Skogsnära #2 2020

# 2 | 2020

Magasin för skogsägare

18 temasidor /

Viltbetesskador

Från Stora Enso

88 goda åtgärder för skogen Smarta prylar för utflykten Ut och röj! Bästa tipsen Skogsmulle får ny stil

Jenny och Sanna Kallur :

” Skogen är oslagbar för träning ”

Foto Lasse Arvidson

ledare

Gott nytt år!

Jag har några inbitna jägare i min bekantskapskrets som firar sitt nyår på hösten. För dem är det något man ser fram emot under hela året. En tid att längta till, snacka ihop sig med jaktvänner om, förberedelser av pass och prylar. Själv hör jag inte till dem, men som skogsägare är jag glad för den framtidsinsats som jakten utgör för mina och mina skogsgrannars ungskogar. Beräkningar visar att viltbetesskador kostar svenska skogsägare stora värdeförluster i tillväxtminskning och kvalitetsnedsättning varje år.

Så visst finns det anledning för den intresserade att engagera sig i viltförvaltningsfrågor! Förhoppningsvis kan vi hjälpa till på vägen. I det här numret fördjupar vi oss i hur viltet påverkar den växande skogen och hur skogsägare, jägare, myndigheter och forskning samverkar i frågan.

Jag har vistats en hel del i skogen de senaste månaderna. Med glädje tycker jag mig möta fler människor därute än vanligt. Jag funderar ett tag och kommer till slutsatsen att fler hittar ut i våra fantastiska skogsmiljöer när besöken på simhallar, aktivitetshus och nöjesparker begränsas i spåren av pandemin. Allt ont för med sig något gott. Att människor gör nya upptäckter av naturen är fantastiskt! Sociala medier svämmar över av foton i gröna skogsmiljöer, vid vindskydd och vandringsleder, vid utsikt-

Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog Redaktör Sanna Casson Produktion Confetti Tryck Forssa Print Omslagsfoto Lasse Arvidson Papper MultiArt Gloss 200 g i omslag och NovaPress Silk 100 g i inlagan från Stora Enso Prenumerationsärenden ulrika.forsman@storaenso.com Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00 Hemsida www.storaensoskog.se ISSN 2003-2102 Ansvarig utgivare Ulrika Forsman

spunkter, på glamping eller med välfyllda bärhinkar.

Leende ansikten och textinlägg om välmående och wow-upplevelser.

Kanske är det så att skogen just i år har kommit närmare ännu fler människor. Vilka möjligheter det ger för var och en av oss skogsägare! Låt oss tillsammans berätta ännu mer om vad skogen står för.

Om alla dess enastående egenskaper som råvara för förnybara produkter, samtidigt som vi delar med oss av vår kunskap om skogsägande och hur vi med stort hjärta brukar våra resurser långsiktigt och hållbart för många generationer framåt.

För lite extra inspiration till att ta vara på det skogen ger, bjuder vi dig ett möte med systrarna Kallur, som använder skogen som arena för att hålla både själen och kroppen i form. Med en enorm och äkta glädje, rakt igenom!

Ulrika Forsman Ansvarig utgivare och marknadskommunikatör

6

Foto Lasse Arvidson

innehåll

6 Middag från naturen 9 Ut och röj!

Foto Lasse Arvidson

12 Tekniken som förenklar

12

14

Foto Lasse Arvidson

Få ut så mycket som möjligt av röjningen.

Så funkar datorprogrammet hprGallring.

14 Systrar i skogen Träningstips och motivation med Sanna och Jenny Kallur.

Foto Lasse Arvidson

42 Så påverkas skogsbranschen av coronapandemin 45 Rätt utrustning för utflykten 50 Krönika: ” Man måste äga skog själv för att förstå ”

22–39 Tema / Viltbetesskador

2 | 20 Skogsnära 3

Foto Stora Enso

notiser

goda åtgärder i skogen Med 88 åtgärder kan tillväxten i skogen öka med 20 procent fram till år 2050 och därmed bidra till ett fossilfritt samhälle.

Det visar en rapport från ett samarbete mellan Skogsstyrelsen, skogsnäring, forskning och Naturskyddsföreningen. Åtgärderna handlar bland annat om att minska skogsskadorna, att sköta skogen mer effektivt och att använda bättre plantor. Det innebär allt från aktiv klövviltsförvaltning till dikesrensning, forskning och att använda bästa möjliga plantor. Totalt finns förslag på tillväxthöjande åtgärder inom 13 olika områden: • • • • • • • • • • • • •

Aktiv klövviltförvaltning.

Hantera skadeorsaker utöver klövviltet.

Askåterföring.

Dikesrensning.

Infrastruktur viktig för skogsförvaltning.

Bästa möjliga skogsodlingsmaterial.

Skötsel för hög och värdefull tillväxt.

Främmande trädslag.

Skogsgödsling.

Skogsskötsel för andra samhällsmål.

Fördjupade rådgivningsinsatser.

Forskning, utveckling och kompetensförsörjning.

Uppföljning och ständiga förbättringar.

Läs mer på skogsstyrelsen.se

Plastfritt för snabbmaten!

Stora Enso har tagit fram nya barriärer för pappersbägare och livsmedelsförpackningar. De nya barriärerna hindrar fett och vätska från att läcka igenom kartongen. Den här typen av barriärer görs ofta i plast, men dessa är tillverkade av förnybara träfibrer från ett hållbart skogsbruk.

– De nya barriärerna riktar sig till återförsäljare och varumärkesägare som vill förbättra återvinningsbarheten för sina förpackningar och tillgodose miljömedvetna konsumenters önskemål.

Materialen lämpar sig för pappersmuggar och förpackningar för glass, snabbmat samt frysta och torra livsmedel, säger Ebba Mannheimer, Head of Business, New Barrier Solutions, Division Packaging Materials.

Källa | storenso.com

Toppbetyg för hållbarhet till Stora Enso Utvärderingsorganisationen EcoVadis som rankar leverantörers hållbarhet har gett 82 av 100 poäng till Stora Enso för sin hållbarhetsprestation som leverantör.

Stora Enso ligger i topp bland producenter inom massa-, pappers- och kartongindustrin. I bedömningen har man tittat på: arbetskraft och mänskliga rättigheter, etik, hållbar upphandling och miljö.

Mer än 60 000 företag ingår i EcoVadis nätverk och arbetar tillsammans för att utvärdera, samarbeta och förbättra global hållbarhet bland företag. EcoVadis scorecards för hållbarhet ger en inblick i miljö samt sociala och etiska risker i 198 inköpskategorier och 155 länder.

Källa | storenso.com

4 Skogsnära 2 | 20

Foto Lasse Arvidson

Hållbar pelletsförpackning till miljömedvetna italienare Nu lanserar Stora Enso en smart och förnybar pelletsförpackning.

Hittills har Stora Enso bara kunnat erbjuda sina kunder pellets i 15 kilos plastsäckar, eller i bulk. Den nya förpackningen i kartong kommer nu i en mindre storlek på tolv kilo, vilket gör den enklare att bära hem från affären, enklare att hälla i ugnen och smidigare att förvara hemma. Den är dessutom helt återvinningsbar.

Kartongen kommer att först lanseras i Italien, som är den största marknaden för värmepellets i Europa. Italien är ledande inom EU när det gäller återvinning, och återvinner 77 procent av allt avfall. 86 procent av italienarna vill ha en hållbar livsstil som värnar om planeten och dess resurser. När det gäller förnybara energikällor och låg energiförbrukning är siffran ännu högre – frågan är viktig för 96 procent av italienarna. Därför har Stora Enso valt att först lansera sin nya pelletslåda på den italienska marknaden.

– Under det kommande året kommer vi att samla in feedback från våra kunder, varefter vi gradvis kommer att lansera produkten på andra euro­peiska marknader, säger Joachim Colliander, Vice President och verksamhetschef för Stora Ensos pelletsverksamhet.

Granbarkborren söker sig norrut

Dagsaktuell information om granbarkborren hittar du på skogsstyrelsen.se

Källa | storenso.com

Illustration Friluftsfrämjandet

Den varma och torra inledningen av sommaren var gynnsam för granbarkborrarnas svärmning.

– Det gäller att hålla koll på angrepp i sin skog ända in i september, säger Mats Carlén på Skogsstyrelsen.

Efter en ovanligt varm och solig juni, blev juli kyligare än vanligt.

– Men tyvärr har julivädret inte så stor betydelse för granbarkborren, eftersom den redan hunnit krypa in under barken då. Värmen i juni var däremot väldigt gynnsam för svärmningen, säger Mats Carlén.

Skogsstyrelsen har tillsammans med skogsbranschen satt upp fångstfällor på 60 orter i hela landet.

– De vittjas en gång i veckan och vad vi kunnat se så här långt är att granbarkborren drar sig norrut och breder ut sig i Sörmland, Uppland och Örebro. Östsidan är varmast och hårdast drabbat.

Som det ser ut nu kan angreppen bli lika stora som förra året, säger Mats Carlén.

Om du misstänker att du din skog är angripen av granbarkborre ska du ta kontakt med din virkesköpare och se över möjligheterna till avverkning och borttransport, för att undvika ytterligare angrepp.

Angreppet syns tydligast genom att det rasar ner rödbrunt borrmjöl från träden. Andra tecken kan vara torra, gröna barr på marken, avfläkt bark och kåda på stammarna.

– Kontrollera din skog minst var fjärde vecka under augusti och september. Och när du ändå letar efter granbarkborredödad skog kan du passa på och besöka sina nyanlagda planteringar. Snytbagge och torka kan ha tagit en stor del av plantorna i år. Du kan då planera och beställa hjälpplantering till kommande vår, tipsar Mats Carlén.

Skogsmulle, 63 år får ny stil Den folkkära naturälskaren Skogsmulle ska få ett förnyat utseende och dessutom släpps en ny sagobok om honom i höst.

Skogsmulle skapades år 1957 av Gösta Frohm, som var verksamhetsansvarig på Friluftsfrämjandets kansli. Sedan dess har många svenska barn fått massor med kunskap om naturen genom utflykter som letts av den grönklädda Skogsmulle från Friluftsfrämjandet.

– Skogsmulle är 63 år gammal och idéerna kring natur, djur och miljö är lika aktuella idag som de var då. Men språket och berättelserna är inte lika tidlösa, säger Cajsa Rännar, talesperson för Friluftsfrämjandet i ett pressmeddelande.

Tidigare såg Skogsmulle ut som en vuxen, men nu ska hans ålder bli mer svårbestämd. Hans huvud har blivit lite större och han har fått stora nyfikna ögon.

Boken ” Skogsmulle och den röda fjädern ” släpps i höst. Den handlar om hur Skogsmulle föddes.

– Det är nya böcker med ett språk som man pratar i dag, men med Skogsmulles gamla berättelser. Det är minst 25 år sedan något nytt trycktes, så det är en helt ny generation som får tillgång till de här berättelserna, säger Cajsa Rännar.

Källa | Aftonbladet, TT och Friluftsfrämjandet

2 | 20 Skogsnära 5

Text Lasse Arvidson och Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Härliga smaker från naturens skafferi Hösten är här och vad är inte bättre än svamp och lingon från den egna skogen? Kombinera gärna med en egen­fångad öring, men en regnbågslax från närmaste frysdisk går också bra.

6 Skogsnära 2 | 20

Grillpannestekt öring med finstuvade kantareller och potatismos med kålrot 2 portioner

Ingredienser 2 öringfiléer av röding, öring eller regnbåge 1,5 dl lingon 0,5 dl socker 0,5 kg potatis 1 hg kålrot 1 dl matlagningsgrädde Malen muskotnöt Vitpeppar 1 liten lök 0,5 liter gula kantareller 1 dl vispgrädde Dillkvist samt eventuellt hackad persilja Salt och peppar efter behag Gör så här 1. Rör ihop socker och lingon med en sked tills sockret har löst sig. Ställ i kylen.

2. Skala potatisen och skär upp den i stora bitar och koka i vatten tills potatisen är färdigkokt.

3. Lägg kålrotskuber i sjudande vatten i en annan kastrull. Sjud långsamt till önskat tuggmotstånd uppnås.

4. Värm matlagningsgrädden tillsammans med riven muskot, salt och peppar. Använd gärna en ballongvisp och blanda försiktigt i kryddorna i grädden.

Smaka av och krydda efter egen smak.

5. Mosa potatisen med en potatisstomp lite grovt, ha lite kokvatten kvar i botten medan du mosar potatisen. Slå i den lätt kryddade matlagningsgrädden och rör om kraftigt tills det blivit ett fluffigt mos.

6. Blanda i kålrotsbitarna och rör om. Smaka av med salt och peppar.

7. Fräs upp kantarellerna och lökhack i en panna med salt och vitpeppar. Slå över lite vispgrädde som sakta får sjuda ihop till en fin stuvning.

8. Stek fiskfiléerna snabbt i en grillpanna med lite smör i botten. Rekommenderad innertemperatur på fisken är drygt 50 grader.

9. Servera filén med moset, kantarellstuvningen och lingonen som tillbehör.

10. Lägg en citronskiva med en dillkvist på tallriken och strö lite hackad persilja över moset.

Familjen Cantharellus, kålrot och bär > > >

2 | 20 Skogsnära 7

Kär kålrot har många namn Kålrot en mycket gammal svensk växt med en spännande historia. Kålrot på urgammal västgötska kallas Rotabagge och faktum är att man i Frankrike säger Rutabaga om kålrot. I England kallar man den Swede, vilket kan bero på att den ofta exporterades från Sverige.

Rotabaggen eller kålroten är en korsning mellan kål och rova och har haft stor betydelse för vår mathållning tills potatisen kom.

Rotmoset är betydligt äldre än vårt potatismos.

Hållbara bär Lingon är en samkönad växt, det vill säga pistill och ståndare är placerade i var blomma. Den tål temperaturer ned till – 40 grader och trivs inte under torra varma somrar. Vill man ha sötare bär plockar man dom direkt efter första frosten. Lingon innehåller mycket bensoesyra, vilket ger bären mycket god hållbarhet och därför behöver man inte tillsätta konserveringsmedel vid längre förvaring. I våra skogar en normal sommar växer det cirka 150 000 ton lingon.

Familjen Cantharellus Kantareller finns i en rad olika underar­ter.

Samtliga tillhör familjen Cantharellus. Gul kantarell, blek kantarell, grå kantarell, svartnande kantarell, trattkantarell och rödgul trumpetsvamp. Den av många ansedd som den finaste och godaste är den bleka kantarellen.

8 Skogsnära 2 | 20

Text Sanna Bergens Foto Lasse Arvidson

Det är roligt med röj!

Skogen må vara ett långsiktigt projekt, men den växer snabbt. Redan några år efter planteringen är det dags att gå ut och röja. Se till att få röjningen gjord i tid för att inte tappa tempo i tillväxten.

– Det viktigaste är att man röjer och att det görs i tid, tycker Anders Isaksson som är skogsvårdsledare på Stora Enso.

2 | 20 Skogsnära 9

Anders Isaksson, skogsvårdsledare på Stora Enso Skog.

– För alla skogsägare gäller det framför allt att man röjer. Det är nummer ett. Man behöver inse att man inte har så mycket tid på sig som man kan tro. Kanske är man inte ute i sin skog så ofta och ser inte hur snabbt den faktiskt växer. Det tar bara några år innan man tappar i tillväxt om man inte röjer, säger Anders Isaksson och fortsätter: – En röjning som utförs några år för sent kan kosta mångdubbelt mer än om den görs i rätt tid.

Sedan kan det vara en kostnadsfråga också. Men det är absolut värt det. Du vill ju inte att tillväxten på dina sparkonton stannar av, det är samma sak med skogen.

När det är läge att röja varierar beroende på var i landet du har din skog, vilken sorts mark den står på och vilken typ av trädslag som finns. Men generellt bör röjning ske när skogen är mellan 5 och 15 år gammal.

Tallskog mår bra av att röjas – I södra Sverige röjer man ofta två gånger, ibland flera. Först gör man en så kallad lövröjning eller delröjning. Både tall och många lövträd är pionjärträd som slåss om utrymmet. Särskilt tallen är känslig för konkurrens och tappar snabbt tempo i tillväxten om den har för trångt, förklarar Anders.

Unga granar är duktiga överlevare och kan klara sig, även om de växer i skuggan av ett annat träd.

Granen växer då långsammare, men kommer så småningom att ta över det andra trädet. Tallar där­ emot gillar inte konkurrens och kan inte växa under andra träd.

– Just nu planteras mycket Se till att få rätt vinkel på klingan. tall i Sverige. Ett tag var det mest gran, eftersom skogsägarna var rädda för att plantorna skulle betas av djur. Just nu är det istället granbarkborren som oroar och därför planteras mycket tall, säger Anders.

Hur många träd som ska röjas bort beror på hur skogen ser ut och var i landet den ligger, men det handlar framförallt om att friställa huvudplantorna.

– Många skogsägare blir förvå­ nade över hur mycket som kan tas bort. Minst två meter mellan träden ska man ha, menar Anders.

Ha rätt taktik och skydd Röjningsarbetet kräver skyddsutrustning och rätt tänk. När du använder röjsåg behövs också hjälm med visir, skyddsskor eller

10 Skogsnära 2 | 20

skyddsstövlar med stålhätta, hörselskydd och varseljacka eller varselväst. Glöm heller inte att ta med dig första förband ifall det skulle ske en olycka.

– Det är också viktigt att ha kontakt med någon där hemma, eller kanske ha någon form av nödsändare på sig, särskilt om man är ute i skogen ensam, säger Anders.

Det finns mycket att lära sig om röjning, den som ska ut för första gången eller känner sig osäker kan vara betjänt av att gå en röjningskurs eller ta hjälp.

Körkort krävs numera både för röjsåg och motorsåg om man använder det i sitt yrkesarbete. När du som skogsägare arbetar privat i din egen skog behöver du inte ha något körkort. Om du däremot anlitar en granne eller vän och jobbar tillsammans i skogen, behöver båda ha körkort. Arbetsmiljöverket står bakom reglerna och körkortet är egentligen ett sätt att försäkra sig om att arbetet som utförts är så säkert som möjligt.

– Det gäller att ha lite taktik när man ger sig ut, dels med själva sågningen, men också med hur man rör sig i skogen. Planera din tur så att du inte behöver gå långa sträckor i onödan för att tanka och liknande, tipsar Anders.

Hur du sätter klingan är också en viktig del i röjningen. Se till att såga på rätt sätt så att du inte riskerar att trädet faller mot dig.

– Det gäller att ha lite vinkel på klingan, håller du den för horisontellt går trädet rakt ner på klingan och det ger samma effekt som att köra på en sten. Med rätt vinkel glider trädet lätt av klingan och faller från dig, förklarar Anders.

Att vänta för länge med röjningen försämrar inte bara tillväxten i skogen. Det blir dessutom väldigt dyrt att göra en sen röjning, eftersom träden då är högre och skogen svårframkomlig.

– De flesta skogsägare är måna om att sköta sin fastighet och vara ett föredöme. Då ska man inte dra ut på det. Det är roligt med röj. Det är tacksamt att se med en gång hur fint det blir och du får snabbt en välskött skog.

Anders bästa tips 1. Röj! Och gör det i tid. Det är det allra viktigaste.

2. Ta hjälp med röjningen om du behöver, prata med din virkesköpare eller gå en röjningskurs.

3. Var noga med säkerheten, klä dig rätt och tänk efter före.

4. Tänk på ansättningen så att du får rätt vinkel på klingan.

5. Värdera din tid. Gör en bedömning av vilken tid du har för att röja. En proffsröjare kan i vissa fall göra det tre gånger snabbare än en ovan röjare.

Tyck till om Stora Enso Dina åsikter är viktiga för oss. Därför får du ett sms från oss när en virkesaffär slutredovisas.

Vad funkar bra? Vad tycker du kan bli bättre?

Svara enkelt via mobilen.

Tack för att du hjälper oss att bli ännu bättre!

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Tekniken ger en tydligare bild av skogen Med ett särskilt datorprogram kan skördaren både berätta hur mycket som gallrats och göra en bedömning av hur mycket skog som står kvar i den gallrade avdelningen.

– För skogsägarens del kan det här vara ett bra underlag för att för att uppdatera skogsbruksplanen och planera för kommande åtgärder. All data kommer direkt från skördaren, säger Niklas Trogen på Stora Enso.

Skogforsk har tillsammans med Stora Enso och andra aktörer arbetat fram mjukvaruprogrammet ” hprGallring ”. Tidigare har skördardatorn bara kunnat ta fram fakta om träden som tas ut, såsom volym och antal. Men genom datorprogrammet hprGallring kan man även samla in data kring träden som står kvar med information om antal stammar per hektar, trädslagsfördelning och höjden på träden.

– På så sätt får man en betydligt bättre bild av gallringen och slutavverkningen, vilket ger en bättre koll på volym, trädslag, kostnader och intäkter. Tidigare har man jobbat mer med att göra uppskattningar, säger Niklas Trogen.

Enklare för maskinförarna En annan fördel är att det blir enklare för maskinförarna att jobba effektivt och återrapportera data från beståndet.

– Tidigare har gallringstekniken kunnat skilja sig åt mellan maskinförare, men nu blir det mer likartat.

Det blir lättare att göra anpassade uttag och man kan snabbare se att man gallrat en mängd som motsvarar det markägaren önskar, säger Niklas Trogen.

– En annan fördel med programmet är att vi inte är 12 Skogsnära 2 | 20

beroende av några ingångsvärden för skogen, som antal stammar eller grundyta före gallring, utan det känner programmet av själv. Något som spar tid och som annars kan vara svårt att uppskatta, speciellt om det varierar över beståndet, tillägger han.

Stora Enso har arbetat med projektet i drygt två år och har varit med och både finansierat och utvecklat verktyget.

– Vi har varit med och förbättrat beräkningarna på olika sätt och skräddarsytt gallringsmallen efter hur behoven ser ut. Men självklart kan programmet utvecklas och förfinas ännu mer, säger Niklas Trogen.

I vilken utsträckning använder man tekniken på Stora Enso?

– Det har tagit ett tag att etablera tekniken, dels beroende på äldre maskiner som inte varit kompa­ tibla med mjukvaran och dels för att det innebär förändrade arbetssätt som kan ta tid att sätta sig in i för maskinföraren. Vi har genomfört utbildningar och ser flera positiva effekter, det sparar tid från uppföljningar som vi tidigare gjort manuellt och det ger ett bättre underlag för att beskriva skogsbestånden.

Niklas Trogen, Stora Enso

hprGallring Med det digitala verktyget får man bra koll på vad som finns kvar efter gallringen.

Grundyta Höjd Diameter Trädslagsfördelning hpr = harvester production Programmet samlar in data och ger föraren direkt återkoppling på hur gallringen utförts, i form av färgkoder där rött visar att det gallrats för hårt, blått visar att det är för lite gallrat och grönt visar att det gallrats perfekt enligt beställning.

2 | 20 Skogsnära 13

Text Sanna Bergens Foto Lasse Arvidson

Det är rörelse som räknas

Att motivera sig till träning kan väl inte vara några problem för tidigare elitidrottare och VM-medaljörer, eller? Sanna och Jenny Kallur startade podden Motionsklubben för att hitta ny lust och inspiration till träning. Och bland ställen att svettas på är skogen en stående favorit.

– Träning ute i naturen slår allt, tycker systrarna.

Det lilla cafét intill motionsspåret har just öppnat igen efter en period av stängt och uteserveringen riktigt andas glädje. Här på Lugnets idrottsanläggning i Falun har systrarna Kallur spenderat mycket tid ända sedan de var barn.

– Lugnet har varit lite av ett andra hem, vi växte upp i Järlinden precis här intill så vi behövde aldrig skjuts till träningen, vi sprang ner hit själva, förklarar de.

Jenny och Sanna slår sig ner vid ett bord och hejar glatt på cafépersonalen som är i full färd med att bättra på staketet. Fortfarande spenderar systrarna gärna tid vid idrottsanläggningen med tillhörande naturreservat. Numera är det dock inte placeringar på de stora tävlingsbanorna som är målet, utan en frisk kropp. Enkelt, men inte självklart ens för tidigare elitidrottare.

– Många tror att vi har någon sorts superdisciplin eftersom vi varit elitidrottare, men så är det inte. Man får kämpa rätt mycket. Tidigare var det vårt jobb att träna, då var det lätt att få det gjort. Men nu när vi dessutom är småbarnsföräldrar så halkar träning lätt ner i prioriteringen, berättar Jenny.

För både Jenny och Sanna har träning varit en så stor del av livet under så lång tid att de först nu 14 Skogsnära 2 | 20

som motionärer har upptäckt hur viktigt det är för välmåen­det att röra på sig.

– Som elitidrottare har man aldrig några längre uppehåll i träningen. Då känner man inte på samma sätt, vilka effekter träning faktiskt har för måendet.

Som motionär kan det gå ett par veckor emellan, då får man gärna en aha-upplevelse när man tar sig iväg på ett träningspass, säger Sanna med ett leende.

Från gymnastik till häcklöpning Jenny och Sanna Kallur har en framgångsrik friidrotts­karriär i bagaget, men de började relativt sent med de grenar de blivit mest kända för.

– Vi var gymnaster från början. Mellan åtta och 15 års ålder var det gymnastik som gällde, alla våra kompisar höll på med det så det var naturligt att vi också gjorde det, förklarar Sanna.

Men en dag när systrarna var 15 år fick en fri­ idrottsledare syn på dem under en skoltävling.

– Sedan hörde han av sig och undrade om vi ville börja med friidrott. Vi testade och det var verkligen kärlek vid första ögonkastet, berättar Jenny.

Under samlingsnamnet friidrott ryms många olika grenar inom löpning, gång, hopp, kast och mång-

” En enda kropp har jag och det bästa jag kan göra för den är att hålla den i rörelse ”.

2 | 20 Skogsnära 15

kamp. Det var via mångkampen som Sanna och sedermera Jenny upptäckte häcklöpningen. Blandningen av fart och teknik var något de visade sig ha fallenhet för.

– Jag hade lätt för det och då blir det ju roligt. Det var verkligen något min kropp förstod och gillade, menar Sanna.

– Friidrotten var så mycket glädje och kraft. Jämfört med gymnastiken var det så tillåtande, det var blandade grenar och blandat tjejer och killar. Både långdistansare och kraftpaket kunde träna tillsammans och det var så kul, minns Jenny.

Samma år som de tog studenten tävlade de också i Junior-VM i Santiago och det blev deras genombrott. De fortsatte att tävla på landslagsnivå och succéerna blev fler och fler. Mellan åren 2000 och 2010 har Jenny exempelvis varit svensk mästare inte mindre än nio gånger, i löpning på 100 och 200 meter, häcklöpning samt stafett. Och Sanna har åtta SM-guld och tre EM-guld i häcklöpning. För att bara nämna några av framgångarna. Men idag är det ingen av dem som saknar elitidrotten.

– Jag är glad att jag har fått uppleva allt det där.

Men nu är det ganska skönt att kroppen inte bara ska användas till att prestera, säger Sanna.

Idag jobbar Jenny som copywriter och håller föreläsningar tillsammans med Sanna. Sanna gör föreläsningar för företag och på friidrottsgymnasiet, just nu är hon också aktuell som programledare i SVT:s tävlingsprogram Sveriges starkaste familj. Tillsammans driver systrarna podden Motionsklubben.

– Vi är både bästisar och syskon. Det är jättekul att jobba ihop. Och när vi gör podd känns det inte som jobb, det känns som vi är ute och leker och bara har en bandare med oss, säger Sanna och skrattar.

Vill prova nya träningssätt När Jenny flyttade hem till Falun från Stockholm blev systrarna träningskompisar igen. Medan de kämpade med att hitta tiden och motivationen föddes idén till Motionsklubben.

– Vad är det egentligen som säger att man ska hitta sin träningsform och sedan bara hålla på med det. Det finns ju så mycket! Vi ville prova nya saker. Vi tänkte att det kanske finns fler som vi, som får kämpa lite med att få till träningen. Kan vi bli inspirerade så kan säkert fler, menar Jenny.

Motionsklubben är en podd med tillhörande sociala medier som har funnits sedan augusti 2018. Systrarna Kallur driver den själva och släpper podd-avsnitt där de varje gång provar en ny typ av motion. Det har blivit många nya bekantskaper och många skratt.

– Vi har provat hur mycket som helst och träffat massor av nya människor. Det är verkligen jätteroligt.

Till en början hade vi alltid ett lager med avsnitt, men nu är det mer från vecka till vecka. Det är aldrig ett problem att hitta på vad vi ska prova, det bara kommer upp i huvudet, säger Sanna.

Hittills har de hunnit prova allt från simhopp och padel till poledance, klättring och yoga. Några nya favoriter har dykt upp, en del mer oväntade än andra.

Träningstips i skogen Du behöver inga maskiner för att köra slut på kroppen.

Att utmana dig med det som skogen och naturen har att erbjuda räcker gott och väl.

Ett gympapass där du växlar mellan exempelvis benböj, armhävningar, burpees och situps går perfekt att göra på ett mjukt skogsunderlag. Eller varför inte cykla mountainbike eller ta en joggingtur under sommar, höst och vår och ta en skidtur när snön kommer?

16 Skogsnära 2 | 20

” Börja träna mjukt och sluta innan du är helt slut. Se till att det är kul så att du vill göra det igen ”.

Njut av allemans­rätten!

Tack vare allemansrätten kan alla röra sig fritt i den svenska naturen.Den svenska skogen är öppen och tillgänglig, det är unikt och värt att ta vara på. Hitta skogens pärlor, såsom speciella skogsmiljöer, utsiktspunkter, fisketjärnar och porlande bäckar!

2 | 20 Skogsnära 17

” All form av rörelse som höjer pulsen och får igång flåset räknas.

Kroppsarbete exempelvis, att vara ute och röja i skogen kan vara ett jättebra pass. Man ska hålla på och jävlas lite med kroppen, det är det som är träning ”.

18 Skogsnära 2 | 20

Susanna Kallur

Jenny Kallur

Ålder: 39 år Bor: Falun Familj: Make och två barn, 7 och 2,5 år Gör: Driver Motionsklubben tillsammans med systern Jenny, föreläser, aktuell som programledare i SVT:s tävlingsprogram Sveriges starkaste familj.

Motivationstips: Tänk på att du bara har en kropp – var schysst mot den.

Ålder: 39 år Bor: Falun Familj: Make och två barn, 3 och 6 år Gör: Jobbar som copywriter och med träningspass på uppdrag, driver Motionsklubben ihop med systern Sanna.

Motivationstips: Börja träna mjukt och sluta innan du är helt slut. Se till att det är kul så att du vill göra det igen.

Därför mår vi bra av skogen Forskning visar att naturen är en viktigt resurs för mental återhämtning. Naturliga miljöer, såsom skogen ger sinnesintryck som är mer vilsamma än i en stadsmiljö. De fångar vår uppmärksamhet på ett milt sätt och kan kan öka mental återhämtning, pres­ tation och välmående. Naturen kan också göra att vi intar ett större perspektiv så att vi fokuserar mindre på oss själva och ser saker i ett större sammanhang. Människan är dessutom biologisk anpassad till ett liv i naturen, enligt den evolutionära teorin. Det gör att hjärnan är utvecklad efter livet på savannen och vi trivs i naturen, där det finns resurser för vår överlevnad.

Vistelse i skogsmiljöer provas idag som terapi för sjukskrivna. I Umeå samarbetar exempelvis forskare inom skog och medicin för att utvärdera hur effektiv skogsterapin är för behandling av patienter som är långtidssjukskrivna för utmattningssyndrom.

Skogsbesöken visar sig ge omedelbara effekter på den självupplevda sinnesstämningen. Efter ett besök i skogen kände sig patienterna mer avspända, glada, harmoniska och klartänkta.

Källa | Skogsnära magasin och Skogsstyrelsen

2 | 20 Skogsnära 19

– Jag har en skämskänsla inför att dansa, jag kan inte dansa. Men så bokade Sanna in mig på ett pass hip hop, och det var skitkul! Där gick det verkligen inte att tänka på något annat, man fick fokusera på rytmen och musiken. En härlig timme bara för sig själv, säger Jenny.

En gemensam superfavorit har blivit längskidåkningen som både Jenny och Sanna gärna ägnar sig åt även när de inte spelar in podd.

– Det är ett bra sätt att komma ut i skogen även på vintern, tycker Sanna. Jag vill ut i skogen och med skidor kan jag ta mig fram i stort sett överallt, det är jättehärligt.

Skogen – oslagbar för träning Naturen och skogen är en favoritträningsplats för både Jenny och Sanna. Det kan handla om en joggingtur, skidåkning, klättring, eller kanske en vandring eller en hajk.

– Det är så skönt att vara i skogen. Det är tystnad och fågelkvitter och mycket att titta på. Skogen ger så mycket härliga intryck utan att det kräver några beslut. Det är vilsamt, tycker Jenny och får medhåll från Sanna.

– Ska man träna så är ju skogen oslagbar. Att dra in skogsluft i lungorna när man flåsar är fantastiskt.

Då känner man sig frisk.

Svenskar behöver mer motion En stor studie vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm har visat att nära hälften, 46 procent, av Sveriges befolkning har hälsovådligt dålig kondition.

Enligt studien försämras svenskarnas kondition stadigt. Sanna och Jenny tror på att sänka tröskeln, att träna behöver inte vara svårt.

– Vi vänder oss lite emot att det måste vara så ambitiöst och proffsigt för att det ska få kallas träning. Det som syns mest i sociala medier är den sidan av träningen som handlar om yta och status.

En massa perfekta gymselfies kan lätt skrämma bort folk. Vi vill bidra till att visa den andra sidan, som bara handlar om att röra på sig. Vi vill ta det tillbaka till det enkla lättillgängliga. Träning är så jäkla viktigt att det kanske inte ens ska kallas för träning, ifall det skrämmer bort folk. Det är att röra sig som räknas, tycker Jenny och hon får medhåll från Sanna.

Kan verkligen vad som helst vara träning? Om man frågar systrarna Kallur får man ett bestämt ja till svar.

– Alla gillar ju inte sport, men det finns annan typ av motion som är lika bra. All form av rörelse som höjer pulsen och får igång flåset räknas. Kroppsarbete exempelvis, att vara ute och röja i skogen kan vara ett jättebra pass. Man ska hålla på och jävlas lite med kroppen, det är det som är träning, tycker Sanna.

De slår ett slag för vardagsmotionen. Att gå eller cykla till jobbet och till andra ställen.

– Man skulle kunna strunta i bilen oftare, man skulle vara mer fysiskt aktiv och säkert bli mindre stressad också, tror Jenny. Men vi är ju lite bekväma, det är skönare att ligga på soffan.

20 Skogsnära 2 | 20

– Men man tror ju bara det, utbrister Sanna.

– Det kan kännas jättesegt att ta sig iväg, men några minuter in i träningen så mår man mycket bättre. Plötsligt hittar man svaret på sin upplevda seghet eller sitt dålig humör.

Peppande motivation Trots att alla vet hur nyttigt det är med träning kan det vara svårt att hitta tillräcklig motivation för att ta sig iväg. Poddandet har på många vis löst problemet för Sanna och Jenny som nu kommer iväg varje vecka på någon ny typ av motion. Utöver att hela tiden få vara nyfikna på nya former av träning har det också blivit ett sätt att få ha lite lyxtid tillsammans med sin tvillingsyster.

– Jag tror det är viktigt att man hittar en strategi som fungerar för en själv. Det behöver inte vara ett hårt pass med en PT som ska få dig att komma igång med träningen igen. Det går lika bra att börja med en tio minuters promenad. Det ska vara på din nivå.

Jag tror man ska börja på väldigt låg nivå, så att man tycker det är kul och vill göra det igen. Det är då man bygger upp lusten, tipsar Jenny.

– Jag brukar tänka att jag har en kropp. En enda kropp har jag och det bästa jag kan göra för den är att hålla den i rörelse. Jag tycker det motiverar. Man behöver vara snäll mot sin kropp, säger Sanna.

De två systrarna ställer undan sina lunchbrickor och ska just till att gå och byta om. Ett motionspass i skogarna omkring Lugnet väntar. Några bekanta som också besökt cafét stannar till och hälsar. De kommenterar ett avsnitt av Motionsklubben där Sanna och Jenny har testat padel och berättar att de själva provat på efter att de lyssnat på podden. Det konstateras glatt att Motionsklubben nyligen slagit nya rekord i antal lyssningar.

– Vi har fått så mycket fin respons på podden.

Ibland får vi meddelanden som man nästan inte tror är på riktigt. Har vi verkligen kunnat bidra till sådant?!

Vi blir inte rika på att göra podd, men att folk uppskattar det så mycket räcker långt, tycker både Jenny och Sanna.

– Vi gör det för att vi själva tycker att det är så kul.

Och så länge vi tycker det kommer vi att fortsätta.

” Ska man träna så är ju skogen oslagbar.

Att dra in skogsluft i lungorna när man flåsar är fantastiskt. Då känner man sig frisk ”.

Tätortsnära skogsbruk Du som skogsägare kan se till att skapa tillgängliga skogar för friluftsliv och träning. Det kan handla om att röja hårt nära stigar, leder och elljusspår för att förbättra framkomligheten. Blanda gärna in löv i din skog också för att ge ett luftigt och ljust bestånd, något som ger ett mjukt intryck. Stamkvistning är ett sätt att förbättra sikten och öka tillgängligheten i unga bestånd.

Variation anses allmänt förhöja en natur­ upplevelse. Det kan till exempel gälla kontraster mellan skog, åker och öppet vatten. En skog man kan se in i och där man lätt tar sig fram på stigar och mindre vägar är mest uppskattat.

Källa | Skogen.se och Skogsstyrelsen.se

2 | 20 Skogsnära 21

tema – viltbetesskador

Så påverkar viltbetet våra skogar

Tallskott, bark och plantor lockar våra vilda djur i skogarna. Skadorna, framför allt på unga tallskogar innebär stora förluster för många skogsägare. Men hur ser egentligen skadorna ut och hur påverkar de tillväxten i skogen? Hur fungerar klövviltsförvaltningen i Sverige och hur kan vi tillsammans minska skadorna?

I det här numret fördjupar vi oss i det heta ämnet viltbetesskador.

22 Skogsnära 2 | 20

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Bark och tallskott lockar viltet i skogen Älg, hjort och rådjur är de klövdjur som påverkar skogsbruket mest i Sverige.

– Nationellt kan man säga att älgen är den största boven när det gäller att få i sig tallskott, men på vissa ställen i landet kan det mycket väl vara rådjur som står för den största plantdödligheten, säger Märtha Wallgren, forskare på Skogforsk.

I Sverige räknas älg, hjort, vildsvin, rådjur och mufflon som klövvilt. Älgen dominerar och enligt Svenska Jägareförbundet finns det mellan 240 000 och 360 000 älgar i Sverige på sommaren. Varje höst skjuts runt 90 000 av dem. Men älgstammens exakta storlek är omöjlig att bestämma.

Vad älgarna äter beror på vad som finns tillgängligt och kan därför variera mellan olika delar av landet och under olika årstider. Kvistar av både barr och lövträd som tall, rönn, asp och sälg är populärt bland älgarna. Om det inte ligger så mycket snö på marken kan också bärris och ljung vara viktiga inslag i födan.

Under vår och sommar äter älgen även en del gräs, örter och vattenväxter.

– De gillar en mångsidig kost, precis som vi människor och det är lättare för dem att äta varierat på sommaren när mycket är grönt och spirande, säger Märta Wallgren på Skogforsk.

På vintern när maten är mer begränsad betar älgarna ofta hårt i tallungskogar.

– Älgen klarar sig med en ensidig kost på vintern.

På samma sätt som vi människor åt barkbröd under perioder förr i tiden när det var svårt att hitta mat, för att sedan leva rikare andra perioder. Problemet med 2 | 20 Skogsnära 23

tema – viltbetesskador

det höga betestrycket på tallen är att det försämrar kvaliteten och tillväxten på träden, säger Märtha Wallgren.

Träden förlorar i höjdutveckling Det är framför allt topparna på ungskogen som lockar och varje älg kan sätta i sig så mycket som upp till tio kilo tallkvistar per dag. Älgen kan beta på toppskotten tills tallarna är runt två och en halv meter höga.

När älgen betar på toppskotten förlorar trädet i höjdutveckling. Tallen kompenserar för det bortbetade toppskottet genom att resa upp ett eller ibland flera skott på sidogrenarna i stället.

Det är först när en av sidogrenarna börjat bilda en ny topp som trädet kan Kronhjorten mumsar gärna i sig tallskott, men älskar också att gnaga på bark. växa vidare på höjden. Samtidigt bildas då klykor, krökar och sprötkvistar på stammen. Detta leder till bestående kvalitetsskador i virket. innehåller också mycket kolhydrater och stärkelse.

När älgarna inte längre når toppskotten fortsätter Om barken gnags av på stammen försöker trädet de beta på sidoskotten en tid, så det är inte förrän att skapa ny bark. Detta kan ta många år och leder tallarna är fyra till fem meter höga som betet upphör. ofta till missfärgningar i virket. Det nakna trädet kan – Älgbetesskadade träd kan ha svårt att återhämta även bli infekterat av rötsvampar. Särskilt känslig för sig tillväxtmässigt, säger Märtha Wallgren. detta är granen.

En grupp älgforskare inledde studien Älgskade­ försöket i Furudal år 1979 för att ta reda på de Rådjur äter sex gånger mindre än älgen långsiktiga effekterna av älgbetning. I försöket ingick Rådjuren är ett annat klövvilt som livnär sig på det provytor med älgbetesskadade och träd som var fria som skogen erbjuder. från älgbetesskador.

Tätheten i rådjursstammen varierar i landet, men i Sedan mer än tio år tillbaka är det Skogforsk som södra och mellersta Sverige kan det finnas uppemot har hand om försöket och som har utvärderat effek40 djur per 100 hektar på produktiva marker, enligt terna av betet.

Svenska Jägareförbundet.

De allvarligast skadade träden dog i stor utsträckRådjuret vill hitta den bästa födan med högt ning under de närmaste åren efter skadan inträffat. näringsinnehåll och hög smältbarhet.

När det var dags för förstagallring var det de grövre På sommarhalvåret mumsar rådjuren i sig gräs, och högre träden i beståndet som klarat sig bäst blåbärsris och örter. undan från allvarliga betesskador. Överlevande träd Totalt kan rådjuren inom ett område beta på mer med svårare skador var vanligare bland de klenare än 100 växtarter under ett år. och kortare träden. Huvudresultatet från försöket är Ett vuxet rådjur kan äta ungefär två till fyra kilo att de ekonomiska förlusterna till största delen beror föda per sommardygn. Under hösten bygger många på minskad volymtillväxt ( läs mer om vilka ekonodjur upp en fettreserv som hjälper dem att överleva miska skadorna förlusterna kan ge på sidan 29 ). vintern. På vintern sjunker konsumtionen till ungefär ett halvt till ett och ett halvt kilo föda per dygn.

Gnagd bark ger missfärgningar Allmänt kan man säga att sex till sju rådjur äter lika Älgarna sätter också i sig en del bark från tall på mycket som en vuxen älg. våren. Det är lite oklart varför älgarna äter bark, en anledning kan vara att de behöver fibrerna i överRådjuren går på små plantor gången mellan den fiberrika vinterdieten och somUnder vintern äter rådjuren främst bärris och ljung. marens föda som innehåller mindre fibrer. Barken Men när det ligger mycket snö på marken är det i 24 Skogsnära 2 | 20

Betat toppskott och barkgnag, spår efter vilda djur.

stället kvistar från barr- och lövträd som de får i sig.

De äter tall, gran, sälg och vide, björk, asp, ask, rönn, brakved och olvon.

Rådjuret och älgen konkurrerar om samma mat och därför kan trycket på födan och vegetationen bli hård där det finns gott om både älg och rådjur.

Rådjuren gillar också att mumsa på barrplantor på vintern. Inventeringar visar att rådjuren föredrar tall framför gran. De betar mer på täckrotsplantor än på barrotsplantor och de gillar den typen av plantor mer än självföryngrade plantor. Plantor som är näringsrika, unga och vitala lockar rådjuren mer.

– I vissa delar av Götaland är det faktiskt rådjuren som är värst för skogsbruket. Rådjuren går ofta på små plantor och de enstaka små betten har stora konsekvenser för plantdödligheten och kan göra att det blir glest mellan tallarna på vissa områden.

Rådjuren är finsmakare och betar gärna uppifrån på de färska skotten, berättar Märtha.

Dovhjort och kronhjort är andra klövvilt som lever av det som skogen har att erbjuda. De ökar i antal, främst i södra delen av Sverige. Dovhjorten lever bland annat på örter, buskar, bärris, blåbär, lingon och sly.

– Den äter inte så mycket på produktionsträd, däremot konkurrerar den om övrig föda med det andra klövviltet i Sverige och blir det brist på denna föda är risken större att älgarna och rådjuren äter mer av exempelvis tall, säger Märtha Wallgren.

mar förlorar ofta sin nedre bark helt och hållet av vildsvin som gnidit sig mot dem.

– De ger sig inte på plantorna. Däremot bökar de runt i marken och det talas ibland om att de kan sprida rotröta. Men vad jag vet finns inga vetenskapliga bevis för det. Och själva bökandet i marken kan faktiskt vara positivt för näringscirkulationen i marken, vilket kan vara bra för skogen, säger Märtha Wallgren.

Klövviltet i Sverige ser till att hålla landskapet öppet, vilket gynnar både skogsproduktionen och den biologiska mångfalden. Men betestrycket innebär enorma skador för många skogsägare. Läs mer om detta på sidan 29.

Vildsvinens bökande påverkar inte skogsproduktionen nämnvärt .

Kronhjorten ökänd för barkgnag Kronhjorten äter gärna tallskott och är även ökänd för att gnaga på barken på granarna i Götaland.

De allvarligaste och mest omfattande skadorna drabbar granbestånd i åldern 15–40 år. I Sverige är barkskalning ett problem i framförallt Skåne där det finns ett bördigt blandlandskap av jordbruksmark och skog.

Vildsvinen påverkar inte skogsproduktionen i Sverige nämnvärt. Däremot kan deras aktivitet på marken och i skogen lämna tydliga spår. Trädstam2 | 20 Skogsnära 25

tema – viltbetesskador

” Det krävs ett tränat öga för att se skadorna ”

Riksdagens mål för älgförvaltning • Älgstammen ska vara livskraftig och hålla en hög kvalitet.

• Älgstammens storlek ska balanseras så att skador på skog- och jordbruk hålls på en enligt markägarnas företrädare acceptabel nivå.

• Älgförvaltningen ska ske på ett sätt som innebär en anpass­ning av älgstammen till fodertillgång, förekomst av rovdjur och älgens påverkan på den biologiska mångfalden.

26 Skogsnära 2 | 20

Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson och Sune Eskelinen

Arne Axelsson är bekymrad över viltbetesskadorna, som är särskilt stora i de värmländska skogarna.

Rönn, asp, sälg och ek i ungskog tillhör några av de mest betesbegärliga trädslagen för älg och andra hjortdjur. Men det är framförallt tall som är utsatt för bete och barkgnag. Skadorna får stora konsekvenser för ekonomin när träden är mogna för avverkning.

– Det är inte helt lätt att se omfattningen av viltbete när ungskogen vuxit och träden blivit grövre, det kräver ett tränat öga säger Arne Axelsson, jägare och skogsägare som föreläser om viltskador.

Arne Axelsson bor i Ölme utanför Kristinehamn och är engagerad i två älgskötselområden och ett kronskötselområde och är anlitad föreläsare inom viltskador.

– Trenden kring klövviltets skador i ungskogarna är oroande. I Värmland var andelen skadad tall under 2018/2019, 17 procent, jämfört med fem procent som är det satta maxtaket. Minst 85 procent av skogen ska vara oskadd, för Värmland var siffran bara 47 procent, säger han.

Hur ser då typiska viltskador ut?

Toppbrott Toppbrott sker då älgen böjer ned toppen och bryter den för att komma åt att beta på skotten. Skadan ger nästan alltid upphov till kvalitetsnedsättning som krökar, bajonettbildning, dubbelstammar och sprötkvistar.

Barkgnag På tallar över två meter är det inte ovanligt att älgen gnager bark. Vid svåra skador kan trädet försvagas och senare knäckas av vind eller snö, vilket ger tillväxtförluster, kvalitetsnedsättningar och i värsta fall dör trädet. Men vanligtvis består skadan av kvalitetsnedsättande fiberstörningar.

Fejning Råbockar och andra hjortdjur skadar unga träd genom att feja hornen mot stammen. Träden skadas svårt.

– Tallar som utsatts för barkgnag i ungdomen vallar så småningom över skadorna och när träden kommer upp i 40-årsåldern är det mycket svårt att upptäcka om det finns skador, säger Arne Axelsson.

En övervägande del av älgjakten sker idag genom att närliggande jaktområden gått samman i älg­ 2 | 20 Skogsnära 27

tema – viltbetesskador

1. Tallstam, cirka 45 år gammal.

Ett otränat öga kan inte ana att den varit utsatt för barkgnag i ungdomen.

3. Tre tallstammar som är lika gamla (17–18 år ), men har haft olika diametertillväxt. Alla har varit utsatta för barkgnag för cirka tio år sedan, men de har kommit olika långt i övervallning av skadan på grund av olika tillväxt. Den klena stammen har fortfarande en öppen skada.

2. Samma stam, klyvd på mitten. Sågsnittet är satt i den årsring där barkgnaget gjordes 1983.

4. Samma tre tallstammar, men de två grövre är kluvna.

skötselområden ( ÄSO ) som är frivilliga sammanslutningar. Data över älgstammens storlek och sammansättning fångas inom respektive älgskötselområde under älgjaktens första sju jaktdagar. Spillningsinventeringen som utförs på våren inom respektive jaktområde visar på älgstammens storlek. Inventeringarna ger också en uppfattning om trender inom älgstammen. Data från avskjutning i form av kön, ålder och vikt bidrar också med viktig information.

–Skadorna är för stora och fler markägare behöver bli aktiva inom älgförvaltningen. Att äga skog innebär även ett ansvar för viltförvaltning och jakt. Du har skyldighet att verka för att målen kring älgförvaltning nås och äger frågan om samspelet mellan skog och klövvilt. Om din fastighet ingår i ett älgskötselområde, prata ihop dig med övriga markägare inom området, råder Arne Axelsson.

Arne tipsar om att man kan komplettera Äbin, älgbetesinventeringen (läs mer om den på sidan 34) genom att välja ut ett antal föryngringar på tallmark inom skötselområdet och följa dem tillsammans med jägare inom område under några år.

– Utifrån en enkel checklista kan du föra dialog om vad du ser och på så vis förhoppningsvis öka den gemensamma kunskapen samt få ett underlag när målsättningen kring älgstammen ska diskuteras.

Det ger ett tillfälle i fält att föra diskussioner kring 28 Skogsnära 2 | 20

viltanpassad skogsskötsel, val av trädslag med mera.

För den som har möjlighet kan det vara intressant att bygga ett litet hägn för att åskådliggöra skillnaden mellan betat och obetat, säger Arne.

Arnes tips till dig som är markägare Här följer några saker att tänka på: • Som markägare är det du som äger frågan om samspelet mellan skog och klövvilt. Tänk därför igenom hur du ser på frågan. Var går din acceptansnivå på andel viltskadade tallstammar när ungskogen nått fem meters höjd?

• Om din fastighet ingår i ett älgskötselområde, prata ihop dig med övriga markägare inom området.

• Det är bra att ha en öppen dialog med jägarna. Väl underbyggda åsikter, tydligt och respektfullt framförda brukar ge bra förutsättning för ett lyckat samarbete.

Ett högt pris för älgbetesskadorna Över tolv miljarder kronor, så mycket kostar älgbetesskadorna totalt i Sverige varje år, enligt färska beräkningar från skogsnäringen.

De större skogsbolagen i Sverige har tillsammans med skogsägarföreningarna Södra, Mellanskog och Norra Skog tittat på hur stora de ekonomiska effekterna egentligen blir av älgbetet och sammantaget ligger kostnaderna på mer än tolv miljarder kronoer per år i minskat värdeskapande. Och då är det kostnader utöver den nivå som accepteras, det vill säga älgbetesskador på tre av tio tallstammar.

För Stora Enso ligger kostnaderna i skogsbruket för älgskador på cirka 160 miljoner kronor per år, men eftersom man accepterar en hel del skador räknar man med en kostnad på ca 100 miljoner kronor per år utöver den nivå som accepteras. Till det kommer minskat värdeskapande om flera hundra miljoner krononor per år för både skogsbruket och skogsindustrin.

– Det är svindlande summor, men vi ser en viss

ljusning i älgbetesinventering (ÄBIN) 2020 och förhoppningen är givetvis att skadorna ska minska, säger Michael Larsson.

Beräkningarna är gjorda på data från ÄBIN baserat på medelvärden mellan 2016–2019. Tillväxtnedsättningen och de ekonomiska förlusterna har beräknats med en modell som är utvecklad av Skogforsk.

Hur mycket förlorar då du som privat markägare?

En medelgård i Svealand på 100 hektar med en normal tallandel kan få en tillväxtförlust på 85 skogskubikmeter per år, medan en talldominerad gård kan förlora så mycket som 200 skogskubikmeter per år.

Det kan innebära nettoförluster för skogsägaren på mellan 20 000 – 60 000 kronor per år.

Långsiktiga konsekvenser av klövviltbete på nuvarande nivå En talldominerad gård beräknas få en tillväxtförlust på 200 skogskubikmeter per år, vilket motsvarar:

4

timmerbilar med släp per år

50 000

kronor per år i nettoinkomst

Har du frågor kring jakt och vilt?

Kontakta gärna våra experter som jobbar med viltförvaltning: Jörgen Steffansson Områdesansvarig Jämtland och Dalarna jorgen.steffansson@storaenso.com 070-580 01 91

Redovisade effekter av viltbete avser totala förluster, det vill säga ett läge helt utan betesskador. Kostnader för skador som inte uppmärksammas i ÄBIN tillkommer. Det är oftast skador orsakade av rådjur, kronhjort och vildsvin.

Mikael Jonsson Områdesansvarig Östra Dalarna, Gävleborg och Uppland mikael.p.jonsson@storaenso.com 070-568 71 29 Per Forsman Områdesansvarig Värmland per.forsman@storaenso.com 070-609 10 47

Visste du att klövviltskadorna innebär en tillväxtförlust på 4,9 miljoner skogskubikmeter per år bara i Svealand? Det motsvarar den årliga virkesförbrukningen för Skoghalls bruk och Skutskärs bruk eller tio miljarder kronor i samhällsekonomisk kostnad varje år.

Michael Larsson Chef Viltförvaltning michael.larsson@storaenso.com 070-370 00 41

2 | 20 Skogsnära 29

tema – viltbetesskador Text Sanna Casson Foto Sverker Johansson och Lasse Arvidson

Viltanpassa skogsskötseln Det är inte helt enkelt att som skogsägare skydda sig mot betesskador. Men det finns några saker man kan göra.

– Viltanpassad skogsskötsel kan vara ett komplement till minskade viltstammar i områden med högt betestryck, säger forskaren Märtha Wallgren på Skogforsk som leder en utbildning i viltanpassad skogsskötsel.

Under 2019 drog Skogforsk i gång en utbildning i viltanpassad skogsskötsel.

– Viltbetesskadorna, främst på ung tallskog, är allvarliga i stora delar av landet.

Vi har sett ett behov av sammanställd kunskap kring möjligheter och begränsningar med skogsskötsel för att påverka betesskadorna, säger Märtha Wallgren, på Skogforsk.

Intresset för att delta både digitalt och ute i skogen har varit stort.

– Det råder en frustration hos många skogsägare som är hårt drabbade av betesskador och det kan jag verkligen förstå. En del känner sig maktlösa, men vill också försöka hitta lösningar. En del av dem är både markägare och jägare och det har blivit många intressanta diskussioner om hur man både kan minska skadorna och gynna djuren, säger Märtha Wallgren. Återbeskoga med rätt trädslag En sak man kan tänka på redan i föryngringsstadiet är att återbeskoga med rätt trädslag för den aktuella marken. Många skogsägare vågar inte plantera tall med rädsla för älgbetesskador. Men det är viktigt ur produktionssynpunkt

Spara gärna lite lövträd, något som kan få djuren att beta mindre hårt på tallen.

30 Skogsnära 2 | 20

att producera tall på magra marker istället för gran.

– Vi behöver få fler tallar i Sverige för att få ner betestrycket. Jag kan verkligen förstå att man som skogsägare inte vågar göra det med risk för skador, men om mina grannar gör det kanske jag också vågar? Det är mycket det som samverkansprojektet Mera tall som leds av Skogsstyrelsen handlar om; att tillsammans med andra våga föryngra med tall, säger Märtha Wallgren.

Självföryngring av tall har fördelen att det kan ge högre planttäthet än vad man uppnår vid plantering.

Självföryngring kan dessvärre vara svårt att lyckas med och risken är att man skapar ojämna bestånd som växer långsammare.

– Planterade bestånd kommer upp i höjd mycket snabbare, vilket gör dem svårare att komma åt för älgen. Samtidigt kan de planterade växterna vara extra intressanta för viltet, eftersom de ofta är väldigt näringsrika, säger Märtha Wallgren.

Spara lövträd Genom att sköta sin ungskog på bästa sätt och röja vid rätt tidpunkt förebygger man skador. En glesare skog ger både mer bärris för djuren och ett utrymme för skogen att snabbare utvecklas till stora träd. Däremot rekommenderas en hög stamtäthet i tallung­skogen, eftersom många av tallarna kommer att skadas av klövvilt. Därtill kan man se till att spara lite lövträd när man är ute med röjsågen, till exempel vid kanten av skogsbilvägen.

– Riset från avverkningar är också foder till djuren, som då förhoppningsvis inte betar lika hårt på unga tallar, säger Märtha Wallgren.

Man bör också lämna kvar tallar som redan är älgbetade, eftersom älgarna gärna går tillbaka till

” Det råder en frustration hos många skogsägare ”, säger Märtha Wallgren på Skogforsk.

tidigare betade tallar. En slutröjning av tall rekommenderas först vid fyra till fem meters höjd i områden med ett högt viltbetestryck, eftersom älgar bara kan beta toppskotten till två och en halv meters höjd. Är det någon idé att viltbehandla plantorna?

– Det behöver forskas mer på effekten av viltbehandling. Just nu är det en ganska dyr metod och det ger inte ett hundraprocentigt skydd mot en hungrig älg. En variant kan vara att behandla tallplantorna första året, så är sannolikheten högre att de klarar sig sedan. Men att behandla träden varje år upp till två och en halv meters höjd är inte lösningen på viltskade­problematiken. Man kan inte viltanpassa till vilket pris som helst.

En annan rekommendation är att vara aktiv mark­ ägare i viltförvaltningen. Jagar man inte själv kan man ändå upplåta sin mark för jakt.

– I vissa områden, exempelvis i norra Sverige är

tallungskogarna hårt betade trots att det finns mycket tall i landskapet och där hjälper det inte att öka mängden tall. På andra håll tryter det med alternativt foder, det saknas blåbär och det finns bara stumpar kvar av mjölkört. Där behöver man skjuta av en del av viltstammarna för att kunna minska betesskadorna, säger Märtha Wallgren.

Skogforsk forskar också en hel del kring viltbetes­ skador.

– Vi har många forskningsprojekt på gång. Vi tittar bland annat på hur tallen påverkas av mängden avbetade skott, till exempel i form av förlorad höjd- och volymtillväxt, något som kan vara ett bra underlag när man ska räkna på ekonomiska förluster av viltbetet.

Skogforsk samarbetar med SLU, skogsbruket, Svenska Jägareförbundet, samt forskare i andra länder,i olika forskningsprojekt om viltbete.

– Samverkan är en viktig nyckel för att minska betesskadorna, menar Märtha Wallgren.

2 | 20 Skogsnära 31

tema – viltbetesskador Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson

Spännande fakta om våra vanligaste vilt Visste du att älgens horn kan väga nästan tjugo kilo? Eller att rådjuret nästan utrotades under 1700-talet? Här kommer intressanta fakta om rådjur och älgar som du kanske inte kände till.

Älgen – kungen med den tunga kronan • I Sverige finns mellan 240 000 och 360 000 älgar och varje år föds mellan 120 000 och 180 000 nya kalvar.

• En älg kan äta upp till 35 kilo per dag.

• Hornen som älgtjurarna bär kan vara av två typer, antingen stång- eller skovelhorn. Stånghornen är förgrenade med runt gods, till skillnad från skovelhornen som är platta till formen och liksom namnet antyder formar sig till en skovel med taggar på.

• Under maj till juni föder en älgko en till två kalvar. Älgkalvarna går i sällskap med sina mödrar fram till någon vecka innan modern kalvar på nytt. Inför den nya kalvningen brukar hon bryskt stöta undan sin fjolårskalv och de bortstötta – fjolingarna – irrar förstomkring vilsna. De är oskygga och nyfikna och löper till exempel stor risk att råka ut för trafikolyckor på

32 Skogsnära 2 | 20

försommaren på grund av sin brist på erfarenhet.

• Kalvarna växer snabbt under det första halvåret, brukar väga uppåt 150 kilo när november kommer.

• Älgen är en god simmare och tar sig gärna ett dopp i sjön, som vuxen simmar den cirka tio kilometer i timmen.

• Det som anses begränsa älgarnas spridning söderut är värmen. Djuren är anpassade för att leva i ett klimat med köldslagna vintrar samt svala somrar. Deras fysiologi klarar därför inte den sydligare värmen.

• Det skjuts varje år ca 90 000 älgar.

• Den vanligaste dödsorsaken bland de vuxna älgarna är jakt. Andra orsaker till dödsfall bland älgarna är framförallt rovdjur men också trafikolyckor, både med bil och tåg, samt okända, naturliga orsaker.

Rådjuret – en gång i tiden utrotningshotad • Förmodligen invandrade rådjuret till Sverige i omgångar mellan nedisningarna under förhistorisk tid.

• När allmogens rätt att jaga släpptes fri år 1789 utrotades i det närmaste rådjuret, dessförinnan var det bara adel och kungamakten som fick jaga. Rådjuret fanns till sist bara kvar i en känd stam om några hundra djur på ett gods i Skåne.

• Idag finns cirka 300 000–400 000 rådjur i Sverige.

• Sex till sju rådjur äter lika mycket som en vuxen älg.

Under vinterperioden äter ett rådjur en tredjedel, bara tillräckligt för att inte frysa för att sedan äta upp sig under sommaren igen. På menyn står gräs, blåbärsris och örter och maten idisslas.

• Rådjur blir runt tio till tolv år gamla. Den faktor som tycks begränsa livslängden mest är tandslitaget. När skärpan i tänderna avtar med stigande ålder får djuren svårare att inta föda.

• Rågeten är dräktig i tio månader och föder ett till fyra kid i maj till juni. Kiden hänger med sin mamma det första året, innan den ger sig ut i livet på egen hand.

• Rågeten har en fördröjd fosterutveckling, där ägget befruktas vid parningen i augusti men utvecklas först runt årsskiftet. Getter som är dräktiga behåller vinterpälsen längre på försommaren.

• Rådjuren saknar liksom andra hjortdjur, framtänder i överkäken. Det gör att bitspåren från rådjur på vegetation ger ett avslitet intryck.

Källa | Svenska Jägareförbundet, 10fakta.se

2 | 20 Skogsnära 33

tema – viltbetesskador Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Minskade älgbetesskador i flera län Älgbetesskadorna i landets skogar har minskat på flera håll, visar årets resultat av den senaste älgbetesinventeringen, ÄBIN. Samtidigt ligger antalet skador långt från det nationella målet.

– I några av de län där vi har vårt största innehav ser vi förändringar i positiv riktning och det är glädjande, säger Michael Larsson chef för Viltförvaltning på Stora Enso Skog.

Varje år mäts älgbetesskadorna på ungskogar i Sverige, enligt en kvalitetssäkrad inventeringsmetod som har utvecklats av Skogsstyrelsen och Sveriges Lantbruksuniversitet ( SLU ). Syftet är att göra en skattning inom varje älgförvaltningsområde (ÄFO) för att se hur stor andel av tallarna inom ett givet höjdintervall som skadats av älg och annat klövvilt.

Alla stammar mellan en till fyra meter räknas och viltskador registreras i ett utvalt område. Man tittar i första hand på skador som toppskottsbetning, stambrott och barkgnag på tall och gran. Man tar också fram mer allmän information om ungskogarna såsom vad det är för marktyper, om det är röjt eller oröjt och vilket trädslag som man har återbeskogat med. Trädslagen rönn, asp, sälg och ek ( R ASE ), som ofta betas av viltet registreras också. Målsättningen är att de ska kunna växa upp och bli träd utan att bli angripet av vilt.

Att hitta och inventera alla träd mellan en till fyra meter för ett helt ÄBIN-område skulle vara oerhört tidskrävande. Inventeringen sker istället genom stickprov.

Resultaten från inventeringarna lämnas till Skogsstyrelsen som analyserar datan och presenterar resultatet som visar hur många träd som blivit skadade av älgar och hur skadorna ser ut i olika delar av landet. Skogsstyrelsen ger ett utlåtande över skadornas omfattning och vilka åtgärder som kan behöva vidtas.

34 Skogsnära 2 | 20

Hur ser då resultatet ut för älgbetesinvente­ringen 2020?

Dalarna har en minskad andel årsskador i alla inventerade ÄFO:n utom ett. Tre ÄFO:n närmar sig målnivån. Älgstammen är stabil eller något vikande i länet. Även Gävleborg har sjunkande andel årsskador i alla områden utom ett och flera ÄFO:n har uppnått eller närmar sig målnivån. Älgstammen är vikande förutom i sydligaste delen av länet där den är oförändrad.

I Värmland är dock skadorna fortsatt mycket höga och älgstammen skenar vilket kan förklaras av en kraftigt minskad avskjutning. Inget ÄFO i Värmland indikerar vikande älgstam!

I Härjedalen är skadenivån på en oförändrad, men fortsatt alltför hög nivå. Värst drabbat är de östra delarna av landskapet.

– Sammanfattningsvis kan man säga att skadorna fortfarande är alldeles för höga, men att vi samtidigt ser en ljusning och att flera län går åt rätt riktning, säger Michael Larsson.

Statistik från årets ÄBIN-resultat hittar du på skogsstyrelsen.se/abin

Så fungerar älgförvaltningen i Sverige • Älgförvaltningen utgår från älgförvaltningsområden (ÄFO:n).

• ÄFO:n bildas av länsstyrelserna i landet, men kan vara länsöverskridande.

• Älgförvaltningsområdet leds av en älgförvaltningsgrupp med tre markägarrepresentanter och tre jägarrepresentanter. Markägarna har utslagsröst.

• Älgförvaltningsgruppen tar fram en förvaltningsplan för hela förvaltningsområdet som fastställs av länsstyrelsen. Man ansvarar för och analyserar inventeringar, gör uppföljningar samt föreslår arealgränser för licensområden.

• Företrädare för älgjaktsområden (älgskötsel­ områden och licensområden) ansvarar för samverkan inom älgjaktsområdet så att avskjutningsmålen uppnås och att inventeringar utförs.

Källa | Jägarnas Riksförbund

2 | 20 Skogsnära 35

tema – viltbetesskador Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson Carl-Johan Lindström, Naturvårdsverket.

” Vi vill förenkla och förtydliga älgförvaltningen ” Det är många förändringar på gång inom klövviltsförvaltningen.

– Skadorna av klövvilt ökar i skogarna och vi vill ge bättre förutsättningar att begränsa dem. Därför jobbar vi med att förändra jakttiderna och för att tydliggöra och förenkla älgförvaltningen, säger Carl-Johan Lindström på Naturvårdsverket.

Ett av målen med älgförvaltningen är att älgstammens antal ska anpassas både till skogens utveckling och förutsättningarna för biologisk mångfald.

– Både viltskadorna i skog och viltolyckor i trafik har ökat de senaste åren och det finns därför ett behov av förbättringar inom älgförvaltningen, säger Carl-Johan Lindström.

– Tidigare var man rädd för ett övernyttjande av älg och förvaltningen byggde mycket på att reglera, så att man inte sköt för många älgar. Idag har vi en annan situation, där älgen inte är hotad och många markägare drabbas av stora ekonomiska förluster på grund av viltskadorna. Skogsbruket är också en viktig näring för Sverige. Dessutom är trafikolyckorna med vilt många, vilket också är en samhällsfråga, fortsätter han.

36 Skogsnära 2 | 20

se över alla paragraferna i föreskrifterna, även mer grundläggande saker som hur man registrerar älgjaktsområden till exempel.

– Vi har börjat titta på detta och arbetet kommer intensifieras under hösten. När förslagen på nya föreskrifter är klara kommer de skickas ut till olika intressenter som får tycka till om dem, säger han.

Föreskrifterna för älgförvaltningen ändrades senast år 2012 – Föreskrifterna behöver revideras, särskilt när det gäller roller och ansvar, hänsyn till andra hjortdjur än älg och vilka uppgifter som Älgskötselområden ska ansvara för. Vem har egentligen sista ordet när det gäller älgjaktsområden? Det finns många olika tolkningar och det är en grund för konflikter. Vi vill också förenkla administrationen utan att detta verkar negativt på kvaliteten på arbetet, säger Carl-Johan Lindström.

Ny, nationell förvaltningsplan Samtidigt jobbar Naturvårdsverket med en nationell förvaltningsplan för älg och kronhjort, något som inte funnits tidigare. Förvaltningsplanen ska vara ett stöd i arbetet med älg- och kronhjortsförvaltning för markägare, jägare samt länsstyrelsernas viltförvaltningsdelegationer och tjänstemän. Förvaltningsplanen blir också en vägledning när markägare och övriga jakträttshavare utarbetar lokala förvaltningsstrategier och målsättningar.

– Det mesta inom älgförvaltningen är en regional fråga. Länsstyrelsen behöver tydligare bli en part i förvaltningen och ta hänsyn till samhällsintressen.

Detta är inte bara en fråga för markägare och jägare.

Vi hoppas ett förtydligande av vilka viktiga samhällsintressen som jägarna bidrar till att uppfylla ska ge ökad ansvarskänsla. Markägaren har också ett stort ansvar för att verka för att viltpopulationerna anpassas till en lämplig nivå, eftersom han eller hon har förfogande över jakträtten på den mark som de äger.

Tydligare ansvarsfördelning Älgförvaltningsgrupperna i Sverige består av tre markägare och tre jägare, där markägarna har utslagsrösten. Gruppen sätter en förvaltningsplan för sitt område med avskjutningsmål, en plan som sedan fastställs av länsstyrelsen.

– Vi jobbar med förslag för att få till en bättre samverkan och en tydligare ansvarsfördelning inom förvaltningen, berättar Carl-Johan Lindström.

Han menar att det finns ett stort behov av att

Konflikter om älgtätheten Älgförvaltningssystemet är uppbyggt så att stor hänsyn ska tas till både älgjaktens och skogsbrukets stora värden.

– Men det är viktigt att vara ärlig med att det inte råder full frihet för markägare och övriga jakträttshavare att själva bestämma hur mycket älg och kronhjort som ska få finnas på den mark där de har rätt att bedriva jakt. Viltet påverkar angränsande marker i för stor utsträckning för att det ska kunna fungera.

Forskning har dock visat att både jägare i allmänhet och de jägare som också är markägare ofta har en önskan om en älgtäthet som hamnar i konflikt med mål om begränsade skador av orsakat av älg, säger Carl-Johan Lindström.

– Även om vi nu har ett fokus på att skadorna ska minska så får man inte glömma att älgen också är en nationalsymbol för Sverige. En viktig uppgift är också att värna om den resurs som älgen är. Älgjakten står för många fina ekosystemtjänster. Exempelvis värdet av viltkött, upplevelser och bevarande av traditioner, fortsätter han.

Carl-Johan Lindström anser att vi behöver öka motivationen hos dem som utför förvaltningen, vilket kan ske med öka tillit och förståelse.

– Vi måste också jobba mer målstyrt och strukturerat inom älgförvaltningen, vilket vi tror att vi kan göra genom att vägleda hur uppföljningsprocessen bör genomföras och genom att tydliggöra både mål och roller. Vi vill gärna lyfta fram goda exempel. En tydlig åtgärd som gynnar alla på sikt är att markägare planterar mera tall där tallen trivs, det kommer minska skadorna i skogen och medföra att avskjutningen inte behöver vara lika stor och samtidigt kommer också den biologiska mångfalden att gynnas, säger Carl-Johan Lindström.

Förhoppningen är att förvaltningsplanen snart går ut på remiss till intressenter, därefter ska den behandlas, men det är fullt möjligt att den nationella förvaltningsplanen kan vara klar under slutet av 2020.

Förändringar i jakttiderna Det är regeringen som beslutar om vilka arter som får jagas och när. Det finns olika jakttider för olika arter och de varierar mellan olika delar av landet.

– Mycket har hänt i naturen sedan det beslutades om jakttider senast. Därför har Naturvårdsverket fått

i uppdrag att se över dem. Jakttiderna är också ett av verktygen för att minska skadorna av klövvilt, säger Carl-Johan Lindström.

Några exempel på förslag till förändringar: • Fasta start- och slutdatum för älgjakt, 1 september alternativt 8 oktober–28 februari.

• Möjligheter för länsstyrelserna att besluta om uppehåll i jakten om en period om högst tio dagar under älgens parningstid.

• Länsstyrelserna i Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län får besluta att jakten ska börja den 1 september i fler delar av länet, om det kan öka möjligheterna att nå mål inom länet avseende skadenivåer på skog och trafik orsakade av älg.

• Jakt i skymningstimmen tillåts på älg.

• Jakt på kronhjortshind tillåts utanför kronhjortsskötselområden, från den 8 oktober–28 februari.

Beslut om nya jakttider tas av regeringen och kommer sannolikt att införas tidigast till jaktsäsongen 2021/22.

Förslaget har nu varit ute på remiss hos berörda intressenter och aktörer, däribland Stora Enso.

– Förslaget är i stort bra och visar att Naturvårdsverket tagit frågan om skador av vilt i trafiken och i skogsbruket på stort allvar.

Det är ett noggrant och ambitiöst arbete som gjorts och det visar att man vill få till stånd en föränd­ ring. Stora Enso instämmer i många av förslagen och har lämnat remissyttrande både enskilt och via Skogsindustrierna, säger Michael Larsson, chef för viltförvaltning på Stora Enso.

Läs mer om förslaget och remissyttrandena på naturvardsverket.se/Var-natur/Jakt/jakttid/

2 | 20 Skogsnära 37

tema – viltbetesskador Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson Sven-Erik Johansson, viltsamordnare på Mellanskog.

Samarbete – nyckeln till förändring Skogsnäringen har ett gemensamt mål att sju av tio tallstammar ska vara oskadade av älg vid fem meters höjd.

– Men på flera håll är skadorna betydligt större än så. För att komma runt det här är samverkan mellan markägare, jägare och skogsbranschen oerhört viktig, menar Sven-Erik Johansson, viltsamordnare på Mellanskog och Michael Larsson, chef för viltförvaltningen på Stora Enso Skog.

Som viltsamordnare företräder Sven-Erik Johansson medlemskåren utifrån Mellanskogs viltpolicy.

Han är också själv skogsägare och drabbad av betesskador på sina tallar.

– Men jag äger bara lite skog och många är mycket mer drabbade än jag.

För att förstå hur stora skadorna är i landet jämför Sven-Erik med granbarkborren.

– Granbarkborren är ett jätteproblem för många skogsägare och bidrar enligt beräkningsunderlag till kostnadsförluster på fyra miljarder per år, medan viltbetet enligt beräkningar orsakar skador för mer än tolv miljarder per år. Har vi verkligen råd med det?

Sven-Erik tycker att älgbetesinventeringen, ÄBIN, är ett bra verktyg för att få fakta kring hur stora ska­ dorna egentligen är. Som viltsamordnare för skogsägarföreningen Mellanskog kan han också se att det finns en samsyn mellan det privata skogsbruket och storskogsbruket. Det gemensamma målet är att ha ett viltvänligt skogsbruk, där vilt ska vara en självklar del av skogen, men där det samtidigt ska finnas en balans mellan klövviltstammar och fodertillgång. Den balansen finns inte just nu.

– Enligt den senaste älgbetesinventeringen har betydligt fler än tre av tio tallar skadats av älg på många håll i landet, säger han.

Hur ska man då komma runt det? En sak är att titta lite närmare på nuvarande älgförvaltning och se vad som kan bli bättre.

Sven-Erik är själv engagerad i tre olika älgförvaltningsområden.

– Där fungerar samverkan bra, man försöker åstadkomma bra saker tillsammans. På vårsidan gör vi en plan för hur vi ska jaga på hösten. Sedan stämmer vi av på hösten hur det blev och om vi behöver 38 Skogsnära 2 | 20

göra något mer för att kunna nå målen. Men det är klart att alla är olika och att vi inte är överens om allt.

Människor är stöpta i olika form och det kommer alltid finnas vissa meningsskiljaktigheter, säger Sven-Erik Johansson.

Som viltsamordnare på Mellanskog ser han också att medlemmarna är olika. En del är mark­ägare och arrenderar ut sin mark, medan andra också jagar själva. Hos vissa finns ett starkt engagemang för viltfrågan, medan andra rycker lite mer på axlarna.

– Därför blir det svårt för oss att peka med hela handen, vi måste beakta ett stort antal markägare som bestämmer över sin egen jakträtt.

Sven-Erik tror att kunskap är A och O för att minska skadorna.

– Människor behöver utbildas i hur dagens förvaltning ser ut, vad älgförvaltningsgrupperna egentligen gör och vilka ekonomiska konsekvenser viltbetet orsakar. Älgarna har inte kunskap om ägar- och jaktlagsgränser och det är därför viktigt med samverkan både på markägar- och jägarsidan och en samverkan som fungerar mellan dessa. Det behövs ett större engagemang på markägarsidan, vi har en gemensam målbild och vi behöver se till att det vi kommer överens om blir gjort.

Michael Larsson, chef för viltförvaltningen på Stora Enso Skog lyfter också samverkan som en viktig del i lösningen.

– Samverkan är nyckeln till att få bukt med problemen. Vi markägare måste stå enade för de mål vi gemensamt satt.

De större skogsbolagen, LRF och Skogsägarföreningarna har gemensamt bildat Skogsbrukets viltgrupp, som arbetar hårt med klövviltfrågorna i

” Vi är positiva till att fler markägare ansluter sig till våra skötselområden ”, säger Michael Larsson, chef för Viltförvaltning på Stora Enso Skog.

landet. Gruppen ansvarar också för att älgbetesinventeringen blir utförd och utgör styrelsen för ÄBIN ekonomisk förening.

– Samarbetet i Skogsbrukets viltgrupp är en stor framgångsfaktor i den nya älgförvaltningen, menar Michael Larsson.

I varje län finns en markägargrupp som hanterar gemensamma, övergripande frågor kring viltförvaltningen. Mellanskog och Stora Enso Skog är några av parterna som samarbetar.

– Det fungerar väldigt bra och vi har samma syn på de här frågorna, säger Sven-Erik Johansson.

Nästa steg i älgförvaltningen är älgförvaltningsgrupperna som styrs av tre markägare och tre jägare, där markägaren har utslagsröst.

– Här tycker jag att engagemanget på vissa håll kan bli starkare bland markägarna. Markägarsidan har getts möjligheten att ha störst mandat och vill man uppnå förändring måste möjligheten tas tillvara när det behövs, säger Michael Larsson.

Stora Enso Skog har större delen av sitt innehav samlat i större älgskötselområden och bildar gärna fler.

– Vi är positiva till att privata markägare ansluter

sig till våra skötselområden. På så sätt blir områdena större och all erfarenhet visar att stora älgskötselområden är bättre både ur markägarnas och jägarnas aspekter, säger Michael Larsson.

– Ett älgskötselområde är en sammanslutning av ett antal fastigheter och om man som markägare inte är nöjd med hur älgförvaltningen fungerar bör man definitivt överväga att ansluta sin mark till ett annat skötselområde, fortsätter han.

Hur ska man då minska skadorna?

– Oavsett inriktning leder alla planer till att man måste skjuta ett visst antal älgar för att uppnå avsedd effekt. För närvarande är ambitionen i stort sett överallt att minska skadorna från klövvilt till dom accep­ tabla nivåer vi satt som mål.

– Jag tycker att jägarna på våra marker gör ett bra jobb! Vi har en god måluppfyllnad i våra älgskötselområden vilket innebär att i de flesta fall skjuts de älgar som förväntas. Men på vissa håll, framförallt i Värmland, behöver avskjutningsmålen höjas, något som markägarna behöver jobba gemensamt för!

2 | 20 Skogsnära 39

Text Sanna Bergens Foto Lasse Arvidson

Det visslar bland grenarna, av en ny melodi.

En mjukare ton. Ett försiktigt diminuendo.

Det är världen som lägger sig till vila.

40 Skogsnära 2 | 20

2 | 20 Skogsnära 41

Efterfrågan på produkterna från skogen har skilt sig åt kraftigt mellan olika segment under coronakrisen. Men efterfrågan på förpackningar är fortsatt stark och Stora Enso fortsätter att jobba med att utveckla hållbara produkter.

42 Skogsnära 2 | 20

Text Sanna Casson Foto Stora Enso Johan Djurberg, virkeschef på Stora Enso Skog

Ida Bränngård, skogstjänstechef på Stora Enso Skog

Så har pandemin påverkat skogsindustrin Coronapandemin påverkar de flesta branscher och har även satt tydliga spår i skogsindustrin.

– Sammantaget kan man säga att förpackningsdivisionen gått bra och Wood products, där bland annat sågverken ingår har gått något bättre än förväntat, medan pandemin har påverkat efterfrågan på tryckpapper negativt, säger Johan Djurberg, virkeschef på Stora Enso Skog.

Efterfrågan på produkterna från skogen har skilt sig åt kraftigt mellan olika segment under coronakrisen.

– Efterfrågan på sågade trävaror har exempelvis varit starkare än vi trodde i början av pandemin, säger Johan Djurberg. Även förpackningssidan har gått bra. Däremot har efterfrågan på tryckpapper påverkats negativt av pandemin. Exempelvis så läser vi mer på nätet och inte lika mycket på papper längre, något som medfört att efterfrågan på tryckpapper minskat de senaste åren. Men i samband med pandemin har den utvecklingen skyndats på ytterligare.

Plantor prioriterades Under våren kommer normalt sett många säsongsarbetare från länder utanför Europa för att plantera tall och granplantor i Sverige. Men på grund av pandemin har de inte kunnat komma hit.

– Vi hade 17 miljoner plantor som skulle ned i backen i våras, vi var inte säkra på att det skulle gå eftersom vi hade brist på personal, men genom att hitta alternativa lösningar lyckades vi till slut, säger Ida Bränngård, skogstjänstechef på Stora Enso Skog.

Eftersom det var en snöfattig vinter kunde man sätta igång med planteringen tidigare än vanligt.

Resurser flyttades från ungskogsröjning till plantering.

– Det är mer kritiskt att få ned plantor i marken i tid, så det fick vi prioritera, säger Ida Bränngård.

Genom att samarbeta med bland annat Arbetsförmedlingen kunde man även snabbt rekrytera ungdomar och människor som står utanför arbetsmarknaden, som kunde hjälpa till med planteringen.

– Många unga har haft extra svårt att få sommarjobb i år på grund av pandemin, så det kändes bra att kunna erbjuda dem detta. Samtidigt sker plante-

ringarna ofta ute i landet och det har inte alltid varit enkelt att hitta personal till små samhällen. Men till slut lyckades vi.

Stort säkerhetstänk Avverkningar och transporter i och från skogen, samt den operativa verksamheten inom industrin har inte påverkats nämnvärt av coronapandemin.

– Vi har ett stort säkerhets- och hälsotänk och jobbat proaktivt för att minimera sprittspridningen.

Två exempel på detta är att vi jobbar hemifrån i den mån det går och vi vidtar extra försiktighetsåtgärder i samband med våra underhållsstopp i industrin, allt för att undvika smittspridning när många nya konstellationer av människor samlas för att arbeta med underhållet, säger Johan Djurberg.

Fortsatt utveckling av hållbara produkter Hur coronapandemin kommer fortsätta att påverka efterfrågan på produkter från skogen kan ingen veta.

– Men vad vi kan säga är att vi fortsätter att utveckla nya, hållbara produkter. Det är inget som har tagit stopp under pandemin. Ett exempel på det är produktionen av engångsförpackningar av formpressad fiber på Hylte bruk som har kommit igång under våren. En produkt som är förnybar, återvinningsbar, biologiskt nedbrytbar och plastfri!

– Vi kommer att anpassa mötesformer efter hur pandemin utvecklas och vi fortsätter att vara extra försiktiga med fysiska möten när vi har kontakt med skogsägare. Men vi kommer också fortsätta förse våra industrier med förnybara råvaror, något som spelar en allt större roll i en hållbar framtid och där har skogsägare en viktig roll, avslutar Johan Djurberg.

2 | 20 Skogsnära 43

En förnybar framtid börjar i skogen Allt som kan tillverkas av fossila material idag kan tillverkas av träd imorgon.

Skogen är en förnybar källa till en fenomenal, hållbar råvara med oändligt många egenskaper som kan användas till nästan vad som helst!

Tillsammans med samarbetspartners och skogsägare arbetar vi varje dag för att bidra till en förnybar framtid. Läs mer på vår hemsida storaensoskog.se

Text Annsofie Öhman

Foto Höga Kusten destinationsutveckling

Äventyret behöver inte vara långt borta

I dessa tider träffas vi allt mer utomhus och ger oss ut i naturen för att träna, vandra, fika eller bara strosa omkring. Varför inte passa på att växla upp förmiddagsrundan till en heldagsvandring? Och då kanske inte de slitna gympadojorna håller för stock, stenar och väta.

Här tipsar vi om hur du kan tänka när det gäller kläder och annan utrustning för dagsturen!

2 | 20 Skogsnära 45

Foto Niclas Vestefjell

Grunden för att klä sig rätt när man vandrar är lager på lager-principen, så att du lätt kan byta kläder när vädret skiftar, vilket det ju har en tendens att göra på våra nordliga breddgrader .

Första lagret transporterar bort fukten. Underställ i ull och syntet är bra när man är aktiv och blir svettig.

Hoppa bomullen, som drar åt sig fukt och tar lång tid att torka.

Andra lagret värmer. Det kan vara en tröja eller väst i fleece eller ull.

Tredje lagret skyddar mot vind och väta. Skaljackor och skalbyxor med Goretex®, Sympatex® med mera är vanligast.

Fjärde lagret, ett extra plagg när du sitter stilla, till exempel en tjock tröja eller tunn dunjacka. Och så kommer vi till vad du har på fötterna när du trampar kilometer efter kilometer.

Bra stöd med vandringskänga Satsa på ett par riktigt bra kängor eller kraftiga skor att gå i. Planerar du att vandra i mer ojämn och tuff terräng, 46 Skogsnära 2 | 20

och kanske även med lite tyngre packning, välj kängor med en tjock och stabil sula. Det ger foten ett bra stöd.

Välj kängor i Goretex eller vattentäta i impregnerat läder, så att de klarar väta.

Ta inte en storlek som passar ”precis ”, du ska ha plats med strumpor och mot slutet av en dags vandring ska det finnas plats för svullna fötter. Låga terrängskor är ett alternativ, men ger sämre stöd för fotleden.

Planerar du en längre tur, är det klokt att gå in kängorna på hemmaplan först. Då minskar du risken för skoskav.

En lätt, men ändå stabil känga i nubuck läder och Goretex®. Meindl Vakuum GTX passar både för skogspromenaden och medelsvåra vandringar.

Med foam/skum som anpassar sig efter din fot. 3 295 kronor på widforss.se.

Ullstrumpor minskar fukten Använd strumpor i ull, som både isolerar väl och tar bort fukten. Många väljer dubbla strumpor, ett par lite tunnare närmast foten, och sen ett par tjockare som fyller ut skon. Sägs också göra att man får mindre skoskav.

Foto Mickael Tannun, Skåneleden

Vandringsbyxa med rörelsefrihet Sen behöver du ett par sköna byxor eller shorts att vandra i. Jeans i all ära, men ett par friluftsbyxor är att föredra.

Sommartid är det inte helt fel med ett par tunna softshellbyxor eller byxor i syntetmaterial, de är stretchiga och ger bra rörelsefrihet. Byxan torkar snabbt och transporterar bort fukt bra.

För vandring i snårig och stenig terräng är det ofta bättre att välja en byxa i bomulls-

blandning, som Fjällrävens G1000. Den typen av byxa klarar vind och väta bättre. Nackdelen är att de torkare långsammare och kan kännas varmare.

En del byxor har avtagbara ben, inte helt fel, då man inte behöver ha så många plagg med sig på turen.

Haglöfs Rugged flex pants är slitstarka och sköna vandringsbyxor i polyamidtyg. Finns i flera färger. 1 055 kronor, addnature.com.

material som gör att du får ut kroppsvärmen snabbt.

Haglöfs LIM Jacket i Goretex® är superlätt och tar liten plats i ryggsäcken. Finns både i damoch herrmodell, och i flera färger.

2 500 kronor, haglofs.com.

Ryggsäck för dagsturen För dagsturen räcker det med en ryggsäck som rymmer 20–30 liter, då får du plats med fika, vatten, regnkläder, extra tröja, sittunderlag med mera. Prova ut en som känns skön för din kropp!

En slitstark ryggsäck för dagsturen, med avlastande bärsystem.

Rymmer 30 liter, och med invändig ficka, samt justerbar sidficka.

Fjällräven Keb Hike 30 för 2 399 kronor, naturkompaniet.se.

Jacka som klarar vind och vatten Välj en jacka som klarar tufft väder och skyddar dig mot regn och vind. Jackan bör vara i ett funktions2 | 20 Skogsnära 47

Foto Kerstin Jonsson

Var kan jag vandra?

Det finns väldigt många vandringsleder och platser i Sverige att upptäcka. Fråga vänner och bekanta om tips, sök på webben eller gå med i Facebookgrupper. Ofta finns spännande upplevelser närmare än du tror. Börja med att titta på din kommuns webb, eller gå in på några av dessa sajter: • friluftsframjandet.se • svenskaturistforeningen.se • vandringsbloggen.com Tolv spektakulära vandringsleder Svenska Turistföreningen har valt ut tolv vackra vandringsleder med spektakulära naturupplevelser och natur som man slår ett slag för. Naturtypen är också karaktäristisk för sin landsdel.

Lederna som valts går vid Österlen, Omberg, Öland, södra Bohuslän, Tiveden, norra Sörmland, värmländska Finnsko­garna, Siljantrakten, Höga kusten, Jämtlandstrian­geln, Vindelfjällen och Norra Kungsleden.

Läs mer på svenskaturistforeningen.se

Packlista för dagsturen • Vattenflaska • Termos med kaffe, eller annan dryck • Matsäck • Energibar eller en bit choklad • Sittunderlag • Våtservetter • Första förband och skavsårsplåster • Powerbank till mobilen • Kikare

48 Skogsnära 2 | 20

Stora Enso Skog vill skapa fler jakttillfällen och erbjuder lediga upplåtelser av jakt.

Jaktupplåtelserna är i huvudsak belägna i Värmland och Dalarna och finns i följande former: • Upplåtelser av hela jaktområden omfattande all jakt • Jakträtter i Viltvårdsområden omfattande ” All jakt ” alternativt ” Endast älg ” alternativt ” All jakt exklusive älg ”.

Upplysningar om jaktupplåtelserna hittar du på vår hemsida storaensoskog.se/jakt

Foto Lasse Arvidson

Vi vill se fler jägare i våra marker!

krönika

Man måste äga skog själv för att förstå Fåglarna kvittrar och jag njuter. Röjsågen vilar på axeln och jag vandrar hemåt med lätta steg.

Känslan att precis ha avslutat en ungskogsröjning är helt underbar. Efter flera dagars arbete, svett, slit, men också massor av glädje och motion är jag nu färdig. Det fanns ett akut behov av röjning på skiftet jag nyligen köpt. Det var eftersatt och tätt som en djungel. Men nu står de utvalda träden där i ett lagom förband, en blandning av gran och björk. Det kommer bli en fin blandskog under en tid för att sedan efter ett par gallringar bli en ståtlig granskog.

Att vara nöjdare än så här är det svårt att tänka sig just nu. Tankarna flyger genom mitt huvud och den svettiga pannan torkar i den ljumma vinden, medan jag med spänstiga steg vandrar vidare utmed stigen.

Bensindunken i ena näven känns ovanligt lätt, dels för att jag är så upprymd över alla tankar och skogskänslor, kanske också beroende på att den nästan är tom.

Nu har jag gjort precis rätt, tänker jag. Nu kan skogen växa vidare i rask takt. Jag har också väldigt konkret gjort något för klimatet. De utvalda träden sätter nu fart och binder koldioxid i massor, mer konkret än så här blir det inte.

50 Skogsnära 2 | 20

Jag tänker på vilken glädje skogen och skogsägan­ det ger mig. Välbehövlig motion, men också på alla de upprymda känslor som skogen ger mig i sådana här stunder. Jag tänker också på mina två barn i tonåren. Jag kommer givetvis framåt följa hur beståndet utvecklas, men det är Edvin och Tuva som kommer få se det färdiga beståndet. Vad konstigt att det känns så självklart att lägga ner flera dagars arbete och svett på något som jag själv inte kommer få skörda frukterna av. Det är väl just den självklara känslan som är utmärkande för oss skogsägare, men svår för så många andra att förstå. Man måste liksom äga skog själv för att kunna förstå.

Tillbaka vid bilen så sätter jag mig en stund i skogsbacken för att insupa den härliga känsla jag har, jag vill inte att det ska ta slut. Efter en stund samlar jag mig, packar in i bilen och åker hemåt. Andra sysslor väntar, och redan nästa helg ska jag ta mig an lite underväxtröjning inför en gallring. Livet i skogen leker bland alla skogskänslor.

Martin Holmgren, vd, Stora Enso Skog

Foto Lasse Arvidson

hälge

Lös krysset och vinn en hopfällbar stekpanna.

Vi lottar ut två stycken en varsin hopfällbar stekpanna bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 5 oktober till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar. Två vinnare i krysset #1, 2020 får varsin kylbag: Anders Svensson i Skoghall och A-K Berglöf i Fors.

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun

Foto Lasse Arvidson

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).