6 minute read

Så fungerar virkesaffären steg för steg

Next Article
Deklarationsdags

Deklarationsdags

2. Avtal om överenskommelsen

Det du och din virkesköpare kommer överens om nedtecknas i ett avtal för avverkning eller skogsvård. Avtalet reglerar uppdraget och innehåller exempelvis typ av åtgärd som ska göras, vilket skogsområde som avses, vilken areal det omfattar, affärsform, betalningsvillkor samt övriga överenskommelser. Avtalet innefattar också inom vilken tid åtgärden ska utföras, normalt tecknas avtal på två eller tre år, upp till fem år i särskilda fall. – Det kan låta som en evighet, men i skogssammanhang behöver man planera väl utifrån förutsättningarna. Har man exempelvis blöt mark är det möjligt att köra när marken är frusen, eller på sommaren när det är riktigt torrt. En mild vinter kan det kan det bli tajt att få plats, så det är bra att man är överens om hur lång tid ena parten har på sig att utföra jobbet. I många fall har både skogsbilvägar och marken i skogen god bärighet, vilket ger möjlighet att genomföra åtgärden under större delen av året. Då är det vanligt att man kommer överens om den kortare kontraktstiden.

Niklas Wessmark berättar att hos Stora Enso finns tre huvudsakliga avtalstyper. Ett rörligt avtal, där resultatet baseras på den faktiska volymen som kommer ut. Ett avtal där man låser avverkningskostnaden, det vill säga kostnaden för att fälla träden och transportera ut dem till vägen. Samt ett avtal där man låser hela avtalet och kommer överens om ett fast pris. – Oftast används den rörliga formen, då får du betalt för virkets verkliga värde och betalar vad det faktiskt kostar.

3. Anmäl avverkning till Skogsstyrelsen

Om du säljer en avverkning på 0,5 hektar eller mer måste du anmäla detta till Skogsstyrelsen minst sex veckor i förväg. I anmälan anger du vilket område som avses, vilken kultur- och miljöhänsyn som planeras, samt om det ska tas ut grot till biobränsle på området. – Det är ofta virkesköparen som sköter det, men markägaren kan också göra anmälan. Vem som gör vad regleras i ert avtal. Det viktigaste är att det blir gjort i tid, konstaterar Niklas.

När det är klart är det dags att gå ut i skogen och märka upp trakten med band, så att det går att se ute i fält var gränsen för avverkningen går.

4. Detaljplanering i skogen

Sedan görs en detaljplanering av avverkningen med hjälp av digitala kartor och genom att läsa av skogsterrängen på plats. Planeraren gör ett detaljerat underlag med en beskrivning av dina önskemål, vilka natur- och kulturvärden såsom vattendrag eller byggnadslämningar som finns på marken, samt yttergränser om det rör sig om avverkning.

Här planeras också om det behövs förberedande åtgärder som till exempel underväxtröjning. Då tas busk och småträd bort som annars skulle hindra skördarförarens arbete.

5. Åtgärden genomförs

När avverkningen lagts in i en ruttplanering är det dags att genomföra arbetet. Med hjälp av underlag från detaljplaneringen kan skördaren och skotaren göra arbetet enligt beställning. Ditt virke transporteras sedan ut till bilväg och märks så att det är tydligt varifrån virket kommer, om det är certifierat och vem som är markägare.

6. Transport och inmätning

Virket transporteras sedan till industrin. Vid mottagningen mäts virket av den opartiska aktören för virkesmätning, Biometria. Här sker en klassning av kvalitet samt virkesvolym. Markägaren får ett mätbesked över hur stor volymen blev och ytterligare en opartisk förening, Skogsbrukets Data Central SDC, lagrar all mätningsinformation och prisräknar den inmätta volymen.

7. Transport och inmätning

När allt virke är inmätt och alla kostnader är bokförda, görs en sammanställning för ditt avtal som redovisar inmätningar, totala volymer och intäkter, avdrag för kostnader för avverkningen, samt summering av det slutliga nettot. När det rör sig om större summor pengar finns flera möjligheter att fördela intäkten över flera år. Här är det klokt att ta kontakt med en skatterådgivare som kan vägleda dig. – Du meddelar sedan din skogliga kontakt om du vill ha hela beloppet utbetalat med en gång, eller om du vill fördela pengarna över flera år i en betalplan, säger Niklas Wessmark.

Niklas Wessmark, virkesköpare på Stora Enso Skog.

Niklas tips för en lyckad virkesaffär

• Ha en dialog med virkesköparen. Det är stora pengar det handlar om så det är viktigt med tydlighet. Var medveten om att skogen inte är en konstant miljö, årstiderna förändras, förutsättningarna kan förändras. Det är viktigt att man förstår varandra. • Kom ihåg att det kan dyka upp kringkostnader vid åtgärder. Exempelvis för skötsel av skogsvägar.

Om vägen är i för dåligt skick kan inte jobbet utföras. I sådana lägen behöver man komma överens om hur man löser det. • Var inte rädd för att ställa tusen frågor. Det kan gå lång tid mellan virkesaffärerna och det är helt naturligt att inte ha koll på alla detaljer.

Nytt kommer till, där mörkret möter ljus. De tittar fram, det kittlar till – snart är barfotatid.

Hilma Nilsson är områdeschef för virkesköpsverksamheten i västra Värmland-Bohusdal. Per Fenger-Krog, HR-chef, Stora Enso.

Samarbete som leder till jobb

Skogsnäringen behöver kompetenta medarbetare och samtidigt efterfrågar utbildningarna stöd från företagen i att utvecklas. En win-win tycker Hilma Nilsson som är engagerad i Stora Ensos arbete med skogliga utbildningar.

Många gymnasieutbildningar inom naturbruk erbjuder skogsinriktningar, där eleverna efter studierna kan jobba som maskinförare. Stora Enso har haft samarbete med flera skogliga utbildningar under många år. Genom att ha representanter från företaget i skolornas programråd hjälper man till att utveckla utbildningarna. – Det går ut på att stötta skolorna så att utbildningarna håller rätt kvalitet. Vi gjorde exempelvis ett samarbete med Södra Viken i Sunne kring vattenvård. Då höll vi utbildning med våra anställda och skolpersonalen samtidigt. Det handlade om att planera avverkningar på ett sätt som gör att vi minskar antalet överfarter över vattendrag så mycket som möjligt, och att vi gör överfarter på rätt sätt när vi väl måste göra dem, berättar Hilma Nilsson som är områdeschef för virkesköpsverksamheten i västra Värmland-Bohusdal.

Under ett flertal år har branschen tillsammans med LRF drivit en kampanj som kallas Jobba Grönt, för att inspirera unga att söka sig till exempelvis skogsnäringen. – Vi har även varit aktiva med att utveckla ett nytt verktyg som använder modern simulatorteknik för att validera maskinförarkompetens (Svensk Skogsvalidering). Den kan dels användas på skolorna och dels för att fånga in så kallade yrkesbytare till vår bransch. Så det jobbas på många fronter, men mer behöver göras, konstaterar Per Fenger-Krog som är HR-chef på Stora Enso.

Fler maskinförare behövs

Ett stort stöd för utbildningarna är att Stora Enso tillhandahåller övningsobjekt för skolornas elever. Det vill säga skogsbestånd som är tillgängliga för skolornas elever att öva praktiskt på. Hilma Nilsson ser en stor nytta med att vara nära naturbruksutbildningarna och hjälpa till att utveckla dem. – Ju fler som går de här utbildningarna desto bättre. Vi har ett stort behov av att rekrytera personal, det finns alldeles för få utbildade maskinförare. Det kommer ut hälften så många från skolorna varje år som vi skulle behöva, förklarar hon.

Hon får medhåll från Per Fenger-Krog. – Glädjande nog har trenden brutits under senare år och vi ser fler sökande till de här utbildningarna. Vi ser försiktigt optimistiskt på att även fler unga kvinnor söker. Skolornas arbete är avgörande för att vi ska lyckas med våra uppdrag, så därför satsar vi på att stötta med aktiva representanter i programråden och med bra praktikplatser säger han.

Praktik leder ofta till jobb

Varje år tar Stora Enso Skog emot praktikanter från skolan, då får eleverna komma ut och köra maskin med ett vanligt avverkningsteam. Det kan vara ett ganska ensamt jobb att köra skogsmaskin, men de nyutexaminerade ungdomarna har alltid någon med sig. – Vi kan ju aldrig förvänta oss att någon som kommer direkt från gymnasiet är en fullärd maskinförare, utan mycket av lärandet sker hos oss när de börjar jobba. Därför behöver de ha driv och intresse av att lära sig, menar Hilma Nilsson och fortsätter. – Är det någon som har haft praktik hos oss och visat framfötterna vill vi nästan alltid anställa den personen sedan. Den som visar intresse och vilja att lära sig har goda möjligheter till jobb direkt efter studenten.

This article is from: