# 1 | 2021
Magasin för skogsägare
18 temasidor /
Skogsekonomi
Sticks en tröja av skog? Raggbocken – livsviktig och kräsen Balansövningar som gör dig säker i skogen Värmland världsledande på vätskekartong!
Semestra i Sverige
Upptäck pärlor på hemmaplan i sommar
Från Stora Enso
Foto Lasse Arvidson
ledare
Ett varv med en och sjuttioåtta Under studietiden ägnade jag somrarna till att göra återväxtkontroller. Jag åkte kors och tvärs över skogslandskapet. Navigerade efter utskrivna kartor och stegade fram och tillbaka i bestämda rutmönster över ytor i skogen som planterats eller självföryngrats, uppför berg och nedför berg. I punkter på särskilt avstånd från varandra stannade jag till, fällde ut min käpp, 1,78 meter lång och snodde ett varv. Alla skogsplantor som rymdes i den tänkta cirkeln räknades och noterades i ett protokoll fäst i en bricka på magen. Cirkelns yta motsvarar tio kvadratmeter och multiplicerar man antalet plantor med 1 000, så genereras ett beräknat antal plantor per hektar. Tre plantor i cirkeln motsvarade alltså 3 000 plantor per hektar och därmed med råge en fullgod föryngring. De knöliga protokollen med kaffefläckar och platta myggor på, fördes in i ett system för att registreras som godkända föryngringar eller tilläggsplanteringar. När jag berättade för vännerna om mitt uppdrag så utbrast någon – Det låter ju jättetråkigt! Det tyckte inte jag. Jag gillade det där monotona, det fanns utrymme för tankar att flöda och idéer att växa. Vissa dagar i gassande sol, andra i isande kallt juniregn. Jag tränade upp min balans och fick en rejäl dos rörlighet om dagarna. Många plus i det! Jag passerar de här platserna ibland och förvånas varje gång över hur snabbt små plantor blir till stora träd. Bestånden är fina ungskogar nu, som röjts både en och två gånger. De dagar som jag stegade fram och tillbaka i skogen, tänkte jag nog inte längre än att jag hade ett schysst feriejobb att dryga ut studiekassan med. Men med lite eftertanke är sambandet
Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog Redaktör Sanna Casson Produktion Confetti Tryck Forssa Print Omslagsfoto Peter Lundström Papper MultiArt Gloss 200 g i omslag och NovaPress Silk 100 g i inlagan från Stora Enso Prenumerationsärenden ulrika.eriksson@storaenso.com Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00 Hemsida www.storaensoskog.se ISSN 2003-2110 Ansvarig utgivare Ulrika Eriksson
solklart mellan att ge engagemang i att etablera en god föryngring och den rejäla utväxling på investeringen som det ger. Många skogsägare glömmer bort återväxtkontrollen. Man känner sig liksom klar efter planteringen och så är det ju ofta. Men ibland kan både sorkar, snytbaggar, torka eller vårfrost skada de sköra plantorna, så pass att det behöver sättas fler. Mitt budskap till dig som skogsägare, är att ta en promenad med käppen i vår och titta till föryngringarna. Det är en betydande investering att få ny skog på plats, så varför inte göra en extra sväng för att säkra att den genererar den tillväxt som du tänkt dig? Tiden innan grönskan är utmärkt, då syns de gröna barrplantorna fint mot det bruna fjolårsgräset! Du hänger väl med i vår skogsskola? Under hela sju veckor i vår kan du se nya avsnitt varje vecka, där skogsägare, specialister från bank och deklaration ihop med oss ger svar på frågor, goda råd och reflektioner kring ämnen nära skogsägandet. Allt från vad man ska tänka på om man vill utöka sitt skogsinnehav, till skogsförsäkring, betalplaner och vilka bestånd som är bäst att röja själv. Besök vår hemsida eller följ oss i sociala kanaler för att hitta det senaste avsnittet. Missa inte det!
Ulrika Eriksson Ansvarig utgivare och marknadskommunikatör
14
Foto Skoghall
16
Foto Lasse Arvidson
7 Semestra i Sverige 10 Fem övningar för muskelstyrka och balans 12 Raggbocken – livsviktig och kräsen 14 Rekordstor efterfrågan på hållbara förpackningar 16 Skoklosters nutida baron – Fredrik von Essen 24 Vägen till en god skogsekonomi 26 Bästa tipsen för att investera i skog 29 Deklarationsdags ! 40 Så fungerar virkesaffären steg för steg 44 Samarbete som ger nya förmågor i skogen
Foto Lasse Arvidson
7
Foto Shutterstock
innehåll
22–39 Tema / Skogsekonomi
1 | 21 Skogsnära 3
Foto Lasse Arvidson
notiser
Så många miljoner hektar skogsmark är nu PEFCcertifierade i Sverige. PEFC är ett internationellt, oberoende certifieringssystem, som verkar för ett hållbart skogsbruk.
Foto Lasse Arvidson
Läs mer på pefc.se
Titta till dina plantor i vår! När våren kommer är det dags att se hur plantor du satte förra säsongen mår. Plantorna är lätta att se när snön har försvunnit och den övriga växtligheten fortfarande är brun. Gör en inventering och beräkna hur många plantor du har i det nya beståndet. Om avståndet mellan dem är 2–2,5 meter kan du räkna med att du har en fullgod föryngring. Undersök också om de fått skador från sorkar eller snytbaggar – kanske behöver du tilläggsplantera?
Håll utkik efter granbarkborren De flesta granbarkborrar gräver sig ner i marken för att övervintra, men en del blir kvar i barken. Håll utkik när våren kommer efter tecken på angrepp från övervintrade insekter. Har du så kallade riskbestånd, ta då kontakt med din virkesköpare och planera för eventuell avverkning redan tidigt på säsongen. Se också till att få bort vindfällen och snöbrott, helst innan årets svärmning kommer igång kring maj månad. Håll koll på Skogsstyrelsens webbsida, där uppdateras information kontinuerligt kring granbarkborrens framfart. Källa | Skogsstyrelsen
Skotaren förvandlas till brandbil Skogforsk har tagit fram en ny specialbyggd lastramp som kan monteras på skotare. Med hjälp av den kan Räddningstjänstens fordon lyfta över vattentankar och släckutrustning till skogsmaskiner. När en skogsbrand sker långt från vägar kan skogsmaskiner transportera ut vatten, utan att behöva dra så mycket slang. På det viset kan även eftersläckningsarbetet bli mer effektivt. Idén till lastrampen fick skogs- och jordbrukaren Håkan Johansson och en första prototyp har tillverkats av Andersérs Mekaniska Verkstad i Sala. Källa | Skogforsk
4 Skogsnära 1 | 21
Foto Xulio Gonzalez, Skogforsk
Källa | Stora Enso
Hjälp från skogen i pandemi-tider Har du tänkt på att skogen har en samhällsviktig funktion? Faktum är att mycket av det som krävs för ett fungerande samhälle kommer från skogen. Dels hygienprodukter som munskydd, handsprit, toalettpapper, pappershanddukar och en mängd andra engångsprodukter som används inom vård och omsorg. Men också förpackningar till att bära ut livsmedel, mediciner, hygienartiklar och andra produkter som är extra viktiga under pandemitider. Källa | Skogsindustrierna
Sticks en tröja av skog? Inte alls, den är mjuk, följsam och hållbar! Just nu satsas det stort på textilier av löv- och barrskog. I ett samarbete mellan bland andra Stora Enso, Ikea och H&M byggs en demonstrationsanläggning i Nymölla, Blekinge, för att ta fram cellulosabaserad textil. Syftet är att minska textilindustrins miljöpåverkan och göra hållbara textilfibrer tillgängliga för alla!
Stora Enso investerar i skogens naturliga klister Storsatsning på forskning om hållbart skogsbruk Forskningsrådet Formas och skogsnäringen går ihop och satsar 416 miljoner kronor på forskning inom hållbart skogsbruk. – Avtalet säkerställer Skogforsks styrka att snabbt omsätta forskningsresultat till praktisk användning. Detta är extra viktigt idag då omställning till fossilfritt och anpassning till framtida klimat, är av högsta prioritet, säger Charlotte Bengtsson, vd på Skogforsk. Martin Holmgren, ordförande i Skogforsk och vd på Stora Enso Skog håller med: – Jag är övertygad om att vi under de kommande fyra åren kommer leverera viktiga resultat för att utveckla ett produktivt och hållbart skogsbruk. Källa | Skogforsk
Lignin kan användas som bindemedel eller lösningsmedel och är ett hållbart alternativ till fossila produkter. Tidigare har lignin producerats som pulver, men som granulat blir ligninet både enklare och snabbare att förpacka och hantera. Granulerat lignin kan till exempel användas i lim eller som bindemedel i asfalt och bioplast. I framtiden kommer det kunna användas i batterier för elbilar. Stora Ensos nya anläggning för granulerat lignin kommer att ligga i finska Sunila och planeras vara färdigbyggd under våren 2022. Källa | storaenso.com
1 | 21 Skogsnära 5
Foto Stora Enso
Illustration Shutterstock
Läs mer på storaenso.com
Stora Ensos populära skogsbruksplan-app får höga betyg för sin användarvänlighet och funktionalitet. Nu utvecklar vi den för att du ska få en ännu bättre upplevelse! Det har aldrig varit enklare att navigera bland skogsbestånden och planera dina skogliga åtgärder digitalt. Den nya versionen finns att hämta där du laddar ner appar. Du kan föra över dina sparade spår och platser till den nya versionen. En instruktion för hur du gör hittar du på storaensoskog.se
Foto Lasse Arvidson
App app, håll utkik!
Text Sanna Bergens Foto Treehotel, Shutterstock
Sommaräventyr på hemmaplan Det har kanske aldrig varit så eftertraktat som nu att vara ute i naturen på semestern och det finns många guldkorn att upptäcka. Vårt avlånga land har en rik och varierad natur att njuta av. Här är några tips på platser som kan vara värda ett besök. Passa på att upptäcka nya pärlor i sommar.
1 | 21 Skogsnära 7
Vandra i midnattssolens land 1. Blommande fjällängar inramade av mäktiga fjälltoppar. Abisko nationalpark är hela 7 700 hektar av vacker natur. Blommande fjällängar, virvlande forsar och Sveriges största fjällsjö. Vandra efter Kungsleden eller någon av de många andra lederna och skogsstigarna och njut av de väldiga vyerna. Mitt i sommaren går solen inte ner alls här, en exotisk upplevelse för många och något som kan göra din semester extra minnesvärd. Njut av lugnet och naturen i midnattssolens sken.
Äldst och högst i Sverige 4. På Fulufjället kan du besöka världens äldsta nu levande träd, Old Tjikko. Granen upptäcktes när forskare undersökte trädgränsen på fjället. Det visade sig att granen har samma genetiska sammansättning som rotrötter från samma plats som visat sig vara 9550 år gamla. Granarna förökar sig genom att slå rötter från grenar och det är därför Old Tjikko har överlevt så länge. Under varmare perioder har den stått upprätt som ett träd. Under kallare perioder har den levt lägre, som en buske, och klarat vintrarna under snötäcket. På Fulufjället kan du också besöka Sveriges högsta vattenfall, Njupeskär. Upplev det öronbedövande dånet av vattenmassor mot sten. Vattenfallet skapar också en tung dimma och fuktig miljö som många ovanliga lavar och mossor trivs i. Det är lätt att gå till Njupeskär sommartid, leden är grusad och spångad och på vissa sträckor kan du till och med ta dig fram med barnvagn. Ett äventyr för hela familjen.
8 Skogsnära 1 | 21
Spana på sälar 5. Gotska sandön må vara karg och svårtillgänglig, men den har alltid fascinerat besökare och det är lätt att förstå varför. De milsvida sandstränderna och de urskogslika tallskogarna är sällsamt vackra och i alla väderstreck kan du njuta av den fria horisonten. Ön ligger ensligt norr om Fårö och här finns gott om fina vandringleder. Ta en tur till säludden till exempel. Här är det sälskyddsområde, men tack vare en utkiksplats som kallas Gömslet kan du komma riktigt nära djuren utan att störa dem. Ta med kikare och titta närmare på det rika djur- och fågellivet.
Testa att bo i trädtopparna 2. Krydda din naturupplevelse med ett annorlunda boende. På Treehotel kan du smälta in i naturen på ett bekvämt sätt. Här bor du bokstavligen i träden. Rummen finns några meter upp i trädtopparna och är utformade på spektakulära sätt, signerat välkända skandinaviska arkitekter. Exempelvis Mirrorcube, en stor kubformad trädkoja, på utsidan täcks av spegelväggar. Ingen ser dig, men du har en magisk utsikt över Lule älvdal. Eller kanske testa Bird’s nest, som utifrån ser ut som ett gigantiskt fågelbo, men inuti är ett modernt och bekvämt hotellrum. Klättra uppför stegen, stäng luckan om dig och sedan är det bara du och utsikten. Treehotel ligger utmed Luleälven, fyra mil uppströms från Boden. Här finns många möjligheter att uppleva naturens storhet. Fotografera djurlivet i Taigan tillsammans med en professionell äventyrsfotograf, häng med på cykling, ridturer och örnskådning. Eller njut av stillheten med jacuzzibad, yoga eller en god bok i din trädkoja.
Upplev svensk industrihistoria 3. Ekomuseum Bergslagen är ett nätverk av nästan 70 platser att besöka, med koppling till industrihistoria. I det stora området från Grangärde Finnmark i Dalarna till Mälardalen i Västmanland kan du uppleva den svenska industrihistorien på nära håll. Gå med på guidade visningar eller gå själv, exempelvis på vandringsleden i Finnmarken eller ett besök på Engelsbergs bruk. Världsarvet Engelsbergs bruk räknas som ett av de främsta industriminnena i världen. Här kan du besöka en komplett bruksmiljö från 1600- till 1800-talet där till och med den tekniska utrustningen finns bevarad. Vattenhjul, kross, blåsmaskin och hamrar fungerar fortfarande vilket är unikt. Under sin storhetstid var Engelsbergs bruk ett av de viktigaste i världen och det var denna typ av järnbruk som gjorde Sverige till en av världens 1. största järnproducenter.
2.
Sydeuropeisk känsla hemma i Sverige 6. I nationalparken Stenshuvud behöver du inte gå särskilt långt för att hinna se mycket. Parken har varierad terräng och stor biologisk mångfald. Ädellövskogarna och de långa stränderna ger känslan av att du kommit till varmare breddgrader. I större delen av Skåne är landskapet välkänt platt, men inte på Österlen. Här tornar berget Stenshuvud upp sig 97 meter över havet. Från toppen har du bra utsikt över Hanöbukten och därmed en stor del av nationalparken, eftersom nästan en fjärdedel av den består av hav. En klar dag kan du se ända till Danmark.
Tips för en lyckad tur • Håll koll på väderleksrapporten innan du ger dig ut på utflykter. Särskilt i fjällvärlden kan vädret växla mycket snabbt. • När du rör dig i nationalparker och annan skyddad natur, se efter vilka regler som gäller, var du kan gå och vad du får göra. • Tänk igenom vilken tidpunkt du gästar populära besöksmål, så att du kan undvika folksamlingar och köer. • Ta med vattenflaska och gå inte längre än du vet att du orkar. • Lämna inget utom fotspår kvar efter dig.
4.
3.
5.
6.
1 | 21 Skogsnära 9
Pernilla Carlstén, verksamhetschef och företagssköterska på Stora Enso Skog.
Text Sanna Bergens Foto Lasse Arvidson, Shutterstock
Smart träning som håller dig på benen Genom att träna upp din balans och styrka kan du förebygga olyckor och skador när du rör dig i skogen. Pernilla Carlstén har tips till den som behöver stärka muskelstyrka och balans. – Det är lätt att tänka att ” jag rör mig så mycket i jobbet”. Men när du har ett aktivt och fysiskt krävande jobb, måste du också träna för att klara det. Det förklarar Pernilla Carlstén som är verksamhetschef och företagssköterska på Stora Enso Skog. Hon arbetar med rehabilitering av skador, men också med att förebygga. – Det vanligaste är att man jobbar hårt med träning medan man har besvär, men sedan slutar för att besvären fösvinner. Det är lite lustigt, vi slutar ju inte borsta tänderna för att vi går till tandläkaren och allt ser bra ut. Tänk om vi kunde ha samma vana med att träna våra muskler, vad mycket ont vi skulle slippa, 10 Skogsnära 1 | 21
säger hon med ett skratt. Ta gamla vanor till hjälp Tandborstning kan faktiskt vara en hjälp på traven när det handlar om att skapa en träningsvana. Att göra balans eller styrkeövningar i anslutning till något annat som du redan gör på rutin, det gör det lättare att skapa en vana, menar Pernilla. – Du kan till exempel stå på ett ben och borsta tänderna. Om du tycker att det går bra, så kan du prova att blunda också. Efter halva tandborstningen så byter du ben. Då har du tränat din balans lite varje dag, säger hon.
Visste du att… halk- och snubbelolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skada för medarbetare inom Stora Enso, och också den vanligaste arbetsplatsolyckan i Sverige? Många av oss befinner sig dagligen i med hala rötter, ojämna underlag och många arbetsmoment som kan vara riskfyllda. Men du kan göra mycket för att minska olycksrisken!
Inom Stora Enso har man jobbat mycket med att förebygga skador genom träning. Bland annat har det tagits fram några olika filmer med övningar för att testa balans och styrka. – Jag tycker det är ett väldigt bra sätt. Med de här små testerna kan du checka av din förmåga. Klarar du inte övningarna eller tycker att de är svåra – ja, då behöver du öva, säger Pernilla. Öva upp din balans En effektiv övning för balans och koordination är att stå på ett ben med det lyfta benet i hög vinkel. – När du tycker att det är för lätt, prova att blunda. Med hjälp av synen kan vi fokusera på någon punkt för att hjälpa balansorganet. När vi tar bort det ökar vi
svårighetsgraden. Testa dig fram, balans går utmärkt att träna upp. Balansen kan också styras av dagsformen och kan variera från dag till dag, men det är viktigt att ha en god grundbalans, förklarar Pernilla. Också styrketräning behövs. Med en stark rygg och bål klarar du bättre att hålla balansen om du halkar eller snubblar. Med åldern ökar behovet av träning, särskilt styrketräning, eftersom muskelmassan minskar. – De som håller igång och tränar sina muskler, de klarar fall mycket bättre. När man blir äldre behöver man träna mer än en 20-åring, menar Pernilla.
Exempel på fem övningar
1. Stå på ett ben Lyft ena benet upp till 90 graders vinkel, håll armarna knäppta över mage/bröst. Håll balansen i 30 sekunder.
2. Uppresningar Res dig från en stol eller liknande till raka ben och sätt dig sedan igen, medan du håller armarna korsade över mage/bröst. Upprepa 20 gånger.
3. Utfallssteg Ta ett steg framåt och böj benen 90 grader. Håll armarna framåtsträckta. Upprepa tio gånger på varje ben.
4. Gå på lina Ställ den ena foten framför den andra, med hälen mot tårna. Gör på samma sätt 15 steg.
5. Trappsteg Kliv eller hoppa upp på något med ett ben. Vänd tillbaka utan att sätta ner den andra foten. Upprepa 15 gånger.
Pernillas bästa tips 1. Träna balansen lite varje dag. Testa den gärna genom att blunda medan du gör en övning. 2. Styrketräna. Muskelstyrkan hjälper dig parera om du skulle snubbla eller halka. 3. Ha bra skor. Ordentligt stöd förebygger vrickningar och snedtramp.
1 | 21 Skogsnära 11
Rödlistade arter • Den svenska rödlistan visar arter och deras hotstatus. Den baseras på en bedömning av enskilda arters risk att dö ut i Sverige. • Rödlistan är ett viktigt underlag för prioritering inom naturvården. • De arter som hamnar på rödlistan bedöms vara hotade, nära hotade eller som redan har försvunnit från landet. • Listan görs av SLU Artdatabanken tillsammans med artexperter runt om i Sverige. Källa: SLU
Raggbocken Familj: Långhorningar. Storlek: Cirka tre centimeter. Svärmningstid: Midsommar till mitten av juli. Utbredning i Sverige: Småland till Pite Lappmark. Situation: Rödlistad. Källa | Länsstyrelsen
12 Skogsnära 1 | 21
Text Sanna Bergens Foto Shutterstock, Johan Stolpe
Emiliano Zocca, planerare på Stora Enso Skog.
Raggbocken – viktig för en välmående skog Raggbocken har en viktig funktion i ekosystemet, men är kräsen med sin livsmiljö och är en rödlistad art i Sverige. Det som ser ut som en stökig och ostädad skog, kan mycket väl vara en åtgärd som genomförts för att gynna raggbocken. – Det är viktigt att bevara hela ekosystemet för livskraftiga skogsmiljöer, förklarar Emiliano Zocca, planerare på Stora Enso Skog. Raggbockens favoritplats är en mycket gles tallskog med många så kallade lågor, det vill säga fallna träd som fått ligga kvar på marken. När solen värmer upp trädstammarna blir de en perfekt boplats för insekten. – Trädet ska helst ha varit dött och liggande minst två år så att barken har fallit av, då kan raggbocken kolonisera den. Den lägger ägg precis under ytan på trädstammen. När larverna sedan kläcks äter de sig in i stammen, förklarar Emiliano Zocca. Emiliano är planerare på Stora Enso Skog och arbetar med att bevara den biologiska mångfalden genom att förbättra förutsättningarna för olika arter. Det kan vara åtgärder som röjning eller naturvårdsbränning. – Vi har exempelvis en trakt där vi avverkade för ungefär 18 år sedan, röjde för två år sedan och nu kan vi tydligt se spåren av raggbock på de gamla lågorna. Larverna utvecklas bäst i värme, därför gynnas de av en öppen plats där solen kan ligga på och värma ordentlig, säger han. Beroende av död ved Raggbocken är en tre till fyra centimeter lång skalbagge med kraftiga antenner. Den tillhör familjen långhorningar och livnär sig på trä, därför är den beroende av tillgången på död ved. – Raggbocken tillhör det första ledet i nedbrytningsprocessen. Den tuggar sönder död ved till småflis som faller ner på marken och där tar mindre insekter och mikroorganismer vid. Den döda veden bryts ner till molekyler som ger näring åt den växande skogen runtomkring. Raggbocken spenderar större delen av sitt liv som larv. Ungefär fyra år stannar den inne i lågan
av tall och äter av veden. Den feta larven är en riktig delikatess för exempelvis spillkråka, björnar och andra större arter. När larven så småningom är färdigutvecklad bildar den en puppa som efter några veckor kläcks och en vuxen raggbock gnager sig ut ur stammen. – När den gnager sig ut bildas de karakteristiska ovala hålen vi kan se på tallågor. Det är sällan man ser själva skalbaggen, men de här hålen är säkra tecken på att den finns här, berättar Emiliano. Fula hyggen är perfekt Naturligt uppstår raggbockens favoritplatser av stormar och bränder, något som minskat i och med det moderna skogsbruket. Det gör att raggbockens förutsättningar försämrats. Populationen minskar, särskilt i södra Sverige. – Högstubbar eller fallna träd som har brunnit är perfekta för raggbock, eftersom barken faller av och stammen blir sotsvart. Då drar den till sig värme ännu lättare. Man kanske tycker att det ser ostädat och fult ut på sådana hyggen, där fallna stammar och brända högstubbar finns kvar. Men man ska tänka på att de har en viktig funktion, menar Emiliano och fortsätter: – Raggbocken är en pusselbit i ekosystemet. Att det finns raggbock är ett säkert tecken på att landskapet är i god kondition.
Tips! På storaensoskog.se kan du se en film om raggbocken och hur du känner igen spåren efter den.
1 | 21 Skogsnära 13
Text Sanna Casson Foto Skoghall
Hans Olsson, chef för Technology and investment, Skoghalls bruk.
Rekordstor efterfrågan på hållbara förpackningar Visste du att var sjätte vätskekartong i världen kommer från Värmland? Nu har Stora Enso planer på att göra en miljardinvestering för att utöka produktionen i Skoghall. – Efterfrågan på förnyelsebara, hållbara och säkra förpackningar ökar i världen, säger Hans Olsson, chef för Technology and investment på Skoghall. Chansen är stor att mjölkpaketet som står i din kyl eller kartongen till semlan du har köpt, har sitt ursprung i Skoghall i hjärtat av Värmland. Kanske kommer också råvaran från just din skog. Skoghall är en världsledande kartongtillverkare. Här finns kapacitet att tillverka 885 000 ton varje år av det material som sedan blir kartonger. Materialet skärs ut på långa rullar i den storlek som kunderna önskar. På en del material läggs också en beläggning för att få ett bra tryck på kartongen i ett senare skede. Allt anpassas efter kundernas önskemål. – I Europa har det blivit allt mer populärt med naturfärgade oblekta förpackningar för att förstärka den hållbara känslan. Medan det i andra delar av världen fortsatt är ljusa förpackningar som gäller främst, där står den ljusa färgen för något rent, säger Hans Olsson. 14 Skogsnära 1 | 21
Skoghalls bruk Skoghalls Bruk i Värmland är en modern producent av förnybar kartong i världs klass för krävande konsumentförpacknings- och tryckbehov, inklusive vätskeförpackningar och kartong för torrvaror. Skoghall grundades 1917 och har i dag cirka 700 medarbetare. Stora Enso har inlett ett förprojekt för att utöka kapaciteten för massa- och kartongtillverkning i Skoghall.
Materialet till kartongerna skärs ut på långa rullar.
Allt fler efterfrågar hållbara kartonger i världen.
90 procent exporteras 90 procent av allt material går på export, framför allt till Europa, Asien och USA. Cirka 70 procent av allt material som lämnar Skoghall anpassas för vätskekartong, såsom till mejeriprodukter och juiceförpackningar. Resterande används för ” torra” livsmedel; exempelvis kartonger till frusen mat, grönsaksförpackningar och paket för frukostflingor. Efterfrågan är stor – Förpackningarna spelar en stor roll av olika anledningar. I många delar av världen har man svårt att kyla maten, då är det extra viktigt att förpacknin garna är så pass täta att innehållet klarar en tid utan kylförvaring. Att allt fler människor i världen väljer att flytta från landet till städerna gör att behovet av förpackningar ökar och maten som säljs i städerna behöver skyddas. För att minska matsvinnet och skydda innehållet spelar kartongen en viktig roll. Kartongen kan återvinnas upp till sju gånger En annan avgörande anledning till kartongernas popularitet är att efterfrågan ökar på förnyelsebara produkter. Man vill komma ifrån fossilberoendet i världen. – Skogsråvaran är både återvinningsbar och fossilfri. En kartong kan återvinnas upp till sju gånger, ibland mer. Vi kan använda samma fiber från det som en gång var en tomatkartong och som nu har återvunnits och kommer ut som en skokartong eller en kartong till en elektronikprodukt, säger Hans Olsson. Inom EU förbjuds nu engångsprodukter av plast, vilket också ökar efterfrågan på förnyelsebara produkter i stället. För Skoghall är det också viktigt att skogsråvaran som går till kartongen kommer från skogar som brukas med ansvar.
– Vi har båda interna krav och krav från kunderna att skogen som råvaran kommer från ska vara skött på ett hållbart sätt, säger Hans Olsson. Miljardinvestering Stora Enso inledde ett förprojekt i november förra året för att utöka kapaciteten för massa- och kartongtillverkning vid Skoghall. Projektet kommer att utvärdera en uppgradering och expansion för att fördubbla massakapaciteten till 780 000 ton per år och en utökad kartongkapacitet med 120 000 ton. Förprojektet beräknas vara slutfört i slutet av 2021 och produktionen skulle kunna starta tidigast i slutet av 2023. – Skoghall är ett av våra viktigaste integrerade bruk för förpackningsmaterial. Investeringen skulle ge oss möjlighet att växa och bli ännu mer flexibla gentemot våra kunder för att möta den ökande efterfrågan på hållbara förpackningar, säger Hannu Kasurinen, EVP på Stora Ensos division Packaging Materials. Redan nu kommer 94 procent av energin från biobränslen. Den planerade investeringen kommer innebära att man satsar på ny teknik där miljön är i fokus. Det kan innebära att Skoghall får en fossilfri produktion under störningsfri drift. – Vi är stolta över att vara en del i den globala processen med att ersätta fossila förpackningar till förnyelsebara alternativ och det hade inte gått utan att jobba nära med skogsägarna. Skogsägaren är en viktig del i processen. Den där hållbara tomatförpackningen kan komma från just din skog. Det är verkligen så att framtiden växer i skogen, avslutar Hans Olsson.
1 | 21 Skogsnära 15
Text Sanna Bergens Foto Lasse Arvidson
Fredrik von Essen tror på kolsänkan och en levande landsbygd
”Skogen är det finaste vi har ”
Från medeltida friherrar och storjordbruk till kolsänka och en växande landsbygd – Skoklosterhalvön har genom tiderna sprudlat av företagsamhet. Fredrik von Essen förvaltar nu arvet och jobbar för en levande bygd och klimatnytta från den svenska skogen. – Ett företag måste hela tiden utvecklas, man kan aldrig stå stilla, menar Skoklosters nutida baron. Eftermiddagssolen bäddar in de stora taken i ett varmt och välkomnande ljus. Skoklosters slott verkar extra pampigt med en aura av solljus kring tornen. Carl Gustaf Wrangel lät bygga slottet som ett monument över sig själv 1676. Det sägs att han byggde slottet just i söderläge för att det alltid skulle skugga stenhuset intill som var hans fars. Det var stormaktstid och slottet är det största privatpalats som någonsin byggts i Sverige. Skokloster har sannerligen en lång och gedigen historia. – Kyrkan rymmer 350 sittande personer. Den byggdes 1227 och är en stor kyrka. Den byggdes som klosterkyrka då det låg ett katolskt kloster här, berättar Fredrik von Essen, den nutida ägaren av Skoklosters gods. Skoklosters gods har varit i släktens ägo sedan 1611. Fram till 1967 bodde Fredriks föräldrar i slottet, därefter tog Statens Fastighetsverk över slottet, som numera är museum med över 50 000 föremål i stora samlingar. – Det var bra att det blev så, det är oproportionerligt stort och inte så hemtrevligt att bo i. Det är inte heller ekonomiskt försvarbart att förvalta i privat regi. Äppellundarna kring slottet har över 300 äppelträd, med 30–40 olika sorter. Där kan folk gå och plocka om somrarna och ta till musteriet. Det är trevligt, tycker Fredrik. 16 Skogsnära 1 | 21
Det är nu elva år sedan Fredrik tog över ägandet av godset som består av sju gårdar och totalt 75 byggnader. Här bedriver han värdshus, camping, livsme delsbutik, hotell och konferensanläggning. – Det är svårt när verksamheter ska gå i arv, det går inte att dela upp om man vill behålla lönsamheten. Jag löste ut mina föräldrar och syskon, så jag var ganska skuldsatt till en början. Men jag hade ett annat företag, en såsfabrik, som jag levde på medan jag utvecklade det här. Det har hela tiden varit ett långsiktigt tänk med stora investeringar som betalar sig över tid, berättar han. Skokloster har expanderat under de senaste tio åren, värdshuset har förädlats och fler fastigheter har kommit till medan äldre byggnader har gjorts om efter nya tiders behov. – Jag ser det som klassisk verksamhetsutveckling, det ska inte finnas något på gården som inte på något vis bidrar till helheten. Det har gått enligt plan och det har gått bra. Det gäller att tänka långsiktigt. Det är precis som med skog, det tar tid men då blir det bra, menar Fredrik. Tror starkt på skogen Till Skokloster gods hör en hel del mark, varav cirka 1 350 hektar är skog. När Fredrik tog över var skogsbruket den största intäkten. Numera är skogen fortsatt viktig, men på nytt sätt.
Fredrik von Essen Gör: Äger och driver Skoklosters gods. Född: 1968. Bor: Skokloster och Stockholm, men Skokloster är hemma. Familj: Föräldrar, systrar och sju syskonbarn. Intressen: Jakt.
1 | 21 Skogsnära 17
”Slottet är stort och inte så hemtrevligt att bo i. Det är inte heller ekonomiskt försvarbart att förvalta i privat regi ”.
18 Skogsnära 1 | 21
1 | 21 Skogsnära 19
Skokloster gods är i ständig utveckling. Just nu byggs en ny temabana för minigolf där besökare kan spela sig igenom Skoklosters tusenåriga historia.
– Skogen upptar hela min tid just nu. Jag driver bolaget Carbon Capture Company Nordic som erbjuder lokal klimatkompensation för att öka kolsänkan i den svenska skogen, berättar han. Man borde få betalt för kolsänka Genom att erbjuda ekonomiskt incitament för skogs ägare att öka skogens tillväxt hoppas Fredrik och hans kollegor kunna bidra till att Parisavtalet uppfylls. – Vi ser att klimatnyttan görs genom aktivt skogsbruk. Skogen suger åt sig och lagrar koldioxid från atmosfären. Vi tycker att skogsägare ska få betalt för sin kolsänka. Det finns ett tryck från politiskt håll att öka den gröna näringen, men då behöver vi också öka produktiviteten. Det är bara att gasa! Vi behöver plantera mer skog, ta fram mer snabbväxande plantor, gödsla – det finns många sätt att öka skogens tillväxt. Och intresset är enormt från företag som vill vara med, säger han och fortsätter: – Vi har inte problem med avskogning i Sverige, tvärtom, vi har en tradition av att beskoga. Jag är stolt över skogsnäringen och jag tycker det är viktigt att tydliggöra skogens klimatnytta. Får jag chansen kommer jag absolut att skaffa mer skog. Sedan är det förstås alltid viktigt att kunna ta hand om det man har, så jag tar ett steg i sänder. Jag ser gärna utveckling, man måste utvecklas för att överleva. Och jag tror 20 Skogsnära 1 | 21
verkligen på skogen, den är det finaste vi har. Fredrik von Essen driver själv ett aktivt skogsbruk och jagar mycket på fritiden, både i den egna skogen och tillsammans med gårdsgrannar. – Jakt är ett fantastiskt sätt att komma ut i naturen och samtidigt är det socialt. Man mår bra av naturen. Jag har tyvärr inte tiden att vara ute och röja även om jag skulle önska det, det ger god fysik, säger han med ett skratt. Verkar för en levande bygd Historiskt har det bedrivits stora jordbruk på Sko kloster. En gång fanns här Sveriges största kostall med tillhörande mejeri som fraktade varor vattenvägen till Uppsala. En del av det som nu är hotell har förr varit hem åt 15 hästar. – Jag kan sakna djuren från barndomen. Det är också viktigt för den biologiska mångfalden med betesmark och ängar. Men det är samtidigt mycket ansvar att hålla djur. Det var min farfar som ändrade inriktning på verksamheten. Han öppnade bland annat ett bilmuseum i en av de gamla ladugårdarna. Han såg turismen som viktig och ville utveckla Skokloster åt det hållet. Den lokala bensinmacken har en vägg fylld av svartvita foton från bilmuseet och tiden då Fredriks föräldrar och farföräldrar drev gården. Den lilla
macken ligger mitt emellan slottet och värdshuset och fungerar också som livsmedelsbutik, postutlämning, lunchställe och mötesplats. I kassan beställer någon ” det vanliga ” och det småpratas om ditten och datten. Här känner folk varandra. – Jag funderar mycket på hur det ska bli arbetstillfällen på landsbygden. Det är så jag tänker med Skokloster, att man ska kunna jobba, handla och bo på halvön. Vi jobbar också på att bygga ett senior boende, man ska inte behöva lämna Skokloster för att man blir äldre. Jag har växt upp här och det är kanske därför jag utvecklat en kärlek till bygden. Det är en fantastisk plats, jag vill att den ska fortsätta vara fantastisk, säger Fredrik. Fredrik von Essen en hemvändare, efter studier, andra jobb och många år i Stockholm bor han nu både i huvudstaden och på Skokloster. Men det är
Skokloster som känns som hemma. – Alla har väl sin plats på jorden. Jag tror att vi människor är nog lite som fåglar, vi flyger tillbaka till det bo vi kom ifrån. Det här är en trygg plats med vatten runt omkring. Det är vackert. Visst, det finns många vackra platser men jag tycker ändå att Skokloster har någonting speciellt. Han vill fortsätta att utveckla Skokloster som destination och växande landsbygd och har många planer för framtiden. – En verksamhet som inte utvecklas, den dör. Världen förändras hela tiden, så ska du behålla lönsamheten kan du aldrig stå stilla. Det finns en bra liknelse med att springa uppåt i en rulltrappa som går nedåt. Om du stannar, då kommer du att åka tillbaka ner, om du fortsätter gå så håller du dig där du är. Men om du springer snabbare än trappan, då kommer du så småningom upp till toppen.
Skoklosterhalvön har lockat människor i alla tider, med sin vackra natur och bördiga mark. Idag är halvön till stor del naturreservat och ett populärt besöksmål.
1 | 21 Skogsnära 21
Foto Lasse Arvidson
tema – skogsekonomi
Så blir din skog ett lönsamt företag Har du tänkt på att du som skogsägare både är företagare och ägare av stora ekonomiska värden? Att äga skog är att driva ett företag som bygger på hållbart brukande, långsiktig bärkraft och lönsamhet. I det här numret fördjupar vi oss i allt från deklarationer till vad du ska tänka på när du investerar i ny skog. Temat är fullspäckat av ekonomitips, både för novisen och den erfarne skogsägaren.
22 Skogsnära 1 | 21
Missa inte Stora Ensos digitala skogsskola om att öka lönsamheten i skogen! Läs mer på sid 38.
1 | 21 Skogsnära 23
tema – skogsekonomi
Uppdatera mobil-appen för din skogsbruksplan. Läs mer på sidan 6.
Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson
Vägen till en god skogsekonomi Visste du att skogsägare med en tydlig plan ofta har ett mer lönsamt skogsbruk än andra? God planering och aktiv skötsel är det viktigaste för en stabil ekonomisk utveckling. Skogsbruksplanen är ett viktigt verktyg för att lyckas. I skogen gör du inga snabba klipp. Planering är i stället a och o för att lyckas. Skogsbruksplanen ger dig kontroll över ditt innehav. Den ger en värdefull översikt över dina tillgångar, från virkesförråd och årlig tillväxt till skogens åldersfördelning. Den hjälper dig fatta hållbara beslut, för en långsiktigt välmående och lönsam skogsfastighet. 24 Skogsnära 1 | 21
Förseningar blir dyra och och kan äta upp vinsten från en enskilt bra virkesaffär. Med skogsbruksplanen kan du minska risken för obehagliga överraskningar. Totalbilden av ditt innehav som du får genom skogsbruksplanen gör att du kan planera din ekonomi, kassaflöde och skattesituation, både på kort och lång sikt. I planen beskrivs värdefulla natur- och
Skillnaden mellan skött och ej skött skog Skött skog
Ej skött skog
Skogens ålder
Netto kr/ha
Netto kr/ha
5–10 år
– 3 000 kr
0 kr
Åtgärd Röjning 1 Röjning 2
15–20 år
– 4 000 kr
0 kr
Gallring 1
30–35 år
+ 2 000 kr
– 4 000 kr
Gallring 2
40–55 år
+ 10 000 kr
+ 2 000 kr
Slutavverkning
70–90 år
+ 90 000 kr
+ 40 000 kr
Summa
+ 95 000 kr
+ 38 000 kr
Skött skog
Ej skött skog
Ett välskött skogsbestånd kan ge så mycket som 60 000 kr mer per hektar vid en slutavverkning, jämfört med ett bestånd med eftersatt skötsel genom omloppstiden. Genom att röja och gallra i rätt tid, tar man bort många klena, krokiga och skadade stammar och tillväxten sker istället i de mest värdefulla träden.
kulturmiljöer på fastigheten. Det hjälper dig ta rätt hänsyn i skötseln och ger dessutom möjlighet att certifiera ditt skogsbruk. Skötselförslag Varje skogsbestånd beskrivs i detalj, där du ser mark förhållanden, ålder och vilka trädslag som växer i skogen. Till varje unikt bestånd finns skötselförslag, anpassade efter skogsproduktion och naturvärden, något som gör det enklare att uppnå dina mål med skogsbruket. Lättillgänglig Planen är digital. Det gör den tillgänglig i mobilen, via surfplattan eller datorn. Det förenklar dialogen med din virkesköpare. I den digitala kartan ser du fastighetsgränser och nytagna flygfoton. Det gör det både lätt och roligt att
navigera i terrängen ute på skogspromenaden eller inspektionen efter den senaste stormen. Skogsbruksplanen fungerar även som ett värderingsunderlag och är en förutsättning för exempelvis generationsskifte eller belåning av fastigheten. Som ett unikt mervärde till dig som virkesleverantör, uppdaterar Stora Enso din skogsbruksplan, varje år utan kostnad. Årets tillväxt och genomförda åtgärder registreras och i början av året kan du se en aktuell lägesbild över ditt virkesförråd och de mest prioriterade skötselåtgärderna. Undersökningar visar att skogsägare som har skogsbruksplan är mer lönsamma och aktiva än andra. Den ekonomiska skillnaden mellan en välskött och en oskött skog är större än man kan tro. Sett över en hel omloppstid kan skillnaden i netto vid slutavverkning vara så stor som upp till 60 000 kronor per hektar. För en fastighet på drygt 40 hektar innebär det hela 2,5 miljoner kronor över en omloppstid. 1 | 21 Skogsnära 25
tema – skogsekonomi
26 Skogsnära 1 | 21
Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson, Kristoffer Hellman
Andreas Jansson, skogsspecialist, Swedbank
Bästa tipsen för att investera i skog Många drömmer om att äga och investera i skog. Vissa säljer huset i stan för en gård på landet och får skogen på köpet. Andra äger redan skog och står inför tillköp. Vad bör du tänka på när du vill investera i skog? Andreas Jansson, jägmästare, och skogsspecialist på Swedbank delar med sig av sina erfarenheter. För vissa handlar skogen om livsstil, en möjlighet att bo nära och vara i skogen. För andra är skogen främst en investering. Ofta är det en kombination och inför ett köp är det bra att titta på vad som är viktigast för just dig. Äger du skog sedan tidigare och vill utöka är ofta läge, arrondering och åldersfördelning de viktigaste kriterierna, jämte priset. Grannens skifte kanske är bäst ur arronderingsperspektiv, men ställ det mot balansen i innehavet och möjligheten att jämna ut åldersfördelning och kassaflöde. Och sist med inte minst, vad är du villig att betala? – Genom att tänka till före, kommer sökandet efter rätt fastighet bli roligare och enklare. Oavsett syfte tycker jag att man ska ha med hjärtat i en affär, men hålla huvudet kallt och utgå från din målbild, då ökar chansen att du blir nöjd med din investering, råder Andreas. Kontakta banken i tid Så snart du landat i att du vill investera i skog ska du kontakta banken. Ta gärna en tidig kontakt för att resonera i grova drag. När du vet mer och kanske även hittat ett lämpligt objekt, fördjupar du dig i detaljerna. När drömfastigheten dyker upp och det är dags för budgivning och affär, kan tiden vara knapp, så det är är det klokt att vara väl förberedd. – Lika viktigt som att ha en skoglig rådgivare och en för ekonomi och skatter, så behöver du en finansiell partner. Se till att din bank kan skog, känner dig
och förstår din affär, det kommer du ha mycket nytta av, säger Andreas. Tid över för detaljer Det gäller att den fastigheten du tittar på lever upp till dina mål även i verkligheten och inte bara på pappret. Hur väl det stämmer med dina ” krav ” kan också hjälpa dig att komma fram till vad du är beredd att betala. Men kom ihåg att alltid tänka investering och vad som kan vara ett ” rimligt ” pris. – Jag tycker det är självklart att man besöker fastigheten innan budgivningen drar igång, gärna tillsammans med en lokal skogsrådgivare. När jag behöver förhandsinformation händer det att jag ringer till en virkesinköpare i närheten. De har ofta varit på fastigheten och kan ge mer information om virkesförråd, möjligt kassaflöde, drivningsförutsättningar, naturvård, jakt med mera. Då har du chans till kompletterande information och detaljer som inte syns på kartan eller framgår av prospektet, säger Andreas. Hur resonerar banken? Det är viktigt att själv tänka till på finansieringen och hur den kan påverka den egna ekonomin. Ta hjälp med en budget om du känner dig osäker. Nu är räntorna låga, men ta höjd för att räntan kan gå upp. Skog är en långsiktig investering så Andreas tips är att räkna med en kalkylränta som ligger ett par procentenheter över dagens nivå. 1 | 21 Skogsnära 27
tema – skogsekonomi
” Ha med hjärtat i en affär, men hålla huvudet kallt och utgå från din målbild ”.
Banken kan vara ditt bollplank i hur finansieringen bör läggas upp och kommer att titta på den totala ekonomin i kreditbedömningen. Återbetalningsförmåga före säkerhet Man kan tro att banken är mest intresserad av säkerheter men så är det inte. – Vi är framförallt intresserade av återbetalningsförmågan och kassaflödet, det är a och o, men självklart är även säkerheterna viktiga, säger Andreas. Beroende på hur åldersfördelning och föreslagna åtgärder ser ut på den skog du tänker köpa, kan kassaflödet variera över tid. Ligger tyngdpunkten på ung och medelålders skog kanske du under en tid behöver skjuta till pengar från annat håll. Har du redan skog finns det kanske ett överskott i kassaflöde och säkerheter där. – När vi tittar på en skogsfinansiering utgår vi naturligtvis från hela kundens innehav och verksamhet, inklusive tillköpet. I en sund skogsaffär bör man eftersträva att skogen långsiktigt står på egna ben och bär sina egna kostnader, utan tillskott från din privata ekonomi. – Omloppstiderna i skogen är långa och kostnader och intäkter ojämna så du behöver en strategi för att hantera likviditeten. Skogsbruksplanen är central, den indikerar möjligt kassaflödet de närmaste tio åren. Så gör en plan för flödena i din verksamhet, då ökar du möjligheterna att optimera både skötsel, skatt, ekonomi och att inte drabbas av några överraskningar. 28 Skogsnära 1 | 21
Är skog en trygg investering? I Sverige är skog en relativt trygg investering. Skog betraktas ofta som en inflationssäker investering som bygger på att avkastningen består av både en värdeuppgång (priset på skogsmarken ökar) och direktavkastning (träden växer). Men man ska veta att det är en långsiktig investering och att direktavkastningen är relativt låg. Värdeutvecklingen över tid är bland annat beroende på hur väl du sköter skogen. – Avkastningen över tid är stabil men virkespriser och skogsmarkspriser varierar och tryggheten i investeringen är att ha en lång investeringshorisont. Vår erfarenhet är att det är svårt att göra snabba ” klipp ” på skog. Förutom de finansiella riskerna bör man även försöka minska de biologiska riskerna. I en frisk och välskött skog är risken att drabbas av insektsangrepp, stormskador med mera lägre. Självklart ska du försäkra din skog. – Ett bra tips för att lyckas uppfylla sina skogsdrömmar är, förutom att ha bra framförhållning, att lära sig mer om skog, ekonomi och skatter. Det ger inte bara kunskap utan även engagemang. Jag är övertygad om att skogen kommer spela en viktig roll även i framtiden, avslutar Andreas
Text Eva Mandelqvist Foto Maria G Nilsson
Även deklarationer behöver planeras!
Daniel Leanders, Areal i Bollnäs.
Att vara skogsägare skiljer sig från allt annat företagande, eftersom du sällan har ett jämnt flöde av intäkter. En avverkning ett år kan följas av tio års stiltje. Trots detta behöver du tänka till kring deklarationen varje år för att undvika överraskningar längre fram. Daniel Leanders på Areal i Bollnäs ger sina bästa tips. – Det är lätt att tänka att man inte behöver lägga så mycket krut på deklaration under de år då inget händer, men det behöver man absolut. Ibland kommer skogsägare till oss när de gjort en avverkning och vill ha hjälp och då finns inte samma utrymme för att minska skatten som om man kommit tidigare, även om det går att göra vissa justeringar en bit tillbaka i tiden, säger Daniel.
kronor under tio år. När du avverkar år elva så finns ett sparat underskott på 100 000 kronor som kan kvittas mot avverkningsintäkten och skatten minskas. Det är därför viktigt att spara alla kvitton och göra avdrag för sina kostnader varje år. Har du haft lantmäterikostnader i samband med tillköp så är detta inte avdragsgillt i den löpande verksamheten utan ses som en del av investeringen.
Gör en plan Precis som i skogsskötseln behöver du göra en plan för överskådlig tid, först då kan du göra en bra deklaration. Efter en avverkning kommer kostnader för markberedning och plantering och då kan det vara klokt att hålla undan intäkter från beskattning och plocka fram dessa under kommande år. Om du inte har en plan för avverkning och skogsskötsel så vet du heller inte när intäkterna och kostnaderna kommer. Det är också viktigt att du bokför alla händelser under året. Det finns enkla datorprogram för det eller så går det bra att skriva i en bokföringsbok. De flesta skogsägare betalar moms och skatt betalas årsvis och då behöver det finnas pengar avsatta för det. – Varje skogsägaren har en unik skattesituation. Är du äldre och planerar att överlåta skogen är det på ett vis och om du nyss tagit över skog är förutsättningarna andra. Lever du på skogen eller är det en sidoinkomst? Behöver du ha ut pengar till privata omkostnader eller ska de återinvesteras i verksamheten? Planen är viktig, säger Daniel.
Missa inte räntefördelningen! – Många tycker att räntefördelningsberäkning är svårt att förstå och struntar i den, men görs det på rätt sätt så finns möjligheten att beskatta vinsten som inkomst av kapital till 30 procent skatt. Nyttjas inte räntefördelning så läggs vinsten samman med din tjänsteinkomst och beskattas med ända upp till 70 procent skatt.
Vilka är de vanligaste felen? – Det vanligaste felet är att man missar att göra avdrag för kostnader under de år som man saknar intäkter. Gör du så i tio år och avverkar år elva så blir det hög skatt. Du har rätt att göra avdrag för kostnader även de år du saknar intäkter. Ofta har en skogsägare utgifter för försäkringar, vägunderhåll, tillsynsresor och så vidare. Spara kvittona för att kunna dra av kostnaderna i deklarationen. – Låt säga att du har årliga kostnader på 10 000
Hur fungerar det om skogen skadas? Det finns speciella regler om skogen skadas av exempelvis stormar och bränder. Blir du utsatt för det, så blir inkomsterna ännu mer oregelbundna. Då kan man använda ett skogsskadekonto som tillåter att man har pengarna där 20 år, istället för tio år som på ett vanligt skogskonto. Sedan finns skogsskadekonto med förhöjd insättning och då kan man sätta in en större summa av avverkningsintäkten, hela 80 procent.
” Du kan göra avdrag för kostnader utan att ha intäkter ”.
Mycket går att rätta i efterhand Det lönar sig i princip alltid att ta professionell hjälp med bokslut och deklaration och det är sällan för sent. – Mycket går att rätta i efterhand, men visst underlättar det att man tänker till före, säger Daniel.
1 | 21 Skogsnära 29
tema – skogsekonomi
Ordlista Det kan vara snårigt att hänga med i alla uttryck kring skatter och ekonomi. Här reder vi ut några vanliga begrepp. Betalningsplan Ger dig möjlighet att fördela större intäkter från skogen över flera år, därmed kan du också jämna ut den skattemässiga effekten från intäkten över flera år. Bokföringslagen Alla företagare är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen. Affärshändelser ska bokföras löpande, allt bokföringsmaterial måste arkiveras i minst sju år. Direkt avdragsgilla kostnader Du kan göra avdrag för i princip alla driftkostnader, det vill säga utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster.
Ersättningsfond Ger möjlighet att göra avdrag för försäkringsersättningar som du fått på grund av skadad skog. Expansionsfond Du som enskild näringsidkare kan sätta av vinsten i en expansionsfond och skjuta upp beskattningen till senare år. Reglerna ger dig möjlighet att expandera verksamheten med medel som bara beskattats med bolagsskatt, det vill säga 22 procent. Moms En statlig skatt som tas ut vid omsättning av de flesta varor och tjänster. Periodiseringsfonder Genom periodiseringsfonder kan företag hålla en del av inkomsten obeskattad i deklarationen och på så sätt jämna ut sitt resultat mellan olika år.
Vad är avdragsgillt och inte – här är några tips Som skogsägare är du företagare och därmed näringsidkare, även om du har ett avlönat heltidsjobb och ser skogen som en bisyssla. Kriterierna för näring är att du har en verksamhet som genererar intäkter i form av försäljning eller egna uttag. Gården och skogen som är själva platsen för din verksamhet hör till näringen. I det ingår även betesmarker, stallplatser och ekonomibyggnader. Din egen eller nära släktingars privata bostad hör dock inte till näringsverksamheten, inte ens om den ligger på gården. För att en kostnad ska vara avdragsgill behöver den höra till näringsverksamheten. Exempel på avdragsgilla kostnader är varor och förnödenheter, låneräntor för driftskapital, inteckningskostnader, arrendeavgifter, resor i verksamheten och alla kostnader för anläggning av skog inklusive lantmäterikostnad för
30 Skogsnära 1 | 21
Rationaliseringsförvärv Du som äger skogsmark och förvärvar mer mark kan göra skatteavdrag om förvärvet bedöms leda till en förbättrad brukningsenhet. Räkenskapsår De tolv månader som ett företags räkenskaper gäller för. Räntefördelning Kan ge dig lägre skatt genom att en del av vinsten flyttas från näringsverksamheten till att i stället beskattas som kapitalinkomst. Skattekonto Alla som betalar skatt har ett skattekonto hos Skatteverket. De inbetalningar som görs till Skatteverket bokförs på skattekontot. Skattepliktiga intäkter Alla intäkter av ditt skogsbruk är skattepliktiga. Undantaget är försäljning av ett markområde som ska kapitalvinstbeskattas.
omarrondering och gränsbestämning. Ibland råder stor kreativitet på området, men blir du granskad kommer Skatteverket att göra en ifrågasättande bedömning. Att ha god ordning i sin bokföring är ett gott råd. Vad är skattepliktigt? Allt som din verksamhet producerar är skatte pliktigt. Har du en gård kan det vara intäkter av växtodling, djurskötsel, skogsbruk, jakt och fiske, energiproduktion, försäljning av inventarier, grus, matjord och kött är skattepliktigt. Undantaget är viltkött för eget bruk, men då får du som huvudregel heller inte yrka avdrag för bössor och andra jaktkostnader. Beställ boken om skatter Du kan beställa boken Areals lilla gröna 2021, kostnadsfritt på areal.se, med allt du behöver veta om skatter för året. Den ersätter tidigare Skatterna i skogen.
Skogsavdrag Innebär att du kan göra avdrag om du sålt skog under året. Grundregeln är att beskattning ska ske för skogens avkastning, men inte för kapitaluttag ur skogen. Rätten till skogsavdrag knyts till skogens anskaffnings värde, respektive aktuella skogs intäkter. Skogskonto Genom att öppna ett skogskonto har skogsägaren rätt att skjuta upp beskattningen på en del inkomster. Principen är att det belopp som sätts in på kontot är avdragsgillt i deklarationen. Underskott Innebär att kostnaderna överstiger intäkterna i någon del av deklarationen. Du får samla på dig underskott år efter år och kvitta mot kommande överskott. Källa | Skatterna i skogen och Skatteverket
Text Sanna Bergens Foto Lasse Arvidson
Niklas Wessmark, virkesköpare på Stora Enso Skog.
Fördela räntorna med betalplan När du gör en virkesaffär kan du tjäna en ordentlig slant på att tänka långsiktigt. Ett sätt är en betalplan med ränta, som ger möjlighet att fördela dina intäkter över tid, samtidigt som du får en ränteutveckling på pengarna. Dessutom kan det hjälpa dig att planera din ekonomi på längre sikt. – Betalplan med ränta är ett verktyg som Stora Enso erbjuder markägare som gör virkesaffärer med oss. Det är ett sätt att fördela utbetalningen från affären över längre tid, förklarar Niklas Wessmark, virkesköpare på Stora Enso Skog. Betalplan med ränta innebär att vinsten från din virkesaffär fördelas över flera år istället för att betalas ut direkt. Därmed kan du också jämna ut skatteeffekten och få ränta på de pengar som ligger kvar i betalplanen. – Du kan planera din ekonomi bättre och framför allt få ut mer av din virkesaffär. Det ger en fantastisk möjlighet att parera andra kostnader. Exempelvis kan du matcha utbetalningarna till de år du investerar i föryngring, röjning eller andra åtgärder. Röjningen höjer värdet på din skog framöver, men just när den utförs så är den en kostnad. Med hjälp av betalplanen kan du matcha dina utgifter och intäkter, menar Niklas.
läggs ännu en utbetalning för att finansiera den andra röjningen. Slutligen betalas resterande pengar ut det tionde året. – På så vis kan du få ut betydligt mer från din avverkning. Du avverkar mogen skog och får ett netto som du sätter in på betalplan med ränta. Sedan planterar du ny skog som har bättre tillväxt än den gamla, samtidigt som du har tillväxt på pengarna i betalplanen. Det är nästan som att få mer skog.
Så mycket kan du tjäna Vi kan titta på ett exempel där pengarna från en slutavverkning innehålls i en betalplan med ränta på tio år. Efter det första året betalas en del ut för att bekosta föryngring av den avverkade marken. Det fjärde året har ungskogen vuxit och det är dags för första röjningen, då görs nästa utbetalning för att betala det. När så det åttonde året kommer 1 | 21 Skogsnära 31
tema – skogsekonomi
Koll på kassaflödet Skog är en långsiktig investering och att planera på lång sikt förenklar skogsägandet. Tio år kan tyckas som en lång tidshorisont, men i fråga om skogsbruk är det inte särskilt länge. – Fönstren för skogsskötsel är egentligen väldigt små, särskilt åtgärder som sker i skogens unga åldrar. Gör du en sådan här tioårsplan vet du i god tid vad pengarna ska användas till och kan känna dig trygg med att du sköter skogen på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt. Dessutom hjälper den dig att
planera ditt kassaflöde över tid. Där är skogsbruksplanen också ett jättebra verktyg, tycker Niklas. – Betalplan med ränta är flexibelt och passar många, nästan oavsett vad man har för situation. Du kan ju också använda dina utbetalningar till andra stora utgifter än skogsåtgärder. Du kanske behöver lägga om ett tak eller något liknande. Då kan du planera för det också.
Så här mycket ränta genererar pengar insatta i betalplanen ( E xemplet illustrerar gällande ränta i april 2021 )
Slutavverkning 300 000 kr sätts in
År 1 Exempel 1
60 000 kr
Utbetalningsalternativ
Exempel 2 Utbetalningsalternativ
Ränta
32 Skogsnära 1 | 21
År 2
År 4
60 000 kr
30 000 kr
1,85 %
År5
År 6
60 000 kr
År 8
60 000 kr
120 000 kr
2,25 %
2,40 %
2,60 %
2,80 %
3,30 %
År 10
60 000 kr
Ränteintäkten i exempel 1 motsvarar 56 000 kr. Nettot på 300 000 kr har utvecklats till 356 000 kr.
150 000 kr
Ränteintäkten i exempel 2 motsvarar 70 000 kr. Nettot på 300 000 kr har utvecklats till 370 000 kr.
3,65 %
Text Eva Mandelqvist Foto Maria G Nilsson, Lasse Arvidson
Tomas Lusth, Areal i Bollnäs.
Ny som skogsägare? Tänk på det här! Det är en härlig känsla att gå där i sin egen skog och då är kanske inte första tanken att du också nu blivit företagare och enskild näringsidkare, men så är det. Tomas Lusth på Areal i Bollnäs ger tips för dig i en ny roll som skogsägare. Nu är du företagare! Du är företagare och enskild näringsidkare från den dagen du skrivit köpekontrakt. Undantaget är om köpet avser del av fastighet som är beroende av fastighetsbildning, då gäller datumet då fastighetsbildningen vinner laga kraft. Nu är du deklarationsoch momsskyldig och behöver därför som din första handling registrera företaget som enskild firma hos Skatteverket via verksamt.se eller på Skatteverkets blankett 4620. Förutom att registrera dig för moms anger du även förväntad årsomsättning.
Sätt mål! För att fastslå en skötselplan behöver du bestämma dig för målsättningen med din skog. Vill du maximera avkastningen eller är det en framtida pensionsförsäkring eller handlar det om tillgång till fina jaktmarker och att kunna ge något värdefullt till barnen i framtiden? Frågorna är viktiga eftersom det påverkar vilka
Vad är skogen värd? Har du köpt en skogsfastighet har du i de flesta fall fått med en aktuell skogsbruksplan. Har du ärvt skog och skogsbruksplanen inte är uppdaterad är det dags att göra det. Vill du sedan få en uppfattning om värdet av din fastighet så kan du få det genom att använda uppgifter från planen, exempelvis i beräkningsverktyget på aral.se. Behöver du ett mer skarpt marknadsvärde för att exempelvis låna pengar behöver du göra en riktig värdering.
1 | 21 Skogsnära 33
tema – skogsekonomi
skogsåtgärder du tänker göra samt vilka intäkter och kostnader du därigenom får på kort och lång sikt. Plugga på! Skogsbruksplanen är ett måste eftersom det är ditt verktyg för olika åtgärder och styr tidpunkter för exempelvis avverkning. Det är därför viktigt att förstå den. Ta skogsbruksplanen med dig ut i skogen och jämför med verkligheten så kommer kartor och siffror i din plan att ge mening. Kunskap om skogen hjälper dig att ta självständiga beslut och att kunna ställa rätt frågor till dina skogsrådgivare och förstå det som diskuteras. Det finns gott om information och utbildningar om du söker på nätet. Skogsstyrelsen, Linnéuniversitetet, studieförbunden är bara några källor till kunskap. Det är också viktigt att veta vilka lagar som gäller. Skogsvårdslagen reglerar hur skogen ska skötas.
34 Skogsnära 1 | 21
Miljöbalken reglerar skydd av områden med höga naturvärden, inlösen av mark. Andra lagar du kan stöta på är Fornminneslagen och Kultur- och miljö lagen. Omge dig med duktiga rådgivare Ta hellre hjälp en gång för mycket än en gång för lite. Skogen kan vara en snårig djungel när det kommer till ekonomi och deklarationer och det är lätt att det blir fel. Att ha en rådgivare för ekonomi och en för skogsskötsel är en god investering. Hur mycket eget arbete? Ha rimliga ambitioner för ditt eget arbete. De flesta köper in skogliga tjänster och det viktigaste är att behålla helhetsgreppet, att kunna planera och sedan göra egna insatser i mån av tid. Plantering och lite röjning kan vara lagom, men det är upp till dig!
Text Amelie Bergman Foto Lasse Arvidson
Per Josefsson är fastighetsmäklare på Areal i Jönköping.
Ökat intresse för skogsfastigheter i spåren av corona Under 2020 har utbudet av skogsfastigheter minskat – främst på grund av coronapandemin. Men nu börjar marknaden röra på sig igen. ” För den som vill köpa mer skog är det hög tid att börja planera ”, säger Per Josefsson, fastighetsmäklare på Areal. Hur har marknaden för skogsfastigheter påverkats av corona? – I samband med den första fasen i våras var det många säljare som valde att avvakta. Där och då var osäkerheten stor men det gick ganska snabbt över. När det stod klart att regeringen gick in med stöd samtidigt som det kom signaler om ett fortsatt lågt ränteläge, så kom affärerna i gång igen. Vid oro på den finansiella marknaden så gynnar det snarare marknaden för skogsfastigheter. Men utbudet i vårt område är fortsatt lägre nu än vid samma tid förra året. Har ni märkt av några ” coronaeffekter ”? – Om det är förändringar som drivs av covid-19 vågar jag inte svara på, men vi har noterat ett nytt beteende bland köparna. Intresset för mindre gårdar och häst gårdar, men också avstyckade tomter, har ökat. Fler söker sig ut på landet och det skulle kunna vara en coronaeffekt, eller helt enkelt en del av en ny grön våg. Trenden är extra tydlig närmare tätorter och städer. Den här typen av mindre fastigheter ligger också på en prisnivå där fler köpare kan komma ifråga. En annan förändring är det ökade intresset för generationsskiften. Möjligen har den här krisen gjort oss påminda om
vår egen dödlighet och hur snabbt saker och ting kan förändras. Det är fler som väljer att ta tag i den frågan just nu. Detta märker både vi och våra kollegor inom det juridiska området. Vad händer med prisutvecklingen? – Det är stora regionala skillnader. I vissa trakter kan köptrycket vara starkt, ibland handlar det om områden med bara ett par mils radie. Det kan räcka med att det finns några köpstarka intressenter i trakten. Generellt är det också så att ju närmare du kommer tätorterna, desto fler intressenter finns det. Affärer som gjorts under hösten ligger i ett spann från 600 kronor till 1 100 kronor per skogskubikmeter. I Jönköpings län ligger priserna generellt runt 700 kronor till 800 kronor per skogskubikmeter eller drygt 100 000 kronor per hektar. Det kan vara värt att notera att de senaste årens prisökningar på skogsfastigheter i hög grad kan tillskrivas ökning av markvärdet. Dina tips till den som vill köpa mer skog? – Planera så att du är väl förberedd när möjligheten väl dyker upp. Om du redan är skogsägare och det är grannfastigheten som blir till salu, se till att du själv har en uppdaterad skogsbruksplan så att du vet vad du och din bank har att jobba med. Så länge tillväxten 1 | 21 Skogsnära 35
tema – skogsekonomi
i skogen avkastar motsvarande, eller kanske mer, än vad det kostar att låna finns här ett intressant resonemang, förutsatt att banken också är med på det.
värden, oavsett fastighetens skick. Idag efterfrågar många tillväxtfastigheter med etablerade ungskogar före fastigheter med hög andel slutavverkningsskog.
Vilka fastigheter ska jag sikta in mig på? – Att förvärva en fastighet med en välskött skog har en större uppsida än vad marknaden just nu säger. En välskött gård med hög bonitet är värd att betala mer för än om den har låg bonitet och eftersatt skötsel. Marknaden har en tendens att dra mot medel-
Vad tror du om framtiden? – Vi tror att utbudet av skogsfastigheter börjar öka till våren. Vi har sett en liten paus nu, men marknaden står sig. För den som är intresserad av att köpa skog är det hög tid att börja planera. Vi är hoppfulla inför framtiden.
Tre tips för dig som letar skogsfastighet • Planera i god tid så att du är förberedd när möjligheten dyker upp. • Fokusera på välskötta fastigheter med god bonitet. • Tillväxtfastigheter med etablerade ungskogar på väg upp har stor potential.
36 Skogsnära 1 | 21
Dubbla din ränta! Ersätt dina mogna skogsbestånd med ny skog som ger dig högre tillväxt och bättre värdeutveckling. Likviden fördelar du i en betalplan hos oss i utbetalningar i två upp till tio år, till en ränta som tål att jämföras – just nu upp till 3,65 procent ! * Det ger dig utrymme att planera för ett kassaflöde som passar dina behov och kommande investeringar. Samtidigt förräntar sig det nya skogsbeståndet snabbt i din nya ungskog. Som dubbel ränta ! * Gällande ränta i april 2021 för betalplan 9–10 år. Aktuell ränta hittar du här: storaensoskog.se/forsta-steget/betalplan-med-ranta/aktuell-ranta
1 | 21 Skogsnära 37
tema – skogsekonomi Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson, Eva Edsjö
Bygg på din skogskunskap – missa inte Stora Ensos skogsskola Har du nyss blivit skogsägare eller har du många års erfarenhet? I Stora Ensos digitala skogsskola kan du bygga på din skogskunskap, oavsett bakgrund eller kunskapsnivå. I Stora Ensos digitala skogsskola kan du bygga på din kunskap, oavsett skoglig bakgrund eller kunskapsnivå. Den digitala skogsskolan drar i gång under våren. En gång i veckan kommer nya avsnitt med djupdykningar i olika ämnen som riktar sig till dig som skogsägare. – Vi vill dela med oss av kunskap kring skogsbruk och skogsägande och ge inspiration till att se skogen som det företag det faktiskt är. Det finns så många möjligheter för dig som äger skog och vi vill ge handfasta tips till dig som vill utveckla ditt skogsägande, berättar Ulrika Eriksson, marknadskommunikatör på Stora Enso. Seminarierna lyfter olika ämnen och det handlar om allt från ansvarsfullt brukande till ekonomi och generationsskifte. En av de medverkande är Mats Bygge, som själv är skogsägare i Bergslagen och jobbar med skogs ekonomi och fastighetsaffärer på Areal. Han har mycket kunskap om skogsbeskattning, fastigheter och skogsekonomi, som han kryddar med många konkreta exempel. Andreas Jansson, skogsspecialist på Swedbank ger en fördjupning i frågor kring kassaflöde, belåning och fastighetsmarknad. Han är också själv skogsägare och är även utbildad jägmästare.
38 Skogsnära 1 | 21
Dessutom medverkar Martin Holmgren, chef för Stora Enso Skog. Också han jägmästare, skogsägare med bakgrund i många roller inom skogsbranschen. – Han kommer dra flera paralleller mellan att vara chef för ett stort skogsbolag och chef för sin egen skog. I båda fallen berörs man av allt från de större, strategiska frågorna, till planering och praktiskt genomförande för att lyckas, berättar Ulrika Eriksson och fortsätter: – Två skogsägare medverkar också för att dela med sig av sina erfarenheter och berätta om hur de ser på att äga skog, vilka utmaningar de ställs inför och hur de vill utveckla sitt skogsinnehav. Seminarierna leds av skidskytte- och längdåkningsprofilen Magdalena Forsberg som även hon är skogsägare sedan några år tillbaka. Webbinarierna är kostnadsfria och runt 20 minuter långa. Allt du behöver göra är att gå in på Stora Enso Skogs webb och därifrån klicka dig vidare till skogsskolan. För mer information och för att se avsnitten, följ Stora Enso Skog i sociala medier och håll utkik på storaensoskog.se.
Faktaspäckade webbinarier i skogsskolan Här är ämnena som du kan fördjupa dig i via skogsskolan. 1. Skogsbruksplanen. Förvalta ditt miljonföretag i skogen rätt. 2. Rätt åtgärd vid rätt tidpunkt. Det går undan i skogen. 3. Slutavverkning. Då vet du att det är dags för avverkning. 4. Hållbart skogsbruk. Trä vs Olja: 1-0! 5. Skatter. Ta hem din skogliga vinst. 6. Tips för att utöka ditt skogsinnehav. Köp mer skog. 7. Investeringar. Tipsen som ökar värdet på din skog. För mer information och anmälan, gå in på storaensoskog.se/skogsskolan
1 | 21 Skogsnära 39
Text Sanna Bergens Foto Lasse Arvidson
Vägen till en lyckad virkesaffär Det kan gå lång tid mellan varven, men tids nog är det dags för en virkesaffär. – Ju mer man har kommit överens om innan, desto bättre. Det är viktigt att mark ägaren och virkesköparen har samma målbild konstaterar Niklas Wessmark på Stora Enso. Så här går det till att göra en virkesaffär. 1. Se ut området En virkesaffär börjar med att du som markägare har behov av en åtgärd. Kanske har du redan sett ut ett område på egen hand, eller så har du i samråd med virkesköpare eller annan rådgivare kommit fram till vad som behöver göras. Det kan vara avverkning, gallring, röjning, plantering, markberedning eller 40 Skogsnära 1 | 21
någon annan skogsåtgärd. – Vi gör då en avgränsning – vad ska vara med och inte? Avgränsningen beror mycket på skogens ålder, hur den ser ut, dess bonitet och hur stort området är, berättar Niklas Wessmark som är virkesköpare på Stora Enso.
2. Avtal om överenskommelsen Det du och din virkesköpare kommer överens om nedtecknas i ett avtal för avverkning eller skogsvård. Avtalet reglerar uppdraget och innehåller exempelvis typ av åtgärd som ska göras, vilket skogsområde som avses, vilken areal det omfattar, affärsform, betalningsvillkor samt övriga överenskommelser. Avtalet innefattar också inom vilken tid åtgärden ska utföras, normalt tecknas avtal på två eller tre år, upp till fem år i särskilda fall. – Det kan låta som en evighet, men i skogssammanhang behöver man planera väl utifrån förutsättningarna. Har man exempelvis blöt mark är det möjligt att köra när marken är frusen, eller på sommaren när det är riktigt torrt. En mild vinter kan det kan det bli tajt att få plats, så det är bra att man är överens om hur lång tid ena parten har på sig att utföra jobbet. I många fall har både skogsbilvägar och marken i skogen god bärighet, vilket ger möjlighet att genomföra åtgärden under större delen av året. Då är det vanligt att man kommer överens om den kortare kontraktstiden. Niklas Wessmark berättar att hos Stora Enso finns tre huvudsakliga avtalstyper. Ett rörligt avtal, där resultatet baseras på den faktiska volymen som kommer ut. Ett avtal där man låser avverkningskostnaden, det vill säga kostnaden för att fälla träden och transportera ut dem till vägen. Samt ett avtal där man låser hela avtalet och kommer överens om ett fast pris. – Oftast används den rörliga formen, då får du betalt för virkets verkliga värde och betalar vad det faktiskt kostar. 3. Anmäl avverkning till Skogsstyrelsen Om du säljer en avverkning på 0,5 hektar eller mer måste du anmäla detta till Skogsstyrelsen minst sex veckor i förväg. I anmälan anger du vilket område som avses, vilken kultur- och miljöhänsyn som planeras, samt om det ska tas ut grot till biobränsle på området. – Det är ofta virkesköparen som sköter det, men markägaren kan också göra anmälan. Vem som gör vad regleras i ert avtal. Det viktigaste är att det blir gjort i tid, konstaterar Niklas. När det är klart är det dags att gå ut i skogen och märka upp trakten med band, så att det går att se ute i fält var gränsen för avverkningen går. 4. Detaljplanering i skogen Sedan görs en detaljplanering av avverkningen med hjälp av digitala kartor och genom att läsa av skogsterrängen på plats. Planeraren gör ett detaljerat underlag med en beskrivning av dina önskemål, vilka natur- och kulturvärden såsom vattendrag eller byggnadslämningar som finns på marken, samt yttergränser om det rör sig om avverkning. Här planeras också om det behövs förberedande åtgärder som till exempel underväxtröjning. Då tas busk och småträd bort som annars skulle hindra skördarförarens arbete.
5. Åtgärden genomförs När avverkningen lagts in i en ruttplanering är det dags att genomföra arbetet. Med hjälp av underlag från detaljplane ringen kan skördaren och skotaren göra arbetet enligt beställning. Ditt virke transporteras sedan ut till bilväg och märks så att det är tydligt varifrån virket kommer, om det är certifierat och vem som är markägare.
Niklas Wessmark, virkesköpare på Stora Enso Skog.
6. Transport och inmätning Virket transporteras sedan till industrin. Vid mottagningen mäts virket av den opartiska aktören för virkesmätning, Biometria. Här sker en klassning av kvalitet samt virkesvolym. Markägaren får ett mätbesked över hur stor volymen blev och ytterligare en opartisk förening, Skogsbrukets Data Central SDC, lagrar all mätningsinformation och prisräknar den inmätta volymen. 7. Transport och inmätning När allt virke är inmätt och alla kostnader är bokförda, görs en sammanställning för ditt avtal som redovisar inmätningar, totala volymer och intäkter, avdrag för kostnader för avverkningen, samt summering av det slutliga nettot. När det rör sig om större summor pengar finns flera möjligheter att fördela intäkten över flera år. Här är det klokt att ta kontakt med en skatte rådgivare som kan vägleda dig. – Du meddelar sedan din skogliga kontakt om du vill ha hela beloppet utbetalat med en gång, eller om du vill fördela pengarna över flera år i en betalplan, säger Niklas Wessmark.
Niklas tips för en lyckad virkesaffär • Ha en dialog med virkesköparen. Det är stora pengar det handlar om så det är viktigt med tydlighet. Var medveten om att skogen inte är en konstant miljö, årstiderna förändras, förutsättnin garna kan förändras. Det är viktigt att man förstår varandra. • Kom ihåg att det kan dyka upp kringkostnader vid åtgärder. Exempelvis för skötsel av skogsvägar. Om vägen är i för dåligt skick kan inte jobbet utföras. I sådana lägen behöver man komma överens om hur man löser det. • Var inte rädd för att ställa tusen frågor. Det kan gå lång tid mellan virkesaffärerna och det är helt naturligt att inte ha koll på alla detaljer.
1 | 21 Skogsnära 41
Text Sanna Bergens Foto Lasse Arvidson
Nytt kommer till, där mörkret möter ljus. De tittar fram, det kittlar till – snart är barfotatid.
42 Skogsnära 1 | 21
1 | 21 Skogsnära 43
Text Sanna Bergens Foto Lasse Arvidson
Hilma Nilsson är områdeschef för virkesköpsverksamheten i västra Värmland-Bohusdal.
Per Fenger-Krog, HR-chef, Stora Enso.
Samarbete som leder till jobb Skogsnäringen behöver kompetenta medarbetare och samtidigt efterfrågar utbildningarna stöd från företagen i att utvecklas. En win-win tycker Hilma Nilsson som är engagerad i Stora Ensos arbete med skogliga utbildningar. Många gymnasieutbildningar inom naturbruk erbjuder skogsinriktningar, där eleverna efter studierna kan jobba som maskinförare. Stora Enso har haft samarbete med flera skogliga utbildningar under många år. Genom att ha representanter från företaget i skolornas programråd hjälper man till att utveckla utbildningarna. – Det går ut på att stötta skolorna så att utbildningarna håller rätt kvalitet. Vi gjorde exempelvis ett samarbete med Södra Viken i Sunne kring vattenvård. Då höll vi utbildning med våra anställda och skolpersonalen samtidigt. Det handlade om att planera avverkningar på ett sätt som gör att vi minskar antalet överfarter över vattendrag så mycket som möjligt, och att vi gör överfarter på rätt sätt när vi väl måste göra dem, berättar Hilma Nilsson som är områdeschef för virkesköpsverksamheten i västra Värmland-Bohusdal. Under ett flertal år har branschen tillsammans med LRF drivit en kampanj som kallas Jobba Grönt, för att inspirera unga att söka sig till exempelvis skogsnäringen. – Vi har även varit aktiva med att utveckla ett nytt verktyg som använder modern simulatorteknik för att validera maskinförarkompetens (Svensk Skogsvalidering). Den kan dels användas på skolorna och dels för att fånga in så kallade yrkesbytare till vår bransch. Så det jobbas på många fronter, men mer behöver göras, konstaterar Per Fenger-Krog som är HR-chef på Stora Enso. Fler maskinförare behövs Ett stort stöd för utbildningarna är att Stora Enso tillhandahåller övningsobjekt för skolornas elever. Det vill säga skogsbestånd som är tillgängliga för 44 Skogsnära 1 | 21
skolornas elever att öva praktiskt på. Hilma Nilsson ser en stor nytta med att vara nära naturbruksutbildningarna och hjälpa till att utveckla dem. – Ju fler som går de här utbildningarna desto bättre. Vi har ett stort behov av att rekrytera personal, det finns alldeles för få utbildade maskinförare. Det kommer ut hälften så många från skolorna varje år som vi skulle behöva, förklarar hon. Hon får medhåll från Per Fenger-Krog. – Glädjande nog har trenden brutits under senare år och vi ser fler sökande till de här utbildningarna. Vi ser försiktigt optimistiskt på att även fler unga kvinnor söker. Skolornas arbete är avgörande för att vi ska lyckas med våra uppdrag, så därför satsar vi på att stötta med aktiva representanter i programråden och med bra praktikplatser säger han. Praktik leder ofta till jobb Varje år tar Stora Enso Skog emot praktikanter från skolan, då får eleverna komma ut och köra maskin med ett vanligt avverkningsteam. Det kan vara ett ganska ensamt jobb att köra skogsmaskin, men de nyutexaminerade ungdomarna har alltid någon med sig. – Vi kan ju aldrig förvänta oss att någon som kommer direkt från gymnasiet är en fullärd maskinförare, utan mycket av lärandet sker hos oss när de börjar jobba. Därför behöver de ha driv och intresse av att lära sig, menar Hilma Nilsson och fortsätter. – Är det någon som har haft praktik hos oss och visat framfötterna vill vi nästan alltid anställa den personen sedan. Den som visar intresse och vilja att lära sig har goda möjligheter till jobb direkt efter studenten.
Ett komplext arbete De nya maskinförarna börjar vanligen med att köra skotare. Skördaren kör först i skogen och skapar vägen, sedan kommer skotaren efter. Jobbet i skogsmaskinen handlar mycket om att planera drivningen. Ingen mark är den andra lik, så det är viktigt att den som kör kan anpassa sitt sätt att arbeta. – Jobbet att köra skogsmaskin är mer avancerat
än man kan tro. Det är en sak att hugga ner träd för att såga itu dem i lagom stora delar. Men att tänka i produktivitet är en helt annan sak. Du behöver ha känslan för hur du ska köra och hur du lägger upp trakterna. Att se ut vägen, att ta hänsyn både till skotaren som ska komma efter, till effektiviteten och inte minst till naturvården – det är ganska komplext.
Emma ser framtiden i skogen
nasiet Södra Viken. Hon läser med inriktning på skog och är snart färdig maskinförare. Hon kör både skotare och skördare och gillar båda maskinerna. – Vi kör två veckor åt gången. Två veckor kör vi skotare och sedan byter vi och kör två veckor skördare. Det är bra, man får mer variation och blir flexiblare som maskinförare genom att alternera. Emma har vetat länge att hon vill jobba inom skogen och ser maskinföraryrket som en bra grund för att sedan fortsätta. – Jag har tänkt läsa vidare och jobba som skogsmästare så småningom och då känns det här som en jättebra grund. Det finns ju mycket man kan jobba med, jag skulle kunna bli planerare eller mäklare också. Jag har inte riktigt bestämt vilken utbildning jag ska gå sedan. Nu ser jag mest fram emot att få börja jobba. Det första året på gymnasieutbildningen var till
Efter tre års studier är det snart dags för Emma Arnesson att börja jobba. Hon ser arbetet som skogsmaskinförare som en bra grund för en karriär inom skogsbruket. – Jag är intresserad av skogen och tycker om att vara utomhus och tycker det är ett varierat arbete. Emma Arnesson går tredje året på Naturbruksgym-
1 | 21 Skogsnära 45
stor del teoretiskt, det andra året var mer praktiskt och mycket fokus på att köra skotare. Nu under tredje året är det dags för praktik. Emma Arnesson har en praktikplats hos Stora Enso Skog. – Jag har faktiskt redan fått jobb i samma lag som jag kör i nu. Det känns väldigt bra. Det är något av det bästa med praktiken, att det ofta leder till jobb. Jag är ju inte fullärd alls ännu, men det är väl lite det jag gillar med skogsarbetet, det finns alltid något man kan förbättra. Jag kan utvecklas hela tiden, tycker hon. Hon känner sig säker på skogsnäringen inför framtiden. – Det är något som kommer finnas kvar länge, det är en stadig bransch.
Emma Arnesson Ålder: 18 år. Bor: Flogned, Värmland. Gör: Studerar Naturbruk med inriktning skog på Södra Viken. Fritidsintressen: Jakt, träning och att umgås med familj och vänner.
46 Skogsnära 1 | 21
Jacob fick jobb direkt efter studenten Jacob Jonth fick jobb direkt efter gymnasiestudierna, via sin praktikplats. Efter några år har han nu blivit varm i kläderna och trivs bra som skogsmaskinförare. – Det är otroligt varierande och jag gillar det, säger han. I skogarna kring Svartnäs, norr om Falun, arbetar Stora Enso Skogs lag 520 med föryngringsavverkningar. Där jobbar skogsmaskinföraren Jacob Jonth. – Vi är fem kollegor som går på femveckorsschema, jag kör skördare i tre veckor sedan kör jag skotare två veckor och sedan börjar det om. Det är bra med variation, tycker han. Jacob studerade vid Naturbruksgymnasiet i Älvdalen och gjorde sin praktik hos Stora Enso Skog. En praktikplats som senare ledde till en anställning.
” När jag sitter i skördaren är det full fokus hela tiden, med många beslut varje minut”. – Jag hade 14 veckors praktik under mitt tredje gymnasieår, sju veckor var jag med i ett gallringslag och sju veckor var jag med det här laget som kör slutavverkning. Praktiken blev lite som en provanställning, de fick ett ansikte på mig och jag fick visa framfötterna. Sedan hade jag lite tur att det var en person som skulle gå i pension precis runt min student, så jag sökte tjänsten och fick den, berättar han. Det är inte alla lag som går runt och kör både skördare och skotare, men Jacob trivs med det. – Båda maskinerna har sin charm. När jag sitter i skördaren är det full fokus hela tiden, med många beslut varje minut. Jag behöver ha koll på fällriktningen för varje träd, sortera virket fint för skotaren, kolla efter krök, röta och förstås hela tiden se till att vi värnar om naturvärden. Det gäller att planera så att det inte blir körskador till exempel. När jag kör skotare kan det vara lite lugnare tempo, särskilt om det är lång basväg in till skiftet. Men är vi däremot nära väg så blir det ganska intensivt då också, förklarar han. Gillar att vara ute Ända sedan han var ute på jaktturer med farfar som barn har Jacob haft ett intresse för skogen. En del klasskamrater på utbildningen hade släktingar som arbetat i skogen och hade framtiden klar för sig, men så var det inte för Jacob. Det var intresset för stora maskiner och att få spendera dagarna i skogen som lockade. – Skogen är det bästa med jobbet. Vi har en otroligt fin arbetsplats, det är skönt att få vara utomhus. Snöyra och snålblåst ingår, säger han och skrattar. Dagarna varierar ganska mycket beroende på vilket schema Jacob går på för tillfället. Ibland börjar han klockan fem på morgonen och slutar klockan två, ibland jobbar han kvällsskift till midnatt. – Såklart att det är lite pussel med vardagen ibland, särskilt sedan jag blev pappa. Men jag tycker att det är skönt med variation och jag värde sätter verkligen att jag kan ha både dagar och kvällar hemma med familjen, säger han. Det är nu sex år sedan Jacob började jobba och han är fortfarande yngst i laget. Numera händer det att han lär upp nya arbetskamrater. – Det tar lite tid att få upp tempot i jobbet, det gäller att köra mycket. Jag är inte heller fullärd, men ju mer man kommer in i flytet desto bättre känns det. Vi har en del praktikanter med oss och det gäller att ge dom så mycket tid i maskinen som möjligt, det är så man lär sig.
Jacob Jonth Ålder: 24 år. Bor: Svärdsjö, Dalarna. Gör: Arbetar som maskinförare. Intressen: Jakt.
1 | 21 Skogsnära 47
i t a l ol a g i D s sk g sko
Så sköter du din skog som ett företag Har du tänkt på att du som skogsägare också driver ett företag med värden på sannolikt miljontals kronor? Vi har samlat ett vässat gäng specialister på skogsbruk och ekonomi och företagande som delar med sig av sina bästa råd för att du som skogsägare ska öka lönsamheten i din skog. Välkommen till Stora Ensos digitala skogsskola !
I samarbete med Areal och Swedbank
I Stora Ensos digitala skogsskola kan du bygga på din skogskunskap, oavsett bakgrund eller kunskapsnivå. Webbinarierna är kostnadsfria och runt 20 minuter långa. Allt du behöver göra är att gå in på Stora Enso Skogs webb och därifrån klicka dig vidare till skogsskolan. Här är ämnena som du kan fördjupa dig i via skogsskolan: 1. Skogsbruksplanen. Förvalta ditt miljonföretag i skogen rätt. 2. Rätt åtgärd vid rätt tidpunkt. Det går undan i skogen. 3. Slutavverkning. Då vet du att det är dags för avverkning. 4. Hållbart skogsbruk. Trä vs Olja: 1-0! 5. Skatter. Ta hem din skogliga vinst. 6. Tips för att utöka ditt skogsinnehav. Köp mer skog. 7. Investeringar. Tipsen som ökar värdet på din skog.
Det här är några av specialisterna som medverkar Martin Holmgren, chef på Stora Enso Skog är jägmästare och har mångårig erfarenhet från skogsnäringen. Martin tror på skogen och skogsbranschens framtid och menar att det ska vara enkelt och roligt att äga skog. Mats Bygge, skatterådgivare på Areal Jobbar bland annat med skogsskattefrågor, fastighetsförmedling och generationsskiften. Andreas Jansson, skoglig specialist på Swedbank är en av Swedbanks skogsspecialister med lång erfarenhet från skogsnäringen. Andreas har en jägmästarutbildning och precis som Mats och Martin är han också skogsägare. Magdalena Forsberg, moderator Skidskytte- och längdåkningsprofil. Har bland annat tagit sex vm-guld. Är en eftertraktad föreläsare och knep första vinsten i På spåret 2021. Magdalena är dessutom skogsägare sedan några år tillbaka.
För mer information och för att titta på avsnitten, följ Stora Enso Skog i sociala medier och håll utkik på storaenso skog.se/skogsskolan
krönika
Rutiga skjortor och raggbockar För ganska precis ett år sedan bytte jag jobb och därmed bransch. Jag lockades av att få vara med och göra skillnad inom ett område som kan göra gott för vår planet. Alla de rutiga skogsskjortorna jag mötte vid första anblicken har under året blivit till ansikten, stora hjärtan och nya kunskaper. Men förutom alla kunniga, trevliga och passionerat skogsintresserade människor jag fått lära känna under året, har jag också fått bekanta mig med andra nya kompisar. Jag pratar förstås om sandödlor, raggbockar, kandelabersvamp och en massa andra spännande arter. Att upptäcka med vilken passion kollegorna kan berätta om hur vi flyttar sandödleägg och skapar nya populationer, eller röjer för att solen ska nå fram till död tallved så att raggbockens larver ska kunna utvecklas, det gör mig enormt motiverad och imponerad. Känslan att få sitta på knä i en sandblotta och gräva fram små skal av förra årets sandödleägg, eller att nörda in sig i vad vi gör för att rädda den rödlistade långhorningen raggbock, den är fantastisk. Då
50 Skogsnära 1 | 21
väcks min vilja att dra mitt strå till stacken genom det jag kan – att med bra kommunikationsarbete berätta för världen om allt häftigt som vi gör inom Stora Enso. För att jag ska trivas på en arbetsplats är den absolut viktigaste faktorn att jag ska känna att det finns en meningsfullhet, att jag får samverka med människor, utmana mina förutfattade meningar och att jag hela tiden utvecklas. Det jag lärt mig under det här året på Stora Enso har gett mina dagliga turer i skogen en ny dimension. Jag upptäcker hackspettsbon, ser högstubbar som fått nya hyresgäster eller tänker på hur snyggt skotaren undvikit att köra på stigen när jag går över ett nygallrat område. Tack Stora Enso och alla bjussiga kollegor. Så här långt full pott! Emelie von Bothmer, komumunikatör
Foto Lasse Arvidson
hälge
Lös krysset och vinn en glaseringsgryta. Vi lottar ut två stycken glaseringsgrytor bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 28 maj till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar. Två vinnare i krysset #3, 2020 får varsin hopfällbar stekpanna: Olle Lindell, Leksand och Per Gudmundsson, Vikarbyn.
Stora Enso Skog AB 791 80 Falun
Foto Lasse Arvidson
Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).