Mitt i Trafiken, nr 4, 2018

MITT I TRAFIKEN

En kunskapstidning om trafiksäkerhet

Trafikfarlig Tiotusentals urladdning fler18-åringar Oro över Viktigt attstigande ställa om irritation på vägarna förarutbildningen i tid

Nr 4 2018 Mopedbil i tung trafik – osäkert och orimligt Trafikläraren som tänkt om efter hälsobesked Plats för människan när bilar blir smartare?

MITT I TRAFIKEN

En kunskapstidning om trafiksäkerhet

Utgiven av Sveriges Trafikutbildares Riksförbund Adress: Järvgatan 4 261 44 LANDSKRONA Telefon: 0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50 E-post: info@str.se • www.str.se Ansvarig utgivare: Berit Johansson Redaktörer: Catarina Gisby och Johan Granath, Redakta Reportage Tel: 0768-82 75 00, 0708-62 05 83 e-post: catarina@redakta.se johan@redakta.se Medverkande i detta nummer: Catarina Gisby Johan ­Granath­ Staffan Gustavsson Johan Sievers ­ Pernilla Stridh Christel Valsinger Tryck: Alatryck, Vadstena ISSN: 1653-9508 Vill du prenumerera?

Kontakta STR Service AB Tel: 0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50 Pris: För icke medlemmar: 250 kr/år Layout/original: Forma Viva, Linköping Omslagsbild: Dundanim/Shutterstock Manusstopp för nr 1: 31 jan 2019 Mitt i Trafiken finns också på www.mittitrafiken.se och twitter

2

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2018

Berit Johansson Förbundsordförande STR

L E DA R KO M M E N TA R

Trafikverkets viktiga besked 17 december SPÄNNINGEN ÖKAR, och vi är nog många som ivrigt inväntar Trafik­verket Förarprovs förslag den 17 december om ett nytt förar­ut­bildningssystem.

Myndigheterna har bedrivit ett utredningsarbete i ungefär ett år för att kunna komma med ett förslag på detta nya förarutbildningssystem och för att ta fram en karta över framtida regel­ förändringar, samt utforma det de ­kallar en ”digital ledstång”.

Så här i juletid hoppas jag på en fin julklapp för svensk trafiksäkerhet, en julklapp som tydligt främjar utbildning och reducerar det påtagliga provfokus som funnits i många år. Samtidigt kan man inte låta bli att fundera kring vad vi har och vad vi kan få.

EN AV ANLEDNINGARNA till över­ synen är att mer än hälften av de B-prov som genomförs underkänns.

Det blir köer och allmänt strul då omproven ökar; problemen är kända sedan många år.

Samtidigt, dagens system fungerar ju faktiskt om man enkom ser till Förarprovs förmåga att ”stå mot ­trycket” och fortsätta att underkänna när ­godkännandenivån inte nås.

Så frågan är: Ska dagens krav sänkas så fler personer godkänns vid proven, eller ska morgondagens system se till att öka kunskapen hos aspiranterna så att de kommer över ribban?

Om det handlar om att öka kunskapen, vilket ter sig som det enda rimliga, hur tänker vi då?

Från STR:s sida tror vi på ett motiverande system med så goda incitament att aspiranter tydligt motiveras att vilja skaffa sig kunskap, och därmed vilja

utbilda sig för att, väl förberedda, klara proven – för att sedan kunna hantera den trafik de ska vistas i.

MEN MOT BAKGRUND av hur illa det fungerar i dag behövs också styrande inslag, till exempel vägledning och råd av en professionell utbildare.

Handledare och elever behöver styrning och stöd. Skillnaden i provresultat mellan att gå den privata vägen fram till proven jämfört med att låta en trafikskola vara projektledare är 35 procent, ibland mer. Som jag har uppfattat det har alla berörda parter nu insett att en betydande del av ­problemen ligger just här.

En oro som jag har är att myndig­ heten överväger att avreglera systemet i tro att det ska kunna lösa problemen.

Men att lägga än fler uppdrag och förhoppningar på privata handledare är ingen lösning. Problemen vi ser i dag är i stor utsträckning kopplade till ­svårigheter som handledare ställs inför och inte reder upp.

Inte heller funderingarna på att separera teori och praktik skulle lösa några problem. Teori och praktik är som ­handen och handsken, de hör samman.

MÖJLIGHETERNA ATT SKAPA ett bra system för samtliga aktörer är goda. Utöver detta måste trafik­ myndigheterna och beslutsfattarna aktivt se över och vidta konkreta åtgärder när det gäller den illegala verksamheten. Med rätt beslut kan mycket av det som tidigare fungerat återskapas. Det är hög tid att återställa förutsättningarna för en god förarutbildning.

t

INNEHÅLL NR 4 2018

4

14

I N N E H Å L L | N R 4 2018 4 Ut i tung trafik efter bara tolv timmars utbildning

14 Lennart letar efter ett nyttigare liv

6 Många söker körkortslån

16 Vägen till en friskare vardag

Utbildningen för AM-behörigheten utgår ifrån två­ hjulingar, inte fyrhjulingar. Antalet olyckor med ­fyrhjuliga mopedbilar ökar, men ingen översyn av utbildningen är i sikte.

Sedan 1 september finns möjlighet för vissa arbetslösa att få CSN-lån till körkort. Efterfrågan är stor – över 6 000 personer har sökt CSN-lånet.

7 Razzia i Karlskrona mot misstänkta företag

I oktober slog polisen och andra myndigheter till i Karlskrona i en samordnad aktion mot illegal, trafikskoleliknande verksamhet. Insatsen kan följas av fler.

8 Måltavla för bilisters aggressioner Hot och åthutningar i trafiken. Både vägarbetare och trafiklärare stressas när hänsynslösa bilförare venti­lerar sin vrede. Många yrkesgrupper vittnar om en ökad aggressivitet i trafiken.

10 Upplagt för ilska!

Förare sitter inkapslade i sina bilar, och alla förväntar sig komma fram utan problem. Plötsligt uppstår köbildning och irritationen stiger. Forskningen visar varför det är upplagt för ilska och konflikt redan när vi startar bilen.­

12 Ännu för tidigt att fasa ut människan

Ett storskaligt projekt skärskådar gränssnittet mellan människa och teknik i framtidens fordon. Kommer vi inom överskådlig framtid att låta tekniken sköta ­precis allting? Intervju med projektledaren Anna Anund.

Det hände över en natt. Lennart Svensson, som driver Murtans trafikskola i Falkenberg, fick ett jobbigt besked. ”Du har diabetes.” Nu vill han uppmärksamma andra trafiklärare på riskerna i yrket. Mycket stilla­ sittande, stress och lite för mycket av livets goda kan få trista konsekvenser för hälsan.

Vill du skaffa bättre vanor för att trygga din hälsa?

YKB-utbildaren och trafikläraren Lina Törngren ger några goda råd.

18 Notiser 20 Projekt B tar sig an STR:s framtidsfrågor

Inom STR arbetar Projekt B för bättre lönsamhet, effektivare utbildning och minskade kostnader för trafikskolorna. På regionmötena presenterades projektets uppdrag och gruppens sex deltagare.

22 Hög tid att göra upp med skumrasket i branschen

Illegal övningskörningsverksamhet är fortfarande ett stort ­problem i trafikskolebranschen. Det är dags för landets tillsynsmyndigheter att sätta ner foten, menar STR:s förbundsordförande Berit Johansson.

23 Fokus på utredning av nytt förarutbildningssystem

Förar­utbildningssystemet kommer att genomgå förändringar de närmaste åren. Men STR:s medlemmar känner tillförsikt. De klarar trycket – även om ännu fler får möjlighet att ta CSN-lån till körkort.

24 Hela världen vrålar bakom ratten Ilska bakom ratten verkar universell. Men vad som driver oss till vansinne kan vara väldigt olika runtom i världen.

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2018

3

N O L LV I S I O N / S Ä K E R H E T

UT I TUNG TRAFIK efter bara tolv timmars utbildning Översyn av orimligheter med AM-kortet dröjer

Utbildningen för AM-behörighet kom 2009 och utgår ifrån två­hjulingar. Trots detta och trots en kraftig ökning av olyckor med mopedbilar i trafiken ligger en översyn av utbildningen på väntelista.

Idag finns ingen prognos om när översynen kommer att ske.

T E X T: P E R N I L L A S T R I D H F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N

För att få köra mopedbil krävs tolv timmars utbildning, varav fyra timmar är praktisk träning. STR lämnade våren 2017 in ett förslag till Transportstyrelsen om förändrade föreskrifter för AM-utbildningen. Förslaget innebär bland annat att den som ska ta AM-kort kan välja att ta behörighet

MEN JUST NU pågår en genomgripande översyn av B-körkortet och därför har förslaget blivit liggande.

– Vi har tittat på STR:s förslag och det är ett bra förslag. Men tyvärr står det på vän-

FAKTA OM MOPED­BILAR & A-TRAKTORER

FINLAND ANPASSAR PERSONBILAR

ANTAL MOPEDBILAR i trafik: Uppskattningsvis 10 000.

I Finland jobbar Trafik- och kommunikationsministeriet med ett förslag som innebär att personbilar förses med en så kallad effektspärr. I praktiken sker det genom att anpassa bilarna till T1-klassen där traktorerna finns och fordonen begränsas till 45 alternativt 60 km/h.

Anledningen är bland annat att personbilarnas kaross och säkerhetsutrustning är bättre än i en mopedbil. En sådan lösning är dock inte aktuell i Sverige.

Bland annat ser man svårigheter med kontroller och risker med att ­effektspärren eventuellt kopplas förbi.

ANTAL A-TRAKTORER i trafik:

Cirka 20 000 ANTAL MOPEDER (klass1) i trafik: Cirka 100 000 5 PERSONER har omkommit i olyckor med mopedbilar mellan 2004 och 2017.

Källa: Trafikverket, Transportstyrelsen

SKADESTATISTIK Försäkringsbolaget If har tagit fram skadestatistik när det gäller mopedbilar. (Eftersom mopedbilar räknas in i gruppen mopeder så finns inte statistik över olyckor hos Trafikverket.)

4

för två hjul, fyra hjul eller för både och, vilket skulle innebära en lite längre utbildning.

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2018

telistan på grund av resursbrist, säger Olof Stenlund, utredare på Transport­ styrelsen som inte kan ge någon prognos om när arbetet kan påbörjas.

Vad tycker du om att en 15-åring med dagens utbildning kan ge sig ut i trafiken bland tunga fordon?

– Det är klart att det är kort

– Här i Sverige finns redan modellen med A-traktorer som blev möjliga att byggas och användas av ungdomar redan på 60-talet. De är ju just ombyggda personbilar, säger Olof Stenlund, på Transportstyrelsen.

Här uppe i Umeå är det vanligt med A-traktorer och det är en helt annan sak än mopedbilarna, det märks tydligt, berättar han.

Runt A-traktorerna finns en hel kultur, det är många gånger en livsstil som liknar äldre bilentusiaster som kör amerikanska bilar eller så kallade gatbilar. Medan mopedbilarna används mer som fortskaffningsmedel.

N O L LV I S I O N / S Ä K E R H E T

utbildning om man bara ser till minimi­ tiden för lärarledd utbildning. Samtidigt ska man komma ihåg att detta ändå är ett stort lyft jämfört med hur det var med tidigare krav på mopedutbildning. Vi såg också en kraftig minskning av allvarliga mopedolyckor när AM-körkortet infördes. Men det vi har sett nu gör att det är dags att börja se över utbildningen.

Vad behövs för att ni ska kunna påbörja det arbetet?

– Bland annat så behöver vi utredare som kan starta upp arbetet. Just nu pågår en omorganisation för Transportstyrelsens avdelning Väg och järnväg. Förhoppningsvis får vi fler utredare som kan arbeta med utveckling av föreskrifter då den nya organisationen är på plats. Om inte, hoppas jag att vi får möjlighet att nyrekrytera.

INGEN MOPEDBIL HAR fått fler än två stjärnor i Euro NCAP:s krocktester.

Jörgen Persson projektledare, Trafikverket

Jimmy Ceihagen, verksamhets­ansvarig för mc och moped på STR, är en av dem som jobbat fram STR:s förslag. Han inser att översynen av B-körkortet tar Transportstyrelsens resurser och fokus.

– Det är rätt tänkt, för det arbetet är så omfattande och påverkar hela körkortssystemet. Men det blir lite konstigt att gå en utbildning för två hjul för att få köra på fyra hjul, så en översyn behövs, säger han.

PÅ TRAFIKVERKET har man inlett ett projekt som innebär att kunskaperna om fyrhjulingar ska ses över och i det arbetet ingår även mopedbilarna. Arbetet kommer att genomföras under 2019 och då tas en ny riktning ut för en säkrare användning av fyrhjulingar och traktorer. Det berättar Jörgen Persson, som leder projektet på Trafikverket.

– Mopedbilar har avsevärt sämre säkerhet än en personbil, säger han. Ingen mopedbil har fått fler än två stjärnor i Euro NCAP:s krocktester och då är de ändå testade i lägre farter än personbil. Mopedbilar körs ofta i blandtrafik och förarna behöver vara väldigt medvetna om riskerna de utsätter sig för när de rör sig bland tyngre fordon.

INOM STR är man trots väntan förhoppningsfull och ser stora möjligheter för landets trafikskolor om förslaget blir verklighet.

– Det skulle innebära att trafikskolor kan erbjuda en helt annan service än idag, säger Jimmy Ceihagen. Den enskilda trafikskolan skulle då kunna köpa in en mopedbil och erbjuda rätt utbildning. Efterfrågan har växt, kidsen vill ha mopedbilar nu, det är fräckt och praktiskt. Dessutom är det bra att kunna knyta till sig kunden tidigt, de går ju ofta vidare till mc eller personbil. Det är en fråga om service.

t

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2018

5

MÅNGA TRAFIK­ LÄRARE i Finland har

valt att sluta i y­ rket sedan landets nya, nedbantade körkortsutbildning infördes, rapporterar Svenska YLE. På trafikskolan Drivers' Club i Borgå har hälften av trafiklärarna sagt upp sig sedan i somras. Samma utveckling kan skönjas på flera andra trafikskolor i regionen.

TRAFIKLÄRAREN Markus Wiitala säger till YLE att han tycker att det gamla körkortssystemet fungerade bättre.

N O T I S E R A K T U E L LT

– Det syns också i statistiken. Tidi­gare klarade eleverna provet bättre.

Procenten godkända är nu lägre, påpekar han.

Som Mitt i Trafiken tidigare rapporterat infördes det nya finska regelsyste-

met för körkortstagande den 1 juli i år. Från att ha haft en mycket omfattande körkortsutbildning har Finland nu en utbildning som mera liknar den svenska. De obligatoriska inslagen i utbildningen har minskat kraftigt, samtidigt som det blivit lättare för enskilda att få tillstånd för privat övningskörning.

EFTERFRÅGAN på både kör- och teorilektioner har minskat, vilket har lett till att trafikskolepersonal sagts upp, men det finns också lärare som slutat självmant. Enligt Markus Wiitala beror det på att många känner att de inte hinner lära ut det de vill och borde.

– Otroligt många trafiklärare i Östnyland har slutat sedan sommaren, och den främsta orsaken till det, som jag upplever det, är just känslan av att vi lämnar eleven halvfärdig, säger Wiitala till YLE. CG

Synkraven r ä t r o k r ö k r ö f e d a r e s a b s n e inte evid

et i Eksjö, i en landssjukhus ög H . kar­tidningen A S evidens battartikel i Lä de DET SAKN art ör rad synf nkontroll enb för att försäm IG E görs sy R E V övriga S I an re l stör rkort, med måga leder til sökan om kö an kontrold a vi dn r un få å lb er gör rege nd olycksrisk. Änd lä ka is rd no har dock inte körför rares syn. Det att syn lättare fö ds e ne dr äl ed l färre av m r r le om efters ­persone skulle leda til i andra länder visa att detta än t e at da ig rtt ag er gå ål no Sv i är an bud ält är a läkare kärpa och synf yckor. Svensk syn ns ol sy ik lig å af ck p tr rä ill en ot av kr förare med ra te or p t p ig ra r. t at samtid lunda hä tet kan ha tyrelsen, men sten av körkor till Transports patienrlu fö ed , m l en om ta et rs lit te av Ef t muntligt n på livskva et ka er er ck åv p rä a al tiv on stor nega . De regi mbandet om körförbud nskap om sa n ku te na er m ag s dr röv beh iksäke å antalet in måga och traf skillnaderna p as mellan synför edicim o, t detta hanter Br at as r m sa er To körkort vi V C het. Det skriv på

h ST-läkare mycket olika. ne doktor oc n vid ge in gn ta ot ögonm

Foto: Shutterstock

NY FINSK LAG BAKOM LÄRARFLYKT FRÅN TRAFIKSKOLOR

MÅNGA SÖKER KÖRKORTSLÅN MÖJLIGHETEN FÖR VISSA

arbetslösa att få CSN-lån till körkort infördes den 1 september och efterfrågan är stor. Till och med den 14 november i år har cirka 6 500 sökande fått beslut om lånet.

– Det har varit ett hårt tryck direkt, vanligtvis brukar det dröja lite längre innan nya stödformer får en sådan effekt, säger Klas Elfving, pressekreterare på Centrala Studiestödsnämnden, CSN. Nästan dubbelt så många män som kvinnor har hittills fått beslut om körkortslån. Åldrarna varierar, men de flesta är mellan 19 och 37 år. Högst antal sökande finns i storstadslänen Skåne (1 059 personer), Västra Götaland (946 personer) och Stockholm (841 personer), medan Gotland har minst antal sökande (25 personer).

Regeringen avsätter pengar till körkortslånet och för 2018 har 151 miljoner kronor öronmärkts. Det räcker till 10 000 personer. Vad som händer under 2019 är ännu inte klart.

CV

OBLIGATORISKT MED REFLEXVÄST? Det borde vara obligatoriskt för varje förare att ha med sig en reflexväst i bilen, menar riksdagsledamoten Cecilie Tenfjord Toftby, (M), som inkommit med en motion i frågan i höstens allmänna motionsflod.

Hon hänvisar till Norge där varje bilist är skyldig att ha en sådan väst i sitt fordon.

Under årets mörka månader är sikten begränsad på många vägar under stora delar av dygnet. Årligen skadas och omkommer människor vid stopp längs med vägarna, trots utplacering av varningstrianglar, skriver Tenfjord Toftby. ”Reflexväst är en billig livförsäkring och borde vara en del av alla bilars standard­utrustning.”

CG

6

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2018

L A G & R ÄT T

Razzia i Karlskrona mot misstänkta trafikskoleliknande företag I oktober genomförde polis och andra myndigheter en aktion mot illegal, trafikskoleliknande verksamhet i Karlskrona. Resultatet är ännu inte klart men insatsen kan följas av fler.

DEN HÄR TYPEN AV BROTT kan ha kopplingar till organiserad brottslighet och drabbar ofta människor som redan är utsatta.

T E X T : J O H A N G R A N AT H FOTO: SHUT TERSTOCK

Det finns idag en större medvetenhet än tidigare om illegal trafikskoleliknande verksamhet inom myndigheter som Transportstyrelsen, Polisen och Trafikverket.

Sedan en tid samarbetar också flera av dem för att försvåra den svarta verksamheten.

– Vi känner till att det finns oegentligheter på det här området och måste agera, säger Christian Frants som är säkerhetssamordnare på Trafikverket Förarprov och en av dem som var på plats vid insatsen i Karlskrona.

I SAMARBETET ingår Ekobrottsmyndigheten, Polisen, Transportstyrelsen och Skatteverket. Enligt Christian Frants har arbetet hittills till stor del handlat om att hitta gemensamma utgångspunkter och att skaffa en bild av den illegala övningsverksamhetens omfång.

Insatsen i Karlskrona var ett exempel på det senare.

Att tillslaget skedde just i Karlskrona berodde till stor del på slumpen, enligt Christian Frants. Han berättar att polisen under ett par timmars tid stoppade misstänkta bilar i närheten av Trafikverket Förarprovs lokaler. De flesta av de kontrollerade fordonen var registrerade i Skåne och försedda med dubbelkommando. Den information som samlades in om förare, passagerare och fordon granskas nu av respektive myndighet.

– Jag kan egentligen inte säga så mycket om resultaten. Men omfattningen av den illegala verksamheten verkar mot-

Stefan Palm Trafikpolisen

svara den bild vi hade av problemet.

Enligt Trafikpolisen Stefan Palm, som också var med vid insatsen, hade Transportstyrelsen indikationer på att illegal verksamhet kunde förekomma. Samtidigt konstaterar han att kunskapen om svart trafikskoleliknande verksamhet var liten inom den lokala polisorganisationen.

– Jag måste nog säga att vi var relativt ovetande om detta.

Enligt Stefan Palm blev det relativt få polisärenden av kontrollerna.

– I majoriteten av bilarna fanns elever som fick skjuts till förarprovskontoret i Karlskrona, vilket inte är olagligt.

brottslighet och ofta drabbar redan ­utsatta människor, säger Stefan Palm.

Enligt Henrik Kisterud, som är rikssamordnare för oredovisade inkomster på Skatteverket, är illegal trafikskoleliknande verksamhet ett område som myndigheten tittar på. Han konstaterar dock att det finns vissa svårigheter, eftersom det i många fall handlar om helt oregistrerade aktiviteter.

– På Skatteverket ser vi positivt på att vi får uppgifter och tips som vi kan arbeta vidare med. Utredningarna är inte helt enkla men vi jobbar med att utveckla våra metoder.

DE UPPGIFTER som samlades in kan dock vara viktig underrättelseinformation, menar han.

– Samverkan handlar mycket om informationsinhämtning för att vi ska kunna komma åt den här typen av brott som ju också kan ha kopplingar till organiserad

HAN VILL inte närmare kommentera de ärenden som finns efter insatsen i Karlskrona, där han själv var på plats.

– Vi har samlat in en del material där­ ifrån men det är för tidigt att säga vad det kan ge.

t

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2018

7

N O L LV I S I O N / S Ä K E R H E T

MÅLTAVLA FÖR BILISTERS AGGRESSIONER

Allt fler vägarbetare och trafiklärare känner hoten Trafiklärare stressas av hänsynslösa bilförare.

Vägarbetare får ta emot utskällningar och hot.

Polisen rapporterar om bilister som börjar slåss. Många yrkesgrupper vittnar om en ökad aggressivitet i trafiken.

T E X T. J O H A N S I E V E R S F O T O : S H U T T E R S T O C K

Under en lång rad år har människor som arbetar i trafiken rapporterat om en successivt ökande aggressivitet på våra vägar.

Det handlar om aggressivt körbeteende med höga farter, korta avstånd och far­ liga omkörningar, men även om ett allt ­sämre beteende mellan människor i trafiken med utskällningar, hot och ibland även slagsmål. På senare år är det framför allt vägarbetarna som ­vittnar om en ökande aggressivitet.

– Trafikvakterna är väldigt hårt utsatta.

För tio år sedan fick vi ganska sällan rapporter om utskällningar och hot men nu får vi mängder varje sommar när det är asfaltsbeläggningar och andra arbeten på vägarna, säger Björn-Inge Björnberg, biträdande enhetschef på service- och kommunikationsfacket SEKO. – Det har till och med hänt att bilförare har kört fram till trafikvakter för att köra på dem, fortsätter han.

BJÖRN-INGE BJÖRNBERG menar att det höga tempot i samhället gör att människor inte har luft i systemet för att klara förseningar, inte ens om det bara handlar om några minuter. Samtidigt är våra vägar så bra att människor inte förväntar sig något annat än

8

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2018

I dag får trafikvakter en mycket kort utbildning i hur man bemöter aggressiva människor utan att trappa upp situationen. På SEKO arbetar man för att trafik­ vakter ska få mer sådan utbildning.

HOTEN HÄNGER IHOP med en ­samhällstrend där allt fler uttrycker sina ­känslor blixtsnabbt och utan att tänka efter.

Tony Härdin, Polisens Utvecklingscentrum Mitt

att de ska kunna ta sig fram snabbt.

– Folk är vana att kunna köra i 90 kilometer i timmen till och från jobbet. Om de plötsligt måste sakta ner, ja då spricker deras scheman och många blir väldigt irriterade, säger han.

ÄVEN TRAFIKLÄRARE vittnar om ett tuffare klimat i trafiken. Värst är det i storstäderna.

– Här i Stockholm har det blivit mycket aggressivare på senare år. Det är tätare trafik och ett hårdare flöde med kortare avstånd, säger Andreas Sund som driver Dalens trafikskola i Enskede.

Allt fler trafikanter beter sig hänsynslöst mot övningsbilar. Om de tycker att det går för långsamt så händer det att de lägger sig tätt bakom och blinkar med ­helljuset och tutar.

– Den typen av beteende har blivit vardag i Stockholm. Jag förstår inte hur man ­tänker när man tutar på en övningsbil som har fått motorstopp, det går ju ­knappast fortare då, säger Andreas Sund.

HAN TROR att det finns en utbredd f­ rustration hos trafikanterna eftersom de hela tiden fastnar i köer.

– Det aggressiva beteendet är en stressfaktor för oss som är ute i trafiken med nybörjare, det gäller att hela tiden ta det lugnt själv. Det värsta är kanske alla farliga

N O L LV I S I O N / S Ä K E R H E T

i storstäderna. Nu händer det till och med att trafikanter stannar och börjar slåss, säger Tony Härdin, som arbetar med trafikfrågor på Polisens Utvecklingscentrum Mitt.

Han menar att det hänger ihop med en ­samhällstrend där allt fler uttrycker sina ­känslor blixtsnabbt och utan att tänka efter.

Om man kastar sig på tangentbordet och skickar ilskna kommentarer så fort man läser något man inte gillar så tar man med sig det beteendet ut i trafiken.

– Det skapar en snöbollseffekt. Aggressivitet skapar aggressivitet. Förr knöt folk näven i fickan när de blev arga men där har klimatet i samhället förändrats, säger han.

omkörningar. En del måste om till varje pris trots att det ofta slutar med att man är i fatt dem vid nästa trafikljus.

Då undrar man ju också hur folk tänker, säger han.

Polisen ger en liknande bild.

– Vi ser att aggressiviteten i trafiken ökar, framför allt

DEN ÖKADE STRESSEN i våra liv spelar också roll, menar Tony Härdin. Om man har ett jobb där man hela tiden är tidspressad så är det lätt att bli ursinnig när man hamnar i en bilkö eller stoppas av ett vägbygge.

– Men vi inom polisen har också del i det här.

Vi övervakar inte trafiken på samma sätt som förr, alla resurser läggs på brottsbekämpning.

Om polisen fanns närvarande ute i trafiken så skulle det ha en dämpande effekt, säger Tony Härdin.

t

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2018

9

N O L LV I S I O N / S Ä K E R H E T

UPPLAGT FÖR

ILSKA!

Vi sitter inkapslade i våra bilar med höga förväntningar på att komma fram utan problem, samtidigt som vi underskattar svårigheten med kommunikation i trafiken. Forskningen visar varför det är upplagt för ilska och konflikt redan när vi startar bilen.

T E X T. J O H A N S I E V E R S F O T O : S H U T T E R S T O C K

För att på djupet förstå varför det är så lätt att bli arg bakom ratten så måste man börja med att gå en promenad på stan.

Det går hur lätt som helst, vi kan gå på den överfulla gågatan, åka rulltrappa och köra kundvagn på ICA utan att krocka med andra människor. Det sker inte genom att vi har en blinkers i hatten och ett bromsljus i rumpan utan med hjälp av en ständigt pågående icke-verbal kommunikation. Vi ser på vilken sida det mötande paret vill gå och justerar vår kurs en smula så att vi kan passera varandra smidigt. En diskret hostning och mannen framför dig i rulltrappan flyttar sig så att du kan passera. Ett vänligt ”ursäkta mig” och damen med kundvagnen drar sig lite åt sidan.

SÅ DÄR HÅLLER VI PÅ hundratals gånger per dag, utan att egentligen tänka på det. För det mesta fungerar det utmärkt, men det vi ofta kommer ihåg är märkligt nog de gånger det inte fungerar.

– Vi tycks ha en nedärvd benägenhet att reagera med irritation och ilska när

10

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2018

DET GÖR OSS MEST IRRITERADE I TRAFIKEN 1. När någon kör mycket nära bakom.

2. Att någon tar parkeringsplatsen vi väntat på.

3. Att någon kör bakom i mörkret med helljuset på.

4. Att någon ökar farten när vi försöker köra om.

5. Att någon backar ut framför oss utan att se sig för.

6. Att en bilist skriker åt oss trots att vi inte tycker att vi har gjort något fel.

7. Att någon kör ut precis framför oss trots att det är fritt bakom.

8. Att någon inte bländar av vid möte.

Källa: Gunilla Björklund, högskolan Dalarna

Trafiksituationer kan mycket lätt eskalera. Därför är det så viktigt att vi håller oss lugna och inte ”hämnas”.

signalspråket inte fungerar och vi inte kommer fram på ett smidigt sätt. Och det problemet ställs på sin spets när vi sätter oss i en bil, säger Torkel Björnskau, forskningsledare på Transportekonomisk institutt i Norge.

Som bilist har man mycket begränsade möjligheter att kommunicera med andra trafikanter, man kan använda blinkers och ha ögonkontakt i korsningar men inte mycket mera. Det gör det svårare att interagera med andra trafikanter och det behövs inte mycket för att man ska tycka att de andra är otydliga, oförutsägbara och gör fel. Samtidigt har vi fortfarande förväntningar om att komma fram snabbt och en kort stubin när det inte går som vi vill.

– När vi sitter i bilen och ropar till de andra bilisterna, trots att vi vet att de inte hör oss, så visar det tydligt att problemet i grunden handlar om att det är så svårt att kommunicera med andra trafikanter när man sitter i en bil, säger Torkel Björnskau som har forskat om människors beteende i trafiken.

DET ÄR ALLTSÅ BÄDDAT för irritation och ilska redan när vi sätter oss bakom ratten. Forskning visar att det

N O L LV I S I O N / S Ä K E R H E T

som gör flest irriterade är när en bil kör för nära bakom. Högt på listan hamnar också situationer när någon kör bakom oss med helljuset på och när den andre ökar farten medan man kör om. Flera av situationerna som gör oss arga är potentiellt farliga. Det ökar ilskan ytterligare för när vi blir rädda reagerar vi ofta med aggressivitet.

BRISTEN PÅ KOMMUNIKATION och fantasi gör att vi gärna tolkar andras fel som kopplat till deras personlighet.

Vi tycker ofta, för att prata klartext, att många andra förare är idioter. Om någon kör i 70 på en 90-väg tänker de flesta av oss att det är en dålig bilförare, en gubbe i hatt som inte borde ha körkort. Vi föreställer oss inte att föraren kör långsamt för att bilen är tungt lastad eller har ett temporärt reservhjul, trots att vi kanske själva har kört långsamt någon gång av just de skälen. Om vi hade kunnat kommunicera så hade vi genast fått bättre

förståelse för den andres sätt att köra, och blodtrycket hade gått ner.

glömma bort att vi är en del av ett samspel med andra människor, i andra bilar.

MEN ALLA BLIR INTE jättearga. Forskning visar att det är de hetlevrade som ofta tar med sig ilskan ut i trafiken. ­Problemet är att aggressivitet smittar.

Om någon kör på ett aggressivt sätt så blir andra arga och kör i sin tur på ett sätt som trappar upp irritationen, och så har man hamnat i en ond cirkel.

– Trafiksituationer kan mycket lätt ­eskalera. Därför är det så viktigt att vi håller oss lugna och inte ”hämnas” på den man retar sig på, säger Torkel Björnskau.

Ju tätare trafiken är, desto fler blir situationerna som kan utlösa ilska. Kanske är det den utvecklingen som vi ser i den allt mer stressade storstadstrafiken.

– En annan orsak kan vara att våra bilar blir allt mer bekväma. Vi glider fram med vår favoritmusik och mobilen uppkopplad, allt mer avskärmade från den omgivande trafiken. Det gör oss ännu mer benägna att

MEN TORKEL BJÖRNSKAU är långt ifrån säker på att aggressiviteten har ökat.

– Det finns ingen forskning som belägger att det skulle vara så. Tvärtom, om man frågar 1 000 personer så svarar de allra ­flesta att merparten av medtrafikanterna är lugna och hänsynsfulla. Så man ska inte göra det här med aggressivitet i trafiken för stort, det handlar mycket om att medierna älskar att lyfta fram det, säger han med en vänlig udd riktad mot Mitt i Trafikens reporter.

– Men aggressivitet i trafiken är naturligtvis ett problem, inte minst mellan cyklister och bilister. Det man kan göra som bilist är att alltid vara noga med att signalera med blinkers och aldrig glömma att man är en del av ett socialt sammanhang, även i trafiken, säger Torkel Björnskau.

t

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2018

11

TEKNIK I TRAFIKEN

”Ännu för tidigt att fasa ut människan”

Tekniken klarar inte att sköta allt i trafiken Anna Anund, forskare på VTI, leder ett storskaligt projekt som tacklar gränssnittet mellan människa och teknik. Men hur stor vikt ska man lägga vid detta gränssnitt? Kommer vi inte inom överskådlig framtid låta tekniken sköta precis allting?

Och då är väl alla mänskliga insatser överflödiga?

T E X T: C ATA R I N A G I S B Y F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N & S H U T T E R S T O C K

Projektet heter ADAS&ME. ADAS står för Advanced Driver Assistance System.

ADAS&ME i sin tur är en akronym för ”Adaptive ADAS to support incapacitated drivers & Mitigate Effectively risks through tailor made HMI under automation”. 31 olika partner deltar i projektet, från svensk forskning hittar vi, utöver VTI, universiteten i Uppsala och Stockholm, och svenskt näringsliv representeras av Autoliv, Scania och Smart Eye. BUDGETEN ligger på 9,6 miljoner euro.

– Hela projektet handlar om att vi ska ta allt det vi vet om automation och gifta ihop det med det vi kan om detektion och prediktion av förartillstånd – som trötthet, sjukdom, stress, med mera – och till detta addera vad som sker i omgivningen, det vill säga situationer som människan kan hamna i, förklarar Anna Anund.

Den kunskap som förvärvas ska sedan främst användas för att öka säkerheten i övergången mellan föraren och fordonet och tvärtom.

Men för att återgå till frågorna som ställdes inledningsvis: Hur viktigt är det att forska kring gränssnittet människa/teknik? Kommer inte tekniken relativt snart göra precis hela jobbet?

Nej, det tror inte Anna Anund.

– Det finns i och för sig olika skolor. En skola förespråkar att det fortfarande måste sitta en människa i bilen som ska kunna ta tillbaka kontrollen från tekniken. En

12

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2018

annan menar att man kan hoppa över det steget och låta tekniken styra helt.

– Själv tror jag att de etablerade fordonstillverkarna på marknaden inte har råd att hoppa över gränssnittstadiet.

Traditionella fordonstillverkare som ­Volvo jobbar steg för steg och det är svårt att ta genvägar. Det kan se annorlunda ut för nyare företagskoncept som Tesla.

Vill människan ha förarstödssystemen?

– Ja, det tror jag. Fast det beror förstås på vem man är. Jag tror att det finns ­stora individuella skillnader.

Redan i dag finns det en mängd auto­ noma funktioner i fordonen även om vi inte tänker på det. I framtiden kommer dessa att integreras till en ännu högre grad av automation.

ADAS&ME-projektet har kommit lite mer än halvvägs. När arbetet går vidare är det med sju olika scenarier i centrum.

Scenarierna är utformade på så vis att de ska inkludera flertalet av de utmaningar som står att finna på euro­peiska vägar.

De omfattar körning med personbil, mc, buss och lastbil.

– Människor blir ju trötta eller oupp-

TEKNIK I TRAFIKEN

märksamma oavsett vad de kör. Sedan ser förstås lösningarna många gånger olika ut för olika fordon.

För mc handlar det om att använda sensorer i mc-dräkten som mäter bland annat temperatur och hjärtfrekvens hos föraren. På så vis kan man detektera en person som håller på att bli en nedsatt förare, och se till att få ner farten och stoppa motorcykeln i stället för att föraren kanske kör av vägen i full fart och mister livet.

ETT SCENARIO omfattar autonom dockning vid busshållplats.

– Vi vet sedan tidigare försök att drygt 40 procent av bussförare i linjetrafik kämpar för att hålla sig vakna två till fyra gånger per månad eller oftare. En förklaring till detta är stress hos föraren.

Och ett påtagligt stressmoment för många chaufförer är stoppen vid busshållplatserna. Förutom att hantera bussen ska de ha koll på alla oskyddade ­trafikanter och hålla tidtabellerna.

Anna Anund menar att detta är en situation

där förhoppningen är att ett automatiskt förarstödssystem skulle kunna göra stor nytta. Farten skulle sänkas med automatik, förarna skulle slippa en hel del stress och därmed kanske inte heller riskera att bli lika trötta. Det är också relativt vanligt att passagerare råkar ut för fallolyckor på bussar när jäktade chauf­förer bromsar in eller startar för häftigt. Sådana olyckor skulle med ett mer automatiserat system kunna undvikas helt.

– Utifrån det här resonemanget har vi på VTI i VR-miljö utvecklat en buss som stannar och startar autonomt vid hållplatserna. I september i år startade vi ett försök med busschaufförer i den virtuella bussen i den rörelsebaserade simulatorn.

Här ska vi närmare studera vad som stressar dem och varför. Detta scenario är det enda som kommer att vara simulator­ baserat, men det väcker stort intresse eftersom det i det här fallet handlar om en innovation. Övriga scenarier äger rum på en test­ bana i Spanien nästa sommar.

När kommer vi att se dessa eller liknande lösningar i verkligheten?

– Det är förmodligen lite olika beroende på fordonsslag. När det gäller lastbil

har man redan kommit väldigt långt när det gäller automation. Här handlar det framför allt om att ta fram system som ger kunskap om förarnas tillstånd.

För mc finns ingen direkt automation att tillgå. I ADAS&ME utvecklas ett system som stabiliserar och bromsar in autonomt. Detta är helt nytt. Personbil är mera komplext. Här tror jag det handlar om fem till åtta år, och när det gäller buss i blandad trafik kommer det att ta ännu längre tid. Många bussar är fortfarande väldigt omoderna, och så handlar det om vem som ska betala för autonoma funktioner i bussen.

Det finns inte lika mycket pengar här, helt enkelt.

FORSKNINGEN om hur förare och fordon ska kommunicera med varandra löper vidare. Om vilka tidsintervall för kommunikationen som är nödvändiga, bland annat. När ska fordonet kommunicera till föraren att ett mål närmar sig? Hur lång tid tar det att aktivera en sovande förare jämfört med en förare som läser en bok? Är det någon skillnad? Och om det är det, hur hanterar vi den?

t

Anna Anund, forskare på Statens väg- och transport­ forskningsinstitut, VTI, leder ett projekt som har fokus på gränssnittet mellan människa och teknik.

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2018

13

YRKE TRAFIKLÄRARE

14

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2018

YRKE TRAFIKLÄRARE

Murtans trafikskola i Falkenberg

Lennart letar efter ett nyttigare liv

Lennart Svensson som driver Murtans trafikskola i Falkenberg drabbades över en natt av diabetes. Nu vill han uppmärksamma andra trafiklärare på vad stillasittande, stress och lite för mycket av livets goda kan leda till, om det vill sig illa.

T E X T: J O H A N G R A N AT H F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N

fade en vecka tidigare, då han och en kompis var i Paris på bilmässa.

– Ingen vet hur det hade gått då.

HAN SER DET som tur, att det ”bara” var diabetes.

– Det kunde ha varit en stroke och då hade jag troligen inte suttit här i dag, säger han med ett lite fundersamt tonfall, samtidigt som vi tar plats i Murtans personalutrymme för intervju.

HAN ÄR LITE BESVIKEN på sina blodsockervärden i dag men ser välmående ut. Detta trots att det, när vi ses, inte gått mer än en knapp månad sedan han hastigt insjuknade och behövde intensivvård. Det var efter en lördag med trädgårdsstädning och transporter till återvinningscentralen, som han kände sig trött och törstig och drack därför stora mängder vatten. Under den efterföljande natten vaknade han och mådde dåligt.

– Jag kaskadspydde, vilket förmodligen berodde på att jag tryckt i mig så mycket vatten. Min fru, Carina, körde mig till akuten i Varberg där jag hamnade på intensiven.

HAN BERÄTTAR om ett bra omhändertagande där vårdpersonalen snabbt misstänkte diabetes på grund av höga blodsockervärden. Efter fem dagar på sjukhus skrevs han ut.

– Det är tydligen väldigt ovanligt med ett så snabbt insjuknande och det är ännu inte färdigutrett om jag har typ 1- eller typ 2-diabetes. Men jag har börjat med både

HAN VILL UPPMANA alla trafiklärare som inte redan gjort det, att fundera över sin kost, sitt motionerande och förhållande till stress. Och att verkligen försöka få till förändring.

– Jag har inte varit någon stordrinkare eller ätit dåligt. Men jag tycker om att äta och dricka gott och har kunnat hälla två halvlitrar grädde i en gratäng när jag lagat mat. Motion har det varit dåligt med och jag har stressat. Till slut kommer det ifatt.

JOBBET ÄR ROLIGT men jag har sällan kopplat av ordentligt, det har bara rullat på.

Lennart Svensson Murtans trafikskola i Falkenberg

lång- och korttidsverkande insulin.

Lennart Svensson ser insjuknandet i diabetes som en varning, en chans att välja ett mer hälsosamt liv. Han är också tacksam för att insjuknandet inte inträf-

STRESS ÄR EN UNDERSKATTAD del av problematiken, menar Lennart Svensson.

– Jag är en sådan som klarar stress ”bra”. Jobbet är roligt men jag har sällan kopplat av ordentligt, det har bara rullat på. Stress lagras liksom och det tar så småningom ut sin rätt.

Efter det omskakande insjuknandet och tiden på sjukhus blev det sjukskrivning ett par veckor. Han är nu tillbaka och arbetar lite lagom med den konferensverksamhet som Murtans startade våren 2017, och håller även ett par teorilektioner i veckan. Samtidigt jobbar han, tillsammans med sin fru, för att hitta en normal tillvaro med insulinsprutor, ­nyttigare mat, mindre stress och mer motion. Det senare sker än så länge med

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2018

15

YRKE TRAFIKLÄRARE Lennart och Carina Svensson lade om sina kost­vanor redan innan Lennart fick diabetesdiagnosen.

Det blev en hel del vegetariskt på matbordet, och båda hade slutat äta rött kött.

Vägen till en friskare vardag YKB-utbildaren och trafikläraren Lina Törngren vet hur vi kan ändra dåliga vanor som stillasittande, onyttig mat och för lite sömn.

T E X T : J O H A N G R A N AT H I L LU S T R AT I O N E R : S H U T T E R S T O C K

hjälp av en eldriven lådcykel som han gör ärenden med och kör sammanlagt ett par timmar per dag.

– Det är visserligen en elcykel men jag rör på mig och får frisk luft. Jag kommer att hitta ett annat sätt att motionera på men jag är inte riktigt där ännu.

Kosten har ändrats och han äter numera bättre, i ett lägre tempo och på fasta tider.

– Förut drog jag som exempel i mig en mugg Kefir på stående fot till frukost.

SEDAN TIDIGARE har paret Svensson ganska bra kostvanor. De åt till exempel en hel del vegetariskt och hade slutat med rött kött redan före diabetesdiagnosen. Nu äter de ännu mer grönt, till exempel blomkålspizza och kimchigryta, vilket enligt Lennart Svensson är förvånansvärt gott.

Han konstaterar att medvetenheten nog funnits tidigare om vikten av att ändra livsstil.

– De allra flesta vet ju att de borde äta ­nyttigare, stressa mindre och röra på sig mer. Allt detta är dessutom sådant som min fru och mina barn sagt åt mig flera gånger. Men man hittar ursäkter: ”Jag jobbar ju så mycket”.

FÖR TRAFIKLÄRARE och andra med stillasittande yrken är det enligt Lennart Svensson viktigt att bryta mönster.

Som arbetsgivare kan man dra sitt strå till stacken och skapa möjligheter, menar han.

På Murtans får de anställda gymkort och chansen att motionera på arbetstid.

– Det löser inte allt, men det är en bra start och våra anställda utnyttjar möjligheten.

t

16

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2018

DET ÄR LÄTT att få med sig dåliga matvanor från sitt föräldrahem och det kan vara svårt att bli av med dem, menar Lina Törngren.

– Om man till exempel har vant sig vid att äta mycket hamburgare och pizza så kan det vara en utmaning.

Men det är viktigt att försöka ändra sig, speciellt om man har ärftligt ­dåliga förutsättningar som ökar ­hälsoriskerna.

LINA TÖRNGREN arbetar på Yrkesförarcentrum i Göteborg där hon bland annat undervisar på delkurs 4 i YKB-utbildningen, den del som handlar om sömn, kost och motion.

– Jag försöker att få i gång diskussioner med kursdeltagarna. Det är ett bra sätt att lyfta de här frågorna och fungerar mycket bättre än att tala om vad som är rätt och fel.

Den schablon som länge framställde yrkesförare som överviktiga farbröder vilka lassade in flottig mat på

vägkrogar, och absolut inte rörde på sig i onödan, finns inte riktigt längre, tycker Lina Törngren.

– Så är det inte längre, om det någonsin varit det. Många, framför allt yngre yrkesförare, gillar att träna och är medvetna om vad de äter.

Men det finns fortfarande risker med att ha ett stillasittande arbete.

För den som har svårt att komma igång med träning och motion har Lina Törngren några tips. Till exem-

AAAJ! idag satt jag i bilen på tok for länge.

g

YRKE TRAFIKLÄRARE

det blev SNABBLUNCH i stan. nu igen.

ATT SOVA TILLRÄCKLIGT minskar risken för bland annat hjärtkärlsjukdom och diabetes typ2.

Lina Törngren Yrkesförarcentrum i Göteborg

pel att träna i anslutning till arbetet, antingen direkt före eller direkt efter.

Det är också viktigt att passa på att röra sig när man får möjlighet, till exempel att ta trapporna i stället för hissen eller att ställa bilen för att cykla eller gå när det är möjligt.

MEN FÖRÄNDRINGAR kan vara svåra.

Det gäller att försöka göra det enkla, det som innebär så lite motstånd och tidsspill som möjligt.

– För att träningen ska bli av är det till exempel viktigt att välja något man tycker är roligt och som fungerar i vardagen.

Enligt Lina Törngren finns det en ganska stor medvetenhet kring hälsofrågor bland

de kursdeltagare hon träffar. Hennes tips om att äta mer frukt och grönt och mer säsongsaktuella livsmedel brukar tas emot väl. Hon tipsar också om olika sorters kost men är f­ örsiktig med att prata om ”vegetarisk mat”.

– Det finns en risk att vissa blir provocerade av det. I stället brukar jag prata om att ha en köttfri dag eller om att ta bort hälften av köttfärsen i en maträtt och ersätta med rivna morötter.

Hon upplyser också om att artificiella sötningsmedel är dåliga, eftersom de bidrar till ökat blodsocker och rubbad tarmflora, vilket kan leda till utveckling av diabetes typ 2 och andra välfärdssjukdomar. Hon nämner också att nyckelhålsmärkta produkter ofta är bra, liksom Livsmedelsverkets kostråd. Men att det är svårt att förhålla sig till olika k ­ osttrender som kommer och går.

– Man får försöka att hitta sitt eget sätt.

Att se det som en trebent pall, där motion, bra kost och sömn är benen. Om du tar bort ett blir det omöjligt att sitta kvar.

SÖMNEN JA, den är viktig, enligt Lina Törngren: – Den behöver vi för att hjärnan och kroppen ska få återhämtning. När vi sover bildar kroppen viktiga hormoner, laddar immunsystemet och minskar produk­ tionen av stresshormon. Att sova tillräckligt minskar också risken för bland annat hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2, depres­ sion och utmattningssyndrom.

t

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2018

17

Foto: Staffan Gustavsson

KEOLIS STÄLLER SNABBT OM EFTER BRANDDRAMAT PÅ KUNGSHOLMEN NÄR BUSSDEPÅN på Kungsholmen i Stockholm brann ner för några veckor sedan blev Keolis trafikskola utan lokaler.

Men utbildningen flyttades snabbt till en annan depå.

NOTISER

– Vi kunde flytta den till bussdepån i Hammarby sjöstad så det löste sig ganska lätt, säger Keolis HR- och kommunikations­ direktör Cecilia Jerneheim.

Mitt i Trafiken berättade i förra numret om ­trafikskolan som ett och ett halvt år efter ­starten har utbildat 170 bussförare. Keolis ­startade bussförarutbildningen för att de hade allt svårare att rekrytera förare och ofta tyckte att de hade otillräcklig utbildning. Trafikskolan har i dag fyra anställda trafiklärare och 98 procent av eleverna har fått jobb i Keolis.

TRAFIKSKOLAN VAR FÖRLAGD till buss-

depån i Hornsberg på Kungsholmen för att eleverna redan från början skulle få uppleva tät innerstadstrafik. Lokalerna var dock gamla och slitna och Keolis planerade att lämna dem inom några år eftersom det finns planer på att använda marken för modernare bebyggelse. Den 26 november utbröt en brand som totalförstörde stora delar av bussdepån. Branden var mycket omfattande och det tog räddningstjänsten ett dygn att få den under kontroll. Ingen människa skadades men trafikskolans lokaler förstördes helt.

KEOLIS HAR SEX ANDRA bussdepåer i Stockholm och kunde snabbt flytta verk­ samheterna i Hornsberg till andra ställen.

– Två dagar efter branden var vi igång med ­trafikutbildningen igen, både med körlektioner och teoriundervisning. Nu rullar allt på som vanligt, säger Cecilia Jerneheim.

JS

MODERATER KRÄVER KRAFT TAG MOT ILLEGAL VERKSAMHET TILLSÄTT en offentlig utredning som tar ett samlat grepp kring problematiken med illegala trafikutbildningar. Det kräver de båda riksdagsledamöterna Kristina Axén Olin och Lotta Olsson (M).

”Allt mer frekvent uppmärksammas problematiken med så kallade svarta trafikskolor”, skriver de i en gemensam motion. ”Den illegala utbildningsverksamheten drabbar både enskilda personer och hela systemet med trafikskoleverksamhet. Personer som inte utbildas på rätt sätt både äventyrar trafiksäker­ heten och bidrar till längre provtider.”

RIKSDAGSLEDAMÖTERNA berättar att de har tagit del av en forsknings­ rapport från VTI och även låtit sig informeras av Ekobrottsmyndigheten.

De menar att det är tydligt att det

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2018

AXÉN OLIN och Olsson har förslag på ett antal åtgärder de tycker att ­samhället borde vidta, till exempel vill de se tillståndskrav för att inneha bil med dubbelkommando, och de vill också ha en snävare begränsning av antalet hand­ledartillstånd.

Deras partikamrat Lars Beckman har inkommit med en motion i samma fråga. Han vill se krafttag mot ”svarta körskolor” som på ett osunt sätt konkurrerar ut sina lagliga motsvarigheter. ”Utvecklingen har en negativ effekt på såväl trafiksäkerheten som näringslivs­ klimatet i stort.”

CG

”FÖRDUBBLA BÖTESBELOPPEN” ÖVERVÄG möjligheten att ha högre straff vid fortkörning förbi vägarbeten.

Det skriver riksdagsleda­ moten Magnus Manhammar (S) i en motion. Hans partikollega Kadir Kasirga uttrycker liknande önskemål och vill dessutom ha hastighetsövervakning vid vägarbetsplatserna.

VARJE ÅR INTRÄFFAR cirka 300 olyckor vid vägarbeten där någon ­skadas eller omkommer, skriver Manhammar. Statistiken bygger på ­polisens och sjukvårdens rapportering till STRADA. Hälften av olyckorna inträffar på de statliga vägarna och resten på det kommunala vägnätet och övriga vägar.

UNDER ÅREN 2003 till 2012 inträffade totalt 2 935 olyckor i anslutning till olika typer av gatu- och vägarbeten.

44 av dem var med dödlig utgång.

18

behövs ett helhetsgrepp kring frågan.

De konstaterar att STR ”ser maktlösa på medan den svarta verksamheten sprider sig eftersom straffpåföljden är i det närmaste obefintlig och inte avskräcker från att fortsätta bedriva illegal utbildning”.

362 olyckor ledde till att människor skadades svårt.

FÖR ATT FÅ NED antalet olyckor i samband med vägarbeten måste hastigheterna ned, menar Manhammar.

I flera andra länder är straffavgiften för fortkörning högre om överträdelsen skett i samband med ett vägarbete.

Enligt Manhammar finns det provinser i Kanada som infört en dubblering av den bötessumma som normalt utdöms vid fortkörning. Han pläderar för att någonting liknande ska införas i Sverige.

KADIR KASIRGA håller med och skriver: ”för att stävja fortkörning krävs kraftigt höjt bötesbelopp vid hastighets­ överträdelse förbi vägarbetsplatser”.

En ytterligare föreslagen åtgärd från hans sida är att införa utökad hastighetsövervakning vid vägarbetsplatserna.

CG

STÖRRE, BREDARE OCH STARKARE Nu blir landets största nätverk för trafikutbildare ännu bättre. Med både företagsmedlemmar och intressemedlemmar breddas STR:s kärna och det ger dig tillgång till nya perspektiv, bättre utbildningar och möjligheter att bygga lönsamhet. Var med och påverka – och är du inte medlem – bli en del av oss idag. Du behövs inför framtiden.

Tack för att du är med oss!

Det självklara valet vid all förarutbildning!

MEDLEMSSIDOR

STR:s regionmöten • november 2018

Projekt B tar sig an STR:s framtidsfrågor Kanske är det väl lyxigt att övningsköra med en elev i taget – lite som att ha en personlig tränare. I Projekt B arbetar STR för bättre lönsamhet, effektivare utbildning och minskade kostnader för trafikskolorna. Lektioner med fler än en elev i taget är utgångspunkten.

T E X T : J O H A N G R A N AT H F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N

DET FINNS FLERA SKÄL

till att STR driver Projekt B. Till exempel en snabbt föränderlig omvärld.

– Digitaliseringen, trans-

portsektorns miljöpåverkan, översynen av B-behörighet och en massa andra saker gör att vi måste förändras, sade Håkan Björklund, vd för STR Service AB, vid organisationens regionmöte i Linköping.

Projektgruppen består av Håkan Björklund, Andreas Nyman, Sjögrens Trafik­ skola i Katrineholm, Pia Söderlund, verksamhetsansvarig bil, STR:s kansli, Johanna Edelönn, Kör Eco Trafikskola i Linköping, Mattias Glemfors, Kramérs trafikskola i Göteborg och STR:s vice ordförande Benny Gunnarsson.

Målet är att utbilda fler elever med bättre resultat till en lägre kostnad, alltså en effektivare utbildning, men också att utveckla pedagogik och metodik.

– Grupplektioner handlar absolut inte om att elever bara åker med, det finns massor att lära från baksätet, men det kräver

en utvecklad pedagogik, sade Andreas Nyman.

Till en del handlar det också om att möta de klimatutmaningar som världen står in­för.

– Det känns ju helt sjukt att vi puttrar omkring och släpper ut avgaser vid Kors­ vägen i Göteborg med tomt i baksätet, sade Mattias Glemfors.

JOHANNA EDELÖNN företräder en t­ rafikskola som kör alla sina bilar på ­förnyelsebara drivmedel och där all mopedutbildning sker på elfordon.

Hon menar att miljö- och klimatfrågan kan vara ­vik­tigare för kunderna än vad många i branschen tror.

– Vi har frågat och var tredje kund säger att de kommer till oss för att vi jobbar förnyelsebart. Jag tror kanske att vi ibland

STR:s projektgrupp B, från vänster: Pia Söderlund, verksamhetsansvarig bil, STR:s kansli, Håkan Björklund, vd för STR Service AB, Mattias Glemfors, Kramérs trafikskola i Göteborg, STR:s vice ordförande Benny Gunnarsson, Andreas Nyman, Sjögrens Trafikskola i Katrineholm och Johanna Edelönn, Kör Eco Trafikskola i Linköping.

20

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2018

MEDLEMSSIDOR

STR:s regionmöten • november 2018 underskattar hur viktigt det är för eleverna.

Pia Söderlund påminde om att det inom klimat- och miljöområdet gäller att vara beredd på omvälvande förändringar.

– I dag handlar det om vad vi kan göra, till exempel byta till ett miljövänligare bränsle. Men snart kan det komma krav och då handlar det om att vi måste.

ATT KUNNA TILLMÖTESGÅ kundernas

utbildningsbehov är förstås viktigt, ­konstaterade Benny Gunnarsson. Han betonade att det ska kombineras med effektivitet, lönsamhet och inte minst bättre arbetsmiljö.

– Det är jättesvårt att få tag i lärare. De lärare vi har och de vi rekryterar måste ha bästa möjliga förutsättningar. Till exempel rimliga scheman och en rimlig arbetsbelastning, sade han.

HAN VISADE och beskrev ett vecko­ schema med både planeringstid och en grupplektion på eftermiddagarna måndag till torsdag. Fredagarna är enligt timplanen helt vikt för planering. Detta

VAR TREDJE KUND säger att de kommer till oss för att vi jobbar förnyelsebart.

Johanna Edelönn

förslag är en nyckel till bättre förutsättningar för trafiklärare att göra sitt jobb.

– Hälften av de nyutbildade lärarna lämnar branschen inom ett par år, vilket förstås är ett stort bekymmer. Vi har en del att jobba med, sade Mattias Glemfors.

EN KARTLÄGGNING gjord av STR visar att medlemsföretagens vinstmarginaler är små och minskar över tid. En viktig del av Projekt B är därför ökad lönsamhet för trafikskolorna. Utbildning i grupp är en av flera åtgärder som kan bidra till detta.

Att en lärare kör med tre elever istället

för en skulle innebära en större intäkt per arbetad tidsenhet och bil, och ­sam­tidigt ett lägre pris för kunden.

PROJEKTGRUPPENS JÄMFÖRELSE ­ ellan de olika utbildningsalternativen m

visar ett scenario där grupputbildning kan öka intäkterna med dryga 20 procent för en trafikskola. Förutom den ekonomiska vinsten skulle arbetstid frigöras för planering. Grupputbildning betyder sannolikt också att det fordras färre trafik­ lärare för samma arbetsinsats – en viktig aspekt när det råder stor brist på lärare.

Ytterligare en fördel med grupplektioner skulle vara att CSN-lånet på 15 000 kronor, som kan användas till körkort, räcker till mer utbildning, enligt projektgruppen.

– Om många som tar körkort med lånet misslyckas eller har mycket utbildning kvar när lånet är förbrukat riskerar lånekonstruktionen kritik, sade Andreas Nyman. Den kritiken skulle också drabba trafikskolorna och STR.

t

Tre röster om grupplektioner Vilken är din inställning till grupplektioner?

TÄNKBART

BRA IDÉ

PRÖVAR

Agneta Sandelin

Rasim Hanouch

Ann-Sofie Petterson

– Jag tror på det, både för att få bättre ekonomi i verksamheten och för att eleverna kan lära sig mera av varandra. Vi erbjuder det inte på vår trafikskola men har starka funderingar på att göra det.

– Jag tycker att det är en bra idé. Det blir säkrare körning med färre bilar i trafiken och mindre utsläpp. Det är också bra om vi effektivare kan utnyttja de tider som eleverna helst vill köra på, till exempel eftermiddagar efter skoltid. En nackdel skulle möjligen vara att det kan bli stressigt för lärarna med flera elever i bilen.

– I längden tror jag att det är bra, framför allt om man till exempel undervisar gentemot ­gymnasieskolor. Det kanske inte fungerar i alla moment men vi kör grupplektioner i vissa delar av utbildningen.

receptionist, Apladalens trafikskola, Värnamo:

ägare, Basses trafikskola, Norrköping:

trafiklärare, FC trafikskola, Norrköping:

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2018

21

MEDLEMSSIDOR

STR:s regionmöten • november 2018

Hög tid att undanröja skumrasket i branschen Illegal övningskörningsverksamhet är fortfarande ett stort p ­ roblem för trafikskolebranschen.

Men inte bara något som hotar branschen utifrån, eftersom det finns kopplingar mellan legala och illegala verksamheter.

T E X T : J O H A N G R A N AT H F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N

Förbundet har under åtminstone de senaste tio åren arbetat med att påtala omfånget och tillväxten av illegal trafikskoleliknande verksamhet. Bland annat därför finns i dag en medvetenhet om problemet hos både myndigheter, polis och medier.

STR:s förbundsordförande Berit Johansson har vid STR:s regionmöten informerat om det senaste från området.

– Fenomenet är i dag relativt känt inom polisen, hos de berörda myndigheterna och bland politiker. Det finns heller inga politiska hinder för åtgärder men det ­saknas verkstad.

BERIT JOHANSSON berättade bland annat om den myndighetssamverkan som inletts för att intensifiera och effektivisera arbetet mot illegal verksamhet.

Ett konkret resultat av samverkan är den insats som genomfördes i Karlskrona tidigare i höst. (Läs mera om detta på sidan 7 i detta nummer.)

Hon redogjorde också för uppgifter från Trafikverket Förarprov som säger att det på fler och fler orter införs kamera­ övervakning vid kunskapsproven. Detta främst för att förhindra och upptäcka till exempel filmning av provfrågor och andra former av fusk. Det verkar också bli ett ­stopp för att använda egen bil vid privat uppkörning. I stället diskuteras att bara tillåta trafikskolans eller Förarprovs bilar.

22

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2018

Berit Johansson kom också med helt nya uppgifter från Transportstyrelsen kring systemet med rapportering av behörig­ heter. Som Mitt i trafiken tidigare rapporterat upptäcktes det i samband med det rättsfall i Karlstad, där en man fälldes för grovt skattebrott i samband med illegal övningskörningsverksamhet, att det fanns rapportörer som lät sig utnyttjas av illegal verksamhet. Personer som, trots att de officiellt lämnat trafikskolebranschen, hade kvar sin m ­ öjlighet att rapportera genomförda utbildningar till Transportstyrelsen.

För att komma åt dessa drogs alla behörigheter in vid en specifik tidpunkt och ­behörigheterna fick sökas om – en åtgärd som STR hade förespråkat.

– Det här innebär att drygt 3 000 ­rapportöringsbehörigheter nu är borta, sade Berit Johansson.

Hon påpekade också att Transportstyrelsen numera, för första gången, officiellt säger att det är skillnad på att övningsköra privat och på trafikskola. Men trots detta för branschen positiva omdöme finns bekymmer, enligt Berit Johansson. Trafikskolor med kopplingar till svart övningskörningsverksamhet.

– Det här är oerhört tråkigt och allvarligt att behöva berätta, men vi är en del av problemet. Det finns utbildare som av olika anledningar – kanske på grund av hot – tar emot pengar för att till exempel rapportera behörighet trots att kunden inte närvarat vid utbildningen.

Det förekommer också att illegala verksamheter kopplar sig till legala utbildare.

Det kan handla om att man delar kunder eller att den legala verksamheten upplåter lokaler och får ersättning för det.

– Vi hoppas innerligt att det är ett fåtal, men om en bär sig illa åt så drabbar det alla. Som bransch måste vi motarbeta och bekämpa detta. Vi måste på alla sätt stärka den legala och riktiga verksamheten och värna en sund konkurrens.

HON KONSTATERADE också att för­ bundet kan utesluta företag som inte ­sköter sig, men ser också allvarligt på om en sådan utbildare efter en uteslutning, inte stoppas av myndigheten.

– Det kan ge mycket märkliga signaler, men det fråntar oss inte ansvaret att göra allt vad vi kan. Vi har ett förtroende som måste vårdas.

t

MEDLEMSSIDOR

STR:s regionmöten • november 2018

Fullt fokus på utredning av nytt förarutbildningssystem T E X T: J O H A N G R A N AT H F O T O : S H U T T E R S T O C K

Trafikskolorna står väl rustade inför framtida förändringar av förar­ utbildningssystemet, även om förändringarna är minst några år bort.

Först måste trafik­sko­ lorna ta väl hand om eleverna med CSN-lån.

FLERA VIKTIGA framtidsfrågor avhandlades under regionmötet i Linköping.

Bland annat översynen av behörighet B, illegal övningskörningsverksamhet (se separat artikel) och CSN-lån till körkort – som nu är en realitet.

– Det är hittills 6 614 personer som beviljats CSN-lån till körkort, sade STR:s förbundsordförande Berit Johansson.

Ungefär 6,5 miljoner kronor har betalats ut och 656 trafikskolor har registrerat sig som partner.

HON UPPMANADE trafikskolorna att tänka på att ansvaret för lånet ligger på kunderna. Men vid misstanke om att pengar kan hamna hos svartutbildare bör CSN kontaktas. Det är också viktigt att vara tydlig vid uppskattningen av utbildningstid, eftersom det inte är givet att elever klarar sitt körkort för en kostnad under 15 000 kronor.

– Vi måste göra vårt och vi måste göra det bra. Eventuellt kommer det fler grupper* som kan omfattas av lånet. Vi hjälper till att sätta folk i arbete, vi är en del av lösningen.

BERIT JOHANSSON berättade också om Trafikverkets och Transportstyrelsens översyn av förarutbildningen.

– Förväntningarna på det förslag som ska lämnas 17 december är stora samtidigt

Ändrade förutsättningar. Det går numera att använda CSN-lån till körkort.

Framtiden kan också innebära förändringar av förarutbildningen om några av Trafikverkets och Transportstyrelsens förslag vinner politikernas gillande. som man bör vara realistisk. Förslaget kan också komma att utsättas för politiska åsikter vilket kan resultera i helt andra vinklingar. Oavsett så kommer det att ta sin tid innan det som föreslås sjösätts.

OAVSETT VAD SOM HÄNDER så är inga förändringar av förarutbildningen att vänta förrän tidigast år 2020. Vad som händer då beror på om regelförändringen blir i form av lagändring, ändring av föreskrift eller förordning. Ändring av lag innebär troligen den mest genom­ gripande förändringen medan ändring av föreskrift eller förordning betyder något mindre.

Berit Johansson presenterade också några av de förslag som diskuterats inom ramen för översynen. Bland annat ett slags differentierat körkorts­tagande som innebär att privatister skulle behöva genomgå ett mer omfattande prov som dessutom skulle finnas på färre ställen. Det finns också tankar om ett obligatoriskt digitalt

utbildningsprotokoll som skulle göra det möjligt att i större utsträckning kontrol­ lera den privata övningskörningen. Även hand­ledarutbildningen och riskutbildningen kan förändras. Den förstnämnda blir i sådana fall mer praktiskt inriktad och riktas tydligare till handledarna.

Risk­utbildningen föreslås utökas.

Inom översynen finns också några förslag som STR tydligt tagit ställning mot: handledarpool, omkörningsobligatorium och ett förslag om utbildare med enbart teoriundervisning utan tillstånd.

– Det är förslag som skulle kunna utnyttjas av illegala verksamheter. I fallet med obligatorisk omkörning är det direkt farligt eftersom en trafikskola inte kan bedöma vad en privatelev som kommer till oss och vill köra en sådan lektion ­faktiskt kan, sade Berit Johansson.

t

* I dagsläget är körkortslånet till för den som är arbetslös och mellan 18 och 47 år.

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2018

23

Returadress: Sveriges Trafikutbildares Riksförbund Järvgatan 4 261 44 Landskrona

­

Hela världen vrålar bakom ratten Ilska i trafiken är inget nytt. År 1817 skrev den engelske poeten Lord Byron i ett brev att han blivit så rasande på en medtrafikant att han givit honom en örfil. Orsaken kan framstå som lite udda men var kanske fullt normal på 1800-talets början: Trafikanten hade förolämpat Lord Byrons häst.

i trafiken det senaste året. Tre procent medgav att de med flit hade gett en annan bil en stöt eller rammat den.

Fyra procent hade gått ur bilen för att konfrontera andra trafikanter.

I en annan amerikansk studie fann man att antalet dekaler på bilen var ett bra mått på ägarens benägenhet att ­reagera aggressivt i trafiken. Ju fler ­dekaler desto kortare stubin. Budskapet på dekalerna hade dock mindre betydelse, konstaterade forskarna.

VÄRLDSREKORDET I VÄGRASERI

TEX T: JOHAN SIE VERS FOTO: SHUT TERSTOCK

NÄR DEN KÄNDE poeten fick ett vredesutbrott i trafiken så var han tidigt ute. Det var först med den tätnande biltrafiken på andra halvan av 1900-talet som feno­ menet blev välkänt. Allt fler människor körde bil och många fick erfara en märklig mental mekanism: De fick kortare stubin så fort de satte sig bakom ratten. 1987 myntade programledarna på en tv-station i Los Angeles uttrycket ”road rage” som snabbt blev etablerat i den engelskspråkiga världen. I Sverige har vi dock inte hittat något riktigt bra namn på den speciella aggressivitet som ständigt sjuder i trafiken. Vad ska vi kalla det? Vägvrede? Trafikilska?

Rattraseri?

AGGRESSIVITET I TRAFIKEN tycks f­ innas i alla trafiktäta delar av världen.

I många länder har man gjort studier av vad som utlöser ilskan och hur männi­ skor hanterar den. En studie av 200 bilister i Dehli, Indien, visade att det som skapade mest ilska i trafiken var

ANTALET DEKALER på bilen visade sig vara ett bra mått på ägarens benägenhet att ­reagera aggressivt i trafiken. tutande, omkörning på fel sida, hög musik i andra bilar och varmfuktigt väder. Hos bilister med hög aggressionsnivå utlöste det skällsord, gräl och slagsmål. Många hämnades genom att blockera den andra bilen eller köra på den.

Lågaggressiva förare reagerade däremot med att ta en paus för att dricka te eller äta något.

I USA VISADE en stor undersökning 2016 att 80 procent av de tillfrågade hade fått minst ett vredesutbrott

innehas av en tysk långtradarchaufför som under många år sköt med hand­ eldvapen på andra lastbilar som han tyckte körde illa. För det mesta sköt han på lasten men vid flera tillfällen skadades människor svårt. Han dömdes 2014 för att ha skjutit på 762 fordon.

Många studier av road rage kommer till samma slutsats: Det är människor som bär på mycket aggressivitet som är det stora problemet eftersom de tar med sig sin lättantändliga ilska ut i trafiken.

Och det är till största delen unga män.

MEN ÄVEN DEN SOM är ganska normalaggressiv till sin läggning kan bli arg i trafiken och på nätet hittar man många goda råd om hur man blir lite mera saktmodig bakom ratten. I kristna tidningar finns bibelcitat som kan vara lämpliga att ta med på färden och en amerikansk psykolog rekommenderar det som kallas WWDLD, What Would Dalai Lama Do? Om man föreställer sig att man har den tibetanska andliga ledaren i passagerarsätet så kommer man att köra lugnt med stor förståelse och medkänsla för sina medtrafikanter, hävdar psykologen.

t