderar på att registrera samtliga mopeder. Man hoppas på det viset lättare kunna identifiera trimmade sådana. Ett utredningsuppdrag i ämnet ska redovisas senast den 1 juli. Regeringen föreslår också att alkolås ska finnas i alla nya bilar från och med 201 2 och man vill att systemen med automatisk trafiksakerhetskontroll (fartkameror) ska fortsätta. Vägverket får vidare i uppdrag att ta fram en ny strategi för införandet av ett nytt system där hastighetsgränserna anpassas till olika vägars förutsättningar.

Regeringen föreslår a t t alkolas ska finnas i alla nya bilar från och med 2012. Som exempel på sådan premiering nämner man lättnader för fordon som har få anmärkningar vid kontrollbesiktningen, "det vill saga motorcyklar och bildragna släpvagnar med en totaltvikt av högst 3,5 ton, vilket inbegriper de flesta husvagnar". Dessa fordon kontrollbesiktigas sedan den 1 april i år med glesare intervaller än tidigare.

Handledarutbildning2006

Lättnad för ordentliga

Den obligatoriska introduktionsutbildningen för handledare och deras elever vill regeringen införa från den 1 januari 2006. Bestämmelserna när det galler vem som ska få bedriva introduktionsutbildning föreslås tillämpas från den 1 oktober 2005. Lättnaderna i reglerna om indragna körkort for handledare och trafiklärare ska enligt regeringsförslaget gälla från den I januari 2005. Catarina Gisby

Slutligen ar det vart att notera att regeringen vill premiera ordentliga trafikanter. "Den skärpta övervakningen av regelefterlevnaden inom trafiken bör kompletteras med olika former av stimulanssystem för skötsamma trafikanter", står det att läsa i propositionen.

FOTNOT: Du som vill läsa trafiksakerhetspropositionen i sin helhet kan gå in på www.regeringen.se och klicka dig vidare till näringsdepartementet.

"Dethandlar om attityder ocksaI/ O

Claes Roxbergh är ordförande i trafikutskottet och miljöpartiets representant i trafikfrågor. Vilka tankar har (mp) fått gehör för i trafiksakerhetspropositionen? - Vi medverkade till att det blev en proposition överhuvudtaget, till att börja med. Nar det sedan gäller innehållet ar det svårt att saga vem som har kommit fram till vad. Vi har i alla fall stor del i att alkolåsen kom med, och vi har kanske medverkat till att övervakningsfrågorna fått större uppmarksamhet. Den stora vinsten ar att trafiksakerhet kommit högre upp på agendan. Är det något (mp) inte fått igenom i propositionen? - Vi skulle ha velat ha övervakningsfrågorna lösta, men det ar delvis en sak som ligger utanför näringsdepartementets kontroll. Frågan ligger mestadels på justitiedepartementet. Är du nöjd med propositionen? -Ja. Men man måste ha klart för sig att trafiksäkerhet inte bara kan lösas med hjälp av lagar och regler. Det handlar om människors attityder också.

'"Ett viktigt

paradigmskif te" Karin Svensson Smith ar ledamot i trafikutskottet och vänsterpartiets representant i trafikfrågor. Vilka tankar har (v) fatt gehör For i trafikskerhetspropositionen? - Det som finns av jamstalldhetsperspektiv tycker jag att vi har bidragit med. Annars tycker jag att det som ar viktigt med den har propositionen ar det paradigmskifte den innebar. I stället för att som tidigare fokusera på den fysiska miljön satts nu fokus på människan och hennes beteende. Att det blivit så har vi också bidragit till, men det ar inte tankegångar vi är ensamma om. Är det något (v) inte har fått igenom i propositionen? - Det som smärtar mig ar att vi inte nådde andra fram med ATK:n. Hastighetsövervakning är jatteviktigt. Jag skulle vilja se ett tydligt åtagande från statens sida, klara riktlinjer nar det galler finansiering, till exempel. Som det är nu ar ju Polisen och Vägverket inte överens om vem som ska betala fartkamerorna. Men en utredare är tillsatt. Är du nöjd med propositionen? -Ja, det ar jag. Den ar ett steg framåt i sammanhanget. CG

Begränsade körkort ska utredas Obligatoriska, regelbundna halsokontroller av äldre förare ar onödiga. Men Vägverket bör utreda hur stort behovet av begränsade körkort egentligen är,och om det behövs förändringar för att förbättra äldres möjligheter till ett aktivt liv. Det föreslår regeringen i sin trafiksäkerhetsproposition. Möjligheten att ansöka om begränsat körkort av medicinska skal infördes 1998. Det kan handla om geografiska begränsningar eller att man bara får köra i vissa trafikmiljöer, att man inte får köra över en viss hastighet eller att man endast får köra i dagsljus, för att ta några exempel. Aren 1998-2003 fick 45 personer, efter ansökan, körkort med begränsad behörighet. Med tanke på att antalet äldre bilförare ökar kommer förmodligen behovet av begränsat körkort också att öka.

Kanske ar behovet större an vi anar redan i dag. Ingen vet. Därför vill regeringen ge Vägverket i uppdrag att ta reda på om dagens system- som bygger på att läkarna anmäler körkortshavare som av medicinska skal är uppenbart olämpliga att ha körkort - kan förbattras. "I uppdraget bör ingå att göra en analys av de resurser som finns för trafikmedicinska bedömningar", står det vidare i propositionen. Nar det galler trafikskolorna så är det i dag bara ett par trafiklärare i landet

som arbetar med att testa bilförare som ar aktuella för begränsat körkort. (STRaktuellt berättade om detta i nummer 112004.) De här lärarna, Jan Lundberg i Örnsköldsvik och Erik Eriksson i Hedemora, har tagit fram ett utbildningspaket, och till hösten planeras en kurs för de kollegor som vill skaffa sig den nödvändiga kompetensen. Kursen ges i samarbete med Trafikmedicinskt Centrum i Huddinge. 15-20 personer beraknas kunna delta. Catarina Gisby

Ja till handledarutbildning - men kan obligatoriet bli en falla? En obligatorisk utbildning för privata handledare kan bli en falla: den kan leda till att blivande förare avstår från privat övningskörning. Det befarar NTF,en av tio remissinstanser som tyckt till om förslaget på utbildning av privata handledare och deras elever. Alla remissinstanser som svarat håller med om att en sådan utbildning - som ska omfatta både handledare och elev vore en bra inledning på den privata övningskörningen. Att utbildningen måste bli obligatorisk ar dessutom de flesta överens med vägverket om. NTF, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, höjer visserligen varningsflagg för att den kan avskräcka från privat övningskör-

BIL Sweden och Motorbranschens Riksförbund (MRF). De anser att den frivilliga vägen bör testas först, gärna lanserad med hjälp av större informationskampanjer. Om inte det lyckas, återstår bara obligatoriet, skriver man i sitt remisssvar. NTF påpekar också att man tycker att det är viktigt att effekterna av den nya utbildningen följs upp. VTI, Vag- och transportforskningsinstitutet, håller på alla punkter med Vägverket om obligatoriet, och hänvisar till försöksverksamhet i Södermanland. Den visar att de som skulle vilja ta del av frivilliga utbildningar inte är de som bäst behöver dem, skriver VTI.

ning på den privata övningskörningen, anser remissins~an~ema.

Stöd och trygghet M, Motormannens Riksförbund, tror att en utbildning skulle ge handledaren trygghet och förmåga att bli ett bättre stöd för eleven. Men utbildningen måste vara kort och effektiv, anser M. Ett par kvällar, totalt 4-5 timmar, gärna gruppundervisning för att hålla kostnaderna nere. Motormannen föreslår också att en körjournal, direkt kopplad till trafikskolornas förarutbildning, ska följa på handledarutbildningen. Vem ska då få hålla utbildningarna? Både Motormannen och MHF tycker,

liksom vägverket, att den verksamheten ska skötas av olika branschorganisationer. BIL Sweden anser däremot att det naturliga vore att undervisningen sköts av Vägverkets förarprövare. Det är logiskt, skriver man, att den instans som ska godkänna förarprovet ger handledaren och den blivande körkorts-

Enigheten ar stor bland remissinstanserna. II

tagaren vägledning om vad som bör ingå i utbildningen och hur den bast ska genomföras. De privata alternativen bör också finnas, för att öka tillgängligheten, anser BIL Sweden.

Utbildningens innehall VTI uttalar ingen åsikt om vem som ska bedriva handledarutbildningen. Däremot har man i sitt remissvar klara synpunkter på vad utbildningen ska innehålla, och vad den inte bör omfatta. VTI har tidigare gjort analyser av utbildningsprocessen och av olyckor under övningskörningen. Dessa visar tydligt att en handledarutbildning främst

bör fokusera på två områden, skriver man. Dels på hur en bra utbildning ska läggas upp och struktureras, dels på hur övningskörningen ska bli så säker som möjligt, och vilka riskerna är. Däremot ska handledarutbildningen inte handla om sådant som tas upp i trafikskolans kursplan - generell undervisning om alkohol, hastighet, bilbälte osv. Det bör komma in i lugn och ro på trafikskolan för att få full effekt, menar VTI. D H ö r håller man inte med vägverket i bedömningen att handledarutbildningen kan leda till att eleverna tar f w e körlektioner. Det är varken troligt eller önskvärt, skriver VTI.

Olika förutsättningar SMC, Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation, är också positiv till någon form av utbildning för handledare. Men förutsättningarna skiljer sig mellan att övningsköra bil och motorcykel, skriver man. Handledaren är ofta någon från MC-klubben, mera sallan en förälder. Regelverket för vem som kan bli handledare på MC bör ses över, skriver SMC i sitt remissvar. Kanske går det inte heller att få fram ett gemensamt regelverk för handledarutbildning för olika fordonsbehörigheter. Det är viktigt att det passar respektive fordon, menar SMC. De remissinstanser som inbjudits att ge sina synpunkter är: Skolverket, Myndigheten för skolutveckling, Svenska kommunförbundet, VTI, NTF, STR, M, Bil Sweden, SMC och MHF. Svar har inte inkommit frAn Myndigheten för skolutveckling och Svenska kommunförbundet. STR:s remissvar redovisade i förra numret av STR-aktuellt. Britta Lineback

Valhänt och tomhant alhänt och tomhant. Byråkratiskt. Många långbänkar, men under fin etikett: vetenskap. Det är mitt betyg på Vägverkets första tio år som systemansvarig myndighet för de områden STR arbetar med -trafiksakerhet och förarutbildning.

Vägverket gick ut med siffrorna, men hade inga verksamma förslag på åtgärder. Fler poliser, fler utandningsprov och alkolås i nya bilar om åtta år är Önsketänkande (poliserna) och dålig träffsäkerhet (nya bilar körs mer sällan av ungdomar). Inte ett ord om det Vägverket också har ansvaret för: de nyblivna unga förarnas kunskaper och utbildning. Beror det Trafiksäkerhet som överordnat mål har dessutom tappats på att körkortsavdelningen också försvann i omorganisatiobort pA vägen. Vi hade ett Trafiksäkerhetsverk. När det slu- nen? Är det därför ingen reagerar när insiktsskapande, lärarkades av Vägverket fick vi en trafikledd undervisning, som kan säkerhetsdirektör och en trafiksäkerpåverka attityder, byts ut mot Beror det på att körkortshetsavdelning. Vid senaste omorgasnabbt inpluggade rabbelnisationen försvann båda två. Nu är kunskaper? avdelninaen ocksåförsvann trafiksäkerhetsdirektören stabsfunki omorganisationen? tion åt generaldirektören, med det I februari hade STR fått nog. allmänna uppdraget att se till att Vi begärde ett brådskande "ägarna får sina mål uppfyllda". krismöte med Vägverket, för att diskutera åtgärder mot de Ägarna, det är svenska folket. Representerat av näringsde- ungas trafikdöd. Sen dess har vi haft två möten, men några krafttag verkar det inte bli. Vilket bekräftades i brev från partementet. Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö häromdagen. Målen är sex, och delvis motstridiga. Transportsystemet ska Han är också oroad, förklarade han. Men han är optimist och 1) vara tillgängligt 2) ha hög kvalitet 3) stötta regional ut- tror att allt ska bli bättre, bara vi fortsätter på den inslagna veckling 4) vara trafiksäkert 5) vara miljövänligt och 6) vägen enligt planerna. vara jämställt. Trafiksäkerhet reducerat till ett delmål. En bra hållning för en vägbyggare. Men en ohållbar för den som ska Däremot har vi en nollvision, beslutad av riksdagen 1997. bygga trafiksäkerhet enligt Och den gäller, enligt farska uttalanden. Men inte för ungdo- nollvisionen. marna. På sex år har antalet dödade 18-24-åringarökat med 42 procent (Vägtrafikinspektionen).I klartext betyder det att omkring 100 unga dör om året på 2000-talet, mot 70 per år i slutet av 90-talet. '

i I

I veckan fick vi ännu en katastrofrapport. Unga förare, som dör i trafikolyckor, är allt oftare fulla. 2002 var 38 procent av de dödade 15-24-åriga förarna spritpåverkade när de dog. 2003 var det 48 procent. I singelolyckor är bilden ännu mer alarmerande: 2002 var hälften påverkade, 2003 hade andelen ökat till tre av fyra.

varen har han hunnit med att fรถlja trafikutbild-

Johnny Gylling (kd) ägnar en heldag åt sina hjärtefrågor: trafik och trafikutbildning

Direkt fran riksdagsbänken till trafikskolan Det sitter en kostymklädd man framför en dator på en trafikskola i Karlshamn. Han är riksdagsman och trilskas med ett av STR:s teoriprov. Hela dagen har trafiklärarna hans öra.

Riksdagsmannen heter Johnny Gylling och representerar kristdemokratema. Den här dagen tillbringar han pil Karlshamns Trafikskola som ligger i hamnen, bara ett par kasta-smörgas-studsar fran kajkanten. Här ska han agna sig at nfigra av sina politiska hjärtefragor: trafik och trafikutbildning. Efter en tidig morgon som baksatespassagerare under tva körlektioner sitter han nu, vid halvelva-tiden, och tvekar mellan tva alternativ pil teoriprovet. -Jag kanske blir av med körkortet efter det här. Det är inte helt självklart vad som är ratt, säger han och ler snett.

Inbjuden gast

STR:s teoriprov ar inte helt lätt. Johnny Gylling tvekar mellan alternativen.

Johnny Gylling är 48 år och kommer från Blekinges största kommun Karlskrona. Han kör tung motorcykel och har ett förflutet som fordonsmekaniker och bussförare. Sedan mitten av 90-talet har det dock statt konsultchef och politiker på visitkortet. Till Karlshamns trafikskola är han inbjuden av trafikläraren Kaj Nilsson. Bada kommer från Nattraby utanför

Karlskrona och känner varandra sedan tidigare. -Det är viktigt att göra den här typen av besök. Inte bara för att visa att jag finns utan för att ha något att relatera till, se hur det fungerar och för att få fakta och uppfattningar. Om ett par veckor ska jag till halkbanan i Olofström, sager riksdagsman Gylling.

Han har nyligen besökt ett transportgymnasium av samma skal. Där var de flesta eleverna unga man - den grupp som utan konkurrens är den mest olycksdrabbade. - Jag frågade de här killarna om de visste vilka som var farligast i trafiken. Och trots en tuff attityd - det har ju killar i den åldern - så kände de faktiskt b

AnnuLena Wilting äger Karlshamns trafikskola och har d n g a Hsikter och idéer om trafikutbildning. Johnny Gylling lyssnar ochforklarar sina standpunber:

till att de hör till den grupp som ar inblandade i, och orsakar, flest olyckor.

Inpränta risker Enligt Kaj Nilsson, som dyker upp mellan två lektioner, ar det ganska lätt för trafiklärare att se vilka elever som är riskmedvetna. Till exempel syns det på hur, och om, eleven anpassar hastighet och avstånd till cyklister och andra medtrafikanter. Han berättar om hur viktigt det är att inpränta riskerna under teoriutbildningen, och att riskmedvetande är nyckeln till ett bra och sakert trafikbeteende överlag. - Det finns ett antal kriterier som bedöms på förarprovet. Bland annat hastighetsanpassning, fordonsplacering, uppmärksamhet och just riskmedvetande. Fungerar det sistnämnda så fungerar det andra.

tar att det är motsvarande 2 centiliter 40-procentig sprit i lättölen och att man bör avstå från bilkörning efter att ha druckit en. Jag skulle troligen klara promillegransen vid en nykterhetskontroll men sannolikt vara en sämre bilförare. Den allmänt ökade alkoholkonsumtionen kommer troligen att lämna avtryck även i trafiken, tror Johnny Gylling. Darför skulle han vilja se åtgärder, till exempel fler alkolas, för att bromsa antalet döda och skadade i alkoholrelaterade trafikolyckor. Men aven större politisk press på fordonstillverkarna att utrusta bilarna med alkolås. Dessutom måste EU involveras och påverkas i frågan, menar han. - Vi maste flytta fram positionerna. Jag anser till exempel att den som dömts för rattfylla ska tvingas att installera alkolås.

Mellan tuggorna Vid lunch på en restaurang i Karlshamns centrum avhandlas alkohol och bilkörning mellan tuggorna. Kaj Nilsson pekar på min lättöl och undrar om någon vid bordet vet hur mycket alkohol en sådan faktiskt innehåller. Nej, ingen vet exakt. Han berät-

Obligatorisktom alkohol Förarutbildningen borde absolut ha ett obligatoriskt inslag om den livsfarliga kombinationen alkohol och bilkörning, hävdar han. Oavsett om körkortet tas privat eller på trafikskola. Den modell som amerikanska organisationen Moth e r ~Against Drunk Driving, MADD,

tillämpar, borde användas i Sverige. - Det innebar att de blivande förarna får möta offer för rattfyllerister, det borde fungera som väckarklocka. Han berättar om sina egna erfarenheter av människors inställning till privat övningskörning och trafikskolor. Bland

"Den som dömts för rattfylla ska tvingas instillera al kol ås^" annat om en riksdagskollega som stolt beskrivit hur dottern tagit körkort utan att satta sin fot på trafikskola. - Som om det var någon slags sport att inte ha kört, eller att ha kört sa lite som möjligt, med professionell handledning. Tyvärr en utbredd uppfattning hos många föräldrar och körkortstagare, tror han. Det är 30 år sedan han själv tog körkort och efter förmiddagens lektioner ar han imponerad av trafiklärarna. - De ar väldigt professionella, det slog mig verkligen nar jag satt där i baksätet. Uttalandet gör de närvarande trafik-

Refet Begovic kollar ringtrycket. Han kommerfrbn Bosnien och hH11erpH att försvenska sitt lastbilskort. I bakgrunden Lasse "Viking" Nilsson och Johnny Gylling.

Johnny Gyllingf&r kliva in i förarhytten och åka medpå en tur:

lärarna minst ett par centimeter langre. - Han kallar oss proffs, sträck på dig Sussi, säger trafikskolans ägare Anna Lena Wilting, som precis kommit in genom ytterdörren, till en av kollegorna.

Asikterna går isar Johnny Gylling och AnnaLena Wilting, som ocksa är trafikskolechef, har tidigare bestämt att de ska ha ett samtal.

Den röda övningsbr.,..

Hon är laddad med åsikter och han vill höra hennes uppfattningar i trafikutbildningsfrågor. Vi får vara med och lyssna. Det handlar bland annat om privat övningskörning, som AnnaLena Wilting helst vill se förbjuden. Det kan Johnny Gylling inte tanka sig, men däremot fler obligatoriska inslag för privatisterna och deras handledare, till ex-

ut i Karlshamnstrafiken.

empel i form av handledarutbildning. - Personligen tycker jag att man ska ha rätt att köra privat, det ar bra som komplement till trafikskolan. Kostnaden för att ta körkort ar en annan fråga. AnnaLena Wilting anser att kostnaden, som av många anses vara alltför dyr, borde ses i ett langre tidsperspektiv. - Ett körkort kostar någonstans mel- b

lan 6 000-10 000 kronor. Det är inte mycket pengar utslaget på kanske 60 år. SA länge kan man faktiskt tänkas använda sitt körkort. AnnaLena Wilting fyller på med Asikter om trafikskolornas förhallande till Vägverket. En relation som är god pA det lokala planet men inte i övrigt. Hon anser att myndigheten försvårar för trafikskolorna. Till exempel genom att sänka priser pil omprov, vilket bidrar till att minska elevernas motivation för att klara proven p i första försöket. vägverkets direktiv för trafikskoleutbildningen får heller inget bra betyg. - De är svåra att första sig pA. Hon är ocksa tveksam till att den offentligt finansierade gymnasieskolan konkurrerar med trafikskolorna om att utbilda pil tung behörighet. -Det verkar inte hålla måttet. Jag har till exempel hört från den lokala åkerinäringen om firmor som tagit in fardigutbildade elever från andra orter, som aldrig kört med släp, trots att de har examinerats för den behörigheten. - Det är allvarliga beskyllningar och da maste man slå larm, säger Johnny Gylling och ser bekymrad ut. Ett kort men innehallsrikt samtal tar slut med handslag och ömsesidig försäkringar om att det var givande.

Maste ta nytt körkort Dagen går snabbt. Det är redan tidig eftermiddag och dags för lektion med tung lastbil. Det är eleven Refet Begovic som ska ratta Karlshamns trafikskolas splitternya stora röda Scania under ledning av

Lasse "Viking" Nilsson. Refet kommer fran Bosnien och har varit i Sverige i fyra år. I Bosnien hade han eget akeri och vill kunna försörja sig inom samma bransch i sitt nya hemland. Men körkortet maste han ta på nytt, eftersom det bosniska inte gäller i Sverige. Utbildningen bekostas av Arbetsförmedlingen. Efter en gedigen genomgang av fordonet där han bland annat kollat lasten och bankat på däcken med gummiklub-

"Det ar dumt att inte utnyttja den kompetens som finns pA trafikskolorna." ba, styr Refet Begovic ut i den relativt lugna Karlshamnstrafiken. Johnny Gylling och jag själv sitter bekvämt baktill i förarhytten och kan överblicka trafiken lite grann fran ovan. - Det är dumt att inte utnyttja den kompetens som finns pa trafikskolorna. Jag tycker det är lite som om ens barn skulle börja hoppa fallskärm. Nog skulle jag vilja att de utbildade sig hos någon som kunde sin sak, säger han.

Drar Ar samma hall Det politiska arbetet i riksdagen är inte alltid lätt, bland annat p&grund av den misstro som existerar hos delar av allmänheten. Enligt Johnny Gylling finns det givetvis rötägg även bland politiskt aktiva, men de är f&.Den övervaldigande majoriteten är hederliga personer som vill uträtta nagot.

I riksdagen är uppslutningen kring trafikfrågor och trafiksäkerhet stor men inte hundraprocentig. -Jag tror man kan säga att vi i trafikutskottet drar At samma hall oavsett partifkg, men det kan förstas skilja i sakfragor och det är en annan sak att vara i opposition än att vara i regeringsställning. Han har motionerat i riksdagen om fler obligatorier i trafikutbildningen, bland annat utbildning för privata handledare, och hoppas att regeringens kommande trafiksäkerhetspropositionkommer att innehålla fler tvingande moment i förarutbildningen. -Förslaget ska komma till sommaren men verkar för tillfället ha fastnat nAgonstans. Det är det som är frustrerande med att jobba politiskt ibland: att saker tar sadan tid och är så svåra att pilverka. Speciellt märks det i opposition.

Trangt i hörnen Refet Begovic tar oss lugnt runt Karlshamn men inne i stadskärnan är det trångt i gathörnen. Att det står bilar parkerade i langa rader gör knappast saken lättare, men fram kommer vi utan några större problem. Efter omkring tjugo minuters körning är vi tillbaka där vi startade - pil kajen vid trafikskolan. Jag säger hej da, tackar för åkturen och klattrar ned fran förarhytten. Johnny Gylling, Refet Begovic och Lasse Nilsson tar ett varv till och lastbilen försvinner bort i dimman utmed kajen. Kanske är riksdagsmannens öron och ögon fortfarande öppna för nya intryck och lärdomar. Text: Johan Granath Foto: Mark Olson

Bakläxa för Vägverket

Dom för våldsbrott inget hinder bli trafiklärare Kan lämplighetsintyg nekas en blivande trafiklärare! Strider det rent av mot grundlagen? Är lagen om trafikskolor och förordningen bristfälligt utformade? Dessa frågor väcks efter a t t en man, som gjort sig skyldig till misshandel, hemfridsbrott,skadegörelse och fortkörning, nu fatt ett godkännande som trafiklärare efter en dom i kammarrätten. Kammarrätten i Jönköping anser i sina dom att de våldsbrott mannen begått under 1998-99 i och för sig ger anledning att ifragasätta mannens lamplighet som trafiklärare. Däremot utgör de inget skal till att fortfarande, i december 2003, ifrågasätta hans lamplighet som trafiklärare. Att det har gatt ett antal år sedan dess är ett av skälen i domen. Inte heller de fortkörningar mannen gjort sig skyldig till under år 2000 och 2001, ger någon anledning till att ifrågasätta mannens lämplighet som trafiklärare, menar domstolen. Mot bakgmnd av den grundlagsskyddade rätten att driva näring eller yrke hävdar kammarrätten att det finns brister i lagen om trafikskolor. Kammarrätten i Jönköping anser, utan att vara enhällig och till skillnad fran andra kammarrätter i I I

"Tyvärr sändes domen till fel adress så tiden att överklaga Var förbi." mm

liknande mal, att regeringen gått för langt. Det vill saga: lagen ger inte regeringen, eller den utsedda myndigheten Vagverket, rätt att meddela föreskrifter om krav pi3 lamplighet vid godkännande av trafiklärare. Den rätten omfattar enbart trafikskolor, inte enskilda trafiklärare, är kammarrättens tolkning. Eftersom lagen däremot ger utrymme att Aterkalla behörigheten för en trafiklärare som är olämplig, ställde sig kammarrattsradet Gunnar Ramberg inte bakom domen i den me-

ningen att förordningen står i strid med lagen. Om Vägverket inte får bedöma olämplighet i förväg, men kan återkalla behörigheten i samma ögonblick som den ges, skulle det inte gagna den som ansöker om godkännande som trafiklärare, menar han.

Ska lagen andras? Hur ska Vägverket agera efter denna dom? Den är ju en form av bakläxa för Vägverket som först avslog ett godkännande som trafiklärare, men nu efter domen gav honom ett godkännande. Trafikskoleförordningen gäller fortfarande. Domen är ju inte prejudicerande. Det blir den först efter en prövning i högsta instans, regeringsrätten. Dit fördes dock aldrig målet. Det beklagar Sven Hultman, som är jurist och var föredragande i domstolen för Vägverket. -Tyvärr sändes domen till fel adress sa tiden att överklaga var förbi. Vi har ändå kontaktat regeringen som bör ta till sig domen, säger han. Beklagar Även Lennart Renbjer, t f rättschef på Näringsdepartementet, beklagar att domen inte gick vidare till regeringsrätten. Han menar att det ligger en del i argumentet som skiljaktige Gunnar Ramberg anför. -Men vi ska se över det. Vi ska se om lagstiftningen ska justeras eller om föreskrifterna till Vägverket ska ändras, säger Lennart Renbjer. Ingrid Ahlström

STR KONGRESS PITEA2004

'Något drastiskt håller på att handa" STR:s ordförande oroad l

5:m zr " V)

.*d

J"3

u UPI~CZ,vapst nr

dst ned mtmnyktdw-en, ~

Det var 20 år sedan Norrbotten var värd för en årssammankomst sist, da i Björkliden. - Och nu är det Ater dags att mötas i det här exotiska landskapet, sa Lars Gustavsson. Norrbottensordföranden Hasse Norberg inledde med att hälsa alla hjärtligt välkomna till konferensanläggningen Pite Havsbad "under det eviga ljusets tid". Länsradet Gunnar Hedborg och komrnunalrAdet Peter Roslund valkomnade ocksa, samtliga patagligt stolta över att fA visa upp sitt midnattssolslandskap för sA många utsocknes pA en och samma gAng. Därefter tog allvarlighetema vid.

Bekymmersamutveckling Lars Gustavsson underströk hur bekymrad han är när det gäller olycksutvecklingen for ungdomar i Aldem 18 till 24 år. - NAgonting drastiskt håller pil att

h P

70-Arsjubilerande STR Norrbotten stod som värd när det hölls kongress i norrländska kuststaden PiteA. Hela 370 medlemmar fanns p4 plats. - Det har varit ett händelserikt dr, men ocksd arbetsamt, menade STR:s ordförande Lars Gustavsson.

hända. Värst är det med rattonykterheten. Han relaterade till Vägverkets alldeles farska siffror som visar att förra året hade 48 procent av de omkomna förarna i ungdomsgruppen alkohol i blodet. Aret dessförinnan var 38 procent av de . I I

ar det åter dags att mötas i det har exotiska landskapet." "NU

dödade förarna i samma åldersgrupp alkoholpaverkade i dödsögonblicket. Dessa siffror kan jämföras med 1997, nollvisionsåret: da hade "bara" 18 procent av ungdomsförarna alkohol i kroppen när de dog. - Vi har tyvärr ett förarutbildningssystem som tillater att man väljer bort utbildning som skulle kunna stävja den här utvecklingen, sa Lars Gustavsson.

- Ska vi bryta trenden måste en mängd Atgärder vidtas. Förslagen i trafiksakerhetspropositionen är ett steg i rätt riktning, men de räcker inte.

Alla maste vilja Visst är det bra att det ska vara alkolas i alla nya bilar från 2012, men det är inte ungdomar som kommer att köra de bilarna. - Varför inte uppmuntra installation av alkolås i gamla bilar, till exempel genom rabatter i trafikförsäkringen? undrade Lars Gustavsson. Det är bra att handledarutbildningen ser ut att bli verklighet, fortsatte han. - Nu galler det for oss att verkligen kunna ta emot alla som vill gA utbildningen. Kan vi det? Min och förbundsstyrelsens ambition ar att ge STR ännu ett framgångsrikt år, men ni måste ocksA vilja! betonade Lars Gustavsson, vand till sina åhörare. Catarina Gisby

omisk förandring: ultur pa dekis. Bredare

Det ar viktigt att STR har en uttalad strategi inför framtiden,förklarade Per Utterback, EPPA.

STR måste tanka framåt. Samtidigt som behoven av olika trafikutbildningar ökar går massor av trafiklärare i pension.Och vad gör svenska trafikskolor den dag det blir möjligt för EU-medborgarna a t t ta körkort i vilket EU-land som helst?Tankom alla kunder försvinner till Portugal? Stora förändringar väntar. Det finns hot och det finns möjligheter. Hur värjer man sig bäst för hoten och hur tar man bast till vara på möjligheterna? Hur skapar man basta möjliga strategi inför framtiden? STR har tagit hjalp av kommunikationsföretagetEPPA för att försöka fil svar på frågorna. - Målet har varit att presentera en strategi som alla medlemmar kan anta och kanna sig delaktiga i, förklarade EPPA:s Per Utterback nar han berättade om det pågaende arbetet under kongressen i Piteå. Fakta, trender, ekonomiska förutsättningar med mera har kartlagts. Sedan har man lyft in STR:s prioriteringar och tecknat ett framtidsscenario. Med hjalp av detta scenario ska STR sedan välja vag. I dag finns det 2 127 trafiklärare och ytterligare 480 personer som arbetar på 800 trafikskolor. De omsätter tillsammans 1,5 miljard. Antalet elever per år är 91 000, vilket i snitt ger

43 elever per lärare och år. En lektionstimme kostar i genomsnitt 450 kronor. Tittar man närmare på åldersstrukturen hos trafiklärarna hittar man ett av de första och största hoten: Hälften av alla 1ärare går i pension under de närmaste tio åren. Hur ska man klara av att rekrytera lika många, väiutbildade trafiklärare så snart?

Trafiklärare = pedagog - Det ställer stora krav på er att definiera vad en trafiklärare är, att definiera kvalitetsbegreppet, menade Per Utterback. Ni måste börja agera redan nu. Tank då pil att höjer man kraven på trafiklärarutbildningen så höjer man också yrkets status. Det ger fördelar vid rekrytering och gör det lättare att satta ihop och sälja specialutbildningar. Det finns en risk att man snabbutbildar för att täcka de stora behoven. Det skulle inte vara bra. Yrket har redan lag sta-

)

STR KONGRESS PITEA2004 tus. Med snabbutbildade lärare skulle statusen sjunka ytterligare. -Trafiklärare ar ju pedagoger - varför är ni inte med i lärarfacket? undrade Per Utterback, och tillade att det inte finns någon annan utbildning där eleverna - de som tar körkort - skryter med hur lite man har utbildat sig och hur lite det har kostat. Synen på körkortet hänger ihop med synen på trafikläraryrket.

Hot - och möjligheter Analytikerna på EPPA tror vidare att det någon gång inom den kommande tioårsperioden kommer att skapas ett europeiskt körkort. Då blir det möjligt för alla EU-medlemmar att ta sitt körkort i viket EU-land som helst. Risken finns att man väljer att göra det där det är billigast. Per Utterbäck fortsatte att definiera hoten: att det till exempel finns trafikskolor som hyr ut bilar med dubbelkommando under helgerna att körkortseleverna tenderar att bli äldre och att trdisko-

lorna har svårt att möta äldre, mer kravande kunders krav att trafikskolorna kanske inte har kapacitet att ta emot alla som behöver utbildning; det är påtagligt nar det nu införs en obligatorisk handledarutbildning. Men hoten kan också vandas och bli till möjligheter. - Det finns en växande marknad för specialutbildningar. Utnyttja den. Det ställs ökade krav på fortbildning av yrkesförare och det finns tankar på att äldre människor ska köra upp på nytt med jämna mellanrum. Eco-driving växer och så har vi som sagt alla privata handledare som behöer utbild-

ning. Få branscher har en så välfungerande kärnverksamhet och en sådan given position i samhället som trafikskolorna, underströk Per Utterback. -Men det är viktigt att ni inte bara är lönsamma, ni måste också bidra till höjd trafiksäkehet. Det är viktigt att veta vad STR står för och vad det betyder för kvaliteten. STR är viktigt som varumärke, avslutade Per Utterback. Catarina Gisby

Trafiklärare i en ny tid Livliga diskussioner om utbildningens form En bra förarutbildninq- kräver en bra trafiklararutbildning. Det var alla kongressledamöterna överens om. Men hur ser en bra trafiklararutbildning ut? Stockholnisföreningen hade inotionerat i frigan. "Som Iiigel ar i dag lir trafikliirarutbildningen iitspritld över hela landet ined fiir branschen begränsad möjlighet t i l l piverkan och insyn", stod det i iiiotioncii. "Vi ariser att utbildningen bör koncentreras till endast ett fital strategiskt placerade utbildningsstiilien. och att utbildningens praktiska och pedagogiska innehall skall bestiiminas och hanteras av STR." Hemstallan gick sedan ut p i att STR "oinprövar beslutet att trafiklararutbildning enbart skall bedrivas på högskolautan i stallet öppnar upp möjligheten för andra alternativ". Förbundsstyrelsens svar löd att den anser att det inte foreligger niigot beslu' om att trafiklärarutbildningen eiibai ska bedrivas p i högskola. "1)ock liar

I forbundet uiider många år haft denna ~nal\iittniiig". Men i och med att trafiklärarutbildningens framtida inriktning och finansiering är under lupp, föreslog förbunds-

styrelsen att frågan överlämnades till kongressen för debatt.

Kompliceradfraga

- Styrelsen vill ha vägledning, sa iurbundsordföranden Lars Gustavsson. Vi vill veta vad ni tycker och känner. Frågan är väldigt komplicerad TraFiklärarutbildningen är en så kallad behörighetsutbildning som tillsam-

mans med fyra andra utbildningar, ambulansförare till exempel, behandlas i en grupp för sig. Samhället vill ha inflytande över de här utbildningarna. Just nu sitter en regeringsutredare, Per Ivan Andersson, och granskar dem. I dag finns det nio orter i landet där trafiklärare utbildas. Alla utbildningarna ser olika ut. De är samtliga påbyggnadsutbildningar. Styrdokumentet är en nationell kursplan som finns hos Skolverket. - Men utöver detta har det hänt något, sa STR:s informationsansvariga, Gunlög Stjerna.

- Trafiklararutbildningen har gått och blivit en arbetsmarknadsåtgärd. Det betyder att länsarbetsnämnder handlar upp utbildningar. Gävle var först, Västra Götaland är på vag och ännu fler lär vara på gång, fortsatte hon.

Kort- eller langsiktigt ar fragan Utredaren Per Ivan Andersson sitterjust nu och försöker lösa de ekonomiska förutsättningarnaför behörighetsutbildningarna. Han vill ha besked från STR senast i augusti om hur STR tänker. -Frågan är om vi ska tänka kortsiktigt och lösa dagens problem eller om vi :a tanka längre, sa Gunlög Stjerna. h-afiklärarutbildningen kan fortsätta att vara påbyggnadsutbildning med en statlig penningpåse. Eller så satsar man p4 att skapa en yrkeshögskola dar man tar det basta från de nuvarande utbildningarna och bygger p i med valda delar av "högskoletank" (Gunlög Stjernas ord). Man kan också tänka sig en kvalificerad yrkesutbildning (KY). Det senare alternativet är bara aktuellt om branschen tar ett stort ansvar, såväl ekonomiskt som pedagogiskt.

Halva karen byts snart ut Urban Axelsson, Köping, menade att det "gått bakåt" när det galler utbildningen av trafiklärare. - Branschen måste ta tag i det har nu, sa han. -Ja, vi har diskuterat det har mycket i vår förening, sa Mikael Paulsson, Lund. Med tanke på att halva kåren snart kommer att bytas ut ar det all idé att tänka över saken. Sedan presenterade han vad föreningen i söder kommit fram till: - Det är viktigt att stalla ratt krav på vad som ska ingå i utbildningen så att den blir lika över hela landet. Vi tycker också att det ska vara tydliga krav pil lärarledd utbildning under hela utbildningstiden. Utbildningen kan eventuellt förläggas till högskola, men praktik är viktigt. Före antagning till kursen ska körprov avläggas, och betyget ska vara val godkänd eller bättre. Den som är trafiklärarkandidat ska inte få arbeta helt fritt under sin praktiktid. Han eller hon får inte ersatta en anstäild på skolan, utan ska ha daglig kontakt med sin handledare. Vidare borde STR och

Vägverket ha ett gemensamt tillsynsansvar. Vi tycker också att Vägverket ska ha det slutliga godkännandet av tra-

"Vi borde t a tillbaka greppet om utbildningen." II.

fikläraren, aven om han eller hon redan är godkänd frAn utbildningen.

Efterlängtaduppstyrning Fkonomin är en svår nöt att knacka. -Vi tycker att ersättning ska utgA till utbildande skolor, men vem ska betala? undrade Mikael Paulsson. - Ingen vore gladare an jag om det skedde en uppstyrning i branschen, menade Jeanette Jedback, Stockholm, trafikskoleagare och lärare på trafiklararutbildningen på Värmdö. När man får praktikanter från olika utbildningar märker man att ingenting är lika. Jag tycker att vi borde ta tillbaka greppet om utbildningen. Att trafiklärarutbildningen har gått och blivit arbetsmarknadsåtgard gynnar ingen. - Men vilka trafiklärare behöver vi i en ny tid? frågade Lars Gustavsson. Jag tycker att det borde finnas forskning i kombination med vår yrkesutövning. Jag vill helst se en trafiklärarutbildning med forskningsanknytning.En högskola kan ha huvudansvaret, men utbildningen kan anda finnas på flera olika platser i landet. - Modellen där trafiklärarutbildningen är en påbyggnadsutbildning tilltalar mig väldigt mycket, sa Krister Ottosson, Tullängsskolan, rektor för den nuvarande trafiklärarutbildningen i Orebro. -Men finns det något som hindrar att ni samarbetar med högskolan? framhärdade Lars Gustavsson. Nej, det tyckte ingen. Om de ekonomiska bitarna kan lösas är ett samarbete mellan de nuvarande utbildningarna och högskolan bra, löd den allmänna uppfattningen. Kongressen gav därefter förbundsstyrelsen i uppdrag att behandla och utreda frågan vidare. Catarina Gisby

Monica Ohmans stipendiefond har fyllts pH med 43 584 kronor:

--.-.

':'-?p

c:. ..i.[.*;

Fonden vaxer!

"1:-

! i-4.c

Nar NTF:s ordförande Monica Ohman fyllde 60 inrättade hon en stipendiefond och bad gratulanterna bidra till den i stallet för a t t ge henne kristallvaser. 1; Nu har fonden fyllts pil med : ~::-~I"*'~ b..-. ytterligare 43 584 kronor.*.;--; ;+.t::

.-:k:

Företaget Pectus delar ut så kallade väl- :!iJ! -i+ komstpaket till trafikskoleelever via tra- L .. I fikskolorna. I paketet ligger reklam, er- li: --bjudanden och varuprover. För varje pa- :;.k ket som förmedlades förra året avsatte Pectus 50 öre direkt till STR. I slutänden ii i. blev det 2 1 792 kronor. STR beslutade i sin tur att låta pengarna gå vidare till Monica Öhman-stipendiet, och dessutom ta lika mAnga kronor ur egen ficka så att slutsumman blev den dubbla. ., ,i.-:t.ï ; . b . . -.c.Monica Ohman är glad. L4.b. * !.l :--:2 - Det här ar inget litet bidrag! Hur mycket pengar finns i fonden sedan , , tidigare? - Ungefär en 50- 60 000. Vad ska pengarna gå till? - Fonden har kommit till för muntra barn att ställa krav på en ker miljö. I den här vändan förskola i Umeå och en skola få pengar. Det viktiga är att man gjort nå- C: got för trafiksäkerheten för barn och att man är beredd att gA vidare. Barnen på: : .1 förskolan har fått lära sig att man åker säkrare i bussen om man har sakerhetsbal- ):E te på sig. Eleverna i Örebro var med om att en buss gick av vägen, men de klaracJe.:;*t ;.:.t. sig för att de satt baltade allesammans. :i-1J: Catarina Gisby

:;a Y ,..

'J:

-*-..

- - t'** b*,

t:Y:'

Beröm för STR:s arbete Vagtrafikinspektionen betonar allas ansvar för nollvisionen Vad kan STR göra för att bidra till en större trafiksäkerhet! Den fragan ställde Lars Bergfalk,Vägtrafikinspek$ionen, när han talade på STR:s kongress i Piteå, 9

Såväl Vagtrafikinspektionen som Vagverket hade bjudits in för att informera omvadsomäraktuelltinomdebåda myndigheterna. Lars Bergfalk inledde genom att likna vagtrafiksystemet vid ett blodomlopp. Utan det kan inte Sverige fungera. - Men varför accepterar vi att det i detta blodomlopp dör mer an 500 människor varje år? Tio gånger si3 många skadas svårt. Vilket annat samhallssystem skulle få fortgå utan att vi gjorde något?

God bit fran nollvisonen Nollvisionen utformades 1997. -Vi är fortfarande en god bit ifrån den, fortsatte Lars Bergfaik. När det galler antalet dödsolyckor har det inte hänt ni3gonting. Han betonade att alla har ett ansvar för att systemet ska fungera, inte bara användarna av systemet utan aven de som utformar systemet och de som levererar tjänster till detsamma. -I Sverige släpar lagstiftningen efter. Vi pekar sällan ut systemutformare som ansvariga.

I (

I ,

- ., . . . . ... - . . "privaf isternas utbildningkaningenställas

i i

till svars för." -

STR är utbildare och därmed en av systemutformarna. -Hur tar trafikskolorna sitt systemutformaransvar? undrade Lars Bergfalk. Han svarade själv på frågan: -Ratt bra, tycker jag. STR:s avsiktsförklaringar är goda och det har påbörjats ett lovvärt arbete i många trafikskolor. Men generellt - från alla aktörer - kan man saga att det är många vackra ord och mycket prat om vad "andra" ska göra. Janeric Reyier, Vägverket, berättade att hans myndighet arbetat med trafiksakerhetspropositionen under våren. - Det är viktigt att nollvisionens mal för 2007 ligger fast, menade han. Det signalerar att vi mi3ste arbeta hårt för att nå dem. Vad det galler den nya, obligatoriska introduktionsutbildningen för handle-

dare och elever så är det Vägverkets uppgift att tala om hur utbildningen ska se ut till sitt innehåil. Detsamma galler den förstärkta riskutbildningen. - Vägverket "äger" frågan och har mandat att via föreskriftsarbete utveckla riskutbildningen vid trafikövningsplatserna enligt regeringens önskemål. I slutet av nästa år hoppas vi vara klara med hur den förstärkta riskutbildningen ska se ut.

Krav p6 alkolas Janeric Reyier sa vidare att han tycker att det är utomordentligt att det blir krav på alkolås i alla nya bilar från 2012. - Men kanske kan man ställa krav på att alkolås ska finnas tidigare an så i vissa fordonskategorier, i skolskjutsar till exempel. Eller i fordon som används i tung trafik. När det galler de automatiska fartkamerorna avslöjade Janeric Reyier att det precis blivit klart i förhandlingar med Rikspolisstyrelsenom vem som ska ansvara för vad. Det är en framgång. - Fartkamerorna är oerhört effektiva, samhallsekonomiskt sett.

STR KONGRESS PITEA 2004 1

. . - ,

Ny röstviktning införd

v r r i ~ v e r i g har e varMens bästa trafiksäkerhet säger der mer om hur eländigt der ar i andra länder an om hur bra det är i Sverige, sa Lars Bergfalk, Vagtrajikinspektionen. Fr v Lars Bergfalk, Janeric Reyier och Karl-ErikAndersson.

Ungdomar är en oerhört viktig målPPP. När Vägverket gatt ut och frågat ungdomarna vad de själva listar som viktigast att arbeta med, svarar de unga att de framför allt tycker att det ar för milda straff för alkoholpåverkan och att det är för många rattonyktra i trafiken. Vidare tycker de att det är för dyrt att åka kollektivt och för dyrt att ta körkort. Ett annat problem de definierar är att fotgängare sällan har reflexer på sig. - Vi fick flera oväntade svar om vad ungdomar tycker är viktigt, sa Janeric Reyier. Karl-Erik Andersson, även han Vagverket, talade om tillsynen av trafikskolorna. - Som ni har märkt har vi under en lång tid inte haft nagon tillsyn alls. Vi har inte haft nagon utbildad personal för att bedriva tillsyn, men nu har vi kommit igang under våren. På sikt vill Karl-Erik Andersson se att tillsyn är något som blir avgiftsbelagt. Han vill också se mer egenkontroll och tydligare sanktioner. - Några beslut är emellertid inte fattade ännu. Vi är tacksamma för era reaktioner, papekade han.

Fel attityder till kostnader Anförandena följdes av en fragestund. Lars Gustavsson sa att det är bra att STR ska ha ett systemansvar, men vem ansvarar för dem som inte ingår i något system? Vem ansvarar för att privatisterna får en fullgod utbildning?

Svaret blev att Vägverket är ansvarigt för examinationen och därmed kan ställas till ansvar för den. Privatisternas utbildning kan ingen ställas till svars för. - Handledarutbildningen är tänkt att vara 3-4 timmar lang. I trafiksäkerhetspropositionen föreslås det att utbildningen ska kosta cirka 300 kronor. Får regeringen ge ett sadant direktiv? undrade någon. Nej, det är tveksamt, löd svaret. Det är ett problem att trafiksäkerhet inte får kosta pengar, menade manga. Janeric Reyier menade dock att det ar ett problem som man inte kommer till ratta med bara genom att säga att "jo, trafiksäkerhet måste f i kosta". - Här är vi i sa fall tvungna att andra attityderna i samhället, andra i var kultur. Det måste till en förändring hos gemene man.

Handling, inte prat Anders Elgh, Dahlbergs Bilskola AB, Stockholm, menade att "samhället maste ge oss de verktyg vi behöver för att kunna göra ett ordentligt arbete". Uttalandet möttes av bifall från publiken. Gunlög Stjema, STR, sa - med anledning av Vägverkets senaste alkoholsiffror - att "handling måste till, inte prat". Janeric Reyier höll med och sa att i ett första skede ska antalet utandningsprov ökas snabbt, från dagens 1,2 miljoner till cirka 2 miljoner. Text:Catarina Gisby Foto: Anders Näslund

Efter beslut pa kongressen har nu en ny röstviktning införts i fullmäktige, baserad pa lokalföreningens storlek. STR har 30 lokalföreningar i landet. Ordförandena bildar tillsammans fullmäktige, och har fram till nu haft en röst var. Det har inneburit att till exempel Gotlandsföreningen med 3 6afikskolor haft lika stor rösträtt som Stockholmsföreningen med drygt 80 trafikskolor bakom sig. De större föreningarna har länge protesterat mot ordningen, och nu är den alltsa icke mer. Från och med nu gäller att varje förening får 1 röst för varje påbörjat 10tal medlemsföretag. Det innebär att en förening som till exempel representerar 3 1 företag får 4 röster i det nya systemet.

Fortsatt momsstrid Det är svårt att n& framgång i momsfrågan. STR:s styrelse bad under kongressen medlemmarna om att bli befriade från kravet på att arbeta för en sankt momssats. -Signalerna vi får fran politikerna är att vi ar chanslösa i den här frågan, sa STR:s ordförande Lars Gustavsson. Det ar tydligt att de tycker att vi ska agna vara krafter at annat. Men det ville inte kongressen acceptera. Styrelsen fick därmed i uppdrag att fortsatta arbeta för att momsen ska sänkas från de nuvarande 25 procenten till nigon av de lägre procentsatserna, 12 eller 6.

Beslut om mc star fast Vid ett regeringssammanträde i mitten av juni avslog regeringen STR:s begäran om att aven i fortsättningen kunna lata en mclärare köra med mer än en elev under övningsköming. Tidigare har detta varit möjligt. Men förra hösten, mitt under utbildningssasongen, ändrade Vägverket reglerna och slopade den möjligheten. Det fick till följd att inbokade elever fick bokas av eftersom kapaciteten att ta emot dem i ett slag kraftigt minskade. STR har uppvaktat regeringen i fragan och understrukit att det inte är i trafikskolorna olyckorna sker, utan vid privat Övningskörning med mc. Regeringen låter dock beslutet från i höstas stå fast.

STR KONGRESS PITEA2004

Kongress i sköna Pite6

- en upplevelse för alla våra sinnen Foto:Anders Näslund text: Gunlög Stjerna

inte varje dag. Erland Salekarr; Uddevalla, Roberth Olofsson, Strömstad och Hans Andersson, Trollhättan,trotsade kylan (ca 8+) och tog sig ett dopp.

Kan nybörjare

Nya manöverprovet för mc ar omdiskuterat. Gunnar Holgersson, Förarprov i Umeå,visar:

I klara det i 50? I

Bjarne Grahn postum hedersledamot

STR:s guldmedaljörer 2004 Förtjänsttecken i guld utdelades vid kongressen till 12 personer: Frdn vänster i bild med början i nedre raden: Anders Ernstsson, Vlixjö, Kerstin Ahlandec Bracke, Hans Östman, Östersund, STR:s ordförande Lars Gustavsson, Thomas Lindberg, Sundsvall, Boo Monell, Vimmerby, Anita Löfgren, Hammerdal, Sune Malmborg, Satila, Petra Verdin-Wiking, Kungsbacka, Eskil Lundin, Skellefted, Roif Jedback, Stockholm, Anders Elgh, Stockholm. Morris Westin, Bjasta, saknas pd bilden.

. ,;<z+ ?gy$+F+-

'"P

Rakryggad ledare trotsarjonglörernas kaglorpd vag till Beachpartvl. Simon Karlsson och Joakim Nilsson upppträdde också som eldilukare.

Förre förbundsordföranden i Sveriges Trafikskolors Riksförbund, Bjarne Grahn, Mölndal, utsågs postumt till hedersledamot i STR vid kongressen i Piteå. Bjarne Grahn, som nyligen avled i en ålder av 70 år, var trots sin sjukdom verksam in i det sista. Bjarne Grahn började sin karriär som trafikskoleägare 1965, då han startade Mölnlycke Bilskola AB. 1975 blev han ordförande i Göteborgs Trafikskolors Förening och kort därpå även suppleant i STR:s styrelse. 1991 valdes han till förbundsordförande. Som förbundsordförande verkade han i fyra år. Under denna tid ingick han aven i styrelsen för den nordiska trafikskoleunionen NTU och den europeiska EFA. En av de mest kontroversiella fragorna under Bjarne Grahns tid som förbundsordförande var förslaget att förvärva konkurrentföretaget TRUTrafikläromedel AB i Landskrona. Detta förvärv blev sedemera grunden till STR:s nuvarande etablering i Landskrona. Bjarne Grahn var en stark personlighet med karismatisk utstrålning. Han var tuff mot byråkratiska företrädare, särskilt på förarprovarsidan. Bjarne Grahn var en briljant talare, en egenskap som förstärktes av en klädsam Göteborgsdialekt. Men än mer minns man honom som en skarp och skicklig stilist. Lars Gustavsson Förbundsordförande

i attityd och körstil har starkts menar finsk forskare.

Kvinnor kör sukrast - men tror att männen är battre Unga kvinnliga förare ar generellt laglydiga och inriktade på säkerhet. För dem ar bilen oftast ett transportmede1,inte en leksak.Attityder och körstil skiljer sig fortfarande mellan unga manliga och unga kvinnliga förare.Skillnaderna har starkts något. Det konstaterar Sirkku Laapotti efter en jämförande studie i Finland. Frågan, och inte minst oron, som väcks ibland ar om unga kvinnor ska närma sig unga mans bilkörning och inställning till trafiksäkerhet, Sirkku Laapotti, som ar forskare vid universitet i Abo, har sökt svaret på den frågan och gjort olika studier för att ta reda på hur unga kvinnor ar som förare. Bland annat upprepade hon en undersökning som gjorts i slutet av 70-talet. Trots att körkorten och antalet kvinnliga förare ökat under de senaste

"Kvinnor borde vara stolta över sin skicklighet a t t köra säkert." 20 till 30 åren ar skillnaderna i attityder och körsätt desamma idag mellan unga kvinnor och unga man. De unga kvinnorna värderar laglydighet och saker körning mer an de unga männen. Allas attityder har försämrats något, men inte lika mycket bland de unga kvinnorna som bland de unga mannen.

Kvinnor undervärderas Tilltron till den egna körskickligheten har ökat, men fortfarande värderar de unga kvinnorna sin förmåga lägre an mannens. Förhållandena liknar de i Sverige. Mannen blir oftare godkända i körkortsproven och kvinnorna behöver mer traning. Sirkku Laapotti konstaterar att de unga kvinnorna klarar sig battre i trafiken. De unga mannen ansvarar för tre gånger så många olyckor. Hennes studie slår fast tidigare resultat som visar att kvin-

nor har större problem med att hantera bilen. Nästan hälften, 48 procent, av alla olyckor då kvinnor förlorat kontrollen över bilen har skett vid halt väglag, i en måttlig hastighet och under helt nykter körning. Dessa olyckor ar ovanliga för mannen, 10 procent. Då manliga förare förlorat kontrollen har det istället varit vid bra väglag, i en hög hastighet och med alkohol i kroppen. 40 procent av olyckorna hamnar i den kategorin. Unga kvinnor utsätter sig också för mindre risker an man, som i större utsträckning kör för skojs skull och i mörker. Kvinnor kör mer för ett speciellt ärende, de fardas från plats till plats. Unga kör oftare med passagerare. De unga mannens passagerare ar oftare vänner, medan de unga kvinnorna vanligen skjutsar släktingar. Detta menar Laapotti påverkar sättet att köra.

Skicklig eller säker Kvinnor begår också färre trafikbrott och Överträdelser. Skillnaden ar inte så stor mellan unga och medelålders kvinnor, som den ar mellan unga och medelålders män. Därför, menar Sirkku Laapotti, påverkas olycksrisken mer av hur man kör, varför man kör och med vem man kör, än av hur mycket man kör. - En skicklig förare vet hur en bil ska hanteras i en kritisk situation. En bra och säker förare vet hur en sådan situation ska undvikas, betonar hon och menar att kvinnliga förare liksom medelålders eller äldre förare borde vara stolta över sin skicklighet att köra säkert. Ingrid Ahlström

Antalet trafikolyckor halverade inom försvaret Nollvisionen utgör grunden Trafikolyckorna inom Försvarsmakten har minskat med i genomsnitt 50 procent på tre år. Den viktigaste insatsen har gallt trafiksäkerheten med minibussar,dar man nu kräver ett förarbevis. I slutet av 1990-talet var trafiksakerheten vid färd med minibuss dålig. Antalet trafikskadade anställda och varnpliktiga uppgick under 1999 till 70 personer. Sedan dess har ett aktivt trafiksakerhetsarbete pågått. Under de senaste fyra Aren har det arbetet flätats samman med riksdagens nollvision som innebar en halvering av antalet svårt skadade och dödade i trafiken fram till 2007. Men som grund finns ocksa lagstiftningen kring arbetsmiljön som kräver ett aktivt trafiksakerhetstänkande, både nar det galler anvandandet av fordon i arbetet och vid farden till och från arbetsplatsen.

infalla under nattetid. Efter en langre övning får ingen åka direkt hem på permission. Alla måste ner i bädden för ett sov/vilopass på 8 timmar. Dessutom har reglerna skarpts kring raster under langa körsträckor. -Jag är övertygad om att just insikten om behovet av vila och sömn har varit en av de viktigaste insatserna för bättre säkerhet. Ser man på statistiken vad galler trafikolyckor generellt i samhallet uppskattar man att mellan 20 och 30 procent ar trötthetsrelaterade. Försvaret ar inget undantag, säger Thomas Löfgren.

överträdde gränser Manga skador är bagateller

När projektgruppen, där ett tiotal personer fran Försvarsmakten ingår, analyserade Försvarsmaktens resultat under våren 2004 kunde de uppvisa siffror som i stort sett uppfyller riksdagens nollvision. På tre år. Antalet personskador för de värnpliktiga minskade mellan åren 2000-2003 med 60 procent. Motsvarande siffror för de anställda var 44 procent. Skillnaden mellan försvarets satt att rakna och riksdagens nollvision ar att försvaret tar med alla personskador, både de som ger en langre sjukskrivningsperiod och de bagatellartade. Enligt Thomas Löfgren är mellan 50 och 70 procent av skadorna bagatellartade. Men nar det galler minskningen av personskadorna så är de relativt jämnt fördelade från svårt skadade till en lättare skada. Undantaget ar det senaste året då antalet allvarliga skador faktiskt har ökat.

- Sådana avvikelser blir större då

skadorna är få. Det räcker med en eller ett par olyckor så rasar statistiken i höjden, säger Thomas Löfgren.

Maste vila Inriktningen på Försvarsmaktens egen nollvision ar att ta ett helhetsgrepp. Tillsammans med sömnforskaren och professorn Torbjörn Åkerstedt på Karolinska Institutet har insikten om nya rutiner växt fram. I dag har alla ett personligt tidkort dar man redovisar hur man följer reglerna för sömn och vila. Huvuddragen i de nya rutinerna är regelbunden och sammanhängande vila. Under ett 24-timmarspass måste antingen en vilopaus p3 6 timmar eller ett delat vilopass pA 5+3 timmar genomföras. Minst 5 timmar av sömnen skall

Parallellt med nya sömn- och vilorutiner har en åtta timmars utbildning för en stor del av både anställda och värnpliktiga genomförts. Och när det galler att få ner olyckorna i minibussar, som varit ett av de vanligaste fordonen i olyckssammanhang, har ett nytt förarbevis tagits fram. Förarbeviset, eller utbildningsbeviset som det också kallas, föregås av en utbildning på 8 timmar dar en stor del av undervisningen sker i trafik. Minibussarna körs med olika slags last och så långt som möjligt p3 skilda väglag. Enligt Thomas Löfgren är denna utbildning en av de viktigaste insatserna. Men han är samtidigt noga med att påpeka att det kravs en helhetssyn och ett personligt engagemang. - Det finns ingen genväg till ett framgångsrikt trafiksäkerhetstankande. Går jag till mig själv så har jag radikalt förändrat mina körvanor efter den insikt jag har fAa. Tidigare Överträddejag ofta b

)

gränserna för både hastigheter och min egen förmåga. Nu är det slut på det.

Ingen kostnad Kostnaden för trafiksakerhetsarbetet för de 20 000 anstäilda och de 15 000 värnpliktiga har uppgått till mellan 15 och 20 miljoner per Ar. För de pengarna har en projektgrupp arbetat under tre år. Ett omfattande utbildnings- och utställningsprogram har tagits fram och en tidning som utkommit med 2-3 nummer per år har publicerats. Den 1 juli upphör projektet, men Thomas Löfgren klarlägger att arbetet ska fortsatta. - Under hösten presenterar vi ett arbetsmaterial anpassat för Försvarsmaktens trafiksäkerhetsarbete. Det ska användas i utbildningen framöver. Dessutom har vi producerat en utbildningscd där vi berättar om hur tröttheten påverkar trafiksäkerheten. Den är anpassad till all slags verksamhet, bAde inom och utanför Försvarsmakten. Snarast en investering När Försvarsmakten summerar sitt arbete är det inte bara personskadorna som framhålls. -Man ska veta att de materiella skador som har uppkommit i samband med olyckor uppgar till runt 20 miljoner per år. Ser man situationen ur det perspektivet är det här ingen kostnad utan snarare en investering, avslutar Thomas Löfgren. Tina Ignell

statistik om mopedolyckor på olika grunder.

Darför ser oly Enligt Försakringsförbundetdog 16 personer i mopedolyckor under 2002. Men i Vägverkets statistikvar det 12 personer som omkom. Varför skiljer sig siffrorna åt? Många har undrat, avslöjar Magnus Lindholm, statistiker på Vägverket. Han berättar att alltifrån privatpersoner till departementsrad har hört av sig för att få veta varför vägverkets och Försäkringsförbundets statistik ser så olika ut. Men egentligen är det inte så konstigt, menar han. - Vår statistik bygger på polisrapporterade vagtrafikolyckor, medan Försakringsförbundet naturligtvis bygger sin statistik på de rapporter som de får in från sina försäkringstagare, säger Lindholm.

Bara vägarna räknas Till att börja med: Vägverket noterar bara de olyckor som inträffar på vägarna. Olyckor som inträffar på stigar i skogen, på åkermark eller på asfalterade parkeringsplatser - för att ta nagra exempel -raknas inte in i den officiella statistiken. Men hur kan det skilja så pass mycket nar det galler antalet döda under ett år? -Det kan beror på flera saker. I Vägverkets statistik ar det antalet dödade och skadade på mopeden som raknas in i mopedolycksstatistiken. Men om mopedisten kör på en cyklist som också dör i olyckan raknas inte cyklisten in i samma statistik. Försäkringsförbundet, däremot, räknar in cyklisten i antalet dödade i mopedolyckor. 30-dagarsregeln En annan orsak till att dödstalen skiljer sig åt kan, enligt Magnus Lindholm, vara den så kallade 30-dagarsregeln, -I vår statistik har vi en regel som säger att personen X anses död i samband med en olycka om han eller hon dör inom 3C dagar efter olyckan. Det innebar alltså att den som dör 35 dagar efter en olycka i statistiken fortfarande raknas som svårt skadad? -Just precis. Varför ar det sa?

- Vi måste sätta gränsen nigonstans. Men hur många människor per år raknas i statistiken in under svårt skadade när de i själva verket dött i sviterna efter en olycka? - Det är inte många. Vi har ju samma regel när det galler bilolyckor - där talen är mycket större - och i de sammanhangen rör det sig kanske om 3-4 personer per år. Kan finnas mörkertal Staffan Moberg är jurist på Försäkringsförbundet. Även han menar att det inte är så konstigt att Vägverkets och Försäkringsförbundets siffror skiljer sig åt. Han bekräftar uppgiften att samtliga inblandade i en mopedolycka hamnar i förbundets mopedolycksstatik. -Att vi har skilda uppgifter nar det galler dödsfall kan också bero på att vi väljer olika år för dödsfallets inträffande, pipekar han. Vi räknar ett dödsfall först när det anmäls till oss, men olyckan kan ha inträffat långt tidigare. Finns det mörkertal?

- Inte när det gäller antalet dödade, men när det handlar om personskador förhåller det sig nog på det viset, menar Staffan Moberg. Polisen blandas långtifrån in i alla olyckor, och vägverkets statistik bygger ju på polisrapporterade händelser. Däremot vill ju människor har ut pengar pi3 sina förskknngar och rap-

"Polisen och den offentliga statistiken ligger inte i närheten av de verkliga olyckstalen." porterar naturligtvis saväl person- som egendomsskador till sina försäkringsbolag. - Polisen och den offentliga statistiken ligger inte i närheten av de verkliga olyckstalen, menar Staffan Moberg. Catarina Gisby

Förare med trimmad moped undviker polis Kommer det till polisens och Iansstyrelsens kännedom att man kör en trimmad moped nekas man körkortstillstånd under ett år. - Naturligtvis kan det påverka ens benägenhet a t t vilja blanda in polisen vid till exempel en olycka,säger Gunilla Karlsson på Iansstyrelsens trafikfunktion i Linköping. Att köra en trimmad moped betraktas som olovlig körning. - Man anser att det egentligen inte är en moped som körs eftersom den går fortare, förklarar Gunilla Karlsson. Begär man körkortstillstånd, och det är kant att man har kört en trimmad moped, får man avslag på sin ansökan.

- Det finns en spärrtid på ett år. I körkortslagen från 1998 står följande: "Körkortstillstånd får meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig som förare av ett körkortspliktigt fordon. ... Lämplighet

med hänsyn till de personliga förhållandena förutsätter att sökanden inte är opålitlig i nykterhetshänseende och i övrigt kan antas komma att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, orndöme och ansvar i trafiken." Catarina Gisby

"HerreGud, hurkundejag.3"

Ash berättar för att varna unga för sprit och bilkörning Det som skrämmer honom mest är a t t han inte ens tänkte tanken a t t låta bilen stå. Utan minsta tvekan satte han sig bakom ratten och körde. Dyngfull. I dag föreläser Ash om s i t t livs stora misstag för gymnasieelever i Göteborg. - Om jag bara kan hindra en enda från att begå samma dumhet som jag är jag lycklig, säger han.

Rummet ar fyllt till bristningsgränsen. 50 killar och 12 tjejer i sexton, sjuttonårsåldern har trängt ihop sig i samma skolsal på Göteborgs tekniska gymnasium, GTG, för att lyssna till vad Ash har att saga. Men först ska de se en australisk film om konsekvenserna av att köra med alkohol eller droger i kroppen. En kortklippt kille räcker upp handen. - Är det känsliga scener? frågar han

gravallvarligt. Bara om man tittar valdigt noga ser man att det rycker i mungipan.

- Öööchhh.. ., vrålar kompisarna och vrider sig av skratt. - Du, dig ska jag ta i örat sen, säger Britt Hansson, med både trötthet och ömhet i rösten. Hon ar trafikläraren fran Askim som också blivit gymnasielärare. Sedan fem år undervisar hon på GTG ett antal timmar varje månad. Filmen ar kort och består egentligen bara av en massa klipp. Folk dricker, kör bil, skadar sig själva, dör, dödar

-. ---

- --

- -

1 -v

"Ash var bombsäker på a t t han inte skulle dricka. Därför tog han bilen."

andra, gråter, skriker, sörjer. Budskapet är solklart. Det blir lite tystare i rummet. Fast bara lite. En filmsnutt betyder inte så mycket när man är van vid biodukens haftiga berättelser. Man kan göra det hur verkligt som helst, man vet ju att det ändå inte ar på riktigt, typ. Så ar det Ashs tur. Han går fram och ställer sig framför vita tavlan. Han är en man i 35-årsåldern som har vänliga, bruna ögon bakom stålbågade glasögon. I vänster öra bär han en glansande silverring.

En jättebra dag Det smågruffas på skoj i det bortersta hörnet. Stolar skrapar oroligt mot golvet. En tjej är stenhårt koncentrerad på att flata håret på en annan. -Jag heter Ash, säger Ash enkelt. Jag ska berätta om vad som hände en underbart vacker sommarkväll 1996, något som inte borde ha hänt men som hände i alla fall.

Då först blir det lugnt i klassrummet.

- Jag var hemma. Det hade varit en jättebra dag. Om jag skulle ta och åka till Danmark, tänkte jag. Ta en tur med Stena Lines festbåt. Jag ringde några kompisar, men ingen kunde eller ville åka med, så jag Akte ensam. Ash var bombsäker på att han inte skulle dricka. Därför tog han bilen. Bilar var - och är - hans stora intresse. Den här bilen, en BMW från -81, hade han bara ägt i tv4 månader. Han hade köpt den billigt men lagt ned mycket tid, arbete och pengar på den. Kärran var försedd med en ny, stark motor och omlackerad. Den var nybesiktigad, försäkrad och skatten var betald. Allt var i sin ordning. BMW:n var Ashs stolthet. Han parkerade stoltheten vid färjeterminalen och gick ombord på festbåten. Dricka skulle han inte, men, ah, en öl ar ju ingen fara. Inte tvA heller förresten. Men så blev det en tredje ö1 och sedan började han dricka tequila.

Ash var bra i tagen. Träffade en jattetrevlig tjej som han pratade en hel del med. De hade sällskap av från båten nar den Ater lade till i Göteborg. -Hur ska du ta dig hem? frågade hon. -Ingen fara, jag tar bilen, sa jag. - I ditt tillstånd? Jag tycker att du ska ta en taxi, sa tjejen. -Skitsnack, sa jag. Och tyckte att jag var tuffast och starkast i hela världen. Tjejen ville i vilket fall som helst inte åka med. Och Ash insåg att han kanske trots allt inte borde köra genom den snirkliga innerstaden.

Kung p6 vägen Han bodde i Hammarkullen på den tiden. - Jag åker över Hisingen, sa jag för mig själv. Det är en lugn vag och den känner jag till rätt bra. En massa raksträckor, inte så många svängar. Och så körde han. Det gick helfint. Ash var kung pA vägen.

När han fick syn på en nattöppen klubb stannade han och gick in. Laddade lite till. Köpte en ö1 som han tog med sig ut innan han gick. Satte den mellan benen så att han lätt kom åt att dricka medan han körde. Stereon på högsta volym. En cigarett i mungipan. Och nu gick det undan. Gud, vad bra han körde. Han kunde verkligen den har vägen.

"Han börjar förstå vad han har gjort, och skams något fru ktansvart."

205 på 70-väg Rondellen dök upp från ingenstans. Ash hade aldrig lagt märke till den förut. - Det sista jag kommer ihåg före kraschen ar att jag tittar på hastighetsmataren. Enligt den kör jag i 205 kilometer i timmen. I huvudet finns bara en enda tanke: Du är död. Hastighetsbegränsningen är 70 kilometer i timmen där Ash kör 205. Bilen far rakt över rondellen, voltar, vänder på något satt i luften och landar med passagerarsidan rakt in i en stolpe. Två unga kvinnor på vag hem genom sommarnatten ser allt ske. De ringer till polisen och springer sedan fram till den kraschade bilen. Ingen av dem tror att det är möjligt att överleva en sådan small. Men ut ur bilen kliver Ash. -Jag lever visst i alla fall, tanker jag. Nar jag får syn på tjejerna säger jag till dem att inte ringa polisen. Jag vet, det låter jattedumt, men jag tror faktiskt att om inte polisen får reda på det här så kommer nog ingen att märka något.. . Det ar i vilket fall som helst för sent, förstår jag, när jag hör sirenerna långt borta i fjärran. Jag börjar slänga ut flaskorna med ö1 ur bilen, tömmer ut spriten som finns kvar. Efter ett tag kan jag inte stå upprätt längre. Jag har ont i hela kroppen. Jag måste lagga mig raklång ner på marken.

Skams fruktansvärt En ambulans tar Ash till sjukhuset. Polisman ar med hela tiden. Han får inte dricka något innan alla prov är tagna. Det visar sig att han har 1,3 promille alkohol i blodet. Sakta kommer Ash till sans. Han börjar förstå vad han har gjort, och skams något så fruktansvärt. Herregud, hur kunde han.. .,han har ju två små barn, 6 och 4 år gamla, fram till nu har han inte

skänkt dem en tanke. Det skrammer honom. Och tänk om han hade haft någon med sig i bilen? Inte en chans att någon hade överlevt på den passagerarplatsen. Eller om han hade kört ihjäl någon? De dar kvinnorna som hittade honom, till exempel. De var ja ute och vandrade langs med vägen. Ash klev visserligen på egen hand ut ur den kvaddade bilen, men oskadd är han inte. Flera kotor i ryggraden har pressats ihop och det kommer att ge honom men för livet. Han kommer inte att orka lyfta upp sina små barn nar han möter dem igen. Han kommer aldrig mer att kunna busbrottas med dem. Idrott är helt uteslutet. Hans rörlighet är faktiskt begränsad för resten av livet. - Men jag är glad att jag lever, säger han. Jag hade änglavakt. Eller så var det bilbältet. För fast jag var så berusad så glömde jag inte att spänna fast bilbältet.

Inte första gången Ash undrar om det ar någon av ungdomarna som har några frågor. Flera hander syns i luften. Var det första gången du körde påverkad? undrar en kille. - Nej, tyvärr var det inte det, svarar Ash. Men jag har aldrig varit så berusad som vid det här tillfället. Alkohol och bilkörning hör förstås inte ihop. Får jag fråga hur många av er som har cyklat med sprit i kroppen? Halva klassen räcker upp handen. - Hur många har kört moped påverkade? En tredjedel av klassen räcker upp handen. - Hur många har åkt bil med en kompis som varit påverkad? Inte fullt lika många armar i luften, men ändå, sexton händer går det att rakna till. - Varför åker man överhuvudtaget med någon som har druckit? frågar Ash. - För att man bara vill hem, svarar någon. - För att man själv har druckit och inte tanker alls, svarar en annan. - Hur gick det med din bil? frågar en tredje.

- Det blev ingenting kvar av den, svarar Ash. Och eftersom jag själv orsakat alltihop fick jag inte ut någonting på försäkringen heller.

Radd för bilar Ash berättar att han dömdes till en månads fängelse. Han hade tur och fick avtjäna straffet med fotboja i hemmet. Ändå var det jobbigt. Efter en viss tid på dagen kunde han inte gå ut med soporna utan att det började pipa. Dessutom kunde det dyka upp folk och ta blod- och kissprov på honom när som helst. - De tittar dessutom på när du kissar. De måste ju kolla så att du inte manipulerar provet. Det är både förödmjukande och förnedrande, men naturligtvis helt begripligt. Hur var det att satta sig i en bil igen? undrar en tjej. - Att åka menar du? Jo, det var jobbigt i början. Jag var jätterädd. Hur länge var du tvungen att vänta innan du fick ta körkort igen? frågar en annan av eleverna.

- Två år, svarar Ash. Men det är faktiskt så att jag fortfarande inte har något körkort. Jag har inte orkat gå igenom allt det innebar att försöka fil tillbaka körkortet, trots att det gått åtta h.Först nu har jag tagit kontakt med en trafikskola och börjat läsa lite teori. Henrik Carlsson Moberg ar sjutton år. Ashs berättelse har helt klart gjort intryck på honom. - Sprit och bilkörning ar ingen bra idé, säger han med eftertryck. Sedan förklarar han varför han tyckte att föreläsningen var så bra. - Det var ju ett exempel från verkliga livet, inte bara något taget från en bok. Klasskamraten Mats Gustafsson, som ar ett år äldre, håller med. - Avskräckande, säger han kort och gott.

Ett sätt att försonas Nu ska eleverna skriva ett prov innan skoldagen är slut. Ash tackar för uppmärksamheten och säger hej då. Han får en ström av tack tillbaka. - Jag tycker verkligen att det är an-

geläget att dela med mig av mina erfarenheter, säger han nar vi kommer ut i friska luften och promenerar bort från Volvo-området i Torslanda där skolan ligger.

"Det ar faktiskt så att jag fortfarande inte har något körkort." -Jag önskar inte nagon annan att gå igenom det jag har gått igenom. Att få möta de här ungdomarna är för mig ett satt att vanda det dåliga till nagonting positivt. Det är ett sätt att försonas med känslorna av skuld och skam. Catarina Gisby

FOTNOT:Ash heter någonting annat i verkligheten. Av hänsyn till honom och hans familj är han heller inte med på bild.

Frivillighet räcker in te Minskliga möten bästa lektionen Att få blivande körkortstagare a t t frivilligt delta i utbildning om alkohol och bilkörning ar svårt. I Kalmar skickades personliga inbjudningar ut till 676 gymnasieelever.Sex elever kom. I Falköping gjorde man likadant. Personliga brev skickades ut till 866 ungdomar i åldern 18 till 19 år. Sju dök upp. I Örebro och Falkenberg lat man i stallet rektorerna beordra närvaro för 1850 respektive 400 gymnasieelever i årskurserna två och tre. Då anlände betydligt fler; ungefär hälften av eleverna fanns på plats vid de har båda tillfallena. 1Varberg, Kungsbacka och Halmstad prövade man med att annonsera i lokalpressen, affischera pil stan och för Varbergs del aven göra reklam i Radio Rix. Det slutade med att 61 personer dök upp i Varberg, 108 personer i Kungsbacka och 25 personer i Halmstad. Bakom inbjudningarna till alkoholutbildningarna låg STR:s lokalföreningar. Dessa valde att samarbeta med olika organisationer; svenska MADD, Polisen, vägverket, Radd-

ningstjänsten, Svenska Kyrkan, med flera. Ingela Strand på STR var projektledare. -Det är tydligt att man inte når människor på frivillig väg, säger hon. Till och med när närvaron är beordrad avviker 40 till 50 procent av eleverna. Det är därför STR anser att en insikts- och attitydpilverkande utbildning om alkohol och droger bör vara obligatorisk i körkortsutbildningen. utvärderingar gjordes vid de olika tillfällena. - I dem kan man se att de som kom tyckte att utbildningsupplägget var bra, konstaterar Ingela Strand. Det som helt klart berörde eleverna mest var att möta manniskor som på olika satt drabbats av rattfylleri. "Bland det basta jag lyssnat på", ar en kommentar från en elev i Örebro. "Jobbigt - men viktigt ämne", har ytterligare en elev skrivit. Fler exempel på kommentarer är "Man fick en tankeställare", "Hemskt, men jag lärde mig mycket" och "Gav en bra bild av verkligheten". För många av eleverna var det första gången de konfronterades med ämnet alkohol och droger i trafiken. Catarina Gisby

EcoDriving - bra eller dåligt.7 Asikterna går isär om nyttan av körsättet Effekterna av EcoDriving,eller sparsam körning,ar små eller inga alls enligt forskaren Anders af Wåhlberg i Uppsala. Men flera åkerier och bussföretag uppger sig göra stora besparingar tack vare körsättet. Enköpings Akeri valde för två år sedan att satsa på utbildning i EcoDriving. Satsningen har enligt Jonas Broberg, miljö-, kvalitets- och trafiksäkerhetsansvarig på företaget, varit mycket lyckad med en besparing på 12-13 procent jämfört med tidigare. Men större delen av besparingen gjordes redan före kursen i EcoDriving, efter en uppmaning om att köra snalt. - Först mätte vi förbmkningen. Sedan uppmanade vi chaufförerna att snala med bränsle, vilket sänkte bränsleåtgangen 8 procent. Efter det kom kursen som innebar en sänkning pA ytterligare 5-6 procent, berättar Jonas Broberg. Under förra året sparade företaget omkring 80 000 liter diesel, vilket i pengar motsvarar omkring 450 000 kronor. Hälften av dessa pengar gick tillbaka till förarna i form av bonus.

Viktigt sanka farten Nyckeln till framgången stavas enligt Jonas Broberg ett väl fungerande uppföljningssystem och en intern hastighetsgräns vid 80 kilometer i timmen. Begränsningen minskar bränsleatgangen och bidrar till ökad sakerhet men ärockså en trovärdighetsfråga, kopplad till företagets miljöpolicy. - Vi kan inte ha skyltar om miljöcertifiering pa bilarna samtidigt som vi kör runt i 95 kilometer i timmen. Dessutom vill vi inte överlata åt förarna att bestämma hur fort de ska köra med fordon som kan kosta flera miljoner kronor styck. Jonas Broberg ser inga uppenbara nackdelar med sparsam körning men påpekar att arbetet inte gör sig själv. - Det är orealistiskt att tro att man ska hinna att skapa administration och rutiner för EcoDriving samtidigt som man sköter sina vanliga arbetsuppgifter.

Att vinna gehör för körsättet hos alla kan vara svart. Moroten på Enköpings åkeri var och är bonusen. Men bonusen förutsätter individuell mätning av bränsleförbmkningen och innebär att förarnas arbete utsätts för en närgangen

- Vi ser ju till exempel på fsrdskrivarbladen

ligger över tillåten hastighet och kan a med den förare som inte respekterar företagets hastighetspolicy, säger Jonas Broberg.

"Alla lyckas inte" Enligt doktoranden Anders af Wahlberg vid psykologiska institutionen, Uppsala universitet, lyckas langt ifrån alla med EcoDriving. Och det är långt ifrån säkert att företag som uppger sig göra stora besparingar, i själva verket sparar speciellt mycket, anser han. - Det är oerhört problematiskt att göra mätningar av bränsleatgangen, till exempel måste felkällor som temperatur, last och fordonservice vägas in.

, , Hälften av de sparade pengarna gick tillbaka till förarna i form av bonus. II

Anders Wåhlberg har själv undersökt kollektivtrafikföretaget Gamla Uppsalabuss, som kört EcoDriving sedan år 2000. Enligt undersökningen lag bränslebesparingen så lågt som mellan O och 2,5 procent, vilket enligt Anders af Wåhlberg innebär att investeringen i EcoDriving är tveksam.

"Jag tycker att sparsam körning i grunden ar bra och att det borde ingå i körkortsutbildningen, men förvantningarna måste var realistiska." - Om man bara ser till utbildningskostnaden tar det arton manader innan det betalat sig. Raknar vi in andra kostnader, till exempel schemaandringar, uppbyggnad av administration och övertid SA tar det ännu längre. Risken finns att investeringen inte lönar sig alls eftersom utbildningseffekten kan försvinna helt och hållet.

Måste följas upp Problemet är, hävdar Anders af Walberg, bristande uppföljning och orealistiska förväntningar. Risken finns att företag, som upplever att de inte får tillbaka vad investeringen kostat, blir förbannade. Hela den goda idén med EcoDriving kan därigenom få sig en törn och förlora i trovärdighet. -Jag tycker att sparsam körning i grunden ar bra och att det borde ingå i körkortsutbildningen, men förväntningarna maste var realistiska. I fallet med Gamla Uppsalabuss finns förutom små besparingar av EcoDriving, ytterligare ett problem. Enligt An-

ders af WAhlbergs undersökning upplevde passagerarna åkkomforten som nagot sämre efter att EcoDriving införts. Det hänger troligen samman med att förarna tagit till sig körsattet fel. - Jag skulle rekommendera att det i utbildningen för passagerartransportföretag trycktes mer pA vikten av mjuk inbromsning an kraftig acceleration, säger han.

Utbildade för två år sedan Kollektivtrafikföretaget Connex i Kronobergs lan utbildade för tvA år sedan sin personal i Ecodriving. Antalet klagomAl frAn passagerare har inte ökat efter att körsättet infördes, enligt biträdande trafikområdeschefen Markus Isaksson. - Det verkar som om ingen har reagerat på ett ändrat körsätt, men kör man EcoDriving på fel sätt, till exempel accelererar hårt ut ur kurvor, SA upplevs det som obekvämt. För Connex Kronoberg har EcoDrivingen varit framgAngsrik, hävdar Markus Isaksson. Även om besparingen ligger pA relativt blygsamma 3-4 procent, ar förbrukningsminskningen stor i antal liter. Under tio månader -juni 2003 till och med mars 2004 - minskade förbrukningen med omkring 95 000 liter diesel, jämfört med Aret före. Aven har har företaget utvecklat ett uppföljningssystem med redovisning av förbrukning månad för manad. Liksom Enköpings Akeri tillämpar Connex Kronoberg dessutom vinstdelning. Bussförarna får 40 procent av besparingen plus semestertillJohan Granath lagg i bonus.

Trafiklärare och elever mycket positiva till EcoDriving "Bör ingå i förarutbildningen" Enligt två rapporter, den ena från Vägverket och den andra från Jönköpings läns landsting, ar det mycket positivt a t t arbeta med EcoDriving. Den undersökning som vägverket låtit göra handlar om attityder till EcoDriving och visar på en mycket positiv installning bland trafikskoleelever och trafiklärare, Undersökningen bygger på intervjuer med tjugofyra trafiklärare, tjugo trafikskoleelever, fyra förarprövare och två representanter för STR. Fjorton av lärarna undervisade i EcoDriving och halften av eleverna hade genomgått utbildning i detsamma. Tretton av de fjorton lärare som utbildade uppgav att attityden till körsättet var positiv, både hos kollegor och elever. De ansåg också att EcoDriving bör bli ett obligatoriskt inslag i förarutbildningen. Bland de tio lärare som inte sysslade med EcoDriving var inställningen ocksa positiv. De menade att nackdelarna ar få men att efterfrågan ar ganska låg. Fem av tio menade att körsättet borde vara ett inslag i forarutbildningen. De fyra förarprövarna såg fördelar för miljön, ekonomin och trafiksakerheten. Två av dem ansåg dock att EcoDriving skulle passa bast som vidareutbildning.

Eleverna skulle vara ännu mer intresserade av utbildning i EcoDriving om den var kostnadsfri. Också eleverna var positiva, aven de som inte genomgått utbildning. Elevernas argument var miljöhänsyn och lägre bensinkostnader. Alla som fått utbildning i EcoDriving och sju av dem som inte fått det, ansåg att sparsam körning borde vara obligatoriskt.

Dålig information Av de tio elever som inte genomgått utbildning kände ingen till EcoDriving när de började på trafikskola. Sex av de tio uppger att de hade valt en sådan utbildning om de kant till den. Fyra av de sex uppgav att de kunde tanka sig att komplettera med en lektion i EcoDriving.

Econenmiitczren visar direktfordonets förbrukning och anviinds av mdnga som kör EcoDriving.

I analysen av intervjuerna berättas om ett stort engagemang bland lärarna. Alla intervjuade lärare utom en hade en positiv inställning till körsättet. Har nämns ocksa elevernas välvilliga inställning och att de skulle vara ännu mer intresserade av utbildning i EcoDriving om den var kostnadsfri. I kommentarerna skriver författarna, som kommer frAn managementkonsultföretaget Rewir AB, att inställningen kan uppfattas som en generationsfråga eftersom äldre lärare oftast är mer tveksamma. Författarna noterar också ett större intresse från kvinnliga elever och att det lilla motstånd som finns oftast kommer från föräldrar och anhöriga till elever. Transporter På uppdrag av Landstinget i Jönköpings län har konsultföretaget Inregia utvärderat Landstingets transportavdelnings EcoDriving-projekt. TjugotvA chaufförer utbildades i oktober 2002. Sex månader därefter hade de sankt bransleförbrukningen med sex procent jämfört med samma period året före. Erfarenheterna visar enligt Inregias utvärdering att EcoDriving ar ett bra satt att arbeta med miljöfrågor i transportföretag. Arbetet med körsättet har en tydlig koppling till verksamheten och det är lätt att visa resultat. En lärdom är, enligt Inregia, att det kravs eftertanke för uppföljning av bränsleförbrukning. Det är också mycket viktigt att fundera kring hur chaufförerna ska motiveras att fortsatta köra bränslesnålt. Johan Granath

l "Detgaller

1 att närma sig

1 killarna 1 på rutt satt" O C

8 8 C

Vilka ar de blivande rattfylleristernaoch vad är det som gör att unga väljer bort attitydpåverkande utbildning på vägen till körkort? Det var de dominerande frågorna på Vägverkets seminarium "Ung i dagnen tidigt vardag i Linköping.

Mats Trondman om manlighet, sprit och hastighet " 18- 24 år - hur är man då?" Rubriken

på seminarieprogrammet ropade på svar. Den röda traden för dagen var identifiering av riskgrupper och i slutandan urskiljning av enskilda individer som kan tänkas köra bil onyktra. Det ar bland de unga förarna som dödligheten i alkoholrelaterade olyckor ökar mest. Problemet ar i mycket stor utstrackning manligt. Om bland annat manlighet, sprit och

hastighet pratade Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Vaxjö universitet. Han berättade kort om sin forskning och varför han inbjudits till seminariet. - Vaxjö universitet hiller på med en kartläggning, ett slags generell bild av ungas liv i dag. Undersökningen bygger på en enkät som gått ut till en mängd 16-18-åringar i 30 kommuner i sydöstra Sverige. I enkäten finns bland annat en fråga om in-

ställningen till att köra fort. Med utgångspunkt från ungdomarnas svar på just den frågan har Mats Trondman identifierat en grupp unga som kan vara i riskzonen att köra berusade. - De som gillar att köra fort ar killar som i sju fall av tio kommer från arbetar- eller lägre tjänstemannahem med en motorintresserad lågutbildad pappa. De gillar också att vara fulla, det säger sex av tio av dem. De flesta i gruppen uppger att de fle-

ra gånger "däckat på fyllan", de har alltså druckit sig redlösa och somnat. De säger också att det är viktigt att kunna supa på helgerna och att de inte kan bli ihop med en tjej om de inte är fulla. De har ofta lätt rasistiska åsikter, laser herrtidningar och är inte speciellt intresserade av skolarbete. - Lite oväntat säger de flesta också att de är nöjda med sitt utseende, sa Mats Trondman och höjde på ögonbrynen.

'Barn får allt tidigare fatta beslut som de inte är mogna för. De vänjer sig tidigt vid a t t bestämma själva och nar de vuxit upp till ungdomar valjer de som de vill." MatsTrondmar

Motkultur Gruppens uppfattningar och varderingar går ofta stick i stav med vuxenvarldens. Det handlar om en motkultur. - Säger majoriteten att det är fult och löjligt med luktgran i bilen så ska de här killarna förstås ha luktgran. De definierar sin värld i motsats till det vi står för.

Att närma sig gruppen på ratt satt ar därför mycket viktigt, hävdade han. - Det fungerar säkert inget vidare att saga: "ni killar som verkar gilla att ha keps kan val lika gärna ha cykelhjalm". Istället måste vuxenvärlden närma sig försiktigt. Kanske genom lärare eller andra vuxna som har killarnas för-

troende, och det måste vara på deras hemmaplan. Mats Trondman resonerade också på ett mer allmänt plan om tiden som ung - en period som enligt honom blir allt längre. Den börjar tidigare och slutar senare. Rent biologiskt kommer barn i dag i puberteten redan i Il-12-årsål-

Lars Gustavsson:

"Vi kan hitta de farliga förarna redan under utbildningen" Ar det möjligt att identifiera risktagare och tankbara rattfyllerister redan på trafikskolan? Svaret ar ja,det går antagligen, och trafiklärarna har stora kunskaper att bidra med. STR-ordföranden Lars Gustavsson och VTI-professorn Nils Petter Gregersen har tidigare dragit åt olika håll i frågan om obligatorier i trafikutbildningen. Under Ung i dag-seminariets rubrik "Framtidens föramtbildning" visade de dock en ganska enad front. -Att vi tidigare var oense beror på att vi på forskarsidan inte hade belägg för att obligatorier i utbildningen har effekt. Nu har vi undersökt det och ser att det har effekt, sa Nils Petter Gregersen. De två tanker nu göra gemensam sak och vill involvera trafiklararna i att försöka identifiera vilka elever som kan tankas bli farliga förare. - Vi vet att trafiklärarna har en bra känsla för vilka de har personerna ar, sa Nils Petter Gregersen.

"Formalisera känslan" Det är i stora drag kant i vilka grupper de blivande förarna finns. Det ar bland unga män, oerfarna förare, aventyrssökare, förare med svag social position och invandrare från bland annat Mellanöstern och delar av Afrika. På trafikskolorna finns enligt Lars Gustavsson en starkt ut-

vecklad kansla för vilka elever som kommer att klara sig bra och mindre bra. -Tanken är att formalisera den här känslan och gå vidare med att gradera hur eleven kommer att klara sig. I efterhand kan vi kontrollera mot olika register hur det faktiskt gick.

Manligt problem Ett problem äratt manga i riskgmpperna valjer bort utbildning på trafikskola. De valjer därmed ocksa bort information om alkohol i trafiken, vilket Lars Gustavsson såg som ett exempel på det Mats Trondman talat om tidigare under dagen: Det är nuet som galler, man valjer det som känns ratt just nu. -Alkohol i trafiken ar främst ett manligt problem, och vi ser att det främst ar de unga männen som väljer bort utbildning - med samhällets goda minne eftersom systemet inte ställer några krav. Han föreslog flera saker som han ansåg skulle kunna förbättra situationen. Bland annat fler obligatorier och handledarutbildning. Båda dessa åtgärder finns enligt Lars Gustavsson i propositionsförslaget från regeringen och den nya kursplan som ligger hos Vägverket. Förslagen har passerat remissinstansernas nålsöga, men har fastnat hos vägverket. Nils Petter Gregersen och Lars Gustavsson var överens om att detta är olyckligt. -Det verkar ha blivit en politisk/ekonomisk fråga, det ska det inte behöva vara, sa Lars Gustavsson. Johan Granath

dern. För 100 år sedan låg pubertetsåldern omkring 17 år. - Det innebar alltså att man har en vuxen kropp långt innan man ar vuxen i samhället. För min mormor var det tvärtom. Hon var vuxen i samhället innan hon var vuxen i kroppen. I dag finns femåringar som visar tonårsbeteenden, berättade Mats Trondman. I England finns till och med en term för fenomenet: Tweenies.

För mycket att saga till om En orsak till detta är att barn i dag ar familjens centrum på ett helt annat satt an till exempel under 1950-talet. Det tar sig bland annat uttryck i att barn i många fall får för mycket att saga till om. Han drog ett exempel från livsmedelsaffaren: En pappa och hans ungefar femårige son ryker ihop om valet av ap-

pelsort. Efter ett snabbt meningsutbyte gråter sonen hjärtskärande och pappan ger med sig. Sonen får välja äpplen och lugnar sig. Inget ovanligt scenario, menar Mats Trondman. Ett annat exempel ar reklamen för leksaker, som förr riktades direkt till mamman eftersom hon oftast hanterade hushållskassan. Numera går reklammakarna direkt på barnen. - Nar jag var liten var pappa familjens centrum. Om vi var ute och åkte bil och pappa sa: "nu tror jag det är dags att lätta på trycket", så sa mamma: "nu barn ska vi stanna och då är det lika bra att alla hoppar ut och kissar". Sammanfattningsvis menade Mats Trondman att barn allt tidigare får fatta beslut som de inte ar mogna för. De vänjer sig tidigt vid att bestämma själva

1 'VI ver arr rrafiklärarna har en bra känsla för vilka d( här personerna är." Nils Petter ~ i e g e r s e n

och när de vuxit upp till ungdomar väljer de som de vill. - Nuet vinner, unga människor gör i stor utsträckning det som känns rätt för dem just nu. Det kan förklara att de till exempel väljer bort olika inslag i trafikutbildningen, sa Mats Trondman. Johan Granath

Grupptryck o ch förebilder viktigare un kampanjer De traditionella kampanjerna mot rattonykterhet, riktade till unga,visar svaga resultat. Det finns sannolikt bättre satt att påverka. Det hävdade Hans-Yngve Berg, utbildningsexpert på Vagverket, och Preben Bendtsen, folkhalsovetare från Halsouniversitetet i Linköping, under Ung i dag-seminariets rubrik "Ungdomar och grupptryck". De inledde med att berätta om en ökande alkoholkonsumtion, en konsumtion som är den högsta på 150 år och syns i alla åldrar. Detta kommer att avspegla sig i trafiken ansåg de. -Därför ar det drogförebyggande arbetet så viktigt, sa Preben Bendtsen, men de traditionella metoderna - kampanjer och informationsarbete i skolan - ger inte så mycket. Vad som däremot verkar ge resultat ar gruppdiskussioner mellan ungdomar, där de påverkar varandra.

Den viktiga gruppen Gruppen ar överlag en bra utgångspunkt i det drogförebyggande arbetet. Preben Bendtsen och Hans-Yngve Berg tog den norska kampanjfilmen "Sei i fra" som exempel. Den riktar sig till de tänkbara passagerarna till en berusad förare och försöker ge dem verktyg att avstå som grupp, eftersom gruppen är starkare an den enskilde. Att grupptryck kan vara både positivt och negativt visade ett experiment från VTI dar två grupper unga män fått köra en

fingerad testrunda med bil. Båda rundorna filmades i hemlighet. I det första fallet hetsar kamraterna föraren. Han ska köra fortare och mer riskabelt men står emot länge innan han ger sig.

Bra förebilder

...

I den andra gruppen ar passagerarna raka motsatsen: hjalpsamma och stöttande. - Föraren i den första filmen har verkligen karaktär och står emot tjatet väldigt länge, men till slut ger han upp, kommenterade Hans-Yngve Berg. Detta har fått Hans-Yngve Berg och Preben Bendtsen att fundera på varför vissa tycks klara grupptryck. Kanske finns det i bakgrunden en stark förebild, en mamma, en pappa eller en bra trafiklärare.

...och dåliga Men de dåliga förebilderna finns också. -Vi kan höra barn säga: "Jag vill inte åka med Nisses pappa för han kör så sakta." Familjen är viktig och för över en mängd värderingar, sa Hans Yngve Berg.

Johan Granath

I !

Returadress: Sveriges Trafikskolors Riksförbund Järvgatan 4 261 44 Landskrona

B-porto betalt

! Kund nr: 201982100

"Kör inte full, Pucko.l" Nolaskolan vann idetavling om bilkörning och alkohol Hur når man unga med budskapet om att alkohol och bilkörning är en livsfarlig kombination? Tio gymnasieskolor har tävlat om att komma på de basta ideerna.Vinnare blev Nolaskolan i Ornsköldsvik. Allt fler unga kör med alkohol i kroppen. Vuxengenerationen står handfallen när deras informationskampanjer nobbas. Vad säger de unga själva? I "Death Trip" har skolelever fått komma med förslag på hur budskapet om bilkörning och nykterhet ska kunna nå fram. Tävlingen anordnades för andra gången av MHF, Motorförarnas Helnykterhetsförbund, i samverkan med Socialstyrelsen. Tio gymnasieskolor deltog i tavlingen om att komma på de bästa och mest nytänkande idéerna. -Klasserna har arbetat hårt och hängivet. Det är en fröjd att se deras engagemang. Så här bra idéer kan inte vuxna kläcka ur sig, säger Pernilla Forsberg, projektledare för Death Trip. Vid riksfinalen den 26 maj på Kulturhuset i Stockholm ställdes de tio bidrag ut som tidigare vunnit 10 000 kronor vid den lokala tavlingen på varje skola.

Med humor och allvar Vinnarklassen, Nolaskolan, fick ta emot prischecken på summan 30 000 kronor. Deras bidrag innehöll två affischförslag, bildekaler, ett radioinslag, tvA filmer avsedda att sändas i reklam-tv och en utbildningsfilm. Juryns motivering löd så här: "En enkel, slagkraftig kampanj som klarar av att balansera humor med allvar på ett nytänkande sätt. Den visar en stor och bred uppställning i lokalsamhället och utgör därmed en potential för stor spridning ... och vem vill va ett PUCKO??" Bland tävlingsbidragen fanns allt från filmer och dataspel till upplevelseutställningar. Björknasskolan i Boden vill se berättelser av rattfyllerioffer på mjölkförpackningar. Duveholmsskolan, Katrineholm, har lagt in en hemsida på Lunarstorm innehållande en klubb där ungdomar kan bli medlemmar i "Unga mot rattfylleri". Älvsbyns gymnasium föreslår ett preventivt projekt som vänder sig till åk 5-9 med kontrakt om att vara drogfri. Det har Älvsbyns kommun redan nappat på, så projektet kommer att bli verklighet. Britta Lineback

Stolta vinnare. Nolaskolan poserade glatt med prischecken pd 30 000 kronoc Foto: Carl Johan Erikson

De tio tävlande klasserna: Bergska skolan, Finspång, BP3 Nola skolan, Ornsköldsvik, MiTk 2b Marina Läroverket, Danderyd/Stocksund, LK2 Bromangymnasiet, Hudiksvall, MP2 Älvsbyns gymnasieskola, Älvsbyn, Omp2 Härnösands gymnasium, Härnösand, Inv3 Duveholmsskolan, Katrineholm, SP2b Hagagymnasiet, Borlänge, MP l a Björknasskolan, Boden, Bf2 Kungsholmens gymnasieskola, Stockholm, S l c