Skogsnära #3 2026

Magasin för skogsägare

# 3 | 2026

5

tips för vägsamfälligheten

+ Skördetid i skog och mark

+ Så stöttar du hunden inför jakten + Med skogen som klassrum

Dags för generationsskifte Bästa tipsen ur ett juridiskt, ekonomiskt och psykologiskt perspektiv

40

#3 | 2026

26

34

6 15 18

TEMA

22 26 28 32 34 40

Skogen är en viktig inkomstkälla för godset i Skåne. Just nu i din skog. Vägen till en fungerande vägsamfällighet. Generationsväxling 21–31. Så genomförde familjen Murmester generationsskiftet. Psykologen Lisen Kebbe om hur man generationsväxlar utan att bli osams. Tips från juristerna för ett lyckat skifte. Fyll på med höstens läckerheter. Så stöttar du din hund inför jakten. Projektet Skogen i skolan.

Foto Stefan Isaksson/Johnér

Foto Anna Hållams

6

LEDARE

ss

e

Ar

vi

ds

on

Vi vill lyfta olika röster i vår organisation. Därför kommer du att få möta olika ansikten här som skriver ledaren. Denna gång har turen kommit till Mats Persson.

Fo

to

La

Förberedelsen skapar ett lugn Vi är i september månad nu och tiden bara rasar iväg, precis som vanligt. Ibland stannar jag upp för ett ögonblick och reflekterar vad jag har gjort under den senaste tiden. Jag tycker att det är värdefullt för jag glömmer snabbt vad jag har åstadkommit, och jag blir för en kort stund lite stolt när jag inser vad mycket som ändå blivit gjort. Sedan gillar jag också att planera framåt. Jag är vägfogde i vägsamfälligheten hemma i byn där jag bor och där är det ständigt saker som behöver göras. Snart stundar vintern med allt vad det innebär rent skötselmässigt av föreningens vägsystem. Sedan är det också början av en ny jaktsäsong där mina två jämthundar återigen ska få visa vad de går för i älgskogen och så ska barnen på sina fritidsaktiviteter. Ja, det är mycket som händer helt enkelt. Jag försöker alltid att förbereda mig oavsett vad jag ska göra och det är just förberedelsen som skapar ett lugn.

Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog Redaktörer Sanna Casson och Annsofie Öhman Art director Thomas Rissveds Produktion Confetti Tryck STIBO Complete Omslagsfoto Lasse Arvidson

Det här numret av Skogsnära har temat generationsskiften och i det läget är det otroligt värdefullt att börja planera i tid, eftersom det är stora ekonomiska värden det handlar om. Ett barn kanske vill fortsätta att bo på gården, något som ofta behöver planeras och diskuteras under flera år innan det sker. Det är också bra att låta nästa generation växa sig lite varm i kläderna i det ansvar som det innebär att förvalta något. Då kommer känslan av lugn och kontroll naturligt, samtidigt som alla inblandade känner stolthet över generationsskiftet. Mats Persson Marknadsområdeschef Hälsingland/Gästrikland

Prenumerationsärenden louise.ekeblad@storaenso.com Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00 Hemsida www.storaenso.com/skog ISSN 2003-2110 Ansvarig utgivare Louise Ekeblad

3 | 26 Skogsnära 3

Foto Lasse Arvidson

Du kan finansiera markberedning eller plantering genom att ta ut grot? Om du som skogsägare vill ta ut grot ska du anmäla det till Skogsstyrelsen i samband med avverkningsanmälan. Topparna och grenarna som inte kan bli virke läggs på luftiga högar, där de kan torka. Sedan flisas groten och transporteras till ett värmeverk, där det förbränns och för att bland annat producera värme och el. Alla marker är dock inte lämpliga för att ta ut grot på. Att ta ut grot på väldigt små trakter med långa skotningsavstånd brukar exempelvis inte vara lönsamt.

Prata med din virkesköpare om du vill veta mer!

Nya bolaget heter

Bergslagets Skogar

78000

hektar skog har brunnit i Spanien och Frankrike under sommaren. Långvarig värme och torka i marken ökar brandrisken.

Så jobbar Stora Enso för att förebygga bränder

>

Foto Stora Enso

Som vi berättat om tidigare kommer Stora Enso delas upp i två bolag. Stora Ensos egna skogstillgångar kommer att förvaltas i det nya bolaget Bergslagets skogar med huvudkontor i Falun. Det nya bolaget äger mer än 1,2 miljoner hektar skogsmark i Mellansverige och blir Europas största börsnoterade renodlade skogsbolag. Syftet med att dela bolaget i två delar är att frigöra värdet av både Stora Ensos skogstillgångar och verksamheten för förnybara förpackningar. Stora Enso Skog kommer att fortsätta samarbetet med dig som skogsägare med rådgivning och skogliga tjänster precis som tidigare.

18,6 4 Skogsnära 3 | 26

Så många miljoner kubikmeter sågade barrträvaror produceras i Sverige i medeltal varje år. 5,7 miljoner kubikmeter förbrukas här och resten, cirka 12,9 miljoner kubikmeter, exporteras till andra länder.

Källa | Svenskt trä

Älgens superkrafter

Foto Stora Enso

Jaktsäsongen är här. Visste du att älgen har ett luktsinne som är tusentals gånger starkare än människans och att dess stora öron kan fånga upp minimala ljudvågor? Synen är däremot älgens svaga punkt; de är färgblinda och reagerar främst på rörelse.

Stora Enso investerar i

fluffmassa

Efterfrågan på hygienprodukter ökar i världen. Därför satsar Stora Enso 19 miljoner euro i ökad produktion av fluffmassa vid sin produktionsenhet i Skutskär. Samtidigt stängs produktionen av pappersmassa vid fiberlinje 3 (L3) i Skutskär, eftersom efterfrågan på pappersmassa minskar i Europa. ”Det här är ett viktigt steg för Stora Enso. Användningen av fluffmassa ökar på grund av en åldrande befolkning världen över, ökad användning av hygienprodukter samt att efterfrågan förväntas överstiga utbudet över tid. I linje med vår strategi formar vi vår verksamhet för accelererad tillväxt och värdeskapande genom att uppfylla kundernas krav,” säger Johanna Hagelberg, Executive Vice President, Biomaterials Business Area, Stora Enso.

Användningen av fluffmassa ökar på grund av en åldrande befolkning världen över och ökad användning av hygienprodukter.

Robin Hood-trädet blev död ved

Major Oak

En av Europas kändaste ekar, Major Oak, har dött. Det tusenåriga trädet i engelska Nottinghamshire slog inte ut löv i år efter flera år av torka och värme. Enligt legenden gav eken skydd åt Robin Hood, när han flydde från sheriffen av Nottingham. Nu står eken kvar som död ved och fyller fortfarande en viktig funktion för ekosystemet. 3 | 26 Skogsnära 5

Skogen

är gårdens hjärta 6 Skogsnära 3 | 26

”Jag vill lämna över både skog och lantbruk i bästa skick, så att det är bättre än när jag själv tog över efter min far”. Det säger Rudolf Tornerhjelm som är femte generationen som förvaltar godset Wrams Gunnarstorp i Skåne. Text Annsofie Öhman Foto Anna Hållams

G

odset Wrams Gunnarstorp ligger naturskönt i det skånska landskapet vid ena kanten av Söderåsen. Framför slottet breder jordbruksmarkerna ut sig och bakom slottet syns bokskogen som den här dagen bjuder på sin skiraste sida. Granskogen kan vi bara skymta. Det är bara några mil till Helsingborg och ännu närmare ligger Åstorp, Bjuv och Billesholm. Här i slottet bor Rudolf och Amelie Tornerhjelm, ja och så Cindy, en blott fyra månader golden retrievervalp som redan ser ut att ha hittat sin självklara plats i familjen.

Modernt skogs- och lantbruk

På Wrams bedrivs ett modernt och högteknologiskt skogs- och jordbruk i stor skala. Skogen är på hela 1995 hektar och jordbruket på 850 hektar. Skogen är viktig för godset, inte minst som en inkomstkälla för hela verksamheten. Här växer mest gran, nästan 70 procent, och av lövet är det boken som dominerar. På markerna finns också ett naturreservat, Halla­ bäcken, där stora delar är täckt av ädellövskog och där många arter trivs.

3 | 26 Skogsnära 7

Rudolf och Amelie Tornerhjelm

Bor: Wrams Gunnarstorp, utanför Åstorp i nordvästra Skåne. Gör: Skogsägare och lantbrukare.

Skogens karaktär: 1995 hektar skog, varav knappt 70 procent gran. Av lövet dominerar boken (14 procent), men det finns även ek, hybidasp, al och kastanj. Även bestånd med lärk. Skogen är certifierad enligt PEFC.

Gunnarstorp

Andra verksamheter: Lantbruk på 850 hektar. Här odlas främst vete, raps, havre och korn. Drivs med modern precisionsodling, vilket innebär att man odlar varje fält behovsanpassat. Modern biogasanläggning. Drivs i samarbete med företaget Ekobalans. Planerar även för en solcellspark.

– Min vardag är skogen och jag vill lämna över den i ännu bättre skick än när jag fick den, säger Rudolf Tornerhjelm som är femte generationen som äger och driver godset. Rudolf och hustrun Amelie träffades 1991 och gifte sig några år senare, 1993. Även om det är Rudolf som äger fastigheten så är Amelie en viktig del i förvaltningen av ägorna och inte minst då slottet och parken. Hon växte upp i Skåne och Värmland och har under åren jobbat med redovisning och ekonomi. – Nu är det länge sen, men jag gick en skogskurs på Gammelkroppa och lärde mig mycket om skog och skogsbruk. Kursen var jättebra, minns hon.

Jaktslott och unik park

Vi förflyttar oss till en av de klassiska tegellängorna på gården och bjuds på förmiddagskaffe och smörgås. Rudolf berättar att Wrams är ett gammalt gods, från 1500-talet. – Den norra delen är äldst och sedan har slottet byggts till under århundradena. Wrams byggdes som ett jaktslott och fick sitt nuvarande utseende i renässansstil i mitten av 1800talet. Stall, ekonomibyggnader och kontor är byggda i samma stil. Botanikern Carl von Linné hade hört talas om den unika buxbomshäcken som fanns i slottsparken och besökte slottet under en av sina Skåneresor på 1700-talet. Idag är både slottet och parken klassat som byggnadsminne. Än idag är jakten viktig för Wrams. Här finns en stor stam av dovhjort och även vildsvin finns på markerna. 8 Skogsnära 3 | 26

Susab förvaltar skogen

Rudolf tog över godset efter sin far år 1997 och de första åren var det han själv, Amelie och ett fåtal anställda som tog hand om skötseln av skogen. Ett omfattande och tidskrävande arbete visade det sig. Men för 20 år sedan tog paret beslut om att låta Skogsutveckling Syd, som är ett helägt dotterbolag till Stora Ensos dotterbolag Sydved, ta hand om hela förvaltningen av skogsfastigheten. I uppdraget ingår all planering, skogsskötsel och avverkning, men också andra uppgifter som kan förekomma på en fastighet med denna komplexitet och storlek. Varje år kommer Rudolf och Susab överens om en budget som ska efterlevas, och sedan rullar skogsskötseln och virkesaffärerna bara på. Skogsförvaltaren Anders jobbar självständigt, men har regelbunden kontakt med Rudolf. Åtminstone varannan vecka hörs de av, mest för att stämma av vad som är på gång i skogen.

Skogliga åtgärder året om

På Wrams händer det nästan alltid något i skogen; röjningar, gallringar, slutavverkningar, naturvård, planteringar, viltvård och så vidare. – Under ett år är det alltid flera gallringar på gång, berättar skogsförvaltaren Anders Ingvarsson. Skogsbruket är produktionsinriktat, med hög andel av biologisk mångfald. – Det är en fantastisk skog, som är livskraftig och med hög bonitet. Hårda vindar från väst gör att den är riskutsatt när det blåser kraftigt, säger Susabs vd Daniel Andersson. – Ett av mina mål för skogen är att försöka hålla en

Amelie och Rudolf Tornerhjelm bor på godset Wrams i Skåne, tillsammans med golden retrivern Cindy. Här bedrivs ett modernt och högteknologiskt skogs- och jordbruk i stor skala. Skogen är viktig för godset, inte minst som en inkomstkälla för hela verk­samheten.

3 | 26 Skogsnära 9

Dovhjorten är en av utmaningarna. De äter underväxten i skogen, gräs och buskar, och ger sig på nya plantor. På Wrams jobbar man med att skapa annat bete så att träden får vara i fred.

hög kvalitet och få en hög andel timmer, säger Rudolf. På fastigheten finns ett väl utvecklat vägnät, ungefär sex mil skogsbilvägar. Många av vägarna byggdes på 1950-talet av Rudolfs far. – När de byggdes snålades det inte på kvaliteten, utan vägarna byggdes för att hålla. De klarar ekipage på 70 ton. Och det är väldigt kul att se att vägarna fortfarande funkar hur bra som helst. Bra kvalitet lönar sig alltid, tycker Rudolf. Wrams är en av de få fastigheter där man alltid kan köra virke från skogen till industrin, vilket är fördelaktigt i samband med virkesaffärer. Ett bra vägnät gör också att det är smidigt att förflytta sig både med bil och till fots på fastigheten. – Jag går ofta och gärna i skogen, Cindy är så liten nu, men när hon blir större blir det längre promenader, säger Amelie och tillägger att Cindy är nummer sex i ordningen av familjens golden retrievers under åren. Wrams byggdes som ett jaktslott och än i dag bedrivs jakt här av bland annat dovhjort och vildsvin. 10 Skogsnära 3 | 26

Anders Ingmarsson (till vänster) och Daniel Andersson (längst till höger) hjälper Amelie och Rudolf med att förvalta skogsfastigheten.

Rundtur i skogen

Kaffet är sedan länge uppdrucket och nu är det dags för en runda i skogen för att med egna ögon se de olika delarna av fastigheten. Cindy som glatt velat leka med oss på kontoret förstår att något annat är på gång och följer ivrigt efter matte Amelie när hon går ut på gården. Första stoppet är den vackra bokskogen som ligger bakom slottet. I närheten på ett nästan savannliknande fält ser vi en stor grupp dovhjortar som betar fridfullt på gräset. På nätterna rör sig även vildsvinen här. Dovhjorten är en av utmaningarna i skogen. Här finns en stor stam som härstammar från den djurgård som uppges ha anor från 1500-talet. Ett stort område hägnades in av en hög stenmur, där djuren fick leva. Men under åren rymde djuren och etablerade sig både här på Söderåsen och på andra ställen i Skåne. – De äter underväxten i skogen, gräs och buskar, och ger sig på nya plantor. För oss gäller det att skapa annat bete så att våra träd får vara i fred, förklarar Rudolf. På godset finns en jägare som bara jobbar med

Många av vägarna byggdes på 1950-talet, då snålades det inte på kvaliteten, utan vägarna byggdes för att hålla. De klarar ekipage på 70 ton. Och det är väldigt kul att se att vägarna fort­farande funkar hur bra som helst. Bra kvalitet lönar sig alltid.

viltvård och jakt, både för att skapa alternativt foder till viltet och för att begränsa dovhjortsstammen. Vid nya planteringar ser man också till att viltbehandla topparna, så att de inte blir attraktiva för viltet. På en nyplantering ser vi träd som är 1,5 meter höga. Nästan alla späda grenar på sidorna är borta, men toppen är kvar. – Ungskogen klarar detta, det fixar till sig framöver. Ett annat sätt att hantera viltet är att skapa speciella områden där de hellre betar än i skogen.

Hybridasp och välvuxet granbestånd

Vi passerar ett område med hybridasp. I varje kant på beståndet har man planterat tre, fyra kastanjer, så att dovhjorten väljer att beta där i stället för på aspen. – Tidigare var det gran här, men det passar bättre med löv här, säger Rudolf. På fastigheten finns också två stora kraftledningsgator som korsar varandra. – Det är väldigt öppet kring gatorna, vilket skapar 3 | 26 Skogsnära 11

problem när det blåser mycket. Vi har drabbats av omfattande stormfällen på grund av det under åren, konstaterar Rudolf. Nu närmar vi oss ett välvuxet granbestånd. Skogsförvaltaren Anders berättar att granen inte är mer än 55–60 år. – Här ska vi slutavverka i slutet av sommaren, det är ungefär 4 000 kubikmeter. Rundan går genom stora delar av fastigheten och fastän det är nästan 70 procent gran på Wrams får man en känsla av en skog med betydligt större variation, av trädslag och skog i olika åldrar. Rudolf berättar att de har valt att jobba med mindre avdelningar, inspirerat av hur danska jägmästare jobbade förr och även idag. På fastigheten finns också Maglaby kärr, en damm som för några år sedan restaurerades för att kunna magasinera mer vatten och för att gynna djur och växtliv. – Om det blir en brand i skogen kan man ta vatten därifrån, säger Rudolf som vill vara förberedd för eventuella risker som kan drabba både skog och människor.

Många nyttjar skogen

Skogen på Wrams är den skog som för många människor är den närmsta för rekreation och friluftsliv, både för dem i närliggande kommuner och boende i Helsingborg. – Det har vi i åtanke när vi genomför skogliga åtgärder, både på hur åtgärderna påverkar skogen och hur vi samarbetar med kommuner och andra intressenter, säger Rudolf. Det handlar om att kommunicera och förhandla. Att ha ett gott samarbete gynnar oss alla i området. Han har också avsatt en del av skogen i Åstorps kommun. Ett stort område, där man kan röra sig med

12 Skogsnära 3 | 26

Wrams är ett gammalt gods, från 1500-talet. Den norra delen är äldst och sedan har slottet byggts ut under århundradena.

Slottet och parken

Wrams Gunnarstorp som har anor från 1500-talet byggdes ursprungligen som ett jaktslott. Dåtidens adel från både Sverige och Danmark gästade slottet. Nuvarande utseende i renässansstil fick slottet i mitten av 1800-talet. I skogen finns en djurgård, två meter hög, som tidigare fungerade som skyddat område för viltet. Dovhjortsstammen som idag finns på markerna kommer från 1500–1600-talen. I parken finns en unik buxbomhäck från 1600-talet, som har ett mönster av ett kägelspel. Carl von Linné

besökte slottet 1749, på en av sina skånska resor, för att han ville se buxbomshäcken. I parken finns även en bokplantering från 1700-talet, som nu har slutit sig och ser ut som en lång sal klädd med gröna blad och knotiga grenar. Idag är slottet och parken klassat som byggnadsminne. Det pågår ett omfattande arbete med byggnadsvård, där Amelie i nära samarbete med länsantikvarien i Skåne ansvarar för att bevara och rusta godset för framtiden.

3 | 26 Skogsnära 13

Botanikern Carl von Linné hade hört talas om den unika buxbomshäcken som fanns i slottsparken och besökte slottet under en av sina Skåneresor på 1700-talet. hundar, barnvagnar, cyklar eller bara strosa omkring och trivas. Dagen avslutas med en rundtur i parken och från en höjd strax bakom slottet har vi bra utsikt över den gamla buxbomsallén som imponerade Linné på 1700talet och även lövsalen med avenbok, från 1700-talet. På ena sidan av slottet ligger en damm omgärdad av knoppande rhododendron och exotiska träd. Wrams har även en egen ros, funnen här vid slottet, som heter Wrams Gunnarstorp. Rudolf berättar att det är Amelie som sköter om allt det gröna och blommande i den vackra parken.

Generationsskifte på gång

Planen är att Rudolf ska förvalta skogen i fyra år till, tills han blir 70 år.

14

Skogsnära 3 | 26

– Då kommer jag föra över den till nästa generation. Vi fick inte själva barn, men min brorson Carl ska ta över. Om han känner att han är redo för det då. Han är mån om att lämna över sitt arv, både skog och lantbruk, i allra bästa skick. – Mitt mål har hela tiden varit att ha förvaltat och utvecklat en fastighet som är bättre än den jag fick ta över efter min far, säger Rudolf. ◊

Just nu i din skog oktober, november och december

Håll koll i skogsbruksplanen

Ta en titt i din skogsbruksplan och se vilka åtgärdsförslag som ligger nära i tid.

Vinterkoll på skogs­ bilvägen

Hitta årets julgran

Glöm inte att se över skogsbil­ vägen inför vintern. Det är särskilt viktigt om du har planerat en avverkning.

Se ut årets julgran redan under hösten. Det är ofta lättare att hitta en fin gran under höstmånaderna än i en snötäckt skog. Ett tips är att knyta fast ett märkband eller liknande på utvald gran.

• Röj undan buskar och sly längs vägarna. • Rensa diken och vägtrummor om det behövs. • Fyll igen hjulspår och hål i vägen. • Behöver du lägga på extra grus? Snåla inte, det blir ofta dyrare att grusa mer i efterhand.

Äntligen jakt!

Hösten är den stora jaktperioden. I norra Sverige startade älgjakten i september och i de södra delarna är det jaktstart en vecka in i oktober. Från 1 oktober får man jaga rådjur med hund. Om du inte jagar men ändå vill vara i skogen, tänk på att klä dig så att du syns – färgglatt och gärna i signalfärger.

Viltskyddsbehandla nya plantor

Inför vårens planteringar

Tänker du plantera i vår? Då är det hög tid att beställa både markberedning och plantor. Beställer du tidigt har du större chans att få de plantor du önskar.

Gallra för en friskare skog

Gallring är skoglig friskvård som dessutom ger intäkter i ett tidigt skede. Du får en friskare skog samtidigt som virkeskvaliteten blir bättre. Gallring i rätt tid gör också skogen långsiktigt mer motståndskraftig mot stormar.

Toppar och grenar på nya plantor är begärliga för älgar och rådjur, det gäller särskilt tallplantor. Genom att behandla plantornas toppar gör man dem mindre attraktiva för viltet och ökar då chansen att få raka träd i framtiden. Vattenlösliga medel som Trico och Devita behöver torka ordentligt, så behandla under torr väderlek. Vänta heller inte för länge på hösten med behandlingen.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

3 | 26 Skogsnära 15

Ett stort

logistikpussel

efter stormen

Efter stormen Johannes har virkesflödet ökat med 300 procent i delar av Stora Ensos upptagningsområde. För att rädda stormvirke har företaget nästan tredubblat antalet transportörer och tagit hjälp av bland annat Finland och Baltikum. Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

S

tormen Johannes som drog in över delar av Dalarna, Gästrikland och Hälsingland i vintras har lämnat djupa spår i skogarna. Sedan dess har skogsmaskiner och virkesbilar gått i skift för att upparbeta och transportera det stormfällda virket. – Vi har haft ett omfattande transportarbete för att ta hand om stormvolymen. Eftersom det inte funnits tillräckligt med transportkapacitet i Sverige så har vi bland annat tagit hjälp av utländska bilar från våra systerorganisationer i Finland och Baltikum, berättar Rebecka Rödin, logistikchef på Stora Enso. Sammanlagt har Stora Enso gått från sju transport­ leverantörer till hela 20. – Det har inneburit många fler kontaktytor och ett större pussel att lägga när vi planerar fördelning av trakter och områden att köra i. De utländska bilarna har också slussats in i Biometrias system för att

16 Skogsnära 3 | 26

inmätningen ska fungera korrekt. Men i relation till hur omfattande det har varit har det gått förvånansvärt bra, säger Rebecka Rödin. Virket har i första hand transporterats till ordinarie kunder, bland annat till sågverk i Hälsingland. Timmer har också lastats på tåg för vidare transport till södra Sverige och med båt ut i Europa. – Eftersom det handlar om så mycket virke har vi fått hitta nya mottagningsplatser, berättar Rebecka Rödin.

Stort väglager

Tjällossningen i vintras gjorde många skogsbilvägar obrukbara, vilket fördröjde upparbetningen av stormfälld skog i vissa områden. Arbetet är fortfarande inte klart och i flera områden ligger träd kvar på marken. – Vi kommer fortsätta arbetet nu under hösten. Förhoppningsvis klarar sig de träd som fortfarande har rotkontakt.

En hel del stormvirke ligger också och väntar på att hämtas upp. Under våren byggdes stora väglager upp, eftersom transportkapaciteten inte räckte till. – Att bromsa avverkningen har varit ett sätt att säkerställa att vi inte sitter med för mycket timmer som inte hinner köras in i tid och som därför riskerar att bli nedklassat, berättar Rebecka. Ett fungerande vägnät är viktigt för att arbetet ska fungera. – En sak som är bra att tänka på som skogsägare är att ha underhållna skogsbilvägar, så att det blir enkelt att ta sig fram i terrängen.

Starkt engagemang

Trots det pressade läget har transportarbetet fungerat bra. – Våra transportleverantörer och transportteamet har varit flexibla och lösningsfokuserade. Trots det

pressade läget har vi lyckats ta emot och få i gång all extra kapacitet, ibland med mycket kort framförhållning. Alla har verkligen ställt upp, tagit sig an den ökade arbetsbelastningen och gett järnet.

Hur kommer arbetet med att ta hand om stormfälld skog att fortsätta under hösten? – Det ser ut som att arbetet kommer att fortsätta året ut, även om den mest intensiva fasen är över. Stormvolymerna har minskat och vi ser ut att ha någorlunda med transportkapacitet i stormgeografin. Vi har även arbetat med det här några månader och fått strukturen på plats och då går det lite enklare. ◊

Rebecka Rödin, logistikchef på Stora Enso. 3 | 26 Skogsnära 17

Vägen till en välfungerande samfällighet

För den som äger skog kan vägsamfälligheten vara avgörande för både tillgänglighet och ekonomi. Samtidigt står många vägföreningar inför utmaningar när det gäller kompetens, engagemang och långsiktig förvaltning. Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

I

Sverige finns 58 400 mil vägar; 10 000 mil av dessa är statligt ägda, 4 400 mil är kommunala och resten är privata, enskilda vägar. De sköts av privata mark­ ägare och samfälligheter. – En vägsamfällighet är i grunden en förening som förvaltar en eller flera gemensamhetsanläggningar, där flera fastigheter är delägare eftersom de har behov av samma väg. Tanken är att ansvaret och kostnaderna ska delas på ett rättvist sätt utifrån hur vägen används, säger Mikael Hindrikes, vägspecialist på Stora Enso. När flera markägare använder samma väg behöver någon ta ansvar för underhåll och investeringar. Alternativet är att varje markägare sköter sin egen del, något som sällan leder till ett väl fungerande vägnät. – Om alla ansvarar för varsin sträcka får man ofta stora skillnader i standard. Vissa delar kan vara väl underhållna medan andra blir svårframkomliga. Det räcker att en del av vägen är i dåligt skick för att hela transportkedjan ska påverkas, säger Mikael.

Jämn standard

Mikael Hindrikes 18 Skogsnära 3 | 26

Under perioder med tjällossning eller kraftiga regn kan vägar bli svåra att använda, vilket försvårar både avverkning och transporter. En gemensam förvaltning gör det lättare att hålla en jämn standard längs hela vägnätet.

– En väl fungerande vägsamfällighet skapar förutsättningar för ett effektivt underhåll och ger dessutom alla delägare möjlighet att påverka hur vägen utvecklas över tid, säger Mikael. För skogsbruket kan vägarna vara avgörande. Här sker virkestransporterna och det är ofta dessa vägar som gör det möjligt att nå skogsfastigheter som ligger långt från större samhällen. Men bara en mindre del av de enskilda vägarna får statligt driftbidrag. Många skogsbilvägar saknar helt stöd trots att de fyller en viktig funktion. Ansvaret ligger på lokala samfälligheter och enskilda markägare som i många fall saknar utbildning och rådgivning inom vägoch broteknik. – Det saknas en samordnande nationell myndighet som hjälper de mindre vägföreningarna, säger Mikael Hindrikes.

Viktigt att ta hjälp

Mikael arbetar med strategi och riktlinjer för Stora Ensos vägnät på omkring 2 200 mil. Han träffar privata skogsägare i olika sammanhang. De brukar ha många funderingar kring underhållet. Det kan handla om allt från hur man kan leda bort vatten från vägbanan till vad man ska tänka på när man bygger en ny bro. – Många föreningar ansvarar för vägar som kräver stora investeringar och det är viktigt med rätt

Tips! När flera markägare använder samma väg behöver någon ta ansvar för underhåll och investeringar.

En fungerande samfällighet Skapa en underhållsplan

En uppdaterad underhållsplan ger framförhållning och underlättar såväl budgetarbete och prioriteringar som upphandlingar. Detta är extra viktigt om ni förvaltar dyra och komplexa objekt som broar.

Sök särskilt vägbidrag

Om ni får årligt bidrag från Trafikverket kan ni söka extra ekonomiskt stöd för större projekt, till exempel brobyten eller vägförstärkningar. Bidraget täcker även förstudier och projektering.

Håll andelstalen rättvisa

Se till att varje fastighet betalar för sitt faktiska slitage. Om fastigheter har styckats av måste Lantmäteriet räkna om talen. Sedan juli 2022 kan andelstalen även ändras direkt genom ett stämmobeslut (43 a § anläggningslagen).

Ta hjälp av experter

Styrelsen behöver inte kunna allt själv. Ta hjälp av specialister när det handlar om mer komplexa projekt som broar eller större ombyggnationer.

Kontakta REV för rådgivning För ytterligare råd, tips och stöd kan ni vända er till Riks­ förbundet Enskilda Vägar (REV), revriks.se

Osäker?

Är du ny som skogsägare och osäker på om vägen är en samfällighet? Kolla med Lantmäteriet.

3 | 26 Skogsnära 19

kompetens när större beslut ska fattas. Styrelsen behöver inte kunna allt själva. När det handlar om exempelvis broar eller större ombyggnationer är det viktigt att ta hjälp av specia­lister.

Svårare att tillsätta styrelser

En utmaning är att det blir allt svårare att hitta personer som vill engagera sig i samfälligheternas styrelser. – Många skogsfastigheter har ärvts av personer som inte längre bor kvar på orten och som sköter mycket på distans. Det kan göra att engagemanget i de lokala frågorna inte blir lika stort, säger Mikael. Uppdrag som ordförande, kassör eller sekreterare blir svårare att tillsätta och samma personer får ofta ta ett stort ansvar under lång tid. Samtidigt är delaktigheten viktig. De som engagerar sig får större förståelse för hur kostnaderna uppstår och vilka åtgärder som behöver prioriteras. – Som delägare kan man faktiskt påverka både vägar­nas skick och ekonomin över tid. Ju större engagemang, desto bättre förutsättningar att fatta rätt beslut.

Långsamma processer

Att skapa en ny vägsamfällighet eller göra en förändring i ansvarsfördelning kan kräva en prövning hos Lantmäteriet. – De här processerna kan ta lång tid och bli kostsamma. I vissa fall kan det handla om flera år innan allt är klart, vilket gör det svårt att komma vidare med viktiga beslut. Mikael anser att det behövs effektivare processer för detta.

Nya utmaningar i ett förändrat klimat

Under senare år har vädret satt vägnäten på prov. Kraftiga stormar och skyfall innebär ökade krav på både planering och underhåll. – När extrema väderhändelser inträffar blir det tydligt hur viktig vägen är. Fungerar inte vägnätet påverkas både skogsbruket och samhällets beredskap. Det handlar inte bara om att reparera skador när de uppstår, utan också om att förebygga problem genom rätt underhåll och kunskap om hur vatten påverkar vägar och konstruktioner. Trots utmaningarna spelar vägsamfälligheter en avgörande roll för både skogsbruket och landsbygden. – En välskött vägsamfällighet ger bättre kontroll över kostnaderna, säkrare transporter och ett vägnät som fungerar över tid. För skogsägare handlar det om att säkra tillgängligheten till sin fastighet och skapa förutsättningar för ett brukande av skogen. Men det finns mycket som kan göras för att underlätta för alla privata Att bilda en vägsamfällighet via Lantmarkägare mäteriet är förenat med en kostnad som ingår i en (lantmäteriavgift) som kan bli ganska hög beroende på hur komplext ärenvägsamfällighet, det är och hur överens grannarna avslutar Mikael. ◊

Håll koll i skogsbruksplanen

är. Kostnaden delas på de fastigheter som har nytta av vägen.

20 Skogsnära 3 | 26

Det handlar inte bara om att reparera skador när de uppstår, utan också om att förebygga problem.

Så bildar du en vägsamfällighet 1

Det är fastighetsägarna själva som drar igång processen. Prata med grannarna som använder samma väg för att se om det finns ett gemensamt intresse.

2

Skicka en skriftlig ansökan om en lantmäteriförrättning till Lantmäteriet.

3

När ansökan har kommit in utser Lantmäteriet en handläggare som startar en utredning.

4

Lantmäteriet undersöker om vägen uppfyller lagens krav (det ska vara av ”väsentlig betydelse” för fastigheterna och fördelarna ska vara större än kostnaderna).

5

Lantmätaren bjuder in alla berörda fastighetsägare för att diskutera vägens sträckning, skick och vilka som ska vara med.

6

Om allt godkänns fattar Lantmäteriet ett officiellt beslut. I detta beslut fastställs: Andelstal: Hur stor del av kostnaderna för vägens underhåll (snöröjning, grusning, asfaltering) som varje enskild fastighet ska betala. Detta baseras oftast på hur mycket fastigheten använder vägen (till exempel permanentboende eller fritidshus). Vägområde: Exakt var vägen går och hur brett område runt vägen som ingår. Kostnader: Hur kostnaderna för själva lantmäteriförrättningen ska fördelas mellan ägarna.

7

När själva vägen (gemensamhetsanläggningen) är juridiskt bildad, måste man bilda den före­ ning som ska sköta om den.

Tema

Generations växling Det kommer en tidpunkt när det är dags att lämna över till nästa generation skogsägare. Det är inte alltid helt enkelt. Vad kan man då tänka på för att förenkla processen? I det här temat fördjupar vi oss i generationsväxling ur ett juridiskt, ekonomiskt och ett psykologiskt perspektiv. Dessutom träffar vi Hans-Erik och hans son Erik som valt att genomföra skiftet i lugn takt.

Text Sanna Casson Foto Stora Enso

3 | 26 Skogsnära 21

Far och son delar ansvaret för

skogen

Erik Murmester och hans pappa Hans-Erik genomför ett generationsskifte i lugn takt. I ett första steg har de valt att dela på ansvaret för skogen. – Vi äger häften var, det känns väldigt bra att vi gör det här tillsammans, säger Erik. Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

I

den lilla byn Östansjö i Dalarna har släkten Murmester ägt skog i många generationer tillbaka. Eriks farfars farfar kom till gården som dräng under mitten av 1800-talet. Så småningom gifte han sig och 1873 byggde han huset, som Erik och hans familj bor i idag. Längtan tillbaka till Dalarna blev stor när Erik och hans fru fick barn för några år sedan. – Jag har en stark anknytning hit. Här finns familjen, släkten och den lantliga miljön nära Falun. Det är en välkomnande by och en fantastisk plats att låta barn växa upp på, säger Erik.

22 Skogsnära 3 | 26

När de väl bestämt sig gick det ganska snabbt. De tömde lägenheten i Örebro, styckade av huset på gården i Östansjö. Eriks mamma och pappa flyttade in i ett annat släkthus, på andra sidan vägen, som familjen tidigare hade hyrt ut. – Erik ringde en dag och berättade att de skulle flytta hem. Nu på stört, undrade jag? Det gick snabbare än jag trodde. Men vi blev jätteglada att de hade tagit de beslutet, säger Hans-Erik.

Delat ägande

I stället för att lämna över hela fastigheten på en gång

Jag har en stark anknytning hit. Här finns familjen, släkten och den lantliga miljön nära Falun. Det är en välkomnande by och en fantastisk plats att låta barn växa upp på.

Hans-Erik och Erik tycker att det fungerar bra att samarbeta, de är öppna för att lyssna på varandras tankar.

valde de en lösning där far och son delar på skogen. De äger 50 procent var. – Det var jag som kom med det förslaget. Erik har småbarn och jobb, medan jag är pensionär och har tid att vara aktiv i skogen. På det här sättet kan han växa in i det på ett bra sätt, säger Hans-Erik. För Erik blev delägandet också viktigt för att känna ansvar. – Hade jag bara bott på gården utan att äga skogen hade jag nog inte känt samma delaktighet. Det blir roligare och mer meningsfullt när man faktiskt är med och förvaltar, säger han. Skogen omfattar omkring 345 hektar produktiv skogsmark och ligger relativt samlad, inom ungefär en mils radie från gården. Här dominerar tallskogen, med omkring 70 procent tall, 24 procent gran och resten björk. Fastigheten är certifierad och drivs med ett tydligt fokus på långsiktigt brukande.

Bra samarbete

Far och son pratar om skogen nästan varje dag. Det finns ofta mycket att diskutera. De senaste månaderna har stormskador tagit mycket tid. Flera bestånd har blåst ned och mycket arbete har lagts på att ta hand om vindfällen efter stormen Johannes, men nu är det mesta upparbetat. Både Erik och Hans-Erik tycker att samarbetet mellan dem fungerar ovanligt bra. – Vi tycker generellt ganska lika och så är vi båda diplomatiska av oss. Vi är öppna för att lyssna på varandra. Det är inte så att vi alltid har alla svar, men vi brukar kunna bolla oss fram till en lösning, säger Erik. Ända sedan Erik var liten har han följt med sin pappa ut i skogen, räknat årsringar, pratat om skogen och plockat svamp. När han blev lite äldre var han med och jobbade i skogen, planterade och röjde. Han har en stark känslomässig koppling till skogen. 3 | 26 Skogsnära 23

Erik och hans fru tog över huset när de flyttade tillbaka till Dalarna från Örebro. Eriks mamma och pappa flyttade in i ett annat släkthus, på andra sidan vägen.

– En varm känsla sprider sig i kroppen när jag är ute på våra egna skiften. Tänk att jag äger något som jag har ansvar att förvalta och kan föra vidare till nästa generation, att jag kan bidra till hur det framtida landskapet kommer att se ut.

Värdefull hjälp

Både Erik och Hans-Erik besitter stora kunskaper om skogen. Förutom arbete med den egna skogen, arbetar Erik med verksamhetsutveckling på Stora Enso och Hans-Erik har jobbat som virkesköpare på ett annat skogsbolag. Många frågor kan de lösa själva, men de tycker ändå att det är värdefullt med stöttning. – Vi har en bra virkesköpare som vi gärna diskuterar med och för mig som nybliven skogsägare har det varit mycket värt att få en tydligare övergripande bild av skogen med hjälp av skogsbruksplanen, säger Erik. Plantering och mindre röjningar sköter de själva, medan Stora Enso tar hand om avverkningar och större röjningar. Hans-Erik är ute i skogen och arbetar nästan varje dag. 24

Skogsnära 3 | 26

Det var viktigt för Hans-Erik att Erik aldrig skulle känna någon press att ta över skogen.

– Hans erfarenhet och kunskap är väldigt värdefull. Sam­ tidigt försöker jag bidra med nya perspektiv, säger Erik. – Erik kommer in med nya tankar och funderingar kring teknik och hur man ska förvalta skogen framåt. Hur länge man väntar innan man slutavverkar till exempel. Det är bra att kunna bolla sådana frågor tillsammans, fyller Hans-Erik i.

Börja i tid

Efter många år i skogsbranschen har Hans-Erik sett både lyckade och mindre lyckade generationsskiften. – Många väntar för länge. Till slut tror man att man är oersättlig. Han menar att det största misstaget är att skjuta upp processen. – Man ska inte vänta för länge. Det bästa är att börja prata om det i god tid och låta det få mogna fram under flera år. Diskutera olika lösningar och låta nästa generation successivt ta ansvar. Så blev det i familjen Murmesters fall. – Vi började prata om det tidigt. Gör man det

Hans-Erik och Eriks tips för ett lyckat generationsskifte

• Börja prata om det i god tid innan det är dags. Då behöver det inte bli så formellt. • Ge alltid barnen ett fritt val. De ska inte känna sig pressade att ta över. • Om det är möjligt: Dela gärna på ansvaret för skogen i en övergångsperiod. Då kan ni lära er mycket av varandra och den som ska ta över får god tid på sig att sätta sig in i allt. • Var öppna för varandras idéer. • Ta hjälp av experter när det gäller ekonomi, juridik och större skogliga åtgärder. • Använd skogsbruksplanen för att få en bra överblick och planering för kommande åtgärder.

behöver det inte bli så allvarligt och formellt. Sedan har det varit ganska enkelt för oss, eftersom jag inte haft några syskon som velat ta över. Är man flera som vill ta över kan det bli lite mer komplicerat, säger Erik. För Hans-Erik var det viktigt att det skulle vara ett fritt val för Erik att ta över skogen. – Jag var själv bara i 20-årsåldern när jag tog över skogen efter min far och kände att det var lite tidigt. Jag växte in i det sedan och det blev bra på sikt, men jag ville inte att Erik skulle känna någon press. – Det har varit skönt att få välja själv, utan några som helst krav från mina föräldrar. Samtidigt har jag kanske haft en underliggande press på mig själv, det tror jag är vanligt när man är arvtagare till en gård som ägts av samma släkt i många generationer, fyller Erik i. Det var en period när han var i femtonårsåldern, då var han inte alls intresserad av att ta över skogen. – Men ju äldre jag blivit har jag också insett vilken möjlighet det är att få ta över ett sådant här arv och få jobba vidare för att utveckla det, säger han. För egen del hoppas Erik att även nästa generation

Man ska inte vänta för länge. Det bästa är att börja prata om det i god tid och låta det få mogna fram under flera år. ska känna samma glädje inför skogen som han själv gjort. Hans barn är i dag fem och sju år gamla och de går ofta ut i skogen tillsammans för att plocka svamp eller blåbär. – Jag hoppas förstås att de också ska vilja ta över en dag. Men det måste komma från dem själva. Annars blir det inte bra. ◊

3 | 26 Skogsnära 25

Psykologens bästa råd:

Så genomför ni generationsskiftet utan att bli osams

Att överlåta skogsfastigheten till nästa generation handlar om mycket mer än bara juridik och ekonomi. Psykologen Lisen Kebbe har hjälpt familjer att hantera känslomässiga utmaningar i samband med generationsskiften i över 20 år. Hennes viktigaste budskap är enkelt: Låt det ta tid och våga prata med varandra. Text Sanna Casson

26 Skogsnära 3 | 26

at iv

Lisen ser psykologiska skäl till att många skogsägare väntar alldeles för länge med att ta upp frågan. – Gården eller skogen är ofta en stor del av ens identitet, både för föräldrarna och för barnen som kanske vuxit upp där. Det är därför det kan bli så känslomässigt laddat, säger hon. Hennes viktigaste råd till skogsägare är att inte ha bråttom. Ett bra generationsskifte bör få ta mellan två och fyra år. – Se det som en process. Man ska inte ha samtal för att fatta snabba beslut, utan låta det ta tid. Föräldrarna kan behöva tid för att bearbeta att de ska lämna ifrån sig sitt livsverk. Det sämsta man kan göra är att inte prata om det alls. – Föräldrar som aldrig pratar om det för att de tycker att det är för känsligt har mycket att förlora. Kanske har de ett barn som egentligen hade velat ta över, men i stället satsat på en annan karriär. Och om föräldrarna dör utan att något är ordnat kan det bli komplicerat för barnen senare, menar Lisen.

En annan nyckel till ett lyckat generationsskifte är öppenhet. – I min egen familj var det så hemligt att jag inte ens visste att ett skifte var på gång. Min syster ringde plötsligt och berättade att de skulle ge vår bror, den äldsta sonen, merparten av marken. Det berodde inte på någon illvilja från våra föräldrars sida, att sönerna ärvde var vanligt på den tiden. Men jag är övertygad om att öppenhet minskar konflikter, säger Lisen. Hon tycker att hela familjen ska vara involverad i generationsskiftet och att alla ska veta hur förutsättningarna ser ut. Vad finns det för värden i skogen? Har man stora lån? Vad är nästa skogliga åtgärd och så vidare. Även syskonens partners bör vara med i samtalen, tycker Lisen. Om de lämnas utanför kan det skapa en oro. Samtidigt kan de vara en stor tillgång. – När de respektive är med kan de ställa obekväma frågor som är tabu inom familjen och på så sätt öppna upp diskussionen. Det är dock viktigt att hålla reda på rollerna under resans gång. – Den som äger fastigheten bestämmer under processen. Föräldrarna måste förstå att de förlorar makten den dagen de

Pr

Processen måste få ta tid

Öppenhet minskar konflikter

Lisen Kebbe, psykolog och expert på generationsskiften.

to

L

isen Kebbe är specialiserad på generationsskiften inom jord- och skogsbruk. Hon har även egen erfarenhet av ett generationsskifte. – Mina föräldrar drev en fruktodling och en gård på södra Gotland. När den skiftades under 70-talet ledde det till stora motsättningar. Jag såg hur konflikter kan splittra en familj och har insett att detta går att förebygga, säger hon. Sedan dess har Lisen stöttat många familjer genom generationsväxlingar och disputerat med avhandlingen ”Keep the conversation going” som fokuserar på vikten av familjesamtal under skiftesprocessen.

Fo

3 1 2

snabba tips från Lisen inför generationsskiftet

Börja i tid: Starta processen flera år innan det är dags att lämna över.

Involvera alla: Ta med alla barn och deras partner i diskussionerna. Öppenhet motverkar misstänksamhet.

3

Ta in en neutral part: Om kommu­ nikationen låser sig, ta hjälp av en utomstående person som alla i familjen har förtroende för – innan ni fattar besluten.

har skrivit över skogen och här krävs det stor tydlighet.

Metoden ”Förstorat lyssnande”

När Lisen hjälper till i en skiftesprocess brukar hon arbeta enligt en strukturerad metodik. Hon samlar familjen och ber dem prata om skogen eller lantbruket tillsammans. Alla får formulera frågor inom områden de tycker är viktiga. Lisen intervjuer också var och en. Hon ställer frågor som: ”Vad betyder gården för dig? Vilka minnen har du? Hur ser framtiden ut om fem till tio år?”. Svaren dokumenteras och alla får läsa igenom dem i lugn och ro. – Det brukar ge möjlighet till ett ”förstorat lyssnande”. I det dagliga livet tror man ofta att man vet hur alla andra tänker och känner, vilket naturligtvis inte är sant. Genom att läsa svaren skapas en helt annan förståelse. Om man får känna sig delaktig och lyssnad på blir det enklare att komma fram till en lösning, även om vägen dit inte alltid är lätt. – Det är viktigt att alla känner sig trygga att uttrycka vad man vill. Människor tycker olika och kan ha helt olika ingångar. Ofta har gården gått i arv i generationer och det kan finnas krav på att driva det vidare, men det är inte säkert att nästa generation vill det och då måste de känna sig trygga med att säga det.

Ekonomi och samägande

En annan utmaning kan vara ekonomin och synen på rättvisa. Lisen tar ett exempel där en gård var värderad till 17 miljoner kronor. Ett av barnen skulle ta över gården och de två andra förväntade sig att få en tredjedel av 17 miljoner i kompensation. – Men det fanns inga 17 miljoner i likvida medel. Det var en helt felaktig bild. Därför kan det vara bra att ta hjälp av en ekonom som kan reda ut förutsättningarna. När skiftet väl är genomfört är det viktigt att skriva tydliga avtal. Om flera syskon tar över tillsammans – vilket Lisen menar är en underskattad möjlighet – krävs bra ägaravtal. – Jag har irriterat mig mycket på att man som rådgivare ofta inte rekommenderar syskon att ta över tillsammans. Man verkar förutsätta att det ska bli osämja, men det kan fungera om man kommunicerar bra och förstår varandra. Till sist skickar Lisen med ett råd till den äldre generationen som lämnar över: – Det är okej att vilja hjälpa till, så länge man förstår sin nya roll. Man måste inse att man har bytt position. Självklart får föräldrarna fortsätta att ge goda råd, men det är alltid ägaren som bestämmer i slutändan. ◊

3 | 26 Skogsnära 27

Planera för ett

lyckat

generationsskifte

Att lämna över en skogsfastighet är en komplex affär. Det handlar om juridik, ekonomi och familjerelationer. En process som man bör låta ta tid. Första rådet från juristen Maria Nilsson på Ludvig & Co är därför: Våga börja! Text Annsofie Öhman

E

tt generationsskifte tar tid att genomföra. Det handlar inte bara om juridik och ekonomi, utan också om familjerelationer och känslor, enligt Hanna Nyström och Maria Nilsson, som båda är jurister på Ludvig & Co. Här berättar de vad man kan tänka på för att lyckas med generationsskiftet. Det är ett på många sätt omfattande projekt. Som skogsägare har du troligen levt med din skog under en lång tid, och förutom allt det praktiska så är det för många också förknippat med en hel del känslor. ”Vad kommer hända med det jag byggt upp under mitt liv?”

Låt generationsskiftet ta tid

– Våga börja, rekommenderar Maria Nilsson och tillägger att det måste finnas tid att väga olika alternativ mot varandra och att hitta lösningar som passar både den som överlåter fastigheten och den som tar över. Hanna Nyström resonerar på samma sätt: – Vi vet ju aldrig när livet tar slut, så det är bra att ha lite tankar kring vad som händer med ens kvarlåtenskap om något skulle hända. Maria tillägger: – Gör man ett generationsskifte när man lever så har man möjlighet att påverka övertagandet och kan också glädjas åt att det blev ett bra generationsskifte. Men tänk också på nästa generation. Ska de ha chans att sätta sin prägel på fastigheten och också vilja ta över, så bör de få göra det medan de fortfarande har energi och kraft. Väntar man för länge finns risk att barnen har gått

28 Skogsnära 3 | 26

Hanna Nyström

Maria Nilsson

vidare i livet och inte längre är lika intresserade av att ta över familjegården eller skogen.

”Prata med varandra”

När beslutet om att generationsskifta väl är taget är första steget att skaffa sig information om hur ett skifte går till och vilka frågor man behöver ta ställning till. – Det är viktigt att alla i familjen skaffar sig kunskap; föräldrarna, den som ska ta över och eventuella syskon. Fråga varandra rätt ut hur han eller hon tänker, det är bättre än att man bara tror något, säger Hanna. – Sedan är det bra att börja prata inom familjen, helst innan man tar hjälp av en rådgivare. Då går processen lättare, erfar Maria. När Ludvig & Co genomför ett generationsskifte är första steget ett eller två startmöten. Här är det önskvärt att, förutom överlåtaren och den som ska ta över, även eventuella syskon är med. När Ludvig & Co fått veta mer om förutsättningarna för uppdraget tar de in kompe­tenser som behövs för just det generations­ skiftet. Det kan handla om rådgivare inom ekonomi och skatt samt jurister med spetskompetenser inom bland annat familjerätt, fastighetsrätt (såsom arrende- och nyttjande­rätt, lantmäteri) samt bolagsrätt. Även skogs- och lantbruksrådgivare och mäklare, med kompetens att marknadsvärdera eller upprätta skogsbruksplaner finns. Vid behov tas även kontakt med externa aktörer, exempelvis virkesköpare, banktjänstemän och myndigheter.

3 | 26 Skogsnära 29

Nästa steg – värderingen

Nästa steg är att se till att fastigheten och eventuellt övriga tillgångar som ska ingå i generationsskiftet marknadsvärderas. Det kan röra sig om tillgångar som maskiner och inventarier. Till grund för vär­ de­ringen av en skogsfastighet behövs en aktuell skogsbruksplan. Värderingen sker lämpligen av en auktori­serad mäklare med skoglig kompetens. När aktuella marknadsvärden finns beräknar man nettovärdet av de tillgångar som avses att generationsskiftas. Det vill säga det värde som skulle blivit kvar efter en extern försäljning på öppna marknaden efter beaktande av bland annat skatter och avbetalning av lån. – Grunda generationsskiftet på marknadsvärderingar och nettovärdesberäkningar och se till att alla berörda involveras och får förståelse för dessa. Genom att hela familjen får insyn och är delaktiga i generationsskiftesprocessen minskar risken för att hamna i konflikt, säger Hanna. Finansieringen måste också lösas. Kan den hanteras inom familjen eller behöver man låna av banken. Vi är noga med att våra värderingar är väl genomarbetade och håller den kvalitet som bankerna normalt efterfrågar. Vår specialkompetens inom jord och skog gör att våra värderingar accepteras av de flesta banker, även om den slutliga bedömningen alltid görs av banken själv, säger Maria.

Gåva eller köp?

Sedan ska man ta ställning till hur fastigheten ska överlåtas; som gåva, genom köp eller en mix av dessa två. Här görs juridiska samt skattemässiga analyser för att hitta den bästa lösningen för alla inblandade. En lösning är gåva mot vederlag. Det betyder att den som tar över fastigheten får den delvis som gåva, men också betalar en del. Vid köp förekommer det att priset sätts under marknadsvärde, där mellanskillnaden betraktas som gåva. – Val av överlåtelseform påverkar övertagarens skattemässiga situation och på vilket sätt denne i sitt framtida företagande kan hantera sitt överskott, förklarar Hanna. Vid köp beskattas överlåtaren och övertagaren får nya ingångvärden och underlag till skogsavdragsutrymme. Vid en ren gåva beskattas inte överlåtaren. Övertagaren tar över överlåtarens skattemässiga ställning. – Förekommer gåvor eller transaktioner med gåvoinslag kan detta även komma att påverka det framtida arvet efter föräldern, beroende av

30 Skogsnära 3 | 26

vad som föreskrivs i gåvan och i vilken omfattning syskon kompenseras, tillägger Hanna.

Kompensationer till syskon

Utgångspunkten vid ett generationsskifte är att övertagarens syskon kompenseras fullt ut i samband med själva generationsskiftet. Ibland går det inte att fullt ut kompensera syskon vid själva överlåtelsen. Det är då vanligt att syskonen får en summa vid överlåtelsen och sen resterande del vid en bestämd tidpunkt i framtiden. – De flesta föräldrar eftersträvar att hantera sina barn så rättvist som möjligt, men saknar ibland ekonomiska förutsättningar att göra det fullt ut, säger Maria. I sådana situationer rekommenderas att syskon i vart fall kompenseras till viss del vid generationsskiftet. Sedan ska man också komma fram till hur man lägger upp finansieringen för den som ska ta över. Här kanske föräldrarna undrar om det är bäst att avverka nu eller om den som ska ta över ska göra det. – Frågan om föräldrarnas kapitalbehov och framtid är central. Det är viktigt att överlåtaren säkrar ett trygghetskapital för boende, bil och övriga levnadskostnader. Även om viljan ofta är att barnen ska få allt, är det rimligt att överlåtaren behåller tillräckliga medel för att kunna leva ett gott liv, säger Maria.

Koll på avtal och papper

När alla beslut är fattade avslutas processen med en noggrann dokumentation. Detta är viktigt för att familjen i framtiden ska komma ihåg hur generationsskiftet genomfördes och vad det grundades på. Frågor kan aktualiseras vid en framtida försäljning eller den dag arvskifte efter överlåtarna ska genomföras. – Familjens gemensamma mål är oftast, att det ska bli rättvist som möjligt och att goda relationer inom familjen bevaras, säger Hanna och Maria. ◊

Generationsskifte steg för steg 1 7 Våga börja! Var börjar jag, vem ska ta över och hur värderar jag fastigheten? Du behöver inte ha svar på allt på en gång, ofta klarnar det under processen.

Gåva, köp eller äga ihop När man tittar på den ersättning som behöver utgå vid generationsskifte vid en lika fördelning barnen emellan, överväger man även överlåtelseformer.

Skaffa dig kunskap Börja i god tid, gärna några år innan du önskar att skiftet ska genomföras.

Man ser på ekonomiska, juridiska och skatterättsliga effekter för olika alternativ. Härvid sker även överväganden kring om syskon ges möjlighet att vid generationsskiftet kompenseras fullt ut.

2

3

Involvera hela familjen Börja i god tid prata med familjen. Var tydlig och öppen. Kommunikation och transparens är avgörande för att lyckas.

4

Ta hjälp av en rådgivare En extern part kan svara på frågor och vara bollplank. Tips: Bjud in alla inblandade till möten med rådgivare, så att alla får förstahandsinformation.

5

Värdering Gör en extern marknadsvärdering av tillgångarna som ska generationsskiftas. Värdering av skogsfastighet bör grundas på en aktuell skogsbruksplan.

6

Beräkningar Beräkning sker av de vid generationsskiftet ingående tillgångarnas nettovärden. Från marknadsvärdet avräknas bland annat latenta skatter och eventuella lån. Även andra faktorer som förälders behov att trygghetskapital (och eventuella rätt att bo kvar på gården) kan påverka värdet som ligger till grund för beräkning av syskonkompensationer.

Tänk på detta!

• Koll på din ekonomi Det underlättar mycket om du redan innan har bra koll på din ekonomi.

Gåva: Ger du fastigheten som gåva betalar du inte skatt. Den nya ägaren tar då över alla skattemässiga värden. Det kanske inte alltid är bra, om planen är en aktiv drift av fastigheten. Köp: Fastigheten överlåts mot en ersättning som motsvarar taxeringsvärdet eller mer. Ska den nya ägaren driva en verksamhet med fastigheten som bas kan ett köp vara ett bättre alternativ. Du som överlåtare betalar en kapitalvinstskatt, men den nya ägaren får nya värden på fastigheten. Det är också möjligt att kombinera gåva och köp. Om samägande: Två eller fler syskon tar över fastigheten. Tips: Se till att det framgår hur arbetet ska delas upp och vilka mål man har med fastigheten.

8

Se över din egen ekonomi Glöm inte bort din egen framtida ekonomi. Gör en kalkyl för hur mycket du behöver för framtiden i så kallat trygghetskapital.

9

Överlåtelseavtal Allt dokumenteras noggrannt. Samtliga avtal upprättas skriftligen. Vid överlåtelse genom gåva föreskrivs vanligen villkor om enskilt egendomsskydd, vilket syftar till att skydda gåvan från att ingå vid en eventuell framtida bodelning.

• Generationsskiftet tar tid Ett skifte kan ta tid, beroende på vad som behöver förberedas. Behöver fastigheten ombildas genom lantmäteriförrättning? Ska överlåtaren hitta ett nytt boende? Ska generationsskiftet föregås av avverkning eller att hela eller delar av fastigheten säljs? • Skatteeffekter gåva v/s försäljning Många känner inte till skatteeffekterna vid gåva respektive försäljning på sikt för främst övertagaren. Många tror att det alltid är bäst att överlåtelse sker genom en gåv. Det är dock förutsättningarna i det enskilda fallet som avgör vad som är bäst.

3 | 26 Skogsnära 31

Skördetid Nu är det skördetid i skog och mark. Fyll på med naturens läckerheter från både egna ägor och bondens odlingar. Här tipsar vi om smarta prylar som gör jobbet lite roligare. Text Annsofie Öhman

S

kogen bjuder på en hel del bär och svamp, ja, inte alla år förstås och även om det finns bär och svamp så är det inte alltid lätt att hitta de bästa ställena. Men kanske är det också en del av tjusningen med bär- och svampplockning? Också i trädgårdslandet är det högsäsong. Grönsaker och rotfrukter som morötter, potatis, lök och pumpa har växt till sig och är redo att skördas. Äppelträden kan under ett bra år vara överfyllda med frukt och ge en riklig skörd. Must, mos eller bara till ett överflöd av äppelpajer? Vill du fortsätta fylla på med lokal mat kan du köpa direkt av den lokala lantbrukaren. Här finns flera sätt: REKO-ringar där du köper lokal mat direkt från producenten, torghandel, självplock av blommor och grönsaker på gårdar samt Bondens marknad och liknande marknader. ◊

Bondens marknad

På Bondens marknad säljer lokala bönder sina egna, närproducerade varor. Här kan man hitta bland annat grönsaker, frukt, kött, ost och bröd. Konceptet finns i hela Sverige, från Malmö till Luleå.

Reko-ringar

Hur hittar jag lokalproducerade råvaror?

Facebook: Sök REKO-ring och lokala matgrupper.

Du köper lokal mat direkt från producenter. Det finns Facebook-grupper där odlare lägger upp vad de säljer och sen hämtar du upp maten på en bestämd plats.

Google Maps: Sök gårdsbutik och lokal mat. Webbsidor: Sök efter lokal mat på kommunens webbsida. Gå in på Lantbrukarnas Riksförbunds webbsida och läs om hur man jobbar med lokal mat.

32 Skogsnära 3 | 26

Bärplockare i trä

Fyll hinken på nolltid med den här funktionella bärplockaren i trä. Tillverkad i lackad furu med trådgaller i metall och uppsamlingspåse i tyg. Lätt att rengöra. Marjukka bärplockare small 219 kr på bagarenochkocken.se

Bärplockare till de minsta

Söt bärplockare som ser ut som en räv ger det lilla extra till plockningen av blåbär eller lingon.

Elegant svampkniv Stilren och praktisk svampkniv med läderslida. Rostfritt lätt böjt blad och borste för att ta bort smuts och skräp på plats i skogen. Marttiini Kerääjä svampkniv 449 kr på hylte-lantman.com

Marjukka bärplockare räv 69:90 kr på granngarden.se

Fruktplockare

Är det inte så att de finaste äpplena ofta sitter högst upp och är väldigt svåra att nå, även med stege? Då är det bra att ha en fruktplockare som du fäster på ett vanligt skaft eller teleskopskaft. Frukten samlas i en påse som enkelt kan tas av och tvättas i tvättmaskin. Fiskars fruktplockare 339 kr på byggmax.se

Korgar i cederträ

Bär- och svampkorgar i flätat cederträ och med fällbart handtag. Marjukka bärkorg cederträ 3-pack 199 kr på granngarden.se

Syltburkar med det lilla extra

Stilren glasburk till äppelmoset eller sylten gjord på skogens bär. Vill du göra den mer personlig fäster du en av de Muminstickers som följer med på burken. Mumin glasburk 1 liter 150 kr på cervera.se

Dekorativ skärbräda

Färgglad skärbräda med inspiration från växtriket som du kan nyttja för att skära grönsaker eller lägga upp frukt och grönt på. Leksand skärbräda 363 kr på nordicnest.se

3 | 26 Skogsnära 33

Jakttid

Tänk alltid på hundens bästa! Hösten är här och så även jaktsäsongen. Men för jakthunden börjar säsongen långt innan första jaktdagen. Det krävs förberedande träning för att bygga styrka och uthållighet. Det är också viktigt att se till att hunden får rätt mat och åter­hämtning under jakten. Text Alicia Wahlberg

34 Skogsnära 3 | 26

3 tips till dig

med jakthund 1

Satsa på lydnad och kontakt. Ju bättre kontakt du har med hunden, desto större möjligheter har du till en lyckad jaktdag.

2

Träna året runt. God kondition, starka tassar och bra fysik minskar risken för skador vid jakt.

3

Var rättvis mot hunden. Kräv inte mer än vad hunden klarar av. Om hunden är otränad eller trött, anpassa jakten efter dagsformen.

En trött hund löper större risk att skada sig, den kan också hamna i situationer där risken för olyckor ökar.

F

ör många jakthundar är hösten årets mest intensiva period. Då ställs höga krav på kondition, styrka och uthållighet. Just därför är mellansäsongsträningen avgörande. – Genom regelbunden träning stärks både muskler, leder och tassar, samtidigt som risken för skador minskar när det väl är dags för jakt, säger Hans Andersson, jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.

Starkt driv

Ett aktivt avelsarbete under en lång tid har lett till att det finns många jaktstarka hundar. Hunden har ofta ett driv som gör att den inte tar hänsyn till om den är vältränad eller inte. – När jakten väl börjar så kör den på ändå och just därför blir hundägarens ansvar så viktigt, konstaterar Hans. Träning, anpassat foder och återhämtning är inte bara en fråga om prestation, utan också om hundens välmående och hälsa. Inför en jaktdag bör hunden få ett ordentligt mål mat kvällen innan. Stora måltider bör undvikas två till tre timmar före och efter jakt. En större mängd mat i kombination med intensiv aktivitet kan ge en ökad risk för magomvridning (att magsäcken roterar runt sin egen axel). Under själva jaktdagen är det viktigt att säkerställa att hunden får i sig tillräckligt med vatten och vid behov kan hunden också få vätskeersättning. En mindre mängd våtfoder kan även ge ett extra energitillskott under jaktdagen.

Att känna sin hund

Trötthet eller överansträngning kan visa sig genom små förändringar i beteendet. Det är viktigt att känna sin hund för att upptäcka när något inte står rätt till. Kanske arbetar hunden inte lika koncentrerat som vanligt eller så känns hunden ovanligt trött efter ett släpp. Det kan vara vilket avvikande beteende som helst. Då är det viktigt att pausa eller avbryta. – En trött hund löper större risk att skada sig, den har sämre förutsättningar att hantera situationer som kan uppstå under jakten. Särskilt vid jakt på älg och vildsvin kan konsekvenserna bli allvarliga, säger Hans.

Var självkritisk

Ibland kan det vara svårt att vara objektiv när det gäller sin egen hund. Därför vill Hans uppmana alla jakthunds­ägare att vara självkritiska. – Om hunden jagar längre än den borde, har svårt att bryta ett arbete eller inte fungerar som det är tänkt behöver man våga fundera över varför. I vissa fall kan det handla om mer träning. I andra fall kanske hunden passar bättre för en annan uppgift än den man först hade tänkt sig. Det viktiga är att tänka på hundens bästa, men även på att viltet som jagas inte får inte utsättas för onödigt lidande. – En bra jakthund formas sällan av en slump. Genom många timmars träning, tålamod och samarbete växer den tillit och förståelse som krävs för att skapa den bästa jaktkamraten i skogen, avslutar Hans Andersson. ◊ Hans Andersson

3 | 26 Skogsnära 35

De flesta hundraser har jaktinstinkten djupt rotad i sig. Däremot varierar vilket jaktbeteende som är mest framträdande hos olika hundraser. Jagar du älg, rådjur, vildsvin eller fågel? Här tipsar vi om vilka hundraser som bäst passar för olika typer av vilt och jakt.

Vilken jakt, vilken hund? Apporterande hund vid fågel- och småviltsjakt

Vid fågel- och småviltjakt spelar den apporterande hunden en viktig roll efter skottet. Hunden ska söka upp och hämta fällt eller skadeskjutet vilt och lämna det till sin förare. Vid fågeljakt är hunden särskilt värdefull, eftersom nedskjutna fåglar kan landa på platser som är svåra för jägaren att nå eller upptäcka själv. Labrador retriever: Kännetecknas för sin stora arbetsvilja och goda samarbete med sin förare. Fler raser: Flatcoated retriever, golden retriever och nova scotia duck tolling retriever.

Stående fågelhund

Att jaga med en stående fågelhund innebär att hunden söker av marken efter fågel och markerar dess position genom att stå helt stilla. När fågeln lyfter skjuts den och sen hämtar hunden det fällda viltet. Pointer: Rasen är energisk och har stark jaktlust. I hemmamiljö är den vänlig, social och lugn. Fler raser: engelsk setter, strävhårig vorsteh och breton.

Drivande hund vid jakt på hare, räv och rådjur

Vid drivande jakt används hundar som följer och driver viltet med skall. Jägaren placerar sig på pass och väntar på att viltet ska passera inom skotthåll. Används främst vid jakt på räv, hjort och rådjur. Ställer höga krav på hundens förmåga att följa spår och driva viltet på ett kontrollerat sätt. Tax: En modig och uthållig jakthund med utmärkt nos och stark jaktlust. Rasen är samtidigt vänlig, självsäker och en uppskattad familjehund. Fler raser: hamiltonstövare, drever och beagle.

36 Skogsnära 3 | 26

Text Alicia Wahlberg Foto Richard Lindor, Lotta Herbertsson och Daniel Fellenius

Ställande hund för främst älgjakt

Vid älgjakt jagar man vanligtvis med en ställande hund. Hunden söker upp älgen och skäller ståndskall för att få den att stanna kvar på platsen. Om älgen rör sig följer hunden efter och fortsätter markera viltets position tills jägaren kan komma nära för ett säkert skott. Jakt med ställande hund används även när man jagar björn, grävling och vildsvin. Jämthund: Hundrasen kommer från Sverige och är den vanligaste älghunden. Är modig, stabil och uthållig och med en stark jaktlust. Fler raser: gråhund, karelsk björnhund och laika.

Kortdrivande hund vid småvilt- och klövviltjakt

Används på marker där det är gott om vilt. Hunden ska driva en kort stund tills viltet lämnar området. Kräver ofta modiga och balanserade hundar och används exempelvis vid jakt på rådjur, hjort, vildsvin, hare och räv. Wachtelhund: En mångsidig jakthund som både kan driva med skall, apportera och arbeta med eftersök. Är lugn och trygg hemma, men energisk och arbetsvillig i skogen. Fler raser: tysk jaktterrier och alpenländische dachsbracke.

Stötande hund för småvilt

Vid jakt med stötande hund rör sig hunden nära sin förare och stöter upp gömt småvilt inom skotthåll. Den får inte röra sig längre bort än cirka 20 meter från föraren. Används främst för fågel, hare och kanin. Hunden ska även apportera det fällda viltet. Jaktspringer spaniel: En pigg, livlig och social ras som avlats fram för sina goda jaktegenskaper. Har en stark apporteringslust och bär gärna runt på nästan vad som helst. Fler raser: jaktcocker spaniel, clumber spaniel och welsh springer spaniel.

3 | 26 Skogsnära 37

Så optimeras skogsskötseln med

Precision Forestry

Att hitta stormskadad skog på bara några minuter eller se var behovet av gallring är som störst i ett enskilt bestånd. I projektet Precision Forestry utvecklas digitala verktyg som kan skapa konkret nytta för skogsägare. Vi har pratat med Erik Willén på Stora Enso, om de senaste framstegen i projektet. Text Sanna Casson Foto Markus Haapamäki och Antti Nevalainen

I

Erik Willén, projektledare för Precision Forestry.

38 Skogsnära 3 | 26

projektet Precision Forestry jobbar Stora Enso med att utveckla digitala hjälpmedel som kan optimera skogsskötseln på olika sätt. Datan samlas in med hjälp av laserskanning, fjärranalys, drönare, satelliter och skördare och bearbetas med Artificiell Intelligens (AI). Teknologin ska göra det möjligt att fatta beslut baserat på exakta data, snarare än generella uppskattningar. – Det händer mycket i det här projektet hela tiden. Vi kan få alltmer detaljerad information inom olika bestånd, något som kan vara extra intressant för skogsägare som sköter sin skog på distans eller skogsägare som har svårt att nå vissa delar av skiftet, berättar Erik Willén. En nyhet är att man kan se var behovet av gallring är som störst med hjälp av laserskanning. Detaljerade

kartor visar träd som nått en viss höjd och täthet. – På så vis kan man synka gallringar i ett område, kanske grannen också har vissa partier som behöver gallras, säger Erik Willén.

Välgrundade förslag för återbeskogning

Numera kan även skördardata användas för att se hur avverkad skog växte innan den höggs ned. – Baserat på den informationen kan du få automatiska förslag på hur marken bäst bör återbeskogas, till exempel var det är lämpligt att blanda in lövträd. Kanske behöver du göra olika ståndortsanpassningar på olika delar av marken, säger Erik Willén. Ytterligare ett användningsområde för tekniken har varit högaktuell i samband med stormen Johannes. Med hjälp av AI och flygbilder har man snabbt kunnat hitta stormfällda stammar i ett visst område.

4 fördelar

med Precision Forestry 1

Bättre beslutsunderlag. Genom laserdata och satellitbilder får du en exakt bild av trädslag, volym och höjd.

2

Effektivare logistik. Tekniken hjälper maskinförare att planera rutter som minskar körsträckor i terrängen. Det sparar bränsle, minskar markpåverkan och sänker kostnaderna.

3

Ökad överlevnad. Genom att analysera markdata med hög precision kan vi identifiera de bästa planteringspunkterna och få optimerade förslag för hur en avverkad trakt ska återbeskogas. Det minskar plantdödligheten.

4

Hitta rätt. Med hjälp av satelliter och drönare kan du lättare upptäcka skog som blivit skadad av stormar och skadedjur.

– Bilderna visar exakt var de stormfällda träden ligger, en värdefull information eftersom det kan vara svårt att komma ut i terrängen och se exakt hur det ser ut. Det sparar både tid och pengar att inte behöva åka ut och leta och att bara sätta in åtgärder där de behövs som mest, säger Erik Willén. Projektet Precision Forestry har avslutats i år i sin nuvarande form, men kommer att fortsätta att bedrivas på två håll när Stora Enso delas upp i två bolag. Det ena bolaget fokuserar på Stora Ensos egen mark och det andra riktar sig mer till privata skogsägare. Arbetet med att utveckla tekniken blir relevant för båda bolagen. – Med detaljerad kunskap om skogen kan vi sköta den på ett bättre sätt, det blir enklare att planera och ta mer välgrundade beslut, avslutar Erik Willén. ◊

Fakta Precision Forestry

• Precision Forestry är ett projekt som Stora Enso har drivit. • Det handlar om att utnyttja avancerad teknologi för att samla in och analysera data om skogen. Informationen kan sedan användas för att optimera skogsskötseln för hållbarhet, effektivitet och produktivitet. • Projektet avslutas i sin nuvarande form i år, men kommer att drivas vidare när Stora Enso delas upp i två olika bolag.

3 | 26 Skogsnära 39

Med skogen som

klassrum

Skogen i skolan, som är ett samarbete mellan skogsbranschen och skolan, vill lära skolbarn mer om skogen och dess många värden. Genom aktiviteter och utbildning utomhus hoppas man väcka intresse för skogen och i framtiden få fler unga att söka sig till skogliga utbildningar och yrken. Text Alicia Wahlberg Foto Stefan Isaksson/Johnér

D

et finns faktiskt ingenting härligare än att se en skolklass sitta i en skogsglänta, i mossan. Jag ser hur axlarna sjunker och samtalstonen går ner. De pratar lugnt och stillsamt med varandra, säger Cecilia Wiik som jobbar med Skogen i skolan. Skogen i skolan är ett samarbete mellan skogsbranschen och skolan. Syftet med verksamheten är bland annat att skolbarn ska bli mer intresserade av skogen och hur den används. Det handlar också om att väcka intresse för framtida yrken inom skog. – Skogen i skolan arbetar för att ge barn och unga en relation till naturen genom att flytta delar av undervisningen från klassrummet ut i skogen, säger Cecilia Wiik.

Lektioner utomhus

Cecilia har inte bara ett starkt intresse för skog och natur, utan är också lärare i naturorienterande ämnen, matematik samt idrott och hälsa. Sedan drygt ett år tillbaka kombinerar hon läraryrket med jobbet på Skogen i skolan. Hennes uppgift är att få lärare och 40 Skogsnära 3 | 26

lärarstudenter att använda skogen som en naturlig del av undervisningen. – Många kanske förknippar skogen med biologilektioner, men möjligheterna är betydligt större än så, beskriver Cecilia entusiastiskt. En lektion utomhus kan handla om matematik, historia, engelska eller värdegrundsarbete. Ja, vad som helst egentligen. Det kan vara samarbetsövningar, kreativa aktiviteter eller ämnesundervisning där eleverna får använda sina kunskaper i en ny miljö.

Nyfikenheten växer fram

Undervisningen utomhus handlar också om att väcka nyfikenhet. Cecilia berättar om en av övningarna, där skolbarnen får i uppgift att skapa olika mönster på tyg med hjälp av blommor, blad och en hammare. När hon gjorde denna övning med sina egna elever väcktes fler frågor hos barnen. De blev nyfikna: Vilken blomma är det här? Varför ser bladen olika ut? Vad händer med färgerna? Cecilia beskriver att övningarna öppnar upp för så

S

kogen i skolan är ett samarbete mellan skogsbranschen och skolan. Uppdraget är att öka skolbarns kunskap om skogen och dess värden. Skolbarnen får genom utomhuspedagogik lära sig mer om skog, natur och skogsbruk. Det handlar också om att väcka de ungas intresse för framtida yrken inom skog. Organisationen hjälper lärare att

använda skogen som klassrum och erbjuder material, utbildningar och aktiviteter för skolor. Skogen i skolan finns i hela Sverige. Både Sydved och Stora Enso Skog är medlemmar. På Skogen i skolans webb finns kostnadsfritt undervisningsmaterial för alla årskurser och ämnen.

Det finns faktiskt ingenting härligare än att se en skolklass sitta i en skogsglänta, i mossan. Jag ser hur axlarna sjunker och samtalstonen går ner. Cecilia Wiik på Skogen i skolan ser naturen som en plats där lärande kan ske på många olika sätt.

mycket mer och att lärandet kommer in hela tiden. När undervisningen flyttar ut i naturen får eleverna använda fler sinnen än vad de gör i klassrummet. De får röra sig, samarbeta, skapa och utforska. Samtidigt skapas minnen som hjälper dem att komma ihåg vad de har lärt sig. – När du är ute använder du verkligen alla dina sinnen. Det är fantastiskt, tycker hon.

Relation till naturen

Men det kanske viktigaste resultatet är den relation till naturen som växer fram. I en tid där många aktiviteter sker inomhus vill Skogen i skolan ge barn och unga möjligheten att upptäcka skogar och naturområden i sin närhet. Enligt Cecilia handlar det om att skapa positiva upplevelser som också kan följa med utanför skolans värld. Hon menar att naturupplevelser tidigt i livet kan väcka ett långsiktigt intresse för naturen. – Om vi kan få barnen intresserade av skogen när de är små, så kanske de också vill lära sig mer om den eller till och med arbeta med skogen i framtiden.

”Börja där du är”

Skogen i skolan arrangerar workshops, utbildningar och inspirationsträffar för lärare och lärarstudenter så att de får konkreta verktyg för att kunna använda skogen i undervisningen. Många upptäcker nya möjligheter när de själva får prova aktiviteterna och uppleva hur lärande kan se ut utanför klassrummets fyra väggar. Cecilia vill skicka med ett budskap till alla lärare: – Börja där du är! Vänta inte på perfekta förutsättningar, för det finns inte. Börja med något litet i stället. Det kan vara en lek på skolgården, en kort aktivitet i närmsta skogsdunge eller en språkövning där ele­ verna får träna på veckans glosor utomhus i stället för inomhus. För Cecilia är målet tydligt. Hon vill att fler lärare ska upptäcka de möjligheter som finns precis utanför skolans dörrar. – Jag önskar att fler upptäcker vårt fantastiska material, för alla ungas skull. Jag tror faktiskt att alla skulle må bra av att vara ute i naturen mer. ◊

En lektion utomhus behöver inte bara handla om biologi, utan kan också handla om till exempel matematik, historia eller engelska.

3 | 26 Skogsnära 41

Lös krysset och vinn en sittdyna

Vi lottar ut två stycken sittdynor bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 30 oktober till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com. Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar.

Två vinnare i kryss #2, 2026 får varsin sittdyna: Torgny Holknekt i Färnäs och Britt Adolfsson i Åtorp.

Foto Lasse Arvidson

Vinnarna i krysset omnämns med namn och ort i nästa nummer av Skogsnära.

Sittdyna tillverkad av återvunnen merinoull.

42 Skogsnära 3 | 26

Luta dig mot oss. Vi gör mer än du tror för din skog.

Ditt långsiktiga skogsägande blir enklare när du har oss som partner.

Med vår breda expertis finns all hjälp du behöver, oavsett vilka åtgärder du står inför – idag och imorgon. Luta dig mot oss, vi gör mer än du tror för din skog. Läs mer: 5 nycklar till bättre skogsbeslut The renewable materials company

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

Foto Lasse Arvidson

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun