Skogsnära #1 2026

Magasin för skogsägare

# 1 | 2026

+ Valvbågar och vattentrummor + Skapa bra fiskevatten i skogen

+ Säkert besök på avverkningsplatsen

Skogsägare på heltid

Veronica och Ola om möjligheterna och utmaningarna

#1 | 2026

6 16 19

Foto Stora Enso

38

40

27

Foto Adobe Stock

Foto Anna Hållams Foto Jonas Cramby

6

TEMA

21 24 27 30 32 38 40

På besök hos skogsägarna Ola och Veronica Kajrup i Skåne, som testar olika trädslag i sin skog.

Elever i Värmland hjälper Stora Enso att utveckla framtidens arbetsplats.

Skogsbruksplanen ger en bra överblick.

Skogen och vattnet 20–35.

Skogen och vattnet är starkt sammankopplat.

Kan du avverka när det är fuktigt i marken?

Skapa fria vandringsvägar för fisken.

Så fungerar återvätning.

Rätt metod vid avverkning.

Härligt fiskrecept.

Säkert besök på avverkningsplatsen.

LEDARE

Fo

to

Pr

i va

t

Vi vill lyfta olika röster i vår organisation.

Därför kommer du att få möta olika ansikten här som skriver ledaren.

Denna gång har turen kommit till Anna Halldén.

Om abborrar och skogsbruk Min favoritplats på jorden är en udde av berghällar i en liten vik i sjön Tisnaren. Udden hör till en sommarstuga, min mormors. Vattnet i viken är klart, jag kan se botten när jag står på berghällen. Ibland ser jag småfisk, en kräfta, vår gamla solkrämsflaska fylld med sand som vi dyker efter ibland. Vi tar vatten direkt från sjön för att koka kaffe, vi äter abborre, gös, gädda och kräftor som vi fiskat från roddbåten.

Det är nu det krånglar till sig. Livsmedelsverket rekommenderar max två till tre måltider med insjöfisk som abborre, gös och gädda om året om du är kvinna som planerar att skaffa barn inom ett par år. Anled­ ningen? Risk för höga halter av kvicksilver. Jag är 32 år, födde barn 2024 och planerar för ett till. Jag har inte ätit fisk från min fantastiska sjö sedan 2015.

Men varför skriver jag det här i Skogsnära, en tidning om skog, skogsbruk och skötsel? Skogsbruket släpper väl inte ut kvicksilver i sjöar? Nej, inte direkt. Men mark­ skador i samband med vatten gör det. Det kvicksilver vi har bundet i marken frigörs i körskador från skogs­ maskiner, omvandlas till metylkvicksilver som är rörligt, och försvinner med vattnet ut i en bäck, en å, en sjö. Där tas det upp av organismer, lagras i dessa och ansamlas

Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog Redaktörer Sanna Casson och Annsofie Öhman Art director Thomas Rissveds Produktion Confetti Tryck STIBO Complete Omslagsfoto Anna Hållams

i rovdjur så som abborren. Risken är stor att de höga halterna kvicksilver skadar djurlivet eller till och med den människa som placerar sig högst upp på näringspyra­ miden genom att fånga och äta upp abborren.

Frigörandet av kvicksilver är en av anledningarna till att vi jobbar aktivt med att minska körskador i skogs­ bruket. Hur vi gör det och hur vi handskas med andra frågor relaterade till vatten kan du läsa mer om i detta nummer av Skogsnära.

Jag, som fått läsa tidningen i förväg, kommer i stället att drömma mig bort till en sommar och lunch på berg­ hällen, med eller utan abborre.

Anna Halldén Hållbarhets- och kvalitetsspecialist på lokala köp

Prenumerationsärenden louise.ekeblad@storaenso.com Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00 Hemsida www.storaenso.com/skog ISSN 2003-2110 Ansvarig utgivare Louise Ekeblad

1 | 26 Skogsnära

3

y

rb lke Fa ob

to

Ja

k

Datacenter är viktiga i dagens uppkopplade samhälle, men förbrukar samtidigt enorma mängder energi. Traditionellt byggs också datacenter i stål och betong, något som ger hög klimatpåverkan. EcoDataCenter i Dalarna går en annan väg.

I ett samarbete med ByggPartner och Stora Enso byggs nu världens första datacenter i mas­ sivträ i Falun, vilket minskar koldioxidavtrycket jämfört med andra byggmaterial.

miljoner skogskubikmeter skog kan ha fallit i samband med stormen Johannes, enligt skogsbrukets preliminära bedömningar. Det är den enskilt största stormen som drabbat skogsägare i Sverige på 10 år.

Hårdast drabbat är Gävleborgs län och östra Dalarna, men betydande skador förekommer längs kusten från Uppland till Norrbotten samt delar av Västernorrland och Jämtland.

Källa | Skogsstyrelsen

Så tar du bäst hand om skogen efter en storm Många skogsägare har drabbats av stormen Johannes. Här är några saker du kan tänka på om du har stormfälld skog.

• Säkerheten först – stormskadad skog är farlig att arbeta i. Ta hjälp av erfarna yrkespersoner.

• Skapa överblick – Stora Enso kan hjälpa dig att bedöma omfattning och risker.

• Prioritera rätt – börja med de mest utsatta bestånden.

• Planera logistiken – avverkning, transport och eventuell mellanlagring.

• Tänk långsiktigt – stormskador kan bli en start för en bättre framtida skog.

Skanna qr-koden och läs mer:

Foto Langning Huo

Ny drönare

upptäcker skadad skog bättre Forskare vid SLU Skogsskadecentrum har investerat i ett topp­ modernt drönarsystem som registrerar skogens hälsotillstånd med stor detaljrikedom.

Vanliga kameror har svårt att se tidiga tecken på skador i skogen.

Ofta syns problemen först när träden redan mår dåligt. Den nya drö­ naren använder bland annat 3D-information om skogens struktur.

Den kan upptäcka tidiga tecken på stress, till exempel brist på vatten, innan skadorna syns.

– Med detta system kan vi se skogstress innan det blir synligt för det mänskliga ögat – ibland veckor eller månader tidigare. Detta öppnar helt nya möjligheter för att begränsa skador, särskilt vid torka och barkborreangrepp, säger Langning Huo, docent vid SLU och huvudforskare i projektet.

4 Skogsnära 1 | 26

Foto Lasse Arvidson

11

Fo

Foto EcoDataCenter

Världens första datacenter i massivträ

BOKTIPSET:

Älgen och människorna i Sverige under 8 000 år

Med så många procent har avskog­ ningen på jorden minskat med sedan 1990. Det är resultatet av stoppad avskogning i vissa områden och att sko­ gen har expanderat i andra områden.

Arealen skog har ökat i Europa, Nord­ amerika och Asien. Men minskat i Afrika och särskilt i Sydamerika.

Källa | SLU

Skogens konung är och har varit en viktig del av den svenska kulturen. Älgen är ett vanligt motiv på gamla hällristningar. I dag pryder den allt från logotyper till troféhorn på väggar i tusentals jägarhem. Älgjakten skapar gemenskap i många byar och ”Den stora älgvandringen” har blivit ett populärt tv-program de senaste åren. Älgen fortsätter med andra ord att fascinera.

Boken ”Älgen och människorna i Sverige under 8 000 år” fördjupar sig i allt från älgens historia till dagens älgförvaltning, kvinnor och jakt, lagstiftning, älgen i konsten och relationen mellan älg och människor.

Vilken klimatnytta ger egentligen virke från ett hyggesfritt skogsbruk?

Foto Stora Enso

Det ska forskare titta på i projektet “Hyggesfritt från skog till byggnad”, som leds av SLU. Idag hanteras virke från hyggesfritt skogsbruk på samma sätt som allt annat virke till byggindustrin. Projektet 'Policylabb: Hyggesfritt från skog till byggnad' vill ändra på det. Forskare, byggföretag, fastig­ hetsägare, kommuner och skogsägare ska gemensamt utveckla policy och arbetssätt som gör det möjligt att ställa krav på virke i byggsektorn.

Foto Adobe Stock

Smink från skogen Granbark kan få ett nytt användningsområde, som ingrediens i smink. Enligt forskare är extraktet i barken idealiskt för kosmetika och kan bli ett alternativ till syntetiska tillsatser.

En ny rapport inom det SLU-ledda projektet CEForestry visar hur granbark kan bli en värdefull råvara för krämer, schampon och eteriska oljor.

Granextrakt har naturliga konserverande och aktiva egenskaper som gör dem perfekta för kosmetiska produkter.

Källa | Skogforsk

1 | 26 Skogsnära 5

6 Skogsnära 1 | 26

Ola och Veronica Kajrup

Bor: Villa utanför Hässleholm. Korsvirkeshus i Huaröd, Skåne.

Familj: Barnen Julius, 20 år, och Elvira, 15 år.

Gör: Numera skogsägare på heltid.

Skogens karaktär: 280 hektar, skånsk blandskog. Hälften är gran, men det finns också mycket bok, en del ek och lärk. Skogen är certifierad enligt FSC och PEFC. Det finns en grön skogsbruksplan.

Huaröd

”Skogen ger oss en enorm livskvalitet”

Vid vägens slut ligger det skånska korsvirkeshuset där Ola och Veronica Kajrup gärna tillbringar sin tid. Ja, inte bara i huset utan kanske hellre i den välskötta skogen. Ett arv som de förvaltar med kunskap och stor entusiasm. Men det finns utmaningar – inte minst det föränderliga klimatet.

Text Annsofie Öhman Foto Anna Hållams

E

tt pärlgrått molntäcke vilar över bygden. Det är milt, nästan tio grader, och vintern känns långt borta. Löven har fallit från de flesta av träden och samlats i roströda drivor på mar­ ken.

Vi befinner oss i Huaröd, ett litet samhälle några mil söder om Kristianstad, där Ola och Veronica Kajrup brukar den skogsfastighet som Ola fick ta över efter sina föräldrar för ett tiotal år sedan.

– Det är en typisk skånsk blandskog på sammanlagt 280 hektar. Drygt hälften är gran och resten är löv, mest bok men också en del ek och björk. Markerna är bördiga

och generellt sett relativt blöta, vilket vi får ta hänsyn till både vid avverkning och plantering, säger Ola.

Från jaktstuga till hem

Ola och Veronica Kajrup bor till vardags i en villa utanför Hässleholm med sina två barn, Julius och Elvira, som är 20 respektive 15 år. I familjen finns också Berner sennen Wilson, katten Selma och Elviras ponny Basilika.

Men det är ingen tvekan om att det är här i Huaröd på skogsfastigheten som Ola och Veronica trivs som bäst och gärna tillbringar sin tid. Centrum på fastigheten är det nyrenoverade korsvirkeshuset vid vägens slut. Taket 1 | 26 Skogsnära 7

Veronica och Ola bor till vardags i Hässleholm, men det är i Huaröd som de trivs som bäst. Berner sennen Wilson hänger mer än gärna med på parets rundor i skogen.

är nylagt med röda tegelpannor, fasaden är varmt ljus­ grå och de vinröda dörrarna ger ett välkomnande intryck.

– Till en början använde vi huset mest som jaktstuga, men efter alla renoveringar är det nu ett fullt utrustat hem, säger Veronica och visar runt i huset som är inrett i en ruff men ombonad stil.

Glada Wilson nöjer sig inte med yviga hälsningar utan vill också vara med under mattes guidning. Men efter ett tag ledsnar han och lunkar i väg till sin plats framför kaminen. Hjärtat i det stora rummet är soffgrup­ pen och ett rustikt bord med ekplankor.

Jakt är ett stort intresse för Ola, Veronica och även sonen Julius. Varje år anordnar de flera jakter och då samlas jaktlaget här i huset. Mest är det jakt på dovhjort och vildsvin.

– När vi har jaktmiddagar kör vi bara ut fyrhjulingen från garaget och fixar till lite där, säger Veronica.

Hon visar foton på jaktlag från olika decennier – det är tydligt att jakt är ett stort intresse i familjen.

Väl planerat generationsskifte

Huaröd har varit i familjens ägo sedan 1998, då Olas föräldrar köpte den 264 hektar stora fastigheten av då statliga Sveaskog.

– Min pappa, som var en gammal bondson, hade tänkt ha skogen som sitt pensionsprojekt. Men han hann aldrig så långt, han gick oväntat bort bara några år innan sin pensionering, berättar Ola. Efter pappans bortgång blev frågan om generationsskifte aktuell. Det 8 Skogsnära 1 | 26

tyckte både mamma Yvonne och Olas syster Åsa. Han beskriver det som ett väl planerat generationsskifte.

– Det blev en lång process. Vi ville att allt skulle landa rätt, så att ingen av oss i efterhand skulle känna sig missnöjd, säger Ola. Resultatet blev att Ola fick ta över Huaröd och systern den andra av föräldrarnas skogsfastigheter. Det var 2012. För några år sedan köpte Ola och Veronica till en gränsande fastighet på 13 hektar.

– Vi har många olika trädslag, förutom gran finns bok, det mesta i 100-årsåldern och en del ek i 70–80årsåldern. Vi har även hybridlärk, europeisk lärk, tall, glasbjörk, vårtbjörk, klibbal, douglas och kastanj, räknar Veronica upp och tillägger: – Vi tittar på marken och funderar på vad som kan fungera. Sedan gäller det att våga testa!

”Lyx jobba med skogen”

Det är tydligt att både Ola och Veronica vill lära sig så mycket som möjligt om skog och skogsbruk.

– Vi har velat skaffa oss kunskap så att vi kan sköta skogen på ett rationellt sätt, säger Ola. Av sin pappa lärde han sig en del om skog, men kände efter ett tag att han ville lära sig mer och utbil­ dade sig då på Gammelkroppa. Veronica har läst flera kurser på Linnéuniversitetet. Det som intresserar henne mest är ädellöv. När de hade ”blivit med skog” tog hon i snabb takt både motorsågskörkort, röjningskörkort och jägarexamen.

Korsvirkeshuset är nyrenoverat och taket nylagt med röda tegelpannor.

Det känns som en lyx att få jobba med skogen.

Den här ekbacken gallrades för några år sedan. Sedan har paret själva stamkvistat.

Granen har de kvar ett tag till.

1 | 26 Skogsnära 9

Vi brukar säga att vi inte äger skogen, utan bara lånar den ett tag. Skogen vi lämnar efter oss ska vara bättre än den vi fick ta över.

10 Skogsnära 1 | 26

Vireksköparen Malin Ohlin beskriver Ola och Veronica som aktiva skogsägare som satsar på sin skog. Längre fram i år ska Sydved föryngringsavverka i granskogen.

– Veronica har kommit i kapp mig i kunskap nu, nej förresten, hon har lärt sig mer än mig, ler han.

Ola har en bakgrund som pilot på privatjet och Veronica har under åren jobbat med försäljning och marknadsföring i olika roller. Men sedan några år till­ baka är de båda ”skogsarbetare” på heltid.

– Det känns som en lyx att få jobba med skogen.

Sedan är det skönt att slippa vara borta hemifrån så mycket, tycker Ola. Nu är de i Huaröd två, tre dagar i veckan. Från hem­ met i Hässleholm tar det en halvtimme med bil.

Vad har ni för mål med skogen?

– Vi brukar säga att vi inte äger skogen, utan bara lånar den ett tag. Skogen vi lämnar efter oss ska vara bättre än den vi fick ta över. Vi jobbar strikt efter skogens bästa, för oss går miljö och produktion hand i hand, säger Ola. De vill också att skogen ska ge dem ett jämnt kassaflöde.

– Vi har delat upp skogen i små skiften på två till fyra hektar. Det är ett sätt att sprida kassaflöde och risker.

Men vi avverkar alltid när det biologiskt är bästa tid för avverkning, säger Ola.

På plats idag är också Sydveds virkesköpare Malin Ohlin. Hon beskriver paret som aktiva skogsägare som helhjärtat satsar på sin skog.

– Förutom produktion, så är även jakten viktig. Men det är aldrig produktion på bekostnad av miljö och biologisk mångfald.

Stora Ensos dotterbolag Sydved genomför de flesta av de större åtgärder på fastigheten, under senare år har det både röjts, gallrats och föryngringsavverkats.

Nytt för 2025 var att Ola och Veronica gjorde en stor investering i askåterföring.

– Brainstorming och rådgivning hjälper Sydved också till med. Vi vill ha duktigt folk runtomkring oss, fyller Veronica i.

– Ja, vi har ett tight samarbete. Vi är öppna med varandra och kan ha intensiva diskussioner men kommer alltid överens, säger Malin.

Stormar och skogsbilvägar

Fastigheten har drabbats hårt av stormar. I december 1999 blåste nästan all gran i ett av bestånden ned.

Området återplanterades med gran, men när skogen närmade sig förstagallring drabbades området av ännu en tuff storm, snösmockan 2024.

1 | 26 Skogsnära 11

Virkesköparen Malin Ohlin beskriver Ola och Veronica som aktiva skogsägare som satsar på sin skog. Längre fram i år ska Sydved föryng­ ringsavverka i granskogen.

Det är en härlig känsla att vara i sin egen skog, både att arbeta i den och bara vara i den.

12 Skogsnära 1 | 26

På det här hygget planterades tall för tre år sedan, som ser ut att trivas riktigt bra. Men även gran har kommit upp.

På bilden syns också virkesköparen Malin och hennes jaktlabrador Ebbe.

– Nu tänker vi om och satsar på europeisk lärk, som ska vara mer stormfast, och douglasgran. Men det kommer också finnas fler partier med glas- och vårtbjörk, säger Veronica.

Malin tycker att Ola och Veronica ligger i framkant när det gäller att våga testa nytt, inte minst med tanke på vad ett förändrat klimat kan komma att innebära för den framtida skogen.

– Vi sätter björk, al eller andra trädslag som är anpassade till hög markfuktighet i fuktstråk eller nära vatten och diken. Det ger både bättre lämnad hänsyn i skydds- och kantzoner och bättre tillväxt i partier som annars skulle ha gett lägre produktion.

Veronica fyller i: – Vi planterar även in trädslag som gynnar viltet där det lämpar sig – kastanjer längs vägarna, äppelträd och fågelbär i inhägnade ekplanteringar.

Paret är också måna om sina skogsbilvägar och ser alltid till att vägarna är i gott skick. Sydved fixar dikning och vägtrummor, medan Ola har hand om hyvling av vägar. Ola och Veronica gör även en del andra jobb i skogen själva, som mindre röjningar och stamkvistning av ek.

Hygge med tall och gran

När vi suttit inne i huset ett tag, druckit kaffe och pratat skog, är det dags att gå ut och titta på skogen. Wilson vaknar genast till och är redo först av alla.

Vi hoppar in i bilarna och kör en kort bit på de fina skogs­ bilvägarna. Första stoppet är på ett 4,6 hektar stort hygge. Som på stora delar av fastigheten är marken relativt blöt här.

– Här planterade vi tall för tre år sedan säger Ola och pekar på de kraftiga tallplantorna som ser ut att trivas riktigt bra.

Men på hygget kommer det också upp gran som också ser ut att trivas.

– Vad det blir för skog i slutänden, tall eller gran, det tar vi beslut om längre fram när vi ser hur allt har utvecklats, säger Veronica.

Vanligtvis har man inte tall på denna typ av blöt mark, men marken är också mager vilket tallen gillar.

Men Ola och Veronica gör nu, i samråd med Malin, en test av det kanske oväntade trädslagsvalet.

Vacker granskog och bokbacke med utsikt

Vi fortsätter till en vacker äldre granskog. Här ska Syd­ ved föryngringsavverka senare i år. Området är på 0,4 hektar men vid samma tillfälle kommer Sydved också avverka två närliggande områden, ett på två hektar och så en stormlucka på 0,2 hektar.

– Tidigare var det här ett stort bestånd på sex hektar, ena delen av det har redan avverkats. Vi får nu ett område på 2,6 hektar och ett på 3,4 hektar.

De följer strategin att sprida riskerna genom att ha små skiften.

1 | 26 Skogsnära 13

Det är svårt med skog och framtid, men man kan inte göra mer än medvetna val vilket vi hela tiden försöker göra.

Från den här bokbacken har Veronica och Ola fin utsikt över flera av de andra bestånden.

En digital skogsbruksplan förenklar planeringen av de skogliga åtgärderna.

En av de få höjderna på skogsfastigheten är den vackra bokbacken med fin utsikt över flera av de andra bestån­ den. Här ser man tydligt spåren av Linderöds­åsen som går genom fastigheten.

Malins unga jaktlabrador Ebbe verkar också gilla bokbacken. När han kopplas loss springer han med full energi fram och tillbaka mellan stockar, stenar och avlövade bokar. Malin har full koll på honom, när det är dags för fotografering kommer han snabbt till matte.

– På den här typen av mark är det en utmaning att få till föryngringen. Marken ligger lite högre på en ås så det blir utmanande med frosten. Det gäller att kunna läsa av marken och ha en fingertoppskänsla, konstaterar Malin.

Damm som vattenspegel

Vi kör vidare till en av ekbackarna på fastigheten. Här gallrade Sydved för något år sedan och sedan har paret själva stamkvistat. Stamkvistningen gör att man får rakare stam och bättre kvalitet på virket.

14

Skogsnära 1 | 26

Ola och Veronica har skapat en vattenspegel på sin mark, något som gynnar djurlivet.

– Granen har vi fortfarande kvar, den stör inte eken i kronorna än, pekar Malin och tillägger att det till och med kan hända att man hinner få massaved av granen.

Innan vi avslutar för dagen stannar vi till vid dam­ men. Här har de skapat en vacker vattenspegel, till gagn inte minst för djurlivet. Sen kan man leda vatten från diken hit till dammen. Ett plus när man har en blöt fastighet.

– Vi har en svanfamilj som brukar hålla till på ”ön” i dammen, men nu har de lämnat för den här säsongen, inflikar Ola. I närheten av dammen har äppelträd och kastanj planterats, främst för att gynna viltet. Längs vägarna låter de björken komma fram. Ett val både av estetiska skäl och för att löv gynnar biologisk mångfald. Även certifieringen kräver en viss andel löv.

Ola och Veronica lägger stort fokus på skötseln av sin skog och funderar mycket på rätt trädslag på rätt plats.

De ligger i framkant när det gäller att testa nytt, som att prova nya trädslag för att klimatanpassa för alla

tänkbara framtida förändringar. Målet är att skapa en stark och frisk framtida skog.

Men som Veronica säger: – Det är svårt med skog och framtid, men man kan inte göra mer än medvetna val vilket vi hela tiden försö­ ker göra.

Ett påstående som virkesköparen Malin till fullo håller med om.

Innan vi avslutar för dagen rundar Ola av med tankar om skog och i synnerhet den egna skogen i Huaröd: – Det är en härlig känsla att vara i sin egen skog, både att arbeta i den och bara vara i den. Skogen ger mig en enorm livskvalitet, säger Ola och Veronica håller med. ◊

1 | 26 Skogsnära 15

4 000 elever hjälper Stora Enso att utveckla framtidens arbetsplats i skogen

Hur ser framtidens arbetsplats i skogen ut och hur gör man den trygg, trivsam och hållbar? Det är frågor som över 4 000 mellanstadieelever i Värmland nu har fått hjälpa Stora Enso att besvara, inom ramen för Ung Företagsamhets Grundskoleutmaning.

– Jag kanske skulle vilja jobba i skogen i framtiden. Det verkar roligt, säger eleven Elvira som arbetat med projektet i sin klass.

Text Stora Enso och Sanna Casson Foto Stora Enso

Årets utmaning tar sikte på tre konkreta områden; att förebygga halk- och snubbelskador, minska körskador från maskiner samt utveckla arbetslagens servicevagn, den så kallade kojan. Uppdraget till eleverna är att tänka nytt och våga utmana invanda arbetssätt.

För många elever blev mötet med skogsarbetets vardag en ögonöppnare.

– Vi hade faktiskt ingen aning om att skogsarbe­ tare hade en koja som man kan ta rasterna i, säger Ebba och Eira på Långseruds friskola i Säffle.

Samtidigt hoppas Stora Enso att satsningen kan bidra till att bredda bilden av vad skogsarbete innebär.

– Beroende på vad man har för kunskaper finns det olika missuppfattningar om skogen. I verklig­ heten är skogsbruk komplext och för att möta framtidens behov krävs många olika kompetenser – tekniska, praktiska och innovativa, säger Erica Norén Hallin.

16 Skogsnära 1 | 26

Att involvera barn och unga är en medveten del i Stora Ensos arbete med innovation, hållbarhet och framtidsfrågor.

– Barn och unga är framtidens arbetskraft och samhällsbyggare. När vi tar vara på deras idéer får vi nya infallsvinklar som kan utmana våra invanda arbetssätt och bidra till långsiktigt hållbara lös­ ningar. De har ofta ett starkt engagemang för miljö­ frågor och deras perspektiv är viktiga för att vi ska vara relevanta även i framtiden, säger Erica Norén Hallin.

Bidragen från eleverna har också väckt stort engagemang internt. En jury bestående av både maskinförare och tjänstemän har gått igenom elevernas förslag.

– Det är många som är nyfikna och stolta över det här arbetet. Att lyssna på unga är inte bara värdefullt, det är nödvändigt för att vi ska fortsätta utvecklas. ◊

Elever från Långeruds friskola i Säffle kommun vår några av dem som var med i Grundskole­ utmaningen. Så här tyckte de om projektet.

Grundskoleutmaningen

• Grundskoleutmaningen är en nationell sats­ ning från Ung Företagsamhet där elever får ta fram lösningar på behov i sin närmiljö.

• I Värmland är Stora Enso värd för utma­ ningen för mellanstadieelever, med fokus på framtidens arbetsplats i skogen.

• De topp tre bästa bidragen i utmaningen tävlar i en regionsfinal i slutet av mars.

so

Tre områden i fokus

Barnens perspektiv viktiga för framtiden

En

S

tora Enso är värd för Grundskoleutma­ ningen i Värmland och har bjudit in elever från hela länet att bidra med idéer om hur morgondagens skogsarbete kan utvecklas.

– Vi vill engagera barn och unga för att visa på vilken fantastisk arbetsplats skogen är och dessutom behöver vi barnens hjälp! Hela skogsbranschen är i behov av arbetskraft, och vilka är bättre lämpade att utveckla framtidens arbetsplats i skogen än just de, säger Erica Norén Hallin, chef för kompetens­ försörjning på Stora Enso Skog.

F ot o

St

or

a

Erica Norén Hallin, chef för kompetens­ försörjning på Stora Enso Skog.

Vi hade faktiskt ingen aning om att skogsarbetare hade en koja som man kan ta rasterna i”, säger Ebba och Eira.

Så tycker eleverna om projektet För att komma på vår idé brainstormade vi på ett papper. Vi pratade om alla idéer vi hade och till slut blev det vår modell. Under tiden vi arbetade kom vi på fler idéer hela tiden”, berättar Mischeal, Mia och Alma om processen.

”Det roligaste med uppdraget var att vara kreativ”, säger Molly. ”Och att få pyssla”, fyller Alice i.

Jag kanske skulle vilja jobba i skogen i framtiden.

Det verkar roligt”, säger Elvira.

”Nja, jag är inte så sugen. Jag kanske ska bli arkeolog istället”, säger Linus.

1 | 26 Skogsnära 17

Just nu

i din skog

April, maj och juni

Text Annsofie Öhman Foto Stora Enso

vintern Inventering eftera din a bestånd

Dags att plantera!

När tjälen släpper nä rmar sig starten av planteringssäsonge n. Men du kan med fördel avvakta en lite n tid efter tjällossning så att marktempera turen hinner stiga nå got.

Ska du plantera själv, se till att du får hem de plantor du bokat till planteringstillfället.

Var noga med att för vara plantorna svalt och mörkt innan pla ntering – aldrig dire kt i solljus.

Låt täckrotsplantor tina långsamt och kon t­ rollera att tillräcklig fuk t finns i tor vklum pen innan plantering. Om man kramar tor vklum ­ pen lätt ska vatten sip pra ut.

Foto Lasse Arv ids

on

troller Gå ut i skogen och kon f­ terns stormar och kra efter höstens och vin llen, dfä vin ella ntu eve tiga snöfall. Leta efter grepp av granbark­ snöbrott eller nya an esköpare om du virk din ta tak Kon borre. lp. behöver hjä

gar Kolla nya plantea,rin men även

r nysatt Det är bra att se öve n­ att se om några pla äldre planteringar, för der Un n. ter vin er und ts da tor har dött eller ska tion eta veg de reran tidig vår, innan konkur . Är n lättare en överblick kommit upp, får ma lpplan­ hjä a höv be du kan det stora luckor nterar, desto större tera. Ju tidigare du pla mtida bestånd. fra nt chans att få ett jäm

bi kogen s i r ågsjob d, e k motors hörselsk yd r Sä fö d sta gor o ch

än tt ru visir skar, k Är du rä Hjälm med tshand h första e ? n rb e a g sko n oc ort, läder, iltelefo rsågsk yddsk sågsk lhätta, mob ha ett moto via å g tå s s in me d ö r o ck tbildn ar d.Du b m en u När du jobb förban an få geno . r n a e v ls k m re o u som d lvis Skogssty inte att tala rar plane e m u p d lö m r g e , ä n n ex e h g c o o k is dig ensam er befinna m du kom hemma. att vara

18 Skogsnära 4 | 25

Vill du lära di g mer om m arkberedni och planteri ng ng ? Kolla in Stora Ensos webinar:

Rensa skogsdiken

Rensa gamla diken som slammat eller vuxit igen, så att vattnet kan rinna fritt. Välskötta diken ger bättre markförhållanden och bidrar till en friskare skog som växer bättre.

Röjning

En av de bäst a tiderna för röjning är när snön är borta och innan löv­ sprickninge n och grönsk an börjar ta över. Tänker du röja själv ? Sats att röja mindr e områden sjä a på bort större om lv och lej råden. Röjnin gskost­ naden ökar snabbt när sk ogen blir högre och tä tare. Det är dä rför viktigt att röjninge n sätts in i rä tt tid.

Skogsbruksplanen förenklar planeringen Skogsbruksplanen är det bästa verktyget för att få koll på din skog och planera skötsel och ekonomi.

– Den ger dig en riktning att följa och en bra överblick, säger Elinor Brehmer på Stora Enso.

D

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

at

En skogsbruksplan består av en karta över fastigheten och en beskrivning av skogen. Här finns till exempel information om hur mycket skog som finns, åldersklas­ ser, trädslag och virkesförråd.

– Du får en nulägesbeskrivning av skogen och förslag på skötselåtgärder för de kommande åren. Du ser i vilken ordning åtgärderna ska göras, så att rätt åtgärder görs i rätt tid.

I planerna jobbar man också med målklassning, där varje avdelning i skogen klassas efter hur den lever upp till målen miljö och produktion. I målklassningen pekar man ut var skogsägaren satsar på produktion i första hand och var man prioriterar andra värden – Du får också en bra bild över skogens värde. Vilket ger goda förutsättningar att planera din skogsekonomi.

I förlängningen kan du se hur mycket pengar du kan tjäna på skogen med hjälp av skogsbruksplanen, säger Elinor.

Allt fler använder skogsbruksplanen digitalt för att kunna navigera enkelt i terrängen när de är ute i skogen. Du kan se fastig­ hetsgränser, mäta avstånd, se flygfoton, använda GPS-spårning och sätta ut kartnålar för platser du lätt vill hitta tillbaka till.

Skogsbruksplanen uppdate­ ras årligen. ◊

iv

Nuläge och framtid

Målklassning och ekonomi

Pr

et är svårt att klara sig utan en skogsbruksplan.

– Med hjälp av planen ser du vad du har i din skog, något du behöver veta för att planera vilka åtgärder du ska göra i den.

Den enda som möjligen inte behöver en skogsbruksplan är en skogsägare som äger lite skog och har koll på vartenda träd, men det tillhör inte vanligheterna, säger Elinor Brehmer.

Och hur väl du än känner din skog och vet hur den ska skötas, så brukar skogsbruksplanen ändå få saker att hända.

Fo

to

Så beställer du

en skogsbruksplan hos Stora Enso 1. Kontakta din virkesköpare.

2. Vi gör en inventering av din skog.

3. Du får en uppdaterad skogsbruksplan – digital eller utskriven.

4. Vi går igenom förslagen tillsammans.

5. Du får hjälp att planera nästa åtgärd.

6. Allt dokumenteras i Min Skog.

Kostnaden för en skogsbruksplan beror på skogens storlek och läge.

1 | 26 Skogsnära

19

Skogen och vattnet

Skogsmarken fungerar som naturens vattenfilter. Den minskar risken för översvämningar och skyddar marken. I det här numret tittar vi på hur du som skogsägare kan planera skogliga åtgärder och samtidigt skydda skogens vatten. Vi fördjupar oss i allt från hur du kan skapa fria vattenvägar och hur du sköter skogen närmast vattnet till hur du planerar skogsarbetet när marken är fuktig.

Text Sanna Casson och Annsofie Öhman Foto Stora Enso

20 Skogsnära 4 | 25

S

Skog formar vatten – vatten formar skog

kog och vatten är starkt sammankopplat i ekosystemet. Skogen formar vattnet och vattnet formar skogen. Väl fungerande vatten är en förutsättning både för biologisk mångfald och skogens tillväxt.

– För skogsägaren är det bra att det finns tillräck­ ligt med vatten för att träden ska må bra och växa sig starka. Vatten skyddar mot torka och i nästa steg insektsangrepp. Men det ska vara lagom med vatten i skogen, säger Niklas Fogdestam som är skogsbruks­ utvecklare på Stora Ensos dotterbolag Sydved.

Skogen dämpar flöden

Men hur hänger då skog och vatten ihop? Kortfattat kan man säga att skogen både renar vatten och skyddar mot såväl översvämningar som torka. En balanserad nivå av vatten i skogen gynnar också den biologiska mångfalden.

– Skogen dämpar flöden och minskar risken för över­ svämningar. Träd och annan vegetation tar upp vatten, vilket i sin tur minskar risken för erosion, översvämningar och brist på vatten, förklarar Niklas.

Rötterna, från träd och annan vegetation, stabiliserar marken genom att bilda ett tätt nätverk som håller jord­ partiklar på plats och minskar risken för erosion.

Förnan, det organiska jordlagret, fungerar som en svamp som lagrar och bromsar vatten vid nederbörd.

Samtidigt binder och filtrerar förnan näringsämnen och föroreningar innan de når vattendrag och sjöar. Sko­ gens rötter bidrar också till renare grund- och ytvatten.

Rätt träd på rätt plats

Tillgång på vatten avgör vilka trädarter som kan trivas på en plats. Det påverkar tillväxt och i nästa steg också trädens motståndskraft mot skogsskadeinsekter. Vat­ tendrag, våtmarker och fuktiga marker skapar livsmil­ jöer för insekter, mossor och lavar.

– När du funderar på vilka trädslag du vill ha på en särskild plats i skogen så är det viktigt att ståndorts­ anpassa, det vill säga välja rätt trädslag för rätt mark, säger Niklas.

Han ger några exempel: Al trivs där det är allra blö­ tast, björk vill ha fuktig mark och tall gillar att växa där det är torrt. Granen trivs bäst på frisk till fuktig mark.

Barrträd skapar skuggiga miljöer under en större del av året, vilket gör att det inte blir så varmt och vatten inte avdunstar i så hög grad. I dungar med björk blir det inte lika skuggigt, där hittar man ofta mer växtlighet på marken.

En balanserad nivå av vatten

• Skyddar mot översvämningar, ras och torka.

• Renar vatten genom att filtrera näringsämnen och föroreningar innan de når vattendrag och sjöar.

• Gynnar biologisk mångfald, vattennära miljöer och fiskbestånd.

• Stärker landskapets motståndskraft mot klimatförändringar.

1 | 26 Skogsnära

21

d ve

I mötet mellan skog och vatten är det inte bara skogen som ska värnas utan i lika hög grad vattnet. Ett jämnt och fuktigt klimat i kantzonen mot vattnet är viktigt för många landväxter och smådjur. Lika viktig är beskugg­ ningen och en löpande tillförsel av död ved till vatten­ levande organismer.

Marken och vattnet påverkas också kemiskt av åtgärderna i skogen. Alla former av spill och skador i och intill vatten ska förebyggas.

Vattendrag och omgivande skog, kantzonerna, ska ses som en enhet. Behovet av hänsyn varierar från breda orörda kantzoner till plockhuggna bryn eller skapande av nya kantzoner beroende på vilka förutsättningar som råder. ◊

Niklas Fogdestam, Sydved.

Lämna kantzoner av träd och buskar längs vattendrag och sjöar.

Breda, varierade kantzoner skapar viktiga livsmiljöer för växter och djur. Det ger skugga och näring till arter som lever i och nära vatten­ miljöerna. Kantzoner har en otroligt viktig roll för många växter och djur, både på land och i vattnet.

Så här är du aktsam om vattnet i skogen

Undvik markberedning nära vatten så att jord inte spolas ut vid regn.

Undvik markskador. Genom olika metoder, som Stora Ensos Rätt metod, kan man planera körstråken och på så sätt minimera risken för allvarliga körskador.

Lämna alltid skyddszoner längs vattendrag och undvik körning i fuktiga partier. Här jobbar man även med broar och överfarter för att inte köra genom vattendrag. Genom mark­ fuktighetskartor ser man också om det finns underjordiskt vatten som man måste ta hänsyn till.

Variera trädslagen. En skog med flera trädslag och åldrar har ofta bättre förmåga att hantera vattenflöden och motverka erosion.

Undvik onödig dikning. Enligt certifieringens krav får inte nydik­ ning ske och man ska inte heller dikesrensa där det inte gör någon nytta. Helst ska man anpassa skogsbruket så att behovet av diken minskar. Till exempel genom att låta fukttåliga trädslag växa där det är blött.

22 Skogsnära 1 | 26

Sy

d

Kantzonen viktig

Fo

to

Ett jämnt och fuktigt klimat i kantzonen mot vattnet är viktigt för många landväxter och smådjur.

1 | 26 Skogsnära

23

De bästa förutsättningarna för att avverka när marken är torr, men med ett förändrat klimat kan du ibland behöva göra annorlunda.

24

Skogsnära 1 | 26

Kan du avverka när det är fuktigt i marken?

Regniga somrar och milda vintrar blir allt vanligare för många skogs­ ägare. Kan du avverka när det är fuktigt eller ska man låta bli? Svaret är inte svartvitt. Förhållanden med dålig bärighet ställer högre krav på planering. Markfuktighetskartor kan hjälpa dig en bit på vägen.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

N

är tjälen ligger i marken brukar den ge bra bärighet, något som minskar risken för körskador. Men med mildare vintrar blir marken fuktigare, vilket både kan leda till skador i marken och dålig framkomlighet vid en avverkning.

– De bästa förutsättningarna för att avverka är när marken är torr, men med ett förändrat klimat kan du ibland behöva göra annor­ lunda. Men du ska aldrig avverka om det finns risk för allvarliga kör­ skador, säger Jonas Svensson, hållbarhetsspecialist på Stora Enso.

Avverkning kan fungera när marken är fuktig om du kan undvika de fuktigaste partierna och planera basvägarna på ett bra sätt. Du bör risa basvägarna med grenar och toppar för att maskinerna inte ska köra direkt på den fuktiga marken.

– Du kan också behöva använda dig av kavling. Då lägger du virke tvärs över körvägen som fungerar som en bärande matta för att skydda marken, säger Jonas Svensson.

I stället för att alltid köra på samma väg kan du välja torrare stråk eller flytta basvägen för att minska slitaget på marken (läs mer om hur Stora Enso arbetar med detta enligt Rätt Metod på sidan 32).

Band på skogsmaskinerna kan också minska risken för skador.

– En sak som är bra att veta är att om du tar hjälp av oss på Stora Enso så skonar vi alltid marken med hjälp av Rätt Metod och vi använder oss också av försiktighetsåtgärder som kavling för att minska markpåverkan.

Pr

iv

at

Markfuktighetskartor förenklar planeringen

Fo

to

:

Jonas Svensson, hållbarhetsspecialist på Stora Enso.

Ett viktigt verktyg som kan förenkla planeringen är markfuktighets­ kartor.

Det är digitala kartor som visar markens fuktighet och avstånd till grundvatten, baserade på laserskanning och hydrologiska model­ ler. Kartorna finns tillgängliga på Skogsstyrelsens hemsida och visar olika fuktighetsnivåer.

1 | 26 Skogsnära

25

Fuktig mark kan skyddas med hjälp av kavling och stockmattor.

Markfuktighetskartor

• Markfuktighetskartor finns bland annat tillgängliga via Skogsstyrelsen och SLU, samt appar och GIS-tjänster för skogsbruk.

• Många kartor är öppna och gratis att använda.

Kombinera gärna med att gå ut i skogen och titta, allt syns inte på kartan.

• Kartorna kan användas för att identifiera käns­ liga partier, planera basvägar och stickvägar, avgöra när och var avverkning är lämplig och anpassa åtgärder med hänsyn till miljön.

26 Skogsnära 1 | 26

Kartorna gör skillnad

Skogforsks utvärderingar visar att markfuktighetskar­ torna bidrar till färre körskador genom bättre plane­ ring. Mellan 60 och 70 procent av alla körskador i de svenska skogarna sker i fuktiga områden. Genom att dra basvägar runt de fuktiga vägarna, använda lättare skördare i vissa områden eller att backa in skotaren på känsliga marker kan skadorna minskas. I en studie från 2013 hittades 0,77 allvarliga körskador per hektar. I en uppföljning 2015, när markfuktighetskartorna hade börjat användas i större utsträckning, hade skadorna minskats till 0,15 skador per hektar. ◊

Illustration William Lidberg

– Med hjälp av kartorna kan du undvika att passera blöta överfarter och i stället välja alternativa vägar.

Vattenflöden kan vara dolda och trädbevuxna, så de här kartorna kan visa sådant som du inte ser med ögat, säger Jonas Svensson.

SLU har även tagit fram markfuktighetskartor med hjälp av AI. Den kombinerar information från flera olika kartor med fältdata från SLU:s riksskogstaxering, där topografi, klimat och jordarter används för att bedöma markfuktigheten. Det finns två olika varianter av kartan, en som visar fuktighet i en skala från 0 till 100, och en som visar markfuktighet i tre klasser (blöt-fuktig, fuk­ tig-frisk och frisk-torr). Även denna karta går att ladda ned via Skogsstyrelsen.

Skapa fria

vandringsvägar för att gynna fisken Fisk och andra vattenlevande arter behöver fria vandringsvägar för att hitta föda och föröka sig. Hinder i vattendrag och dåligt lagda vägtrummor kan stoppa populationsutveckling och skada viktiga livsmiljöer. Att skapa fria vandringsvägar är en viktig åtgärd för att gynna friska vattenmiljöer i skogen.

Text Sanna Casson Foto Adobe Stock

E

n vägtrumma i form av ett rör ligger ofta under skogsbilvägar för att leda bort vatten från diken och bäckar. Problemet med många äldre vägtrummor är att de är för små eller ligger för högt eller att de är uttjänta och inte längre fyller sin funktion.

– Om lutningen är för stark klarar inte vissa arter att ta sig förbi, säger Jonas Svensson, hållbarhetsspecialist på Stora Enso.

En lösning kan vara att byta ut vägtrumman. Ta gärna hjälp av länsstyrelsen för att få rätt placering och lutning på trumman. Du kan också behöva göra en anmälan om vattenverksamhet eller söka tillstånd, kolla med din länsstyrelse vad som gäller.

Valvbåge skapar naturlig botten

En valvbåge är ett broliknande alternativ till vägtrumma.

Den har formen av en båge och placeras över bäcken istället för att leda vattnet genom ett rör.

– En fördel med en valvbåge är att vattendraget får behålla sin naturliga botten och fisk kan vandra helt utan hinder under valvbågen, säger Jonas Svensson.

En annan fördel är att det blir mindre risk för igensätt­ ning och att en valvbåge kräver mindre underhåll än en bro.

Stora Enso Skog har bytt ut gamla vägtrummor och byggt valvbågar på flera platser, bland annat i Berg­ slagen. Syftet har varit att skapa en mer naturlig botten och gynna vattenlevande organismer som exempelvis öring och flodpärlmussla.

En valvbåge kan vara lämplig att placera både i stora och små vattendrag. Det som avgör är hur bäcken ser ut, platsens förutsättningar och vilka arter som lever där.

– Men det kan vara dyrt att bygga en valvbåge, särskilt för en mindre skogsägare. Om vattendraget är viktigt ur ett ekologiskt perspektiv kan det gå att få eko­ nomiska bidrag från länsstyrelsen och Skogsstyrelsen via så kallade Nokås-bidrag, berättar Jonas Svensson.

1 | 26 Skogsnära 27

Foto Evelina Hultgren Foto Stora Enso

Lövträd som fäller löv nära vattnet ger föda till vissa arter.

Ekosystemet vill ha variation

Som skogsägare finns det även enklare åtgärder som kan göras för att gynna vatten i skogen. Många vatten­ drag rensades från stenblock och död ved när man flottade timmer.

– Det är en motsats till vad fisken vill ha. Ett funge­ rande ekosystem vill ha variation, genom att lägga till­ baka stenar och trädstockar i vattnet åter­skapas vissa viktiga funktioner, säger Jonas Svensson.

Du kan också öka antalet lövträd i kantzonen.

Beskuggningen gör att vattentemperaturen blir jäm­ nare. Dessutom faller löven ner i vattnet, som fungerar som föda för vissa arter.

Ett annat tips är att samarbeta med andra som vill gynna vattenmiljöerna.

– Kontakta den lokala fiskevårdsföreningen om det finns i området. Du kan också gå ihop med grannarna.

Har ni en vägsamfällighet kan ni bekosta en ny väg­ trumma tillsammans, säger Jonas Svensson.

Ytterligare ett tips är att ta hjälp från människor som är kunniga inom vattenvård. ◊

Så jobbar Stora Enso för att skapa fria vandringsvägar •

Stora Enso har bytt ut gamla vägtrummor och installerat valvbågar i flera vattendrag på den egna marken.

•

Stora Enso samarbetar även med bland annat Länsstyrelsen i Gävleborg för att skapa fria vand­ ringsvägar i Kölsjöån i Hälsingland. Här rivs gamla dammar, som inte längre fyller någon funktion. Det främjar fria vandringsvägar för fiskar och andra arter.

28 Skogsnära 1 | 26

En valvbåge är ett broliknande alternativ till vägtrumma.

Den har formen av en båge och placeras över vatten­ draget istället för att leda vattnet genom ett rör.

6 tips

för att skapa fria vandringsvägar 1. Se över vägtrummor

Äldre vägtrummor är ofta för smala, ligger för högt eller har för brant lutning. Det kan göra dem omöjliga att passera för fisk. Vid behov – byt ut trumman. Tänk också på att ta hänsyn till ökade flöden i ett förändrat klimat.

2. Välj valvbåge där det är möjligt

En valvbåge fungerar som en bro över vattendraget och låter bäcken behålla sin naturliga botten, eftersom valvbågen anläggs utanför vattendragets bredd.

3. Återskapa variation i vattnet

Lägg tillbaka block, stenar och trädstockar för att återskapa ekologiska funktioner. Här kan du prata med länsstyrelsen eller fiske­ vårdskunniga så att det görs på rätt sätt.

4. Spara träd och stärk kantzonen

Låt lämpliga träd stå kvar nära vattnet och öka andelen lövträd.

5. Samarbeta lokalt

Gå ihop med grannar, vägsamfälligheter eller den lokala fiskevårdsföreningen för att se över vägtrummor och andra hinder. Till­ sammans blir åtgärderna både effektivare och billigare.

6. Ta hjälp

Tveka inte att ta hjälp av kunniga inom vattenvård.

1 | 26 Skogsnära

29

Så funkar det att återväta dikade torvmarker

Att återväta dikade torvmarker är ett effektivt sätt för att minska koldioxid­ utsläppen och gynna biologisk mångfald. Samtidigt kan det innebära sämre tillväxt. Men du kan söka ekonomisk ersättning och det kan gå att fortsätta bruka området med alternativa metoder.

Text Sanna Casson Foto Jonas Svensson

U

nder 1900-talet dikades stora arealer våtoch torvmark i Sverige för att öka jordbruks­ marken eller skapa produktiv skogsmark.

Idag vet vi att nedbrytningen som sker vid dikningen påverkar klimatet negativt.

– När torvmark dikas syresätts torven och börjar brytas ned. Nedbrytningen leder till att koldioxid släpps ut i atmosfären, berättar Jonas Svensson, hållbarhets­ specialist på Stora Enso.

Genom att höja vattennivån minskar nedbrytningen av torv och marken binder mer kol. Då skapas också bättre förutsättningar för biologisk mångfald. I den fuk­ tiga miljön trivs exempelvis fåglar, groddjur och insekter.

Själva idén med återvätning är enkel. Genom att plugga igen diken höjs grundvattennivån så att torven blir vattenmättad och syrefattig. Nedbrytningen brom­ sas och på så sätt minskar utsläppen av koldioxid. Det handlar inte om att skapa sjöar eller stora vattenspeg­ lar, utan om att blöta torven tillräckligt för att stoppa nedbrytningen.

Vad finns det för fördelar med återvätning utifrån skogsägarens perspektiv?

– För skogsägaren finns det flera för­ delar. Förutom att bidra till minskade koldioxidutsläpp och gynna biologisk mångfald fungerar våtmarker som naturens reningsverk. De jämnar ut vattenflöden, buffrar kraftiga regn och håller kvar vatten under torra perioder, berättar Jonas Svensson.

Och nackdelarna?

– När vattennivån höjs försämras tillväx­ ten, bärigheten blir sämre och möjlighe­ terna till traditionellt skogsbruk minskar.

Huvudsyftet med återvätning är inte 30 Skogsnära 1 | 26

ökad produktion, utan klimatnytta. Men det är bra att veta att det går att få ersättning för minskat markvärde och för att man bidrar till klimatet. Skogsstyrelsen höjer ersättningsnivåerna rejält för detta i år.

Det finns omkring 800 000 hektar dikad torvmark med produktiv skog i Sverige. Ju bördigare marken är desto större klimateffekt ger det att återväta marken.

– Rent geografiskt är klimatnyttan störst med återvätning i södra Sverige, där marken är bördigare, berättar Jonas Svensson.

Hur vet man då som skogsägare om man har torv på sin mark?

– Skogsstyrelsen och SGU (Sveriges geologiska under­ sökning) har kartor som markerar ut torvlagren. Genom att kombinera kartskikt över diken och terrängskugg­ ningskartor kan du utläsa var det finns diken och på så sätt få en vägledning om du har utdikad torvmark på din mark. Men alla diken syns inte och kan vara igenväxta, så det brukar vara bra att åka ut och titta i skogen också.

Återvätning av torvmark

• Det finns omkring 800 000 hektar dikad produktiv skogsmark i Sverige.

• Det räknas som torvmark när man har ett torvtäcke som är minst 30 centimeter tjockt.

• Ju bördigare marken är desto större klimatnytta ger återvätningen. Bördig mark med örter och gräs är lämpliga, medan mager mark ger en lägre klimatnytta.

• Skogsstyrelsen har ett regeringsuppdrag att återväta torvmarker av klimatskäl.

För dig som privat skogsägare innebär det att du kan få ersättning både för planering och genomförande. Du kan också få ersättning för minskat markvärde och ökad klimatnytta. Störst ersättning får markägare som har bördig mark.

• Ersättningsnivåerna höjs i år, 2026.

Vill du veta mer?

Gå in på skogsstyrelsen.se/atervatningsavtal

Grävmaskin skapar plugg med hjälp av torv som redan finns på platsen.

Om du är intresserad av att återväta en torvmark anmäler du det till Skogsstyrelsen som gör analyser och en hydrologisk bedömning för att se om skogen är lämplig. Därefter skriver ni ett återvätningsavtal där det står hur åtgärden ska genomföras och vilken ersättning du som markägare får.

– Om beståndet är avverkningsmoget kan du välja att först avverka och sedan återväta, eftersom en ny skog kommer att växa långsammare. Dessutom kan marken då bli enklare att arbeta med, eftersom bas­ stråken då kan nyttjas både vid avverkning och dikes­ pluggning, säger Jonas Svensson.

Diket pluggas igen för att stoppa vattnet från att rinna bort. Den gör att grundvattennivån höjs till dess att vattnet hittar en ny väg runt pluggen. Pluggarna fun­ gerar som en barriär i diket och gör marken våtare. Ofta används torv från området för att skapa pluggarna.

Så här kan en färdig plugg se ut på avstånd. Det ursprungliga vegetations­ skiktet med ris och mossa har lagts tillbaka på pluggen skapad av torv. Den kommer sätta sig och sjunka ihop med tiden, men redan nu smälter den in i naturen.

Efter en återvätning kan du avsätta området för fri utveckling eller testa ett hyggesfritt skogsbruk av exempelvis björk eller tall.

Stora Enso arbetar även med att återväta delar av sin egen torvmark.

– Det är en del av vårt biodiversitetsprogram. Vi inventerar var torvmark som kan vara lämplig för återvätning finns. I ett samarbete med Skogsstyrelsen, så har vi börjat återväta vissa delar, berättar Jonas Svensson.

Debatten om återvätning är laddad. Miljöorganisa­ tioner, myndigheter och skogsägare har olika perspek­ tiv och åtgärden passar inte överallt.

– Men på rätt mark, på rätt plats, kan återvätning vara ett sätt att bidra till klimatnytta samtidigt som du får ersättning för mark som kanske ändå inte ger hög produktion, säger Jonas Svensson. ◊ 1 | 26 Skogsnära

31

Rätt metod skyddar vattendrag

Rätt metod

• Rätt metod är en skonsam avverkningsmetod som handlar om att maski­ nerna ska köra där marken har bäst bärighet. När vägen huggs upp läggs avverkade grenar och toppar på marken för att skapa ett mjukare underlag.

• Minskad markpåverkan leder till minskad risk för påverkan på omgivande vattendrag och bidrar till bra livsmiljöer för vattenlevande växter och djur.

• Rätt Metod innebär också mindre vibrationer och ger en bättre arbetsmiljö för maskinföraren.

32 Skogsnära 1 | 26

Stora Enso använder Rätt Metod vid avverkningar för att minska körskador.

Genom att minska markskador vid avverkning skyddas också vattendrag. När marken skonas ger den skogliga åtgärden en mindre påverkan på vatten i området. Stora Enso använder Rätt Metod i samband med alla avverkningar för att minska körskadorna.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

D

et traditionella sättet att avverka är att skördaren kör längs kanterna först och sedan arbetar sig över hela området. Men för skotaren som ska hämta virket är detta inte optimalt, eftersom den måste passera områden med sämre bärighet.

Sedan några år tillbaka använder Stora Enso i stället sig av Rätt Metod. Det innebär att skördaren skapar de viktigaste körvägarna först, där marken är som mest stabil och så nära avlägget som möjligt. När vägarna huggs upp läggs grenar och toppar på marken, vilket stärker vägen så att skotaren kan köra där många gånger med full last.

Förut valdes ofta den plattaste vägen som huvud­ basstråk, men den kan ofta vara blöt eftersom den i regel ligger längst ned i terrängen, medan det kan vara torrare uppe på höjder.

Så fungerar metoden

Inför en avverkning detaljplaneras området noga. En planerare tittar på kartor med information om exem­ pelvis markvatten, höjdkurvor, kultur- och naturvårds­ områden. Planeraren åker sedan ut och planerar avverkning i fält. Känsliga områden markeras ut med snitselband och planeraren lämnar sedan ett förslag till avverkningslaget på var det kan vara lämpligt att dra huvudbasstråken.

Idag finns det även mycket information för planerare och maskinlag att få digitalt, både laserskannad data och information som tagits fram med hjälp av AI.

Minskade vibrationer

När planeraren är klar med sitt underlag är det dags för skördaren att hugga upp huvudbasstråk. Toppar och grenar läggs direkt i vägen för att förstärka marken där maskiner kommer att köra flera gånger.

Ett bra underlag för maskinförarna innebär att det blir mindre körskador, vilket i sin tur gör mindre påverkan på miljön. Sedan går det åt mindre bränsle, både för att friktionen minskar när man inte kör fast i det mjuka och för att vägen är jämnare så att inte hjulen går upp och ner hela tiden. Det blir även en bättre arbetsmiljö för förarna när underlaget är jämnare att köra på och vibrationerna minskar.

För att minska belastningen i områden med låg bärighet kan man även använda sig av spökstråk och backstråk. Spökstråk görs i kant av ett blött område.

Genom att skördaren lägger upp virket åt det håll mar­ ken har bättre bärighet så kan skotaren sedan hämta virket utan att köra på de blötare, mjukare områdena.

Skotaren kan även backa in i områden med låg bärighet (backstråk) utan last, börja lastningen av virke där det är som sämst bärighet för att ha så låg vikt som möjligt.

Tanken är att när skotaren lastar och blir tyngre, så når den bärigare mark. Detta är skonsammare för marken. ◊

1 | 26 Skogsnära 33

Kan man dricka vatten i naturen?

Kan man dricka vatten direkt från en fjällbäck eller naturlig källa i skogen?

Ja – det beror på. Här får du tips på hur man kan bedöma vatten, men grundregeln är att alltid rena vattnet om du är det minsta tveksam.

Text Annsofie Öhman Foto Adobe Stock

I •

•

Sverige finns det förhållandevis goda chanser att hitta drickbart vatten i naturen. Men även om vatt­ net ser rent och klart ut är det ingen garanti för att det inte finns föroreningar, mikroorganismer eller annat som kan gör att man blir sjuk av vattnet.

En start är att göra en första bedömning av vattnet: Högt belägna sjöar, skogstjärnar och bäckar med begränsad växtlighet kring vattnet innehåller oftast rent dricksvatten. Här finns ofta inte tillförsel av skad­ liga ämnen.

Små tjärnar i myrmarker har oftast drickbart vatten, även om det är gulfärgat och har smak och lukt av humusämnen.

34 Skogsnära 1 | 26

•

•

•

•

Om vattnet är rinnande och inte har någon speciell lukt eller smak, är det troligen rent. Kallvattenkällor innehåller också rent vatten.

Sjöfåglar håller ofta till vid grunda sjöar med kraftig växtlighet, så där finns ofta stora mängder exkre­ menter. Även i fjällbäckar kan avföring från till exem­ pel ren förorena vattnet.

Stillastående vatten gynnar tillväxt av bakterier.

Vattenpölar i skogen kan dessutom innehålla förore­ ningar från skogsgödning och olja från maskiner.

Brunnar som saknar lock kan innehålla både döda djur, spillning och förorenat ytvatten.

Tveksam – rena vattnet!

Om du är det minsta tveksam bör du därför alltid rena vattnet innan du dricker det. En första grundregel är att vattnet ska vara klart. Grumligt vatten kan innehålla bakterier och virus. Sila vattnet genom ett finmas­ kigt filter. Sen kan man rena med tabletter. Har du inte tabletter är det enklast ett rena genom kokning.

•

Genom att koka vatten tar du död på bakterier, amöbor och tarmparasiter. Koka upp vattnet, det ska bubbla kraftigt i några minuter.

•

•

Du kan rena vattnet med speciella tabletter. Klor­ tabletter som säljs på apotek tar bort bakterier och virus och har god effekt på amöbor. Det finns också andra varianter, som tabletter med silverjoner eller klordioxid.

Om du varken kan koka vatten eller har tabletter kan du använda filter. Idag finns många handburna vattenreningsfilter på marknaden. De flesta har keramiska filter med små porer som dödar virus och bakterier.

Källa | Uteliv och överlevnad med Lars Fält.

”Uteliv och överlevnad”

Få mängder av praktiska tips om överlevnad i Lars Fälts bok ”Uteliv och överlevnad”. Du hittar den på vildmarksbiblioteket.se Lars Fält var en svensk militär och överlevnadsexpert och startade Försvarets överlevnads­ skola i Sverige. Han gick bort i oktober 2025.

1 | 26 Skogsnära 35

Skapa bra

fiskevatten i skogen Text Sanna Casson Foto Jonas Cramby

G illar du att fiska? I skogen rinner mängder av vatten som kan bli utmärkta fiskevatten, med rätt förutsättningar. Här är några tips på vad du som skogsägare kan göra för att gynna fisken.

Sverige är ett vattenrikt land med tusentals sjöar och ett enormt nät av bäckar, åar och älvar. En stor del av dessa vatten ligger i skogslandskapet, vilket gör skogsägare till viktiga förvaltare av fiskarnas livsmiljöer.

Många fiskar är beroende av fria vandringsvägar för att kunna föröka sig. När det är dags för lek söker de sig ofta till grunda, skyddade områden. Gädda och abborre vill ha vegetationsrika miljöer där rommen kan fästa och ynglen hitta skydd och föda. Laxen vandrar långa sträckor i älvar och återvänder gärna till exakt den plats där den själv föddes för att leka.

Som skogsägare kan du göra stor skillnad för fisken.

Vattentrummor som ligger för högt eller är för trånga

36 Skogsnära 1 | 26

kan stoppa vandringen helt. Genom att anpassa dem så att vatten och bottenmaterial kan röra sig natur­ ligt, eller genom att använda öppna broar, skapas fria passager.

I vattendragen är variation en styrka. Sten, grus och död ved ger skydd, bromsar vattnet och skapar vilo­ platser för fisk.

Att låta fallna träd ligga kvar eller lägga ut stockar och stenblock kan förbättra miljön snabbt och effektivt.

Kantzonerna längs vattnet är lika viktiga. Träd och buskar ger skugga, sänker vattentemperaturen, bidrar med föda och skapar gömställen.

Länsstyrelsen kan ge råd om vattenvård och fiskvandring, och samarbete med grannar gör insat­ serna ännu mer effektiva. ◊

Kocken Mikael Einarsson och fiskaren Hubbe Lemon gör en fiskeresa genom Sverige i boken Kocken och Fiskaren.

Se recept från boken på nästa sida.

Ett härligt fiskrecept ur boken Kocken & Fiskaren

1 | 26 Skogsnära 37

Text Mikael Einarsson och Hubbe Lemon Foto Jonas Cramby

Pocherad röding med broccoli och mandlar

38 Skogsnära 1 | 26

Prepp

cirka 20 minuter

Tillagning

cirka 15 minuter

Räcker till 4 portioner

Ingredienser 600–800 g rödingfilé Pochering 3 dl vatten 50 g smör 1 msk pressad limesaft 1 tsk salt Jalapeñovinägrett 1/2 dl finhackad jalapeño 2 msk pressad limesaft 1 msk lönnsirap 1/2 tsk salt 1 dl rapsolja 2 msk olivolja Tillbehör 2 broccoli, i buketter 2 salladslökar, strimlade 1 lime, finrivet skal 4 msk grovhackade marconamandlar 1 msk finhackad bladpersilja salt och nymald svartpeppar

Gör så här

Röding, öring och harr – tre härliga fiskar i svenska vatten.

Jalapeñovinägrette •

• • •

Lägg allt utom oljorna i lämplig liten bunke. Vispa ihop ingredienserna och tillsätt rapsolja och olivolja under fortsatt vispning så vinägretten binder och tjocknar något.

Koka broccolin i välsaltat vatten i stor kastrull 2–3 minuter. Lyft upp och låt rinna av i ett durkslag.

Blanda sen broccolin med salladslök, limeskal, mandlar, persilja, salt och peppar.

Ringla över cirka hälften av jalapeñovinägretten och vänd runt ordentligt.

Spara resten av vinägretten och servera bredvid.

Pochering • • • •

Skär rödingfiléerna i cirka 5 cm stora skivor och salta buksidan lätt.

Mät upp vatten, smör, limesaft och salt i halvdjup kastrull eller panna. Sätt på medelvärme och låt allt sjuda upp under konstant omrörning.

Lägg rödingen i pannan och sjud varsamt 2–3 minuter.

Lyft upp fisken och servera med broccoli och den sparade jalapeñovinägretten.

1 | 26 Skogsnära

39

Säkra besöket på avverkningsplatsen

Det är naturligt att du som skogsägare vill följa avverkningen i din egen skog.

Men faktum är att det är livsfarligt att vistas för nära en skördare i arbete.

– Håll ett avstånd på minst 90 meter, säger Mikael Eriksson, specialist på arbetsmiljö och hälsa på Stora Enso Skog.

Text Sanna Casson och Annsofie Öhman Foto Stora Enso

T

änk dig att du är nyfiken på hur det går med avverkningen i din skog. Landskapet är öppet och sikten ser ut att vara god. Här måste väl maskinföraren se dig när du närmar dig skördaren?

Ja, om du har tur. Men samtidigt har maskinföraren fullt fokus på kapning och aptering.

Det första du ska göra är att i förväg kontakta maskinföraren och tala om att du tänker besöka avverkningen.

– Vi har inte haft några allvarliga incidenter i närtid, men det händer inte sällan att maskinförare fått syn på en skogsägare farligt nära maskinen i sista sekund, något som skapar onödiga risker. Sådant går att und­ vika, säger Mikael Eriksson.

Vänta på skördarens viloläge

När du är i skogen ska du hålla ett avstånd på minst 90 meter till en skördare i arbete.

Innan du går fram till maskinföraren är det A och O 40 Skogsnära 1 | 26

att du får kontakt med honom eller henne. Mobiltele­ fonen är ett oumbärligt verktyg, speciellt när dagen närmar sig sitt slut och det börjar bli mörkt.

Handlar det om en slutavverkning där skogen är mer öppen kan du ställa dig på en hög punkt och vinka för att försöka få ögonkontakt med maskinföraren. Men det är inte förrän maskinen är i viloläge och skördaraggre­ gatet är stilla på marken som du kan gå fram.

Det är också viktigt att hålla ett avstånd till skotaren som transporterar virket på minst 20 meter.

– Här är risken att skadas av en backande maskin, kran eller stockar störst vid lastning och lossning, säger Mikael Eriksson.

Tänk också på att du ska synas ordentligt. Använd varselkläder och gärna hjälm och skyddsglasögon.

De flesta maskinförare tycker att det är roligt med intresserade och delaktiga skogsägare. En del skogs­ ägare vill bara säga hej, andra ställer frågor.

– Vi berättar gärna en liten stund om avverkningen, men säkerheten går först, avslutar Mikael Eriksson. ◊

Rutiner när du besöker en avverkning • Kontakta maskinföraren i förväg och meddela att du tänker besöka avverk­ ningen.

• När du är i skogen: Håll ett säkerhetsav­ stånd på minst 90 meter till skotaren.

• Se till att få kontakt med maskinföra­ ren, ring och tala om att du är på plats i skogen.

• Närma dig skogsmaskinen först när skördaren har stannat och du har fått kontakt med maskinföraren. Ring eller vinka.

• Se till att du syns. Ha alltid på dig varsel­ kläder, skyddsglasögon och skydds­ hjälm. Det har också våra maskinförare.

• Parkera på en lämplig plats vid sidan av vägen, om du kommer till skogen med bil. Om möjligt, placera bilen i hem- eller avreseriktningen. Tänk på framkomligheten för räddningstjänst eller annan trafik.

• Kliv aldrig upp eller gå på stockar. Det är förbjudet att klättra på virkeshögar på grund av risken för halka och ras.

• Meddela när du lämnar arbetsplatsen för att ge maskinföraren arbetsro, efter­ som arbetet kräver all uppmärksamhet.

La

ss

e

Ar

vid

son

• Om olyckan är framme: Aktuella rädd­ ningskoordinater finns alltid anslagna väl synliga på personalbodens ytter­ vägg.

Fo

to

Mikael Eriksson, specialist på arbetsmiljö och hälsa på Stora Enso.

1 | 26 Skogsnära 41

Lös krysset och vinn en sittdyna

Vi lottar ut två stycken sittdynor bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 20 april till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com. Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar.

Två vinnare i kryss #4, 2025 får varsin sittdyna: Oskar Johansson i Brastad och Ingrid Petters i Stora Skedvi.

Foto Lasse Arvidson

Vinnarna i krysset omnämns med namn och ort i nästa nummer av Skogsnära.

Sittdyna tillverkad av återvunnen merinoull.

42 Skogsnära 1 | 26

Vi gör mer än du tror.

Ditt långsiktiga skogsägande blir enklare när du har oss som partner.

Med vår breda expertis finns all hjälp du behöver, oavsett vilka åtgärder du står inför – idag och imorgon. Luta dig mot oss, vi gör mer än du tror för din skog.

Läs mer: 5 nycklar till bättre skogsbeslut The renewable materials company

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

Foto Lasse Arvidson

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun