Str 4 2017ori skm uppsl

MITT I TRAFIKEN Nr 4 2017

En kunskapstidning om trafiksäkerhet

Våga ta över

Dags för jämställdhet bakom ratten 4

FÖRARPROV

Nytt provsystem ska få bort fusket

7

JURIDIK

Åtal väckt i Karlskogafallet

26 FÖRÄNDRING STR antar ny organisation

INNEHÅLL Nu kommer provsystemet som ska stoppa fusket 4

Förbud mot handhållen telefon STR tar klivet in i framtiden

Det man vill bevara måste man våga förändra

8

L

ättnaden var påtaglig när beslutet om att gå in i en ny organisation ­äntligen var taget. Något lyfte.

Från våra axlar kanske?

14 Foto: Staffan Gustavsson

26

Utbrett fusk vid förarprov i västsverige__ sid 5 Åtal väckt i Karlstad-Karlskoga-fallet___ sid 7 Ministern pressades om köproblemen__

sid 9

The Dutch Reach_____________ sid 13 Rättegång mot tafsande lärare

______ sid 15

Dubbdäck bidrar till för tidig död____ sid 16 Vanligare ta körkort efter 30______ sid 18 Bryt gamla mönster – dela på körningen ______________ sid 20 Färre dödsolyckor med fyrhjulingar___ sid 22 Notiser__________________________ sid 23 STR välkomnar utmaningarna_______ sid 24

Ingen självklarhet att ha körkort Alla har åsikter om vad Polisen ska göra och inte göra i trafiken, konstaterar Ursula Eriksson, trafikstrateg på ­polismyndigheten sedan två och ett halvt år tillbaka.

MITT I TRAFIKEN

Medlemsenkät____________________ sid 27

En kunskapstidning om trafiksäkerhet

Våga lite nytt – också!__________ sid 28

Utgiven av Sveriges Trafikskolors Riksförbund Adress: Järvgatan 4 261 44 LANDSKRONA Telefon: 0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50 E-post: info@str.se • www.str.se

Ladda batterierna med små pauser och tystnad ____________ sid 29 Flippa normerna. Frigör dig _______ sid 32 Nya medlemmar välkomnas till STR__ sid 30 Glemfors prisad______________ sid 30 ”Vi borde bli mer som bankerna”____ sid 31 Erbjudande Seat + biogas till STR-medlemmar____________ sid 31

2 Mitt i Trafiken • Nr 4 2017

Själv tycker hon att körkortet inte kan tas för givet. Hon funderar till och med på om det inte borde finnas en obligatorisk repetitionsutbildning 10 efter ett antal år.

Medverkande i detta nummer: Zandra Erikshed, Catarina Gisby, Johan ­Granath, ­Staffan Gustavsson, Britta Linebäck, ­Kristin Mörck, Johan Sievers, C ­ hristel Valsinger Tryck: Alatryck, Vadstena ISSN: 1653-9508 Vill du prenumerera?

Kontakta STR Service AB Tel: 0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50

Ansvarig utgivare: Berit Johansson

Pris: För icke medlemmar: 250 kr/år

Redaktörer: Catarina Gisby och Johan Granath, Redakta Reportage Tel: 0768-82 75 00, 0708-62 05 83 e-post: catarina@redakta.se johan@redakta.se

Layout/original: Forma Viva, Linköping Omslagsbild: Staffan Gustavsson Manusstopp för nr 1: 31 januari 2018 Mitt i Trafiken finns också på www.mittitrafiken.se och twitter.

Det var också så härligt att några i rummet där vi befann oss genast började prata framtid. Sa att vi inte skulle sitta och in­vänta myndighetsbeslut (det handlade om ­automatväxlade bilar) utan ta initiativ själva.

Det kändes förlösande.

I drygt tre år har vi arbetat med STaRk-­ projektet. En del tycker att det ha gått fort, andra att det har gått sakta. Oavsett lämnar vi nu någonting bakom oss, något som inte alltid varit så lätt, något som krävt många och långa diskussioner och tidvis legat och skavt lite grand. Vi visste ju vad vi hade, men inte riktigt vad vi skulle få. Å andra sidan: Det man vill bevara måste man våga förändra. Det har jag sagt förut, och det säger jag igen.

Nu går vi vidare.

Vi har så mycket som vi kan göra gemensamt.

Ni visade tydligt att ni vill vara med och modernisera STR. Därför öppnar vi upp för fler företag att bli medlemmar men blir en mindre – och därmed inte lika kostsam – organisation som är mera strukturerad och hanterbar. Vi får sju regionråd som ­ersätter de trettio föreningarna. Vi får en medlemsnämnd som arbetar centralt och kontinuerligt. Vi får kortare och ­snabbare beslutsvägar. I och med att vi fattat beslutet att våga gå in i någonting nytt kan vi också lägga ner mer och för­ nyad energi på det som vi verkligen vill göra och arbeta för, det som vårt yrke ­syftar till, nämligen högre trafiksäkerhet.

Vi står inför många utmaningar. Världen runt oss förändras i ett rasande tempo, och många av förändringarna som berör oss kan vi inte stoppa även om vi skulle vilja göra det. Det handlar om både ”mjukt” och ”hårt”, om beteendeförändringar (till

e­ xempel oviljan att utbilda sig) och teknikutveckling (till exempel digitaliseringen).

Det jag vet är att för att kunna fortsätta att vara en stor, trovärdig aktör är det viktigt att vi visar att vi ligger i framkant.

Politiker och myndigheter ser positivt på vår organisationsförändring. De tycker att vi med vår självkritiska granskning, vår vilja att förnya oss och sättet att göra det på, har varit imponerande. Bara det visar på värdet av att vara just öppen och transparent. Att våga vara föränderlig skickar en signal som inte ska underskattas. Vårt ­genomgripande arbete visar att vi fortsatt vill verka för en god förarutbildning och en god trafiksäkerhet. Och tittar vi framåt har vi en hel del att ta tag i.

Jag tror att CSN-lån för körkort blir verklighet, det finns en stark politisk önskan om detta och en insikt om att körkortet för många är nyckeln till arbetsmarknaden.

Villkoret för att få lånet förväntas bli att man vänder sig till en trafikskola. Detta är ett förtroende som visas oss, och då är det också ­fruktansvärt viktigt att vi hanterar det ­förtroendet på rätt sätt.

Vi måste få möjlighet att göra en prognos för var och en som kommer till oss så att vi kan göra en rättvis bedömning om det är klokt av personen X att gå in i detta eller inte, för det får inte bli så att många människor söker lån och utbildar sig och inte lyckas ta sina körkort.

Foto: Staffan Gustavsson

Förarutbildningen får en rejäl översyn

Ledarkommentar Berit Johansson, förbundsordförande

Det känns som om ett fönster har öppnats och att det har kommit in lite frisk vind i rummet.

Överhuvudtaget är det så att om vi kan visa att vi håller en god kvalitet kan vi få fler incitament att arbeta mot.

Min uppfattning är att vi kan se med tillförsikt på framtiden. Som jag sa på höstmötet: Det känns som om ett fönster har öppnats och att det har kommit in lite frisk vind i rummet.

STR har tagit beslut om förändring. Nu är det hela förarutbildningssystemets tur.

Vi har visat vägen.

Mitt i Trafiken • Nr 4 2017 3

Slutfuskat?

Utbrett fusk vid förarprov i Västsverige Foto: Shutterstock

Nu kommer provsystemet som ska stoppa fusket

Mer användarvänligt – men samma krav på kunskap Vid årsskiftet ska alla förarprovs­ kontor ha övergått till att använda Trafikverkets nya system för kunskapsprov. Provsystemets främsta syfte är att göra provet mer användarvänligt och ge alla goda ­förutsättningar att visa sina kunskaper. Det blir mycket svårare att fuska och det ska inte vara möjligt att klara provet genom att göra det om och om igen.

T

rafikverket har arbetat i tre år med det nya provsystemet och i november började det användas på förarprovskontoret i Stockholm. I arbetet med det nya systemet har man utgått från en grov indelning av eleverna och deras inställning till kunskapsprovet. Omkring 80 procent pluggar inför provet och förstår att det egentliga målet är att de ska ha med sig goda kunskaper ut i trafiken. De övriga

4 Mitt i Trafiken • Nr 4 2017

”

Vid de första prov­ tillfällena i november fick vi bara positiva ­reaktioner från eleverna.

försöker ta genvägar, och problemen är välkända sedan länge: Många gör provet gång på gång och hoppas att de till sist ska ha tur och få ett godkänt resultat. Andra ägnar sig åt rent fusk.

– De får inte vara så att du kan få godkänt bara för att du har gjort provet 10–15 gånger, säger Mikael Stenberg, chef för kunskapsprovsenheten på Trafikverket.

– Vi måste också få stopp på dem som kommer och gör ett godkänt prov på bara några minuter och helt uppenbart har fuskat, fortsätter han.

I det nya provsystemet genererar en da-

tor ett unikt prov för varje elev och provtillfälle. Frågebanken är stor och eftersom provsystemet vet vilka frågor eleven har fått tidigare så kan det skapa över tio helt olika prov efter varandra. Eleven kan komma tillbaka 10–12 gånger och aldrig få samma fråga två gånger.

– Det är alltså ingen idé att fotografera av provet och sälja det eftersom ingen annan kommer att få just ett sådant prov, säger Mikael Stenberg. Även om någon skulle komma över stora delar av frågebanken så skulle det ändå inte bli någon genväg till ett godkänt prov.

För B-provet finns det över 2 000 frågor och det är knappast möjligt att hålla så många svar i huvudet.

– Vi hoppas att alla så småningom kommer att inse det och lägga sina pengar på utbildning i stället för att försöka hitta genvägar.

Trafikverket kommer att följa upp det nya systemet noga för att se om beteendet

Före provet får eleverna se en film om hur provet fungerar. Ny layout ska göra provet lättare att förstå. Bilden är hämtad från från filmens inledning.

”

Instruktionsfilmen ­kommer att läggas ut på vår youtubekanal så att trafikskolorna kan visa den för sina ­elever.

i 20-procentsgruppen ändras och om det blir någon förändring av antalet godkända prov.

Provsystemet har förändrats, men inte provets innehåll. Det är samma typ av frågor och de är lika många. Provtiden är densamma. För de 80 procent av eleverna som använder provet på rätt sätt är det alltså ingen skillnad i kunskapskrav. Men de möter ändå ett annorlunda prov eftersom det har gjorts mer användarvänligt.

Före provet får eleverna se en film som berättar hur provet fungerar. Tillsammans med en ny och tydligare layout gör det att provet är lätt att förstå. Instruktionsfilmen är översatt till alla de 14 språk som provet finns på. Det gör att man slipper problemet med att en del elever inte förstår de muntliga instruktioner som tidigare bara gavs på svenska.

– Vid de första provtillfällena i november fick vi bara positiva reaktioner från eleverna, några elever menade till och med att provet nu var så mycket tydligare att det var därför det blev godkänt, säger Mikael Stenberg.

– Instruktionsfilmen kommer att läggas ut på vår youtubekanal så att trafiksko-

lorna kan visa den för sina elever, fortsätter han.

En annan nyhet är att eleverna inte längre får resultatet på papper. Det skickas till dem på mejl tillsammans med information om de kunskapsbrister de har vid underkända prov, och vad de behöver bli bättre på för att få ett bättre resultat vid nästa prov. Det ska förhoppningsvis göra att den som missar provet reflekterar mera över sina kunskapsbrister och inte bara avfärdar underkännandet som otur.

Eleverna får inte heller möjlighet att se uppgifterna som de svarat fel på.

– Vi vill minimera exponeringen av våra frågor. Det viktiga är inte om eleverna kan svara på vissa frågor utan vilka kunskaper de har i provets alla ämnesområden, säger Mikael Stenberg.

För elever som är nervösa inför kunskapsprovet finns en glädjande nyhet. När systemet väljer frågor så lägger det de tre lättaste först.

– Det är en idé som vi har hämtat från Finland. Det ska inte vara så att en nervös elev blir helt sänkt för att de svåraste frågorna råkar hamna först.

Johan Sievers

I Västsverige är fusket med förarprov så utbrett att eleverna inte längre försöker dölja det.

En av Magnus Wärnklints elever berättade att han hade fuskat och ­visade upp ett USB-minne med Trafikverkets frågor för B-­ körkort och taxikort.

M

ånga trafiklärare och förarprövare i Västsverige har under flera år gjort iakttagelser som visar på ett utbrett fusk i samband med förarprov. I juni i år befann sig Magnus Wärnklint, trafiklärare i Tidaholm, utanför ett förarprovskontor och såg fyra personer, en kvinna och tre män, gå in för att göra taxiprov. 15 minuter senare kom de ut, strålande glada.

– Jag frågade en av killarna hur det hade gått, men han kunde så lite svenska att han inte förstod frågan. Men kvinnan förstod och berättade att hon hade fått 18 Magnus Wärnklint. av 20 rätt.

Taxiproven är svåra och innehåller bland annat kartuppgifter som kräver att man räknar noggrant. Provtiden är två timmar, att göra det på en kvart är helt omöjligt om man inte känner till frågorna i förväg. Många elever är öppna med hur de har gått till väga: De har betalat för att få se frågorna i förväg och fått hjälp med att plugga in vilket som är rätt svar.

De behöver inte kunna svenska för att klara av det. Det gäller bara att minnas

Mitt i Trafiken • Nr 4 2017 5

Svart verksamhet

Slutfuskat?

Åtal väckt mot 55-åring i Karlstad-Karlskoga-fallet Rättegång inledd efter omfattande förundersökning

”

Åtal är väckt och rättegången har inletts mot den 55-årige man som ska ha bedrivit en mycket stor illegal trafikskoleliknande verksamhet i Värmland. Verksamheten beräknas under ett enskilt år ha haft intäkter på över fyra miljoner kronor.

saker som ”på frågan med den långa texten ska du svara B” Många elever berättar också var de har fått hjälp att fuska. De säger att de har varit i Göteborg vilket betyder att de har varit på en trafikskola som är ökänd för att på ett organiserat sätt hjälpa elever att fuska på förarprov. Trafikskolans verksamhet har uppmärksammats i medierna vid flera tillfällen, men deras verksamhet fortsätter som förut.

en 1 december startade rättegången mot den 55-årige man som under flera år anses ha bedrivit illegal trafikskoleliknande verksamhet på flera orter i Värmland. Han greps i samband med en koordinerad husrannsakan på flera orter i april 2016. Åtalet, som gäller grovt bokföringsbrott, kom efter ett långvarigt utredningsarbete, som enligt åklagaren i fallet, Eva Grandestedt, förklaras av att utredningen varit mycket omfattande och innehåller stora mängder dokumentation. En stor del av denna dokumentation har dessutom krävt översättning.

Mitt i Trafiken har läst delar av och gjort nedslag i förundersökningen, som bland annat består av hundratals sidor med listor över ”elever”, provresultat, id-handlingar, inbetalningskort och skärmdumpar av mobilkonversationer.

I förundersökningen ingår bland annat en granskning gjord av Skattemyndighetens skattebrottsenhet. Syftet med granskningen har varit att bedöma mannens inkomster för åren 2012–2016. Undersökningen visar till exempel att verksamheten ska betraktas som företagande samt att bokföring saknas helt. Inte heller har några inkomster redovisats i inkomstdeklarationer.

När Mitt i Trafiken ringer Magnus Wärnklint har han just fått ett USB-minne med Trafikverkets frågor för B-körkort och taxikort. Längst ner i dokumentet har trafikskolan skrivit att de har copyright på Trafikverkets frågor.

– Jag fick det av en elev som ska ta lastbilskort. Han har berättat att han tidigare fuskat till sig B-körkort och taxikort. Men nu har han förstått hur viktigt det är att ha kunskap i trafiken och vi har fått god kontakt.

– Nu kom han till mig och ville visa hur det ser ut när de får frågorna. Tydligen kan man få dem på ett USB om man betalar extra. Det är inte klokt, här finns massor av frågor, säger Magnus Wärnklint.

6 Mitt i Trafiken • Nr 4 2017

D

Magnus Wärnklint har sett många prov på fusk när det gäller taxikort. Fusket får konsekvenser för trafiksäkerheten, menar han.

För en tid sedan berättade en ung tjej för honom om hur det går till i trafikskolan i Göteborg. För 4 000 kronor kontant fick hon plugga frågor och svar på trafikskolan under tre dagar. Alla elever fick lägga ifrån sig mobiltelefonen under dagarna. Många av dem sov över i trafikskolan. De som ville kunde få frågorna på arabiska vilket var en fördel eftersom Trafikverket inte har lika många frågor på det språket.

– Det här är så välkänt, och har varit det i sex–sju år. Det är orimligt att myndigheterna inte gör något.

Att fusket får konsekvenser för trafiksäkerheten har Magnus Wärnklint sett på nära håll.

– För en tid sedan körde jag med en man som hade tagit taxikort. Jag fick bromsa

redan i första korsningen. Det visade sig snart att han inte kunde någonting om väjningsregler. Han var helt livsfarlig i trafiken, berättar han.

Många av hans elever tycker att det är svårt att förstå teorin som de måste kunna för att ta taxikort. Vid ett tillfälle bad Magnus Wärnklint en förarprövare att få se en enda av kartfrågorna för att se hur den var konstruerad och på så sätt kunna förbättra sin undervisning. Frågan gick vidare till Trafikverket som sade nej. Frågorna var skyddade av sekretess.

– Nu sitter jag med alla frågorna som jag har fått av en elev på ett USB. Man vet ju inte om man ska skratta eller gråta, säger Magnus Wärnklint.

Text: Johan Sievers Foto: Staffan Gustavsson

Skattebrottsenheten har utifrån gransk­ning av beslag, uppgifter från Trafikverket och andra myndigheter samt vittnesmål, uppskattat mannens inkomster. Den beräknade totalsumman, som inkluderar mervärdesskatt, uppgår till sju miljoner kronor för åren 2012–2016. Anmärknings-

värt är att inkomster och elevantal har ökat markant från år till år. Det sista fullständiga året som är med i beräkningen, år 2015, sägs verksamheten ha haft 615 elever och drygt fyra miljoner kronor i inkomst. Även om den trafikskoleliknande verksamheten saknat bokföring har den åtalade 55-åringen dokumenterat och registrerat mycket av sitt företagande. I de beslag som gjorts finns till exempel listor över personuppgifter inklusive personnummer.

Av dessa personnummer anses 1 280 vara unika och det mesta talar för att personerna bakom numren har gått i ”trafikskola” för att ta B-körkort hos den åtalade. Så gott som samtliga förekommande namn på listorna pekar på att personerna har sitt ursprung i andra länder än Sverige.

Enligt Skatteverkets utredning har den åtalade varit registrerad för näringsverksamhet åren 2008–2011. Myndigheten har gjort revison i det aktuella företaget för åren 2010–2011 och konstaterar att alla intäkter inte redovisats. Företaget avregistrerades i februari 2012 på mannens egen begäran. Två år senare, i februari 2014, registrerade 55-åringen återigen enskild näringsverksamhet. Några månader senare gick han i personlig konkurs och har därefter inte varit registrerad som enskild näringsidkare. Han har dock skatteskulder som lämnats till Kronofogden för indrivning.

Utredningen konstaterar också att 55åringen ”bedriver trafikskoleverksamhet

Foto: Staffan Gustavsson

För en tid sedan körde jag med en man som hade tagit taxikort.

Jag fick bromsa redan i första korsningen.

Han var helt livsfarlig i trafiken.

Värmland är utsatt för omfattande ­illegal trafikskoleliknande verksamhet.

En 55-årig man har suttit häktad och är nu åtalad av åklagaren Eva Grandestedt.

med inriktning mot nyanlända personer som beviljats uppehållstillstånd i Sverige.”

Liksom att han inte redovisat någon inkomst för åren 2013–2016.

En annan myndighet som bidragit till förundersökningen och till Skatteverkets utredning är Trafikverket. Det handlar bland annat om en kartläggning av de 255 personer som har gjort uppkörningar i Arvika, Karlstad, Kristinehamn, Sunne och Säffle, och som kan knytas till 55- åringen.

Dessa personer är inte misstänkta för brott. Åtalet gäller bara den 55-årige mannen.

Den trafikskoleliknande verksamheten ska ha bedrivits i lokaler i Åmål, Karlskoga och Karlstad. På den senare orten har också gjorts beslag av datorer med ”bilder på teorifrågor som förefaller tagna i smyg vid teoriprov hos Trafikverket. Det fanns sammanlagt 1 582 bilder på teorifrågor i datorerna.” skriver Skatteverket.

Johan Granath

Mitt i Trafiken • Nr 4 2017 7

Interpellation

Total översyn

Allt ljus på förarutbildningen Hela systemet ses över • Förslag presenteras nästa höst Efter enträgna önskemål från flera håll är det nu dags för en rejäl översyn av det svenska förarutbildningssystemet. Initiativet kommer från Transportstyrelsen och Trafikverket Förarprov, med starkt stöd av regeringen.

G

amla sanningar och nya grepp varvades när myndigheter och branschfolk i november samlades för att diskutera riktlinjer för framtidens förarutbildning. Dagen var på samma gång en avslutning för projektet Rådsgruppen för förarutbildningsfrågor och en inledning med branschsamtal om den stora översynen.

– Rådsgruppen har varit bra, men fyra möten per år visade sig vara otillräckligt för att driva fram en riktig förändring. Därför har Transportstyrelsen och Förarprov bestämt att lägga ner Rådet och tillsätta den här stora översynen istället, säger Thomas Fahlander, utredare på Transportstyrelsen.

23 personer från organisationer med anknytning till förarutbildning – förutom Transportstyrelsen och Trafikverket Förarprov också STR, Skidcar, TÖP (Föreningen Sveriges Trafikövningsplatser) och TR

8 Mitt i Trafiken • Nr 4 2017

(Trafikutbildarnas riksorganisation), Motormännen, Skolverket, Umeå universitet och VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) – diskuterade och gav under novemberdagen sin syn på hur ett nytt förarutbildningssystem kan se ut.

– Det var viktigt att få alla dessa deltagares åsikter och önskemål inför översynen.

Många bra idéer kom fram, liksom förslag på nya grepp. Men vi diskuterade också hinder och problem, bland annat frågor om ekonomi, köer och språkförbistring, säger Thomas Fahlander.

”

Utan visioner låter man allt bara tuffa på.

Från STR deltog ordförande Berit Johansson och Benny Gunnarsson i planeringsdagen och redovisade sitt förslag på förarutbildningssystem. De mest ingående förslagen handlar om åtgärder för att ge bättre utbildade förare, bättre service och information till nyanlända, redovisning av hur DUP är tänkt att fungera och vad en handledarcoach skulle kunna tillföra.

På kort sikt föreslår STR också åtgärder som en begränsning av antalet prov per

aspirant, fasta provplatser för trafikskolor, trafiklärarleg, en begränsning av antalet handledartillstånd och ett införande av DUP där handledare och trafikskola kvitterar momenten.

På längre sikt vill STR bland annat se en utveckling av utbildningar, delexaminationer och riskutbildning via VR-teknik. Även branschen får förslag på åtgärder.

Bland annat ett kunskapslyft för trafikskolornas personal, nekande av privata prov i trafikskolornas bilar och egenkontroll med sikte på systemtillsyn.

Berit Johansson välkomnar att översynen nu ska bli av, det är hög tid menar hon.

– Det är viktigt att vi inte tappar bort våra visioner om hur ett bra system ska se ut. Utan visioner låter man allt bara tuffa på. En del tycker att översynen ska gå så fort som möjligt för att den låtit vänta på sig så länge. Men jag säger snarare: låt det ta sin tid, genomlys hela systemet med sikte på framtiden. Gör det ordentligt, bara det blir bra.

Vilka som ska ingå i arbetsgruppen för det nya projektet är ännu inte fastställt.

Arbetet påbörjas under januari 2018. Björn

Ministern pressades om åtgärder mot köproblemen

Sten Bergheden, M

Renberg, enhetschef på Transportstyrelsen, är ansvarig för utformningen av projektet.

– Vi får inte glömma att vi idag har ett system som fungerar bra i många delar.

Det visar bland annat vår låga dödlighet i trafiken, jämfört med andra länder. Men samtidigt har vi problem som behöver lösas. Så många som möjligt ska få tillgång till en bra förarutbildning, säger Björn Renberg.

För att ta fram ett nytt förarutbildningssystem ska en stor genomlysning göras.

Publicerad forskning på området ska gås igenom, och en utblick i världen på andra framgångsrika förarutbildningssystem ska visa om det finns goda moment att hämta hem därifrån som kan fungera i Sverige.

Projektet ska därefter ta fram förslag på ett nytt förarutbildningssystem och en karta på regelutveckling. Allt ska presenteras i oktober 2018.

– Men några regelförändringar kommer inte att vara klara då, det arbetet följer sedan, säger Björn Renberg.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth kommer att återkomma om regeringen eller departementet ska styra formerna och ramarna för översynen, eller om myndigheterna ska genomföra den själv.

Text: Britta Linebäck Foto: Staffan Gustavsson

Problemet med de långa kö­ tiderna vid körprov har varit uppe flera gånger i riksdagen.

Vid interpellationsdebatten i november var det dags igen när Sten Bergheden, M, efterlyste rejäla tag från regeringen. ­Tomas Eneroth, ny infrastrukturminister, svarade med att en bred översyn är påbörjad.

A

lltför långa kötider, allt fler underkända vid proven och illegala utbildare som breder ut sig är bekymmer som Sten Bergheden undrade hur ministern skulle lösa.

– De här problemen är inte nya.

Regeringens ambitioner är för låga, sa Bergheden och hänvisade till ett besök han nyligen gjort på en trafikskola i Skaraborg.

– Ute i landet börjar man ge upp, det är orimligt att vänta mellan fyra och sex månader på att få en tid för uppkörning. Istället för en tid får man en kölapp.

Allt färre klarar också uppkörningen. Bergheden tog ett exempel från Skaraborg där 27 personer hade kört upp under en tredagarsperiod. Bara två fick godkänt.

Västgöten Sten Bergheden frågade smålänningen Tomas Eneroth om han verkligen vill att fler ska ta körkort. Det är ju dessutom på landsbygden som körkortet är riktigt o­um­bärligt, menade han. Och Eneroth höll med.

– För en bilälskande infrastrukturminister från Småland, med bakgrund i fordonsindustrin, är ”ja till fler körkort” ett självklart svar. Körkortet är viktigt på landsbygden, där kollektivtrafiken inte är ett alternativ på sam-

Tomas Eneroth, S

ma sätt som i städerna, svarade Eneroth.

Han redogjorde för de insatser som gjorts under senare år, bland annat med utökning av resurser för att stävja köproblemen, införa CSN-lån för körkorts­ tagare och projektet med digitalt utbildningsprotokoll. Men han höll också med om att mer måste göras.

– Vi måste tänka på både kort och lång sikt. Jag har själv i dialog med STR fört en diskussion om behovet att av en djupare översyn. En sådan, där hela förarutbildningssystemet ska ses över, är nu påbörjad av Transportstyrelsen och Trafikverket Förarprov. Både jag och regeringen stödjer detta helhetsgrepp där både berörda myndigheter, branschen och bilindustrin ska delta, säger Tomas Eneroth. (Se artikel här intill.)

Ministern slog också ett extra slag för trafikskolorna, som han tycker ”gör en fantastisk insats”. 70 procent av dem som anmäler sig till förarprov via trafikskola klarar provet, mot cirka 35 procent av dem som kommer privat, påpekade han.

– Jag har själv bara goda erfarenheter av trafikskolor. Låt oss fundera på hur vi kan knyta till och använda den kompetens som finns på ett bättre sätt när vi utvecklar den nya förarutbildningen.

Britta Linebäck

Mitt i Trafiken • Nr 4 2017 9

Trafikstrategen vill att bilförare tar ett större ansvar:

Körkortet är något du har till låns Hon önskar att fler förstod att trafikrummet är en gemensam plats där det inte är okej att ta egna ­beslut om hur fort man får köra, hur mycket alkohol man kan dricka eller vilket avstånd som är lämpligt att ha till bilen framför.

U

rsula Eriksson är trafikstrateg på Polismyndigheten sedan två och ett halvt år tillbaka.

Hon har aldrig tidigare varit med om att få så mycket skäll.

Alla har åsikter om vad Polisen ska göra och inte göra i trafiken, konstaterar hon.

Vi träffas på hennes kontor på Knivstagatan i Uppsala. I området ligger många små industrier, en del av dem inhysta i rätt nedgångna lokaler.

Känslan som infinner sig är att vi befinner oss i utkanten av staden, men i själva verket är det gångavstånd till centrum.

– Det är socialt accepterat att köra för fort, och det är något vi måste komma bort ifrån, säger Ursula ­Eriksson, trafikstrateg på NOA på Polismyndigheten.

10 Mitt i Trafiken • Nr 4 2017

Det finns numera fyra trafikstrateger inom Polisen. Förutom Ursula Eriksson är det Emil Nordlund, Erling Andersson och Tony Härdin. De är alla knutna till NOA, den nationella operativa avdelningen. Tidigare hörde man formellt till Rikspolisstyrelsen om man arbetade med de här frågorna centralt, men begreppet och avdelningen Rikspolisstyrelsen försvann i samband med Polisens omorganisation.

Ursula Eriksson blev polis 1989 och har arbetat med allt möjligt inom myndigheten. I grunden är hon utbildad trafikpolis.

Just trafikpoliserna är en grupp som bara blir färre och färre. Hur tänker hon kring det?

– Jag tänker framför allt att det är alldeles för tidigt att säga någonting om effekterna av det. Vi måste avvakta i minst fem, sex år. Och så tänker jag att de trafikpoliser som finns ska koncentrera sig på yrkestrafiken, och att alla andra poliser ska hjälpas åt att ta sig an övriga trafikanter.

Hon berättar att hon aldrig har fått så mycket skäll i jobbet som när hon började arbeta som trafikstrateg. Både från myndighets- och privatpersoner. Så många har åsikter om precis allting.

När det gäller fortkörare, till exempel, är det många som vill se fler poliskontroller på vägarna.

– De förespråkar något slags ”management by fear” tycker jag. Jag ser hellre att man arbetar långsiktigt med människors beteende. Det är socialt accepterat att överträda hastighetsgränserna i dag, och delvis tror jag att det är det för att människor inte förstår konsekvenserna av att köra för fort.

Till exempel är det så att om du kör 90 kilometer i timmen i stället för 80 så fördubblar du risken att dö vid en kollision.

Hur många vet det? (Restiden påverkas däremot nästan inte alls. Det handlar om sekunder för kortare resor, och minuter om du kör flera mil. Kör du tio mil kommer du fram åtta minuter och tjugo sekunder senare om du kör i 80 i stället för i 90.)

Men tillbaka till huvudfrågan, hur påverkar man människors beteende?

– Jag vet inte. Hade jag vetat det hade jag varit nobelpriskandidat. Men jag skulle önska att det fanns en annan attityd till körkortet. Att var och en tänkte att han eller hon utbildade sig för livet och inte bara till provet. Fokus har landat fel. Jag tänker också att fler borde tänka att körkortet är något vi har till låns. Det är ett bevis på att du här och nu är accepterad som bilförare, men vid något annat tillfälle kan någon annan göra en annan bedömning. Med körkortet följer ett ansvar.

Ursula Eriksson fortsätter att tala om ansvar: – Ta yrkestrafiken, säger hon. Vi har företaget X med ett antal chaufförer som kör för fort. Tar företaget något ansvar för det?

Nej, troligen inte, trots att fortkörningen ökar både bränsleåtgången och riskerna för personalen. Men det borde göra det.

Mitt i Trafiken • Nr 4 2017 11

”Rädda en cyklist”

The Dutch Reach

– eller konsten att öppna bildörren på ett säkert sätt – I domstolarna talar man om grovt rattfylleri och rattfylleri ”av normalgraden”. Att det bara finns en sådan benämning är hårresande, säger Ursula Eriksson. Finns det alltså ett ”normalt” sätt att vara rattfull på? Jag begriper det bara inte.

Det händer något med oss människor i trafiken. Vi sitter där inneslutna i våra egna bubblor och tycker liksom att vi har rätt att göra lite som vi själva vill.

– Det är något vi måste komma bort ifrån.

Under vecka 37 i år genomförde Polisen hastighetskontroller i hela landet. De koncentrerade sig på 70-, 80- och 90-vägar där flest dödsolyckor med koppling till höga hastigheter sker. Cirka 4 000 personer rapporterades köra för fort.

– Det faktiska antalet fortkörare kan vi bara gissa, inflikar Ursula Eriksson.

En tiondel av de rapporterade, ungefär 400 förare, bröt mot hastighetsgränserna med någon enstaka kilometer. Övriga körde 10–15 kilometer eller mer över rådande hastighetsbegränsning. Det är de som står för ökningen av medelhastigheten på vägarna. Det är de som driver upp det många hänvisar till som ”trafikrytmen”.

Att bryta mot hastighetsbegränsningen är en medveten felhandling.

En annan medveten felhandling är att köra onykter.

– Den som kör berusad tycker dock ofta att han eller hon kör bättre med alkohol i kroppen än nykter. Många som kör rattfulla har ju alkoholproblem, och när de är nyktra är de darriga av abstinensbesvär. Så

12 Mitt i Trafiken • Nr 4 2017

”

Ibland funderar jag på om det inte borde finnas en obligatorisk ­repetitionsutbildning ­efter ett antal år.

de tycker inte att de är påverkade när de är påverkade, om man säger så.

När det gäller alkohol och droger måste det till en helhetssyn för att komma åt problemen, menar Ursula Eriksson. Rege­ring­en har nyligen bett Folkhälsomyndigheten ta över ansvaret för uppföljningen av SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken), och det är något som Ursula Eriksson är mycket glad över.

– Nya aktörer är välkomna i trafiksäkerhetsarbetet. De kan tillföra nya synsätt.

En tredje medveten felhandling som orsakar många trafikolyckor är distraktion.

– Just distraktion önskar jag att man lyfter ännu mer. Det är ett stort problem som vi behöver lära oss mer om. Det finns ingen anledning att tro att människor beter sig annorlunda i bilen än när de går på gatan och går in i lyktstolpar med mera när de är distraherade.

Nu ser det ut som om vi får ett mobiltele-

fonförbud även i Sverige, vad tycker du om det?

– Frågan är ute på remiss. Polismyndigheten håller på att svara på den just nu, och jag vill inte föregripa det svaret. Jag kan inte heller säga vad jag tycker som privatperson, mer än att distraktion för mig är mer än användning av mobiltelefoner.

Det kan också handla om att sträcka sig efter ett äpple eller att skruva på radion.

Ursula Eriksson säger att trafikskolorna har ett stort och viktigt uppdrag när det kommer till trafiksäkerhet. Hon tror att de som väljer att ta körkortet den vägen också lär sig ”rätt” saker.

Men det verkar som om människor tappar bort en del kunskap i takt med att åren går.

– Ibland funderar jag på om det inte borde finnas en obligatorisk repetitionsutbildning efter ett antal år. I alla fall någon form av påminnelse om vad körkortet innebär och att det inte kan tas för givet.

Den som har ett antal förseelser bakom sig skulle kanske vara tvungen att göra om hela processen ... Nu blir säkert många jättearga igen… Men jag tror att vi måste tänka utanför boxen för att komma framåt.

Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson

Det låter som om det vore ett danssteg, som The Loco Motion ­eller The Mashed Potato. Men The Dutch Reach är i själva verket ett sätt att öppna en bildörr. Under hösten har begreppet blivit viralt.

I

september började det plötsligt dyka upp poster om The Dutch Reach i Face­ book-flödet. Brittiska tidningar, som The Guardian och The Telegraph, skrev alla om det nederländska sättet att öppna en bildörr. ”Rädda en cyklist – Lär dig The Dutch Reach”, uppmanade webbmagasinet The Stylist och illustrerade det hela med en instruktionsvideo.

Manövern går ut på att du öppnar bildörren med den hand som är längst bort från dörrhandtaget (höger om du sitter i förarsätet i högertrafik). I och med det vrider du huvudet över axeln och kan se om det kommer en cyklist bakifrån, på väg att passera. Chansen är också stor att du inte slår upp dörren med samma kraft som när du använder den närmaste handen.

Kampanjen för The Dutch Reach blev snabbt viral och nådde därmed bortom de brittiska gränserna. Bakom insatsen låg intresseorganisationen Cycling UK, som vill väcka uppmärksamhet kring cyklisters utsatthet i trafiken. Mellan 2011 och 2015 dog åtta personer och skadades över 3 000 i olyckor där bildörrar öppnats eller stängts oaktsamt, enligt siffror från landets transportdepartement.

The Dutch Reach har fått sitt namn av att metoden sägs härstamma från Nederländerna, en uppfattning som fortfarande sprids på sociala medier och i traditionell press. Men någon uppbackning för det verkar inte finnas. Kanske har någon sett nederländare göra så, landet har ju länge anpassat sin trafikutbildning till sina många cyklister. Vem som först lanserade

Genom att öppna bildörren med den hand som är längst från dörrhandtaget kan du se om det kommer en cyklist bakifrån och är på väg att passera.

namnet The Dutch Reach är också lite osäkert, men en amerikansk cykelentusiast vid namn Michael Charney gjorde en egen gräsrotskampanj för att sprida metoden 2016, där namnet ska ha förekommit. Översatt till svenska låter det klumpigare, ungefär ”den nederländska sträckningen”, vilket kanske förklarar varför det är den engelska versionen som fått fäste. I det engelska språket finns också begreppet ”dooring”, eller ”to be doored”, som står för att få en dörr uppslagen framför sig när man cyklar förbi en parkerad bil. ”Anti dooring” är därmed ett begrepp för att motverka att bilister slår upp bildörrar utan att vidta försiktighetsåtgärder. Även i USA finns anti dooring-kampanjer. På hemsidan ”The Dutch Reach Project” meddelas att The Dutch Reach nu finns inskriven i körkortshandboken i Massachusetts och att New York Bicycling Coalition har tagit fram en grafisk symbol för rörelsen, som ska tryckas på dekaler att

sätta på bilar. Man noterar också att informationskampanjen även nått Kina och Vietnam.

Sverige däremot nämns inte och följer man inte internationella medier är nog The Dutch Reach obekant. Här är var tjugonde cykelolycka av typen där cyklister krockar med uppslagna bildörrar* och konsekvenserna är ofta allvarliga med huvudskador och frakturer på armar och ben. Även dödsfall har inträffat. Kanske är det dags för en kampanj här också?

Text: Christel Valsinger Foto: Staffan Gustavsson * Uppgifterna är hämtade från en studie från försäkringsbolaget If, som analyserat 1 298 ­cykelolyckor som inträffat 2005–2014 i Sverige.

Alla typer av olyckor mellan cykel och personbil som rapporterats till If via trafikförsäkringen finns representerade. Då If försäkrar nästan var tredje bil i Sverige kan urvalet anses representativt för landet. Uppgifterna har kompletterats med statistik från STRADA Sjukhus och Trafikanalys.

Mitt i Trafiken • Nr 4 2017 13

Förbjudet ken. Jag antar att den som kör inte tycker att mobilen inverkar menligt på körningen, men andra tycker det. Ibland vet människor inte sitt eget bästa. Anledningen till att man behöver en skärpning i förordningen, är att folk inte verkar förstå hur farligt det är. Det räcker att blicken vandrar i några sekunder så kan det leda till katastrof.

Nu kommer det bli tydligare att man inte får hålla på att fippla med luren när man är ute och kör med bilen, säger infrastrukturminister ­Tomas Eneroth i ett pressmeddelande om beslutet om förbud mot handhållen mobil under körning.

Förbud mot handhållen telefon

”Det är på tiden, folk inte verkar förstå hur farligt det är” Den 1 februari 2018 blir det förbud mot handhållen mobiltelefon ­under körning. Efter att Transportstyrelsens förslag varit ute på ­remiss har regeringen beslutat att komplettera trafikförordningen.

T

ransportstyrelsens förslag till en skärpning av trafikförordningen presenterades i april i år och innebär en komplettering av nuvarande bestämmelse, som infördes 2013. Förslaget är att 4 kap. 10 e § i trafikförordningen nu ska lyda: ”Vid färd på väg med ett motordrivet fordon får föraren ägna sig åt aktiviteter som användande av mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning endast om det inte inverkar menligt på framförandet av fordonet. Föraren får därvid inte använda mobiltelefon på ett sådant sätt att han eller hon håller den i handen.”

Det är den tidigare formuleringen ”inverkar menligt” som har ansetts för vag och som nu fått ett tillägg som innebär att körningen inte alls behöver ha påverkats för att polisen ska kunna ingripa.

14 Mitt i Trafiken • Nr 4 2017

Argumenten för ett förbud handlar bland annat om att underlätta just polisens arbete. Att avgöra huruvida användandet av en mobil bidragit till en olycka är svårt. I cirka en halv procent av de vägtrafikolyckor som rapporterats till STRADA under 2013–2015 nämns mobiltelefon eller annan typ av kommunikationsutrustning i händelseförloppet som beskriver olyckan, men mörkertalet kan vara stort. En vässad förordning gör det enklare för polisen att övervaka och beivra, menar Transportstyrelsen.

”

Det går inte en lektion utan att jag ser någon vingla eller bete sig ­konstigt i trafiken.

Ett annat argument är att den reglering som finns i Sverige idag inte lever upp till Wienkonventionen, som fastställer att EU:s medlemsstater åtminstone ska förbjuda förare vid färd på väg med motor-

drivet fordon att använda handhållen mobiltelefon (artikel 8 punkt 6).

Förväntningarna på effekten av regeländringen ska dock inte ställas för högt anser Transportstyrelsen, som menar att fler åtgärder behöver vidtas, såsom övervakning.

Majoriteten av remissinstanserna har ställt sig bakom förslaget. STR stödjer förändringarna med motivet att de sänder ”en tydlig och viktig signal om vikten av full uppmärksamhet under färd, oavsett fordon, samt att polisen ges rimliga chanser att kontrollera lagefterlevnad och lagföra brott.” Därtill föreslår man att förslaget breddas till att innefatta alla varianter av cyklar och man efterlyser också en debatt om huruvida handhållen mobil borde förbjudas för samtliga trafikanter.

Jeanette Jedbäck Hindenburg är trafiklärare, sitter i STR:s styrelse och var styrelsens representant i arbetsgruppen för remissen. Hon tycker att det är på tiden att förbudet kommer till stånd.

– Det går inte en lektion utan att jag ser någon vingla eller bete sig konstigt i trafi-

Ett par remissinstanser har ställt sig tveksamma till förslaget, däribland VTI som anser att det saknas grundläggande kunskap kring om ett förbud verkligen kommer att leda till fler uppmärksamma förare i trafiken. VTI skriver också i sitt yttrande att annan kommunikationsutrustning än telefoner behöver uppmärksammas med forskning. Till exempel kan klockor, glasögon och läsplattor ha liknande funktioner som en telefon, men de omfattas inte av den nya regelformuleringen. Skrivningen om handhållen telefon öppnar dessutom för missförstånd eftersom det skulle kunna tydas som att det är tillåtet att använda mobilen om den ligger i sätet bredvid, i knät eller monterad vid instrumentbrädan.

Detta var inget som STR lade vikt vid i arbetet med remissen.

– Vi är inte ordvrängare på det sättet. Vi förstod det som förslagsställaren menade. Det handlar om att man släpper fokus på trafiken, inte om vad man håller i handen, eller var man håller mobilen. Jag hoppas att skrivningen blir så skarp att folk fattar hur farligt det här är, säger Jeanette Jedbäck Hindenburg.

Den nya bestämmelsen träder i kraft den 1 februari 2018.

– Nu kommer det bli tydligare att man inte får hålla på att fippla med luren när man är ute och kör med bilen. En tydligare regel gör att fler kommer att följa den. Detta är ytterligare en åtgärd som regeringen vidtar för att i enlighet med nollvisionen förbättra trafiksäkerheten på svenska vägar, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth i ett pressmeddelande.

Text: Christel Valsinger Foto: Staffan Gustavsson

Sexuella trakasserier

Rättegång mot tafsande lärare Den trafiklärare i Skaraborg som är anklagad för att ha utsatt kvinnliga elever för sextrakasserier, får i december sin dom. Han nekar till alla anklagelser.

Mannen, som är i 60-årsåldern, ska bland annat ha tagit på flera kvinnliga elevers bröst och underliv, även innanför underkläderna. Vid flera tillfällen då han har bett elever att göra en yttre kontroll har han enligt eleverna tagit tag i deras höfter, flåsat dem i nacken och vid ett tillfälle gjort samlagsrörelser. Han ska även ha tvingat till sig oralsex och onani. En tjej har han sökt upp i hennes hem. Brottsrubriceringen är sexuellt ofredande och sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning. Rättegången pågår under november, med flera unga tjejer som målsägande.

Mannen, som nekar till alla anklagelser, driver sin egen trafikskola och är ansluten till STR. – Visst blir man förskräckt och förbannad av anklagelserna. Men en person ska ses som oskyldig tills en eventuell dom fallit. Vi som organisation kan inte utesluta någon innan rättsväsendet har gjort sin bedömning, säger STR:s förbundsordförande Berit Johansson.

Eftersom personen därefter har rätt att överklaga och eftersom det finns en tidsfrist till dess att en dom vinner laga kraft, kan det dröja innan en eventuellt uteslutning är aktuell, lägger Berit Johansson till.

Blir det en fällande dom kommer STR däremot att agera direkt.

– Inga fingrar kommer att läggas emellan. Där är vi som organisation

tydliga, det finns ingen acceptans. Jag utgår också från att hans tillstånd som trafiklärare i så fall kommer att dras in från Transportstyrelsen.

Under hösten har #metoo-kampanjen väckt mycket uppmärksamhet och gjort det tydligt hur vanligt det är med sextrakasserier och övergrepp i alla y­ rkesgrupper.

– Bilen är ett anonymt rum. För den som vill gå över gränsen finns det en inramning. Men i så fall borde man fundera över sina värderingar och fråga sig hur det skulle kännas om det var ens egen dotter eller son som råkade ut för detta.

Ett sätt att motverka beteendet är utbildning. STR har jobbat mycket med etikfrågor och kommer att fortsätta väva in dessa frågor i alla typer av kurser och material.

– Jag är trygg med det jobb vi har gjort, men givetvis kan vi inte vaccinera oss. Vi måste ta i det på nytt. Vi kan aldrig avsluta det jobbet, det måste alltid fortsätta, säger Berit Johansson.

Hon ser inte kameror och ljudupptagning i bilen som någon lösning.

– För den som har de intentionerna går det lätt att stänga av en kamera eller att förgripa sig utanför bilen. Det enda som vi tror långsiktigt på är att hålla dialogen levande och vara ext­ remt tydliga med var vi står som förbund och yrkeskår.

Zandra Erikshed

es den klagade trafikläraren dömd

an I PRESSLÄGGNING Dennden. Straffet blev villkorlig dom och

eda 4 december för sexuella ofr tånd på 40 000 dessutom betala ett skades ska n Ha . ter bö i r no kro 000 13 nnorna. kronor till de berörda kvi Mitt i Trafiken • Nr 4 2017 15

Dubbdäck bidrar till för tidig död Ungefär hundratusen ton väg­ bana slits bort från de svenska ­vägarna varje år. Det sker främst genom däckens slitage på vägbanan och innebär att små ­partiklar lossnar. En del av dessa hamnar i våra lungor. Främst drabbas människor i städer.

et är i dag välkänt att partiklar i luften inte är bra att andas in.

Detta oavsett om partiklarna kommer från vägbanan eller annan källa, till exempel avgaser. Problemet är just också att vi utsätts för en blandning av olika partiklar med olika storlek och påverkan.

Det är ganska lite känt om vilka effekter partiklar från vägbanan har på människokroppen eller i samverkan med till exempel avgaspartiklar. Att partiklar påverkar hälsan negativt råder det inga tvivel om. Mats Gustafsson är forskare på VTI med däck- och vägslitage som specialitet.

– Partiklar bidrar helt klart till en ökad risk för sjukdomar och för tidig död, vilket innebär kostnader för samhället och lidande för individen, säger han. Men det är fortfarande svårt att separera vilka partiklar som orsakar vilka problem.

Det finns enligt Mats Gustafsson andra åtgärder som kan minska problemet. Till exempel skulle en mindre andel dubbdäck bidra till färre partiklar och en bättre luftkvalitet, liksom åtgärder som leder till minskade trafikvolymer och lägre hastigheter. Att binda damm genom spridning av fukthållande vätska på vägen, liksom effektiv städning kan vara andra åtgärder.

I dag är det dock få städmaskiner som klarar att ta upp partiklar som är så små att de går att andas in. Men eftersom damm till viss del bildas genom att grövre material mals ner till mindre partiklar av trafiken, så är det bra att dammsuga upp även de större partiklarna.

Förbud mot dubbdäck på enskilda gator eller inom ett specifikt område verkar också kunna minska problemet. I Stockholms stad, där man infört förbud för dubbdäck på vissa gator, har detta gjort stor nytta. Det står klart efter den utvärdering som miljöförvaltningen i Stockholm gjort.

De studier som finns pekar på att större partiklar ökar risken för sjukdom i luftvägarna medan mindre partiklar i oftare bidrar till hjärt- och kärlsjukdomar och för tidig död.

En enkel och verkningsfull åtgärd för att drastiskt minska mängden partiklar

– Effekten är kanske större än vi trodde att den skulle bli. Partikelhalterna har minskat och håller sig under gränsvärdena de senaste tre åren, även om 20–30 procent av bilisterna fortfarande kör dubbat trots förbud. Dessutom verkar det som om trafiken inte bara flyttat någon

Livshotande

D

Det vore önskvärt att färre körde med dubbdäck. Samtidigt är det helt nödvändigt att en viss del av trafikanterna kör med dubbade däck för att rugga upp vägbanan och därigenom öka friktionen, m ­ enar VTI-forskaren Mats Gustafsson.

16 Mitt i Trafiken • Nr 4 2017

från vägbanan skulle vara att förbjuda dubbdäck. Men det låter sig inte göra så lätt eftersom det krävs en viss andel bilar som kör dubbat. Detta ruggar upp vägbeläggning, vilket bidrar till bättre friktion mellan däck och vägbana. Utan dessa ”föråkare” skulle vissa slitstarka vägbeläggningar i stället poleras och få sämre friktion.

”

Partiklar bidrar helt klart till en ökad risk för sjuk­ domar och för t­ idig död, vilket i­ nnebär kostnader för samhället och ­lidande för individen.

annanstans. Troligen väljer människor i stället bort bilen, åker kollektivt eller förflyttar sig på annat sätt.

Ett annat område som kan bidra till förbättring är utveckling och förbättring av asfalt. Inom detta område görs också ständiga förbättringar, enligt Mats Gustafsson. Generellt ger hårdare stenmaterial, grövre stenar och tätare konstruktioner en mer slitstark vägyta. Alternativa material testas också. Till exempel an­vändning av stålslagg som ballast i asfalten eller betongbeläggning. Men nackdelar som högre bullernivå och högre rullmotstånd bör vägas in när man väljer beläggningsmaterial.

Det sker också en kontinuerlig utveckling av dubbdäck för minskat slitage.

Samtidigt konstaterar Mats Gustafsson att dubbdäck är en relativt liten del av de stora däcktillverkarnas produktion, varför forskningsinsatserna är relativt små.

– Kraven på dubbdäck ändrades för några år sedan för att minska slitaget på vägarna och däcktillverkarna jobbar på att deras däck både ska ge bra grepp och samtidigt slita så lite som möjligt på vägytan, vilket är en svår ekvation.

Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson

Fakta

Förbud, städning och fukthållande vätska kan minska riskerna

Dubbdäcksförbud ger resultat • I en rapport från SLB-analys (Stock­ holms Luft- och Bulleranalys som är en avdelning inom Miljö­förvalt­ ningen i Stockholm) som utvärderat dubbdäcksförbudet på vissa gator i Stockholms stad sägs: ”Beräkningar visar att emissionerna av PM10 (partiklar som vi kan andas ner i nedre luftvägarna) på Fleminggatan har minskat med 21 procent och på Kungsgatan med 17 procent under januari till och med maj 2016 tack vare den minskade dubbdäcksanvändningen och minskad trafik.

Minskningen var ännu högre under dygnen med de högsta halterna, 26 procent respektive 20 procent på Fleminggatan och Kungsgatan.”

• Februari, mars och april brukar vara de värsta månaderna för partiklar.

Det beror på att mycket vägslitage från dubbdäck plus damm från exempelvis vintersandning lagras i vägmiljön på vintern när gatorna ofta är fuktiga. På våren, när gatorna torkar upp, virvlas dammet upp av trafiken och ökar partikelhalterna.

• Väderleken spelar roll för partikelproduktionen. Fuktiga vägytor slits mera, samtidigt som fukten håller kvar partiklarna på vägytan så att de inte bidrar till höga partikelhalter förrän vägen torkar upp.

Mitt i Trafiken • Nr 4 2017 17

Åldersblandning

Röster från tre körkortstagare 30+ ”Liknade högstadiet”

Adam Svensson, 42 år

Pedagogiken i förarutbildningen bör utvecklas mer för att passa dagens elever i olika åldrar, det anser både forskare på VTI och trafiklärare.

Utmaning att utbilda äldre elever Pedagogiken behöver utvecklas menar forskare och lärare Merparten av trafikskolans elever är tonåringar eller unga vuxna, men gruppen elever över 30 år växer. Hur upplever äldre elever ­utbildningen och hur väl anpassad är den till deras behov?

Mitt i Trafiken har pratat med ­elever, trafiklärare och en forskare.

”L

ättare för oss äldre att förstå trafiksäkerhet.” ”Svårare att övningsköra när man bildat familj och har mycket annat i livet.” ”Mindre flexibel och mer känslig för kritik.” Berättelserna om hur det är att ta körkort senare i livet är många. Att de som väntat några år med att ta körkort kan uppleva förarutbildningen annorlunda än de som kommer direkt från gymnasiet är naturligt.

Många elever tycker att åldern ger fördelar, till exempel att man som äldre fått mer livserfarenhet och därför blivit mer medveten om de faror som finns i trafiken. Äldre elever brukar dessutom våga ta för sig mer i relationen till trafiklärare och annan personal.

Men åldern kan också innebära nackdelar, till exempel att eleven inte har samma studievana som de som kommer direkt från gymnasiet, eller att de upplever att

18 Mitt i Trafiken • Nr 4 2017

den ökade riskmedvetenheten utvecklats till en rädsla inför olika trafiksituationer.

Vissa uppger även att de känner sig obekväma i situationen – att de skäms för att de är äldre än andra elever och att de tycker att de behandlas som om de vore yngre än vad de egentligen är.

För trafikskolorna kan det stora åldersspannet bli en utmaning. Jerker Axelhed, trafiklärare och chef på trafikskolan Axelhed förarutveckling, har satsat mycket på att tillsammans med sina kollegor utveckla pedagogiken. Han menar att elevernas åldersskillnader blir tydliga främst under de teoretiska momenten. Som trafiklärare är det lätt att välja att anpassa informationen efter den i gruppen som har sämst förkunskaper – ett val som enligt honom ofta gör att de mer erfarna eleverna tappar intresset och upplever utbildningen som meningslös. Han menar att pedagogen i

Adam är privatist och har bara tagit några enstaka körlektioner. Han börjar känna sig färdig med körningen och har inbokade teori- och körprov. Han har genomfört riskutbildningarna och tycker att han fått en del värdefull information. Där­ emot har han reagerat på bemötandet från pedagogerna. Deras sätt att prata med eleverna har fört tankarna till högstadiet snarare än till vuxenlivet.

Adam berättar att föreläsaren på riskettan inledde med att påpeka att alla måste stanna i två timmar eftersom reglerna är sådana. Istället borde hon ha fokuserat på att nå ut med sin information på ett så bra sätt som möjligt menar han. Pedagogen på risktvåan var auktoritär i sitt ledarsätt, något som också kändes främmande.

– Det första han sa var att om han hörde en mobilsignal under föreläsningen så skulle det bli dyrt för ägaren av mobilen. Då skulle personen i fråga nämligen underkännas direkt. Jag har inte upplevt den sortens hot sedan skoltiden, så för mig kändes det konstigt och onödigt.

Jag tror att vi äldre reagerar kraftigare på sådant otrevligt beteende.

kerhet. Då kan de olika åldrarna bli en tillgång snarare än en nackdel.

Jerker Axelhed, trafiklärare, menar att elevernas åldersskillnader blir tydliga främst under de teoretiska momenten.

stället för att enbart förmedla sin egen kunskap borde ta vara på alla elevers individuella erfarenheter och tankegångar och utifrån dem föra ett samtal om trafiksä-

– I åldersblandade grupper är de äldre eleverna betydelsefulla. De skapar en helt annan dynamik och för in tankar och resonemang som är värdefulla för de yngre.

Egentligen skulle man kunna säga att förarutbildningen passar de äldre bättre eftersom de är mer reflekterande. De allra yngsta har oftast inte hunnit få den livserfarenhet som krävs för att ordentligt kunna ta till sig kunskapen, säger han.

”En ganska tuff tid”

”Skämdes för min ålder”

Helene Thunberg, 37 år

Erik Nordblad, 36 år

Helene tog körkort för tre år sedan. Eftersom hon hade småbarn hemma var det svårt att övningsköra privat och hon fick därför ta många lektioner på trafikskolan. Hon är nöjd med sin förarutbildning men upplevde tiden som ganska tuff. Hon hade inte studerat sedan gymnasiet och tror att det var en nackdel – det blev jobbigt att läsa in teorin. Hon körde med två trafiklärare och deras pedagogik var väldigt olika. Den första läraren var hård och sträng. Den andra var mjukare till sättet och lät henne visa vad hon kunde, gav enkla instruktioner och lät henne sköta mycket själv. Det gjorde att hon fick bättre självförtroende och förstod att hon klarade av mer än hon trodde.

Generellt tycker Helene att det är viktigt med psykologi – att som pedagog och elev lära känna varandra och kunna läsa av varandra.

– Hade jag varit yngre under utbildningen hade jag nog inte tagit kritik så hårt och inte heller varit så rädd för att misslyckas. Jag hade nog uppfattat utbildningen som lättare också.

Erik tog körkort genom trafikskolan i år efter flera års övningskörning. Körkortsteorin var inget problem. Däremot blev han förvånad över hur besvärlig den praktiska biten var. Han berättar att han har lätt för att lära och därför blev frustrerad över att det var så svårt att manövrera bilen. Han föredrog den trafiklärare som lät honom tänka själv och kom med kort och tydlig feedback. Att ta körkort upplevde han som jobbigt. Han skämdes för att han var så mycket äldre än de andra eleverna och tror att åldern kan ha gjort att han reagerade starkare i situationer där han kände sig orättvist eller respektlöst behandlad. Troligen hade han varit mer formbar och mindre ”tjurskallig” om han gått förarutbildningen tidigare i livet. De teoretiska föreläsningarna tyckte han hade en låg nivå.

– Under riskutbildningen skulle vi diskutera trafiklagarna i grupp. Föreläsaren frågade vad vi tyckte om systemet och jag försökte komma med konstruktiva synpunkter, men han lyssnade inte utan gjorde klart att systemet inte får ifrågasättas. Det kändes underligt. Jag tror att vi elever kan nå en djupare kunskap om vi tillåts fundera och inte bara blint följer det någon annan säger är rätt.

Något som skiljer äldre från yngre är också viljan att lära sig, menar Jerker Axelhed. Äldre är ofta tacksamma att undervisa eftersom de förstår meningen med att lära sig att köra säkert, berättar han. Men han har också upplevt att många äldre har en mental spärr inför att börja på trafikskolan och att de kan känna sig obekväma med att studera tillsammans med elever i gymnasieåldern. Det är därför viktigt att trafikläraren uppmärksammar dem och fångar intresset på ett tidigt stadium.

Flera äldre trafikskoleelever som Mitt i

Trafiken pratat med har påtalat att undervisningen känns mer auktoritär än vad de är vana vid från andra sammanhang. Jerker Axelhed kan förstå reaktionen och menar att det finns en gammal tradition inom trafiklärarkåren där läraren katederundervisar och där väldigt lite tid läggs på problemlösning. I den situationen kan det vara svårt att utveckla en jämlik relation mellan lärare och elev.

– Äldre elever lägger ofta större vikt vid just relationen mellan pedagog och elev.

För dem är det viktigt med en ömsesidig

Mitt i Trafiken • Nr 4 2017 19

Åldersblandning

Forskaren Sonja Forward har lett arbetet med rapporten. Hon vill inte peka ut elevernas åldersskillnader som ett stort problem, men menar att förarutbildningen generellt sett är dåligt anpassad för dagens heterogena grupp elever.

Rapporten pekar på ett behov av att tydligt individanpassa utbildningen.

– Vi tror att det är lätt att hamna fel om vi delar upp människor i grupper eftersom eleverna i första hand är individer.

Vad trafikskolorna behöver göra är att tidigare kartlägga eleven och utforma utbildningen efter varje persons behov. För att kunna göra det behöver trafikskolan få en tydligare roll, till exempel genom mer obligatorisk utbildning, säger hon.

En pedagogik där eleven inte bara passivt tar emot information utan ges en aktiv roll i kunskapsinhämtandet skulle också göra utbildningen bättre anpassad efter individuella behov, menar VTI i sin rapport.

Jerker Axelhed stämmer in i kritiken av pedagogiken på förarutbildningen.

Trafikskolorna behöver satsa mer på att utveckla den, till exempel genom att låta trafiklärarna vara med på varandras teorilektioner och utbyta erfarenheter. Samarbete mellan trafikskolor skulle också kunna vara ett sätt att utveckla metoderna. Ett nytänkande behövs i hela förarutbildningen, menar han.

– Det är ett stort misslyckande för oss trafiklärare om utbildningen inte känns relevant för alla elever. Jag tror att vi behöver satsa mer på att göra den roligare – tona ner den förmanande tonen och lägga fokus på mer än bara trafikfarorna.

Text: Kristin Mörck Foto: Staffan Gustavsson

20 Mitt i Trafiken • Nr 4 2017

Kampanj för jämställd körning:

Bryt gamla mönster – dela på körningen Förra hösten lanserade Ford folkbildningskampanjen Dela Ratten, som lyfter frågan kring jämställd körning. Men fortfarande delar endast 15 procent av svenska par helt lika på körningen, vilket hotar trafiksäkerheten.

I

traditionella parförhållanden är det oftare mannen än kvinnan som sitter bakom ratten. Den tesen bekräftades av en Sifoundersökning, som Ford lät göra 2016. Samtidigt visar statistiken att män är överrepresenterade i olyckor, även sett till per körda kilometer. Det blev upprinnelsen till Dela Ratten, den nu årliga folkbildningskampanjen för ökad jämställdhet i bilen. Initierad av Ford men med en rad aktörer bakom sig.

– Vår tanke var att om vi kan öka jämställdheten bakom ratten borde det även bli säkrare på vägarna. Syftet med kampanjen är att få fler säkra förare i varje hushåll och relation, säger Erik Lindham, informationschef på Ford Sverige.

Den nämnda undersökningen från Sifo visade även att endast var fjärde svensk (23 procent) tyckte att frågan om jämställdhet i bilen var viktig. Vid en uppföljande undersökning 2017 hade den positiva attityden till en mer jämställd bilkörning ökat kraftigt, till 38 procent, men siffrorna visade att en beteendeförändring dröjer. Endast 15 procent av svenska par delar helt lika på körningen.

Därför kommer årets kampanj att fokusera på att få fler svenskar att ändra sitt invanda beteende.

– Vad händer med vanor och rutiner när vi byter plats rent fysiskt – till exempel vid matbordet eller i sängen? Siffrorna

visar att de som är öppna för att förändra vanor på andra håll i hemmet, även kan tänka sig att byta förare mer frekvent.

Varför är det då så ofta mannen som kör i Sverige, ett av världens mest jämställda länder? Undersökningar i fokusgrupper visade att det var ett mönster som satt i sedan generationer. 72 procent uppgav att det oftast var pappa som körde när de växte upp. Det hela berodde alltså främst på gammal vana, inte på grund av föreställningen att män genetiskt sett skulle vara bättre på att köra bil.

– Någonstans handlar det om ett ansvar, i synnerhet om man har barn. Har man körkort ska man även kunna köra bilen, säger Lindham.

”

Siffrorna visar att de som är öppna för att förändra vanor på andra håll i hemmet, även kan tänka sig att byta förare mer frekvent.

Jämställdhetsproblematiken visar sig såväl till vardags som till exempel vid längre körningar, exempelvis fjällsemest­ rar. I äldre par är rollerna ofta än mer cementerade. Om mannen blir sjuk eller avlider är trafiksäkerheten i än större fara, när kvinnan som inte har kört på många år plötsligt måste ge sig ut i trafiken igen för att inte bli isolerad.

Erik Lindham poängterar att problemet även kan vara det omvända och att det är jämställdhet som är poängen.

– Även i de förhållanden där det främst

Dags för ­förändring.

M ­ önstret att m ­ annen kör och kvinnan åker med sitter i sedan g ­ enerationer.

är kvinnan som kör är det viktigt att man delar ratten för ökad trafiksäkerhet.

Trots att Ford är initiativtagare är Dela Ratten menat som en neutral plattform.

– Vi gör inte detta för att prata om vår produkt, utan skulle gärna se att alla biltillverkare går med.

Ford har globalt sett ett stort samhällsengagemang, framförallt i USA. I Sverige har den amerikanska biltillverkaren främst jobbat med nationella projekt, som Svenska hjältar.

– Det är toppenbra att vi har hittat något

Fakta

förståelse och jämlik kommunikation. Då blir trafiklärarens pedagogik extra viktig, säger han.

Pedagogiken är en av de svaga punkterna i förarutbildningen. Det visar den färska utvärdering utförd av VTI, Statens ­väg- och transportforskningsinstitut, som Mitt i Trafiken skrivit om tidigare.

Dela Ratten

som vi kan bidra med globalt, just jämställdhet är ju Sverige i framkant inom.

Förhoppningen är att Ford ska sjösätta Dela Ratten i hela Europa.

Dela Ratten ligger i tiden på flera sätt.

När regeringen vid en utvärdering fann att nollvisionsarbetet inte har varit tillräckligt effektivt, kom frågan om ett jämställdhetsperspektiv på tal.

– Kampanjen fångade den tidigare infrastrukturministerns uppmärksamhet.

Det är jättekul att frågan kom upp på regeringsnivå.

Men kampanjen har inte bara hyllats.

På sociala medier och forum som Flashback har kritik framförts mot att kvinnor skulle ha ett säkrare körbeteende än män och ståndpunkten att jämställdhet bakom ratten är viktigt.

– Kampanjen tar ställning för jämställdhet. Det provocerar en del män, vilket visar att problemet har flera beröringspunkter. Först när attityder förändras kan en förändring ske, men det tar tid.

Text: Zandra Erikshed Foto: Staffan Gustavsson

Bara 15 procent av svenska par delar helt lika Dela Ratten är ett trafiksäkerhets­initiativ från Ford tillsammans med NTF, MHF, MRF, If, Folksam, Bil Sweden, Continental och ABS Wheels.

En Sifo-undersökning från 2017 visar att: • 38 procent anser att det är viktigt att dela lika på körningen.

• 91 procent av svenskar tycker att ­jämställdhet är viktigt.

• Endast 15 procent av svenska par delar helt lika på körningen.

• 16 procent av män och kvinnor ­gillar att byta plats och sova på en annan sida i sängen än den de normalt brukar sova på.

• Bland dem som anser att man mår bra av att bryta vanor säger 57,3 procent att de är benägna att dela på körningen.

• 49 procent av alla respondenter tror att trafiksäkerheten skulle öka om män och kvinnor delade mer lika på körningen.

• Yngre är mer benägna att bryta mönster än äldre.

• 58 procent i åldrarna 16–34 uppger att de delar på körningen när de åker bil med sin partner, vilket kan jämföras med 44 procent i åldrarna 56–79 år.

Mitt i Trafiken • Nr 4 2017 21

i förbifarten

Fyrhjulingar

Är trenden på väg att vända?

Under 2017 har hittills fyra personer omkommit och 28 skadats på fyrhjulingar i vägtrafik.

– Den ökningstrend vi tidigare har sett har nu planat ut, säger Jörgen Persson på Trafikverket.

U

nder 2015 och 2016 dog fem personer och 25 respektive 26 personer skadades svårt i olyckor med fyrhjulingar i vägtrafiken. Till det kommer olyckor i terräng, där det i snitt omkommer två personer per år.

Fyrhjulingar är ett relativt nytt sätt att färdas på, även om de har använts i begränsad omfattning i jord- och skogsbruk sedan mitten av 1980-talet. När de började öka i popularitet hos privatpersoner i början av 2000-talet, ökade även antalet omkomna och skadade för varje år. Mellan 2001 och 2012 var 96 procent av de omkomna män. I 61 procent av fallen var alkohol inblandat. Av de skadade var 40 procent barn under 15 år enligt underlag från Socialstyrelsen.

Efter det svarta året 2011, då nio personer dog och 37 skadades, togs en strategi fram för att förbättra trafiksäkerheten för dem som färdas på fyrhjulingar. Flera olika aktörer stod bakom strategin, som har som mål att halvera antalet omkomna fram till 2020.

– Strategin utgör ett viktigt verktyg för att kunna planera, samordna och utveckla verksamhet för att öka säkerheten för den som åker fyrhjuling. Strategin syftar också till att systematisera säkerhetsarbetet och öka samverkan inom området, säger Jörgen Persson.

Under 2016 hölls ett avstämningsmöte, för att följa upp vad strategin hittills hade lett till inom de prioriterade insatsområdena. Dessa är bland annat förbättrad information, utbildning, personlig skydds-

22 Mitt i Trafiken • Nr 4 2017

Varje år dör 26 000 människor i trafiken i Europa och var fjärde olycka är orsakad av alkohol. Nu vill EU-parlamentet starta ett omfattande arbete för att få ner dödstalen.

En av de föreslagna åtgärderna är en promillegräns på 0,0 för yrkesförare och förare som haft sitt körkort i mindre än två år.

Man vill också införa ett tvång på alkolås i bilen för rattfylleridömda. Reglerna ska gälla i hela EU.

Mitt i Trafiken letade fram studien som är från 2013 och genomfördes på initiativ av trafikforskningsstiftelsen AAA Foundation för Traf­ fic Safety. Försökspersonernas koncentration mättes på flera olika sätt medan de körde bil och samtidigt lyssnade och pratade i olika sammanhang. Försöken gjordes både i körsimulator och under bilkörning.

EU-parlamentet föreslår även att vissa typer av säkerhetsteknik ska bli standard i nya bilar. Exempelvis vill man att det ska finnas nödbromssystem i alla fyrhjuliga fordon. Systemet ska säkerställa att bilen automatiskt bromsar om det finns risk för att köra på fotgängare eller cyklister. För att

Resultaten visade att det är i stort sett riskfritt att lyssna på radio. Att lyssna på en ljudbok är lite mer distraherande, men risken för att tappa koncentrationen är ändå låg.

Fyrhjulingar är ostadigare än vad många tror.

Tekniskt sett har en utveckling av olika eCall skett, vilket innebär att ett fordon som råkat ut för en olycka automatiskt skickar ut ett elektroniskt nödanrop med sin geografiska position till en larmcentral.

Länsförsäkringar har tagit fram en trygghetsapp, Knappen, som till exempel lantbrukare kan använda för att larma grannar eller familj vid incidenter. Dessutom kan man komma i kontakt med Länsförsäkringars skadejour och sjukvårdsförmedling.

En av de största utmaningarna med störst

Totalt alkoholförbud för nyblivna förare

I Dagens Nyheters frågespalt om böcker väcktes nyligen frågan om det är farligt att lyssna på ljudböcker medan man kör bil. I svaret hänvisade DN till en amerikansk studie som visar att bilförare som lyssnar på ljudböcker har en något förhöjd risk för att tappa koncentrationen bakom ratten.

Mellan 2001och 2012 var 96 procent av de omkomna män. I 61 procent av fallen var alkohol inblandat.

utrustning och skyddssystem. Ny förbättrad information är framtagen och sprids till exempel till handlare och konsumenter, krav på hjälm har införts bland annat på terränghjulingar och fler fyrhjulingar är registrerade som traktorer, vilket påverkar hur fort fordonet får köras. Det har också initierats ett femtontal olika nya studier på området i syfte att öka kunskapen sedan 2013.

Ljudbok bakom ratten – inte så farligt

effekt är att införa någon typ av vältskydd.

Av dem som omkommit på fyrhjulingar har 60–70 procent gjort det i samband med vältning och många gånger blivit liggande klämda under fordonet.

– Fyrhjulingar är normalt instabila fordon som överraskande kan välta. Vi hoppas därför att tillverkarna ska förse sina fyrhjulingar med någon typ av fysiskt vältskydd, säger Jörgen Persson I Australien har flera olika vältskydd tagits fram.

– Att välja ett fordon där förare och passagerare sitter bredvid varandra, ger betydligt stabilare färd och är därför ett säkrare val.

En annan stor utmaning är att det nu införs höghastighetstraktorer (traktor B), vilket medför att de kan köras fortare än de idag vanliga traktorerna som är begränsade till 40 kilometer i timmen.

Text: Zandra Erikshed Foto: Staffan Gustavsson

En bilförare som pratar med en passagerare löper däremot ökad risk för att tappa koncentrationen, och det gäller även om hen håller blicken fästad på vägen och har båda händerna på ratten. Att prata i mobiltelefon är ännu farligare, men forskarna kunde inte se någon skillnad mellan handhållna mobiler och handsfree. Deras slutsats var att det är samtalet i sig som är mest distraherande, inte hanterandet av mobilen.

Farligast av allt är att tala in texter till mejl, SMS eller Facebook. Det kräver så mycket koncentration att risken är stor att man förlorar uppmärksamheten i trafiken.

JS

Säker utryckning i simulator

Uttryckningskörning med sirener och blåljus är en riskfylld verksamhet som kräver snabba beslut och stor koncentration. Att träna utryckning i trafiken är varken säkert eller til�låtet, men nu är det möjligt träna i simulator.

Det är Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, som har utvecklat simulatorn där polis-, räddningstjänst- och ambulanspersonal kan få mängdträning i utryckningskörning. Det som tränas är oförutsedda trafikhändelser, som när framförvarande gör plöts-

liga inbromsningar och filbyten, en cyklist oväntat korsar vägen eller andra situationer som riskerar att orsaka olyckor. I simulatorn kan sådana moment övas upprepade gånger för att skapa en större säkerhet och trygghet hos förarna när det blir skarpt läge. Föraren har möjlighet att lära av sina misstag och repetera i egen takt.

Ambulansverksamheten i Skövde använder redan simulatorprogram från VTI i sin utbildning av personalen. VTI söker nu pengar för att fortsätta att utveckla metoden.

JS

Norge inför studielån för busskörkort

Norge behöver 1000 nya bussförare varje år under de kommande åren. Därför föreslår den borgerliga norska regeringen att vuxna ska kunna få statligt stöd för att utbilda sig till bussförare i trafikskola. Det skriver Buss­maga­ sinet.

Foto: Staffan Gustavsson

Färre dödsolyckor med fyrhjulingar

nya bilar inte ska bli för dyra föreslår parlamentet att det är system som redan finns på marknaden som ska bli obligatoriska.

JS

fackförbundet Yrkestrafikförbundet (YTF), som fick med sig NHO Transport, som motsvarar svenska Transportföretagen, och övrig bransch på kravet.

I Sverige kommer det att bli möjligt för arbetslösa att finansiera körkort med studielån från CSN från och med den 1 juli nästa år, men det gäller bara för B-körkort. Bransch­ förbundet Sveriges Bussföretag vill se en sådan möjlighet även för C- och D-behörig­ het.

Caj Luoma, chef för utbildning och kompetensförsörjning på Transportföretagen inom Svenskt Näringsliv, där bland andra Sveriges Bussföretag ingår, säger till facktidningen Trafikforum att om “transportbranschen ska kunna möta det omfattande rekryteringsbehov som råder behöver fler få möjlighet att ta relevant körkort”.

CV

Studiestödet ska betalas ut av Lånekassen, den norska motsvarigheten till CSN i Sverige.

Förslaget finns med i den norska statsbudgeten för nästa år och fördes från början fram av

i förbifarten Mitt i Trafiken • Nr 4 2017 23

Höstmötet 2017

Berit Johansson talade om vikten att våga modernisera organisationen. – Det man vill bevara måste man våga förändra.

STR välkomnar utmaningarna

Utbildning, jobb och kriser behandlades på höstmötet Med jobbet i fokus inleddes STR:s höstmöte i Malmö.

Trafikutbildarbranschen står inför stora utmaningar.

– Och för att kunna fortsätta att vara en stor aktör måste vi ligga i framkant, underströk STR:s ord­ förande Berit Johansson.

et om de utmaningar som är en realitet för trafikutbildarbranschen. Den ökade digitaliseringen är en sådan utmaning, utvecklingen mot autonoma fordon en annan.

Mera i närtid handlar det om en akut trafiklärarbrist och den illegala verksamhet som på ojusta villkor konkurrerar ut den lagliga verksamheten. Och det handlar om hur man ska stå redo att ta emot alla de människor som sannolikt kommer att få möjlighet och vilja ta körkort när CSNlånet blir verklighet.

H

östmötet är STR:s största årliga satsning. I år var mötet något mindre än vanligt – ungefär 400 medlemmar hade tagit sig till Malmö – men det berodde inte på något sviktande intresse utan på att bortåt 300 medlemmar väljer att åka till det nytillkomna vintermötet i Åre i januari 2018 i stället.

Innehållet i de två sammankomsterna är detsamma.

Det är till exempel Fredrik Berling, journalist och programledare, känd från bland annat teveprogrammet Hjärnkontoret, som modererar båda mötena. Listan över föreläsare ser också likadan ut.

24 Mitt i Trafiken • Nr 4 2017

Fredrik Berling var moderator på höst­ mötet i Malmö och kommer även att ­moderera vintermötet i Åre.

Det enda som skiljer är att mötet i Malmö ägde rum innan STR tagit det slutgiltiga beslutet om att gå in i en ny organisation. För mötesdeltagarna i Åre är detta beslut redan historia.

Inledningsvis handlade höstmötet myck-

Berit Johansson berättade om sitt möte med infrastrukturminister Tomas Eneroth nyligen.

– Det kändes mycket bra, som när ett fönster öppnas och det kommer in lite vind. Eneroth lyssnade verkligen när vi talade om branschens problem, och att han tagit till sig av det vi sa visade sig sedan i den interpellationsdebatt som ägde rum i riksdagen några dagar senare.

(Läs mer om den debatten, med moderate riksdagsledamoten Sten Bergheden, på sidan 9.)

– Myndigheterna ser väldigt positivt på vårt arbete med omorganisationen, sa Michael Axelsson.

STR:s vice ordförande Michael Axelsson förmedlade att såväl myndigheter som beslutsfattande politiker ser mycket positivt på STR:s arbete med att omorganisera sig.

– Vi blir en mer transparent organisation, och det är viktigt. De ser också att vi är självkritiska och det ger en trovärdighet som gör att man bemöts på ett annat sätt.

Kan vi visa att vi håller god kvalitet kan vi få incitament att arbeta mot. Vilka kan vi bara spekulera i än så länge, men det skulle till exempel kunna handla om att få ”släcka tvåor”.

Michael Axelsson tror att det nya, omorganiserade STR kan leda till en utveckling som ännu är omöjlig att se.

– Trafikskolor som i dag kan påstå att de är duktiga får i den nya organisationen också möjlighet att visa att de är det. Låt dem som vill och kan leda utvecklingen.

De som vill, men inte kan, kan STR hjälpa.

Men de som inte vill, ja, de ska kanske inte vara med.

Ser man sig runt om i Norden är trafikskolorna delvis i kris.

I Finland rustas förarutbildningssystemet ner. Obligatorium efter obligatorium tas bort.

Den norska utvecklingen liknar den svenska. ATL, den norska motsvarigheten

till STR, inleder dessutom nu en omorganisation.

– De är ungefär två och ett halvt år efter oss i tiden, berättade Berit Johansson. Vi ska träffa företrädare för det norska förbundet i Stockholm i januari och beskriva hur vi har arbetat.

I Danmark är privat övningskörning inte tillåten. Medan andra länder kämpar för att få fler obligatorier har trafikskolorna i Danmark dem redan allihop.

– Vilket tyvärr har gjort de danska trafikskolorna lite lata, sa Berit Johansson.

De vårdar inte sitt uppdrag, och det har de danska politikerna börjat upptäcka.

Island är det land i Norden där det mesta tuffar på ungefär som vanligt.

Benny Gunnarsson, ledamot av STR:s styrelse, redogjorde sedan för ett uppdrag han fått, nämligen att titta närmare på hur man kan grupputbilda i bil. Fokus ligger på B-körkort.

– Branschen behöver förnya sig, vi måste kunna erbjuda nya koncept.

Att utbilda i grupp är egentligen ”det normala”. Det trafikskolorna huvudsakligen gör, utbildar en person i taget, kallas i andra branscher för privatutbildning.

Trafiklärarbrist råder. Att då ha en lärare per elev är en lyx som branschen kanske inte har råd med fortsättningsvis. Att ut-

bilda flera elever samtidigt skulle också sänka kostnaderna för eleverna, men samtidigt ge trafikutbildaren en högre timpenning. En win-win-situation, om man så vill.

Höstmötesdeltagarna uppmanades att prata om för- och nackdelar när det gäller grupputbildning, för att sedan återge vad de kommit fram till. ”Eleverna måste se att det finns ett mervärde i detta, annars blir det inget”, konstaterade någon.

Andra kommentarer löd: ”Det är viktigt att ingen bara åker med och lyssnar. Alla måste aktiveras.” ”Kamratpåverkan kan ha en stor effekt, att låta eleverna diskutera sinsemellan.” ”Vi jobbar redan med två elever i taget.

Det blir väldigt effektivt, för den som sitter i baksätet tar ju del av instruktionen när den ges till den som sitter i framsätet. Men det är viktigt att byta hela tiden.” ”Det ställer större krav på pedagogen.” ”Jag arbetar redan med flera elever samtidigt i bilen, och jag tycker att det är helt fantastiskt.” ”Jag tror inte att kunderna är rädda för det här egentligen, jag tror att det är vi själva som är största problemet.”

Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson

Mitt i Trafiken • Nr 4 2017 25

Höstmötet 2017

Enkät

Vilken är den största ekonomiska utmaningen för dig och ditt företag just nu?

STR tar klivet in i framtiden Nu är det klart.

STR går in en ny organisation som formellt träder i kraft den 1 april 2018.

Det sista, viktiga beslutet för att det skulle bli så klubbades igenom på det extra fullmäktigemötet i Malmö den 24 november.

En historisk dag, tyckte många medlemmar.

Å

r 1937 samlades alla som hade tillstånd att utbilda för körkort i Sverige i ett riksförbund. Från början kallades organisationen för Sveriges Körskolors Riksförbund, men det väckte protester. På den tiden kördes det fortfarande med häst och vagn, och någon menade att det kunde uppfattas som att körskoleförbundets medlemmar utbildade i körning med just häst och vagn. Det vore ju illa.

Så då uppstod Sveriges Bilskolors Riksförbund, som i samband med högertrafikomläggningen 1967 ännu en gång ändrade namn, då till det namn som varit aktuellt ända fram till nu: Sveriges Trafikskolors Riksförbund, STR. STR kommer att finnas kvar. Men från

och med nästa år heter organisationen Sveriges Trafikutbildares Riksförbund. Förbundet öppnar upp för fler trafikutbildare.

(Mer om detta i Bakvagnen på sidan 30.)

Besluten som har lett fram till att STR nu går in i en ny organisation har tagits ett efter ett under en treårsperiod. I Malmö handlade det om att ta ett sista konfirmerande beslut kring det nya STR:s stadgar.

Det var tvunget att tas med trefjärdedels majoritet.

Ja-sidan fick 59 röster och nej-sidan 18 röster. Därmed var utgången klar.

– Det som är viktigt nu är att vi har respekt för alla de åsikter som kommit till uttryck under arbetets gång, underströk STR:s ordförande Berit Johansson när

klubbslaget fallit. Nu går vi vidare. Vi har alla gjort ett otroligt jobb och vi har så mycket som vi fortsatt kan göra gemensamt.

Det applåderades och surrades i lokalen. Skålades i (alkoholfritt) bubbel. (Beslutet togs före lunch.) Många talade om historiens vingslag, några var lite vemodiga, kanske för att det kändes som om något man varit van vid, till och med växt upp med och alltid haft inte längre var där på samma sätt.

Larz Glemfors, en nestor i sammanhanget, uttryckte sig ändå så här: – Det känns riktigt bra och spännande att titta in i framtiden.

Ett antal övergångsregler fastslogs på

fullmäktigemötet. De hade tidigare diskuterats på såväl ordförandekonferens som på lokalföreningsmöten under 2017. Övergångsreglerna innebär bland annat att nuvarande personliga och passiva medlemmar automatiskt blir intressemedlemmar. Samma sak gäller för den som är kamratmedlem.

Företagsmedlemmar i dagens organisation blir också automatiskt företagsmedlemmar i den nya organisationen. Nuvarande företagsrepresentant måste dock bekräfta företagets medlemskap, föreslagen regiontillhörighet, kontaktuppgifter, med mera. En namngiven representant som företräder företaget inom förbundet ska också anges.

Nya STR:s nya förbundsstyrelse utses på riksmötet i Linköping den 25 maj nästa år.

I det ursprungliga stadgeförslaget kunde inte intressemedlemmar väljas till förtroendeuppdrag, men detta ändrades på fullmäktigemötet: Intressemedlemmar ska framöver kunna vara valbara i den nya organisationen.

Fredrik Monell, Tranås Trafikskola.

– Det är så många saker… Men vi är illa ansatta av den svarta verksamheten. Den finns i minsta lilla by i Småland i dag. Konkurrensen från den är svår och jag är rädd för att den ska innebära att jag inte kan behålla mina anställda. I dagsläget är vi fem personer på skolan, inklusive mig. Fyra trafiklärare och en kontorist.

Heléne Hessel Dahlkvist, Sjölin & Lantz, Ystad.

– Frågan är svår, men om jag ska välja något blir det den illegala verksamheten. Den har växt i Ystad under de senaste åren. Å andra sidan görs det väldigt mycket just nu för att försöka stoppa den. STR jobbar till exempel hårt för det, och det känns jättebra.

Peter Edman, Körkortcenter i Halmstad AB. – Fordonens tekniska utveckling. De blir dyra och det handlar om stora kostnader för mig investeringsmässigt. I dag har vi femton bilar och jag tror att vi måste anpassa oss och ha färre fordon i framtiden. Automat tar över mer och mer, och eftersom det är lättare att lära sig att köra automatväxlat kommer intäkterna per elev att minska, samtidigt som bilarna måste vara mer i rörelse för att tjäna in sig själva.

Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson

Andrea Davidsson och Gunnel Svensson, båda delägare i ­Körkortsjouren Vara.

Det slutgiltiga, konfirmerande stadgebeslutet som ligger till grund för Sveriges Trafikutbildares Riksförbund, STR, togs på det extra fullmäktigemötet i Malmö den 24 november.

26 Mitt i Trafiken • Nr 4 2017

– Ja, det är att jag måste anpassa mig till omvärlden, så man skulle kunna säga att det är jag själv som är den största utmaningen, svarar Gunnel Svensson. Det händer så mycket på tekniksidan med bland annat digitalisering, och villkoren för branschen förändras så snabbt.

Kunderna har till exempel större krav på tillgänglighet.

Andrea Davidsson instämmer.

– Det som ligger helt utanför oss, det vi inte kan påverka, det är den största ­utmaningen. Man måste hänga på utvecklingen för att kunna ha en lönsam skola. Man kan inte stå och stampa på samma ställe.

Mitt i Trafiken • Nr 4 2017 27

Höstmötet 2017

Ladda batterierna med små pauser och tystnad

Första steget till förändring sitter i hjärnan

Våga lite nytt – också!

Digitaliseringen är inte något som kommer att försvinna.

Digitaliseringen är.

Så hur tar man ledarskapet över den?

M

ichael Johansson kallar sig själv för digital reseledare och kreativ strateg. Hans företag Digjourney arbetar med affärsmodellsutveckling och stöper om hela verksamheter. Det har det gjort i ett par decennier nu. Michael Johansson var en av föreläsarna på höstmötet i Malmö och kommer också att komma till vintermötet i Åre.

Digitaliseringen är en av de utmaningar trafikutbildarbranschen står inför. De yngre kunderna är självklart digitala. Alla trafiklärare är inte alltid det.

– Men digitaliseringen är inte något som kommer att upphöra. Den är här för att stanna.

Konsulten och affärsutvecklaren ­Michael Johansson föreläste på STR:s höstmöte i Malmö och citerade Sokrates: ”Hemligheten bakom en lyckad förändring är att fokusera all ­energi, inte på att försvara det gamla, utan på att bygga det nya.”

28 Mitt i Trafiken • Nr 4 2017

Det tog 75 år innan telefonen hade 50 miljoner användare.

Efter 38 år hade radion lika många.

För teve tog det bara 13 år.

Internet hade 50 miljoner användare inom 4 år. Facebook klarade av samma sak på 3,5 år och har i dag snudd på obegripliga två miljarder användare.

Kan det gå ännu snabbare att nå massorna?

Svaret är ja.

Mobilspelet Pokemon Go fick 50 miljoner användare på 19 dagar.

– Företaget bakom Pokemon Go hade utvecklat flera versioner tidigare och plöjt ner miljarder i utvecklingen av spelet.

Men på två månader hade de tagit tillbaka investeringen, och allting utöver det är ren vinst.

Och nej, och Pokemon Go är ännu inte passé. Det har fortfarande en hög användarbas.

En trafiklärares vardag är proppfull av intryck som hjärnan måste ­bearbeta. För att inte riskera att bli utbränd är det viktigt att ta pauser.

– När utvecklingshastigheten utanför en organisation är större än inom samma organisation, då är slutet nära, sa Michael Johansson.

Då tappar man i konkurrenskraft.

– Så vilka är era framtida konkurrenter?

Vilka andra skulle kunna utmana er bransch?

A

tt bara sitta och glo är ett fantastiskt sätt att ladda batterierna, menar Anna Maria Pálsdóttír, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Där forskar hon om hälsofrämjande miljöer och arbetar med det som kallas naturstödd rehabilitering. I skånska Alnarp finns till exempel en rehabiliteringsträdgård som erbjuder ro, utsikt och rymd. Där kan man med fördel sitta och glo. Att vara ensam i naturen är ett oslagbart sätt att återhämta sig på.

Men det kan även duga med en grön plätt i stadens rum. Eller något annat lite lugnare utrymme som kan bjuda på någon form av stillhet.

– För det behöver inte vara grönt. Ta till vara alla årstider och alla element!

Trafiklärarnas dagar är fyllda av det som kallas riktad uppmärksamhet. Det är ett energikrävande arbete.

Michael Johansson betonade att han inte har några lösningar på branschens eventuella problem, men han vill få trafikutbildarna att tänka utanför ramarna, tän-

”

Hoten mot er bransch handlar mycket om förändrade beteenden och värderingar.

ka på hur man kan bemöta den där utvecklingshastigheten som sker bortom ens påverkan. Om man inte kan göra det man alltid har gjort, finns det något annat man kan göra i stället?

– Man behöver inte sluta att göra det gamla, men man kan våga lite nytt också.

Första lilla steget till förändring sitter här, sa Michael Johansson och pekade på huvudet. Och hur gör jag mig då mer unik så att kunden kommer till mig och inte till konkurrenterna?

Han målade upp olika scenarier. Skulle man som trafikutbildare till exempel kunna ha något att bidra med till upplevelseeller spelindustrin? Eller till lärandeindustrin?

– Hoten mot er bransch handlar mycket om förändrade beteenden och värderingar. Människor i dag vill ha mycket mer enkelhet i det de gör. Rapporten Rethink­ ing Transportation kom för ett halvår sedan. Flera saker som den förutspådde skulle börja 2020 har redan hänt.

Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson

Anna Maria Pálsdóttír betonar vikten av att ta många små pauser i rogivande miljöer. Men om man inte är i närheten av någon sådan?

– Himlen finns alltid där, svarar hon.

Titta upp!

När du sitter på parkbänken, eller var du nu befinner dig, och tittar på träden, blommorna eller stenarna, då ägnar du dig åt spontan uppmärksamhet. Till skillnad från den riktade uppmärksamheten är den spontana stresslindrande.

Anna Maria Pálsdóttír säger att det är väldigt viktigt att ta många små pauser.

– Försök att boka in minipauser på platser där du kan vila. Det kan räcka med fem minuter.

Gör det gärna ensam.

– Vi brukar prata om social tystnad. Det är frånvaron av alla andra. Det kan räcka med några minuter, sedan kan du gå tillbaka och knyta an till gruppen.

Och gör det i tid!

– Vänta inte tills du gått in i väggen, börja nu.

Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson

Mitt i Trafiken • Nr 4 2017 29

Bakvagnen

Medlemssidor – Sveriges Trafikskolors Riksförbund

Medlemssidor – Sveriges Trafikskolors Riksförbund

STR:s höstmöte Malmö 22–23 nov 2017 Nya medlemmar välkomnas till STR Från och med den 1 januari 2018 öppnar STR upp för nya medlemmar. En medlemsnämnd tillsattes i samband med det extra full­ mäktigemötet i Malmö den 24 ­november, och den börjar arbeta vid årsskiftet.

Det är till medlemsnämnden ansökning­ ar om medlemskap ska skickas framöver.

– Målet är att vi nu ska få ett likvärdigt ansökningsförfarande över hela landet, och att processen dessutom ska gå fortare än tidigare, säger konsulten och projektledaren Evamarie Lundahl.

I våras togs beslutet att öppna upp STR för nya medlemskategorier. I samband med det togs också det första beslutet om en namnändring: Sveriges Trafikskolors Riksförbund blev Sveriges Trafikutbilda-

res Riksförbund. De stadgeändringar som också är nödvändiga (två på varandra följande fullmäktigemöten har krävts) klubbades igenom i Malmö.

Rekrytering

Några marknadsföringskampanjer från STR:s sida gentemot nya, presumtiva medlemmar är inte inplanerade. Men den projektgrupp som arbetar med STaRk har tagit fram förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar, berättar Evamarie Lundahl.

– Vi tänker att man till exempel kan bjuda in till luncher eller föredrag, och att man i samband med detta informerar om STR:s verksamhet och talar om vilka fördelar som följer med att bli medlem i förbundet.

Differentierat medlemskap

I det nya STR kommer det att finnas ett differentierat medlemskap med tre nivåer: Två nivåer för företagsmedlemmar (där den högre krav- och kvalitetsnivån kommer att benämnas Guld), samt ett intres-

semedlemskap. Företag som kan ansöka om medlemskap är trafikskolor, trafikövningsplatser, introduktionsutbildare, riskutbildare, mopedutbildare, safe & eco-utbildare, YKB-utbildare, ADR-utbildare, samt de som utbildar för terränghjul, snöskoter och i EcoDriving.

Valberedningens förslag till ledamöter i medlemsnämnden antogs. Nämnden består av tre personer som väljs på olika lång tid för att nämnden inte ska riskera att tappa all samlad kompetens vid ett och samma tillfälle.

Väljs på riksmötet

Varje år kommer en ledamot i medlemsnämnden att väljas på riksmötet.

För att komma i rätt fas redan till riksmötet 2018 är mandattiderna i den första omgången därför annorlunda. Till ledamot med en mandattid på sex månader valdes Larz Glemfors. Ledamot nummer två med en mandattid på 1,5 år blev Petra Verdin-Wiking. Till ledamot nummer tre med en mandattid på 2,5 år utsågs Jerker Axelhed.

Svenska Volkswagens resestipendium

Glemfors prisad En mycket rörd Larz Glemfors, Södra Kalmar Läns Trafikskoleförening, mottog på höstmötet i Malmö Svenska Volkswagens resestipendium på 25 000 kronor för sitt mångåriga, omfattande och gedigna arbete inom STR. Stipendiet inrättades 1979 i samband med STR:s 40- årsjubileum och avser resa för studier ”som kan bli till gagn för fortsatt utveckling av trafikskolebranschen”.

Det är STR:s styrelse som utser stipendiaten.

Larz Glemfors djupa engagemang inom STR belönades med årets Svenska Volkswagen-stipendium.

30 Mitt i Trafiken • Nr 4 2017

Foto: Staffan Gustavsson

Leasing med biogas

Biogas – ett alternativ för trafikskolebilen?

Att använda aSTRa web

Foto: Staffan Gustavsson

Medlemsnämnden

Bakvagnen

Trafikläraren och trafikskoleägaren Per ­Hallengren från Alvesta Trafikskola AB ­berättar för sina kollegor hur de kan bli bättre på att ­utnyttja finesserna i det ­administrativa verk­ tyget aSTRa web.

”Vi borde bli mer som bankerna – låta kunderna jobba” Per Hallengren fortsätter att tipsa om hur man som trafikskoleägare kan utveckla sitt företag med hjälp av administrationsverktyget aSTRaWEB. Han höll ett anförande på förra årets höstmöte i Stockholm och kom med ännu fler tips nu på höstmötet i Malmö. (Och kommer givetvis att finnas med även på vintermötet i Åre.)

Många trafikskolor utnyttjar inte verktyget fullt ut utan använder bara delar av det.

– Vi borde bli lite mer som bankerna, menar Per Hallengren. Bankerna låter kun­derna göra en stor del av jobbet, och vi har samma möjligheter. Hur lång tid tar det att boka in en lektion när en förälder ringer för sitt barns räkning? Tjugo minuter? Och hur lång tid tar det för föräldern själv att göra samma sak på nätet? Utan att du behöver vara inblandad alls? Få trafikskolor lägger ut lektioner i e-handeln fastän detta är fullt möjligt.

Per Hallengren visade hur han själv bland annat lägger ut sista-minuten-lektioner till rabatterat pris för den som har möjlighet att dyka upp med kort varsel.

Det nya beskattningssystemet för småbilar – det så kallade bonusmalussystemet – införs 1 juli 2018.

Det kommer sannolikt att öka intresset för biogas som fortfarande är ett mycket konkurrenskraftigt miljöbränsle.

Biogasbilar är på många sätt helt jämförbara med elbilar i miljöhänseende. På några områden till och med bättre, enligt Petra Bosson som är marknadsutvecklare på EON Energilösningar.

– El är ett utmärkt drivmedel men om man jämför så är biogasen en modern, mogen och väletablerad teknik som varit med ganska många år nu.

Hon nämner till exempel att biogasfordon i dag inte har samma problem med räckvidden, som tidigare kunde vara begränsad. I moderna biogasbilar är räckvidden mellan 40 och 50 mil.

– Det en färdig, prisvärd produkt som kommer att bli ännu mera prisvärd nu när bonus malus-systemet* införs.

Energiföretaget E.ON och biltillverkaren Seat erbjuder nu STR-medlemmar att leasa biogasbil. Den aktuella bilen, en Sea Leon Combi TGI är försedd med flera förarstödsystem, bland annat backkamera, enligt Petra Bosson. Till detta kommer finesser som glasat tak, tonade rutor, Apple Carplay, LED-strålkastare, sportstolar, svart interiör med mera.

– Det är ett erbjudande om en mycket välutrustad biogasbil där drivmedel ingår i leasingkostnaden, säger Petra Bosson.

Drivmedlet är hundraprocentig biogas, Biogas 100, och leasingavtalet är treårigt, där baserbjudande bygger på 3 000 mils körning per år. För den som kör mindre kan leasingkostnaden justeras nedåt.

E.ON tillhandahåller två gasprodukter för fordon. Biogas 100, vilket är den gas som ingår i erbjudandet till STR-medlemmar, och BiogasBas, tidigare kallad fordonsgas,

som är en blandning av biogas och naturgas. BiogasBas innehåller numera minst 70 procent biogas mot tidigare 50 procent.

Biogasen kan framställas från biologiskt material av olika slag, till exempel slam från reningsverk. Men basen i produktionen utgörs framför allt av rötat matavfall. Det är en produktion som, förutom att bidra till effektivare energianvändning, också tar hand om läckande metan och andra mycket potenta växthusgaser. Gaser som är många gånger farligare för klimatet än koldioxid.

– När det handlar om koldioxidutsläpp är biogasen i stort sett likvärdigt med eldrift.

Men samtidigt överlägsen eftersom den också tar tillvara resurser som annars skulle ha gått till spillo och skapat avfallsproblem.

Produktionen av biogas ger förutom gas också restprodukten biogödsel, vilket används inom jordbruket som näringsrikt gödselmedel. Det bidrar till att sluta kretsloppet mellan stad och land och minskar behovet av importerad mineralgödsel. Biogödsel är ett viktigt organiskt gödselmedel i lantbruket och tillför jorden både mull och växtnäringsämnen.

Efterfrågan på biogas kan nu komma att öka, tror Petra Bosson. Det beror på möjligheten för landets kommuner att sätta upp nya miljözoner med tuffare krav.

Biogasen är också fortfarande inne i ett utbyggnadsskede där antalet tankställen är uppe i 160 stycken, varav ungefär 45 är E. ON:s egna. Men möjligheterna att tanka drivmedlet norr om Uppsala är små. Samma sak gäller inom ett större område i östra Sverige, från Blekingekusten upp till gränsen mellan Östergötland och Småland.

– Branschen bygger fortfarande ut tank­ infrastrukturen och bland annat Småland är i fokus. Där kan det statliga klimatstödet vara en möjlighet, säger Petra Bosson. *Bonus malussystemet innebär i korthet att skatten på bensin- och dieseldrivna bilar kommer att öka medan det blir skattelätt­nader att köra på el och biogas.

Mitt i Trafiken • Nr 4 2017 31

Returadress: Sveriges Trafikskolors Riksförbund Järvgatan 4 261 44 Landskrona

Runt hörnet

”

Flippa normerna. Frigör dig.

Han heter Petter Alexis Askergren och är fembarnspappa. Han är ­hiphopartist, krogägare och ­föreläsare. På höstmötet i Malmö underhöll han med berättelsen om sitt liv.

O

ch det gjorde han i ett rasande tempo. Frågan är om någon föreläsare STR anlitat någon gång har hunnit med så mycket på 65 minuter.

Petter har inte seglat fram på någon räkmacka.

I skolan hamnade han i vad han själv kallar ”akademiskt utanförskap”. Han kämpade med läs- och skrivsvårigheter och hade också svårt att koncentrera sig under längre tid. I februari 2011, ganska sent i livet med andra ord, fick han också diagnosen ADHD, vilket han beskriver i låten ”Krafter”.

En äldre bror fick honom att börja lyssna på hiphop, och då fick världen helt and­ra färger. Petter och en kompis åkte ner till Slussen i pyjamas (det mest hiphoppiga de kunde hitta i klädväg där hemma) med en bandspelare och gjorde sköna moves så gott de kunde. De sålde saft till törstiga bilister i bilköer också.

32 Mitt i Trafiken • Nr 4 2017

– Vi var små tioåriga entreprenörer helt enkelt, konstaterar han.

Det är kring entreprenörskapet föreläsningen kretsar. Det är tydligt att Petter varit – och är – otroligt duktig på att tänka utanför ramarna. Han har gått sina egna vägar, startat en hamburgerkrog trots att många avrådde, utbildat sig till sommelier och lanserat eget vin, och han samarbetade helt otippat med skådespelaren Suzanne Reuter när videon till Så klart! släpptes.

En dundersuccé. Suzanne Reuter spelar Petters mamma som kör honom fram och tillbaka till hiphopklubben och säger åt honom att dra upp byxorna…

– Flippa normerna, säger Petter. Våga testa nya vägar. Frigör dig.

Och se till att synas som företagare. Drunk­na inte i mängden.

När han skulle släppa albumet God Damn It spelade han in en reklamfilm som

var en parodi på den vid det tillfället tjatiga, ständigt återkommande Dressman-­ tevereklamen som ALLA kände till. Gissa om Petters film syntes?

– Tyvärr stämde inte Dressman mig. Då hade jag fått ännu mer publicitet.

Petter säger att han brände skolan med dunder och brak, ”men det går att göra saker efteråt också”. Som att ta körkort, till exempel. Det gjorde han i vuxen ålder, ”fast det var ganska svårt”.

Filosofin är att hamnar man på botten kan det bara bli bättre.

– Bottennappet för mig var en spelning på pizzerian i Lerum för tolv personer varav tre stod vända med ryggen mot mig.

Efter den åkte jag hem och gjorde ”Det går bra nu”.

Och det gjorde det.

Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson