Skogsnära #2 2026

Magasin för skogsägare

10

# 2 | 2026

+ Timmerhus – ett levande kulturarv från skogen tips för starkare skogar

+ Katarina ser skogen som trygghet

+ Heta skogsfrågor inför valet

Intensivt arbete efter stormen Gemensamma krafttag för att rädda virke

Foto Lasse Arvidson

16

31

37

Foto Thomas Rissveds

Foto Lasse Arvidson Foto Lasse Arvidson

6

#2 | 2026

6 14 16

TEMA

24 28 31 32 34 37

Möt skogsägaren Katarina som ser skogen som trygghet.

Just nu i din skog.

Samarbete mellan Stora Enso och Sydved efter stormen Johannes.

Tillväxt och hänsyn 24–31.

Debatten om svenskt skogsbruk.

Fokus på tillväxt och hänsyn i din skog. Ökat intresse för att plantera björk.

Skogsfrågorna alla pratar om inför riksdagsvalet.

Skydda dig mot fästingar och myggor i sommar.

Timmerhusens historia.

LEDARE

ss

e

Ar

vi

ds

on

Vi vill lyfta olika röster i vår organisation.

Därför kommer du att få möta olika ansikten här som skriver ledaren.

Denna gång har turen kommit till Charlotte Brodén.

Fo

to

La

Skogen är tydligt märkt av stormen Igår tog jag med mig hundarna och gick upp i skogen för första gången efter stormen. Den fina skogen bakom vårt hus, som så många andra skogar fick en släng av sleven av Johannes där i mellandagarna. När vi kom hem efter att ha spenderat julen hos svärmor, såg vi på långt håll att det såg annorlunda ut runt huset.

Jag har inte gått där sedan dess, först för att det låg vindfällen kors och tvärs, men sedan har jag nog dragit mig lite för det, jag har inte riktigt velat se eländet.

Det är våra grannars skog som vi har förmånen att njuta av, under hundpromenader, svamp- och bärplockning eller bara vara i.

Att utanför vardagsrumsfönstret se det plockepinn som stormen lämnade efter sig har varit en daglig påminnelse om naturens krafter. Nu har vindfällena tagits om hand, men kvar är en skog som inte ser ut som förr, och den är tydligt märkt av stormen.

På juldagen, ovetandes om vad som skulle ske ett par dagar senare, tog jag och min man en tur till det skogsskifte som han äger tillsammans med sin mor och syster. Han ville kolla hur det såg ut efter gallringen som han fått hjälp med ett par månader tidigare.

När träden började ramla i svärmors trädgård ett par dagar senare insåg vi båda två att gallringen troligen

Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog Redaktörer Sanna Casson och Annsofie Öhman Art director Thomas Rissveds Produktion Confetti Tryck STIBO Complete Omslagsfoto Lasse Arvidson

inte hade klarat sig så bra. Där och då var det farligt att åka ut i skogen, men vi hade inte heller orken att se kaoset som stormen lämnat efter sig.

Sedan dess är även de vindfällena omhändertagna.

Metodiskt och säkert jobbar skickliga maskinförare med att ta reda på all stormfälld skog. Skogarna kommer aldrig bli som förut, men så småningom kommer spåren suddas ut och kanske slutar vi en dag att tänka på stormen Johannes varje gång vi är där.

Charlotte Brodén Chef för Stora Ensos egna maskinlag

Prenumerationsärenden louise.ekeblad@storaenso.com Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00 Hemsida www.storaenso.com/skog ISSN 2003-2110 Ansvarig utgivare Louise Ekeblad

2 | 26 Skogsnära

3

Foto Sommarnöjen, Henrik Palmgren Foto Skogsindustrierna

68 Sverige är skogs­ tätt om man jämför med andra länder. Efter Finland är Sverige det land i Europa som har högst andel skogsmark, närmare bestämt 68 procent av landytan är täckt med skog. I Finland ligger siffran på 75 procent.

Vill du ha mer plats ute och längtar efter att snickra i sommar? Nya bygglovsregler gör det enklare att bygga ut. Ändringarna i plan- och bygglagen, PBL, omfattar en rad åtgärder. Den största skillnaden är att tillbyggnader upp till 30 kvadratmeter inte längre kräver bygglov. Dessutom krävs inte längre någon bygganmälan för Attefallshus.

Källa | Svenskt trä

Foto Adobe Stock

Enklare

…att bygga ut i sommar!

Här växer

världens största träd

Några av världens största träd växer i Kaliforniens kusttrakter. Det största av dem alla (sett i volym) är ett mammutträd: General Sherman som står i Sequoia National Park.

Det är 83,8 meter högt, har en omkrets på 31,3 meter och en diameter på 11,1 meter, längst ner vid basen. Stammen uppskattas väga nästan 1 400 ton.

Trädet är uppkallat efter den amerikanske generalen William Tecumseh Sherman och uppskattas vara mellan 2 300 och 2 700 år gammalt.

Källa | skogen.se

4 Skogsnära 2 | 26

Få dina dokument snabbare – direkt i mobilen

Efter stormen Johannes Arbetet med att ta hand om stormfälld skog efter stormen Johannes fortsätter.

Under våren har Sydved och Stora Enso samarbetat för att rädda så stor del av virkesvärdet som möjligt i Dalarna och Gävleborgs län.

Läs mer om det arbetet på sidan 16.

En smakrik delikatess I juli och augusti kan det vara läge att spana efter hjortron. Hjortron trivs på öppna myrar och mossar i kalla, tempererade områden.

De älskar fuktig, sur jord och vill ha mycket ljus. I Sverige är de vanligast i norr, men finns fläckvis ända ner till Småland.

Hjortronplantan är antingen hane eller hona, men det är bara honblomman som ger bär. Den är också känslig, en enda nattfrost under blomningen i juni kan förstöra hela årets skörd.Till skillnad från jordgubbar är det inte helt enkelt att plantera hjortron, de finns främst i det vilda. Du hittar dem i Norden, men de växer även i Ryssland, Kanada och Alaska.

Hjortron är en riktig vitaminbomb och innehåller mer C-vitamin än apelsiner.

Bären innehåller bensoesyra, ett naturligt konserveringsmedel som gör att de håller sig utan tillsatt socker. När bären är röda och hårda är de omogna. De är mogna först när de blir mjuka, bärnstensgula och nästan genomskinliga.

Har du turen att hitta hjortron, koka upp dem med lite socker och servera till vaniljglass, våfflor eller varför inte stekt camembert?

Foto Adobe Stock

Nu kan du som samarbetar med Stora Enso få dina fakturor och avräkningar via den digitala posttjänsten Kivra. Det innebär att dina dokument levereras snabbare, samlas på ett ställe och blir enkla att både hitta och spara. Är du redan ansluten får du din post dit automatiskt. Om du inte använder Kivra idag fortsätter du att få dina dokument som vanligt, men du kan när som helst registrera dig kostnadsfritt.

Foto Stora Enso

Foto Stora Enso

Låg kunskap om skogar Utforska skogens pärlor i sommar

I Skogsstyrelsens digitala karttjänst Skogens pärlor kan du se var det finns värdefulla skogsmiljöer och kulturlämningar i svenska skogar. För närvarande är över 500 000 objekt registrerade i Skogens pärlor. De visas i en karta där du själv kan välja vad du vill titta på och i vilket geografiskt område. Du kan bland annat se; nyckelbiotoper och objekt med naturvärden, sumpskogar, fornoch kulturlämningar. Genom att aktivera knappen artdata kan du också få fram var det finns viktiga växter, djur och svampar.

Färre än 2 av 10 svenskar känner till att det planteras fler träd än det avverkas. Lika få vet att andelen äldre skog ökat de senaste decennierna. Det visar en ny stor opinionsundersökning av Demoskop, genomförd på uppdrag av Skogsindustrierna.

– Att så många saknar kunskap om återplantering är en signal om att det behövs mer basfakta i den offentliga diskussionen om hur våra skogar brukas och utvecklas.

Skogen är en viktig strategisk resurs för Sverige som engagerar. Jag tror det finns en stor potential för en mer konstruktiv dialog om skogen, säger Viveka Beckeman, vd Skogsindustrierna.

2 | 26 Skogsnära 5

Med

skogen som trygghet

6 Skogsnära 2 | 26

Katarina Holmström

Bor: På landsbygden utanför Åshammar, nära Sandviken.

Familj: Barnen Lotta, Pernilla och Magnus, samt fem barnbarn.

Åshammar

Skogens karaktär: Två skiften, i Sandviken och Ockelbo, på totalt 65 hektar. Blandskog med gran och tall och inslag av björk. Delar av skiftet i Ockelbo är ett naturskyddsområde. Delar har drabbats av stormen Johannes.

Gör: Skogsägare och pensionär, har tidigare arbetat inom vården och som enhetschef på äldreboende.

Intressen: Skog, odling, att sticka, läsa böcker och föreningsliv.

Skogspromenaderna med morfar väckte hennes intresse för naturen. Idag driver Katarina Holmström sitt eget skogsbruk med både naturvärden och lönsamhet i fokus. Och trots en del utmaningar ser hon ljust på framtiden.

H

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

on vaknar ofta vid samma tid av sig själv, sex på morgonen. Då går hon upp, sätter på kaffebryggaren och ögnar igenom Arbetarbladet och Gefle Dagblad.

Vi befinner oss i Åshammar, ett litet samhälle strax utanför Sandviken i Gästrikland. Här bor skogsägaren Katarina Holmström i ett litet rött hus med vita knutar.

Genom de stora glaspartierna i vardagsrummet strilar vårljuset in. Utanför skymtar växhuset, där paprika och tomatplantor börjat gro. Den svarta bondkatten Hebbe stryker runt bland uthusen på den gamla fäbodvallen.

– Det är lugnt här, men det finns alltid något att ta tag i om man vill, säger Katarina.

Bara några kilometer från huset ligger Katarinas ena skogsskifte på 15 hektar och fyra mil härifrån i Svartsbo, strax utanför Ockelbo, ligger det andra skiftet på 50 hektar. Det är ett arv efter hennes morföräldrar.

Som liten tillbringade hon somrarna i Svartsbo hos sin mormor och morfar som hade ett litet jordbruk med hästar, kor och grisar.

– Det var härliga somrar. Vi barn fick hjälpa till med djuren och mormor lagade mat vid vedspisen. Jag följde med morfar ut i skogen i bland, vi tittade på fåglar och han berättade för mig om olika djur och svampar.

Där började nog mitt intresse för skogen och naturen, konstaterar Katarina.

Delade på skogsfastigheten

När Katarinas morfar dog under 1970-talet blev gården

kvar i familjen. Till en början delade Katarina, hennes syster och mamma på ansvaret för skogen.

– Vi var mycket i skogen tillsammans då. Jag och min man, min syster, min mamma och barnen. Vi röjde, gallrade och körde hem ved. Det var ett gemensamt arbete. Men med tiden blev det gemensamma ägandet lite komplicerat.

– Vi hade olika viljor helt enkelt. Då är det bättre att dela upp fastigheten, så att man inte blir osams. Min syster ville ha huset och åkrarna, jag ville ha större delen av skogen. Så här i efterhand kan vi konstatera att det blev jättebra.

Totalt äger Katarina idag 65 hektar blandskog med gran, tall och inslag av björk.

Hon röjer en del själv, men lägger ut större åtgärder på Stora Enso, som avverkningen hon genomförde för två år sedan i Svartsbo.

– Det var gammal granskog som behövde tas ned, det var verkligen dags.

Tanken var att hon skulle föryngra den avverkade marken nu och röja andra delar 2 | 26 Skogsnära 7

av skiftet, men i vintras kom stormen Johannes i vägen för planerna.

Skadade träd ligger utspridda på marken i delar av skiftet.

– Min virkesköpare Emma har kört över området med drönare och det finns en del stormfälld skog att ta hand om nu. Det känns inte så roligt, samtidigt får man göra det bästa av det. Förhoppningsvis blir det inte bara massaved av det, utan vi tror att vi ska kunna sälja delar som timmer. I det här läget känns det väldigt skönt att få hjälp av de som kan.

Förberedde för ett pensionärsliv

Katarina och hennes man har båda haft ett stort intresse för skogen och bollat skogliga frågor med varandra. För tolv år sedan byggde de det röda huset med vita knutar på fäbodvallen i Åshammar, där Hasses farmor gick med korna för att beta förr i tiden.

Huset var förberett för ett pensionärsliv. En lättskött enplansvilla med stora glaspartier mot naturen, en pool för varma dagar och ett växthus för alla grönsaker som Katarina skulle odla.

Katarinas man Hasse köpte även till 15 hektar skogsmark några kilometer från fäbodvallen.

– Han skojade och sa att han hade varit min dräng och hjälpt mig i min skog, nu ville han äga en egen bit skog som jag skulle hjälpa honom med.

Tillsammans började de röja upp på skiftet, som var ganska eftersatt.

–Vi tog bort sly och granar som skymde ljuset på vissa ställen och vi byggde en skogsbilväg så att det skulle vara enklare att ta sig fram i skogen.

Men så kom den där dagen, påskafton för drygt två år sedan.

Katarina är nästan självförsörjande på grönsaker.

Hon älskar att sticka ned fingrarna i jorden.

8 Skogsnära 2 | 26

Tidigare ägde Katarina skog med sin syster och mamma, men det gemensamma ägandet var inte helt lätt, eftersom de hade lite olika viljor. Det visade sig vara ett bra beslut att dela upp skiftet.

För några år sedan när jag fortfarande arbetade ringde en man till mig och tyckte att jag skulle börja pensionsspara. Då sa jag till honom att jag har den bästa pensionsförsäkringen av dem alla – skogen.

Katarinas man hade varit ute och jobbat i skogen på förmiddagen och skulle sedan åka och serva en kraftstation i närområdet. Han kom aldrig hem igen. Han hade omkommit i en olycka.

– Jag blev ensam kvar. Det har varit en tung tid.

Katarinas mans aska är spridd i skogen som han tyckte så mycket om att vara i.

Nu står Katarina som ensam ägare för båda skiftena.

– Det är mycket att tänka på, nu när jag är ensam med skogen.

Svårast är att veta om jag gör rätt. Tidigare kunde jag bolla med min man. Men jag tar mer hjälp nu och jag har ett jättebra stöd av Emma Prepula, min virkesköpare på Stora Enso, berättar Katarina.

Kurser i röjning

För Katarina är det viktigt att skogen sköts på ett bra sätt och att åtgärder görs i rätt tid. Hon har en digital skogsbruksplan där hon planerar kommande arbeten. Under åren har hon lärt sig en hel del 2 | 26 Skogsnära 9

om skogsskötsel, mycket har hon lärt sig själv och så har hon gått kurser i röjning och grönt skogsbruk.

– Det är roligt att få nya kunskaper. Sedan orkar jag inte göra lika mycket längre, men då är det skönt att ta hjälp av Stora Enso, som kan det här.

Skogen som en ekonomisk trygghet

På fädbovallen i Åshammar utanför Sandviken skulle Katarina och hennes man Hasse ha en lugn pensionärstillvaro och tillbringa mycket tid tillsammans i skogen. Nu blev det inte så, efter att Hasse omkom i en olycka, men livet fortsätter ändå.

10 Skogsnära 2 | 26

– För några år när jag fortfarande arbetade ringde en man till mig och tyckte att jag skulle börja pensionsspara. Då sa jag till honom att jag har den bästa pensionsförsäkringen av dem alla – skogen. Han förstod direkt vad jag menade.

Att gynna arter är en annan viktig del av skogsägandet. Även om hon så klart vill få lönsamhet i skogsägandet tycker hon också att naturvärden måste få finnas kvar i skogen.

– I min skog i Svartsbo har vi ett naturskyddsområde, eftersom det finns bäcköring i bäcken. Där har vi varit försiktiga med att avverka för nära vattnet, det måste finnas skugga kvar som skyddar. Vi har också sett till att bevara en del rönn, för fåglarna.

I en annan del av skogen finns en gammal kolbotten som hon har sett till att bevara, eftersom den har ett historiskt värde.

Katarina klyver gärna ved till braskaminen som värmer skönt

Det är mycket att tänka på, nu när jag är ensam med skogen. Svårast är att veta om jag gör rätt.

2 | 26 Skogsnära 11

Det är inte klart vem som tar över skogen i framtiden, men det viktigaste är att det blir rättvist och att barnen själva får välja.

Sonen Magnus och barnbarnen Alva och Love bor nära och kommer och hjälper till på gården i bland.

på kvällarna, men det tog tid innan hon lärde sig att hantera en motorsåg.

– Det kan jag ångra lite. Förr fanns ingen förväntan att jag som kvinna skulle göra det och så hade jag och min man en naturlig uppdelning och då var det han som tog hand om vindfällen och skötte motorsågen. Men jag vet ju att kvinnor kan minst lika bra som män och idag är de där gamla föreställningarna borta och nu har jag lärt mig att använda motorsågen.

Självförsörjande på grönsaker

I växthuset växer gröna, späda plantor som väntar på sol och värme. Katarina har nyligen planterat ut dem 12 Skogsnära 2 | 26

efter att de förgrott på fönsterbrädan. Hon odlar tomat, paprika, gurka, palsternacka, spenat, rotselleri och purjolök och lite längre fram också morötter, potatis, bönor och persilja.

I jordkällaren har hon fortfarande kvar morötter från fjolårets skörd och frysen är full av bönor och ärtor.

– Jag är nästan självförsörjande på grönsaker. Det är något särskilt med att äta det som man har odlat själv och jag älskar att sätta händerna i jorden, säger hon.

På höstarna plockar hon karljohansvamp och kantareller, som kan bli en mustig soppa eller stuvning på en toast. Hon gör också sylt av alla hallon som växer vilt runt tomten.

Katarinas mans aska är spridd i skogen, som han tyckte så mycket om att vara i.

Jordkällaren är välfylld med hemmagjord sylt och inlagda grönsaker.

Nya vänner

Katarina har öppnat upp för nya kontakter sedan hon blev ensam. Hon är med i PRO och varannan tisdag träffar hon andra pensionärer i Sandviken genom en stiftelse som Sandvik har.

– Vi är 24 pensionärer som ses. Det är lite som ett vuxendagis. Vi äter frukost tillsammans, spelar quiz, shuffleboard och bara umgås. Det har varit roligt att lära känna nya människor.

Katarina har också tre barn och fem barnbarn som hon träffar så mycket hon kan.

Sonen Magnus bor nästgårds och är den av barnen som har det största skogsintresset.

Katten Hebbe är ett fint sällskap i vardagen.

– Han kommer hit och hjälper till med skogen ibland.

Kanske vill han ta över den i framtiden, vi får se. Det viktigaste är att det ska bli rättvist och att alla mina tre barn får välja själva hur de vill ha det.

Vårsolen har stigit längre upp på himlen. Katarina ska snart börja förbereda lunchen. Sedan ska hon ut och fortsätta plantera i växthuset och så kommer sonen Magnus och barnbarnen förbi efter jobbet och grillar korv. Livet fortsätter.

– Det blev inte riktigt som jag tänkt mig, men det blev bra ändå. ◊

2 | 26 Skogsnära 13

Just nu i din skog

Juli, augusti och september

Förbered hunden inför jakten

Jaktsäsongen närmar sig. Tänk på att höstens jakter kan bli långa och fysiskt krävande. Din hund behöver vara i bra form både vad gäller kondition och styrka. Öka längden på skogspromenaderna och testa om cykling eller löpning passar dig och din fyrbente vän.

Plocka svamp och bär

Skogens guld finns i många former.

Extra rik blir inspektionsrundan i skogen när du upptäcker ett hav av knallgula kantareller eller lingontuvor fulla med röda bär. Inte alla förunnat att kunna safta och sylta med råvaror från egen skog!

Röjning vid vägkanter

Träd och grenar som hänger ut över vägkanter kan orsaka skador på fordon. Sommaren är en bra tid att röja längs vägkanterna för att minska uppslaget av nytt sly längs vägarna.

Koll på vårens planteringar

Gör en koll av vårens planteringar så att du vet om plantorna har tagit sig. Hittar du områden där många plantor har dött är det klokt att hjälpplantera. Ofta väljer man då stora och snabbväxande plantor. Ju tidigare en hjälpplantering sätts in, desto större chans att få ett jämnt och fint framtida bestånd.

Beställ markberedning och plantor Var ute i god tid och beställ markberedning och plantor till kommande vår och hösts föryngring. God framförhållning gör det lättare för Stora Enso att tillgodose dina önskemål så att du får ett lyckat föryngringsresultat i din skog.

Lövröjning

Text Annsofie Öhman Foto Adobe Stock

14

Skogsnära 2 | 26

Röjning i rena lövbestånd passar bra att göra under sommaren. Det minskar uppkomsten av stubbskott.

Så här viltskydds­ behandlar du plantor Text Annsofie Öhman

Viltbetning av älg och rådjur är vanliga orsaker till skador i plant- och ungskogar. Tidig höst är en bra tid för att viltskyddsbehandla plantor, vilket gör dem mindre attraktiva för viltet.

Tips

I områden med högt betestryck kan man behandla plantorna med viltskyddsmedel för att minska risken för betesskador.

• Medlet sprutas på plantornas toppskott (eftersom det är den mest utsatta delen). Betning på sidogrenar förekommer också, men det är toppen som måste skyddas för att plantan inte ska få en krokig stam i framtiden.

• Försök pricka in torrt väder, då fäster medlet bättre. Medlet behöver hinna torka innan det blir regn eller frost.

• För gran räcker det för det mesta att behandla de första åren. För tall kan man behöva hålla på lite längre,

framför allt där betestrycket av älg är högt. Då kan man viltskyddsbehandla topparna varje höst tills man inte når längre.

• Medlen har ofta en avskräckande effekt och smakar och luktar illa för viltet.

• Viltbehandlingen utförs manuellt med hjälp av hand- eller rygg­ spruta.

Ta gärna kontakt med din virkes­ köpare för mer rådgivning.

2 | 26 Skogsnära 15

efter stormen Intensivt arbete

Stormen Johannes fällde elva miljoner skogskubikmeter skog i Mellansverige.

Nu samarbetar Stora Enso med Sydved och andra aktörer för att hjälpa så många skogsägare som möjligt.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

D

et är förmiddag och vi befinner oss på Stora Ensos kontor i Rättvik. I ett av kontors­ rummen sitter Hanna Lindberg med en kopp kaffe i handen och planerar dagen med kollegorna Christer Olson, Algot Thorebring, Johan Henricson och David Ohron.

Vanligtvis arbetar de som områdeschef respektive virkesköpare i Närke och norra Småland, men har rest till Dalarna för att hjälpa till med att ta hand om förödelsen efter stormen.

– Stora Enso hjälpte oss under stormen Gudrun, det

16 Skogsnära 2 | 26

är en självklarhet att vi nu gör samma sak för dem, säger Hanna.

Stormen Johannes drog in över Sverige med en enorm kraft i slutet av december och har drabbat stora delar av Stora Ensos område i bland annat Dalarna och Gävleborg.

– Vår personal på Stora Enso har gjort ett fantastiskt jobb och arbetat intensivt för att hjälpa skogsägare efter stormen. Men vi kan inte göra allt detta ensamma.

Totalt är hundratals personer involverade i arbetet och hjälpen utifrån är viktig för att hinna rädda så mycket

Maskinförarna Edvin Bengtsson och Christian Larson, samt Hanna Lindberg, David Ohron, Algot Thorebring, Christer Olson och Johan Henricson från Sydved är några av alla som kommit för att hjälpa Stora Enso med upparbetning av stormfälld skog. Det har varit intensiva dagar.

Hundratals personer är involverade i arbetet med att ta hand om virket och hjälpen utifrån är viktig för att hinna rädda virkesvärdet i tid.

virkesvärde vi kan , säger Daniel Timblad på Stora Enso.

Annan geografi och rutiner

Totalt kommer omkring 15 anställda på Sydved och ett 90-tal maskinförare, samt 30 manuella huggare som samarbetar med Sydved att hjälpa till med upparbet­ ningen av den stormskadade skogen. Hanna och hennes team fungerar som produktionsledare och koordinerar maskinförarnas arbete.

– Det är en del att sätta sig in i. Det är en annan geografi här än vad vi är vana vid i södra Sverige och även

om mycket är likt, så har Stora Enso andra rutiner och en del andra termer för saker och ting, säger Christer Olson.

– Jag stötte på ordet renslå häromdagen och då handlade det om föryngringsavverkning, det hade jag aldrig hört förut, säger Hanna.

Långa dagar

– Det har varit intensiva dagar i uppstarten. Men vi är ett tajt gäng som har väldigt roligt tillsammans så det har fungerat väldigt bra, säger Christer.

Teamet bor lokalt i stormområdet. Varje dag börjar 2 | 26 Skogsnära 17

Stora Enso hjälpte oss under stormen Gudrun, det är en självklarhet att vi gör samma sak för dem nu.

Aligene sam, sit, aliae quia perum abo. Nam quam aut a eratat volum everro il.

Hanna Lindberg och hennes kollegor från Sydved är några av alla som arbetar intensivt med att koordinera arbetet i de stormfällda skogarna i Dalarna.

18 Skogsnära 2 | 26

med en gemensam frukost innan arbetsdagen startar, som handlar om att koordinera arbetet i skogen.

– Det är väldigt många olika saker att hugga tag i. Allt från fördelning av nya trakter att upparbeta till att lära sig nya system, säger Hanna.

Alla maskinförare får en introduktion innan de börjar arbeta i den stormfällda skogen. Idag är ett tiotal maskinförare till Sydved på kontoret i Rättvik. De kommer från hela Sydveds verksamhetsområde, från Skåne i söder till Närke i norr. Stämningen är god när de bjuds på köttbullesmörgåsar med rödbetssallad och samtidigt får en dragning av Hanna och David om vad de ska tänka på när de skotar och skördar i de stormskadade bestånden. Med stöd av en powerpointpresentation berättar de om allt från fördelning av trakter till apteringsfrågor, naturvård och säkerhet.

– Tveka inte att höra av er till oss om ni har några

funderingar. Vi kommer också ha avstämningar flera gånger i veckan med er, säger Hanna.

Städning efter stormen

Hanna och teamet gör också uppföljningar med maskinförarna i fält. Idag besöker vi en gallringsskog mittemellan Bjursås och Svärdsjö, där maskinförarna Christian Larson och Edvin Bengtsson arbetar.

Vi passerar faluröda sommarstugor och boningshus, hästar i hagar och vitsippor som blommar i vägrenen.

De sista kilometrarna rullar vi in på en liten grusväg. Vi ser stora tallar som ligger vräkta på marken, blottade rötter och knäckta stammar som visar på stormen Johannes styrka. I det här området har dock stora delar av beståndet klarat sig.

– Jag skulle säga att ungefär en fjärdedel av det här området på omkring 70 hektar är stormfällt. Vår uppgift

Arbete i stormfälld skog

Skogsarbete är i vanliga fall ett farligt arbete, men arbete i stormfälld skog bland brötar är bland det farligaste arbetet du kan göra i skogen. Här krävs både rätt kunskap och utrustning samt goda färdigheter.

är att städa upp efter stormen. Jag plockar stormfällda och lutande stammar och min kollega Edvin samlar upp virket och placerar ut det i olika högar, säger Christian.

Alla trakter är planerade av Stora Enso. På en karta är det uppmärkt vad som ska göras.

Christian kvistar och kapar upp träden i rätt längder, medan Edvin plockar upp de kapade stockarna från marken och transporterar ut dem till upplagsplatsen vid vägen.

Terrängen här ser lite annorlunda ut än i Skövdetrakterna där Christian och Edvin brukar arbeta: – Det är stor skillnad. Här är det brutalt mycket stenar, skogen hemma känns som en dansbana i jämförelse, säger Christian och skrattar.

Att arbeta i en stormfälld skog är också lite annorlunda.

– Man behöver tänka lite extra på säkerheten, så att man inte får några lutande träd över maskinen. Det är

större risker att arbeta i ett sådant här område, säger Edvin.

Sedan kan det hela tiden komma upp saker som man behöver ta hänsyn till. I det här området ligger en bäck som ska skyddas. Edvin bygger därför en bro av virke som han plockat upp med skotaren. Sedan kan Christian försiktigt åka över den med skördaren utan några problem.

– Naturvården är en viktig del av arbetet, säger Algot Thorebring och tittar ut över skogen där Edvin och Christian arbetar.

Daniel Timblad på Stora Enso tycker att hjälpen utifrån är ovärderlig.

Oroliga skogsägare

Merparten av träden som blåst ned är tallar.

– Det finns helt enkelt mycket tall i de här områdena.

Sedan är skadorna väldigt ojämnt fördelade. Vinden har dragit fram lokalt på vissa ställen. Nygallrade bestånd 2 | 26 Skogsnära

19

Terrängen ser lite annor­lunda ut. Här är det brutalt mycket stenar, skogen hemma känns som en dansbana i jämförelse.

Naturrvården är också en viktig del av arbetet. Här har Edvin byggt en bro av virke för att skydda bäcken när Christian åker över den.

har varit extra drabbade, men många avverkningsmogna bestånd har också blåst ned i sin helhet, berättar Daniel Timblad på Stora Enso.

Många skogsägare har hört av sig till Stora Enso och varit oroliga för hur deras skog har drabbats.

– Från dag ett har vi jobbat intensivt med att hjälpa skogsägare med inventering, vilket försvårades en del efter att det kom stora mängder snö och en mindre storm – Anna, direkt efter Johannes.

Men nu är all inventering klar, bland annat med hjälp av drönare. Arbetet med att ta hand om virket är en kamp mot klockan.

– Vi vill få ut så mycket timmer som möjligt ur skogen nu för att rädda virkesvärdet. Vi vet inte hur länge vi kommer kunna avverka timmer, säger Daniel Timblad.

Hundratals personer, däribland virkesköpare, produktionsledare och

transportledare, är involverade i arbetet för att få allt att gå ihop. Eftersom volymerna är så stora har man tagit in omfattande hjälp i form av avverkningslag från olika delar av Sverige, men också Finland, Lettland och Tyskland.

– Arbetet har gått bra än så länge, men vi inser också att vi kommer behöva fortsätta länge. När vi har hanterat de stormfällda träden behöver vi också arbeta med skogsvård i de drabbade skogarna. Vi kan säkert behöva hålla på med detta året ut, säger Daniel Timblad.

Anställda från Sydved blir kvar till hösten minst, de kommer dock lösa av varandra.

För Hanna Lindberg och hennes kollegor närmar sig helgen. På fredag åker de hem, då blir det förhoppningsvis tid för lite återhämtning. Men måndag morgon är de tillbaka igen.

– Nu kör vi, det här är ett viktigt uppdrag, konstaterar de. ◊

Edvin och Christian städar upp efter stormen Johannes. Det är främst tallar som blåst ned.

Skördaren på bilden är avstängd.

20 Skogsnära 2 | 26

Starkt logistiksystem räddar virkesvärde Foto Lasse Arvidson

Upparbetningen av virket efter Johannes kom i gång snabbt och redan innan påsk gick de första transporterna med stormvirke från Mellansverige till södra Sverige. Sydveds och Stora Ensos logistik­ system är en viktig faktor för att rädda virkesvärde på stormfälld skog.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

D

rygt elva miljoner skogskubikmeter skog, i huvudsak tall, fälldes under stormen Johannes.

En stor del av dem som drabbades var skogsägare som samarbetar med Stora Enso Skog.

– Det mesta som upparbetas ligger på Stora Ensos marker och hos det nybildade bolaget Linum Skog, säger Oskar Swahn som ansvarar för Sydveds fältverksamhet.

Det har varit och är fortfarande ett intensivt arbete att hitta avsättning för stormvirket efter stormen Johannes.

– Utmaningen är att rädda virkesvärdet och snabbt få ut virket från skogen och vidare till industrin och sågverk.

Risk för blånadssvamp och granbarkborren

Med stormfälld skog finns risk för både blånadssvampen som snabbt kan missfärga virket och på sikt även angrepp av granbarkborren.

– Vi försöker hjälpa till så mycket vi kan, inte minst genom vårt stora kontaktnät i hela södra Sverige, både bland industrier och sågverk. Sen handlar det också om att skapa smarta och effektiva logistiklösningar, säger Oskar Swahn.

Situationen på virkesmarknaden påverkades ytterligare av stormen Dave som under påskhelgen fällde drygt två miljoner skogskubikmeter i Götaland. Det innebär att logistikflödena har justerats efter det nya läget.

Smarta tågtransporter

Daniel Stridsman, som är virkeschef på Sydved, berättar att virkesflödena från Mellansverige till södra Sverige kom i gång i början av april och sedan dess har pågått i hög takt.

– Från Stora Ensos terminal i Tägten i Borlänge transporteras stormvirke med tåg till terminalen i Stockaryd, söder om Vaggeryd. Det rör sig främst om talltimmer.

Stockaryd användes mycket under stormen Gudrun för drygt 20 år sedan och är sedan dess en etablerad terminal som är i full användning. Från Stockaryd går sedan virkeslastbilar till industrier och sågverk i södra Sverige.

– Tågen går sedan i retur till Mellansverige med

Norrsundet Stora Enso Skutskär

Sydveds barr- och lövmassaved Kvarnsveden från södra Sverige. Vi kör normalt mycket löv norrut och nu ökar vi Norrsundet volymerna, förklarar han.

Stora Enso Fors Stora Enso Skutskär Kvarnsveden I samband med en storm Stora Enso Skoghall av denna omfattning tar det tid innan normala Stora Enso Fors Gruvön Stora Enso Skoghall virkesflöden kommer Aspa Pulp i gång, till en början Gruvön var därför Stora Enso i Aspa Pulp Falköping behov av virke till sina industrier.

Falköping – Bland annat så har Stockaryd vi på Sydved hjälpt till Stockaryd med virkesanskaffningen Hylta Paper Hylta Paper och kört granmassaved till Stora Ensos kartongbruk i Fors, tillägger Daniel Sylvamo Sylvamo Polen Nymölla Nymölla Stridsman.

Talltimmer till Tyskland

Polen

Tyskland

Med virkesbil transporteras stormvirke från Stora Enso till Aspa Bruk vid norra Vättern. Då löser man både avsättning för stormvirket och ser till att ersätta volymer som Sydveds entreprenörer som nu jobbar i stormområdet normalt tar fram i sin ordinarie geografi.

Med båt skeppas talltimmer från Skutskär till bland annat norra Tyskland och Östersjöregionen. Även Norrsundets hamn har använts för utskeppning. Daniel nämner att det även kan bli aktuellt för Sydved att skeppa timmer från Skutskär till hamnarna i Oskarshamn eller Kalmar.

Det är inte bara Sydved som är på plats och hjälper Stora Enso. Stora Enso samarbetar även med entreprenörer från norra Sverige och från Finland.

– På Sydved räknar vi med att vi i full drift kommer ha cirka 30 maskinlag i gång och ungefär lika många kommer från annat håll. Vi kommer vara i Mellansverige åtminstone fram till senare delen av hösten för att hjälpa till med upparbetningen, avslutar Daniel Stridsman. ◊

Tyskland

Daniel Stridsman 2 | 26 Skogsnära

21

Skydda skogen mot stormar och oförutsedda händelser

Gudrun, Per och Johannes. De har alla gjort stora skador på skogen i Sverige. Men finns det några sätt att skydda skogen för att den ska klara olika väderfenomen bättre?

– Absolut. Bestånd som röjs och gallras i rätt tid blir mer robusta och klarar stormar mycket bättre, säger Rickard Undevik på Stora Enso Skog.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

K

raftig nederbörd, höststormar och varma temperaturer på sommaren. Skogarna får utstå stora väderomslag.

– Genom århundraden har vi haft varmare och kallare perioder, men idag sker förändringarna snabbare och oftare, säger Rickard Undevik, marknadsområdeschef på Stora Enso Skog.

Erfarenheterna från de senaste stormarna visar tydligt att hur skogen har skötts spelar en avgörande roll för hur hårt den drabbas.

– Bestånd som inte gallras i tid blir ofta höga och instabila och riskerar att falla lättare när det blåser. Skog som har röjts och gallrats blir mer robust och klarar stormar betydligt bättre, säger Rickard.

En annan viktig slutsats från stormskador är att blandbestånd står stadigare än ensidiga bestånd. Skogar där gran, tall och lövträd växer tillsammans klarar ofta kraftiga vindar bättre.

– Blandningen av trädslag gör att beståndet blir mer robust, säger han.

Skapa en stormsäker kant

Rickard Undevik på Stora Enso Skog.

22 Skogsnära 2 | 26

Hyggeskanter är extra utsatta för vind och behöver planeras noggrant.

– Hyggeskanter är alltid mer utsatta. Där behöver man tänka på hur man gallrar och försöka skapa en stabil stormsäker kant och bara göra försiktiga uttag i en gallring som gränsar mot en föryngringsyta, säger Rickard.

Valet av trädslag blir allt viktigare i ett varmare klimat. Att plantera rätt trädslag på rätt mark är en förutsättning för att skapa en stark och motståndskraftig skog. Gran på torr mark är mycket utsatt, både för storm och torka.

När skogen ska föryngras efter en storm eller en avverkning är det därför viktigt att tänka långsiktigt.

Variation i trädslag gör att skogen blir mindre sårbar och har större möjlighet att klara framtida klimatförändringar.

– Vi märker att det finns ett stort intresse bland skogsägare att testa andra trädslag än gran och tall. Till exempel sibirisk lärk och så finns det en stor efterfrågan på förädlad björk. Den växer mycket fortare än vilda björkar. En förädlad björk kan växa så mycket som tre meter på tre år!

Viktigt med tillgänglighet

Ett varmare klimat innebär också större risk för torka och bränder. Lövträd kan spela en viktig roll när det gäller att minska risken för att bränder sprider sig. Skogar med mer löv brinner inte lika lätt som rena barrskogar.

– Lövträd kan fungera som ett skydd, till exempel längs fastighetsgränser eller hyggeskanter. De kan bromsa spridningen av en brand, säger Rickard.

Tillgängligheten i skogen är en annan viktig fråga.

Efter en storm eller vid en brand är det avgörande att maskiner och räddningstjänst snabbt kan ta sig fram.

– Den som har tjälsäkra vägar och bra tillgänglighet kan komma in snabbare i skogen och rädda större värden. Ett tips om du får oväntade intäkter efter exempelvis en stormavverkning är att investera i att förbättra vägnätet, säger Rickard.

Varma somrar kan också skapa torkstressade träd som växer sämre och blir mer känsliga för skadeinsekter. Snytbaggen är vanligast. Den övervintrar i marken och gnager på sidan av plantorna. Genom att markbereda innan plantering blir det svårare för baggen att hitta plantan. Sedan är ett mekaniskt skydd en effektiv

10

metod mot snytbagge, många plantor behandlas med skydd mot snytbagge redan på plantskolan.

God skogsskötsel A och O

Mycket av det som stärker skogen handlar i grunden om god skogsskötsel. Att röja och gallra i tid, släppa fram mer löv och välja rätt trädslag på rätt mark. Det handlar inte om en enskild åtgärd, utan om hur man sköter skogen över tid. En varierad och välskött skog har betydligt större chans att stå emot både stormar, torka och bränder.

– Sedan är det klart att även den som har en välskött skog kan drabbas, men det är viktigt att vi gör allt vi kan för att minimera skadorna, säger Rickard Undevik. ◊

tips för starkare skogar som klarar stormar och andra väderfenomen bättre

1.

Röj och gallra i tid. Bestånd som röjs och gallras i rätt tid blir stabilare och klarar stormar mycket bättre än täta, höga bestånd. Se när det är dags i din skogsbruksplan.

Vill du veta mer? Prata med din virkesköpare för rådgivning.

2.

Blanda trädslag. Skog med både gran, tall och lövträd står stadigare i storm och återhämtar sig bättre efter skador. Dessutom brinner skog med mer löv inte lika lätt som ren barrskog.

3.

Släpp fram löv redan vid första röjningen. Det är tidigt i skötseln du avgör hur mycket lövträd skogen kommer att innehålla i framtiden.

4.

Planera stabila hyggeskanter.

Hyggeskanter är extra utsatta för vind. Gallra försiktigt nära kanter och försök skapa lövrika, stormsäkra bryn.

5.

Plantera rätt trädslag på rätt mark. Gran på torr mark är särskilt känslig för både storm och torka.

Anpassa trädslaget efter marken.

6.

Satsa på variation vid föryng­ ring. Fler trädslag gör skogen mindre sårbar och bättre rustad för framtida klimatförändringar.

7.

Minska risken för brand med lövträd. Lövträd kan bromsa spridningen av brand, särskilt längs kanter och fastighetsgränser.

Tips!

Behöver du avverka fast det inte var planerat?

Skatteplanering kanske inte är det första du tänker på i det läget, men bra att veta är att Stora Enso har tjänsten Betalplan med ränta, som gör att du maximerar avkastningen. Läs mer på storaenso.com

8.

Se till att skogsvägarna fungerar. Bra tillgänglighet gör att du snabbare kan ta hand om skador efter storm eller brand och rädda fler värden.

9.

Förebygg problem med vatten. Rensa diken och se till att vattnet kan rinna undan för att minska risken för översvämningar och skador.

10.

Skydda plantor mot insekter. Torkstressade träd är mer känsliga för skade­ insekter. Se till att plantor behandlas på rätt sätt vid plantering.

2 | 26 Skogsnära

23

Tema tillväxt och hänsyn

En självklarhet med både tillväxt och hänsyn i skogen Svenskt skogsbruk har under de senaste åren varit föremål för en intensiv debatt. Tillväxt i skogen har ofta ställts mot naturhänsyn och biologisk mångfald. Men måste det vara ett val mellan det ena och det andra?

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson och Stora Enso

S

kogsägare i Sverige har stor frihet att bruka sin skog, men måste också följa vissa lagar.

Den viktigaste är Skogsvårdslagen, som utgår från två jämställda mål. Produktionsmålet som innebär att skogen ska brukas så att den ger god avkastning och miljömålet som lyfter fram biologisk mångfald och att naturvärden ska bevaras.

– Några exempel på hur skogen brukas är krav om återplantering efter avverkning, hänsyn till natur- och kulturmiljöer, frivilliga avsättningar och skydd av nyckel­ biotoper. Förutom olika lagkrav så är det fler och fler skogsägare som väljer att certifiera sitt skogsbruk enligt FSC® och PEFC, säger Daniel Fellenius, marknadschef på Stora Ensos dotterbolag Sydved.

Tittar man på utvecklingen under de senaste åren har skogsägarnas frivilliga avsättningar för naturvård ökat.

Större arealer undantas från brukande för att bevara naturvärden. Även mängden död ved, som är en viktig parameter för biologisk mångfald, har ökat. Många arter är beroende av den livsmiljön för sin överlevnad.

– Ett gott betyg till svenskt skogsbruk, konstaterar Daniel.

Ida Bränngård, chef för virkeshandel och affärsstyrning på Stora Enso håller med:

– Redan på 90-talet då vi både fick en ny skogsvårdslagstiftning och certifieringen etablerades startade en positiv utveckling när det gäller naturvärden. Sedan dess har vi fått mer av den variation i skogen som vi har saknat, exempelvis biodiversitet med bland annat ökad andel död ved och lövträd. Det är en resa som var nödvändig att göra och vi behöver fortsätta den utvecklingen, säger hon.

Debatt med förenklade argument

Under det senaste decenniet har skogens betydelse för bioekonomin, det vill säga för klimat, välfärd och utveckling lyfts fram. Skogen är viktig för omställningen till ett mer hållbart samhälle. Både för att växande skog är en viktig kolsänka och för att träråvaran kan ersätta olja och andra fossila material. Dessutom är trä som byggmaterial bra för miljön och klimatet, förklarar Daniel.

För fem till sex år sedan, i samband med att EU formulerade klimatmålen för 2030, började olika intressenter och miljöorganisationer från Sverige ifrågasätta det svenska sättet att bruka skogen. Debatten om skogen handlade i grunden om hur skogen ska brukas och balansen mellan produktion och miljö.

– Debatten blev stundtals hård och med förenklade

Skogsägarnas frivilliga avsättningar för naturvård har ökat de senaste åren.

24

Skogsnära 2 | 26

I grunden är det viktigt med debatt. Det handlar inte om att vi har rätt och de har fel, utan om att hitta sakliga och konkreta lösningar som baseras på vetenskap och fakta.

Daniel Fellenius

Ida Bränngård

2 | 26 Skogsnära

25

argument som inte alltid grundades på fakta, utan snarare på känslor. En bred allmänhet och även beslutsfattare färgades av budskapen, vilket var olyckligt.

Daniel tycker i grunden att det är viktigt med debatt och ser den som ett forum för utveckling som sen kan leda till förbättring.

– Det handlar inte om att vi har rätt och de har fel, utan om att hitta sakliga och konkreta lösningar som baseras på vetenskap och fakta. Vi har lärt oss mer och det har drivit på utvecklingen av oss inom skogsnär­ ingen.

Duktiga på tillväxt och hänsyn

Sammanfattningsvis tycker Daniel att svenskt skogsbruk lever upp väl till produktions- och miljömålen som Skogsvårdslagen vilar på.

– Vi är duktiga på både tillväxt och hänsyn! Men vi ser det inte som en vågskål med två ytterligheter, utan vi är övertygade om att man kan ha både och på sin skogsfastighet. Och den kunskapen måste vi tydligare lyfta fram till både skogsägare och allmänheten. En annan

Naturvård och produktion kan kombineras. På bilden syns en guckusko, en ovanlig orkidé som växer i skogen.

26 Skogsnära 2 | 26

aspekt av skogsägandet är frågan om äganderätten.

– Det är viktigt att skogsägaren har så mycket rådighet som möjlighet över sin skog och att samhället väljer att lita på skogsägarna i stället för att visa misstro.

Det är en förutsättning för ett engagerat och ansvars­ tagande skogsbruk.

I slutet av 2025 presenterades Skogsutredningen.

I underlaget till den framgår att miljömålen fått större betydelse under senaste åren och att det saknas tydliga mål för produktion. Utredningen lyfter fram att det är viktigt att skogsägarna får långsiktiga bra förutsättningar för att bedriva och kunna investera i både miljö och produktion i sitt skogsbruk.

– Vi är många som känner en frustration när man målar upp den enskilda skogsägaren som bedriver ett aktivt skogsbruk, innebärande balans mellan produktion och miljö, som någon form av miljöbov. Men det är ju tvärtom, skogsägaren är ju en person som lever med naturen och har ett enormt stort engagemang för den.

Som skogsägare ska man absolut vara stolt över det man är med och bidrar med, säger Daniel. ◊

Vi är duktiga på både tillväxt och hänsyn! Men vi ser det inte som en vågskål med två ytterligheter, utan vi är övertygade om att man kan ha både och på sin skogsfastighet.

2 | 26 Skogsnära 27

Så får du en skog som genomsyras av tillväxt och hänsyn

Majoriteten av alla skogsägare strävar efter ett långsiktigt hållbart skogsbruk och då behöver du jobba med både tillväxt och hänsyn i skogen. Anders Ehrenström delar med sig av erfarenheter och tips till dig som vill ha fokus både på miljö och produktion.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

D

e flesta skogsägare tänker redan både på tillväxt och hänsyn.

– Men här kan det vara klokt att tänka att det inte behöver vara en mix på alla områden i skogen, utan att du jobbar med hänsyn där det är mest lämpligt, och tillväxt där det är mest lämpligt. Lättast är det om du jobbar med naturen och inte mot den, säger Anders Ehrenström som är chef för Skogliga tjänster på Stora Ensos dotterbolag Sydved.

Planera för framtida skogen

Genom att kombinera aktiva åtgärder som plantering, röjning och gallring med mer hänsynsfokuserade åtgärder som att lämna hänsynsytor orörda, främja lövträd, bevara gamla och döda träd samt ta extra hänsyn vid bäckar och våtmarker.

– Föryngringen är ett bra tillfälle att planera för den framtida skogen. Om det finns hänsyn lämnat, så värna om den. Det kan ju till exempel handla om att man har lämnat lövträd som rase, det vill säga rönn, asp, sälg och ek, för viltet.

Han tillägger att den som utför markberedning och plantering behöver föreställa sig hur skogen som ska växa upp ser ut om 70 år.

Då kommer antagligen resultatet av arbetet se annorlunda ut än om man bara ser några år fram i tiden.

Vid avverkningar eftersträvar Stora Enso en balans mellan miljöhänsyn och produktion. Miljöhänsyn tas på de mest lämpade platserna.

Skogsbruk behöver stabil intäkt

Vill du sköta skogen för maximal biologisk mångfald kan du spara så många sorts träd och buskar som möjligt samt se till att så många arter som möjligt trivs. Det går, men det blir en betydligt mer krävande och kostsam skötsel.

– Ekonomin från den produktionsinriktade delen behövs för att bedriva och utveckla skogsbruket. Det krävs en stabil intäkt, bara naturvård ger inga pengar. Att sköta skogen långsiktigt hållbart – det är utmaningen. För att kunna nå klimatmålen måste vi också ha fokus på produktion och tillväxt i skogen, då växande skog är en viktig kolsänka, avslutar Anders. ◊

Tillväxt och hänsyn Aktiv skötsel

Röjning och gallring är viktiga grundpelare för att få en bra och stabil produktion och skapa bra ungskogar.

Lämna rätt trädslag på rätt ställen och se till att inte röja bort biologiskt viktiga träd.

Ett exempel: Spara en del av det löv som kommer upp naturligt, det blir lättare att sköta det där. Du får hänsynen där den gör mest nytta. Du kan också välja att lämna lövträd nära en väg och kantzon mot åkermark eller vattendrag.

Plantval och förädling

Förädlade plantor och rätt trädslag ökar chansen till bättre tillväxt och bättre överlevnad.

Ju bättre plant­material desto högre produktion får träden.

Föryngringsåtgärder

Rätt markberedning och plantering gör att det går snabbare att etablera ny skog.

Gödsling

Genom skogsgödsling kan man öka näringstillgången och därmed tillväxten i skogen. Gödsling är inte tillåtet på alla områden i Sverige. Det krävs tillstånd från Skogsstyrelsen.

Begränsa viltskador

Viltskyddsbehandling av plantor är en åtgärd för att minska risken för viltskador på ungskog. Ett annat sätt är att skapa ett större utbud av alternativt foder, som till exempel rönn och asp.

Anders Ehrenström 28 Skogsnära 2 | 26

Lämna kantzoner

Lämna kantzoner vid vattendrag och sjöar för att skona mark och vattnet.

Spara naturvärdesträd

Spara träd med höga naturvärden, som till exempel grova träd och hålträd, vid avverkning.

Död ved

Lämna död ved (träd eller grenar som har dött) i skogen för att gynna biologisk mångfald. Du kan också själv skapa död ved, till exempel genom ringbarkning, stamfällning eller genom att bränna träd.

Social och kulturhistorisk hänsyn

Akta forn- och kulturlämningar, som till exempel torpruiner. Skydda stigar och vandringsleder som människor använder i skogen.

Certifiering FSC och PEFC

När du certifierar ditt skogsbruk enligt FSC och PEFC får du ett ”kvitto” på att du bedriver ett hållbart och ansvarsfullt skogsbruk. Det finns en ökande efterfrågan på certifierad råvara från industrin.

2 | 26 Skogsnära

29

Vad säger lagen om avsättningar?

Att äga skog handlar om att balansera frihet med ansvar. Den svenska skogspolitiken vilar på två lika viktiga mål; att producera virke och att värna miljön. Här får du en översikt över det viktigaste du behöver känna till juridiskt vid avsättning och avverkning.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Anmäla till Skogs­styrelsen

Om du planerar en föryngringsavverkning som är större än en halv hektar måste du anmäla det till Skogsstyrelsen minst sex veckor i förväg. Det ger myndigheten tid att kontrollera om det finns naturvärden eller kulturlämningar i området som kräver extra hänsyn.

Naturvårdsbedömning

Du som skogsägare har en skyldighet att ha kunskap om vilka miljö- och kulturvärden som finns på din fastighet. Det gäller både registrerade och ickeregi­ strerade värden. På Stora Enso gör vi alltid en naturvärdesbedömning innan en avverkning. Det är vårt sätt att bidra till att kunskapskravet är uppfyllt och att säkerställa att naturvärden identifieras.

Generell hänsyn

Utöver Skogsvårdslagen har artskyddet blivit allt viktigare. Artskyddsförordningen kan i vissa fall väga tyngre än produktionsintresset, till exempel om en avverkning riskerar att skada skyddade arter eller deras livsmiljöer. Det gör det extra viktigt att du som skogsägare har kunskap om vilka arter som finns i din skog.

Avsättning av mark

När det gäller att avsätta mark – alltså undanta den från produktion – finns både frivilliga och tvingande alternativ.

Många skogsägare gör frivilliga avsättningar, ofta för att uppfylla krav i certifieringar som FSC eller PEFC. Det kan vara avgörande för att kunna sälja virke till ett bra pris, men ger ingen automatisk statlig ersättning.

När avverkningen väl är igång ska du ta så kallad generell hänsyn. Det innebär till exempel att lämna kvar trädgrupper, död ved och skyddszoner mot vattendrag. Syftet är att bevara livsmiljöer och minska påverkan på ekosystemen.

Generell hänsyn är lagens minimikrav för att skydda miljö och kultur i skogsbruket. Det gäller alla skogsägare, oavsett om du är certifierad eller inte.

Naturreservat

Intrångsbegränsning

Naturvårdsavtal

För att skydda skogsägarens ekonomi finns en så kallad intrångsbegränsning.

Den avgör hur stora ekonomiska intrång en skogsägare måste acceptera utan att få ersättning.

Om kostnaden för att lämna hänsyn (exempelvis värdet på träden du inte får avverka) är lägre än intrångsbegränsningen, måste du genomföra all hänsyn som krävs. Om den totala kostnaden för all nödvändig hänsyn blir dyrare än vad gränsen tillåter, får du börja prioritera. Då väljer du ut de viktigaste miljöåtgärderna och hoppar över de som ger minst miljö­ nytta tills du är nere på en acceptabel kostnadsnivå igen.

30 Skogsnära 2 | 26

Artskyddsförordningen

I vissa fall kan staten besluta om tvin­ gande formellt skydd, till exempel biotopskydd eller naturreservat, om naturvärdena är särskilt höga. Då begränsas din rätt att använda marken, men du har samtidigt rätt till ekonomisk ersättning enligt Miljöbalken – vanligtvis motsvarande marknadsvärdet plus ett påslag.

Om du har ett område med höga naturvärden som du frivilligt vill skydda eller sköta kan ett alternativ vara att teckna ett naturvårdsavtal med Skogsstyrelsen, länsstyrelsen eller kommunen. Med ett naturvårdsavtal kan du få viss ersättning för åtgärder och produktionsbortfall.

Ersättningen för ett naturvårdsavtal varierar beroende på hur lång tid det gäller. Om du som markägare väljer att teckna ett naturvårdsavtal, fortsätter du äga marken och jakträtten påverkas inte.

Ökat intresse

för att plantera björk En variation av trädslag och förädlade plantor som är anpassade för att klara klimatet där du bor ökar chansen för att få en hållbar och produktiv skog. Allt fler privata skogsägare visar ett stort intresse för att plantera björk.

F

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

örädlade plantor har fördelen att de har en bättre överlevnad och växer bättre. Idag har de runt 10–15 procent högre tillväxt jämfört med naturlig föryngring, och i tredje och fjärde omgångens fröodlingar ökar tillväxten ytterligare.

– Förädlade plantor är också anpassade för att klara temperaturväxlingar. Naturen hinner inte alltid anpassa sig i samma takt som klimatet förändras, vilket gör medvetna plantval ännu viktigare, säger Helena Gålnander, skötselspecialist på Stora Enso Skog.

Intresset för att odla björk är stort bland privata skogsägare.

– Många vill ha en ökad andel löv i sin skog, både för att sprida riskerna med olika trädslag och för att det är positivt ur hållbarhetssynpunkt, att certifiera sitt innehav kräver en viss andel löv.

Brist på björkfrö

Björken ses som ett naturligt förstahandsval för många som vill utöka andelen lövträd i sin skog, men det finns utmaningar att odla björk. Det är just nu brist på björkfrö i delar av Sverige, helt enkelt för att efterfrågan inte varit så stor tidigare.

– Sedan betar viltet gärna på björkplantor, som därför behöver behandlas, vilket kan bli kostsamt, säger Helena.

Naturlig föryngring av björk kan också fungera bra, men tillväxten är långsammare. Även asp och tall kan fungera bra att föryngra naturligt. Ibland kan man behöva kombinera naturlig föryngring och plantering för att få en skog som både är produktiv och hållbar över tid.

– Det allra viktigaste som vi alltid återkommer till är ståndortsanpassningen.

Att anpassa trädslag efter marken är viktigt både för att få livskraftiga träd och för att skapa goda förutsättningar för olika arter. ◊

Helena Gålnander, skötselspecialist på Stora Enso Skog.

2 | 26 Skogsnära

31

V

S

MP

C

L

M

KD SD

Heta skogsfrågor inför valet 2026

Vi närmar oss valet 2026 och sannolikt kommer frågor som rör privatekonomi och kriminalitet dominera valrörelsen.

Men skogen är också en fråga som starkt engagerar oss i Sverige, oavsett om man är skogsägare eller inte. Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna, lyfter fyra frågor som han tror kan bli särskilt heta.

Text Annsofie Öhman Foto Skogsindustrierna och Adobe Stock

I

vår har regeringen presenterat två viktiga propositioner som riksdagen ska besluta om – de rör Skogsutredningens förslag och förändrade artskyddsbestämmelser.

I Skogsutredningen finns förslag som ger skogsägaren bättre förutsättningar och tydligare ramar för att bedriva skogsbruk. Det ska göra det enklare att hitta en balans mellan produktion och miljö.

– Ett konkret förslag är att korta tiden för avverkningsanmälan från sex till tre veckor. Dessutom föreslås att kopplingen mellan avverkningsanmälan och anmälan för samråd enligt miljöbalken tas bort. Det är bra. Att inte ha en automatik i anmälan för samråd minskar administration och gör det möjligt att fokusera resurser på de fall där samråd verkligen behövs. Samtidigt är det nödvändigt att det är tydligt i vilka situationer som samråd enligt miljöbalken ska göras, förklarar Magnus Berg.

Skogsbruk och artskydd

Den andra propositionen handlar om artskyddet. När ska skogsbruk kunna stoppas med hänvisning till artskyddet och hur skogsägare ska kompenseras när de inte får avverka på sin egen mark.

– Vi har en historik där även vanligt förekommande växter som till exempel knärot i vissa fall har stoppat skogsbruk. Samtidigt har det inte alltid varit självklart att skogsägaren haft rätt till ersättning.

I vår presenterade regeringen ett förslag som ska se till att skogsägaren fullt kompenseras när artskyddsbestämmelser gör att skogsbruket begränsas.

– Det är naturligtvis bra. Ersättningen bör ligga på samma nivå som för mark som ombildas till naturreservat, säger Magnus Berg.

Parallellt har det pågått ett arbete med att ändra de nationella fridlysningsreglerna. Man ser över vilka arter som ska vara nationellt fridlysta och kunna stoppa pågående markanvändning.

– De här båda propositionerna är viktiga eftersom vi ska ha höga ambitioner för naturvård och artskyddet, men det måste kombineras med ett tydligt och rättssäkert regelverk. Så är det inte idag.

Att skapa skogar som gynnar biologisk mångfald Magnus Berg, närings­politisk ska inte innebära en ekonomisk risk för den som chef på Skogs­industrierna. äger marken, säger Magnus Berg.

32 Skogsnära 2 | 26

Återställande av ekosystem

En annan viktig fråga är EU:s naturrestaureringsförordning, som handlar om att återställa ekosystem och livsmiljöer för arter som annars riskerar att försvinna eller dö ut. Regeringen ska lämna in planen för Sverige till EU-kommissionen precis innan valet.

– Här har varje land viss frihet att bestämma hur förordningen implementeras så att målen för respektive land nås. Förordningen kan orsaka stora kostnader, till exempel om stora arealer inte brukas. Det leder i sin tur till minskat skogsbruk och mindre råvara till industrin.

Bara statens direkta kostnader för de åtgärder som föreslås uppskattas årligen uppgå till 20 miljarder kronor.

Klimatmålen för 2040

Den fjärde frågan handlar om EU:s klimatramverk för

2040. Ett nytt ramverk håller på och tas fram och väntas presenteras i slutet av 2026.

– En viktig del är regelverket för kolupptaget i mark­ användningssektorn (LULUCF) som framför allt handlar om hur mycket koldioxid skogen kan binda varje år.

Reglerna kan naturligtvis få stor betydelse för skogsbruket. Tidigare har det framförts förslag om att minska avverkningarna för att uppnå klimatmålen, vilket får stora samhällsekonomiska konsekvenser.

Magnus Berg menar att det är viktigt att målen även tar hänsyn till klimatnyttan av att förnybara produkter från skogen ersätter fossila alternativ.

– Vi vill se åtgärder som bidrar till en långsiktigt hög tillväxt, det vill säga ett stort nettoupptag av koldioxid samtidigt som vi kan använda den fossilfria råvaran från skogen för att ersätta material och produkter med hög klimatbelastning. ◊

Skogsutredningen

Utredningen har sett över hur skogen ska brukas och användas i framtiden. Ska stärka svenskt skogsbruk och ge tydligare ramar och förutsägbarhet om man vill investera i åtgärder för produktion och miljö.

Artskyddsförordningen

Syftar till att skydda hotade arter och deras livsmiljöer. Hittas skyddade arter kan avverkningen stoppas.

Naturrestaurerings­ förordningen

EU-förslag som innebär att medlemsländer måste återställa skadad natur och ekosystem. Ett exempel är att skogsägaren kan behöva återställa natur på sin egen mark, till exempel återväta dikad skogsmark.

EU:s klimatramverk för 2040

Sätter mål för hur mycket utsläppen av växthusgaser ska minska till 2040 för att få ett mer hållbart samhälle.

2 | 26 Skogsnära 33

Skydda dig mot insekter i sommar Sommaren är här och med den kommer också mygg och fästingar.

Här tipsar vi om hur du på bästa sätt kan skydda dig mot stickande och bitande gäster.

Text Alicia Wahlberg Foto Adobe Stock

Bekväm keps i bomull

Slitstark skjorta

Lundhags Dad Cap Driftwood

Fjällräven Singi Tekking Shirt

Klassisk och bekväm keps för både friluftsliv och vardag. Ventilationshålen på sidorna håller huvudet svalt under varma dagar.

Gjord i 100 % ekologisk bomull.

400 kr på outnorth.com

34 Skogsnära 2 | 26

Bekväm och slitstark friluftsskjorta som transporterar bort fukt och torkar snabbt för maximal komfort under varmare dagar. Finns i storlek XS–XXL. 1 399 kr på naturkompaniet.se

Vaccinera dig mot TBE Glöm inte att vaccinera dig mot TBE! Vaccinet är det enda skyddet mot sjukdomen.

Skyddande mygghatt

Bekväm mygghatt som skyddar mot både sol och insektsattacker. Myggnätet kan rullas upp och fästas med knappar när det inte används. Finns i storlek M–L. Fjällräven Marlin Mosquito Hat 799 kr på naturkompaniet.se

Lanterna mot mygg

Lanterna som ger både ett luktfritt skydd mot mygg och mysig belysning. Den skapar en skyddszon på hela 20 m2.

För utomhusbruk.

Thermacell Lanterna

399 kr på clasohlson.com

Effektiv myggoch fästingspray

Spray som effektivt skyddar mot både mygg och fästingar. Håller mygg borta i upp till åtta timmar och ger skydd mot fästingar i fyra timmar.

Försvarets Mygg & Fästing 40 % DEET Spray 109 kr på apoteket.se

Praktisk fästingpenna för hund

Fästingpenna med snara som enkelt och säkert tar bort fästingar på hunden.

Smidig att alltid ha med sig.

Fästingplockare Active Canis Penna

39,90 kr på granngarden.se

Kraftfull myggfälla En effektiv myggfälla för trädgård och uteplats, anpassad för nordiska förhållanden. Myggfällan täcker effektivt ytor upp till 4 000 m2.

Mosquito Magnet Pioneer Plus 10 499kr på kjell.com

Lindrande spray vid insektsbett Spray som svalkar, lindrar och lugnar klåda efter insektsbett.

Salubrin färdigblandad lösning 55 kr på apoteket.se

2 | 26 Skogsnära 35

Foto Adobe Stock

√

Tips från experten

Kolla alltid igenom kroppen efter att du har varit ute i naturen för att upptäcka och ta bort fästingar i tid.

Använd täta kläder då det minskar risken att mygg biter igenom tyget.

√

Källa | Mats Jonsell, samverkanslektor i skogsentomologi på Sveriges Lantbruks­ universitet (SLU)

Visste du detta om myggor?

•

Nästan alla mygg övervintrar som ägg och utvecklas i vattenpölar innan de kläcks.

•

Vissa myggägg kan ligga vilande i flera år och vänta på rätt förhållanden.

•

Myggen är som mest aktiva under försommaren när det blir varmt och fuktigt.

•

En regnig vår kan leda till stora mängder mygg eftersom det finns mer vatten för dem att utvecklas i.

•

Att vissa blir mer bitna av mygg beror på att vi människor har olika dofter som lockar olika mycket.

36 Skogsnära 2 | 26

Ett levande kulturarv

från skogen

De har stått emot stormar, snö och sekler av förändring.

Timmerhusen är en del av ett starkt svenskt byggnadsarv, men också en del av en byggtradition som fortfarande lever.

Text Sanna Casson Foto Thomas Rissveds och Gunnar Almevik

2 | 26 Skogsnära 37

Timringstekniken utvecklas och under 1600- och 1700-talet byggdes större timmerhus med fler rum.

V Gunnar Almevik, Göteborgs universitet.

38 Skogsnära 2 | 26

årsolen blänker i sjön och längst ute på den gräsklädda udden ligger en faluröd loftstuga. Det här är inte vilken byggnad som helst, utan Sveriges kanske mest kända timmerstuga. Huset är timrat av grova stockar, som låsts samman i hörnen med sexkantiga knutskallar. Övervåningens fasader är klädda med spån, hundratals små tunna rödmålade plattor av trä, som påminner om fjällen på en fisk.

Ornässtugan byggdes av en rik bergsman i Dalarna på 1500-talet och är främst känd för att Gustav Vasa kom dit i flykt från den danske kungen Kristian den andra.

Men timmerhusens historia sträcker sig betydligt längre tillbaka än 1500-talet. Arkeologer har hittat en timrad brunn av ekvirke i Tyskland som daterats till 5 000 före Kristus.

– Det är svårt att säga exakt när de första timmerhusen kom till Sverige, men man har hittat rester av gamla knutar som är över 1 000 år gamla. Det är inte omöjligt att vikingarna inspirerades av timmerhusen i östslaviska länder och förde med sig den tekniken till våra trakter, säger Gunnar Almevik, professor i kulturvård vid Göteborgs universitet.

Populärt i skogsrika områden

Timrade hus blev allt vanligare i Sverige och under medeltiden blev timring den dominerande byggmetoden. Väggarna byggdes av grova, liggande timmerstockar som staplades ovanpå varandra. Fönstren var små, eftersom glas var dyrt på den tiden. Äldre timmerhus har ofta tak där gavlarna byggs av timmer och bär upp långa balkar som bär taket. En naturlig begränsning i arkitekturen är timrets längd.

Sveriges kanske mest kända timmerstuga Ornässtugan byggdes av en rik bergsman i Dalarna på 1500-talet.

Timmerhus var vanligast i skogsrika områden, där virket var lättillgängligt.

4

kända timmer­ hus i Sverige

1

Ornässtugan (Dalarna) 1500-talsbyggnad känd för Gustav Vasas flykt genom dasset.

Idag ett statligt byggnadsminne.

2

Granhults kyrka (Småland) En av Sveriges äldsta bevarade timmerkyrkor, från 1220-talet.

3

Zorns gammelgård (Mora) Ett friluftsmuseum med timmerbyggnader från medeltiden.

4

Skansen (Stockholm) Här finns en unik samling flyttade timmerhus från hela landet, inklusive fäbodstugor och rökstugor.

Eftersom en stam smalnar av mot toppen blev rummen sällan längre än fem till sex meter för att väggarna skulle förbli jämna.

Timringstekniken utvecklas och under 1600- och 1700-talet byggdes större timmerhus med fler rum. I Hälsingland är de rödmålade, k-märkta hälsingegårdarna de mest kända exemplen. De var påkostade, hade rymliga loft, långa gårdslängor och särskilda festhus som bara användes vid högtider. Husen hade också avancerade knuttyper med stora knutskallar, noggrant bearbetade stockar och exakta fogar.

Timmerhus var vanligast i skogsrika områden, där virket var lättillgängligt.

– Men man byggde dem på lite olika sätt. I norra Sverige där det finns mycket gran och tall var det naturligt att timra som vanligt, medan man kombinerade timring med andra tekniker i södra Sverige. Eken

fungerar perfekt för skiftesverk, då bygger man en ram av stående stolpar som skjuter in kortare stockar i. Den tekniken använde man till exempel i bulhus på Gotland, berättar Gunnar Almevik.

Granhults kyrka, en av Sveriges äldsta timmerkyrkor.

Men varför blev då timrade hus så populära?

– Förutom att vi hade gott om lämpligt virke i Sverige så fungerade timmerhusen som ett modernt modulhus, de kunde enkelt monteras ned och byggas upp igen. Under 1600-talet var det till och med möjligt att köpa ett färdigt timmerhus som fraktades med båt över Östersjön. På Island och Färöarna, där det fanns ont om skog, var timmerhus en värdefull handelsvara. Även i Sverige flyttades timrade hus. Vid exempelvis ett arv kunde en hel byggnad monteras ned, märkas upp och flyttas till en ny plats.

– I gamla timmerväggar kan man ibland se 2 | 26 Skogsnära

39

Så sköter du ett timmerhus √ Se till att vatten leds bort

Ett tätt tak, fungerande hängrännor och bra dränering runt huset är avgörande.

Timmerhus klarar sig länge om träet hålls torrt.

√ Kontrollera nedersta

stockvarvet Stocka rna närmast marken utsätts mest för fukt. Inspektera dem regelbundet för att upptäcka röta i tid.

√ Naturliga material

Timrade hus fungerar som moderna modulhus, eftersom de enkelt kan monteras ned och byggas upp igen.

En timmerstomme behöver inte målas. Men om du vill måla fasaden mår huset bäst av färger och material som släpper igenom fukt.

Täta plastfärger kan stänga in fukt i träet. Slamfärg eller Falu rödfärg är bra alternativ om du vill måla en timmervägg.

numreringar vid knutarna, som gjordes för att allt skulle hamna rätt vid återuppbyggnaden.

Timring fortsatte att vara den dominerande byggnadstekniken långt in på 1800-talet.

– I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet bodde fortfarande en stor del av Sveriges befolkning i timrade hus, både på landsbygden och i städerna, säger Gunnar.

Mindre vanligt i städerna

Det var först när industrialiseringen tog fart som nya material började ta över. Tegel och armerad betong gjorde det möjligt att bygga större och högre hus.

Brandskyddsregler bidrog också till att träkonstruktioner blev mindre vanliga i städerna.

– Under nationalromantiken fick teglet stor genomslagskraft, då byggdes enorma tegelbyggnader i städerna. Den Kungliga Operan i Stockholm är ett exempel.

Samtidigt utvecklades betongbyggnadstekniken som

Timmer har fantastiska egenskaper när det gäller inomhusklimat. Det kan ta upp och avge fukt, vilket ger ett behagligt och stabilt klimat inomhus.

40 Skogsnära 2 | 26

konkurrerade ut både tegel och trä i byggnadsstommar, åtminstone i större hus, säger Gunnar Almevik.

Timmerstugor populära i fjällen

Men trots utvecklingen har timringen aldrig försvunnit.

I dag är det populärt att bygga timrade hus i svenska fjällområden.

Dessutom exporteras svenska prefabricerade timmerhus till länder som Tyskland, Frankrike och Japan, där intresset för nordisk träarkitektur är stort.

– Det finns fortfarande ett intresse för att timra hus.

Men produktionssätten kan skilja sig åt. Moderna timmerhus byggs i dag ofta med industriella metoder och maskinbearbetade stockar, berättar Gunnar.

Ett hållbart val

Ett välskött timmerhus kan stå i flera hundra år om det sköts rätt. Materialet är naturligt och hållbart och ger en jämn inomhustemperatur.

– Timmer har fantastiska egenskaper när det gäller inomhusklimat. Det kan ta upp och avge fukt, vilket ger ett behagligt och stabilt klimat inomhus.

Samtidigt finns det utmaningar. Dagens energikrav gör att timmerhus behöver tilläggsisoleras, vilket kan förändra det klassiska utseendet på fasaden. Dessutom kräver timrade hus mer träråvara än exempelvis en regelstomme.

För att ett timmerhus ska hålla länge krävs ett visst underhåll, för att skydda stommen mot fukt.

Ett timmerhus byggs genom att liggande stockar staplas på varandra. Stockarna låses samman i hörnen genom ”knutar”. Man hugger ur skåror i träet så att stockarna passar ihop som ett pussel.

Det finns inte bara timrade hus i Sverige. Så här ser ett äldre timrat hus ut i Ukraina.

– Man måste tänka på att timmer rör sig. När huset är nytt sjunker det ihop något, och därför ska man alltid lämna extra utrymme vid dörrar och fönster. På äldre hus är det viktigt att kontrollera syllarna – de nedersta stockarna som ligger närmast marken, eftersom de är mest utsatta för röta, råder Gunnar.

En framtid för gammal kunskap

Trots konkurrensen från moderna material tror Gunnar Almevik att timmerhusen har en framtid.

– De byggs i ett hållbart byggmaterial som andas och har en lång livslängd. Det är roligt att skidorterna upprätthåller timmertraditionen. Jag hoppas också på att den här gamla kunskapen kan inspirera framtidens arkitektur, att timmertekniken kan få nya uttryck i moderna byggnader.

Kunskapen om timring finns både hos lokala hantverkare och företag som specialiserar sig på timmerhus. Det arrangeras också kurser i timring för den som vill lära sig hantverket.

– Skogsägare har en fantastisk möjlighet; tänk att bygga ett timrat hus med material från den egna skogen, ett hus som kan stå i flera hundra år! ◊

Fakta om timring

• Timmerbyggande kännetecknas av drag, knutar och dymlingar. För att stockarna ska passa ihop hugger man en urgröpning (drag) på undersidan, så att de ligger tätt mot varandra. Tyngden pressar ihop dem och gör väggen tät, ofta med mossa som isolering. Stommen hålls ihop av tyngden, av dymlingar (träpluggar som sätts mellan stockarna och håller dem på plats) och av knutar (sättet stockarna hakas i varandra i hörnen).

• Till skillnad från en spikad regelstomme utgör stockarna både vägg, isolering och bärande konstruktion.

• Väggarna består helt av massivt trä. Det gör att huset andas och håller värmen på vintern och ger svalka på sommaren.

2 | 26 Skogsnära 41

Lös krysset och vinn en sittdyna

Vi lottar ut två stycken sittdynor bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 10 augusti till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com. Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar.

Två vinnare i kryss #1, 2026 får varsin sittdyna: Ingemar Blomqvist i Fors och Kjerstin Ljungberg i Fjärdhundra.

Foto Lasse Arvidson

Vinnarna i krysset omnämns med namn och ort i nästa nummer av Skogsnära.

Sittdyna tillverkad av återvunnen merinoull.

42 Skogsnära 2 | 26

Luta dig mot oss.

Vi gör mer än du tror för din skog.

Ditt långsiktiga skogsägande blir enklare när du har oss som partner.

Med vår breda expertis finns all hjälp du behöver, oavsett vilka åtgärder du står inför – idag och imorgon. Luta dig mot oss, vi gör mer än du tror för din skog.

Läs mer: 5 nycklar till bättre skogsbeslut The renewable materials company

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

Foto Lasse Arvidson

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun