STR 70 år

Sveriges Trafikskolors Riksfรถrbund

Jubileumsskrift

Välkommen till STR:s riksmöte och tillika 70-årsjubileum den 29-30 maj, 2009 1939 bildades Sveriges Bilskolors Riksförbund vilket sedermera blev Sveriges Trafikskolors Riksförbund och 2009 fyller förbundet således 70 år, vilket firas med sedvanlig pompa och ståt i Stockholm.

Genom historien har den svenska förarutbild­ ningen präglats av målmedvetna pedagogers strävan att sprida kunskap och bidraga till ett säkert och väl fungerande transportsystem i Sverige. Människan har alltid varit i centrum för STR och ambitionerna att ge varje enskild individ den bästa utbildningen har varit, och kommer att förbli, den starkaste ledstjärnan för arbetet. Tron på att det genom kunskap och atti­ tydpåverkan går att hjälpa människan att klara sig bra genom sin trafikantkarriär har alltid varit stark och okuvlig.

Tekniska lösningar kan sällan fullt ut kompen­ sera för okunskap, felaktig attityd och därmed felaktigt handlande hos den enskilda individen.

Vi upplever idag att det finns en stor samstäm­ mighet kring vad som ska göras: att vi ska foku­ sera på människan i trafiken och söka metoder för att påverka individen såväl emotionellt som förnuftsmässigt, och därmed hennes beteende i trafiken. 10 år med EcoDriving och drygt 60 000 utbildade yrkeschaufförer har lärt oss att det inte räcker med att lära ut hur något ska göras, eleven måste känna en tydlig motivation varför det ska göras för att inlärningen ska bli bestående.

STR har generellt haft höga ambitioner men ibland har tiden inte varit mogen för idéer­ na. STR har dock inte resignerat utan kämpat vidare, tagit egna initiativ och visat vägen, sökt allianser och byggt broar. Precis som i trafiken

nås framgång genom samarbete. Genom histo­ rien har STR även varit en fri och obunden röst i debatten och organisationen har aldrig tvekat att ta ställning i frågor. ”Om man inte känner till det förflutna, förstår man inte nutiden och då är man inte lämpad att forma framtiden” (Simone Weil). STR söker vår­ da sin historia och har ambitionen att vara med och forma förarutbildningens framtid. Vi har i denna skrift haft målsättningen att på ett över­ skådligt och kortfattat sätt sammanfatta STR:s första 70 år som organisation. Såväl det som varit bra, som det som varit mindre bra. Inne­ hållet är främst hämtat från olika skrifter av tidi­ gare ordförandens sammanfattningar av sina res­ pektive mandatperioder (Bernt Goetze, Sigvard Lindberg och Lars Gustavsson).

STR inbjuder till diskussioner över gränserna­ och riksmötet gästas som vanligt av politiker, myndighetspersoner, internationella kollegor­ och kollegor från trafiksäkerhetsområdet i Sverige. Samverkan och dialog är nödvändig då transportsystemet står inför stora utmaningar under de kommande åren, främst när det gäl­ ler miljö och hälsa. Årets riksmöte innehåller dessutom viktiga frågor för branschens framtid.

Alla medlemmar har varit med och beslutat om förbundets inriktning och strategi och 2009 är det dags för uppföljning av de krav medlem­ marna beslutat ska gälla för alla, bl a alkolås i övningsfordon.

Vi önskar Dig en trevlig läsning och ett full­ matat riksmöte där Du kan njuta av en vacker huvudstad, många berikande aktiviteter, intres­ santa föredrag och spännande förhandlingar.

Landskrona den 28 april, 2009 Med vänlig hälsning SVERIGES TRAFIKSKOLORS RIKSFÖRBUND

Berit Johansson Förbundsordförande

Christer Wickman VD 1

1900-1929 Under början av 1900-talet kommer Einstein på relativitetsteorin, Volvo introducerar sin första serietillverkade bil ÖV4, Sovjetunionen bildas och depressionen slår till i slutet av det glada 20-talet...

er

chaufför avlägg Sveriges första kvinnliga körprovet 1904.

Deltagare i kurs på Autotekniska Sko lan i Stockholm i oktober 1911.

Körkort, kompeten sbevis 1913. Kom petensbeviset var i bruk 1907-191 6. Bilden kommer från Vägverkets museum i Bo rlänge.

17-1923. var i bruk 19 en yp T .

23 19 m i Borlänge.

Körkort från verkets museu äg V ån fr er Bilden komm

Körkort, kompetensbevis

1907.

A

llt måste börja någonstans. Och STR kanske kan sägas ha sin början i den första automobilen, som kom 1862.

Den gryende motorismen möttes dock med skepsis och från vissa håll även krav på förbud, bl a sade en talare i Sveriges riksdag: ”Man må ha vilken uppfattning som helst om automobiler, men så mycket är obestridligt, att i vårt land komma de att verka hämmande på körtrafiken.

Jag ska be om att få berätta hursom en person i Kristinehamn köpte en automobil och första gång de voro ute och körde mötte de en häst, och när denne fick se automobilen på långt avstånd föll den ned och vart död med detsamma.”

Men motorismen gick inte att stoppa och med den kom kraven. Det första körkortet i Sverige utfärdades 1902. 1906 skrevs Sveriges första för­

ordning om automobiltrafik, med bestämmelser om att endast den med bevis utfärdat av besikt­ ningsman fick köra automobil.

Detta år startade också den första bilskolan i Sverige. Lite senare kom den äldsta kända läro­ boken, ”Instruktionsbok för automobilförare och montörer samt chaufförskola”, författad av Erik Lundvik, en pionjär inom motorismen. 1913 kom T-forden, automobilen som tillverkades på löpande band och som blev var mans egendom.

Kraven skärptes än mer 1916, men regler om förar­prov saknades ännu.

Krav på körkort för att köra bil infördes 1917.

1920 kom instruktioner om att föraren skulle genom­gå såväl ett teoretiskt som ett praktiskt prov. ”Att köra automobil är en viss konst, som måste övas praktiskt och icke kan läras genom aldrig så noggranna instruktioner.”

3

1930-1939 Hitler kommer till makten, New deal häver depressionen i USA och får hjulen i bl a bilindustrin att börja snurra, världen rustar...

Bilskolechefen Bertil Gustafsson, Nässjö, bildade följande lokalföreningar: Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Skaraborg, Halland, Västmanland, Östergötland, Örebro och Södermanland samt är initiativtagare till Sveriges Bilskolors Riksförbund.

Deltagare vid SBR:s första sammankomst hos KAK i Stockholm 1939.

bruk 26. Typen var i Körkort från 19 Vägån fr en kommer 1926-1936. Bild e. i Borläng verkets museum

Sveriges Bilskolors Riksförbunds första kongress 1939. Man hade redan hunnit skaffa både skärmmössor och standar!

SBR:s första styrelse 1939.

P

å 30-talet började det krävas att förarutbildningen organiserades. 1931 in­ fördes trafikkortet, som gällde även utanför det län där beviset utfärdades.

Och så fortsatte det, men än var det mycket som fattades. 1926 öppnade Bertil Gustafsson, Nässjö,­bilskola i Eksjö.

Gustafsson fann vid detta att bilförarutbild­ ningen bedrevs planlöst, han önskade bättre utbildning, och började utarbeta läroplaner och skriva läroböcker. Han samlade bilskolelärare till sammankomster och de insåg de krav som motorismen­ställde.

Han bildade bilskoleföreningar i följande län: Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Skaraborg,

Halland,­ Västmanland, Östergötland, Örebro och Södermanland.

Vidare engagerade han andra att starta bilskole­ föreningar. Den troligen första lokalföreningen bildades i Norrbotten 1934. Gustafsson intres­ serade föreningarna i sin tanke att bilda ett riks­ förbund för bilskolorna.

Den 28 april 1938 vid ett möte i Nässjö kon­ staterades att planerna var ”djärva, vidlyftiga och kostsamma, men icke orealiserbara”.

1939 bildades SBR (senare STR) Den 21-22 januari 1939 hölls så det första mötet­i Stockholm, och SBR, Sveriges Bilskolors Riksförbund, var ett faktum.

5

1940-1949

Under 40-talet upplever världen ett andra världskrig, staten Israel bildas i Palestina, den första Porschen ser världens ljus och Sveriges Bilskolors Riksförbund, SBR, börjar anordna kurser för blivande bilinstruktörer.

Volvo med gengasaggregat.

Styrelsefoto.

Trafikmöte i Göteborg 16 oktober 1946.

1944. Albin Johansson var en av de få som övningskörde med gengas.

Kongressdel tagare vid be sök på Opera 10-års jubile n när SBR fi um 1949. rar

Teoriundervisning i Västerås 1946.

förskola”.

Bilar från “Köpings Chauf

Körkort från 1947. Typen var i bruk 1937 till början av 1970-talet. Bilden kommer från Vägverkets museum i Borlänge.

K

rigsutbrottet innebar ett par tuffa år för landets bilskolor. Ransone­ ring av bensin och oljor och kraftigt minskat kundunderlag innebar att skolorna tvingades köra på sparlåga, eller när­ mare bestämt på gengas, vilket under krigsåren kom att ersätta bensinen. De skolor som drevs på heltid, kunde söka dispens för att få driva sin verksamhet trots ransoneringen av drivmedel.

Bilkörning på söndagar förbjöds. Årsavgiften till SBR uppgick till 10 kr per förening och 5 kr per skola. Förbundets första stad­ gar antogs 1940: ”Förbundet har till ändamål att genom samman­ slutning av alla inom riket verksamma bilskole­ föreningar verka för en, ur trafiksäkerhetssyn­ punkt betryggande och effektiv utbildning av motorfordonsförare, att genom samarbete med myndigheterna verka för stiftandet av sådana la­ gar och förordningar att detta möjliggör yrkets bedrivande som näring samt att verka för trafik­ kulturens höjande”.

Standarden på bilskolorna var mycket ojämn och förbundet verkade för att höja denna vilket endast kunde ske genom utbildning av bilskolor­ nas personal. Kurser arrangerades över hela lan­ det. Under loppet av ett par år utkom tre olika trafikläromedel. Även detta var ett pionjärarbete då författarna själva fick utveckla sina lärometo­ der från grunden.

Efter krigsslutet kom branschen att möta ett uppdämt utbildningsbehov i övergången från krigsindustri till återuppbyggandet av efterkrigsEuropa. Volvo PV444 blev till det facila priset à 5 400 riksdaler den första bensindrivna utbild­ ningsbilen och den kom att ersätta gengasbilen.

Antalet bilskolor minskade kraftigt från 4 500 till ca 600 st samtidigt som elevantalet ökade kraftigt och de flesta skolorna, varav 90 % var anslutna till SBR, körde från tidig morgon till sen kväll. Hälften av eleverna var 40-65 år. En enkel tvårumslägenhet på Kammakargatan i Stock­ holm kom att utgöra förbundets första kansli och arbetsbelastningen var även där stor.

Dock drogs motorismen med stora problem efter kriget: vägarnas skick var undermåligt, bilarnas kvalitet var dålig beroende på import­ restriktioner, brist på reservdelar och höga servi­ cekostnader, samt icke att förglömma, ”...kvalite­ ten på förarna” efter det långa uppehållet under krigsåren.

1947 bildades Nordisk Bilskole Union, NBU, på en konferens i Södertälje med Norge, Danmark­, Finland och Sverige. Stadgar antogs. Senare änd­ rades namnet till Nordisk Trafikskole Union, NTU, och Island valdes in och välkomnades i samarbetet.

7

1950-1959 Under 50-talet upptäcker forskare strukturen på DNA, arvsmassan, hos allt levande, Michelin utvecklar radialdäcket och SBR får sin egen tidning ”Bilskolan”.

Volvo PV, 50-talets vanligaste övningsbil.

Vagnparken vid Gävle Trafikskola.

Lektionssal på 1950-talet.

Förbundsordförande Harry Jansson och ombudsman Eric Karlsson i Tällberg.

SBR:s kongress Inbjudan och program för i Borås.

3 lördagen den 30 maj 195

Gruppfotografi till bords, Östergötlands Bilskolors Förenings 20-års jubileum 29/11 1958.

SBR:s kursgård under 1950och 1960-talet.

Gruppfotografi av 1950-års styrelse och revisorer.

1:a numre ta ”Bilskola v tidningen n”.

Fortbildningskurs för instruktörer år 1952 i Västerås.

Tylösandsseminariet, 1958 – ett samarbetsprojekt mellan MHF och SBR.

U

nder 1952 gav SBR ut boken ”Vä­ gen till körkortet”, vilken kom att användas under resten av 50-talet.

Kursverksamheten ökade och re­ dan på 50-talet letade SBR i bl a Dalarna efter en kursgård på vilken man kunde arrangera kurser i egen regi.

1954 bildades Trafikskolematerial AB som ett helägt dotterbolag till den ideella branschföreningen SBR. Verksamheten var som namnet vi­ sar helt inriktat på trafikläromedel.

1955 sa svenska folket för andra gången nej till övergång till högertrafik i en folkomröstning.

En grupplivsförsäkring och ett stilleståndsav­ tal tecknades, den första valberedningen tillsattes och SBR:s första tidning Bilskolan gavs ut 1957.

1958 tecknades avtal med Svenska Tranport­ arbetareförbundet, avseende bilinstruktörer i hela landet, samt lokala avtal med HTF i Stockholm.

En kampanj för att ta körkort under vintertid genom­fördes: ”vintertid - bästa körkortstid”.

Cirka 1958 infördes också ett specifikt körkort för traktor, vilket innebar att många lantbrukare

vände sig till trafikskolorna för att skaffa denna behörighet.

Värmlänningen Harry Jansson var SBR:s ord­ förande under åren 1950 till 1963 och under perioden­ höjdes statusen generellt för bilskolor­ na och samarbetet med andra intressenter inom trafiksäkerhetsområdet fungerade allt bättre.

Reflexbrickan uppfanns och varningstriangeln blev obligatorisk. I takt med ökad mobilitet öka­ de även kraven på information och 1956 började ”Sveriges bilradio” att sändas.

Statens pris- och kartellnämnd gjorde en om­ fattande undersökning av trafikskolebranschen och 1958 var t ex kostnadsfördelningen enligt följande: ägarens lön och vinst lön till anställda fordon lokal och övriga kostnader

30 % 28% 28 % 14 %

Utbildningskostnaden ökade med 26 % mel­ lan 1958 och 1965 pga ökat antal lektioner och prishöjningar.

9

1960-1969

Under 60-talet blir USA:s president John F Kennedy mördad, Apollo 11 landar på månen och Sverige går över till högertrafik. Sveriges Bilskolors Riksförund blir Sveriges Trafikskolors Riksförbund.

Volvo Amazon, 60-talets vanligaste övningsbil.

Så här såg det ut den 3 september 1967 då Sverige fick högertrafik, militärpolis hjälpte till med trafikdirigering.

H, då 1967, Dagen 3 september rtrafik. över till höge Sverige gick

Styrelsemöte i STR, högeromläggningsåret 1967.

Instruktörer vid NTF:s och SBR:s kurs i landsvägskörning i Strängnäs 1964.

knöt ur man i h r e v ö Skiss praktik ori och 6. ihop te 96 ingen 1 utbildn

Inbjudan till SBR:s 25-årsjubileum.

Vid slutet av 60-talet hade STR kampanj för att få folk att ta körkort på vintern.

sjön i Östersund 1968.

Halkkörningskurs på Mo

Karl Erik Åberg, Erik Carlsson och Harry Jansson på SBR:s 25-årsjubileum.

I

takt med att bilismen ökade, växte beho­ ven av körkort och trafikskolebranschen upplevde under 60-talet ett uppsving tack vare god konjunktur och nya kundgrupper (t ex hemmafruar) som skulle ta körkort.

1960 föreslog SBR att en behovsprövning för trafikskoleetablering skulle införas. SBR var dock en aning splittrat i frågan. Kärnfrågan i debatt­ en var huruvida en behovsprövning skulle inne­ bära bättre eller sämre kvalitet i utbildningen. De som var tveksamma till förslaget menade att det skulle hämma konkurrensen, och förespråkarna menade att det var just konkurrensen som i sin förlängning hämmade utbildningskvaliteten.

En annan konsekvens av den ökande bilis­ men, är tyvärr att även dödsolyckorna i trafiken ökade från ca 600 till nära 1 000 personer per år i slutet av 60-talet. Den genomsnittlige eleven behövde 34 lektioner och medelåldern var 26 år.

En halvtimmes körlektion kostade i snitt ca 10 kronor och utbildningstiden var generellt betyd­ ligt längre i storstäderna än på övriga orter, och därmed blev även kostnaden högre: från 450 kr på mindre ort till 800 kr i storstad för kvinnliga elever och ca 150-200 kr lägre för män. Kostna­ den för ett körkort motsvarade ungefär lite drygt hälften av en genomsnittlig månadslön vid den här tiden.

156 000 prov genomfördes och 95 % av elev­ erna utbildades på trafikskola. Årsomsättningen inom trafikskolebranschen totalt uppgick till 54 miljoner kronor och genomsnittsintäkten var 74 000 kronor. Antalet övningsbilar per trafik­ skoleföretag var 2,8.

1963 valdes Karl-Erik Åberg till förbundsord­ förande och under hans mandatperiod skedde två stora förändringar för svensk förarutbild­ ning: högertrafikomläggningen 3/9, 1967 och UTB-66, en genomgripande reformering av fö­ rarutbildningen vilken bl a innebar en större in­ tegrering mellan teori och praktik. Den föregicks

av en stor körkortsutredning och sedermera en proposition till riksdagen, vilken bl a omfattade förändringar av såväl prov som utbildning. ”Målet för förarutbildningen är att ge den ny­ blivne föraren tillräckliga förutsättningar i form av kunskaper, färdighet och attityder så att han ur trafiksäkerhetssynpunkt ges optimala möjligheter att möta de krav som trafiken ställer...” Föraren kom successivt alltmer att sättas i fokus.

Det var i samband med detta som kursplanen kom att momentindelas och målsättas med hän­ visning till lagtext. Trafikläraren hade friheten att välja metod som passade respektive elev bäst.

Trafiklärar-utbildningen kom att omfatta tre de­ lar: den första förlades till gymnasieskola och omfattade tre veckor. Sedan följde en praktik­ period vid trafikskola à 30 till 60 veckor. Avslut­ ningen skedde 5 veckor på gymnasieskola. Även andra genomgripande förändringar gjordes: • •

•

•

•

Körskola ändrades formellt till Trafikskola.

Trafiksäkerhetsverket blev tillsynsmyndighet för trafikskolorna.

Personalbenämningarna ändrades från före- ståndare, lärare och instruktör till skolchef, utbildningsledare och trafiklärare.

En särskild utbildning beslutades för utbild- ningsledare och trafiklärare.

Skolöverstyrelsen blev utsedd till tillsyns- myndighet.

1964 infördes obligatorisk kontrollbesiktning.

1966 ändrade SBR namn till STR, Sveriges Trafik­skolors Riksförbund, för att markera att nu var fokus förskjutet från bilen till trafiken.

Förbundet bytte lokal till S:t Eriksgatan 14 och anställde sin första VD, Rune Andreasson, och förbundets servicebolag bytte namn till Trafik­ skolornas Serviceaktiebolag.

11

1970-1979 Under 70-talet upplever världen en oljekris när arabstaterna skär ned oljeleveranserna, små och bränsleeffektiva bilar blir alltmer populära och STR fyller 40 år – kungen närvarar.

Volvo 244, 70-talets vanligaste övningsbil till mitten av decenniet då VW Golf tog över.

Presidiet vid årsmötet i Sundsvall. Bernt Goetze, Herbert Samuelsson och Rune Andreasson.

ari Notis från janu landsnytt.

1970, troligen

från Sörm-

1975 blev det krav på halkkörning för att få körkort. Samma år blev det lag om användning av bilbälte i framsätet.

1971 fastställdes ny kursplan och nytt förarprov för motorcykel där man bl a införde speciella manöverprov. Den 1 maj 1975 blir det lag på att använda hjälm för motorcykel. 1976 infördes särskilt förarprov för att få tillstånd att framföra motorcykel.

Fortbildningskurs i landsvägskörning i Anderstorp.

1979 STR fyller 40 år. Jubileumskongressen i Stockholms Konserthus öppnas av Hans Majestät Konungen och statsrådet Anitha Bondestam håller anförande.

Bjarne Grahn hälsar HKH Prins Bertil välkommen till STR:s kongress i Göteborg 1975. HKH Prins Bertil invigningstalade vid STR:s kongress i Göteborg. Bland annat talade han om att alla i kungafamiljen tagit körkort i en STR-skola.

Första gången STR-delegater samlades till fullmäktige vid årsmöte 1970 i Sundsvall.

!

Äntligen mindre än 1000 döda!

1979 var året då dödstalet i trafiken sjönk under 1000. Under exakt 20 år, 1959-1979, hade antalet trafikoffer varje år överstigit denna siffra.

1975. En d oku av vad som mentation bl a hände med de före ståndare so m inte blev g odkä utbildningsl nda som edare, utan degraderad es till lärare .

Författare v ar Bertil Flodén Soll efteå.

P

å slutet av 60-talet beslutades om en genomgripande förändring av trafik­ skolebranschen vilket bl a innebar att utbildningsledarbefattningen infördes.

Under 70-talets första del dominerades dag­ ordningen för trafikskolebranschen av de över­ gångsregler som brukades och som innebar att de föreståndare som önskade bli utbildnings­ ledare, skulle gå en av TSV arrangerad kurs à fyra veckor före den 1 januari 1975 och få godkänt betyg. STR reagerade starkt och menade bl a att förslaget var orättvist då samhället borde bekosta utbildningen för alla blivande utbildningsledare, d v s även de egna företagarna som inte erhöll något statligt utbildningsbidrag enligt TSV:s upplägg.

Efter påtryckningar från STR, vilket bl a inne­ bar att frågan uppmärksammades i media och att skrivelser sändes till statminister Olof Palme, reviderades kraven och blev något mer fördel­ aktiga för STR:s medlemmar: kurskostnaden sänktes, kursen arrangerades på fler orter än vad som först hade planerats, vissa dispenser tillkom etc. Dessutom infördes krav på att alla trafiklärare skulle hålla teorilektioner. Sammantaget var förändringarna tuffa för många i branschen och drygt 100 av trafikskoleägarna tvingades lämna sitt yrke eller sälja sin skola och bli trafiklä­ rare och 600 trafiklärare lämnade sitt yrke under införande-perioden vilken pågick under större delen av 70-talet.

Den avgående generaldirektören för TSV, Lars Skiöld, lämnade 1972 ett radikalt utredningsför­ slag med följande huvudpunkter: • • • •

Samtliga trafikskolor förstatligas.

Utbildningen blir avgiftsfri.

Privatutbildning förbjuds.

Provet ersätts av kontinuerliga bedömningar av läraren.

Detta förslag bemöttes av STR som menade att det inte låg inom TSV:s mandat att driva nä­ ringspolitiska frågor. Förslaget blev inte genom­ fört och i Trafiksäkerhetsutredningen några år senare avfärdades det av bl a statsfinansiella skäl.

Förbundsordförande Bernt Goetze (1969-1975) kritiserade i skarpa ordalag trafikskolornas orätt­ visa konkurrenssituation gentemot den oreg­ lerade privatutbildningen. Dåvarande kommu­ nikationsministern svarade i riksdagen att man ”... inte kunde undanröja den med hänsyn till de besvär och de kostnader som då skulle uppstå för glesbygdens befolkning”. I praktiken var det dock i storstäderna som privatutbildningen förekom.

1974 framförde STR sin uppfattning om fram­ tidens förarutbildning: •

• •

• •

•

Grundläggande trafikutbildning bör ingå i det allmänna skolväsendet.

Behovskontroll av trafikutbildningsanstalter.

Obligatorisk övning i körning i vinterväglag: ”halkkörning”.

Utbildaren ges examinationsrätt.

Samhället bör stå för del av utbildningskostnaden.

Privatutbildning bör upphöra.

1973 ändrades STR:s logotyp till den nuvaran­ de fyrkantiga logotypen. STR:s grundare Bertil­ Gustafsson avled vid en ålder av 75 år. H-C Ageman anställdes som kanslichef och den för­ sta informationsbroschyren för 18-åringar gavs ut. Einar Lundgren tillträdde som förbundsord­ förande 1975 och satt till 1983. Under hans led­ ning avslutades den svåra och smärtsamma ut­ bildningsledarfrågan.

Under 70-talet vidareutvecklades mc-utbild­ ningen bl a med målsättningen att få en samord­ nad utbildning med prov. Totalt 1 200 kursdelta­ gare genomförde STR:s kurs. Antalet prov ökade kraftigt från drygt 6 000 till 25 000 under de sista åren på 70-talet och början av 80-talet.

13

1980-1989 Under 80-talet är det krig mellan Iran och Irak, Sveriges statsminister mördas, Björn och Bennys musikal Chess går för fulla hus i London och syntest införs på STR-skolorna.

VW Golf, 80-talets i särklass vanligaste övningsbil.

Första syntestkursen i januari 1982 i Solna.

sbacka.

llar bygget i Ed

styrelse ko STR:s förbunds

Lars Ellström, projektledare för ”Läromedel-90”.

En sann eldsjäl i förbundsarbetet.

Gillingebanans vagnpark 1987.

Pilotkurs i Tung Trafik vid Scania i Södertälje 1985.

Nästan alla trafikskolor skaffade sig en syntestapparat.

Bengt Lindqvist tittar in i apparaten.

Jämte står Lars Gustavsson.

Vid riksmötet våren 1983 i Västerås tilldelades departementsrådet Gösta Backman och direktör Knut Norström (båda Stockholm) STR:s förtjänstmärke i guld.

Den 1 juli 1981 blev det tillåtet att övningsköra på motorväg.

Halkbilen SKID-CAR, på vilken man minskar friktionen genom att hissa upp bilen från marken.

NTF och STR uppvaktar skolminister Göran Persson angående trafikantutbildningen.

Från vänster: Lennart Fogel - vd NTF, Sigvard Lindberg - förbundsordförande STR, Göran Persson.

Förslag till förändrad förarutbildning. Forskningsledaren Kåre Rumar konstaterar bl a att alla försök att förbättra svensk förarutbildning är dömda att misslyckas när eleverna kan reagera genom att övergå till privatutbildning.

Charmkurs i Bräcke 1986.

S

edan 1976 hade den borgerliga alliansen suttit i regeringsställning i olika konstel­ lationer. 1982 tog Socialdemokraterna åter makten.

En viktig händelse för trafikskolorna var att riksdagen beslöt att ersätta läkarintyget med ett syntest vilket kunde utföras på en trafikskola.

Dessutom beslutades om mopedregistrering, höjd åldersgräns vid privat övningskörning samt införande av C-behörighet. I övrigt var det inte mycket som blev resultatet av alla förslag i den sju år långa Trafiksäkerhetsutredningen då den i april 1982 till slut behandlades i riksdagen. För­ slaget om obligatorisk utbildningsstart i trafik­ skola blev således inte verklighet, i likhet med flera andra utredningsförslag under 60-, 70- och 80-talet.

Gillingebanan, vilken invigdes av kung Carl Gustaf år 1975, köptes av STR 1983 från ett kommunalägt bolag efter ett fullmäktigebeslut på vilket 20 föreningar röstade för och 9 emot.

Motivet var att det var bra för såväl eleverna som för STR om Gillinge drevs av STR. Den kanske mest drivande kraften bakom köpet av Gillinge var Georg Geidenstam, Tyresö. Eric Tvetmark blev dess första platschef och ersattes senare under 1984 av Haldo Jagenus. Efter övertagan­ det rustades fastigheterna upp, banorna byggdes ut, manövergården asfalterades etc. 1988 fanns totalt 24 halkbanor godkända av TSV. Gillinges omsättning var 7 miljoner kr med 14 anställda och 13 000 elever.

Under 1980-talet fortsatte branschens struk­ turomvandling och trafikskolorna blev allt min­ dre enheter.

1983 tillträdde Sigvard Lindberg, Sundsvall, som förbundsordförande.

1987 lämnades en utredning av fil dr Anders Englund i vilken det bl a föreslogs obligatorisk kurs i mörkerkörning, utökad halkutbildning, obligatorisk diagnostisk körning med trafiklä­ rare och fortbildning i stads- och landsvägs­ körning. Med detta som underlag fick TSV ett utredningsuppdrag av kommunikationsdeparte­

mentet vilket resulterade i bl a förslag till dubbel­ kommando vid privat övningskörning och prov, obliga­torisk teorikurs respektive mörkerkörning, utökad halkutbildning och provisoriskt körkort, men endast förslaget provisoriskt körkort god­ kändes av kommunikationsministern. Även trafiklärarutbildningen sattes under lupp och förändrades till att omfatta 20 veckors ut­ bildning samt tre veckors praktisk handledning i övningsbil av utbildningsledare. Påbyggnadskurs i trafikpsykologi och trafikpedagogik med akade­ miska poäng infördes också.

STR:s reklamationsnämnd hade lagts ned på 70-talet men återuppstod 1986 med motsvarande representation som gäller än idag; d v s lagfaren ordförande och representanter från tillsynsmyn­ dighet, konsumentorganisation och MHF. STR samarbetade i olika omgångar med TSV avse­ ende förändrat prov och integration mellan prov och utbildning.

1986 var också året då STR, i enlighet med ett gammalt kongressbeslut, förvärvade en egen kontors- och lagerfastighet à 550 m² i Edsbacka företagarby i norra Stockholm till köpeskillingen 5,2 miljoner kronor, varav 4,5 miljoner kronor lånefinansierades.

Statens Pris- och kartellnämnd gjorde återigen en stor kartläggning av trafikskolebranschen och bl a kunde konstateras att medianpriset för en 40-minuters körlektion varierade mellan 140-145 kr på olika orter, att det vid mättillfället fanns totalt 730 trafikskolor, varav 90 % anslutna till STR, att verksamheten totalt omsatte 600 miljo­ ner kronor, att det finns trafikskolor i 200 av 242 kommuner och att nästan hälften av alla trafik­ skoleägare tillträtt under 80-talet.

Under 1982 och 1985 var artonårskullarna stora; ca 124 000 per år vilket innebar ett bra kundunderlag. Trafikskolornas lönsamhetsgrad var starkt sammanknutet med nyttjandegraden av fordonen. Volvo 440 var en populär övnings­ bil under 80-talet.

1989 firade STR 50-års jubileum med middag i Stockholms Stadshus.

15

1990-1999 Under 90-talet återförenas Östoch Västtyskland, det är krig Persiska viken, datorn och internet etableras i världen och STR börjar jobba med kvalitets och miljöfrågor.

VW Golf behåller ställningen som den populäraste trafikskolebilen under 90-talet.

STR vidareutvecklar EcoDriving.

Södra Kalmar Läns trafiksk oleförening hälsar välkommen till 90-talet och riksmötet i Kalmar 1990.

undet. ny profil på förb STRung sätter on och ss er k, Maria And Jeanette Jedbäc a ny :s R m visar ST Nadja Geidensta profilkläder.

STR:s undersökning under 90-talet av övningskörningsolyckor lyfte problemet till ytan.

Teoriprovet datoriseras 1998.

Nollvisionen – mer svåruppnådd än vad riksdagen trodde när beslutet togs hösten 1997. Ines Uusmann var kommunikationsminister.

STR Hallands ordförande Ronny Bergman tar emot 1999 års aSTRakan-äpple av trafikutskottets ordförande Monica Öhman. Övriga aSTRakan-vinnare: Göteborgs Trafikskolors Förening 1997, STR-Västerbotten 1998.

1998 invigdes Gillinges säkerhetshall “Konsekvensen”. I centrum Gillinges platschef Haldo Jagenus, flankerad av Lars Gustavsson och Åke Geidenstam.

Lars Gustavsson tillträdde som ordförande 1995. alSTR-projektet leder fram till beslut i Visby 1997 om att STR skall arbeta fram ett kvalitetsledningssystem.

Stegvis förarutbildning sköts i sank av media 1999. Kvar blev enbart tankarna i huvudet på en utredare. 80 experter utredde Stefus. Projektledare var P-O Grummas Granström.

Vd H-C Ageman fyller 60 år 1996.

Här uppvaktad av Ethel Lindberg, Sundsvall.

Beslutet om moms på förarutbildning togs i riksdagen i december 1996. På åhörarplats var Gunlög Stjerna, Lars Gustavsson och H-C Ageman.

30 000 ungdomar protesterar mot momsen på förarutbildning den 6 november 1996. Protesten hjälpte dock föga. Momsen infördes den 1 januari 1997.

I

början av 90-talet togs ett nytt teoriprov i bruk. Provet omfattade fyra eller fem svarsalternativ där flera alternativ kunde vara rätt. Provet visade sig vara betydligt svå­ rare än det gamla och underkännandegraden ökade från 10-25 % till 30-50 % bland trafik­ skoleutbildade elever. Samtidigt ökade även när­ varon på trafikskolornas teorilektioner, vilket blev en välkommen bonuseffekt. Det till STR konkurrerande trafikläromedels-företaget TRU i Landskrona gav ut en serie provkataloger med samma upplägg som de nya provfrågorna. Dessa blev mycket populära och bidrog till att resultatet på trafikskolorna förbättrades. 1994 köpte STR TRU av ägaren Sven Lindh.

Trafiksäkerhetsverket lades ned och uppgick i Vägverket. 1991 infördes en ny kursplan vilken bl a innehöll nyheten ”Människans begränsade för­ måga” och STR arrangerade kurser i syfte att ut­ bilda medlemmarna i det till viss del nya ämnet.

I september 1993 beslöt riksdagen att en 16-årsgräns för övningskörning skulle införas.

Inspiration hade hämtats från Frankrike, men i den svenska modellen lämnades ungdomarna och deras föräldrar att klara sig själva. Senare kunde konstateras att ca åtta av tio ungdomar hade lärt sig ett felaktigt beteende när de väl kom till trafikskolan efter 1,5 års privat övning. Tio år efteråt visade en utvärdering vid Lunds Tekniska Högskola att reformen haft marginell påverkan på trafiksäkerheten.

Bjarne Grahn, Göteborg, efterträdde Sigvard Lindberg som ordförande år 1991 och 1995 ef­ terträddes han i sin tur av Lars Gustavsson, Färjestaden, som drog igång ett internt reformarbete med en strategi för hur STR skulle ta initiativ och forma förarutbildningens framtid. Under Lars Gustavssons ledning togs bl a initiativ att börja med EcoDriving i Sverige och konceptet vidareutvecklades till att omfatta fler behörighe­ ter än personbil. Handledarutbildning, alkohol­ utbildning, dyslexi och Äldre i trafiken-kurser var andra exempel på nya nischer.

I januari 1997 infördes full moms, 25 %, efter ett i princip enigt riksdagsbeslut. Professionell förarutbildning blev över en natt 20 % dyrare.

STR:s namninsamlingar och debattinsatser i äm­ net hade inte räckt denna gång. Politikerna hade en möjlighet att välja en lägre momssats, men tog den inte. Den kraftiga kostnadshöjningen, i kombination med små 18-årskullar, innebar en nedgång i branschen och ca 100 trafiklärare läm­ nade yrket. Dessa gick sedan inte att få tillbaka när konjunkturen och efterfrågan vände några år senare och brist på trafiklärare uppstod.

Under 90-talet kunde man också konstatera att det skett en bestående förändring när det gällde körkortstagande: till skillnad från de öv­ riga nordiska länderna, hade körkortstagandet förskjutits allt längre upp i åldrarna och endast 29 % av 18-åringarna tog körkort. Detta att jäm­ föra med 80 % under 70-talet och 50 % under 80-talet. Visserligen hade en majoritet skaffat sig körkort vid fyllda 25 år, men utvecklingen oroade bilbranschen som drog igång en stor reklamkam­ panj på temat ”Allting blir lättare med körkort” i syfte att vända trenden.

1997 köptes ett it-företag (PC Fab) i syfte att stärka servicen för medlemmarna och Vägverket datoriserade teoriprovet 1999 efter kritik mot bl a svårbegripliga frågor. Under våren 1997 pre­ senterade Vägverket en plan på en radikal ned­ skärning av antalet provorter med motivet att de inte fyllde måttet. STR reagerade och en intensiv debatt följde på berörda orter och förslaget stop­ pades. 1998 fick Vägverket ånyo i uppdrag att ut­ reda den framtida förarutbildningen, vilken kom att heta STEFUS - STEgvist FörarUtbildnings­ System. Inspiration hämtades från vissa delstater i USA, Kanada och Nya Zeeland. Utredningen omfattade ett 80-tal experter på trafiksäkerhets­ området och förslagen som arbetades fram var väl underbyggda från ett forskningsperspektiv, men mötte hårt medialt motstånd, delvis baserat på felaktiga uppgifter i DN om förslagets kost­ nadseffekt. Utredningsresultatet blev återigen intet, men några av förslagets delar skulle åter­ komma under 2000-talet, bl a obligatorisk intro­ duktionsutbildning för elev och handledare.

17

2000-2009

Attacken 11/9, 2001, eller “nine-eleven”, förändrade världen. Irakkriget blossade upp igen. USA fick sin första svarte president. Klimathotet blev svårare att förneka då polarisen smälte allt snabbare, extrema stormar och översvämningar och onaturliga temperaturförändringar etc blev allt vanligare.

s. kolorna certifierade De första kvalitetss s en ob stad, och Gl Activ Trafic, Halm ockholm.

St er, og Trafikpedag

VW Golf är fortfarande den populäraste trafikskolebilen.

Berit Johansson blev första kvinnan i STR:s styrelse vid riksmötet i Lund 2002.

Björn Rosengren stoppar Stefus - i en byrålåda.

Alkohol i trafiken blev en het fråga.

Utbildning och/eller alkolås fördes fram som motåtgärder.

Framtidens övningsbil visas upp vid riksmötet i Växjö år 2000.

Nya körkortsboken kom januari 2001 och blev en försäljningssuccé.

Författare: Lars Gunnarson och Lennart Svensson.

“Zebralagen” infördes år 2000.

Första spadtaget tas av H-C Ageman och Lars Gustavsson.

H-C Ageman går och Christer Wickman kommer 2001.

Den 16 augusti 2002 invigdes STR:s nya kansli i Landskrona.

Opinionsarbetet sätter fokus på säkerhet istället för pengar.

Miljöarbetet blir en viktig framgångsfaktor för STR.

2006 införs obligatorisk handledarutbildning för privat övningskörning.

Jan Alexanderson blir Mr. EcoDriving och får Svenska Volkswagenstipendiet 2001.

Högtidligt öppnande av Riksmötet i Lund 2002.

EU-mopedutbildningen - ett trafikpolitiskt misstag.

Christer Wickman, vd STR Service AB 2001-. År 2002 fusioneras TSA, TRU och STR Media till STR Service AB.

Prinsessan Madeleine, utbildad av Jan “Alex”Alexanderson, kör upp i Kalmar i juni 2000.

Köerna till förarprov växte Vägverket över huvudet.

2009 startar den nya utökade riskutbildningen för personbils-och motorcykelförare.

I

början av 2000-talet lät STR:s fullmäktige samla resurserna till ett nybyggt kansli i Landskrona och fusionera sina dotter­ bolag. H-C Ageman slutade 2001 som VD och kanslichef efter 29 år och ersattes av Christer­Wickman.

1 mars år 2000 ändrade Vägverket sina regler och kopplade loss teoriutbildningen från den praktiska utbildningen (mot STR:s tydliga inrå­ dan) och priset sänktes. Eleverna tolkade detta som att de förväntades prova sig fram till kör­ kort. Andelen privatprov ökade kraftigt, under­ kännandegraden ökade kraftigt och provköerna nådde rekordnivåer. Vägverket utvecklades till att bli Sveriges största trafikskola. Alltfler elever valde bort insiktsskapande, lärarleddutbildning.

Dessutom togs den privata handledarens intyg bort. Nollvisionen gick åt fel håll och bl a dödsolyckor med ungdomar i trafiken, ökade kraftigt: 42 % (Vägtrafikinspektionen, jan 2004). I perio­ der återkom även nedläggningshot av vissa provorter, men få nedläggningar realiserades.

2002 påbörjade STR en kampanj med af­ fischer, foldrar, annonser och kampanjsajt på temat ”STR tar STRid mot alkohol i trafiken”.

Medlemmarna började även att installera alkolås i övningsbilarna. Mot slutet av 2008 hade en ma­ joritet av medlemmarna minst ett alkolås i före­ tagets fordon.

I augusti 2004 beslutades att en ny kursplan för B skulle införas baserad på teorierna bakom GDE-matrisen. I den nya planen flyttades fo­ kus från undervisningsmål till utbildningsmål.

Kursplanen inbegrep självvärdering, insikt och kalibrering av den egna körförmågan samt även bedömning av miljövänlig körning. Vägverket införde, av arbetsmiljöskäl, krav på dubbelkom­ mando även vid privata prov och skaffade bilar för uthyrning vid privata prov.

I november 2004 tog riksdagen ett mycket välkommet beslut om att införa en obligatorisk introduktionsutbildning för elev och handledare, innan tillstånd ges att övningsköra privat. Äntlig­ en fick det ostrukturerade förarutbildnings­ systemet lite hjälp på traven. En bonuseffekt av utbildningen är att handledarna får en nyttig

repetition av trafikregler och även kunskaper om sparsam körning.

Lars Gustavsson efterträddes 2005 av den för­ sta kvinnliga ordföranden i STR, Berit Johans­ son, Herrljunga, på riksmötet i Halmstad och under hennes ledning fortsatte och fördjupades arbetet i enlighet med den strategi (Strategi 2012) som fastställdes på samma möte.

STR försökte även att frivilligvägen nå eleverna med attitydpåverkande budskap, men tvingades i likhet med andra organisationer att dra slutsatsen: den vägen är inte framkomlig. Man når framförallt inte de unga männen som är den stora olycks­ gruppen på detta sätt. Unga kvinnor, som har låga olyckstal särskilt när det gäller svåra olyckor, utbil­ dar sig betydligt mer än de unga männen. Dock, efter att ett förslag blivit återemitterat av juridis­ ka skäl, beslöt riksdagen i juni 2008 till slut att en obligatorisk riskutbildning om alkohol, droger och trötthet i trafiken skulle införas för alla kör­ kortstagare för behörighet B respektive A, med start i april respektive november 2009. Nu kan bl a STR:s medlemmar få en möjlighet att på­ verka även unga mäns attityder till trafik.

Utvecklingen för EcoDriving var mycket posi­ tiv under perioden och konceptet växte till att, förutom personbil, även omfatta tunga fordon (HeavyEcoDriving), arbetsmaskiner (Working­ EcoDriving), tåg (EcoRail) och fartyg/färjor (EcoShipping). STR:s kompetens efterfrågades och exporterades till andra länder, främst USA och Chile. Även STR:s kurs- och IT-verksamhet ökade stadigt. Servicebolagets omsättning ökade som en konsekvens av detta och främst mycket god läromedelsförsäljning till de stora 18-års kul­ larna. Koncernen ökade omsättningen från ca 50 milj kr till drygt 80 milj kr under perioden.

På Gillinge byggdes 2006 en ny bana, D-ba­ nan, i syfte att bättre kunna möta ökade behov av riskutbildning för tunga fordon. Banan invigdes av Prins Carl Philip den 1 september samma år. Även Gillinges omsättning ökad konstant under perioden och platschef Hans Löfgren utsågs senare till VD för dotterbolaget och tillträdde 1 november 2008.

19