str_mitt_i_trafiken_2010_3

MITT I TRAFIKEN Nr 3 2010

En kunskapstidning om trafiksäkerhet

Hjärnkraft

Tanke och handling lika viktiga på Hörnefors Trafikcenter

Politiker mot väggen i Nybro

Prata gärna – med ögonen på vägen

”Integration viktigt för trafiksäkerheten”

INNEHÅLL Många besvikna på Transportstyrelsen 10 Integration ger ökad säkerhet Hjärnkoll redan från början

12 16

Halkkörning kräver tanke och handling 26

Uppstramning av elevantal__________ sid 9 Olika trafiksyn i Norden ____________ sid 17 ”Alla unga män är inte farliga i trafiken”__________________ sid 17 Högt betyg för riskutbildningen____ sid 18 Kampanjer och konsten att nå ut___ sid 20 Prata gärna – men håll ögonen på vägen______________ sid 22 Gästkrönika_______________________ sid 23 Ansvar vid ratten ska löna sig_______ sid 24 Sänkta krav för glasögonbärare_____ sid 28 Notiser____________________________ sid 29 Dömd förarprövare överklagar______ sid 30 När ”goda” råd är gratis____________ sid 32 Yrkeshögskola lockar nya utbildare___ sid 31 Övningskörning håller tjuven borta__ sid 31 Berit fick förtjänsttecken i guld______ sid 31

2 Mitt i Trafiken • Nr 3 2010

Foto: Staffan Gustavsson

Trafikskolor protesterar Nybros fyra trafikskolor har gått samman för att protestera mot att kommunen driver egna trafikutbildningar. Illojal konkurrens, tycker trafikskolorna, medan politikerna anser att ­bristande kommunikation är orsaken

MITT I TRAFIKEN En kunskapstidning om trafiksäkerhet Utgiven av Sveriges Trafikskolors Riksförbund Adress: Järvgatan 4 261 44 LANDSKRONA Telefon: 0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50 E-post: info@str.se • www.str.se Utgivare: Berit Johansson Redaktör: Gunlög Stjerna, Stjerntexter Landeryd, Trädgårdstorps gård 585 93 Linköping Tel: 013-15 91 57 Mobil: 070-640 51 28 e-post: gunlog.stjerna@str.se stjerntexter@telia.com

till konflikten. Trafikskolornas demonstration mynnade ut i ett kort möte på ­gågatan i Nybro. Där lovade politikerna skriftliga svar på trafikskolornas frågor, och lämnade en i­nbjudan till möte.

4

I redaktionen medverkar ­ Redakta Reportage med text och bild. I detta nummer: Bulle Davidsson, Vera Frankova, ­ Catarina Gisby, Johan ­Granath, ­ Staffan Gustavsson, Yamile Lindgren, Eva Bergstedt Tryck: TelloGruppen, Söderköping ISSN: 1653-9508 Vill du prenumerera? Kontakta STR Service AB Tel: 0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50 Pris: För icke medlemmar: 250 kr/år Layout/original: Forma Viva, Linköping Manusstopp för nr 4: 15 nov Omslagsbild: Björn Wahnatalo

Stöd till svart verksamhet?

K

arusellen runt introduktionsutbildningen verkar aldrig ta slut. I ett ­antal år har jag stridit för att få en begränsning av hur många handledartillstånd en handledare får knyta till sig. Skälet är att vi vet att svart trafikskole­ verksamhet bedrivs lite här och var ute i landet. I och med den regeljustering som nu trätt i kraft, där obligatoriet att hand­ ledare och elev måste gå utbildningen tillsammans tas bort, samtidigt som den får en femårig giltighetstid, trodde jag att den svarta verksamheten skulle styras upp. Man kunde lätt tro det då riksdagen gav regeringen, ”eller den myndighet som ­regeringen uppdrar”, den uppgiften… Men så blev det inte. De nya reglerna har trätt i kraft men denna förordning/ författning låter vänta på sig. Förundrad blir jag också över att man från högsta instans på Transportstyrelsen, tror att det räcker med bevakning av register och polisiära åtgärder för att stävja denna verksamhet. Om man ska se något positivt i det uttalandet så är det väl att man äntligen insett att Transportstyrelsen hyser brottslingar i sina register. Den polisiära ­vägen har inte fungerat tidigare, då det är svårt att finna vittnen och detta är ett ­oprioriterat brott hos åklagare och polis. Varför ska det fungera bättre bara för att Transportstyrelsen säger att man ska ­bevaka dem som har många tillstånd?! Tom retorik och slag i luften, antingen ­baserat på okunskap eller på ett försök att vinna tid. Trots att den tidigare regleringen innebar att handledare kunde gå kursen tillsammans med max fyra elever år gången, f­ örsvann den svarta verksamheten inte, men kyldes av något. Nu öppnas portarna och den röda mattan rullas ut. Den oro jag nu känner bottnar i fakta och STR-medlemmarnas erfarenhet av hur Transportstyrelsen har fungerat sedan årsskiftet. Övergångs- och inte systemfel förvisso, men ett helt land har fått vänta och förorsakats problem då Transportstyrelsens

hantering inte fungerat. Körkortstillstånd, handledartillstånd, förnyade körkort, för sent återlämnade, indragna körkort är d ­ elar av en lista som kan göras lång. Vid sidan av detta allmänt trassel och näst intill oförklarliga fel, som uppstått i den elektroniska rapporteringen från trafik­ skolan, då genomförd utbildning ska in i ­registret hos Transportstyrelsen. I rättvisans namn ska sägas att STR:s system inte varit felfritt, men det FINNS fel hos Transport­ styrelsen också. Detta IT-strul har förorsakat mycken olägenhet för utbildarna, men främst för deras kunder. Så, med denna vetskap som säkert finns hos myndigheten också, om brister i system, nya system som inte är i fas, så betvivlar jag starkt att den ­utlovade kontrollen av svarta trafikskolor kommer att fungera. Över till begränsningen av handledartillstånd. Varken jag eller STR:s medlemmar vill försvåra för den privata utbildningen, den kommer att fortsätta leva det liv den lever just nu. Men, jag tillsammans med vår bransch vill ha ett stopp för dem som bedriver en verksamhet där man inte ­betalar skatt, inte har någon bokföring, inte är försäkrade vare sig för egen eller elevs räkning och inte har tillstånd att bedriva ­förarutbildning. Och jag vill ha det nu. Blir så inte fallet tolkar jag det som att man väljer att stötta en olaglig verksamhet. Sätt ett maxtak för hur många tillstånd en handledare får ha, så är problemet löst. Av de 500 handledare som STR tillfrågade i en undersökning, som Synovate gjorde, hade 85 procent ett tillstånd. 15 procent hade mer än ett tillstånd. Detta innebär att om man s­ ätter ett tak på 10-15 tillstånd så kommer de allra flesta inte ens att märka av det. F­ öreskriv gärna om möjligheten att ge ­dispens om så krävs. Att skylla på ett riksdagsval, dess utgång eller att politiker kan sätta stopp för arbetet, är inte trovärdigt. ­Vilket parti är berett att stötta och stimulera svartverksamhet?

Foto: Staffan Gustavsson

Ledarkommentar Berit Johansson, förbundsordförande

Jag vill ha ett stopp för dem som ­bedriver en verksamhet där man inte betalar skatt, inte har någon bokföring, inte är försäkrade och inte har tillstånd att bedriva förarutbildning.

Mitt i Trafiken • Nr 3 2010 3

”Det är illojal kon

Nybros trafikskollärare demonstrerade

4 Mitt i Trafiken • Nr 3 2010

onkurrens�

mot kommunala trafikutbildningar

Mitt i Trafiken • Nr 3 2010 5

Hätsk stämning när politikerna ställdes mot Är det bra näringslivspolitik att driva egen körkortsutbildning i konkurrens med kommunens ­trafikskolor? Frågan ställdes till politikerna i Nybro kommun sedan ortens fyra trafikskolor gått samman för att demonstrera mot kommunala ­trafikutbildningar.

I

småländska Nybro drivs Svetrak av kommunägda AB Nybro Brunn. På kommunens hemsida erbjuder Svetrak vuxenutbildning och yrkesförarutbildning men också kunskap som rör vanliga B-körkort, eco-driving, handledarutbildning och riskutbildning. Därmed kon­ kurrerar de med trafikskolorna på orten. Något som fick trafikskolorna att agera och demonstrera inför valet.

Skolor tar ton i Nybro – Det är ren trafikskoleverksamhet och därmed illojal konkurrens tycker vi. Vi lever ju på gymnasieelever, det handlar om elever som normalt sett ingår i min kundkrets, säger Mats Karlsson från Tages trafikskola. Trafikskolorna är inte emot de kommunala yrkesförarutbildningarna men tre av fyra av dem erbjuder utbildning för BEkörkort, precis som Svetrak och det vänder sig skolorna emot. Stämningen var stundtals hätsk när trafikskollärarna ställde politikerna mot väggen. Lärarna undrade varför inte körkortsutbildningen blivit föremål för upphandling och varför de inte inbjudits till ett samråd eller på annat sätt informerats om planerna på kommunala förarutbildningar.

Brist på dialog har lett till missförstånd, menade centerpartisten Christina Davidson.

Centerpartisten Christina Davidson förklarade det inträffade med att det inte varit någon kommunikation mellan parterna. – Vi har inte haft en dialog och det har bidragit till missförstånd. Vi förstår er frustration, ingen av oss vill kasta ut näringslivet, säger hon. Politikerna undrade om det finns någon siffra på hur många elever som tagits från trafikskolorna. Något det inte gör. – Det handlar om principen. Vi är små företag. Handlar det om tio elever är det tio procent av vår omsättning. Syftet med det här bottnar i en oro från vår sida, säger Mats Karlsson.

6 Mitt i Trafiken • Nr 3 2010

väggen – Jag hade en elev som slutade och sa att han skulle få sitt körkort på Brunnens utbildning istället. Det är som att stjäla direkt ut munnen, säger Magnus Joelsson från Nybro trafikskola. Demonstrationen som utmynnade i ett kortare möte på gågatan slutade med vissa löften från politikerna. – Vi lovar er skriftliga svar på era frågor och en inbjudan till ett möte. Kommunen ska inte konkurrera med näringslivet, sade Christina Davidson. Två av politikerna som fanns på plats sitter i Nybro Brunns styrelse. – De som går trafiklärarutbildningen måste ha några elever att träna med. Det är svårt att hitta praktikplats för dem på trafikskolorna. Då har vi tyckt att eleverna på Nybros glasskola har varit bra, sade socialdemokraten Kaj Göransson. Politikerna hänvisade också till en pågående utredning om konkurrens. Kommunstyrelsen har gett alla kommunens bolag och förvaltningar uppgiften att se över om de bedriver någon verksamhet som konkurrerar med näringslivet. Svaren ska komma senare i höst.

I våras anmälde trafikskolorna Nybro Brunn till konkurrensverket för konkurrerande verksamhet men myndigheten lämnade ärendet utan åtgärd. – KV svarade på allt som rörde trafikutbildning för yrkesförare, men det togs inte ställning i sakfrågan, det som berörde oss och som vi verkligen ville ha svar på, säger Magnus Joelsson. En annan aspekt som frustrerar trafiklärarna är att kommunens näringslivschef Håkan Dahlgren också är vd för Nybro Brunn. – Näringschefen ska jobba för oss och så jobbar han med kommunal utbildning. Han sitter alltså på två stolar och konkurrerar med oss. Vem ska vi då vända oss till, undrar Magnus Joelsson. Text: Yamile Lindgren Foto: Staffan Gustavsson Fotnot : Trafiklärarna har bjudits in till ett möte med politikerna i oktober.

Mitt i Trafiken • Nr 3 2010 7

Skolor tar ton i Nybro Tyskland:

Välutbildad i sällskap med handledare får köra redan vid 17 Foto: Catharina Biesèrt

Foto: Staffan Gustavsson

GD Dan Sjöblom ­hoppas på ­självsanering i kommunerna.

Från och med årsskiftet blir den tyska AD17-modellen en normal väg till körkort i hela Tyskland, förutsatt att den tyska riksdagen säger ja till förslaget från transportministern. Då kommer tyska ungdomar att kunna ta körkort redan vid 17, för att sedan köra ett år med en handledare, ofta en förälder, bredvid sig.

Konkurrensverket A utreder inte Nybro vidare Konkurrensverket valde att inte gå vidare till domstol med de sju trafikutbildningsföretagens anmälan mot Nybro Brunn om snedvriden konkurrens.

M

en i beslutet understryker Konkurrensverket att detta inte innebär att verket tagit ställning till om Nybro Brunns verksamhet strider mot konkurrensreglerna. Det är istället fråga om en prioritering, Konkurrensverket hoppas att kommunerna själva ska följa lagen och se över vilka av deras verksamheter som konkurrerar med privata företag. Under det halvår som den nya konkurrenslagen funnits, har Konkurrensverket fått in mer än 40 anmälningar mot kommuner och landsting, som vid sidan av sin lagstadgade verksamhet uppges konkurrera med företag på den privata marknaden. Konkurrensverket har valt att inte föra något av dessa ärenden vidare till domstol, vilket Stockholms Handelskammare kritiserat hårt i en artikel på Svenska Dagbladets Brännpunkt den 22 september.

8 Mitt i Trafiken • Nr 3 2010

Men Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom hävdar i en svarsartikel att den självsanering kommunerna sätter igång efter en anmälan, kommer att vara mer effektiv och gå betydligt fortare än att ta ärendena vidare till domstol. När det gäller Nybro Brunn hävdar bolaget att den förar- och trafikutbildning, som erbjudits i konkurrens med trafikskolor, trafikövningsplatser och yrkesförarutbildande företag, varit av blygsam omfattning. Gunlög Stjerna Länk till Konkurrensverkets svar på Brännpunktsartikeln. http://www.konkurrensverket.se/t/NewsPage____6483.aspx Länk till Brännpunktsartikeln http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ konkurrensverket-struntar-i-nylag_5375019.svd

D17 står för Accompanied Driving from Age 17 (Begleitetes Fah­ren ab 17 på tyska). Modellen är inte ny, den har använts på försök i tyska delstater under flera år. Mitt i Trafiken skrev om modellen år 2007, då en första utvärdering hade gjorts i delstaten Niedersachsen. Sedan dess har alla de 16 delstaterna hunnit testa modellen, som visat sig ge fortsatt goda resultat. Olyckorna när de unga börjar köra på egen hand har minskat med 22 procent och trafikförseelserna med 20 procent. År 2009 använde drygt 295 000 tyska körkortsaspiranter (52,6 % av dem som tog körkort innan de fyllt 19 år) AD17-modellen. Deltagarna kör i genomsnitt drygt 300 km i månaden tillsammans med handledaren. För att få köra bil på egen hand måste tyska ungdomar fortfarande ha fyllt 18 år, och AD17-modellen ger bara tillstånd att köra i Tyskland. AD17 har inte förändrat grunden för den tyska förarutbildningen, som är en tydligt uppstyrd och obligatorisk utbildning i trafikskola med efterföljande förarprov. Det är först när 17-åringen klarat av utbildning och prov, som han/ hon får börja träna privat tillsammans med sin handledare. Handledaren ska ha fyllt 30 år, ha haft körkort i minst 5 år och får inte ha mer än tre anmärkningar (Punkte) i det belastningsregister för trafikbrott och -förseelser som finns i Tyskland. Gunlög Stjerna

Handledarskap

Uppstramning på väg

Nya bestämmelser ska begränsa antalet elever En begränsning för hur många elever en handledare kan ha kommer. Frågan är bara när. ­Näringsdepartementet arbetar med frågan.

E

gentligen skulle Transportstyrelsen ha haft med en begränsning i sina föreskrifter som började gälla den 1 september. Det framgår av propositionen. Där står att reglerna behöver justeras så att en person bara får handleda ett visst antal elever under en viss period. – Våra jurister hävdar att vi inte har mandatet att skriva in en begränsning i föreskrifterna. Vi har diskuterat saken med Näringsdepartementet, förklarar Staffan Wid­lert, generaldirektör på Transportstyrelsen.

Mitt i Trafiken har förgäves försökt få ut statistik från Transportstyrelsen över antalet handledare med 20 respektive 100 elever. Staffan Widlert säger att statistiken finns men han är osäker på hur den får användas och vilka sekretessregler som gäller. – Vi kan se hur många handledare som

Foto: Staffan Gustavsson

Staffan Widlert, generaldirektör på Transportstyrelsen, säger att Transportstyrelsen ska öka kontrollerna av misstänkt olaglig trafikskoleverksamhet.

har många elever och vi undersöker nu hur vi får och kan använda oss av den informationen, förklarar Staffan Widlert. Han menar att det inte alltid behöver röra sig om olaglig trafikskoleverksamhet när en handledare har många elever. Det kan till exempel vara en lärare på ett bussföretag.

Bakgrund

Näringsdepartementet bereder frågan och kommer inom den närmaste framtiden, troligen före jul, att formulera en ny förordning som kan komma att sätta ett tak för hur många elever som kan övningsköra privat med samma handledare. Om förordningen inte är så detaljerad och inte anger en exakt begränsning av antalet elever ger den i så fall mandat åt Transportstyrelsen att precisera det i sina föreskrifter. – Det tar inte lång tid för oss att skriva föreskriften, bara vi får förordningen, säger Staffan Widlert, som bedömer det som rimligt att begränsningen hamnar på 10 – 20 elever per handledare. Han har i en intervju i Sveriges Radio sagt att Transportstyrelsen ska öka kontrollerna av misstänkt olaglig trafikskoleverksamhet.

"Det tar inte lång tid för oss att skriva föreskriften, bara vi får förordningen."

– Vi ska helt klart titta närmare på dem med många elever. Som ett första steg tänker vi informera dem om att det krävs tillstånd för att bedriva yrkesmässig verksamhet. Nästa steg är att informera Skatteverket och om vi misstänker olagligheter anmäler vi det till polisen, säger Staffan Widlert. Vera Frankova

”Röd matta för svarta aktörer” Den 1 september ändrades reglerna kring introduktionsutbildningen så att handledare och elev inte längre behöver gå utbildningen samtidigt. Utan ett tak

för hur många elever en handledare får ha innebär ändringen att röda ­mattan rullats ut för svarta trafikskolor, menar STR-ordförande Berit Johansson (se sidan 3).

Mitt i Trafiken • Nr 3 2010 9

Transportstyrelsen – en myndighet i kaos? Kaos, myndighetsmissbruk och ett havererat hanteringssystem. Det är några ord som besvikna medborgare beskriver Transportstyrelsen med. Sedan myndigheten vid årsskiftet tog över alla körkorts­ärenden från länsstyrelserna har anmälningarna strömmat in till Justitieombudsmannen, JO.

F

rån årsskiftet till och med sista augusti i år gjordes ett 150-tal JO-anmälningar mot Transportstyrelsen. Även efter augusti har anmälningar fortsatt komma, fyra fem stycken per dag, enligt en handläggare hos JO. Nästan 75 procent av de 150 anmälningarna gäller försenade körkortstillstånd. Majoriteten av dessa handlar om körkort som blivit indragna på grund av trafikförseelser och som sedan inte getts tillbaka av Transportstyrelsen efter den så kallade spärrtiden. Detta får människor att ifrågasätta rättssäkerheten och den indirekta strafförläng-

10 Mitt i Trafiken • Nr 3 2010

Kritiserad ning som Transportstyrelsen bidrar till. ”Är det rättssäkert att tiden för körkortsindragning inte avgörs av den trafikförseelse som skett utan av en myndighets handläggningstid?” undrar exempelvis en anmälare. Flera anmälare har gått miste om jobb som de blivit lovade sedan arbetsgivaren tvingats anställa någon annan med körkort på grund av den långa handläggningstiden. Anmälarna har inte bara förlorat sina jobb eller jobbchanser, många gånger har de också fått lägga ut tusentals kronor på

läkarintyg och andras bensinkostnader när de tvingas be om skjuts. Bland de ”vanliga” anmälningarna som rör körkortstillstånd syns en del som handlar om övningskörning och även handledartillstånd. Flera ungdomar har inte kunnat övningsköra, vilket i sin tur har lett till att de inte hunnit köra upp som de planerat och därmed också missat chansen till jobb som krävt körkort. I ett fall har den långa handläggningstiden lett till att anmälaren, som skulle få tillbaka sitt körkort efter en viss tid, plötsligt fick beskedet att han behöver köra upp på nytt för att få ut sitt körkort.

En läkare har anmält Transportstyrelsen för att myndigheten inte har agerat för att återkalla körkortet som tillhör en demenssjuk – trots påtryckning från både honom och den sjukes närstående. Kärnproblemet som ligger till grund för samtliga anmälningar gäller den långa handläggningstiden. I de flesta fall har det inte ens utsetts någon handläggare till ärendena, trots att dessa registrerats flera månader tidigare. Anmälningarna vittnar om stora brister i myndighetens telefonväxel, orimliga kötider, brister i tekniken samt brister i hanteringen av mail, så som avsaknad av frånvarorapportering och automatiska vidaresändningar. När sommarmånaderna kom uppdagades ytterligare brister. Till exempel lades ärenden på is medan handläggare var på semester. Flera anmälare fick svaret att någon annan hand­läggare inte kan ”gå in i en annan hand­läggares ärende”. En hel del kritik riktas också mot hemsidan korkortsportalen.se, dit Transportstyrelsen hänvisar för digitala och lämpliga blanketter. Blanketter som inte är ”ade­ kvata” enligt flera anmälare. Många anmälare upprörs också över turordningen hos myndigheten. Tillstånd som kommit in efter att Transportstyrelsen tog över körkortsärenden vid årsskif-

tet handläggs först, de som kom in innan årsskiftet är fortfarande inte färdiga. Anledningen till detta är att Transportstyrelsen fick överta betydligt fler ärenden från länsstyrelserna än vad man hade räknat med. Transportstyrelsen tar ut en avgift på 220 kronor för att behandla en ansökan om körkortstillstånd. Därtill tillkommer kost­naden för den obligatoriska synundersökningen på cirka 100 kronor. Tunga och yrkesmässiga körkortstillstånd är dyrare. Eftersom många avgifter ska betalas till Transportstyrelsen innan myndigheten börjar arbeta med ärendet leder det till att myndigheten ligger på andras pengar utan att leverera det ”kunderna” betalat för. En anmälare jämför kaoset på Transportstyrelsen med en vanlig handpenning för en vara: ”Det är som att betala för leveranstid och en handpenning för varan. Sedan kommer inte ordern och man får heller inget besked om leveransen. Hade det varit en vanlig affär hade man krävt tillbaka pengarna och sedan gått till en konkurrent men Transportstyrelsen är den enda som ger körkortstillstånd så då har man inget val om man vill ha sitt körkort”.

Vanliga svar från T­ ransportstyrelsen enligt ­anmälarna: – Ingen handläggare har utsetts till ditt ärende – Vi vet inte när vi kan behandla ditt ärende – Det kan ta ett halvår eller mer – Du står i kö – Alla dina handlingar är korrekta – Du får väl JO-anmäla oss

De vanligaste anmälningarna: Omhändertaget körkort som inte fås t­ illbaka trots att spärr­ tiden gått ut: 65 st Handledartillstånd: 12 st Nästan samtliga är inbakade i anmälningar som rör körkorts­ tillstånd Körkortstillstånd: 37 st (varav 12 av ­anmälningarna också gällde handledar­tillstånd) Ej förlängt körkort: 13 st Utbyte av utländskt körkort: 9 st Totalt 149 från januari till och med ­augusti 2010

Yamile Lindgren

JO-kritik för alltför långa handläggningstider Enligt Justitieombudsmannen, JO, har Transportstyrelsens handläggningstider varit så långa att de är ”från rättssäkerhetssynpunkt anmärkningsvärda”. De klagomål som strömmat in till JO under året anser JO vara välgrundade.

Även Transportstyrelsens handläggning av överklaganden har varit bristfällig och JO anser att dessa ”handläggningsfel ter sig svåra att ursäkta”. Transportstyrelsen har bland annat hänvisat till tekniska problem och att antalet ärenden översteg de prognoser

man hade gjort när man tog över ärendena från länsstyrelserna. Kopia på beslutet med JO:s kritik har även skickats till Riksdagens näringsutskott, Näringsdepartementet och Riksrevisionen.

Mitt i Trafiken • Nr 3 2010 11

Ökad kunskap och integration bästa vapnet för tryggare trafik När Kevin Ayaz gick på trafiklärarutbildningen i Örebro gjorde han ett specialarbete som handlade om vikten av att öka trafiksäkerheten bland svenskar som har sitt ursprung i andra länder. Att det finns stora skillnader beroende på vilken del av världen man kommer ifrån bekymrar honom. – Trafiksäkerhet är en integrationsfråga, säger han.

K

evin Ayaz möter oss på Sveavägen i Stockholm. Därifrån promenerar vi till Dahlbergs bilskola (jo, det heter Dahlbergs bilskola – den är smått legendarisk, grundades redan 1926) där han arbetar sedan två år tillbaka. – Min plan var att bli gymnasielärare, men jag tyckte att utbildningen var för lång och insåg ganska snart att jag passar bättre för att undervisa en elev i taget. Flera personer i min närhet hade redan tidigare sagt att jag kunde bli en bra trafiklärare. När jag träffade en tjej som fick mig att flytta till Örebro ramlade allting bara på: I Örebro fanns en trafiklärarutbildning bara några hundra meter från bostaden, jag kom in på den och… ja, här är jag nu. Tillsammans flyttade paret så småning-

Trafikanter 12 Mitt i Trafiken • Nr 3 2010

om till Stockholm och hemma finns nu också två små barn. Kevin Ayaz hörde av sig till Mitt i Trafiken efter att ha läst en artikel i tidningen i slutet av förra året. Den handlade om skillnader i trafiksäkerhetstänkande mellan utrikesfödda och svenskfödda. De utrikesfödda delades i sin tur in i åtta grupper beroende på var i världen de kom ifrån, och plötsligt blev något tydligt som ingen sett förut när alla utrikesfödda samlats i en och samma grupp: Nämligen att för en del är risknivåerna lägre jämfört med svenskfödda, medan de är högre för andra. Sämst ställt med trafiksäkerheten är det bland människor födda i Mellanöstern eller Nordafrika. – Jag tyckte att det var så bra att de utrikesfödda inte presenterades som en homogen grupp, säger Kevin Ayaz. När man drar likhetstecken mellan alla som inte är etniska svenskar kommer man ju inte åt de problem som är specifika för olika grupper. Under sin utbildningstid till trafiklärare gjorde Kevin Ayaz ett projektarbete som han gav titeln ”Öka trafiksäkerheten bland flerspråkiga!”. – Jag valde medvetet att använda ordet flerspråkig i stället för ordet invandrare.

Ordet invandrare har ingen objektiv definition anser jag. I vardagliga diskussioner människor emellan så är invandrare någon som har utomeuropeisk bakgrund, inte människor som kommer från Finland eller Ryssland, är ljusa i hyn och ”ser ut som svenskar”. I sitt projektarbete ställde Kevin Ayaz flera frågor. En del är lika aktuella nu som då. Kan man till exempel se att utbildning spelar någon roll för hur man tänker kring trafiksäkerhet? Och har svenska myndigheter några tankar på hur man ska gå ut med information till de olika grupperna? Hur når man fram? Vilka informationskanaler ska man använda? Har du själv funderat på hur man kan besvara de här frågorna? – Ja, det har jag faktiskt. Jag är till exempel övertygad om att utbildning har betydelse, och det tror jag att forskarna numera också vågar slå fast. Man har i Sverige kunnat visa att de som tror att bilbälte bara behövs när man kör fort ofta inte har mer än 9-årig grundskola. Utbildning har också betydelse för hur man ser på bilbarnstolar. En del människor tror att barnen sitter säkert i baksätet vare sig de är bältade eller inte, eller att det är lika säkert att sitta i någons knä som att sitta i en bil-

Mitt i Trafiken • Nr 3 2010 13

Det är viktigt att få in ett trafikkultur-medvetande så tidigt som möjligt, betonar Kevin Ayaz. I Sverige lär man sig redan som barn att vara en del av trafiken, menar han. – Så gott som alla kan cykla, till exempel. Stora som små. Så är det inte i många andra länder.

barnstol. Högutbildade använder i större utsträckning bilbarnstol än lågutbildade.

Bakgrund

Att nå ut med information är något av det svåraste som finns. Det vet Kevin Ayaz. Men han har en idé. – Jag tycker att man ska spela in reklamfilmer om trafiksäkerhet, typ den där som handlade om elefanter i baksätet, och

sända dem i de satellit-tevekanaler som många utrikesfödda tittar på, till exempel Kurdistan TV, Newroz TV eller Ro’j TV. Man skulle kunna göra en enda reklamfilm som man sedan dubbar till olika språk. Små foldrar med mycket text tror han inte på.

– Sådana bläddrar man bara igenom och sedan lägger man undan dem. Dessutom är det många som inte läser så bra, även om de får läsa på sitt eget språk. Jag kan relatera till min egen bakgrund: Jag är född i Sverige, men mina föräldrar kommer från Kurdistan. De fick inte lov att lära sig sitt modersmål i skolan, de skulle tala och skriva turkiska. De kan ändå läsa

Plats i baksätet? 1986 infördes en lag om att även baksätespassagerare skulle vara bältade. Bältesanvändningen bak i personbilarna steg då från 11 till 54 procent. 1988 kom NTF med sin berömda elefant-kampanj. I en reklamfilm där elefanter satt i baksätet på en bil förklarade man att den som väger 70 kilo förvandlas till en 2 000-kilos koloss i en krock i 50 kilometer i timmen. Med andra ord, man blir lika tung som en

14 Mitt i Trafiken • Nr 3 2010

elefant. Då steg bältesanvändningen till 63,7 procent. Sedan dess ha bältesanvändningen i baksätet stagnerat på cirka 75 - 80 ­procent. Det är kanske dags att låta elefanterna kliva in i bilen igen?

Trafikanter

Kevin Ayaz uppfattar det som att innerstadseleverna oftare är mer välutbildade. Eleverna som kommer från landet utanför är enligt honom inte lika ofta välutbildade. – Här handlar det också om olika kulturer, fastän man inte kommer från olika länder, och ärligt talat kan det vara precis lika svårt att nå ut med information till den grupp unga, motorintresserade killar som bara vill ha sitt körkort så fort som möjligt och inte tänker tanken att de ska gå en utbildning som gör dem till bra medtrafikanter. Vid tiden för vårt möte med Kevin Ayaz pågår valkampanjerna för fullt. På Sergels torg står valstugorna tätt och olika politiska budskap når oss via affischer, annonspelare och torgmöten. Någon som talar om trafiksäkerhet hör vi inte, men vi är kanske inte på rätt plats vid rätt tidpunkt. Kevin Ayaz tycker att trafiksäkerhet är en väldigt viktig politisk fråga, och han tycker också att det är en fråga om integration. – Alla är trafikanter, oavsett ursprung och samhällsklass, säger Kevin Ayaz. Att inte få människor att förstå att det är viktigt att vara bältad, eller att en bilbarnstol kan vara skillnaden mellan liv och död för ett litet barn, är att ha misslyckats med integrationen.

Foto: Staffan Gustavsson

och skriva kurdiska, men min mormor, till exempel, är helt och hållet analfabet. Kan du i ditt arbete se att det finns skillnader i uppfattningar hos dina elever beroende på vilket land de har sina rötter i? – Nja…, vi är en trafikskola i Stockholms innerstad och hit kommer inte särskilt många elever med utländsk bakgrund. Men jag och mina kollegor kan se regionala skillnader. Det är helt enkelt skillnad om man kommer från Stockholm eller om man kommer från kommunerna eller landsbygden utanför Stockholm, oavsett om man har sitt ursprung i ett annat land eller är hur svensk som helst.

Shahla Alamshahi var på Tylösandsseminariet första gången 2003. – Redan då sa alla att det är så viktigt att informera om trafiksäkehet bland invandrare, men tyvärr, det har hänt väldigt lite generellt sett sedan dess, påpekade hon när hon nu återvände, 2010.

Shahla Alamshahi , NTF Väst:

”Alla ser inte att de avviker” – Det är viktigt att betona att invandrare inte är en homogen grupp, säger Shahla Alamshahi, NTF Väst. Hon har arbetat med trafiksäkerhetsfrågor bland ­utrikesfödda i flera år.

H

on besökte årets trafiksäkerhetsseminarium i Tylösand tillsammans med kollegan Malin Lundgren. Tillsammans berättade de om sitt arbete. De har till exempel skapat något som de kallar ”Mångfaldsdagen”, en dag när Världsmuseet i Göteborg förvandlas till en gigantisk trafikplats. NTF Väst har också cykelkurser som speciellt riktar sig till invandrarkvinnor. – Då lär de sig inte bara att cykla, de lär sig också massor om trafikregler och trafiksäkerhet. NTF Väst går tillväga på ett uppgjort

sätt när de vill trafikinformera bland utrikesfödda. De definierar först målgruppen, noga. Sedan försöker de väcka den gruppens intresse för trafiksäkerhet och göra individerna medvetna kring de vanor just de personerna har med sig från sitt hemland. – Många har ingen aning om att de beter sig annorlunda. Ofta har de inte med sig något trafiksäkerhetstänkande alls och ser helt enkelt inte att de avviker jämfört med flertalet när de inte har bilbarnstolar, sitter för många i bilen eller vad det nu kan vara. Catarina Gisby

Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson

Trafiksäkerhetsseminarium i Tylösand Mitt i Trafiken • Nr 3 2010 15

Hjärnkoll redan från början

Nytt program ska få barn att ta hand om sin hjärna Går det att påverka små barn så att de, när de blir större barn och unga vuxna, inte ger sig ut i trafiken alkoholpåverkade? Eller aldrig kör för fort?

M

ed utgångspunkt från modern hjärnforskning (Vad är det som skadar hjärnan?) har det amerikanska påverkansprogrammet ”Protecting You Protecting Me” (PYPM) skapats. Det har nu importerats till Sverige, närmare bestämt till Kalmar, där ett pilotprojekt pågår på Lindöskolan sedan 2009. Programmet vänder sig till barn i åldern 7-11 år. Då är de mycket påverkbara och intresserade av att göra ”rätt”. – Forskning visar att det är lättare att få människor att stanna kvar i ett prosocialt beteende än att få dem att ändra riktning från ett negativt till ett positivt beteende, förklarar Max Hansson från Linnéuniversitetet. Det är därför som förebyggande insatser är så viktiga. PYPM går ut på att få barnen att förstå att de ska ta hand om sina hjärnor. De ska

Trafiksäkerhetsseminarium i Tylösand 16 Mitt i Trafiken • Nr 3 2010

till exempel ha hjälm när de cyklar och de ska få kunskap om hur alkohol och droger påverkar hjärnans utveckling. – Ju senare alkoholdebut, desto bättre är det, och vi sår frön kring detta redan i årskurs ett. Bakgrunden är att vi vet att det idag finns barn som gör sin alkoholdebut redan på mellanstadiet. Programmet består av 42 lektioner fördelade på fem år, från årskurs ett till och med årskurs fem. I ettan sker en intensivstart bestående av en lektion i veckan under åtta veckor. – Det är naturligtvis svårt att mäta effekterna av ett sådant här program, men vårt mål är att få någon form av evidens, fortsätter Max Hansson. Vi har två kont­ rollskolor och utvärderingen, som redan har inletts, kommer att vara omfattande. Efter Max Hanssons anförande på trafiksäkerhetsseminariet i Tylösand följde en diskussion kring när det egentligen är dags att utbilda barn i trafiksäkerhet. Om det tidigare rått delade meningar om detta verkar det som det i dag råder

total enighet. Alla som deltog i diskussionen menade att det är bra om trafikutbildningen påbörjas så tidigt som möjligt. – Men hur ser vi sedan på barnet efter det att det har mer kunskap? Om vi tror att barnet kan uppträda som en fullfjädrad trafikant är det katastrofalt, underströk Trafikverkets Claes Tingvall. Katarina Bokström, NTF, höll med. Hon berättade att hon blivit uppringd av en pappa som undrade när NTF skulle börja med trafikklubbar igen, för han ville att hans 6-åriga dotter skulle kunna gå själv till och från skolan. – Tänker man som den pappan gör tänker man fel, menade Katarina Bokström. Kanske visar det på vikten av att utbilda inte bara barnen utan även föräldrarna. – Barn är barn, det är viktigt att komma ihåg det. De ska inte släppas ut i trafiken vind för våg, poängterade Max Hansson. Men det är viktigt att börja undervisa dem tidigt, när de är som mest påverkbara. Och det är viktigt att undervisningen är pedagogiskt anpassad efter barnets ålder. Catarina Gisby

Skillnader i trafiksyn mellan nordens länder Svenskarna är enligt en nordisk enkätundersökning sämst på att prata trafiksäkerhet med sina barn. ­ Sverige är också det enda land i Norden som helt saknar ­kunskapsmål för trafik i skolan.

N

ordiska Trafiksäkerhetsrådet, NTR, har låtit medborgare i alla de nordiska länderna svara på en enkät om hur man beter sig i trafiken och hur man ser på trafiksäkerhetsfrågor som alkohol, hastighet, bilbälten, trötthet med mera. 2000 enkäter skickades ut per land, samt 2000 frågor till Färöarna. Svarsfrekvensen var cirka 50 procent. Danskarna tycker att det behövs fler fartkameror. Norrmännen och svenskarna tycker att det finns tillräckligt många. På frågan ”vad anser du vara en acceptabel hastighet vid hastighetsbegränsningen 90 kilometer i timmen?” svarar 60 procent av norrmännen och svenskarna ”den lagliga hastigheten”. – Men bara 42 procent av svenskarna uppger att de själva kör lagligt, säger Nils Petter Gregersen, NTF, som presenterade undersökningen på trafiksäkerhetskonferensen i Tylösand. Man kan alltså se en skillnad mellan vad man tycker och hur man i själva verket gör. När det gäller alkohol kan man konstatera att det går en spricka mellan Sverige och Norge å ena sidan, och framför allt Danmark och Finland å den andra. En hög andel dans-

kar och finnar svarar att de under de senaste 12 månaderna vid minst ett tillfälle kört bil efter det att de har druckit. En betydligt lägre andel norrmän och svenskar svarar samma sak. – Ändå är det så att nästan 20 procent av de svenska männen uppger att de kört bil dagen efter ett stort alkoholintag, och trots att de misstänker att de fortfarande kan vara alkoholpåverkade. Catarina Gisby

– Inställningen till alkolås är positiv i Norden, konstaterar NTF:s Nils Petter Gregersen apropå en nordisk enkätundersökning. Den är dock inte lika positiv i Finland som i de andra länderna. Lägst är acceptansen bland finska män.

Foto: Staffan Gustavsson

Sverige sämst på trafikkunskap i skolan

Birgitta Falk , psykolog i Gävle.

”Alla unga män är inte farliga i trafiken” Det finns en etablerad norm för hur unga män förväntas köra. Nämligen fort och farligt. – Men majoriteten av de unga männen kör faktiskt försiktigt och respekterar trafikreglerna, säger Birgitta Falk, psykolog knuten till Högskolan i Gävle. Vi borde alla tänka på vad vi kommunicerar när vi gång på gång framhäver att ”unga män kör farligt”. Det finns en risk att vi förstärker den negativa normen, att det bli så att unga män själva uppfattar att de ska köra fort och farligt. Att det rentav är skämmigt att vara en ung, manlig, försiktig förare. Mitt i Trafiken hade en intervju med Birgitta Falk i förra numret där hon berättade om sin forskning kring unga mäns körbeteende. Med anledning av detta arbete var hon också inbjuden till Tylösand. Det finns tre saker som många unga, olycksdrabbade män har gemensamt. Det är för det första en allmän normlöshet, det vill säga en accepterande inställning till alkohol, droger och kriminalitet. Det andra är att de är lågutbildade. Det tredje är att de har en låg socioekonomisk status. – Det är med andra ord grabbarna med problem som utmärker sig. Tänk om vi skulle förmedla det i stället för att ”alla unga män är farliga i trafiken”? Catarina Gisby

Mitt i Trafiken • Nr 3 2010 17

Lärarna får genomgående gott betyg. 67 procent säger att lärarna var 'mycket bra'.

Foto: Staffan Gustavsson

STR:s ordförande Berit Johansson om elevernas betyg på nya riskutbildningen

Högt betyg för riskutbildningen Elever negativa före, positiva efter

Få var positivt inställda till den nya, utökade riskutbildningen innan de gick den. Men de allra flesta gav den ett gott betyg efteråt. Det visar två studier som det fristående marknadsundersökningsföretaget Mistat gjort på uppdrag av STR.

S

TR:s ordförande Berit Johansson var inbjuden till Tylösand för att berätta om studierna. – Vi vill ju veta vad våra kunder, eleverna, tycker, påpekade hon för dem som kommit för att lyssna till föredraget under

Trafiksäkerhetsseminarium i Tylösand 18 Mitt i Trafiken • Nr 3 2010

rubriken ”Förarutbildning i förändring”. Mistat genomförde 370 telefonintervjuer med blivande personbilsförare och 250 dito med blivande motorcyklister. Svarsfrekvensen var hög: 81 respektive 80 procent.

Endast en tredjedel av de blivande personbilsförarna sade sig vara positivt inställda till utbildningen innan de gick den, ungefär hälften förhöll sig neutrala och drygt en femtedel var negativa eller till och med mycket negativa i förväg.

Förarutbildning Efteråt var inställningen en annan. 29 procent gav utbildningen betyget ”mycket bra” och 45 procent sa att den var ”bra”. 5 procent tyckte att den var dålig och 1 procent att utbildningen var mycket dålig. (Resten befinner sig någonstans mitt emellan eller svarade ”vet inte”.) – Det är ett strålande betyg med tanke på att det är en obligatorisk utbildning som kostar pengar, sa Berit Johansson i Tylösand. I undersökningsmaterialet kan man ta del av före- och efterkommentarerna. Samma person som sa ”förstod ej varför jag skulle gå den” tyckte efteråt ”lärde mig om alla risker i trafiken, man blev mognare”. Den som först menade ”för hög kostnad, kändes som att jag kunde det mesta innan” sa senare ”man hade utformat materialet bra/…/blev inte monotont”. Och personen som tyckte ”jag är helnykterist så jag tycker det här är onödigt” konstaterade efter utbildningen att ”alla är inte som jag”. Undervisningen kring alkohol, droger och rattfylleri verkar vara den som gjort störst intryck. Många uppger att de har blivit känslomässigt berörda. Många tycker också att de diskussioner som ägde rum var bra och engagerande. – Lärarna får genomgående gott betyg. 67 procent säger att lärarna var ”mycket bra”. Majoriteten av eleverna kan tänka sig att rekommendera utbildningen till andra. När det gäller den teoretiska riskutbildningen på mc-sidan är mottagandet inte lika översvallande. – Det kan bero på många olika saker. Dels är det många fler män som går mcutbildning än kvinnor (81 procent män, 19 procent kvinnor) och männen är mer negativa till riskutbildningen än kvinnorna. Det kan också bero på att mc-eleverna genomgående är lite äldre än körkortseleverna och några har kanske gått andra utbildningar eller till och med genomfört riskutbildningen när de tagit körkort för personbil. Catarina Gisby

EU-kommissionens recept för färre olyckor:

Mer kunskap allra viktigast Isabelle Kardacz tycker att förar­utbildning är något av det viktigaste som finns för att få ned dödstalen i trafiken. Hon vill också harmonisera de regler som gäller för trafikutbildare inom EU. – Idag finns det ju faktiskt inga regler alls, säger hon och höjer händerna i en uppgiven gest.

I

sabelle Kardacz sitter på en högt uppsatt position inom EU-kommissionen när det gäller frågor som handlar om trafiksäkerhet och trafikutbildning. Hon var en av huvudföreläsarna när MHF:s (Motormännens helnykterhetsförbund) seminarium i Tylösand inleddes i år. (Det 53:e seminariet i ordningen.) EU-kommissionen har relativt nyligen beslutat om en ”Road Safety Action Plan”, en handlingsplan för trafiksäkerhet. – Det finns de som undrar varför vi arbetar med detta, men svaret är enkelt, menar Isabelle Kardacz: Vi har för många trafikdödade inom EU. Ändå ser statistiken ljusare ut nu än för bara några år sedan. Då dog 42 000 invånare – vilket motsvarar en stad av Motalas storlek – i den europeiska trafiken varje år. Nu är dödstalen nere på 34 000 döda per år. Målet var dock att vid det här laget vara nere på 27 000 dödade i trafiken per år. Dit är det fortfarande en god bit. Sverige är tillsammans med Storbritannien och Nederländerna bäst i klassen i trafiksäkerhetssammanhang. De kallas internt inom EU för ”the sun countries”, sol-länderna.

– Men tro inte att det inte finns mer som ni kan göra, manade Isabelle Kardacz. Ni har till exempel, som alla andra länder inom EU, problem med att mc-olyckorna och dödstalen bland mc-förare ökar. Isabelle Kardacz vill fokusera på sju strategiska mål som hon tycker är viktiga för att förbättra trafiksäkerheten. Överst på listan står att förbättra förarutbildningen. – Det är det allra viktigaste, som jag ser det. Vi har ganska bra vägar och vi har också den lagstiftning som behövs – även om en del länder behöver arbeta hårdare för att implementera den. Olyckorna sker i de allra flesta fall på grund av förarnas beteenden och attityder. Här måste vi göra något, och vi måste samarbeta mellan de olika länderna. De hjälper inte om man bara tänker nationellt. Jag tänker i termer av livslång utbildning. Jag vill också att reglerna för förarutbildare harmoniseras. I dag finns det faktiskt inte några regler alls. På andra plats på Isabelle Kardacz åtgärdslista kommer just detta att se till att de trafikregler och trafiklagar som finns i varje medlemsland efterföljs, på tredje plats en säkrare infrastruktur och på fjärde plats säkrare fordon. På femte plats kommer förarstöd i form av avancerad, modern teknik, på sjätte plats förbättringar av vården efter det att trafikolyckor sker och på sjunde och sista plats förbättringar av säkerheten för sårbara trafikanter, till exempel motorcyklister.

Catarina Gisby

Mitt i Trafiken • Nr 3 2010 19

Så här lyckas du

• Identifiera och

Konsten att nå ut Ny manual vill ge kampanjstöd E

U-projektet CAST (Campaigns and Awareness-Raising Strategies in Traf­­­f­ic Safety) bestod av flera delprojekt. I ett av dem analyserades effekterna av 221 trafiksäkerhetskampanjer från hela Europa. (Vilket i det här fallet är lika med samtliga EU-länder plus Norge och Schweiz.) – Vi samlade in alla kampanjer i vilka man gjort någon form av utvärdering, berättar Sonja Forward, forskare på VTI, (Väg- och transportforskningsinstitutet) i Linköping. Antalet genomförda kampanjer är många fler. – Men väldigt få utvärderas och därför lär vi inte heller av varandra, fortsätter hon. Var och en sitter och uppfinner hjulet om och om igen. Analysen av de utvärderade kampanjerna visade att flera av dem haft effekt. Antalet olyckor hade i något fall reducerats, användningen av säkerhetsbälte ökat och hastigheter hade sänkts. Men även brister upptäcktes. – Ofta hade bristerna med själva metoden att göra. Det var till exempel inte ovanligt med att bara en efterstudie genomförts, och många gånger innehöll utbildningen endast ett mått på effekt. Människor tillfrågades till exempel om de ”hade sett” kampanjen. Svarade de då ”ja” tolkades det som positivt, men att ”se” en kampanj säger ju ingenting om man har förstått den eller om den har påverkat en.

20 Mitt i Trafiken • Nr 3 2010

Ett annat problem med kampanjerna är att planering och genomförande verkar ske lite hipp som happ. – Ofta tycks det som om pengar blivit över och då kläcker någon ”idén” att trycka upp några posters, säger Sonja Forward. Många verkar inte förstå att det krävs ett enormt arbete för att få till en lyckad trafiksäkerhetskampanj. Till exempel mås­te man ha klart för sig vilken målgruppen är och man bör ha testat kampanjen på en pilotgrupp innan man sjösätter den på riktigt.

xxxx x

För det mesta saknas uppgjorda planer för kampanjerna. Det är inte heller säkert att problemet man vill åt är solklart definierat. Många gånger saknas en realistisk budget och kanske har man inte heller bemödat sig om att få med sig andra aktörer in i ett samarbete. Med tanke på all kritik skulle man kunna tro att det är lika bra att strunta i att säkerhetskampanja, men det tycker man inte på EU-nivå och det tycker inte Sonja Forward. – Det är viktigt att arbeta med människors normer och attityder, men det måste göras på ett proffsigt sätt, understryker hon. Kunskapen som erhållits inom CAST har bland annat resulterat i en handbok för hur man genomför lyckade trafiksäkerhetskampanjer och en bok som handlar om utvärderingar. Böckerna är på engelska, men det finns en förkortad version av kampanj-manualen på svenska. – Det är intressant att se att kampanjer som är humoristiska är ganska effektiva, medan de kampanjer som går ut på att skrämma folk ofta inte alls har den effekt som skaparna vill tro. De flesta människor värjer sig för skrämselpropaganda, tänker ”det händer inte mig” eller så blir de fatalistiska: ”händer det så hän­der det”, konstate-

rar Sonja Forward. Sedan kan inte vikten av utvärdering betonas nog. – Utvärderingar måste göras. Vare sig en kampanj gått bra eller dåligt. Det är obegripligt att man inte ser vikten av detta. Rent generellt är det dock dåligt med utvärderingar på trafikområdet, menar Sonja Forward. – I dag är det till exempel så att vi får allt färre döda i trafiken, men ingen vet egentligen varför. Det är bara olika gissningar som presenteras. Catarina Gisby Fotnot: CAST pågick 2006-2009, genomfördes av ett konsortium av 19 olika partners och samordnades av Belgiens trafiksäkerhetsinstitut. Mer information hittar du på www. cast-eu.org Är du intresserad av den svenska handboken kan du vända dig till VTI i Linköping: www.vti.se

Foto: Staffan Gustavsson

Trafiksäkerhetskampanjer håller ofta inte måttet. Det menar EU:s samlade trafikexpertis. Men nu finns det en manual till hjälp för dig som funderar på hur man bör göra för att få trafikanter att anamma nya – eller förändra gamla – beteenden.

definiera problem et, analysera s­ ammanhanget , identifiera pa rtner och­­intre och engagera de ssenter m, upprätta ­bud get och håll ett ­upptaktsmöte. • Analysera pr oblemet mera in gående, fokuse på hur din målg ra rupp ser ut och hur den bäst ka nås. Definiera n de specifika måle n för kampanjen och samla in in formation från ­utvärderingar av ­tidigare kampa njer och/eller an dra åtgärder. • Utarbeta kam panjstrategi. U tfo rm a utvärderinge • Gör en förstu n. die och sjösätt sedan din ­kam panj. • Genomför ut värderingen, be arbeta och ­ana ­resultat och dr lysera a tydliga slutsa tser. • Skriv en slutra pport: Var noga med att ­beskriv ­vilka u ­ tvärderingar so a m gjorts och nä ta reda på ­vilka r de gjordes, kampanj-­inslag som var särskilt ­effektiva och vi lka som inte va r det och redogö om effekterna r för mätts på kort ell er lång sikt. ­ Offentliggör ­res ultaten.

Kampanjkonst

Linda Öström och ­ mmelie Franzén vet E inte hur deras kampanj Kamratuppfostran mot fyllekörning fallit ut än, men deras intryck är att den blivit positivt mottagen. Utvärderingen ­väntas vara klar mot slutet av ­december. Foto: Staffan Gustavsson

Unga kampanjer mot rattfylleri:

Skrämseltaktiken fungerar inte Hur får man ungdomar att intressera sig för trafiksäkerhet? Kampanjer är ett svårt kapitel, det framgår av intervjun med VTI:s Sonja Forward här intill, men kanske kan lösningen på att nå ut till unga vara att låta de unga själva sköta arbetet.

P

å förra årets trafiksäkerhetsseminarium i Tylösand föreslog två kommunikationsstuderande olika sätt att nå fram till ungdomar när det gäller rattfylleri. Två av kampanjerna förverkligades, Kamratuppfostran mot fyllekörning samt Fyllechaffis.se. I somras testades framför allt Kamratuppfostran-kampanjen på Peace and Love-festivalen i Borlänge. – Skräck fungerar inte, det är bättre att fokusera på möjligheterna, säger Emmelie Franzén och Linda Öström.

Fyllechaffis.se är en social så kallad community på nätet där du kan gå in och antingen erbjuda dig att vara en nykter chaufför till och från en fest, eller anmäla ditt intresse för att åka med någon som lovar att köra nykter. (På sidan understryker man att du alltid ska åka med någon du känner.) Kamratuppfostran mot fyllekörning uppmanar kompisar att ta hand om varandra: ”Det du vet när du är nykter har du glömt då du är full. /…/Du kan stoppa din polare från att göra dumma grejer så som att köra på fyllan. Allt är tillåtet om det kan rädda liv.” På Peace and Love-festivalen hade Kam­ ratuppfostran-kampanjen ett eget tält där ungdomar bland annat skulle förflytta sig till fots från en plats till en annan iförda ”promilleglasögon” (= svårt) och göra alkotester. Dessutom delades kondomer med devisen ”Kör säkert” på ut gratis.

Kamratuppfostran mot fyllekörning finns också som en grupp på Facebook. Fyllechaffis.se hittar du förstås på fyllechaffis.se. Båda kampanjerna är under utvärdering, så än så länge är det svårt att säga något om deras effekter. Emmelie Franzén och Linda Öström kan i alla fall berätta att kampanjandet bemöttes positivt och att man från festivalledningens sida konstaterade att det var ovanligt få alkoholrelaterade brott bland deltagarna i år. – Vi hoppas att våra kampanjer bidrog till det, säger Emmelie Franzén. Blir utvärderingarna bra hoppas vi få gå vidare. Vi skulle vilja åka till Gotland under Stockholmsveckan nästa år. Catarina Gisby Fotnot: Stockholmsveckan på Gotland är liktydig med vecka 29 och är ökänd på grund av hur mycket det sups i framför allt Visby just då. Välbärgade stockholmsungdomar gjorde en gång veckan till ”sin”, därav namnet.

Trafiksäkerhetsseminarium i Tylösand Mitt i Trafiken • Nr 3 2010 21

Berit Johansson och Anna-Lena Ödling berättade om hur praktiska körbedömningar går till på årets trafiksäkerhets­ seminarium i ­Tylösand. Foto: Staffan Gustavsson

Så fungerar praktiska körbedömningar

Utbildning finns för åldrande förare som vill fortsätta köra bil

S

TR:s ordförande Berit Johansson och Anna-Lena Ödling, arbetsterapeut på Örnsköldsviks sjukhus, var inbjudna till MHF:s trafiksäkerhetsseminarium i Tylösand för att tala om något som är välkänt för Mitt i Trafikens läsare: praktiska körbedömningar. De berättade om hur samarbetet mellan trafikskolor och sjukvård fungerar och de redogjorde

för hur den praktiska körbedömningen går till rent praktiskt. Frågan om äldre människors mobilitet får allt högre prioritet i och med att antalet äldre blir fler och fler. Redan i dag finns 1,7 miljoner förare som anses höra till kategorin äldre. Väldigt många kommer snart också att tillhöra kategorin äldre-äldre, men vill

ändå fortsätta att vara så mobil som möjligt, eftersom det är av stor betydelse för ens livskvalitet. – Då är det viktigt med fortbildning, betonade Berit Johansson. Vi vill visa att detta med praktiska körbedömningar finns, och vårt mål är att de ska kunna erbjudas över hela landet. Catarina Gisby

Olycksrisken ökar 23 gånger när du skickar ett sms medan du kör. Att knappa in ett mobiltelefonnummer innebär att olycksrisken ökar sju gånger. – Vilket är en rätt stor riskökning det också, menar Trent Victor, Chalmersforskare knuten till Volvo Technology.

H

an bygger sina uttalanden på ny forskning från USA, som i sin tur bygger på så kallade naturalistiska data. Under ett och ett halvt års tid har 46 lastbilschaufförer haft kameror installerade i sina förarhytter. Kamerorna har registrerat allting, även olyckor som inträffat.

Trafiksäkerhetsseminarium i Tylösand 22 Mitt i Trafiken • Nr 3 2010

– Däremot visade det sig att själva samtalet i sig inte är signifikant riskfyllt, vare sig det sker i en mobiltelefon eller i en handsfree. Det finns till och med en signifikans åt andra hållet. Man kan se en olycksriskminskning bland lastbilschaufförer som pratar i mobiltelefon. Orsaken till detta har diskuterats, men teorin är att chaufförerna pratar med någon när de är trötta och att samtalet piggar upp dem, vilket i sin tur minskar olycksrisken. Det finns mycket teknologi i moderna bilar. Vad ska man förbjudas att göra? Vad ska vara tillåtet? – Det avgörande är var man har ögonen i ett avgörande ögonblick, understryker Trent Victor. –Var tittar du när något oväntat händer?

Trent Victor talade om mobilsamtal och säkerhet på seminariet i Tylösand.

Foto: Staffan Gustavsson

Prata gärna – men håll ögonen på vägen!

Där har du skillnaden mellan en olycka och en nästan-olycka. Komplexa uppgifter, som till exempel att skicka sms, varken kan eller ska man utföra medan man kör bil. Uppgifter som enbart tar tanken i anspråk, däremot, ökar inte olycksrisken påtagligt. Det kan alltså till och med finnas en positiv effekt. Catarina Gisby

Gästkrönika

Tillsammans kan vi överträffa oss själva

J

ag tog körkort ganska sent i livet. ­Närmare bestämt för fem år sedan. Det var en spännande upplevelse att som vuxen pedagog sättas i skolbänken på bilskolan tillsammans med ungdomar i 18-årsåldern. Trots ålder och erfarenheter var jag i just den situationen inte ett dugg mer kompetent avseende framförande av bil än de andra eleverna i klassen. Som tur är råkade jag träffa en ­gammal lärarkollega som började i samma bilskola veckan före mig. Vi ”gamlingar” ­kunde ge varandra lite bätre självförtroende. Särskilt spännande var upplevelsen vid ­övningskörning. Vilken fantastisk pedagogisk situation! Här kommer jag till bilskolan för att jag inte kan köra bil. Ändå får jag sätta mig bakom ratten i en bil och köra. Trots att jag inte kan. Hur är det möjligt att göra något man inte kan? Hemligheten ligger i att jag inte kör bilen på egen hand. Jag gör det tillsammans med n ­ ågon som kan köra bil. I det här fallet bilskolläraren. Jag ”lånar kompetens” från ­honom. Tillsammans med bilskolläraren kan jag ge mig ut i trafiken – trots att jag inte kan köra bil. Vid några tillfällen blev bilskolläraren irriterad på fel jag gjorde. Så där som vem som helst kan bli ibland. Det ledde genast till låsningar hos mig. Inklusive motorstopp! För det ­mesta var dock läraren på gott humör. Då funkade min bilkörning mycket bättre. Till slut så bra att jag kunde köra upp och ta mitt körkort. Därmed fick jag tillstånd att fortsätta att lära mig på egen hand. Hela denna upplevelse är för mig en illustration till hur lärande i allmänhet går till. På egen hand är det svårt att överträffa sin egen förmåga. Det är svårt att lyfta sig själv i håret! I synnerhet när man befinner sig i början av ett nytt och okänt ämnesområde. Det går mycket bättre att lära sig tillsammans med någon annan som redan kan.

Relationen mellan eleven och läraren är ­intressant. Läraren måste kunna sitt ämne. Annars blir det meningslöst. Om läraren inte kan sina ämnen har eleven inget att låna. Det går mycket lättare att lära om relationen mellan lärare och elev är positiv och läraren har tålamod med elevens eventuella felsteg. Om elev och lärare tycker om att vara med varandra kan undervisningen bli mer effektiv (under förutsättning att man ägnar sig åt det man ska, vill säga). Den som kan något har högre status än den som inte kan. Som lärare kan man enkelt öka eller minska en elevs självförtroende. Tyvärr är det allt för lätt att göra bedömningar som sänker. Det betyder inte att läraren ska und­ vika bedömningar. Tvärtom. De behövs ­under hela lärprocessen. En lärare måste ge feed-back och feed-forward. Vi måste lära oss att ge tillbaka ärliga bedömningar på ett sätt som ger eleven tilltro till sin förmåga att gå framåt. Tillsammans med läraren kan eleven överträffa sin egen förmåga. Den ryske pedagogen och filosofen Vygotskij kallade det för ”den proximala utvecklingszonen”. Eleven ”lånar kompetens” från läraren, ­imiterar och kopierar. Ju mer övning, desto större färdigheter. Ju större färdigheter, desto mer självständighet. Det går också mycket lättare att lära om vi har rätt arbetsredskap eller verktyg – i detta fall en bil (artefakt skulle Vygotskij ha sagt). Att skapa verktyg och hjälpmedel är något typiskt för mänskligheten. Benjamin Franklin ansåg att det var det mest typiska för ­människan, som han definierade som ett ”verktygsskapande djur”. Det behövs också en lämplig pedagogisk miljö – i detta fall ­trafiken. Och först som sist behöver man det viktigaste av allt: en uppmuntrande och ­kunnig pedagog som säger att ”Nu kör vi!”

KRÖNIKÖR

Mats Öhlin Förvaltningschef Haninge kommun

Den som kan något har h­ ögre status än den som inte kan. Som lärare kan man enkelt öka e­ ller minska en elevs s­ jälvförtroende.

Så för att citera min bilskollärare säger jag: Nu kör vi!

Mitt i Trafiken • Nr 3 2010 23

Pay as you drive Minst två miljoner förare i Storbritannien saknar trafikförsäkring. En orsak till det är de höga premierna. Inte minst de unga låter bli att försäkra sig. Nu har ett brittiskt försäkringsbolag infört en ny försäkring, riktad enbart till unga förare. Idén är att de själva ska påverka kostnaden genom att välja var och när på dygnet de kör.

S

ystemet kallas ”Pay as you drive” (Betala som du kör) och har tidigare prövats i Storbritannien, då riktat till alla åldrar. Det hela bygger på en teknik med en svart låda, inte större än en mobiltelefon, som monteras in gratis i bilen av försäkringsbolaget. Denna svarta låda kan läsa av parametrar som exempelvis när på dygnet bilen körs, var den befinner sig, körhastighet och annan körstil. Tekniken innebär att varje förare på så vis har möjlighet att påverka kostnaden för sin försäkring. Ju mindre, och mindre riskfyllt man kör, desto lägre blir försäkringspremien. Räkningar skickas till föraren varje månad och därmed går det lätt att se vad som ökar respektive reducerar priset. Kostnaden blir också mer rättvis. En förare som kör ansvarsfullt betalar betydligt mindre än en som tar stora risker i trafiken.

– Vi vill ta vårt samhällsansvar, ­säger Duncan Bowker på det kooperativa försäkringsbolaget Coop.

Brittisk trafikförsäkring 24 Mitt i Trafiken • Nr 3 2010

När det brittiska försäkringsbolaget Nor­ wich Union (nu Aviva) införde detta Pay as you drive-system (PAYD) för några år sedan var förhoppningarna stora om att det skulle bli en succé, både för individen och för samhället, eftersom det exempelvis skulle kunna leda till mindre bilåkande och därmed påverka miljön positivt. Så blev det dock inte. Försöket lades ned 2009 på grund av för lågt intresse bland befolkningen och att administrations-

Ansvar vid ratten ska löna sig Brittiska unga förare kan påverka sin försäkringskostnad kostnaderna blev för höga för bolaget. – Det låga intresset kan förklaras med att många upplevde den svarta lådan lite för mycket som ”Storebror ser dig”. De skulle känna sig bevakade, säger Duncan Bowker på Coop, det kooperativa försäkringsbolag som nu riktar in sin satsning enbart på gruppen förare mellan 17 – 25 år, en grupp vars försäkringspremier ökat kraftigt de senaste åren. Kostnaden per år för en trafikförsäkring för ungdomar under 25 år ligger på mellan 15 000 – 26 000 kronor. Premierna för dem är betydligt högre än för äldre åldersgrupper därför att de unga råkar ut för fler olyckor. Varje vecka dör 13 ungdomar i tra­fiken. Totalt finns det 6,5 miljoner unga mellan 17–25 år i Storbritannien, varav­ 780 000 är 18 år. Trots riskerna för bolagen att försäkra just unga förare så gör nu alltså Coop denna satsning med Black box-teknik och PAYD. Försöket har pågått sedan i januari 2009 och kommer att utökas i september i år. – Vi vill ta vårt samhällsansvar. Vi kan alla annars fortsätta och straffa alla unga skötsamma personer som kör bra men som ändå åker på skyhöga premier. Det leder till en ond cirkel där allt färre har

råd att ha försäkringar. Vi vill stoppa den trenden genom att införa den här försäkringslösningen, säger Duncan Bowker. Han påpekar också att det finns fördelar för det egna bolaget. Om Coop lyckas värva dessa unga personer till sin försäkring så har bolaget möjlighet att få dem som kunder på livstid, och i flera sammanhang än enbart trafik. Hur ser då intresset ut för denna ungdomsförsäkring? Det är inte särskilt stort, ännu, konstaterar Duncan Bowker. Hittills har 3000 i Storbritannien tecknat den, efter att först ha kvalificerat sig för den genom att svara på frågor om sitt körbeteende, alkoholvanor, bältesanvändning med mera. – Men vi har å andra sidan inte marknadsfört försäkringen särskilt mycket. Vi befinner oss i en lärofas. Dessutom vill vi inte få Storebror-stämpeln på oss. Det innebär att vi inte använt Blackbox-tekniken fullt ut. Vad vi vill betona för alla användare är att de själva vinner på tekniken, att de på så sätt kan minska sina försäkringskostnader per månad och att den dessutom räddar liv. Hittills har den svarta lådan bland annat mätt hur många mil som körs varje månad, och när på dygnet bilen använts

Duncan Bowker , försäkrings­ bolaget Coop.

(nätter och helger är t ex dyrare än vardagar mitt på dagen). Med den nya satsningen i september utökas teknikmöjligheterna till att mäta även var bilen kör (motorvägar är exempelvis högriskvägar eftersom motorvägskörning inte är obligatorisk i förarutbildningen), hur effektivt och hur ofta fordonet används, miljömässig körning och allmänt körbeteende. Allt räknas ut och påverkar försäkringskostnaden varje månad. – Vi kommer att vända oss inte minst till föräldrar som har ungdomar i de här åldrarna. På så vis hoppas vi att de ska inse fördelarna med att de unga tecknar en försäkring i sitt eget namn, eftersom alla de som kör prickfritt snabbt får ner sina premier genom bonussystem som sedan följer dem genom livet. – Genom att vi utökar antalet mätbara värden i september så hoppas vi också kunna få ner kostnaderna för våra kunder. Bolagets förhoppning är att få ner priset med 30 procent, jämfört med andra trafikförsäkringar. Ytterligare fyra, fem försäkringsbolag arbetar nu med PAYD-tekniken på försöksstadiet, men det är bara Coop som riktat in sig på just gruppen unga förare. Text: Eva Bergstedt Foto: Staffan Gustavsson

Mitt i Trafiken • Nr 3 2010 25

Halkkörning kräver både tanke och handling STR:s nya Trafikcenter vill lära ut mer än konsten att häva en sladd Vattnet sprutar om den sladdande bilen på Hörnefors Trafikcenter ­utanför Umeå. Området ligger flackt och vidsträckt bara några meter från havsstranden. Idag är halkbanan bokad för lektioner med privatelever. Chefen Christer Löfven tar ett par steg åt sidan för att slippa bli nedstänkt och konstaterar att alla elever denna förmiddag har en bra nivå på sin körning och manövrering. Därmed får de fullfölja riskutbildningen, vilket inte alltid är fallet. – En hel del privatelever kommer hit innan de kan köra bil. De får vända och komma igen senare.

H

örnefors Trafikcenter tillhör sedan i våras STR och Christer Löfven och hans medarbetare planerar nu för en utveckling. De vill bygga ut, såväl lokaler som programinnehåll. Lektionerna på banan har förr mest handlat om att häva sladd. Numera gäller det för eleven att lära sig hur man beter sig i halt väglag och vilka risker man kan räkna med.

Hörnefors Trafikcenter 26 Mitt i Trafiken • Nr 3 2010

– Pedagogiken idag går mer och mer mot diskussion och reflexion och vi går in för att styra åt det hållet. Därför vill vi inte bara ha eleverna sittande i bilen, utan få ut dem så att de känner halkan under fötterna. Efter lektionen ska de kunna sitta ner i lugn och ro och prata om hur det var och vilka tankar det väcker. Det är ju attityden hos eleverna vi vill åt. Under vintern kommer trafikcentret att ha utbildningsdagar här för lärare på tra-

fikskolorna, bland annat för att ytterligare vässa attitydarbetet. Ute på den 7 500 kvadratmeter stora halk­ ytan går vattensprutorna på allt eftersom eleverna avlöser varandra bakom ratten. Det är för halkbanan trafikcentret hittills är mest känt, men det finns flera andra verksamheter som till exempel kurser i trafiksäkerhet och miljö. Man erbjuder kickoff med bland annat isracing och körning

Efter lektionen på halkbanan:

Var det som du trodde? Adam ­Wennberg, Ersmark, 18 år: – Jag är förvånad, faktiskt. Jag trodde inte att det skulle dra i väg så lätt i så låga farter. Jag har ändå övningskört rätt mycket med min pappa sedan jag var 16.

bromsbanan ställa upp koner där de tror att de kommer att få stopp på bilen vid en given hastighet. – Nio av tio rullar fortfarande i 40 km/h förbi konen. Det visar hur lätt det är att göra felbedömningar och är ett utmärkt sätt att få eleverna att förstå riskerna med väglaget.

Platschefen Christer Löfven ser fram emot utvecklingen på Hörnefors Trafik­ center, numera STR-ägt.

med fyrhjuling och terrängbil. Nytt för i år är riskutbildning 2 för MC. – Det har börjat lite segt, men vi räknar med att snart ha mellan 300 och 400 ele­ ver per år, säger Christer Löfven. Just risktvåan för MC och riskettan i körkortsutbildningen har delar som Chris­ ter Löfven och hans medarbetare plockar ur för att förbättra undervisningen vid trafikcentret. Till exempel får eleverna på

Trafikcentret har också riskutbildning med tung lastbil och buss, och just yrkesförarsidan hör till det man vill utveckla vidare. Inom området Örnsköldsvik–Lycksele – Umeå finns bara tre trafikskolor och en gymnasieskola som arbetar med utbildning för tung trafik. Med utbyggda lokaler och fler övningsfordon på Trafikcenter kan fler medlemsföretag få chansen att utveckla den tunga sidan. De behöver inte göra stora materiella investeringar själva utan kan med egna lärare förlägga undervisningen till Hörnefors. Personalen har under sensommaren besökt STR:s anläggning i Gillinge för att se hur man arbetar där och diskutera gemensamma framtidsfrågor. En sådan gäller fortbildningen inom YKB, yrkeskompetensbeviset för förare i tung trafik. Under hösten genomförs pilotkurser på Gillingebanan, och Christer Löfven hoppas att det ska falla väl ut och på sikt innebära kurser också i Hörnefors. I området finns flera tusen förare som berörs av kravet på fortbildning.

Samer Baara, Umeå: – Jag fick inga ­överraskningar, men lektionen ­underströk det jag redan visste. Man måste köra ­ ­f­ör­siktigt och ­be­stämma i ­förväg att anpassa sig efter förutsättningarna.

När vi lämnar banan ser vi en lastbilshytt som står ensam vid kanten av asfalten. – Den ingår i ett samarbete vi har med Volvo Lastvagnar, som har fabrik i Umeå. De kommer gärna hit med kunder eller andra besökare och vi hjälper dem att göra ett program med lite plojgrejer. Text: Bulle Davidsson Foto: Björn Wahnatalo

STR vill ha utbyte i öster

S

TR, som förvärvade Hörnefors Trafikcenter tidigare i år, tror på en positiv utveckling för anläggningen. Michael Axelsson, vice förbundsordförande i STR: – Hörnefors har potential att bli ett kurscentrum för trafikskolorna i re­ gio­nen. Dessutom kan centret vara ett stöd för åkerierna, bland annat när det gäller fortbildning för yrkeskompetensbevis. Vi hoppas också att i Hörnefors få ett utbyte med Finland, framför allt på den tunga sidan. De ligger före oss när det gäller yrkesförarutbildning, medan vi har kommit längre med ecodriving. Bulle Davidsson

Mitt i Trafiken • Nr 3 2010 27

Sänkta krav för glasögonbärare

”Onödigt att utestänga människor”

D

et är EU:s nya körkortsdirektiv som ligger bakom förändringarna. Tre europeiska medicinska ex­ ­pertgrupper inom områdena syn, diabe­tes och epilepsi har tagit fram underlag för det nya direktivet. Svenska specialistläkare har deltagit i arbetet. De nya sänkta kraven på synskärpa och synfält har kritiserats i optikernas bransch­ tidning. Där framträder två optikerstudenter som med hjälp av testpersoner, som får provköra två olika banor, visar hur illa bilförare ser och på vilket sätt det påverkar deras körförmåga. Även Aftonbladets motorreporter Robert Collin har uppmärksammat denna studie. Lars Englund invänder att körtestet är gjort i en konstlad miljö och att testpersonerna har fått en plötslig synnedsättning. – Vi vet att när en person får plötslig synnedsättning så behövs tre månader för anpassning. Vid en plötsligt försämrad synskärpa upplever man omgivningen suddi-

Medicin 28 Mitt i Trafiken • Nr 3 2010

Syn på saken gare än efter en tid, när man har anpassat sig, säger Lars Englund. Han har ett avslappnat förhållande till studieresultatet. – Optiker vill sälja glasögon, det är inget konstigt med det. Beslutet att sänka synkraven är väl underbyggt, säger han. Han förklarar att kraven på synskärpa har varit onödigt höga och utestängt människor från att ha körkort i högre behörigheter. – Tidigare uteslöts många med amblyopi, det vill säga de som skelade som barn, men som hade normal funktion i det amblyopa ögat. De utestängdes från tyngre trafik helt i onödan, säger Lars Englund.

Fakta

Nya medicinska krav från den 1 september tillåter sämre syn för att få köra bil utan glasögon. – Vi hade onödigt höga krav ­tidigare som utestängde människor från att ha högre behörighet helt i onödan, säger chefsläkare Lars Englund på Transportstyrelsen.

Minimikravet på 0,5 visus för lägre behörigheter motsvarar att kunna läsa en liten gatuskylt, förklarar han och slår fast att det räcker. – I de nya reglerna har vi specificerat hur ögonläkare ska mäta synfältet så att alla gör lika. Nu verkar det inte spela så stor roll vilka krav myndigheterna ställer. Folk kör utan att se ordentligt ändå. Nyligen skickade en optikerkedja ut ett pressmeddelande baserat på en undersökning i vilken 2 100 personer utfrågades om sitt användande av glasögon och linser. Var tionde kör utan synhjälpmedel, fastän de anser att de behöver det. Var sjätte glasögonbärare kör utan glasögon. Vera Fankova

Exempel på förändringar i de medicinska kraven Striktare krav på observationstid för diabetiker som blivit medvetslösa på grund av lågt blodsocker. Tio års anfallsfrihet utan medicinering för epileptiker som vill ha högre behörigheter. Vid hjärtsjukdomar införas rekom-

mendationer om observationstid efter svimning och inopererad defibrillator (endast tillåtet vid lägre behörigheter). Sverige utnyttjar möjligheten i tolkningen av nya regler som gäller vid alkohol- och drogmissbruk och skärper kraven på provtagning för att styrka drogfrihet.

i förbifarten

Den 44-åring som bedrivit svart trafikskola i Växjö har dömts i Växjö tingsrätt. Mannen fick villkorlig dom och 100 dagsböter à 50 kronor styck. Enligt domen har mannen under åtminstone 4,5 år bedrivit trafikskola mot kontantbetalning med minst 172 elever. Han har dock hela tiden saknat tillstånd för att syssla med trafikskoleverksamhet. Bevisningen bygger framför allt på förhör med ett 30-tal tidigare elever. I förhören säger någon elev att han eller hon betalat 12 000 kronor för 15 lektioner. En annan uppger att ett paket på 25-30 lektioner kostat 15 000 kronor, andra ska ha betalt enstaka tusenlappar för övningskörning, skriver tidningen Smålandsposten. Enlig tidningen visade en granskning av Skatteverket att mannens verksamhet varit omfattande. Den saknade dessutom helt redovisning och bedrevs utan att han betalade skatt. 44-åringen har i förhör erkänt, men hävdat att trafikskoleverksamheten inte varit brottslig och att han inte behövt deklarera inkomsterna därifrån. Mannen döms för brott mot lagen om trafikskolor, men också för bokföringsbrott och för olovligt förfogande, eftersom han sålt två bilar som han fortfarande betalade av på. JG

Transportstyrelsen har stoppat mopedutbildarex För första gången har ett företag blivit av med rätten att utbilda för mopedkörkort. Detta efter ingripande av Transport­sty­ relsen.

Foto: Staffan Gustavsson

Villkorligt för trafikskolefuskare

Efter att den nya lagen om mopedkörkort trätt i kraft förra året började Transport­ styrelsen granska utbildarna. Ett skäl var att många elever inledningsvis misslyckades på provet. Det första och hittills enda företag som förlorat sitt utbildningstillstånd är Mohlins Cykel & Motor i Kristianstad. Enligt Kristianstadsbladet granskades Mohlins Cykel & Motors utbildning vid ett besök i februari 2010. Vid besöket ska sådana missförhållanden ha upptäckts att Transportstyrelsen inte kunde låta verksamheten fortsätta. Beslutet om indragningen kommer från Transportstyrelsens juridiska avdelning i Borlänge. Enligt myndigheten är bristerna hos Mohlins ”av så allvarlig karaktär att det finns en fara för elevernas liv och hälsa”. Ulf Mohlin, som driver det aktuella företaget, har överklagat beslutet till förvalt-

ningsrätten i Falun. Han säger till Kris­ti­an­ stadbladet att Mohlins bedrivit utbildningen felfritt i tio år och att det är det nya regelverket som är problemet. Transportstyrelsens beslut att dra in Mohlins tillstånd bygger bland annat på att bara fem procent av eleverna klarade kunskapsprovet mot riksnittet på 26-27 procent. Kritiken handlar dessutom bland annat om felaktig övningskörning, för lite undervisningstid och dålig säkerhet. Utbildningen saknade också flera pedagogiska moment, följde inte undervisningsplanen och bedrevs i utkylda, bullriga lokaler. JG

Ännu en film om trafiklärare Under senare år det kommit flera filmer där trafiklärare har en framträdande roll. Det började troligen med filmen ”Borat”, där den amerikanske trafikläraren Mike Psenicska blev utsatt för den fiktive kazakiske reportern Borats (spelad av Sascha Baron Cohen) spratt. Psenicska var en av få personer i filmen som undkom med hedern i behåll. Det fortsatte med brittiska ”Happy Go Lucky” och svenska ”Apan”.

annat handlar om en medelålders trafiklärare med en psykiskt instabil son. Här finns också den unga, nervösa körkortseleven, spelad av Marina Nyström, som är ett oprövat kort i filmsammanhang. Happy End kryllar annars av erfarna och kända svenska skå­de­ spelare i ledande roller: Ann Petrén, Johan Widerberg, Peter Andersson, Gustaf Skars­ gård och Daniel Dencik (mest känd från tvdramat om Lasermannen).

Nu kommer filmen Happy End som bland

Regissör är den prisbelönte Björn Runge

som väl är mest känd för den tvåfaldigt guldbaggebelönade ”Om jag vänder mig om”, från 2003. Den filmen handlade i mångt och mycket om brustna relationer, medan Happy End är en berättelse om hur människor, som egentligen saknar koppling till varandra, flätas samman. Denna gång gör Björn Runge film tillsammans med den danske manusförfattaren Kim Fupz Aakeson. JG

i förbifarten Mitt i Trafiken • Nr 3 2010 29

§

Dömd förarprövare överklagar hovrättsdom Den förarprövare i Västsverige som tog emot pengar för att utfärda körkort har överklagat hovrättens dom på ett och ett halvt års fängelse till högsta domstolen, HD. Transportstyrelsen avvaktar HD:s beslut hu­ruvida man tänker ta upp ärendet eller inte, men har ändå inlett arbetet med att få tag på de personer som köpt sig sina körkort.

T

ingsrättens domar kom i slutet av förra året. Alla parter, utom en person som friades helt, överklagade: Statsåklagare Nils-Eric Schultz på riksenheten för korruption ville se skärpta påföljder medan de åtalade ville ha mildare straff eller frias helt och hållet.

I juni i år fällde hovrätten sitt avgörande efter att ha tagit del av samma bevisning som tingsrätten. Hovrätten konstaterade att den åtalade förarprövaren gav intryck av att vilja tona ner sin egen och övrigas skuld samt om­ fattningen av mutaffärerna. Hon uppgav att hon inte var helt säker på hur många personer som hon sålt körkort till. Hovrätten menade att det är bevisat att minst 25 elever mutat sig till sina körkort till en sammanlagd summa av 168 000 kronor. Denna summa anses därför den åtalade inspektören vara skyldig staten. Det innebär en sänkning med 24 000 kronor jämfört med tingsrättens dom, som ansåg det bevisat att minst 34 elever köpt sig sina körkort. För en av de andra åtalade, en 55åring, sänkte hovrätten fängelsestraffet från tio månader till åtta. För två andra åtalade slogs tingsrättens domar om ett års respektive sex månaders fängelse fast.

30 Mitt i Trafiken • Nr 3 2010

Efter hovrättens dom på ett och ett halvt års fängelse valde förarprövaren att överklaga till högsta domstolen. Den ska i höst ta ställning till om ärendet ska prövas i denna högsta instans eller inte. På Transportstyrelsen befinner sig ärendet därför i något av ett vakuum just nu. – Vi måste avvakta högsta domstolens be­ slut, förklarar Solweig HöögPersson, tidigare chef för trafikenheten på länsstyrelsen i Västra Götaland, nu tjänsteman med ansvar för samma frågor på Tran­sport­styrelsen. För det första om en prövning kommer att ske eller inte, för det andra vilket resultat en eventuell prövning får. Men polisens förundersökning på drygt 700 sidor finns nu på myndigheten. – Med hjälp av den hoppas vi få fram namn och personnummer på de personer som mutat till sig sina körkort. Om HD går på samma linje som hovrätten kommer vi att skicka ut förelägganden om nya uppkörningar för de här personerna. Skulle körkortsinnehavarna ifråga strun­­ta i dessa förelägganden kommer deras körkort att återkallas. – Detta är den möjlighet vi har att komma åt de här personerna.

Att bara ta ifrån någon ett körkort utan vidare går inte eftersom förvaltningslagen föreskriver att ett beslut som en myndighet fattat inte kan rivas upp till den enskildes nackdel. – Men vi har lagstöd för att pröva deras körkortsinnehav om vi misstänker att det kan vara befogat från trafiksäkerhetssynpunkt, säger Solweig HöögPersson. Av såväl tingsrättens som hovrättens do­mar framgår att många av de som kört upp sannolikt inte skulle ha blivit godkända av andra trafikinspektörer. Ett exempel är den person som underkändes vid sin tolfte uppkörning (av en förarprövare som ansåg att den här personen behövde åtskilliga lektioner till för att fungera i trafiken) men godkändes av den nu dömda trafikinspektören en kort tid senare. I samband med att misstankarna mot henne tog fart lät Vägverket dessutom bevaka henne i arbetet med hjälp av ett säkerhetsbolag. Det framgick då att provtiden i vissa fall var 10 minuter mot normala 45 minuter. Moment som enligt re­gelverket var obligatoriska genomfördes inte heller.

Catarina Gisby

Medlemssidor – Sveriges Trafikskolors Riksförbund Trafiklärarutbildning

Bakvagnen

Samarbete mot inbrott

Yrkeshögskola lockar nya utbildare – och får gamla att tveka I januari i år drog de första sju trafiklärarutbildningarna i yrkeshögskolan igång. Idel gamla bekanta från utbildningen på komvuxnivå hade fått tillstånd att starta. Denna höst var utbildningsanordnarna tio och nu börjar det nya med yrkeshögskolan att märkas så smått. Hela16 utbildare hade ansökt, varav en ville utbilda tunga trafiklärare. Tio fick ja, och bland dem fanns en helt ny aktör ( YA Fri AB i Falun), en som utbildat i kommunal regi tidigare, men nu valde att starta på egen hand (Stockholms Trafiklärarutbildning, som drivs av Jeanette Jedbäck) och en kommun som valt att lägga över trafiklärarutbildningen i ett bolag (Nybro Brunn AB).

Nyheter

Det nya med yrkeshögskolan är att utbildarna måste ansöka i princip varje år om att få fortsätta som yrkeshögskola, eftersom de får tillstånd till högst två utbildningsomgångar i taget. Nytt är också att arbetslivet, som ska anställa de nyutbildade, har fått ett betydligt större inflytande och att efterfrågan på arbetskraft avgör hur många utbildningsplatser det blir. I ansökningsomgången denna höst (sista ansökningsdag 15 september och utbildningarna kan starta tidigast hösten 2011) var det totalt åtta som ville utbilda trafiklärare. En sökte för tunga trafiklärare. Av de övriga sju är en ny (PPS Power Planning System AB). Sex har utbildat tidigare (Klippan, Lerum, Karlsborg, Upplands Bro, Vännäs och Örebro). Fyra av de nu aktiva utbildarna ansökte inte, nämligen Nybro, Stockholms Trafiklärarutbildning, Väs­terås och YA.

Guld värd

Berit fick förtjänsttecken i guld Justitieminister Beatrice Ask vid sitt besök på trafikskolan. Här omgiven av Nadja och Åke Geidenstam. Foto: Mikael Onegård Saweståhl

Övningskörning håller tjuven borta Tyresö trafikskola har fått ner ­antalet inbrott i kommunen ­genom att spana efter tjuvar under övningskörning i bostadsområden. Det är två år sedan Tyresö trafikskola inledde samarbetet med polis och kommun mot bostadsinbrott. När ett område drabbas av stölder och inbrott mejlar kommunen till trafikskolan, som ser till att övningsköra på de gatorna. För att avskräcka sätter kommunen också upp stora skyltar i området, där övervakningen beskrivs. Inbrotten i Tyresö minskade med tio procent 2008 och närmare 30 procent 2009. Under samma tid har inbrotten i övriga Stockholm ökat med nästan 60 procent.

I förra numret av Mitt i Trafiken presenterade vi trafiklärare som fått ta emot förtjänsttecken i guld under STR:s riksmöte i Kalmar. Olyckligtvis föll ett av namnen bort. Under kuppartade former fick STR:s ordförande Berit Johansson ta emot ett förtjänstecken i guld. Hon hade inte fått veta något i förväg och såg glatt tagen ut när hon kallades fram och fick höra motiveringen. Berit Johansson, Köping, har varit verksam i branschen i 20 år som trafiklärare, utbildningsledare och företagare. Från 2005 har hon även varit STR:s förbundsordförande. Enligt motiveringen är Berit ”en 'bonnatös' med båda fötterna på jorden, mycket skinn på näsan och ett stort, varmt hjärta. Detta har visat sig vara utomordentligt bra egenskaper vid kontakter med media men inte minst vid kontakter med politiker. Berit har inte glömt sin lilla förening som hon en gång var verksam i utan har en god kontakt på ett personligt plan och är aldrig sen att räcka ut en hjälpande hand”.

Per-Åke Eklund

välkänd för alla förarutbildare i norra Sverige, ­begravdes i Röbäcks kapell utanför Umeå den 3 september. I 25 år drev och utvecklade Per-Åke ­trafikövningsplatsen i Hörnefors tillsammans med sin ­familj. I januari sålde han till STR och överlämnade nycklarna till anläggningen vid en högtidlig ceremoni. I två år till skulle han stanna, men cancern fick övertaget och Per-Åke tvingades släppa greppet.

Mitt i Trafiken • Nr 3 2010 31

Returadress: Sveriges Trafikskolors Riksförbund Järvgatan 4 261 44 Landskrona

B-porto betalt

Kund nr: 201982100

Runt hörnet ­

När ”goda” råd är gratis När man googlar ordet körkort får man mer än fem miljoner träffar. Transportstyrelsen toppar listan, Körkortonline är god tvåa och på tredje plats ligger Körkortsportalen. STR:s hemsida poppar upp på nionde plats.

N

x x x Hejsan. Någon gång ska ju vara första gången man kör bil. Är det svårt att komma iväg? Jag är nu 15. Och sugen på att köra.

x

ågra av de här hemsidorna har diskussionsforum och debatten där är öppen och sansad. Reflektionerna är ofta sådana som alla myndigheter inom trafiksäkerhetsområdet efterlyser. Dock kunde man få prova på att krocka i typ 7 km/h. Efter att första tjejen provat ville ingen av oss andra göra, det var en skaplig smäll och redan när man bara åkte i 7 km/h! Tänk då att krocka i 90 km/h! Men de som i cyberrymden söker svar på sina körkortsfrågor hamnar inte alltid på de hemsidor där det finns relevant och aktuell information. Överallt där ett diskussionsforum finns verkar frågan dyka upp, förr eller senare.

Svaren låter inte vänta på sig och tipsen är många. En del någorlunda rimliga, and­ ra rena mardrömmen. Eller är följande svar ett skämt? Jag skulle vilja rekommendera att ni ger er ut på motorvägen det första ni gör. Omkörningar av långtradare är bra att starta med. Blygsamhet må vara en dygd, men inte här. En av ungdomarna slår fast: Rätt lätt att köra bil, har kunnat sen ja va 12-13 år Nästa hakar på och visar dessutom sin ärliga sida: Det är ganska simpelt egentligen, det svåra är väl att köra lagligt...

En snabbtitt på måfå bland några diskussionsforum med unga användare visar en informationsdjungel där ingen gps i världen kan hjälpa en människa att hitta rätt. Hamsterpaj är en hemsida för ungdomar mellan 13 och 18 år. Den har drygt 32 000 medlemmar. Hur man ska bära sig åt för att lära sig att köra bil är ett av ämnena som diskuteras. Hejsan. Någon gång ska ju vara första gången man kör bil. Är det svårt att komma iväg? Jag är nu 15. Och sugen på att köra. Så jag ska fråga min fader nån kväll om jag får köra uppe hos min farfar/parkering ikväll eller imorgon.

Råden rörande trafikskolor går ofta ut på att den körkortsugne kan uppsöka en trafikskola precis före uppkörning. Ty att gå på trafikskola är bortkastade pengar – en åsikt som gärna utlöser skrytkommentarer om hur få lektioner som behövdes för att vederbörande skulle klara uppkörningen. Aldrig har väl Kör som en kärring, den utskällda STR-kampanjen, känts mer rätt än efter någon timme ute på unga människors chatsidor. Med reservation för att könet bakom signaturerna inte alltid är känt, kan man snart konstatera att många unga män är övertygade om sin gudabenådade förmåga att ratta en bil.

32 Mitt i Trafiken • Nr 3 2010

Det är ganska simpelt egentligen, det svåra är väl att köra lagligt ...

Mitt stora problem (allt annat är också problem) är dragläget.

På Bukefalos, en hemsida för hästintresserade och således mest besökt av flickor och kvinnor, är tonläget annorlunda. En av besökarna skriver att hon är rädd att köra bil och ber om råd. Jag är en usel bilförare, jag är medveten om det. Men hur ska jag göra? Jag tycker det är jobbigt att utsätta mig (o andra?) för mitt körande men jag måste ju öva? Mitt stora problem (allt annat är också problem) är dragläget. De som svarar på detta nödrop ger tröst och råd. Kör ut i skogen och öva start, stopp och dragläge/start i backe. Eller på en avlägsen parkeringsplats om man inte har några bra skogsvägar. Eller: Sitt o lek på en parkering – tidig söndag är det väldigt lite folk ute. Kolla hur bilen beter sig när du bara tar upp koppling sakta, med eller utan hjälpgas. Det är annars ont om insikt ute på forumen. Föraktet för körkortsutbildning och frånvaron av kunskap rörande trafiksäkerhet dominerar. Tonåringen hemma, som övningskör för fullt, lugnar mig med att säga att ingen tar väl ”experterna” på nätet på allvar. Vi får hoppas han har rätt, för annars är goda råd dyra. Vera Frankova