Issuu

# 3 | 2019

Magasin för skogsägare

Från Stora Enso

17 temasidor /

Så blir du en bättre beställare

Hur hade mormor gjort? – Så minskar du plasten Smarta prylar för jakten Därför gör gallring skillnad Doft av björk förvirrar kryp Trädristningar – dåtidens Facebook

Att jobba med hundar

Foto Lasse Arvidson

ledare

Jag reste till Paris i somras. En världsstad, myllring och sagolik. Innan hade jag väl ett hum om triumfbågar, Louvren och Notre Dame, men där stannade det. Tills jag köpte en av de där utomordentliga guideböckerna. Vips hade jag i min hand, ”Tio i topp”, ”platser du inte bör missa”, ”de bästa caféerna”. Allt fanns där i pocketformat. Boken bläddrades flitigt, navigeringen efter kartor och tips gav många händelserika upplevelser och minnen med hem. Nåt som slog mig med lite eftertanke var likheten mellan guideboken och skogsbruksplanen. Tänk om Paris var min skog! Gränder, stenhus, slingrande vatten och parker, kors och tvärs. Stan skulle ta dagar för mig att få grepp om. Dessutom skulle jag gå vilse. Boken blev min guide, den kompis jag behövde för att orientera mig genom stan, hitta till rätt platser och ta mig runt på bästa sätt. Tjatigt eller inte, men planen är den bästa guideboken du kan ha över din skog. Och där är alla du träffar i branschen helt överens. Oavsett om du frågar din kontakt på banken, på den skogliga myndigheten, din skatterådgivare eller virkesköpare, så får du enstämmigt rådet: – Ska du göra en lönsam och hållbar investering i din skog, så börja med att upprätta en skogsbruksplan. Att vara skogsägare handlar till stor del om att beställa tjänster. Allt från ett planteringsuppdrag till helhetstjänster som omfattar en större del av sköt-

Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog Redaktör Eva Mandelqvist Produktion Confetti Tryck Forssa Print Omslagsfoto Lasse Arvidson Papper MultiArt Gloss 200 g i omslag och NovaPress Silk 100 g i inlagan från Stora Enso Prenumerationsärenden ulrika.forsman@storaenso.com Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00 Hemsida www.storaensoskog.se ISSN 2003-2110 Ansvarig utgivare Ulrika Forsman

seln på din fastighet. I temat den här gången vill vi guida dig och ge några goda råd på vägen. För du bestämmer vad som är viktigt i din skog. När du ger ett uppdrag till din virkesköpare, var tydlig med vad du förväntar dig och ställ krav. Ta hjälp och fråga. Se till att få svar som du förstår. Vi skogsmänniskor har ibland en tendens att snärja in oss kubikmetrar, medelstammar och skotningsavstånd. Vardagsspråk för någon och fikonspråk för en annan. Vi vill göra det lätt för dig att vara skogsägare. För då blir det ofta både intressant, lärorikt och roligt.

Ulrika Forsman Ansvarig utgivare och marknadskommunikatör Och du – har du ett par extra minuter? Vi uppskattar om du vill svara på några frågor om hur du upplever Stora Enso och läsningen i Skogsnära. Dina svar kommer vi att lära av för att bli en ännu bättre samarbetspartner. Tack på förhand och trevlig läsning!

Foto Lasse Arvidson

6 Starka känslor på träd 8 Gallra och öka lönsamheten 12 Skippa engångsplasten

Foto Lasse Arvidson

innehåll

Tio sätt att undvika plast i vardagen.

15 Att jobba med hundar Philippa Järvinen coachar, utbildar och föder upp hundar.

Foto Joakim Rissveds

25 ”En illavarslande trend att tallen minskar” 30 Smart checklista för beställare 45 Bra prylar för jakten

27–43 Tema / Så blir du en bättre beställare

3 | 19 Skogsnära 3

Visual Elding Oscarson

Foto Lasse Arvidson

notiser

Design klar för Stockholms smartaste trähus Nu är det klart hur den nya upplevelsearenan för vetenskapskommunikation vid Tekniska museet ska se ut. Arkitektbyrån Elding Oscarson kommer att rita landmärket, som ska byggas helt i trä. Ett hållbart val, som ska väcka nyfikenhet och ge plats för innovation och utforskande. – Med den nya byggnaden vill vi öppna upp museet för ny användning och ny publik. Tekniska ska vara ett vardagsrum för alla, året om, säger Jonas Elding. Satsningen gör Tekniska museet tillsammans med Stora Enso. – Det är fantastiskt att få vara med och bidra med trä, som är det mest hållbara byggmaterialet som finns, till denna signaturbyggnad i Stockholm, säger Per Lyrvall, Sverigechef, Stora Enso. Byggnaden Wisdome blir en plats där forskning, näringsliv och offentliga verksamheter tillsammans med allmänhet och skola kan innovera kring olika utmaningar. Byggprocessen startar under våren 2020 och kring årsskiftet 2021–2022 räknar Tekniska museet med att slå upp dörrarna till den nya upplevelsearenan.

Med så många procent ska Stora Enso minska utsläpp av växthusgaser per producerat ton massa, papper och kartong år 2030, jämfört med 2010. För att minska utsläppen i hela värdekedjan vill Stora Enso få 70 procent av leverantörerna att sätta upp egna mål för minskning av växthusgasutsläpp till 2025. 4 Skogsnära 3 | 19

Doft av björk ska förvirra granbarkborren Mittuniversitetet i Sundsvall forskar kring hur man kan hålla granbarkborren från träden med hjälp av dofter. Därför har man placerat ut lövträdsdoft som ska lura insekterna att tro att de är i en lövskog i stället för en granskog. – När dom vänder om så har vi fångstvirkesfällor där vi har ett doftämne som drar till sig granbarkborrarna. På så sätt kan vi fånga så många som möjligt och skydda skogen som står intill, säger Matilda Lindmark, som är doktorand inom biologi vid Mittuniversitet, till P4 Västernorrland. / Sveriges radio

Stora Enso Skog har nu certifierad arbetsmiljö Välmående medarbetare gör ett bättre jobb. Därför prioriteras frågor som rör arbetsmiljö och hälsa högt hos Stora Enso Skog. Nu är man först inom Stora Enso att certifieras enligt den nya internationella standarden, och sannolikt även bland de första i branschen. Tack vare den kommer frågor kring säkerhet, psykosocial arbetsmiljö, ledningens engagemang och medarbetarnas delaktighet ännu mer i fokus. – Vi är såklart väldigt stolta och glada, alla har rätt till en säker och hälsosam arbetsmiljö, säger Mikael Eriksson på Skogshälsan.

Ett batteri av papper fött Forskare vid Uppsala universitet har lyckats ta fram ett batteri som består av cellulosa av trä. Fördelarna med pappersbatteriet är att det är billigare att producera och kommer från biomassa, vilket innebär att det är miljövänligt. – Vi ville ta fram ett metallfritt batteri, eftersom vi tror att tillämpningen för att lagra energi kommer att ställa nya krav på batterier längre fram i tiden, säger Petter Tammela, forskare i nanoteknologi vid Uppsala universitet till Sveriges Radio.

Visste du att ... Stora Enso utsågs till Finlands mest startupvänliga företag 2018? En av anledningarna är samarbetet med startupbolaget Sulapac som utvecklar biologiskt nedbrytbara sugrör och helt förnybara korkar för kartonger. En annan är samarbetet med startupbolaget Trä Group som ska öka digitaliseringen när det gäller byggnationer i trä. / Stora Ensos årsrapport

/ Sveriges Radio

Kaffe? Ja, tack! En förnybar kartong för pappersmuggar till varma och kalla drycker, men också för glassförpackningar. Det lanserade Stora Enso i somras. Det innovativa materialet har fått namnet: Cupforma Natura Solo™ by Stora Enso. Det produceras utan den traditionella plastbeläggningen och har utvecklats så att fibrerna kan återanvändas helt i återvinningsprocessen. Återvinning halverar en pappersmuggs miljöavtryck.

/ Läs mer om plast på sid 13.

Locka ut de små med Skogsmulles app Ibland kan det vara svårt att få barnen eller barnbarnen att stänga av skärmen och komma ut men ett sätt att locka ut dem är att ladda ner appen ”Skogsmulle och Naturboken”. Appen ska på ett lekfullt sätt öka kunskapen om allemansrätten hos barn i åldern 4–6 år, men också inspirera till kreativitet och öppna ögonen för naturen!

Så många procent av Sveriges yta är täckt av växande skog. / svenskaskogen.nu

/ friluftsframjandet.se

3 | 19 Skogsnära 5

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Olle Nordkvist har som hobby att leta efter gamla trädristningar. Maria Lannerbro Norell arbetar på Dalarnas museum och har forskat om ämnet.

Trädristningar – dåtidens Facebook

Förr i tiden hände det att man uttryckte sina känslor på träd. Ristningar som visar allt från sorg över kor som försvunnit, till glädje över att äntligen vara på fäboden igen, finns fortfarande kvar på tallar och stenar runt om i Sverige. Kanske du har någon trädristning i just din skog? ”Wi mår bra som fan”, ” Lett tre kor borta” och ”Jag önskar jag hellre vore döder än jag vore här”. Det är några exempel på trädristningar som har hittats på gamla fäbodar i Dalarna. – För många vallkullor var det en lättnad att komma till fäboden på våren, andra längtade hem, berättar Maria Lannerbro Norell, på Dalarnas museum, som har forskat om trädristningar. Kvinnor ristade budskap De äldsta ristningarna som hittats är från 1600-talet, de senaste från 1920-talet. Det var framför allt vallkullor, kvinnor, som följde med djuren till beten på fäbodvallarna under somrarna, som ristade budskap på stenar och tallar. Vallkullorna skulle se till att djuren inte betade på andra ställen än det var tillåtet. För att hålla reda på gränserna var markeringar på träden en god hjälp. Vallkullorna skulle också skydda djuren mot rovdjur. De ristade in olika symboler som ansågs vara skyddande. Ristningarna kunde också innehålla korta meddelanden, reflektioner, känslouttryck, böner och förbannelser. – På en del ställen står det korta ord som beskriver känslolägen som bra och motsatsen lett. Lett tre kor borta, var inget positivt meddelande. Att kor var borta var något av det värsta som kunde hända, berättar Maria Lannerbro Norell. Hemlängtan och kärlek För många vallkullor var det en lättnad att komma till fäboden på våren, men fram emot hösten var det inte ovanligt att de längtade hem, vilket man kan se i flera ristningar: 6 Skogsnära 3 | 19

”Jag önskar jag hellre vore död än jag vore här” är ett exempel på en ristning i Dalarna. På stenblock och hällar förekommer ofta både kvinno- och mansnamn. – Det kan betyda att även manliga valljon var med på vallningen, en annan förklaring kan vara att vallkullan ristat in initialerna på sig själv och den man hon längtade efter. Det kunde också vara ett kärlekspar som möttes vid vissa tillfällen och gjorde ristningen tillsammans, säger Maria Lannerbro Norell. Ristningarna innehöll ofta personliga signaturer, för att visa vem som hade skrivit meddelandet. De bestod av tre bokstäver som till exempel AOD, där bokstaven D står för dotter och AO för Anna Olsson. Vallristningarna gjordes ofta med yxa. Många oupptäckta ristningar I Dalarna finns ungefär 1 000 kända trädristningar och 300 trädristningar. I andra delar av landet där det funnits fäbodar finns det också ristningar. Många av ristningarna på sten har upptäckts efter en avverkning eller skogsbrand, efter det att mossan på stenarna har försvunnit. Men det finns fortfarande många oupptäckta ristningar. – Om du som skogsägare upptäcker vad du tror kan vara en ristning i din skog, anmäl det till länsstyrelsen, så att den kan skyddas och registreras, säger Maria Lannerbro Norell. På Skogsvårdsstyrelsens sajt Skogens pärlor hittar du massor med bra information och kartor som visar fornlämningar i just ditt område. Trädristningen på bilden lyder: ”SISSTA DAGN MILLA BUD FÄRDOM – sista dagen mellan bufärden”. Sista textraden är nästan helt överväxt av barken och är svår att tyda.

FÄBODRISTNINGAR Fäbodristningar på sten och träd klassas i regel som fornlämningar och skyddas enligt kulturmiljölagen. I det centrala fornlämningsregistret Fornsök är de flesta av de kända ristningarna registrerade. På så sätt finns de tillgängliga för alla. Du kan också hitta dem på Skogsstyrelsens sajt Skogens pärlor. En del trädristningar som är i dåligt skick eller i en hotad miljö sågas ned och kan tas om hand, efter samråd med länsstyrelsen. De flesta trädristningar finns idag i myrkanter och andra skogsområden som inte brukats.

3 | 19 Skogsnära 7

Foto Lasse Arvidson

Gallra och öka lönsamheten Skogen klarar sig utan gallring och lagen kräver inte gallring. Men de flesta skogsägare väljer ändå att gallra sina skogsbestånd för att höja både kvalitet och lönsamhet i sitt skogsbruk. Det är med skogen som med morotslandet. I morotslandet blir skörden dålig om inte en del av morötterna gallras bort. I ett skogsbestånd som inte gallras blir träden klena och känsliga, några träd tar över medan andra trängs undan och vissa till och med dör. Vid slutavverkning kan virkesvolymen vara lika stor, och kanske större, i ett ogallrat bestånd som i den skog som gallrats. Det som skiljer dem åt är stammarnas kvalitet, vilka virkessortiment som är möjliga att tillreda vid avverkningen och vad avverkningsarbetet kostar. I det ogallrade beståndet är stammarna många och ofta klena. De klenare träden ger ett lägre utbyte av sågtimmersortiment och en högre andel massaved. I ett bestånd som gallrats två eller flera gånger har stammar av god kvalitet fått utrymme att växa till sig medan träd av sämre kvalitet tagits bort. Träden har en jämnare kvalitet och dimension. Två tredjedelar sågtimmersortiment eller mer är inte ovanligt i en fin skog. Slutavverkningen av det ogallrade beståndet kommer att bli dyrare än i det som gallrats. Det beror på att antalet stammar är fler, och att de är olika grova. Den lägre andelen timmersortiment i det ogallrade beståndet betingar dessutom ett lägre virkesvärde.

Utrymme att växa Gallring kan beskrivas som en utglesning av skogen som ger gagnvirke och därmed inkomster. På det sättet skiljer den sig från röjning, där de röjda stammarna lämnas kvar i skogen. Det övergripande syftet med gallring är att spara de träd som bedöms ge högst kvalitet och tillväxt fram till slutavverkning och ge dem utrymme att växa. Om trädkronorna börjar dra sig uppåt eller om himlen inte syns mellan träden är det hög tid att gallra. Ett lätt sätt att se gallringsbehovet är också att titta i din skogsbruksplan – den ger råd om när det är dags. Hur ofta ett bestånd ska gallras beror på hur bördig marken är. Skogsägaren har mer tid på sig att göra en gallring på en mager mark, eftersom skogen växer långsamt. Däremot gäller det att hänga med i utvecklingen om man har bördiga marker. Då kan det bli dags för nästa gallring redan fem till tio år efter första gallringstillfället. Det finns alltså ingen regel för hur många gånger ett bestånd ska gallras eller hur lång tid det ska gå mellan gallringarna. I Mellansverige görs normalt två till tre gallringar under en omloppstid. Det som avgör är tillväxten – och inte minst skogsägarens mål med beståndet. 3 | 19 Skogsnära 9

Så ökar intäkterna genom gallring Den exakta kalkylen för hur stor intäkten från de olika gallringarna blir är svår att ge sig på. Däremot går det att översiktligt jämföra storleken på intäkterna vid första-, andra- och tredjegallring: Förstagallringen är i princip en ren skötsel åtgärd som är nödvändig för värdetillväxten i beståndet. Trots det brukar den ge en intäkt på några tusenlappar per hektar, förutsatt att skogen är skött och röjd i rätt tid. Från första- till andragallring ökar intäkten fyra till sex gånger per avverkad kubikmeter. Anledningen är främst att avverkningskostnaden per kubikmeter minskar, men också att andelen sågtimmer i utfallet blir större. Från andra- till tredjegallring ökar intäkten per avverkad kubikmeter ungefär 1,5 gånger. Det beror på att avverkningskostnaden per kubikmeter planar ut, liksom utbytet av timmer.

Sista gallringen bör göras när träden är högst 20 meter. Om träden gallras när de är högre, blir beståndet vindkänsligt. Röjning och tidig gallring härdar Röjningen grundlägger mycket av trädens stormfast-

10 Skogsnära 3 | 19

het. Röj därför ordentligt vid två till fyra meters höjd. Röj igen när behovet finns. Första tillfället brukar vara lämpligt kring 30 års ålder. Träd i yngre bestånd stabiliserar sig snabbare än träd i äldre bestånd, och kan därför gallras hårdare. För att skapa vindtåliga bestånd bör man därför göra förstagallringen tidigt. Då minskar risken för skador. Samtidigt är det viktigt att inte gallra alltför hårt. En tumregel vid förstagallring är att ta bort högst 35 procent av beståndets virkesvolym, medan upp till 30 procent bör tas bort vid senare gallringar. När det gäller höjden är tumregeln att förstagallring ska göras innan träden når tolv meter. Sena gallringar gör träden mer känsliga för vind, och därför ökar stormfällningsrisken när täta skogar gallras sent. De har liten krona, vilket också innebär litet rotsystem och därmed lägre stabilitet. Hindra vinden För att skydda en gallrad skog är det lämpligt att lämna en orörd eller tätare kantzon åt det håll vinden oftast kommer från. Den blir som en vägg som skyddar den gallrade skogen, där vinden annars lättare skulle få fart. Ett tips är också att prata med rågrannen och samordna åtgärder.

Får vi lov att fråga om en sak? Dina åsikter är viktiga för oss. Därför får du ett sms från oss när en virkesaffär slutredovisas. Vad funkar bra? Vad tycker du kan bli bättre? Svara enkelt via mobilen. Tack för att du hjälper oss att bli ännu bättre!

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

12 Skogsnära 3 | 19

Visste du att ... Det tar 500 år eller mer för en plastförpackning att brytas ner i naturen. För motsvarande förpackning i metall, upp till 500 år. Pappersförpackningen bryts ner på två till åtta veckor.

Skippa engångsplasten

Från ett hippt framtidsmaterial till ett problem. Plasten har många positiva egenskaper, men sätter också spår i naturen. Vendela Tedestam är en av dem som försöker göra sig av med plasten i sin vardag. – Jag brukar tänka: Hur hade mormor gjort? Kanske minns du 80-talets plastpartyn? Grann fruarna träffades, pratade, kanske åt något tillsammans och köpte burkar och matlådor i regnbågens färger. Det handlade om smart förvaring och allt var tillverkat i plast. Men det var redan på 50- och 60-talet som plasten fick sitt stora genombrott i Sverige. Det lätta materialet var nytt och hippt och symboliserade framtiden. Förpackningar, engångsartiklar som plastflaskor och bestick producerades i stora mängder för att sedan hamna på soptippen. Det var billigt att producera plast och det var hygieniskt och enkelt att använda. Idag vet vi mer om baksidorna av plastanvändningen. – Det största problemet med plast är att det inte bryts ner i naturen, utan finns kvar. På en del platser finns det mer plast i havet än fisk, säger Vendela Tedestam, som jobbar för att minska plasten, både i sin egen vardag och inom gräsrotsrörelsen Trash Hero, där volontärer arbetar tillsammans med lokalbefolkningen på olika platser i världen för att förebygga plastavfall, undervisa barn, och plocka upp det som slängs i naturen. Plasten smulas sönder långsamt och blir till mikroplaster som skadar miljö och djur. Mer än en miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år på grund av att de fastnat i, eller ätit, plast som finns i havet. – Plasten är också en hälsorisk för oss människor. Enligt en ny studie får vi i oss motsvarande ett kreditkort i veckan genom livsmedel, berättar Vendela Tedestam. Ett annat problem med plasten är att bara nio procent av plasten återvinns idag. Resten förstörs i förbränning, hamnar på tippen eller i värsta fall i naturen. Engagemanget växer Men engagemanget för att minska och ersätta plast växer sig starkare. Stora företag som Volvo, Ikea och

McDonalds vill byta ut delar av sitt plastsortiment. EU kommer att förbjuda engångsartiklar i plast 2021. Det handlar om allt från sugrör till engångsbestick och tops. Här i Sverige har de flesta butiker börjat ta betalt för plastpåsarna. Det kommer även allt fler varianter av biologisk nedbrytbara material som kan ersätta plast, som exempelvis biokomposit (se exempel på nästa sida). Det finns även saker som du kan göra i din vardag för att minska på engångsartiklarna och ersätta dem med mer hållbara material. Vendela Tedestam började sin plastbantarresa i sitt kök. – Jag gick igenom allt i köket, rensade ut allt som var hälsofarlig plast och framför allt alla engångsartiklar: När jag skulle ersätta plasten tänkte jag: hur skulle mormor ha gjort? Plastfolien ersatte jag till exempel genom att lägga en tallrik över det som skulle skyddas. Det behöver inte vara så krångligt, säger Vendela. Ett tips hon har till andra som vill dra ner på plasten är att samla allt plastavfall på ett ställe. – Jag la allt i en burk och fick på så sätt en bra överblick och kunde se omfattningen av hur mycket plast jag förbrukade. Nästa steg blev att titta på vad jag kunde avstå eller ersätta. Positiva reaktioner Vendela har många enkla knep som hon tar till för att minska sin plastkonsumtion. Det handlar om allt från att ta med sin egen matlåda i plåt när hon ska köpa lunch ute till att undvika syntetmaterial i kläder och att skippa engångsartiklar på arbetsplatsen. – Jag har bara fått positiva reaktioner när jag kliver in med min matlåda på en restaurang och det blir ofta nyfikna frågor och kanske får det dem som jobbar där att också tänka ett varv till. Mycket i vardagen gör man bara av slentrian utan att tänka på det. Men det gäller att komma ihåg att din insats faktiskt spelar roll!

Vendelas tips

3 | 19 Skogsnära 13

Vendelas tips för att minska plast i vardagen: 1. Tänk till innan Behöver du verkligen köpa en produkt som innehåller plast? Finns det plastfria alternativ? 2. Samla allt på ett ställe Samla allt plast i ditt hem i en låda, då får du en bra överblick. Återvinn det du kan och kolla vad du kan byta ut till miljövänligare alternativ, som trä, metall och glas. 3. Var förberedd Ha med dig en termosmugg när du ska köpa kaffe på macken och en egen matlåda för take away. Tacka nej till sugrör och bestick. Det gör skillnad! 4. Handla second hand På nätet och i secondhand-butiker går det ofta att hitta det du behöver utan att bidra till att nya råvaror används. Dessutom ofta till ett bra pris. 5. Skippa syntetmaterial Kläder släpper ut massor av mikroplaster. Undvik syntetmaterial och ska du tvätta den typen av kläder tvätta i en påse eller för hand. Använd gärna naturliga material. 6. Plocka plast från marken Plocka upp plast i naturen, det kan rädda livet på många djur. Dessutom är det mycket enklare att ta hand om det på land än när det väl hamnat i vattnet. 7. Köp inte flaskvatten Vatten på flaska kan innehålla mikroplaster. Sverige har dessutom ett fantastiskt vatten i kranen. Skaffa en flaska som du kan fylla på och spara mängder av plast och pengar. 8. Påverka din arbetsplats Se till att ni börjar använda porslin, bestick och riktiga muggar på jobbet. Engångsartiklar ger mycket skräp i längden. 9. Se det i ett större perspektiv Det är enklare att dra ner på plasten om man tänker att det verkligen spelar roll för dig och din omgivning. 10. Lite i taget Allt behöver inte vara perfekt från början, dra ner på plasten pö om pö och testa vad som funkar för dig.

14 Skogsnära 3 | 19

4 heta alternativ – kanske från din skog! 1) DuraSense finns i livsmedelsbutikerna Osthyvlar, smörknivar och skärbrädor tillverkade av Stora Ensos biokomposit DuraSense finns nu i butikerna. Materialet är en blandning av träfiber och biobaserad plast. 2) Kartong till crème fraichen Skippa plastförpackningar och köp till exempel Arlas förpackningar för crème fraiche. Där används pappersfolie i stället för aluminium och locket är gjort av återvunnen plast. 3) Tepåse i bioplast Tepåsen BioWeb från AhlstromMunksjö är nedbrytbar och kan slängas direkt i komposten! 4) Engångsartiklar i hållbara material När engånsvarianterna ändå behövs, till friluftsfikat eller grillfesten, välj muggar och tallrikar av kartong och papper.

Världens plastproduktion Plastproduktionen har ökat enormt sedan 50-talet och nu produceras 280 miljoner ton plast per år. Det kan jämföras med den årliga världsproduktionen av bomull på cirka 25 miljoner ton och stål på cirka 1 000 miljoner ton. Av all denna plast används cirka 40 procent till engångsprodukter, till exempel matförpackningar och plastpåsar. Produktionen av plast från förnyelsebar råvara var cirka 1,6 miljoner ton år 2012, varav 0,6 miljoner ton var biologiskt nedbrytbar. En pytteliten del av den totala plastproduktionen alltså, men som förväntas öka kraftigt under kommande år. Källa | Naturskyddsföreningen

Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson

”Det är aldrig någonsin hunden som gör fel” 3 | 19 Skogsnära 15

Stanna! Kommandot uttalas lågmält men med tydlighet. Den lilla Vorstehvalpen sätter sig blixtsnabbt och väntar med alerta ögon på vad som ska hända. Hela kroppen skvallrar om en dold iver som en krabat på fem månader kämpar med att bemästra. Matte backar några meter, hela tiden beredd att markera om valpen tenderar att resa sig, men valpen väntar enträget och när matte vänder tillbaka och ger ett långt berömmande ”braaa!” som delas ut tillsammans med pussar och godbitar. Matte är minst lika lycklig som den lille över att ha klarat uppgiften. Philippa Järvinen ger beröm. Deltagarna i hennes valpkurs är entusiastiska och för Philippa är det extra roligt med just den här kursen, eftersom alla valparna kommer från hennes egen kull. Totalt har Philippa haft tio kullar. Kenneln Tappra startade Philippa år 2005 och människor kommer från hela Norden för att få köpa. 16 Skogsnära 3 | 19

Men Philippa är noga med att välja köpare. Hennes hundar ska hamna i familjer som vill arbeta med hunden. Gruppen samlas och Philippa går igenom vikten av att lära in ett kommando i taget. – Ber du valpen sätta sig med kommandot Stanna för att sedan gå en bit bort och göra en inkallning, får du en hund som sitter med en förväntan att strax få springa till belöningen. Syftet ska istället vara att sitta kvar tills matte eller husse bryter kommandot och med tiden kan ni lägga in störningsmoment, som att göra armhävningar framför den eller kasta en boll. Är du ute på jakt, så måste du veta att hunden sitter kvar

vid din sida, även när skottet går av, förklarar Philippa och betonar vikten av att tänka igenom vilken förväntan du vill väcka hos hunden och vilka kriterier som ska gälla. Säger du Kom, men menar ”kom när du nosat färdigt” så kommer du att få det resultatet. Philippa har jobbat med hundar under många år och älskar det faktum att varje hund är en ny lärare även för henne, där hon lär sig massor om att förfina metoder och möta individerna på rätt nivå för att skapa samarbetsvilja och arbetsglälje. Philippas första egna hund fick hon 1976 och under 1990-talet började hon tävla aktivt i Lydnad, Bruks (spår), Viltspår och Jakt med sina hundar som under årens lopp kvalat till SM och samlat på sig flera championat i både lydnad, utställning och jakt. Hon har även varit hjälpinstruktör till Eva Bodfäldt. Hennes egna hundar har varit en Borderterrier och ett par Dobermann innan hon fastnade för Vorsteh. Philippa håller kurser och privatlektioner utanför

Köping, framför allt för valp, vardagslydnad, apportering och klickerträning samt kurser med inriktning på stående fågelhund. Första kvinnliga yrkesofficer Philippa har en minst sagt spännande bakgrund. Hon var en av de första kvinnorna inom armén och infanteriet och efter många år som yrkesofficer, träffar hon fortfarande på människor som tilltalar henne med kapten. – Jag gjorde lumpen 1987 och sedan blev jag kvar inom det militära fram till 2014, först som yrkesofficer och sista åren som reservofficer. Numer är jag civil anställd på Försvarsmaktens hundtjänsteenhet. Eftersom Philippa alltid gillat äventyr tog hon 1997 ut över ett års inarbetad ledighet och tog värvning på en lyxyacht, ett äventyr som varade i tre år. – Jag ville se världen men hade inte råd så jag tog värvning på en lyxyacht. Ombord fanns en dykkom3 | 19 Skogsnära 17

pressortank, helikopter och till och med en u-båt, så det var riktigt roligt. Det var en spännande tid till havs i bland annat Medelhavet, Karibien, Suezkanalen och Costa Rica. Jobbet handlade om att ge service till ägarfamiljen och deras vänner och vara behjälplig vid deras aktiviteter. Med tiden blev jag matros och ansvarig för bryggvakten och säkerheten. Utbildat hundratals i specialsök Väl hemma i Sverige fick Philippa en tjänst som ledarskapskonsult, jobbet var roligt men hon insåg ganska snabbt att hon inte hörde hemma bakom ett skrivbord. Hon var terränggående och hon ville jobba med ledarskap och med hundar. Så år 2004 utbildade hon sig inom dressyr och sök och 2005 fick hon jobb på Sollefteå hundskola, där hon tränade hundar i specialsök åt framför allt tullen och kriminalvården och senare även hundar för linjebesiktning. – Jag har utbildat alla möjliga former av special sök, exempelvis till brandförsvaret med rök- och gashundar. När hundskolan i Sollefteå ändrade inriktning och bytte namn till Svensk Linjebesiktning utbildade jag hundar att spåra röta i telefon- och elstolpar. Drömmen att bo på landet Så kom dagen när hon äntligen fick flytta ut på lan18 Skogsnära 3 | 19

det. År 2010 gick flyttlasset till gården Höjda, en dryg mil utanför Köping. – Jag ställde mig frågan, vad kan jag göra för att få bo på landet och ha utrymme för mitt hundintresse och ha plats för mina valpkullar. Det kan tyckas vara ett stort steg för en tjej som är uppvuxen i Stockholms innerstad. – När jag var fyra år drömde jag om att bli bonde. Jag såg knappt himlen mellan husen, men jag hade en stark längtan efter att få bo på landet redan då. Så Philippa lämnade livet i storstan och köpte ett hus, där enda värmekällan var vedeldning och som med allt annat så var det bara att lära sig. Det är tio år sedan och det finns fortfarande nya saker att lära på gården. Ansvarar för fodervärdar Idag jobbar Philippa bland annat som fodervärdskonsulent och dressör åt Försvarsmaktens hundtjänst enhet. Arbetet handlar om att coacha och utbilda fodervärdar till hundägare och ge hundarna en bra start i livet och förbereda dem för kommande tjänstgöring som kan vara inom försvaret, Polisen, tullen, Räddningstjänsten eller kriminalvården. De som blir fordervärdsfamiljer är privatpersoner och kan vara vem som helst. Kanske har man inte råd

Förbered hunden inför jakten! Inställning: Det är aldrig hundens fel. Funkar det inte vid träning eller jakt beror det alltid på föraren. Kondition: Den ska vara i topp när jakten börjar. Både träna mentalt och fysiskt i god tid, minst 4–6 veckor innan men det beror på grundkonditionen. En hund som står i hundgård hela dagarna blir trött i huvudet. Kör social träning: gå på stan eller åk och köp glass. Kasta ut matpellets på gräsmattan så får hunden jobba lite för att få i sig maten. Träna 3–4 dagar i veckan och låt två av dessa handla om spår. Promenera 5–10 km, låt hunden dra en kedja delar av sträckan. Cykla, simma och ro/paddla bredvid. Träna på samarbete: Träna hemma i trädgården och låt den vara lös. Om hunden inte lyder på nära håll kommer den inte heller att lyda på långt håll. Öva inkallning. Mat: Ge inte högenergifoder strax innan jakten, då är det för sent. Variera mängden istället och ge mer under jaktsäsong. Viktigt att ge mycket vätska så blötlägg maten. Vätska upp hunden ordentligt innan jakten. Du kan kolhydratuppladda efter ett jaktpass, men aldrig innan.

att skaffa hund, kanske vill man prova på att ha hund. – Ofta är det människor som har lite eller ingen erfarenhet av hundar, men vill prova på av olika anledningar. De tar hand om hunden från att den är åtta veckor till 16 månader. Mitt ansvar sträcker sig fram till att hunden testas vid 14–16 månader i ett så kallat L-test, där man ser om de kommer att klara uppgiften som tjänstehund. Ungefär 60 procent av hundarna blir uttagna i tjänst, det vill säga till vidare utbildning. – Som fodervärdskonsulent kan jag ställa krav. Om inte hundägaren tränar hunden som vi kommit överens har jag rätt att omplacera den. Jag brukar likna det med att ha hyrbil. Du får använda den, men du äger den inte. Philippa är även ansvarig för fodervärdar med avelstikar. De behöver coachning, exempelvis i hur ska de aktivera hunden. En tjänstehund måste stå pall – Det kan vara en stor uppgift att ta på sig rollen som fodervärd om man saknar erfarenhet av att träna hundar. När man kanske är van att slänga sig i tevesoffan klockan åtta på kvällen ska man nu ut och träna sin hund, oavsett väder. – Det är mycket de behöver träna med sin hund och det handlar om hundar som är tuffare än en

vanlig sällskapshund. När man exempelvis säger nej till en sådan hund kan den uppfatta det som en lek, eftersom en tjänstehund inte får vara för mjuk. De ska ju klara situationer där man blir beskjuten eller det smäller minor. En tjänstehund måste stå pall på ett helt annat sätt. En varm dag när en vanlig hund söker vila och skugga, ska en tjänstehund bita ihop och vilja arbeta. Philippa tycker att all hundträning är berikande och att det finns massor att lära sig av hunden. – Det är aldrig någonsin en hund som gör fel, det är alltid människan. Jag måste gå tillbaka till mig själv och fundera över vad jag behöver göra för att hunden ska lyckas. Jag utmanas hela tiden att hitta individuella lösningar. Jag möter ofta hundar med mycket motor och jag tittar först och främst på hur familjen fungerar, hur vi kan göra så att problem inte uppstår. Det är lättare att lära rätt från början. ”Hundens liv är mitt ansvar” Precis som alla andra hundägare ställs Philippa inför svåra beslut när en hund behöver avlivas. – Egentligen är det en kärlekshandling att få följa sin hund till den sista vilan, men det innebär ändå att det gör vansinnigt ont. Men värre är att dra på beslutet om det är nödvändigt. Inga djur ska behöva 3 | 19 Skogsnära 19

lida. Jag önskar vi hade samma humana tankesätt för människor. – För något år sedan opererade jag mig för cancer. Jag bad läkarna att inte väcka mig om de upptäckte att det inte fanns någon framtid. Jag är inte intresserad av tiden på jorden, utan hur jag fyller den. Jag vill leva. Konstigt nog var det ett enkelt beslut att ta. Det gick bra och jag mår bra, skrattar Philippa. Höjdas hundhotell En annan verksamhet på gården är ”Höjdas hundhotell” – ett litet, lantligt hundpensionat, befriat från stress. Det är en härlig miljö mellan sjöar, fält och oändliga skogsvägar långt från stadens sus och brus. Hit når knappt ljudet från nyårsraketer eller påsksmällare! – Jag satsar på stora bekväma inomhus- och utomhusboxar. Boxarna är mellan 30–120 kvadratmeter. Dessutom finns en stor rastgård på cirka 2 000 kvadratmeter där hundarna får vistas ett par timmar om dagen när vädret tillåter samt en rasthage på cirka tre hektar, där hundarna promeneras lösa dagli20 Skogsnära 3 | 19

gen. Jag vill att hundarna ska ha gott om plats och en bra miljö. Jag aktiverar dem och jag kan även träna dem om man vill. Jag får ofta höra från hundägare att de lämnar hunden med dåligt samvete, men att det visar sig varit helt i onödan när de får hem en aktiverad och glad hund. Älskar jaktsäsongen Ett stort intresse är jakt. Philippa jagar gärna småvilt, rådjur och skogsfågel. Älg tycker hon är lite småtråkigt och det brukar sluta med att hon springer runt med någon unghund. Men när det är rippremiär åker hon upp en långhelg till Hemavan, där hon jagar på statens marker. Ibland kallas hon in efter en andjakt för eftersök på skadeskjutna fåglar. Det som retrievrarna missar hittar hennes hundar. – Jag gillar omväxling även i jakt och skogsfågel jakt är väldigt roligt eftersom det bygger på ett fokuserat samspel mellan hund och förare. Sedan gillar jag ripjakten som är mer social. Jakt kan vara mycket spännande, man tror att det är ett rådjur som lurar i buskarna och så kommer det fram ett vildsvin.

Philippa Järvinen

Ville ha min egen kennel En viktig anledning till flytten till Höjda var att kunna ha bra förutsättningar för sin kennel. – Jag tycker hela resan är så fascinerande. Att para ihop rätt hundar genetiskt och mentalt. Alla hundar har svagheter, men det gäller att de inte har samma. Sedan är det så kul att se arbetet när tiken fostrar valparna och de små blir personligheter. Jag lägger mycket tid på valparna innan leverans. Och så får jag lära känna många trevliga människor som brukar bli vänner långt efter det att hundarna gått ur tiden. Philippa pekar på den lilla lekhagen där det finns en ramp av träpallar, torv i en låda där hundarna kan gräva och olika påhittiga leksaker som Philippa tillverkat. Hon övar inkallning vid matning och alla valparna har tränats socialt och fått åka bil innan leverans. Philippa ordnar många aktiviteter för sina kennelkullar som sommarlägret Hell Week, döpt av deltagarna och som Philippa håller hemma på gården. – Det blir hund morgon, middag och kväll med apportering, vattenträning och spår. Teori om utställning, beteendebeskrivning och en veterinär som kommer och föreläser kan vara en del av programmet. Veckan brukar avslutas med jaktprov. På höstens kennelträff tränar vi på utsatt fågel på olika platser. Då tar jag in en annan instruktör och sedan blir det ofta en vårvinterträff i fjällvärlden. På frågan om hon aldrig tröttnar på hundar behöver hon tänka en stund innan hon med eftertryck svarar: – Nej! Så länge som jag, mina metoder och mina kullar utvecklas så tröttnar jag inte. Jag ställer ofta frågan vad jag kan göra bättre. Och den dagen jag inte har något svar på det är det dags att lägga av,

• Tjänstehundsdressör, dressörskolan i Sollefteå • Pedagogik och sociologi vid Göteborgs universitet • Etologi och djursjukvård eftergymnasial ubildning • Mentaltestfigurantutbildad SBK • Tävlings- och allmänlydnadsinstruktör SBK Kontakt philippa@hundpedagogerna.se www.tappra.com

men jag hittar alltid förbättringspotential eller är nyfiken att testa något nytt. ”Jag skulle gärna jobba inom skogen” Med gården följde ett skogsskifte på elva hektar. Förra vintern avverkade Philippa lite när priserna gick upp. Hon har en skogsbruksplan och tycker att skog är fascinerande, inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv. – Jag skulle gärna vilja jobba inom skogen, hade jag varit tjugo så hade jag utbildat mig till jägmästare. Jag sökte jobb inom Skogen i Skolan tidigare, men jag får hålla utkik efter något. Just nu frilansar jag inom det mesta. Jag kanske kan utbilda sökhundar för granbarkborrar, säger hon och börjar förbereda för dagens utfodring.

3 | 19 Skogsnära 21

Sköna kläder för de minsta

Besök vår friluftsbutik Isolate jacket junior Vadderad, vind- och vattenavvisande jacka.

269:–

(189:–*)

1 559:–

(1 092:–*)

Authentic II Junior Pant Mångsidig och slitstark hybridbyxa för junioren.

795:–

(557:–*)

Transit ryggsäck Praktisk ryggsäck med många bra fack.

459:–

(322:–*)

Craft Baselayer set Underställ som passar till de flesta höstaktiviteter.

279:–

(196:–*)

Lundhags Vandra juniorkänga Rejäl känga för den unga äventyraren.

Du som är skogsägare och har skogsbruksavtal har dessutom rabatter * på butikspriserna. Gå in på butiken.storaensoskog.se och hitta dina favoriter.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Älgbetesskador Älgbetesskador i ungskog är fortsatt mycket stora, visar årets resultat av älgbetesinventeringen, ÄBIN. För att uppmärksamma frågan anordnade Stora Enso Skog en skogsdag i Sunne i september. – Älgskadorna är generellt sett oacceptabla i Värmland och vi markägare måste gemensamt verka för en förändring, säger Gunnar Blomqvist, på Stora Enso Skog, en av initiativtagarna till skogsdagen. Varje år drabbas skogsägare och skogsindustrin av viltskador för sju miljarder kronor, enligt Skogs styrelsen. – Tidigare har det inte pratats så mycket om det, men nu när man lyft på locket och ser vilka enorma tillväxtförluster och kvalitetsskador som viltet ger har debatten blivit mer intensiv, säger Per Sandberg, viltoch näringspolitisk rådgivare på Mellanskog. Tydlighet behövs De stora markägarna, däribland Stora Enso Skog, tillsammans med LRF och Mellanskog är överens

att det inte råder balans mellan antalet älgar och fodertillgången och att en första åtgärd är att avskjutningen av älgar måste öka. – Jag tror att det behövs en tydlighet från skogsägare när det gäller viltförvaltningen. Upplåter man sin skog för jakt så måste man också kunna ställa krav, säger Per Sandberg. – Jag tror också att det måste bli ett större engagemang hos icke jagande skogsägare när det gäller viltfrågor. Likväl som det måste råda balans mellan vilt och foder måste det finnas en respekt för skogsägandets ekonomi hos jaktutövare och naturligtvis 3 | 19 Skogsnära 23

vice versa, fortsätter Per Sandberg. För att informera och diskutera frågan samlade Stora Enso Skog deltagare från Skogforsk, Skogsstyrelsen, privatskogsbruk och olika bolag i Sunne september. – Samarbete är en av nycklarna till att minska skadorna, säger Märtha Wallgren, forskare på Skogforsk, som var en av talarna på eventet. Gillar mångsidighet Klövvilt gillar att mumsa i sig allt från rönn, asp, sälj och ek till björk och tall. Men också bärris och olika vattenväxter. – De vill ha en mångsidig kost, precis som vi människor, berättar Märtha Wallgren. Och de arter som är mer ovanliga blir ofta mer betade, det som sticker ut lite går hem. – Om det inte fanns vilt i skogen skulle bestånden i produktiva områden bli helt slutna. Djuren håller landskapet öppet, vilket gynnar skogsproduktionen såväl som biologisk mångfald. Samtidigt blir resultaten bäst när betet ligger på en lagom nivå, säger Märtha Wallgren. Som det ser ut idag är det ett högt betestryck på tallen, vilket innebär stora förluster för många skogsägare. Många älgar gillar att äta toppskotten, vilket ofta orsakar kvalitetsförsämringar av tallen som

24 Skogsnära 3 | 19

sågvirke. När viltet inte når toppskotten, kan de även beta på sidoskotten under några år till, vilket bidrar till att tillväxten på stammen också blir sämre. Hur ska man då göra som skogsägare för att minska betesskadorna, men samtidigt gynna djuren? – För det första bör man verka för att mängden tall och andra foderarter ökar i tallfattiga regioner. Det kan man tänka på redan vid föryngring och satsa på metoder som ger många plantor, för generellt är det så att om tallmängden ökar, så minskar betestrycket på tall. Men man får ha förståelse för att enskilda skogsägare inte vågar föryngra med tall där betestrycket är högt. Men gör man det tillsammans så funkar det! Exempelvis pågår samarbeten inom Mera Tall (läs mer om projektet Mera Tall på sid 25). – En annan sak man kan tänka på är att älgar kan beta toppskott till 2,5 meters höjd, sedan når de inte längre, så en slutröjning av tall rekommenderar vi att man gör först vid cirka 4–5 meters höjd i områden med högt viltbetestryck. – Ett annat tips är att spara redan betade tallar. Vissa smakar bättre än andra och i varje fall älg återbetar gärna tidigare betade tallar, vilket potentiellt kan spara andra obetade tallar, säger Märtha Wallgren.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Projektet Mera Tall Mera Tall är ett samverkansprojekt där Skogsstyrelsen, markägare, jägare och skogsbranschen samarbetar. Stora Enso Skog är en av aktörerna i projektet. Syftet är att öka andelen tall och minska betesskador. Läs mer på: www.skogsstyrelsen/ meratall.se Rickard Sandström, projektledare, Skogsstyrelsen.

Tallskogen minskar kraftigt I stora delar av Götaland och Svealand är andelen tall som växer upp i ungskogen bara en tredjedel, jämfört med den äldre skogen. – Det är en illavarslande trend, säger Rickard Sandström, som jobbar för att öka andelen tall. Det är en färsk analys från Skogsstyrelsen som visar på minskningen av tallskog i Sverige. I vissa län i Götaland har det gått så långt att tallen nästan saknas helt i den nya skogen. – Vi vet inte hur efterfrågan på virkesmarknaden ser ut i framtiden. Det är ett ekonomiskt risktagande att inte satsa på fler trädslag, säger Rickard Sandström, som är projektledare på Skogsstyrelsen och arbetar i projektet Mera Tall. Han menar att det är otroligt viktigt ur produktionssynpunkt att producera tall på magra marker och inte gran. – En gran som man planterar på mager mark växer bra i 30 år. Sedan avstannar den i tillväxt, eftersom den inte får i sig tillräckligt med näring och vatten när den blir större. Gran som växer på torra marker ökar risken att drabbas av både torkstress och angrepp av svamp och skadedjur som till exempel granbarkborre. Ett blandat bestånd kommer klara sig bättre mot storm och yttre hot. Tallskogen är ljusare En annan aspekt är att tallskogen innehåller fler arter än en granskog.

– Tallskogen är ljusare och har speciella livsmiljöer där fåglar, insekter och andra djur trivs. Fältskiktet i tallskogen innehåller mycket foder. Men det är inte problemfritt med tall. Orsaken till att många skogsägare väljer bort tallen är att djur, såsom älg, hjortar och rådjur gillar att mumsa i sig tall. Betesskadorna orsakar årligen miljardförluster för skogsbruket och det gör att många skogsägare väljer gran före tall när ny skog planteras. – Dessutom växer gran bra, att plantera gran är en god investering just nu, som ger en hög avkastning, säger Rickard Sandström. Välj rätt plantor Hur ska man då tänka som skogsägare när man planerar sitt bestånd? – Försök att blanda trädslag och anpassa val av trädslag efter vilken mark den passar på. Var inte rädd för att plantera tall. Att plantera gran på mager mark kommer aldrig vara ett vinnande koncept. Går det att komma runt viltskadorna på tallen på något sätt? – Att undvika viltet helt är svårt. Vi vill att djuren ska kunna få äta sig mätta, men att det ska finnas en 3 | 19 Skogsnära 25

balans mellan vilt och foder. Vi rekommenderar inte att man ska viltbehandla plantorna, dels är det dyrt och sedan stänger man ute viltet, som istället går på grannarnas plantor. Vi får acceptera att viltet finns, men vi kan påverka vad de äter. Välj bra plantor som kommer upp snabbt i höjd, då söker sig viltet till annat. – En annan rekommendation till skogsägare är att vara aktiv i viltförvaltningen och att ta sitt ansvar i den lokala älgskötselförvaltningen. Hur jobbar ni för att öka andelen tall? – Vi på Skogsstyrelsen arbetar bland annat med satsningen Mera Tall tillsammans med mark ägare, jägare och skogsbranschen. Målet är att tillsammans hitta lösningar för att öka andelen tall och minska betesskadorna i skogarna. Rent konkret jobbar vi mycket med information och utbildning för att öka kunskapen i de frågorna. Vi arrangerar föreläsningar och träffar. Vi stöttar med kunskap och erfarenhet. Målbilden är att 100 procent av de magra markerna ska föryngras med tall och att 70 procent av tallstammarna ska vara oskadade när de når betesfri höjd.

Så minskar tallen i Sverige Tallskogen minskar kraftigt i stora delar av Götaland och Svealand, enligt Skogsstyrelsen. I Götaland är andelen tallung skog bara en tredjedel, jämfört med skog över fem meters höjd. I några län finns det nästan ingen yngre tall alls. Även i Svealand sker förändringar. Där är andelen tall i ung skogarna två tredjedelar jämfört med i den äldre skogen. Det innebär alltså att tall är betydligt mer ovanlig i den skog som nu växer upp och det ökar risken för en rad skador på skogen. I norra Sverige ser det annorlunda ut. Där är andelen tall högre i ungskogen än i den äldre skogen. 26 Skogsnära 3 | 19

Text Sanna Casson Foto Joakim Rissveds

Så blir du en bättre beställare

Många skogsägare har inte tid och möjlighet att vara i sin skog så mycket som de skulle vilja. Men det finns hjälp att få. I temat denna gång fördjupar vi oss i vad kan du få hjälp med, hur du undviker missförstånd och hur du blir en riktigt bra beställare, så att du kan förverkliga dina skogsdrömmar.

3 | 19 Skogsnära 27

tema – så blir du en bättre beställare

28 Skogsnära 3 | 19

Text Stina Liljas Foto Lasse Arvidson

Bestäm vad du vill med din skog Du står inför ett av ditt skogsägarlivs viktigaste beslut. Du funderar på att göra en slutavverkning. Kubikmeter, kronor och hektar snurrar runt i huvudet. Stanna upp, ta ett djupt andetag, kolla skogsbruksplanen – och ta råd från proffsen! Till proffsen på skogsbruk hör virkesköparna. De jobbar dagligen med att ge råd och stöd till skogsägare. En av virkesköparna är Jakob Eriksson, som jobbar för Stora Enso i Mälardalen. Hans allra första råd är: – Kolla skogsbruksplanen. Om du inte har en skogsbruksplan, skaffa en! Han kan inte nog betona skogsbruksplanens betydelse. – Planen visar vilken skog du äger, vilka åtgärder som behöver göras år från år. Den är en bra vägledning för skötseln av din skog och den är lätt att ha med sig eftersom den kan läggas in i mobilen. Genom skogsbruksplanen får skogsägaren grundläggande information och kunskap om sin skog och därmed förutsättningar att bedöma vad som bör göras i skogen. Sätt upp tydliga mål Nästa steg inför den tänkta beställningen är: Vilka mål har jag med min skog? Vad är viktigt för mig?

Vilken typ av skog vill jag ha idag och hur vill jag att den ska se ut när nästa generation tar vid? – Det är alltid rätt att tänka efter före, säger Jakob Eriksson. – Du måste själv bestämma vad du vill med din skog, samtidigt som hänsyn måste tas till de biologiska förutsättningarna, som att en granskog i de här trakterna normalt har en omloppstid på 80 år, medan tallen har några år till. Se till att ni har samma bild När du bestämt dig för att beställa en avverkning eller gallring, förklara hur du vill att det ska se ut. Vill du öppna upp utsikten lite extra mot åkrarna och byn? Vill du att riset ska tas bort så det blir lätt att plantera ny skog? Finns det särskilda träd du vill spara? Känner du till en källa som inte finns markerad på kartan? Berätta! – Se till att berätta om dina speciella önskemål för den som ska göra avverkningen, eller för den virkesköpare som du har kontakt med. Om det finns

Jakob Eriksson, virkesköpare på Stora Enso i Mälardalen.

3 | 19 Skogsnära 29

tema – så blir du en bättre beställare

Checklista för beställare Har du tänkt på allt? Pricka av på listan! Skaffa en skogsbruksplan Ditt viktigaste verktyg. Där finns skötselförslag till alla skogsbestånd. Utgå från förslagen och prioriteringsordningen när du planerar dina åtgärder.

Hitta rätt samarbetspartner En god relation är viktigt för de flesta. Hitta en kontaktperson som passar dig och är lyhörd för dina önskemål. Vänd dig till någon annan om du inte är nöjd.

Tänk efter före Vad är viktigt för dig? Hur vill du att skogen ska se ut efter gallring? Om du slutavverkar, hur ska återbeskogningen gå till? Resonera med din virkesköpare om olika alternativ.

Dela viktig kunskap Berätta var det finns stigar, kulturminnen eller annat som kräver hänsyn. Mycket finns registrerat i digitala kartor, men inte allt.

Kostnader och intäkter Kommer åtgärden att innebära en kostnad eller ger den ett netto? Be om en bedömning för din åtgärd. Om det gäller en gallring eller slutavverkning finns flera avtalsformer. Be din virkesköpare berätta om alternativen och välj en form som passar dig.

Samordna Kan du samordna din åtgärd med rågrannar? Det tjänar alla på.

Fråga, fråga, fråga Fråga om allt, se till att du får svar som du förstår.

Få det på papper Skriv ett avtal om vad som ska göras, vilket område det gäller och inom vilken tid åtgärden ska genomföras. Om kontakter med myndigheter eller rågrannar behöver tas, tydliggör i avtalet om vem som gör vad.

Följ upp Om du har möjlighet, besök området när jobbet är genomfört och återkoppla till utföraren, både om du är nöjd eller har synpunkter.

Nästa steg Vad händer efter åtgärden? Om du slutavverkar behöver du tänka på återbeskogningen redan nu. Går det att föryngra naturligt eller är plantering ett bättre alternativ? Vilka trädslag passar bäst, tall, gran, löv eller blandbestånd? Ta hjälp från din virkesköpare som kan vägleda dig.

Var en aktiv beställare Det viktigaste är att dina åtgärder i skogen blir utförda i rätt tid och på rätt sätt. Var aktiv genom att ta beslut och beställ de arbeten du inte hinner eller kan utföra själv.

möjlighet, visa på plats. Var noga med att se till att du och den som ansvarar för avverkningen har samma bild av vad som ska göras, råder Jakob Eriksson. Dela din kunskap Det är också viktigt att skogsägaren delar med sig av sin kunskap om skogen. Berätta om stigar, kolbottnar och andra kulturminnen där hänsyn ska tas. Många finns markerade på kartor och i skogsbruksplanen, men inte alla. En annan kunskap som skogsägaren brukar ha, är rågrannarnas planer. Om det finns flera som börjat fundera på att avverka, så finns samordningsfördelar att vinna. – Som virkesköpare blir jag glad när jag får kännedom om möjligheter att samordna åtgärder för rågrannar. Att transportera maskiner kostar pengar. Kan de göra flera uppdrag i samma område, så tjänar alla på det, säger Jakob Eriksson.

Fråga om allt du inte förstår För virkesköpare är avverkning och andra skogsbruksåtgärder vardag, för skogsägare är de inte lika vanliga. – Fråga om allt du som skogsägare inte vet eller förstår. Be oss förklara, inte minst om vi använder facktermer som du inte känner till, säger Jakob Eriksson. Skriv kontrakt Och så ger han ett sista råd till dig som beställare: – Se till att få allt på papper! I skogsföretagen skriver vi alltid kontrakt, för att vara säkra på att allt viktigt kommer med, som basvägar, avverkningstidpunkt och om speciella hänsyn ska tas. Är man flera delägare till ett skogsskifte är det särskilt betydelsefullt att allt finns dokumenterat i skrift.

3 | 19 Skogsnära 31

tema – så blir du en bättre beställare Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

tjänster att få hjälp med Många skogsägare har ett stort engagemang för sin skog och vill mycket, men tiden räcker inte riktigt till. Risken om du inte hinner med är att du tappar lönsamhet och handlingsutrymme för vad du vill med din skog. Skogliga aktörer erbjuder olika typer av tjänster, här är några av de områden du ofta kan få hjälp eller vägledning till.

Så kan det löna sig att ta hjälp med röjningen Låt oss säga att du ska röja fyra hektar ungskog. För en proffsröjare tar det ungefär fem arbetsdagar, 40 timmar. Motsvarande röjning tar ungefär dubbelt så lång tid för en mindre van röjare, 80 timmar. Vilken tid har du tillgänglig för din röjning? Handlar det till exempel om fyra timmar var tredje helg. Då tar beståndet drygt ett år att röja. Lägg därtill restid, start/ stopp/underhåll av sågen och den sträcka du behöver bära utrustningen fram och tillbaka i skogen. Utgå från dina förutsättningar när du planerar för de åtgärder du gör själv.

32 Skogsnära 3 | 19

Röjning Du kan få hjälp med att planera och utföra röjning, så att skogen växer. Det är en investering som ofta lönar sig att ta hjälp med. Se räkneexemplet längre ner på sidan.

Gallring Gallringen ger utrymme för stammar med god kvalitet att växa. Din skogsbruksplan talar om när det är dags.

Slutavverkning När det är dags att skörda frukten av din och tidigare generationers skötsel är det läge att kontakta en virkes köpare för att få hjälp med att planera en avverkning.

Etablera ny skog Ett par år efter skörd är det dags att föryngra till ett nytt och växtligt skogsbestånd. Du kan få hjälp med markberedning, beställning av plantor och hjälp med plantering.

Andra tjänster Vissa aktörer erbjuder specialisttjänster, exempelvis att bygga och underhålla skogsbilvägar, dikning och gödsling.

Ekonomi och skattefrågor Hur investerar jag mina pengar efter en avverkning på bäst sätt?, Hur gör jag för att undvika stora negativa skatteeffekter? Ta hjälp av en specialist på området, det lönar sig.

Juridik Vad ska vi tänka på när barnen tar över skogen? Får jag använda grannens skogsbilväg för att köra ut virket? Din virkesköpare har grundläggande kunskap om juridiska frågor. Vid generationsskiften eller tvister med andra markägare, ta hjälp av specialist för att komma fram till bra lösningar.

Helhetstjänster Vill du ha en egen skogvaktare på din fastighet? Stora Enso erbjuder helhetstjänster för lönsam och hållbar skötsel av din skog. Du har full kontroll och kan känna dig trygg med att rätt åtgärder genomförs i rätt tid. Kontakta din virkesköpare som berättar mer om tjänsten Företräda & Tillsyn.

Vad lönar sig att göra själv? Det är ofta en skön känsla att jobba själv i sin skog och i vissa fall är det också lönsamt. Här är några tips som gör det extra roligt: • Välj konkreta uppgifter som inte kräver några stora investeringar i utrustning, exempelvis plantering, sådd, ungskogsröjning eller underväxtröjning. • Tänk på säkerheten! Jobba gärna ihop med någon och ha rätt kunskap och skyddsutrustning för de verktyg du hanterar. • Välj ett litet och hanterbart område, nära vägen i lätt terräng – då blir det genomfört. • Underhåll rågångar och håll dina gränser i skogen tydliga. Röj, måla, snitsla och sätt käppar vid rösen och gränsmarkeringar. Gör jobbet ihop med grannen så ni är överens om var gränsen går. • Kontroll skapar trygghet. Gör en tillsyn av din fastighet med jämna mellanrum. Mycket kan hända under årets årstider, håll koll på hur skogen utvecklas och följ tillväxten!

3 | 19 Skogsnära 33

tema – så blir du en bättre beställare Text Stina Liljas Foto Lasse Arvidson

Skogsägare Christer Johansson.

”Förtroende är A och O” Tack vare bra dialog och ömsesidigt förtroende har skogsägaren Christer Johansson i alla år tagit hjälp av samma företag för att sköta skogen. Men han understryker att yttersta ansvaret för att en affär blir bra, det ligger hos skogsägaren. När Christer Johansson flyttade tillbaka till hemgården Skälby nordväst om Enköping var planen klar. Han ville att skogen skulle skötas så att han var stolt över den, men hade varken kunskap eller tid att göra det själv. – Jag hade varit jordbruksarrendator i Sörmland i 15 år och aldrig hållit på med skog, berättar han. Hans fokus låg istället på lantbruket och på att utveckla maskiner för lantbruket, exempelvis foder automaten Piggomat som en tid var marknadsledande när det gällde utfodring av grisar. För att klara skogsskötseln tog han in offerter från olika företag. Det här var i början av 1980-talet, och den offert han fastnade för kom från Stora Skog, föregångaren till Stora Enso. – Jag tyckte att deras upplägg var bra. De var också de enda som gav ett fast pris, vilket jag uppskattade. Det som startade med en offert bland andra, har nu blivit ett samarbete som varat i mer än 35 år. – Jag har haft turen att ha bra kontakter med företaget och de olika virkesköparna genom åren, säger Christer Johansson. Han understryker hur nödvändig dialogen är i ett sådant här samarbete. – Jag har berättat att jag inte kan så mycket om skog, och har gett dem förtroende att sköta min skog. Det är viktigt att de anlitar duktiga entreprenörer så att skogen blir så välskött som jag vill ha den. 34 Skogsnära 3 | 19

Förtroende är A och O. Känner man inte förtroende i samarbetet, så måste man göra något åt det, resonerar han. – Då ska man be att få en annan virkesköpare. Eller byta företag. Christer Johansson är också noga med att påpeka att man som skogsägare ska ta sitt ansvar. – Man måste se till att vara uppdaterad och känna ansvar för att göra rätt affär. Det kan man inte lämna över till någon annan. För min del underlättar det att jag är rätt ekonomiskt lagd. – Den riktigt stora affären kanske bara görs en gång på en mansålder, men det behöver alltid göras något i skogen. I år har vi gallrat, det ger också bra med pengar. I början av 1980-talet hade Christer Johansson fokus på lantbruk och maskiner. Nu prioriterar han golf och driver Orresta golf och konferens på andra sidan landskapsgränsen, i Västmanland. Men han håller hela tiden ett öga på skötseln av det 150 hektar stora skogsinnehavet, där gran och tall dominerar. – Skogen växer fortare än man tror, det gäller att hänga med. – Nu är jag så lyckligt lottad att min virkesköpare bor i närheten. Han känner min skog bättre än jag själv gör, eftersom han har vistats mycket i den. Jag låter honom ge förslag och vi har sedan en bra dialog om vad som ska göras.

Den missnöjda skogsägaren

”Det kändes som det inte var min skog” I texten här intill berömmer skogsägaren Christer Johansson kontakterna med de virkesköpare som han har haft kontakt med genom åren. Men alla relationer mellan skogsägare och virkesköpare eller motsvarande fungerar inte lika bra. En skogsägare som vill vara anonym, berättar hur det gick till när hen beställde en gallring av ett skogsföretag. ”Allt verkade bra till en början. Vi hade trevliga samtal, gick tillsammans genom skiftet och var överens om vad som skulle göras.

Men fortsättningen var inte lika bra. Den första kartan över den planerade gallringen stämde inte helt. Jag påpekade det, men fick ingen ny. Sedan dröjde det länge innan jag hörde något, ett halvår eller så. Jag skickade e-post någon gång, men fick inte svar. Så småningom blev i alla fall gallringen gjord. Jag blev inte kontaktad och tillfrågad om jag var nöjd. Men jag åkte dit, och konstaterade att några träd stod snett. – Kan du ta ner dem själv? blev frågan. Sedan upptäckte jag att rågångs-

stolpen i ett hörn av skiftet var borta. (Den var tämligen ny.) Det påpekade jag, och så småningom kom en ny dit. Under hela processen från att vi var överens, kände jag mig nonchalant behandlad. Att de träd som stod snett fick vara kvar, det begriper jag inte. Jag kommer inte att anlita den virkesköparen igen. Man ska inte vara rädd att byta samarbetspartner om det inte känns bra!”

3 | 19 Skogsnära 35

tema – så blir du en bättre beställare Text Stina Liljas Foto Lasse Arvidson

Du är chefen i ditt skogsföretag! Du är skogsägare, och därmed också chef i ditt eget skogsföretag. Det är du som påverkar hur stort det ekonomiska utfallet blir av denna ständigt växande resurs. Och som i allt annat företagande är det god planering och investeringar som ger resultat. Det finns dock en stor skillnad mellan skogsföretagande och annat företagande, nämligen tidsperspektivet. Som skogsägare ansvarar du för ett företag där resultatet av dina investeringar syns först efter många år, det kanske till och med är dina barn som får ta del av det. När sedan investeringarna ger ekonomiskt resultat i en sistagallring eller i en slutavverkning, krävs god planering för att förvalta pengarna på bästa sätt. Låter det här komplicerat? Det finns hjälp att få, exempelvis från skogsföretagen som har virkesköpare som tar ställning till de här frågorna dagligen. Jakob Eriksson på Stora Enso är en av dem. De två huvuddelarna i en skogsägares ekonomiska planering är: • Hur investerar jag i den växande skogen, så att den ger största möjliga ekonomiska utfall på sikt? • Hur får jag störst nytta av den inkomst som en slutavverkning ger?

Betalplan med ränta – så funkar det Tjänsten Betalplan med ränta innebär att nettot från försäljningen delas upp på minst två år och högst tio år. Under den tid som pengarna står hos Stora Enso, så får skogsägaren ränta på insättningen – i dagsläget upp till 4,2 procent. Hela nettot kan sättas av i 36 Skogsnära 3 | 19

I den växande skogen gäller god skötsel för att det ekonomiska utfallet ska bli optimalt. – Markbered och plantera för att få ny skog. Röj för att ge de bästa stammarna möjlighet att utvecklas, säger Jakob Eriksson. De tre åtgärderna markberedning, plantering och röjning innebär enbart kostnader. Men de är viktiga investeringar. – Ett väl röjt skogsbestånd ger ett positivt ekonomiskt utfall redan i förstagallringen, konstaterar Jakob Eriksson. Efter förstagallringen kommer sedan andragallringen, och kanske även en tredje gallring, som ger skogsägaren en del pengar. Men det är slutavverkningen som ger de stora inkomsterna, inkomster som skogsägaren naturligtvis vill få så stor nytta av som möjligt. – En del av inkomsten bör gå till markberedning och plantering av den nya skogen, säger Jakob Eriksson.

Betalplan med ränta, till skillnad mot skogskonto där man får sätta av högst 60 procent av likviden. – Ett exempel på hur tjänsten kan användas är att sätta av pengar för en framtida röjning. Om man vet att man behöver göra en röjning om fem år, så kan man ta ut pengarna först då, och fram till dess få ränta på dem.

Jakob Eriksson pekar på ett annat läge där tjänsten är värdefull: – Det kan finnas tillfällen när man måste avverka, men inte behöver pengar just då. Det gäller oftast gammal granskog som riskerar att bli förstörd om man inte tar hand om den. Läs mer på storaensoskog.se

Kanske har man också behov av reparationer på gården. En slutavverkning ger i regel en större intäkt och det är inte alltid man har behov av pengarna direkt. I det läget är Stora Ensos tjänst Betalplan med ränta ett alternativ, där pengarna växer, samtidigt som du skjuter fram beskattningen till ett tillfälle som passar dig.

Funderar du över hur lönsam en åtgärd i din skog kan bli? Sätt dig vid datorn, gå in på skogskunskap.se och räkna med verktyg som finns där. Genom att mata in värden från din egen skog får du en översiktlig bild över exempelvis lönsamheten i en kommande gallring eller kostnaderna för en röjning. Det ger dig kunskapsunderlag inför en kommande beställning.

3 | 19 Skogsnära 37

tema – så blir du en bättre beställare Text Stina Liljas, Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Så undviker du juridiska tvister

De juridiska tvister som uppstår handlar ofta om bristande dokumentation. Så se till att skriva tydliga kontrakt när du upphandlar dina tjänster. Ulrik Johansson är jurist på Stora Enso Skog i Falun. Hans erfarenhet är att det är väldigt ovanligt att tvister uppstår om en seriös virkesköpare eller annan professionell aktör anlitas för de skogliga åtgärderna. – Om man inte har professionell skoglig kunskap själv, är det klokt att ta hjälp, och det gör de flesta skogsägare, säger han. När man anlitar en virkesköpare eller motsvarande får skogsägaren hjälp med det han eller hon önskar, allt från en avverkningsanmälan och andra kontakter med myndigheter till hur avverkningsåtgärden ska genomföras och återbeskogning. Genom att ta hjälp undviker man risken att göra misstag som i värsta fall kan leda till tvister eller förelägganden från myndigheter. Enligt skogsvårdslagen är du som skogsägare skyldig att anmäla avverkning som omfattar mer än 0,5 hektar, samt därefter återbeskoga. Du måste också ta hänsyn till natur- och kulturvärden vid både avverkning och återbeskogning. Viktigt med skriftligt kontrakt När man tar hjälp med en skoglig åtgärd, bör kontraktet innehålla uppgifter om hur åtgärderna ska lösas. Muntliga överens kommelser är alltid svåra att bevisa i efterhand och parterna kan också ha olika uppfattning om vad som sagts. Tvister kan naturligtvis uppstå ändå, men de är ovanliga, enligt Ulrik Johansson. 38 Skogsnära 3 | 19

– De vanligaste som kan hända är att snitslingen blir fel, så att träd på ett grannskifte avverkas. Det beror oftast på dåligt märkta rågångar, och sådana tvister brukar lösas i godo. En avverkningsrätt gäller oftast i tre år, ibland i fem år, men aldrig längre. Kom ihåg att make/maka alltid måste godkänna försäljningen av en avverkningsrätt med en underskrift på kontraktet, även om fastigheten ägs av den ena parten. Se till att det finns en vägförening Ett annat område där det kan bli problem är vägar. Att ha tillgång till skogsbilvägar vid en avverkning är naturligtvis A och O, och det är viktigt att säkerställa detta innan avverkningen planeras. – De problem som uppstår handlar vanligtvis om bristande dokumentation. Ofta är vägen gammal, och de som byggde vägen var överens om hur den skulle användas. Men sedan har någon eller några fastigheter bytt ägare, och de nya ägarna kanske inte alls har samma inställning eller kunskap om historiken, säger Ulrik Johansson. Hans råd är därför att man som skogsägare ska se till att det finns en vägförening eller servitut för de skogsvägar som man nyttjar för sitt skogsbruk. Då minskar risken för osämja. I en vägförening har alla rätt att använda vägen och det säkerställs att vägarna sköts på ett vettigt sätt.

”De problem som uppstår handlar vanligtvis om bristande dokumentation” Ulrik Johansson, jurist på Stora Enso Skog.

3 | 19 Skogsnära 39

tema – så blir du en bättre beställare Text Stina Liljas Foto Lasse Arvidson

Lagar att hålla koll på Skogen är en av Sveriges viktigaste naturtillgångar. Det är nödvändigt att den sköts långsiktigt och hållbart, och därför finns lagar och förordningar som ska garantera det. Som skogsägare berörs du i olika grad av dem, här är några lagar och förordningar att känna till.

Skogsvårdslagen Det här är skogens ”grundlag”. Den uttrycker vilka krav samhället har på skogsägare. Lagen slår fast att skogen är en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning. Samtidigt ska hänsyn tas till naturen, kulturmiljön, rennäringen och andra intressen. Viktiga punkter i lagen är att föryngringsavverkningar på minst 0,5 hektar måste anmälas senast sex veckor i förväg samt att återbeskogning måste ske efter en avverkning. Skogsstyrelsen är den myndighet som ser till att lagen följs, och det är dit man vänder sig om man har frågor gällande lagstiftningen.

Miljöbalken Skogen berörs till vissa delar av miljöbalken. Skydd av skog med höga naturvärden är ett exempel, andra exempel är dikning och användning av växtskyddsmedel. Mindre skogsområden med höga naturvärden kan skyddas genom att Skogsstyrelsen beslutar om biotopskyddsområde, som kan liknas vid ett mycket litet naturreservat. Ofta är dessa områden så kallade nyckelbiotoper. Grävning av nya skogsdiken kräver tillstånd från länsstyrelsen. Rensning av diken ska anmälas för samråd till Skogsstyrelsen. Skyddsdikning i samband med avverkning ska anmälas till Skogsstyrelsen. I skogsbruket används växtskyddsmedel för exempelvis bekämpning av vegetation runt plantor och behandling av virke för att bekämpa granbarkborre. I vissa fall krävs anmälan till kommunen och att sätta upp anslag för att informera allmänheten. Skogsstyrelsen bevakar att de delar av miljöbalken följs som rör skogsbruksåtgärder.

Kulturmiljölagen Lagen skyddar fornlämningar och är en bevarandelag. Inga fornlämningar får skadas. Man får inte rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller plantera på en fornlämning eller på annat sätt ändra eller skada den utan att ha begärt och fått tillstånd från länsstyrelsen. Lämningar som tillkommit efter 1850 är inte fornlämningar, utan benämns som kulturlämningar. Vill man exempelvis markbereda eller plantera ett område där det finns fornlämningar krävs alltid tillstånd från länsstyrelsen. Överträdelser kan prövas i domstol. Avverkning kräver inte tillstånd men måste ske utan skador. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet.

40 Skogsnära 3 | 19

Virkesmätningslagen * Virkesmätningslagen ska ge säljare och köpare likvärdiga möjligheter att bedöma om ersättningen för virket är korrekt. Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Det innebär bland annat att genom besök kontrollera hur väl företagen lever upp till lagstiftningen.

Timmerförordningen * EU:s timmerförordning förbjuder handel med virke och trävaror från olaglig avverkning på EU:s inre marknad. Den gäller både importerade och svenska produkter. Timmerförordningen gäller import från länder utanför EU. EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein räknas som EU-länder. Den som importerar produkter från något av dessa länder räknas inte som importör. Skogsstyrelsen är den svenska myndighet som kontrollerar att förordningen följs.

Regelverk för skogsodlingsmaterial Det finns regler som garanterar kvaliteten på skogsplantorna som finns i handeln. Regelverket omfattar frökällor och kategorier av skogsodlingsmaterial, stambrev, handel med skogsodlingsmaterial mellan EU-länder och import från tredje land, kvalitetskrav vid saluföring samt krav på märkning och dokumentation vid saluföring av skogsodlingsmaterial. * Det här regelverket berör branschen och inte i första hand direkt dig som skogsägare.

3 | 19 Skogsnära 41

tema – så blir du en bättre beställare

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Kom närmare din skog – på avstånd Även om du inte har så mycket tid att tillbringa i din skog som du skulle vilja, finns det digitala hjälpmedel som kan ge dig känslan av att vara nära skogen, fast du inte är där! Doften av mossa och prassel i en buske från en liten näbbmus kan vara svårt att uppleva när du inte strövar runt i skogen. Däremot kan du få omfattande information och data om din skog på många sätt, även om du befinner dig långt därifrån. Det blir allt mer populärt med drönare i skogsbranschen och faktum är att det finns fler än 10 000 drönare i skogsbruket i dag. Det är fritt att ta foton och filma över din egen mark, men håll avstånd till människor. Men med hjälp av drönare kan du se ditt 42 Skogsnära 3 | 19

skogsbestånd från ovan. Genom att få överblicksbilder på din skog, kan du se vilka ytor som kanske har skador från granbarkborre, eller vindfällen som behöver tas om hand. Du kan också lära känna din skog bättre med hjälp av digitala kartor. Genom att skapa ett konto till Min Skog på storaensoskog.se får du tillgång till digitala flygbilder och fastighetsgränser över ditt innehav, oavsett om du har en skogsbruksplan eller inte. Sedan finns ju skogsägarens bästa vän: Skogs-

bruksplanen, där skogliga aktörer erbjuder olika varianter. Planen från Stora Enso är digital och alltid aktuell. Med planens hjälp kan du göra det mesta av din planering och lätt få en överblick över vilka åtgärder som behöver göras i din skog. Olika färger signalerar om när det är dags att gallra eller röja. Dessutom kan du mäta sträckor och områden i din skog och enkelt markera ut dina jaktpass, rågångsrösen eller skicka meddelanden om åtgärder som du vill att din virkesköpare hjälper dig med. Planen uppdateras dessutom varje år och är därför ständigt aktuell. Massor med kunskap rätt ner i din ficka! Skogsstyrelsen erbjuder på sin hemsida informationsrika kartor med digital teknik, där avsikten är att skogsägare ska ha tillgång till rätt kunskap om sin skog, exempelvis hur terrängen ser ut, om marken är fuktig och hur skogen växer. Skogskartan är uppdelad på Skogens pärlor som visar värdefulla skogsmiljöer och fornlämningar samt Skogliga grunddata som visar information om din skog såsom trädhöjd trädslag med mer.

Digitala kartor innehåller mycket information, men kan inte likställas med skogsbruksplanen. De ger en bra bild av skogens tillstånd och data just nu, men saknar exempelvis förslag om skötsel, skogens utveckling och beskrivning av områden med särskild skötselinriktning.

3 | 19 Skogsnära 43

Se skogen och pengarna växa Är du en av många skogsägare som har avverkningspotential i din skog utan att veta om det? När din skog har växt färdigt och är mogen, avverka den och starta upp en ny generation växtlig ungskog. Avverkningslikviden håller du innestående hos Stora Enso i en betalplan med ränta i upp till tio år. Därigenom får du dubbel tillväxt. Avverka när det är bäst för skogen, skatta när det är bäst för dig. Under tiden får du ränta. Läs mer på www.storaensoskog.se

44 Skogsnära 3 | 19

Bra prylar för jakten

Jaktsäsongen närmar sig. Vad behöver du ha med dig? Här är några smarta prylar och bekväma kläder som passar för långa, sköna höstdagar i skogen.

Sköna handskar Siberian 2.0 glove Pris 415:– (291:– inkl. rabatt*) butiken.storaensoskog.se

Rejäla kängor Lundhags Jaure II High Pris 4 995:– (3 497:– inkl. rabatt*) butiken.storaensoskog.se

Smidig lampa och 1052 lumen Lumonite lampa, med uppladdningsbara batterier från Valostore.se Pris 1 499:–

Laga mat i naturen! Hopfällbar stekpanna

Termos 1 liter Orrefors Hunting

Pris 299:– (210:– inkl. rabatt*) butiken.storaensoskog.se

Pris 329:– (231:– inkl. rabatt*) butiken.storaensoskog.se

Du som är skogsägare och har skogsbruksavtal hos Stora Enso har rabatt * på priserna i vår webbutik butiken.storaensoskog.se

46 Skogsnära 3 | 19

Varma, tåliga stövlar Polyver skyddsstövel Pris 1 244:– (871:– inkl. rabatt*) butiken.storaensoskog.se

Värmande väst

Smarta verktyg

Assar Vest herr

Multiverktyg

Pris 929:– (651:– inkl. rabatt*)

Pris 269:– (189:– inkl. rabatt*)

butiken.storaensoskog.se

Ljus i mörkret Pannlampa Scout X Pris 299:– (210:– inkl. rabatt*) butiken.storaensoskog.se

Middag i det fria Friluftskök Primus, exkl. gas från Outnorth.se Pris 765:– Gas 230 g från Clasohlson.se Pris 69,90:–

3 | 19 Skogsnära 47

48 Skogsnära 3 | 19

Inget är som att värma sig vid elden efter en heldag i skogen, att bara ta det lugnt ett tag, medan kinderna ännu blossar av frisk luft.

3 | 19 Skogsnära 49

Foto Lasse Arvidson

krönika

Vi måste prata om högstubbarna! Vad gör de där? Har någon glömt att såga ner dem? Är det ett misstag eller någon form av practical joke från en uttråkad skogsmaskinist? Varför lämnas halva träd i skogen? Det är något lite sorgligt över dem där de står lämnade på hygget. Jag pratar så klart om högstubbarna. Det var så mycket som jag inte visste innan jag började jobba med skog i november förra året. Under min allra första vecka på jobbet fick jag ett samtal av en vänlig farbror som undrade om han fick plocka den döda veden som var kvarlämnad på plats där vi nyligen hade avverkat skogen. Tja, svarade jag. Det borde väl gå bra, men jag måste kolla det först. Jag ringde en kollega som förklarade för mig att den döda veden är viktig för den biologiska mångfalden. Här lever insekter och växter och att genom att behålla den döda veden skapar vi förutsättningar för biologisk mångfald. Det hade jag inte alls koll på. Och högstubbarna då? Jo, för omkring 20 år sedan började skogsbolagen lämna träd som är kapade på

50 Skogsnära 3 | 19

några meters höjd för att insekter, svampar och fåglar ska kunna leva och äta där. Idag är högstubbarna en vanlig syn där vi avverkat. Jag trodde att skogsbruk handlade om att fälla träd och inte så mycket om att vårda naturen. Men jag inser nu att jag hade fel, vilket gör mig både glad och stolt. Skogsbruket har förändrats mycket de senaste årtiondena och nu tar arbetet med den biologiska mångfalden en allt större plats. Det finns många som är som jag var när jag började på Stora Enso Skog. Som har luckor i sin kunskap om allt jobb som görs för att skapa förutsättningar att bevara biologisk mångfald, samtidigt som vi nyttjar den fantastiska och miljövänliga råvara som skogen är. Så nästa gång du tar en fika med en kompis eller en kaffe på jobbet, passa på att berätta om den biologiska mångfalden i din skog. Kanske ska du också berätta om högstubbarna? Så slipper de fundera. Agnes Hejll, kommunikationsansvarig Stora Enso Skog

Foto Lasse Arvidson

hälge

Lös krysset och vinn en termos från Orrefors Hunting Vi lottar ut två stycken 1-liters termosar bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 18 oktober till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar. Två vinnare i krysset #2, 2019 får varsin Mannerström ostbricka: Sonia Sigvardsson, Spånga och Kuno Hermansson, Ludvika.

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun

Foto Lasse Arvidson

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).