Skogsnära #1 2020

# 1 | 2020

Magasin för skogsägare

Från Stora Enso

16 temasidor /

Skogsekonomi – så får du ett lönsamt skogsägande

Upptäck granbarkborren i tid Träfrossa i Skellefteå Första förband från skogen Studenterna som valde skoglig utbildning

Arkitekten Gert Wingårdh:

Trä är framtidens byggmaterial!

Foto Lasse Arvidson

ledare

Från en skogschef till en annan I mitt skogsföretag hemma i Hälsingland sker just nu en hel del aktivitet. I skogsbruksplanen noterar jag kommande röjningar och lägger upp planen för dem med min virkesköpare. I höst blir det markberedning vid Skogmyra och sen ska gröna, växtliga plantor ner i backen och ta fart. Nån helg emellanåt är jag ute och kollar av om vinterns blåsväder orsakat skador.

Alltsammans är mina investeringar för en god och långsiktig tillväxt i mitt företag skogen.

Så från en skogschef till en annan: Har du tänkt på att du som är skogsägare också är företagsledare i en verksamhet med betydande värden? Ett värdefullt företag bör också förvaltas därefter, med rätt beslut och investeringar som kan utveckla fastighetens värde och avkastning.

Har du inte redan en skogsbruksplan så har du ett enkelt beslut att fatta. Skaffa dig ett underlag som ger dig full kontroll och möjlighet att förvalta och utveckla ditt innehav, investeringen motsvarar värdet av några timmerträd. Planen kommer att vara en av dina bästa följeslagare på skogspromenaden. Mer om skötsel och lönsamhet kan du läsa om i tema­ artiklarna.

Jag vill gärna säga tack till våra läsare för ert fantastiska engagemang i vår läsarundersökning!

Många är ni som gett oss fin återkoppling. Ni bekräf­ tar att vi lyckas med det vi vill, att vara din pålitliga och skogsnära vän längs skogsvägen som ibland

Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog Redaktör Sanna Casson Produktion Confetti Tryck Forssa Print Omslagsfoto Jacob Karström Papper MultiArt Gloss 200 g i omslag och NovaPress Silk 100 g i inlagan från Stora Enso Prenumerationsärenden ulrika.forsman@storaenso.com Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00 Hemsida www.storaensoskog.se ISSN 2003-2110 Ansvarig utgivare Ulrika Forsman

är både snårig och fylld av svåra frågor och beslut.

Ni önskar fler skötselartiklar, reportage om andra skogsägare och produktutveckling från skogen. Det vill vi såklart ge. Här är ett vårigt nummer, fyllt av kloka människor, skogsbruk och oväntade produkt­ nyheter!

Jag hoppas du har möjlighet att uppleva våren i skogen, där gör den sig allra bäst. I en tillvaro där samhället präglas av oro så är skogen den bästa plat­ sen att vistas i en stund, för att hämta kraft och frisk skogsluft i lungorna.

Ulrika Forsman Ansvarig utgivare och marknadskommunikatör

14

Foto Stora Enso

6 Arkitekten Gert Wingårdh visar upp nya, häftiga träprojekt 11 Certifiering

17

Foto Lasse Arvidson

6

Foto André Pihl, Wingårdhs

innehåll

Ny standard för skogsbrukscertifering.

14 En förnybar framtid Produkter, forskning och trender från din skog.

Foto Lasse Arvidson

17 Skogsägaren som sköter skogen på distans 40 Upptäck borren och rädda virkesvärdet 42 Stora Enso Skog erbjuder jakträtter 46 Björn och Sofia: Därför valde vi en skoglig utbildning

24–39 Tema / Skogsekonomi – så får du ett lönsamt skogsägande

1 | 20 Skogsnära 3

Smarta lock för att minska matsvinn Ungefär en tredjedel av all mat som varje år produceras för människor i världen slängs eller går till spillo. Detta leder till utsläpp av växthusgaser som bidrar till den globala uppvärm­ ningen. Förpackningar – och deras lock – spelar en viktig roll i att minska matsvinnet och avfallet genom att skydda livsmedlen under transport och förvaring. Stora Enso och det finska mejeriföretaget Valio delar ut 10 000 lock gjorda av träfiberbaserad bio­ komposit för att uppmuntra konsumenter att minska sitt matavfall. Locket passar till öppnade burkar med crème fraiche och kvarg. Samtidigt utgör de återanvändnings­ bara locken ett pilottest för nya livsmedelsförpackningar i biokomposit!

Foto Valio

notiser

Plastfritt sugrör ute nu!

Nu är det biologiskt nedbrytbara sugröret från Stora Enso och Sulapac ute på marknaden. Bland de första kunderna finns bland andra flygbolaget Finnairs lounger i Helsingfors som byter ut sina sugrör.

– Sugröret är helt fritt från plast och är utformat för att efterhärma naturen – om sugröret råkar hamna i havet beter det sig precis som ett björklöv och skadar inte ekosystemet, säger Sulapacs vd Suvi Haimi.

Träfrossa i Skellefteå Just nu pågår en utställning på Skellefteå Museum om trä.

Trä har massor med användningsområden och har varit en förut­sättning för att vi i Sverige kan bo där vi är.

Utställningen handlar om hur vi använder trä, hur vi ser på materialet, vad det har betytt och fortfarande betyder och hur det har format vårt sätt att leva. Utställningen pågår till mars 2022.

Källa | Skellefteå museum

Spelteknik förenklar skogsjobbet Det svenska skogsbruket hotas av akut maskinförarbrist inom de kommande tio åren.

Nu tittar man på sätt för att förenkla arbetet och locka fler till yrket. Kranspetsstyrning är en teknik som är hämtad från spelvärlden. Föra­ ren styr krandelarnas riktning, som med en spelkonsol. Tekniken ska på det sättet förenkla förarnas inlärning, minska arbetsbelastningen och öka produktionen.

Källor | Skogforsk och skogen.se

Stjärnägg väljer förnybart Svenska Stjärnägg AB byter från plast till kar­ tong i sina äggförpack­ ningar. Företaget som levererar färska ägg från cirka 70 certifierade bönder till butiker och res­ tauranger runt om i landet ville bli av med all onödig plast. Den nya förpackningslösningen från Stora Enso är fullständigt förnybar och återvinningsbar.

4 Skogsnära 1 | 20

200

Så många par byxor kan tillverkas av ett normalstort träd.

Källa | Skogsindustrierna

Foto Peter Larsson

Genomskinligt trä blir framtidens fasad Forskare på KTH har utvecklat ett transparent trä som kan reglera och lagra värme. Materialet är framställt från björk.

Därefter har man tagit bort träets lignin och i stället fyllt träet med polymer som gör träet genomskinligt. Nästa steg har varit att forskarna tillsatt ett energilagrande material till träet. Materialet kan vara en av lösningarna på framtidens energiförsörjning inom byggsektorn. Det skulle kunna användas som fönster, och som en kombinerad solcell och huspanel.

Fasaden kan då både lagra energi samtidigt som den släpper in ljus.

Första förband från skogen Cellulosa har stor poten­ tial som material inom sjukvård, efter­som engångsmaterial i sjukvården har stor miljö­påverkan. Cellulosa stöts inte bort av kroppen om det till exempel appliceras på ett sår och skulle kunna användas till avancerade förband. Även engångsprodukter som idag tillverkas av plast skulle kunna ersättas av skogsråvara i form av biokomposit. Flera forsk­ ningsprojekt pågår inom det här området.

Källa | KTH.se och Skogsindustrierna

Fyll skogen med liv i nytt spel Den svenska skogen är full av vackra växter, spännande djur och märkliga svampar. I det nya spelet Skogen, utvecklat av biologen Daniel Thorell kan du fylla skogen med liv genom att placera ut mossa, vattendrag och barrträd för att olika arter ska frodas. Den som placerar ut flest avancerade arter vinner. Utmana barn eller barnbarn i en skogskamp!

Källa | Skogsindustrierna

7 000

träd per person I de svenska skogarna står ungefär 73 miljarder träd, alltså drygt 7 000 träd per invånare. 70 procent av landet är täckt av skog. 27 procent av den svenska skogsarealen är skyddad skog.

Källa | Naturkompaniet

Visste du att vi tillverkar Stora Enso pellets av våra restprodukter? Syftet är att bland annat kunna erbjuda stallpel­ lets. Perfekt för hästarna i stallet!

Läs mer på storaenso.com

Tetra Rex Plant-based är en dryckesför­ packning tillverkad i kartong av trä och den första att klara Svanens miljö­krav. Till skillnad från de traditionella vätske­ kartongerna, som har ett plastlami­ nat för att bevara vät­skan, har den här kartongen ett plastlaminat och en kork tillverkad av bioetanol från sockerrör. Förpackningen får på så vis en minskad klimatpåverkan med 31 procent jämfört med fossil­ baserad plast. Skulle alla nordiska konsumenter välja den istället för andra vätskeförpackningar skulle det minska utsläppen av växthus­ gaser motsvarande 25 000 resor till Kanarieöarna!

Källa | PaperProvince

1 | 20 Skogsnära 5

Foto Tetra Pak

Restprodukter blir pellets

Första Svanenmärkta förpackningen är född!

Foto André Pihl, Wingårdhs

Text Sanna Bergens

Nu är träets tid Arkitektprofilen Gert Wingårdh tror på en ny byggnadsera

Den period då byggandet i Sverige dominerades av betonghus verkar vara historia. Trenden är tydlig, allt fler bygger i trä för att minska klimatpåverkan.

– Alla material har sina möjligheter och begränsningar men i stort sett alla typer av byggnader går att bygga i trä, menar arkitekten Gert Wingårdh.

6 Skogsnära 1 | 20

Foto André Pihl, Wingårdhs

Trä är ett naturmaterial som är mjukare än till exempel stål, något som arkitekten måste ta hänsyn till.

Vasaplan, Umeå.

Gert Wingårdh är en av Sveriges mest profilerade arkitekter och ägare till Wingårdh Arkitektkontor.

Många känner honom från SVTs serie Husdrömmar.

Han har arbetat med arkitektur sedan 1975 och fått många priser för sitt arbete.

– Under den tid som jag har varit verksam har det funnits olika tankar kring material. En period pratade man om plast och dess negativa påverkan på miljön, under en annan period var människor oroliga för metaller. Det har varit fokus på miljöpåverkan på olika sätt och det är alltid svårt att välja material utifrån alla perspektiv. Men nu är det stort fokus på utsläppen av växthusgaser och då är trä väldigt fördelaktigt, säger han.

Trä – det mest hållbara alternativet Förädlingen av trä ger betydligt mindre utsläpp av växthusgaser än många andra material. Därtill är trä förnyelsebart och suger åt sig koldioxid medan det växer. Enligt de miljöexperter som Wingårdhs har hjälp av kan man halvera koldioxidutsläppen från ett bygge genom att välja trä istället för betong och stål.

– Som arkitekt gillar jag ju alla material. Varje material har sina möjligheter och begränsningar. Just nu är vi många som jobbar efter att minska utsläppen

av koldioxid. I 80 procent av våra projekt rekommen­ derar vi faktiskt att man använder sig av trä. Så länge vi tror att koldioxid är dåligt så tror jag att den trenden kommer att hålla i sig, säger Gert och fortsätter: – Jag är optimist, jag tror att vi kommer lösa pro­ blemen. Sedan kanske vi inte lyckas stoppa klimat­ förändringarna, utan vi kommer kanske snarare att behöva anpassa oss till en annan sorts klimat.

Gert Wingårdh tänker sig att framtidens byggande kan komma att handla mycket om att flytta undan bebyggelse, från platser med höjda havsnivåer eller andra typer av utsatta lägen. Han menar att mycket tyder på att jordens befolkning planar ut, att vi i fram­ tiden inte kommer att behöva så många fler byggna­ der utan snarare behöver vi flytta eller bygga om dem för att hantera förändringarna.

– Hus byggs för att hålla i flera hundra år. Och trä är känsligare för vatten och kan behöva skyddas mer än andra material. Det får man tänka på. Det kan vara glas, det kan vara olika typer av metaller som man använder utanpå för att skydda träet, förklarar han.

Foto Petter Berg

Foto André Pihl, Wingårdhs

Foto André Pihl, Wingårdhs

Arkitekten Gert Wingårdh arbetar med flera träbyggnader just nu. Här syns Kyrkogårdspaviljonen i Sundbyberg.

1 | 20 Skogsnära 7

Foto André Pihl, Wingårdhs

Träprojekt av Wingårdh-arkitekterna

Vetenskapscentret Universeum i Göteborg behövde en tillbyggnad och uppdraget gick till Wingårdhs. ”Vi har valt att rita tillbyggnaden i trä, då det framstår alltmer som det klimatsmarta byggmaterialet. Universeum är den perfekta arenan för att utforska nya lösningar. Vi vill ta hållbarhet till en ny nivå”, säger Gert Wingårdh.

8 Skogsnära 1 | 20

Foto Ulf Celander

Kyrkogårdsförvaltningen i Sundbyberg behövde få nya rum för begravningsverksamheten. Resultatet blev Kyrkogårdspaviljongen, en återhållsam byggnad, med korslimmat trä i grunden. Stora, tjocka skivor lades korsvis i olika riktningar bildar väggar i massivt trä.

Också taken domineras av trä, liksom de flesta golv.

3D Wingårdhs Foto Tord-Rikard Söderström

Kilströmska kajen i Karlskrona: ett nytt projekt i trä som Gert job­ bar med. ”Det är ett spännande område som ligger i världsarvs­ delen av Karlskrona. Det är färg­ starka byggnader som verkligen vågar prata om sin samtid”.

Två moderna flerfamiljshus helt byggda i trä har byggts i Sundbyberg. Strandparken i Sundbyberg binder mer koldioxid än 40 betongkåkar. Med tiden grånar husen i silver.

1 | 20 Skogsnära 9

3D Wingårdhs

Så optimeras trä Trä är ett naturmaterial och är mjukare än till exempel stål, något som arkitekten måste ta hänsyn till. Där­ med ritas byggnaderna i trä lite annorlunda än andra.

Det krävs en högre balkhöjd på bjälklag för att uppnå rätt styvhet och det behöver vara tätare mellan pelare för att konstruktionen ska vara tillräckligt stabil.

– Man ritar alltid för att optimera det material man ska använda. Det gäller oavsett vilket material man jobbar med. Använder man stål så ser man till att rita så att stålet också går lätt att återvinna. Det är till exempel svårare att återvinna om man murar in det i betong, berättar Gert.

Många nya träprojekt Gert Wingårdh har många träprojekt på gång. Bland annat har han medverkat i ett stort samarbetsprojekt som ska resultera i nya bostadshus till Kilströmska kajen i Karlskrona. Ett projekt med tre bostadshus i en triangel som rymmer 44 lägenheter. Området

byggs som en helhet med restaurang, alldeles vid kajen.

– Det är ett spännande område som ligger i världs­ arvsdelen av Karlskrona. Det är färgstarka byggnader som verkligen vågar prata om sin samtid, berättar Gert.

Han menar att alla slags byggnader går att bygga i trä, åtminstone ovan jord. Oavsett om det handlar om bostäder, kontor eller något annat finns det fördelar med träkonstruktioner. Både för den som ska bygga och för den som sedan ska bo eller verka i huset.

– Det är en fördel att det generellt finns en stor kunskap kring trä. Nästan alla känner sig trygga med att göra hål och sätta upp något i en trävägg, det kan vara mycket mer osäkerhet kring hur man gör med betong- eller gipsväggar, menar Gert och tillägger: – Trä har alltid funnits på marknaden, även om vi nu har haft en period då betong har dominerat. Fram­ över kommer vi nog att få en period som domineras av trä.

10 Skogsnära 1 | 20

3D Wingårdhs

3D Wingårdhs

Kilströmska kajen i Karlskrona.

Foto Lasse Arvidson

Text Sanna Bergens Foto Lasse Arvidson

Robert Berg, skogsskötselspecialist på Stora Enso Skog.

Certifieringsstandarden utvecklas FSC ® standarden för skogsbruk har under en tid varit under omarbetning och från och med 1 juli gäller en ny standard för dig som är skogsbrukscertifierad. Med en certifierat skogsbruk kan du visa att du sköter skogsbruket på ett ansvarsfullt och hållbart sätt och därmed ökar din konkurrenskraft.

Skogsbrukscertifiering enligt FSC innebär att skogen sköts enligt FSCs principer. Det betyder att skogsbruket ska ge långsiktig ekonomisk avkastning och samtidigt ta hänsyn till miljövärden och sociala förhållanden. Det kan handla om att skydda biologisk mångfald eller kulturminnen, men också om att ta hänsyn till rennäring eller att alla anställda erbjuds säkra arbetsvillkor.

FSC har nu gjort en omfattande översyn av stan­ darden och en reviderad version börjar gälla under sommaren 2020. På så sätt kan kraven förändras för den som har eller vill ha ett certifierat skogsbruk. Som exempel har kravet på avsättning för naturvårds­ ändamål kompletterats med krav på att en viss del av din skog ska skötas med anpassade metoder.

– Anpassade metoder kan gälla naturvård men också sociala värden, berättar Robert Berg som är skogsskötselspecialist på Stora Enso Skog.

Han poängterar att anpassade metoder inte enbart innefattar miljövård: – Det går att räkna mark som avsätts för exem­ pelvis friluftsliv, kulturminnen eller renbetesmark, förklarar han.

Certifiering ger ökad konkurrenskraft Genom att certifiera din skog kan du som skogsägare visa att du utöver skogsvårdslagen, tar ansvar för att sköta skogen hållbart. Det gör också att du får bättre betalt för ditt virke.

– Vår bedömning är att en certifiering av skogen leder till ökad konkurrenskraft. När man certifierar bidrar man till ett hållbart skogsbruk. Det gäller inte bara miljöhänsyn, det gäller också social och eko­ nomisk hållbarhet. FSC är en internationell standard och det är viktigt att komma ihåg att det som vi tycker är självklarheter, inte är självklart överallt i världen. Att certifiera sin skog är också en solidaritetshandling, säger Robert Berg. Är du intresserad av att certifiera ditt skogsbruk?

Ta kontakt med din virkesköpare som kan förklara vad det innebär och hjälpa dig upprätta rätt typ av dokumentation. För mindre skogsägare finns certifie­ ringsgrupper att ansluta sig till, för att slippa sköta allt på egen hand.

– När skogsägaren är ansluten till en certifierings­ grupp undersöks gruppens arbetssätt istället för att varje enskild markägares skog ska certifieras. Det 1 | 20 Skogsnära 11

gör det lättare för de mindre markägarna, berättar Robert.

Kräver en grön skogsbruksplan För att kunna certifiera din skog behövs också en grön skogsbruksplan. I den ingår bland annat att varje skogsbestånd ska målklassas. Skogen ska skötas enligt de åtgärder som föreslås och planen ska uppdateras löpande med de åtgärder som genomförs.

– Med en grön skogsbruksplan är det redan förbe­ rett för certifiering kan man säga. På Stora Enso Skog gör vi inga andra typer av skogsbruksplaner, men det är ändå bra att känna till att det krävs, menar Robert.

Den nya standarden börjar gälla den 1 juli i år.

På FSCs hemsida, se.fsc.org, kan du läsa mer om förändringarna.

– Vi kommer givetvis också att gå ut med informa­ tion till våra anslutna virkesleveran­törer och hjälpa till på bästa sätt, säger Robert Berg.

Har du frågor om din skogsbrukscertifiering?

Kontakta din virkesköpare eller någon av våra specialister med dina frågor.

Du hittar information och vad som krävs för att vara certifierad på storaensoskog.se Stora Enso Skog har licensnummer: FSC-C020565

12 Skogsnära 1 | 20

En bok om skogens fantastiska möjligheter Skogen är en fantastisk råvara och viktig för att ersätta fossila material.

I förädlad form kan trä bli starkt som stål, flexibelt som plast eller mjukt som tyg. Vi har tagit fram boken En förnybar framtid som är fylld med spännande exempel på produkter som vi utvecklar varje dag från skogen.

På det sättet vill vi dela med oss av det vi gör och ge dig möjlighet att utvecklas i ditt skogsägande, genom att vi tillsammans gör skillnad.

Läs boken digitalt på www.storaensoskog.se eller beställ ett tryckt exemplar via webben eller vår växel på telefon 01046-40 000

Foto Stora Enso

En förnybar framtid

Visste du att trä är den enda råvaran som är både fossilfri, förnybar och återvinningsbar? Inga andra material har heller samma hållbara egen­ skaper och variationer i användningsområden. I förädlad form kan trä bli starkt som stål, flexibelt som plast och mjukt som tyg. Stora Enso har tagit fram boken En förnybar framtid, med massor av exempel på träprodukter, forskning och trender. Här är några av dem!

Beställ och läs boken En förnybar framtid Vi har tagit fram boken En förnybar framtid som är fylld med spännande exempel på produkter från skogen. Boken tar också upp byggen, forskning, trender och annat som har med hållbarhet att göra. Läs boken digi­ talt på storaensoskog.se eller beställ ett tryckt exemplar via webben eller vår växel på telefon 01046-40 000.

14 Skogsnära 1 | 20

Över 80 procent väljer miljövänligt Efterfrågan på hållbara produkter ökar dramatiskt i hela världen.

Nästan fyra av fem svenska konsu­ menter uppger att det är viktigt att handla hållbart och över 80 procent uppger att de medvetet har valt att köpa en miljövänlig produkt.

EU förbjuder engångsplast Europaparlamentet har antagit en lag som förbjuder plastprodukter för engångsbruk inom EU. Lagförsla­ get röstades igenom med över­ väldigande majoritet och kommer att gälla från 2021. Det handlar om till exempel bestick, tallrikar, bomullspinnar och snabbmats­ förpackningar. EU räknar med att lagstiftningen kommer att minska kostnaderna för miljöförstöring med 22 miljarder euro i Europa.

Dessutom öppnar lagen för ännu större utrymme att utveckla produk­ ter i andra material än plast.

Hett mode i trä Tyger av cellulosafibrer andas bra, vilket gör dem perfekta som trä­ ningskläder och sköna att använda i varma klimat. Stora Enso jobbar just nu i ett forskningsprojekt tillsam­ mans med H & M och Ikea för att utveckla produktionen av cellulosa­ baserad textil.

Sött från skogen Just nu arbetar några av Stora Ensos forskare med att utvinna xylos, högraffinerat socker, ur biomassan.

Sockret kan sedan användas bland annat som sötningsmedel i form av xylitol. Både hållbart, gott och bra för tänderna!

En kartong behöver inte ha hörn

Den cylinderformade CartoCan är en förpackningslösning från Stora Enso och Hörauf med lyxig känsla för dryck och mat. CartoCan bevarar aromen och ger hållbarhet på upp till tolv månader för kylda drycker som iskaffe, energidrycker och smoothies.

Grön energi i det bruna riset Visste du att en tredjedel av den totala energianvändningen i Sverige kommer från biobränsle? Det är inte dumt att ta vara på groten vid slutavverkning, riset i högarna är knappast bruna som de ser ut, de är sprängfyllda med grön, fossilfri och förnybar energi!

Förpackningar som talar om när maten är gammal När det gäller intelligenta förpackningar är det nästan bara fantasin som sätter gränser.

Med ett RFID-chip integrerat i kartongen kan konsumenten via smartphone få en fullstän­ dig innehållsförteckning och information om när, var och hur produkten har tillverkats och förpackats. Dessutom kan förpackningen ändra form efter att innehållet minskar. Den kan också signalera om varan utsätts för olika temperaturer eller om maten i den är gammal.

Lignin – skogens lim Lignin är ett naturligt bindemedel som separeras vid bearbetningen av barrvedsmassa. Förädlat kan det användas till OSB, isoleringsmate­ rial och i framtiden som beståndsdel i kolfiber.

Nya vanor, nya produkter Idag bor drygt hälften av världens befolkning i stadsområden, ungefär fyra miljarder människor. År 2045 kommer antalet människor som bor i städer ha ökat till sex miljarder.

Samtidigt får allt fler människor det bättre ställt, och en växande medel­ klass kan konsumera mer.

Ju fler vi blir som konsumerar, desto större fokus krävs på förny­ bara råvaror. Dessutom konsumeras mer och mer över nätet och det skapar en enorm efterfrågan på förpackningar och emballage.

16 Skogsnära 1 | 20

På språng mellan stadsliv och skogsliv

Text Sanna Bergens Foto Lasse Arvidson

Mathias Fröstad har ena foten i huvudstadens fastighetsvärld och andra foten i 1600-talsgårdens anrika mylla. Att aktivt sköta skogen på distans, att åka emellan och låta jobb och fritid flyta ihop, känns för honom lika naturligt som att plantor blir till träd.

– Jag tycker om att vara igång, människor är inte gjorda för att sitta stilla, säger han.

1 | 20 Skogsnära 17

där nere står kvar sedan dess. Hit kom folk från hela Mälardalen för att dansa. Jag kommer så väl ihåg det, jag var 16 år när den sista dansen hölls.

Tillbaka vid bilen viker Mathias snabbt av och släntrar bort till en annan bil som står parkerad vid sidan av skogsvägen. Han spanar in genom vindru­ tan, höjer en hand till hälsning och kommer sedan tillbaka.

– Jag ville bara kolla vem det var. Det händer att folk åker hit bara för att dumpa skräp och det gillar jag inte.

Jag vill ha lite koll, säger han och så rullar vi vidare.

Landskapet breder ut sig som ett mjukt täcke av åkrar och fält. Vägen slingrar sig fram mellan odlingar och hagar, gårdar och täppor. Strax utanför Enkö­ ping, precis vid skogens kant, ligger Flosta. En stor gårdsplan och ett vackert boningshus möter besö­ karen, men den anrika gården innefattar också både böljande betesmark och skog.

– Farfar köpte gården någon gång på 50-talet. Den har fått väldigt fin arrondering, och ligger på ett enda skifte, det är jättebra. Vi ärvde den min syster och jag, men det är mest jag som haft koppling till den. Jag älskar att vara här, berättar Mathias Fröstad, Flostas nutida ägare.

Mathias bor i Bromma och har sin vardag i Stockholm. Men eftersom han har ett stort intresse i skogen och mycket känsla för gården ger han den ändå mycket tid och energi.

– Jag är väldigt aktiv på distans. Husen och betes­ marken är utarrenderade, men skogen sköter jag själv med hjälp av min kontaktperson på Stora Enso Skog. Det fungerar bra via nätet och telefonen. Jag har min bas i Mälardalen, men är ofta ute och åker och kommer hit för att se till gården så ofta jag kan, berättar han.

Skyddade marker med gamla anor Mathias slår igen bildörren och öppnar grinden till en liten hage. Han traskar ut i gräset, och stänger sedan noga, för djurens skull. Uppe på krönet breder hagen ut sig med sina böljande kullar. Ett par hundra meter ner i backen står några gammeldags belysningsstol­ par i trä och under stolparna tittar tre tjurar upp när de hör våra steg. För att inte störa dem stannar vi uppe i backen.

– Vi står på Flostaåsen. Det är en rullstensås och här under flyter massor av vatten. Det är en speciell miljö och skyddad på många sätt, berättar Mathias.

– Förr i tiden låg det en dansbana här, stolparna 18 Skogsnära 1 | 20

Skog för barnens skull Mathias berättar att han strävar efter en så jämn åldersfördelning som möjligt i sin skog. Det ska finnas både ungskog, gallrad och avverkningsfärdig skog. Han visar ett litet område med ek som plan­ terades för ungefär åtta år sedan. Varje liten ek står bredvid en ungefär lika hög gran.

– Varje ek har ett skyddsträd i form av gran. Gra­ nen skyddar eken mot frost och ger den en lättare start. Titta, de börjar bli riktigt fina! De här ungträden kommer väl inte jag att ha någon glädje av egentligen, det blir mina barn eller barnbarn som får njuta av dem, förklarar han och fortsätter: – Jag har skogen mycket för barnens skull. Jag hoppas att de ska vara intresserade och vilja fort­ sätta att förvalta den när de blir äldre. Om de inte vill får de väl sälja, men helst hoppas jag att de vill behålla den. Skogen betyder väldigt mycket för mig.

Dels är det en inkomstkälla, men det är också så härligt att bara vara i den.

Vi stannar till vid ett skogsparti där träden är äldre.

Resliga tallar sträcker sig mot himlen och under deras kronor trampar Mathias energiskt omkring i blåbärssnåren.

– Det här är ett av mina favoritställen, på hösten brukar det växa massor av trattkantareller här. Det finns skog utanför huset i Bromma också, men det är liksom något speciellt med att gå omkring i sin egen skog, säger han.

Mellan stadsliv och skogsliv Även om det mesta går att sköta på distans besöker han ofta skogen. Ungefär en gång i månaden kom­ mer han förbi, ofta när jobbresor ger honom vägarna förbi. Areal, där han arbetar, har sin bas i Mälardalen, men Mathias har också kontor på andra håll. Att ständigt kuska runt och ofta pendla mellan stadslivet i Bromma och skogslivet på Flosta bekommer honom inte det minsta.

Mathias Fröstad Bor: Bromma.

Familj: Två barn och sambon Kristina.

Intressen: Friluftsliv, skidåkning, träning, umgås med barnen och vänner.

Mathias farfar köpte gården på 50-talet, som Mathias sedan ärvde tillsammans med sin syster. Jag älskar att vara här, berättar han.

1 | 20 Skogsnära 19

” Allt hänger väl ihop.

Att tycka om att vara i skogen och att samtidigt vilja bruka den. ”

20 Skogsnära 1 | 20

1 | 20 Skogsnära 21

också och tycker om att vara ute i skärgården. Men så är det så skönt att få vara ute och åka, till exempel till Flosta, jag kan inte tänka mig ett bättre liv just nu.

– Jag tycker om att vara i rörelse. Jag tror inte att vi människor är gjorda för att sitta stilla, inte längre än så där 20 minuter i alla fall. Stenåldersmänniskorna satt kanske och lurpassade på något bytesdjur en stund, men sedan var de uppe och sprang igen. Jag skulle aldrig klara att sitta på ett kontor hela dagarna, det är väl lite därför jag vill jobba som jag gör. Vara min egen, åka runt på olika platser och ofta vara ute i skogen. Är det inte jobb så är det träning och friluftsliv som gäller i Mathias liv. Båda barnen har tidigare tävlat i utförsåkning, men numera åker familjen bara för skojs skull.

Skogsmarken på Flosta består av 50 procent granskog, 40 procent tall och lite lövskog. Vi passe­ rar ett område med tallungskog som är ungefär 30 år gammal. Den ser välmående ut, tycker Mathias.

Skogen på Flosta har varit förskonad från skador från oväder och liknande. Men den har haft en ”släng” av ohyra, som han uttrycker det.

– Jag har haft en släng av granbarkborre, men det blev tack och lov inte så farligt. Jag var tvungen att hugga ner en del som kunde stått längre. Det förlo­ rade jag ju lite inkomst på, men å andra sidan var det ganska bra prisläge på ved just då. Egentligen gjorde det väl inte så stor skada, men nu håller jag koll på mina granar, att de inte är angripna. Det får jag också väldigt bra hjälp med från min skogsman, förklarar han.

Telefonen ringer, och det blir ett kort samtal.

Mathias har ett högt tempo och spiller ingen tid. Det är ingenting konstigt att ta jobbsamtal om fastig­ hetsskatter och samtidigt vara ute och se till de unga skogsbestånden.

– Jag ser mig som en halvbonde, säger han och skrattar. Jag har jobb och barn i Stockholm och just nu är det jättebra att bo där. Jag älskar Stockholm.

Jag tycker om att gå på restauranger, kultur och allt sådant som det finns gott om där. Jag har en liten båt 22 Skogsnära 1 | 20

Ta hand om skogen på alla sätt Mathias betonar hur viktigt det är att man sköter sin skog. Både när det gäller gallring och röjning, men också när det gäller ekonomin kring skogen.

– Jag gjorde mycket mer av röjning och gallring och sådant förut, numera tar jag oftast hjälp. På vägen tillbaka mot gården berättar han att det brukar växa backsippor i hagarna på våren och erkänner att han nog ändå kan tänka sig att vara lite mer än halvbonde och faktiskt bo på gården någon gång i framtiden.

– Allt hänger väl ihop. Att tycka om att vara i sko­ gen och att samtidigt vilja bruka den. Jag tror det är bra att privatpersoner har skog, särskilt skog som de har koppling till och som de kan se till ordentligt. Det gäller att ha stor känsla för naturen. Vi ska vara rädda om den. Vi ska leva av naturen, som vi alltid har gjort.

Och framför allt se till att tillväxten är god så att kom­ mande generationer också kan ta del av den.

Det gäller att ha känsla för naturen. Vi ska vara rädda om den. Vi ska leva av naturen, som vi alltid har gjort. Och framför allt se till att tillväxten är god så att kommande generationer också kan ta del av den, säger Mathias Fröstad.

1 | 20 Skogsnära 23

tema – skogsekonomi

Så blir du den bästa ekonomichefen i ditt skogsföretag Visste du att de flesta skogsägare är miljonärer, utan att tänka på det? I det här numret har vi pratat med experterna om hur du bäst planerar, investerar och sköter din skog för att få att välmående och lönsamt skogsföretag.

24 Skogsnära 1 | 20

Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson

Att vara chef i sin egen skog Tänk dig att någon satte in nio miljoner på ditt bankkonto. Vad gör du med pengarna?

Eller tänk att du ärvt ett hyreshus som ligger vackert men är i behov av renovering.

Där du med lite fix kan tjäna pengar i många år. Vad har detta med skog att göra?

Jo, som skogsägare är du faktiskt både företagare och ägare av ett betydande eko­ nomiskt kapital. Börjar du se på skogen som om det vore ett företag, så kan en ny värld öppna sig. Så grattis, du är ju miljonär, vad gör du med pengarna?

På den storslagna bergsmansgården i Karben­ ning utanför Norberg i norra Västmanland, bor Mats Bygge i sjuttonde generationen. På väggarna hänger porträtt av tidigare släktingar och flera av de vackra möblerna stod där även när Mats var liten pojk hemma hos farmor och farfar. Till vardags är Mats ekonomisk rådgivare och vd på Areal, men så fort han kommer till Karbenning åker gummistövlarna på och han jobbar med sin gård och i sina skogar som finns i trakten och i södra Dalarna. Här bor Mats huvuddelen av sin tid, men familjen har också en lägenhet i centrala Stockholm.

Mats rör ivrigt i den rykande grytan med kronhjort

som han fällt på sina egna marker, samtidigt som han med stor entusiasm berättar om skogsägarens möjligheter.

– Att äga skog kan liknas vid att driva ett familjeföre­ tag, det ingår mycket hjärta så det är inte enbart eko­ nomiska värden som uppskattas. Men som företagare skulle du aldrig drömma om att låta verksamheten stå still, vilket kanske skogsägaren gör. Så bara genom att se sig själv i rollen som företagare finns massor man kan göra med företaget ”Min Skog”. Och det finns egentligen inte någon undre gräns för när man ska börja bry sig. Faktum är att de flesta skogsägare är miljonärer utan att tänka på det, säger Mats.

1 | 20 Skogsnära 25

tema – skogsekonomi

för någon annan. Strategin ska alltså påverka den dagliga verksamheten i företaget ”Min Skog”.

Dags att utse chef Om en fastighet har minst tre delägare ska ni utse en så kallad ställföreträdare som har befogenheter att sköta löpande förvaltning. Finns det en majoritets­ ägare bland delägarna kan den personen utse sig själv. Är du istället ensam ägare, så är du chefen.

Vad är det jag äger?

– Den första frågan att ställa sig är; ” vad är det jag äger? ”. Skogsbruksplanen visar vilka värden som finns och vi har en värderingssnurra på areal.se där du genom några enkla frågor får fram pengavärdet av en skogsfastighet med cirka tio procents träffsä­ kerhet. Ett skifte på 70 hektar i södra Värmland som är välskött hamnar på ett värde över fyra miljoner kronor. Det är inte fy skam!

Vad vill jag med skogen?

Precis som i ett företag behöver det finnas en strategi, eller ännu hellre flera planer, för livet kan förändras. Kanske behöver du betala av skulder, vill bjuda familjen på en resa, finansiera renoveringen av gården eller köpa mera mark. Kanske har du satt en tidsaspekt på hur länge du vill hålla på med skogen för att sedan överlåta den. Det är en god idé att skriva ner en plan och sätta långsiktiga och kortsiktiga mål.

Minst lika viktigt är det att kommunicera dina ambi­ tioner med närstående så att alla berörda är med­ vetna om hur du tänker och kan få säga sitt. Kanske behöver du kolla av intresset hos barnen, eller så är ni överens om att sälja när den dagen kommer.

– Förr tog man över sina föräldrars företag eller skog för att det liksom var förutbestämt. Många av de äldre skogsägarna har varit med om det. Idag lever vi annorlunda och inget kan tas för givet, därför är det viktigt att prata om vad man vill med sina anhöriga, säger Mats som även han år 1990 fick överta gården från sin far.

Det fina med att ha en ägarstrategi är att skogs­ bruksplanen då kan anpassas så att den jobbar för just din ägarstrategi. Att ge hög avkastning den närmaste tioårsperioden kan vara en del i strategin för den ene. Att bygga höga virkesförråd en strategi 26 Skogsnära 1 | 20

Undvik sparfällan Gammal senvuxen gran är drömmen för många, och de sparas och beundras år efter år. Men det är att likna vid högriskklippen på börsen, värdefullt kan snabbt bli värdelöst. Det kan räcka med en storm, eller ett barkborreangrepp. Det kan ingå i planen att spara, men ta reda på risker och möjligheter och håll koll på åldersfördelningen. Det kan istället vara en god affär att avverka löpande och använda pengarna till olika kloka investeringar. En påse pengar kan även underlätta om arvingar ska lösas ut som inte vill ta över skogen.

Tillköp som smart affär Om du har en gammal granskog som måste huggas inom fem till tio år, kan det vara ett smart drag att köpa ytterligare en fastighet för att exempelvis få en jämnare åldersfördelning samt att du då kan yrka på skogsavdrag i deklarationen. När du tittar på att köpa skog var noggrann, en välskött skog med ett genom­ tänkt vägnät är att föredra. Funderar du på att köpa skog är tumregel att ha minst hälften i eget kapital.

Mats Bygges tre råd till skogsägare • Ha en strategi med ditt skogsägande!

En blick framåt! Vad håller jag på med?

Vart är jag på väg? Varför äger jag skog? Vad vill jag ha för avkastning?

Vem ska bli nästa ägare?

• Röja, röja, röja! Du kan slarva med gallring och strunta i föryngringar. Men slarvar du med röjningen så straffar det sig på sikt.

• Ta hjälp med skatterådgivning! Har du 30–40 hektar skog eller mer så bör du ha en skatterådgivare, så att du inte betalar för mycket i skatt. En skatteex­ pert kan hjälpa dig att hitta de smarta lösningarna.

Mats Bygges egen plan Så här ser Mats egen strategi ut för skogen, här i förkortad version. Kanske kan den fungera som inspiration.

Ledord Ordning ska råda! Optimal produktion på varje hektar!

Strategi Volymtillväxt, förräntning, prydlighet, men med utrymme för ”hyss” och ifrågasättande.

Taktik • Omsorgsfull hyggesrensning överallt, det vill säga att du tar bort småträd och buskar, så att de inte konkurrerar med ny skog om utrymmet.

• Nästan allt självföryngras utan fröträd.

• Förstagallring vid 25–30 år som beräknas gå jämt upp ekonomiskt, andra gallring cirka tio år senare med mycket klentimmer och goda rotnetton.

• Granen plockas bort i stor utsträckning vid gall­ ring, till förmån för tall och björk.

• Rena björkbestånd på rätt mark. Vackert och ekonomiskt!

• Tall slutavverkas vid 70–90 års ålder, gran vid 55–75 år.

• Bygga bilväg där det behövs för att förenkla sköt­ sel och höja värdet.

• Kulturvård: kolarkojor sparas med högstubbar runt. Skojigt! Små jaktstugor och grillplatser byggs = ” hyss”. Vackra utsikter skapas från berg­ knallar och ner mot sjöar.

• Naturvård: I form av stor del evighetsträd av tall, asp/björk. Vissa torrträd.

Vad är avdragsgillt och inte?

Areals li

lla grön

a

2020 för jord - och sk – ogsägare

Här är några tips.

Som skogsägare är du företagare och därmed näringsidkare, även om du har ett avlönat heltids­ jobb och ser skogen som en bisyssla. Kriterierna för näring är att du har en verksamhet som genererar intäkter i form av försäljning eller egna uttag. Gården och skogen som är själva platsen för din verksamhet hör till näringen. I det ingår även betesmarker, stall­ platser och ekonomibyggnader. Din egen eller nära släktingars privata bostad hör dock inte till närings­ verksamheten, inte ens om den ligger på gården.

För att en kostnad ska vara avdragsgill behöver den höra till näringsverksamheten. Exempel på avdragsgilla kostnader är varor och förnödenheter, låneräntor för driftskapital, inteckningskostnader, arrendeavgifter, resor i verksamheten och alla kost­ nader för anläggning av skog inklusive lantmäteri­ kostnad för omarrondering och gränsbestämning.

Ibland råder stor kreativitet på området, men

blir du granskad kommer Skatteverket att göra en ifrågasättande bedömning. Att ha god ordning i sin bokföring är ett gott råd.

Vad är skattepliktigt?

Allt som din verksamhet producerar är skattepliktigt.

Har du en gård kan det vara intäkter av växtodling, djurskötsel, skogsbruk, jakt och fiske, energiproduk­ tion, försäljning av inventarier, grus, matjord och kött är skattepliktigt. Undantaget är viltkött för eget bruk, men då får du som huvudregel heller inte yrka avdrag för bössor och andra jaktkostnader.

Beställ boken om skatter Du kan beställa boken Areals lilla gröna 2020, kostnadsfritt på areal.se, med allt du behöver veta om skatter för året. Den ersätter tidigare Skatterna i skogen.

1 | 20 Skogsnära 27

tema – skogsekonomi

Ordlista Det kan vara snårigt att hänga med i alla uttryck kring skatter och ekonomi. Här reder vi ut några vanliga begrepp.

Betalningsplan Ger dig möjlighet att skjuta upp beskattningen på intäkter från avverkningar. Planen ska upprättas tillsammans med köparen av avverkningsrätten när kontraktet skrivs.

Bokföringslagen Alla företagare är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen. Affärshändelser ska bokföras löpande allt bokföringsmaterial måste arkiveras i minst sju år.

Direkt avdragsgilla kostnader Du kan göra avdrag för i princip alla driftkostnader, det vill säga utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster.

Ersättningsfond Ger möjlighet att göra avdrag för försäkringsersättningar som du fått på grund av skadad skog.

Expansionsfond Du som enskild näringslivsidkare kan sätta av vinsten i en expansionsfond och skjuta upp beskattningen till ett senare år. Reglerna ger dig möjlighet att expandera verksamheten med medel som bara beskattats med bolagsskatt, det vill säga 22 procent.

Moms En statlig skatt som tas ut vid omsättning av de flesta varor och tjänster.

Periodiseringsfonder Genom periodiseringsfonder kan företag hålla en del av inkomsten obeskattad i deklarationen och på så sätt jämna ut sitt resultat mellan olika år.

Rationaliseringsförvärv Du som äger skogsmark och förvärvar mer mark kan göra skatteavdrag om förvärvet bedöms leda till en förbättrad brukningsenhet.

Räkenskapsår De tolv månader som ett företags räkenskaper gäller för.

Räntefördelning Kan ge dig lägre skatt genom att en del av vinsten flyttas från näringsverksamheten till att i stället beskattas som kapitalinkomst.

Skattekonto Alla som betalar skatt har ett skattekonto hos Skatteverket. De inbetalningar som görs till Skatteverket bokförs på skattekontot.

Skattepliktiga intäkter Alla intäkter av ditt skogsbruk är skattepliktiga. Undantaget är försäljning av ett markområde som ska kapitalvinstbeskattas.

Skogsavdrag Innebär att du kan göra avdrag om du sålt skog under året. Grundregeln är att beskattning ska ske för skogens avkastning, men inte för kapitaluttag ur skogen. Rätten till skogsavdrag knyts till skogens anskaffningsvärde, respektive aktuella skogsintäkter Skogskonto Genom att öppna ett skogskonto har skogsägaren rätt att skjuta upp beskattningen på en del inkomster.

Principen är att det belopp som sätts in på kontot är avdragsgillt i deklarationen.

Underskott Innebär att kostnaderna överstiger intäkterna i någon del av deklarationen. Du får samla på dig underskott år efter år och kvitta mot kommande överskott.

Källa | Skatterna i skogen och Skatteverket

28 Skogsnära 1 | 20

Text Sanna Bergens Foto Lasse Arvidson

Skogsbruksplanen är ditt bästa verktyg Vad behöver du göra härnäst på din skogsfastighet? Ökar din skog i värde?

Producerar din mark optimalt? Att använda skogsbruksplanen regelbundet är ett bra sätt att hålla koll på din fastighet. Rätt använd kan den hjälpa dig att få bättre lönsamhet i skogen.

– Genom en aktiv skötsel kan du som markägare i högsta grad påverka lönsamheten för din fastighet, säger virkesköpare Johan Silvemark.

1 | 20 Skogsnära 29

tema – skogsekonomi

mark­ägaren. Betalplan innebär att vid en avverkning så delas likviden från försäljningen upp på minst två år och markägaren får ränta på insättningen. Det kan du läsa mer om på storaensoskog.se.

Skogsbruksplanen är mer än en beskrivning av fastigheten. Sett ur ett skogsekonomiskt perspektiv är skogsbruksplanen ett strategidokument, som kan hjälpa skogsägaren att skapa bästa möjliga lönsamhet för fastigheten och planera inkomster och utgifter. Johan Silvemark är virkesköpare på Stora Enso Skog och rekommenderar skogsägare att jobba med sin plan.

– Genom skogsbruksplanen lägger du upp en strategi för ditt skogsbruk. Den ger dig förutom möjlighet att göra rätt åtgärder i rätt tid, möjlighet att planera din skogsekonomi i förhållande till skogens tillväxt och utveckling, förklarar han.

Spara inte den gamla skogen för länge – Tänker man sig att ha skogen som en ekonomisk säkerhet, är det självklart att man vill kunna presen­ tera högsta möjliga värde. Var då aktiv och se till att ha en välskött och högproducerande skog. Det är förmodligen den säkraste strategin för att ha skogen som ekonomisk säkerhet, råder Johan.

Att samla på sig gammal skog som ekonomisk buffert, innebär förvisso att du har bundet kapital du kan frigöra. Men det är till en förhållandevis hög risk, till dålig och ibland negativ förräntning, och du min­ skar förmodligen lönsamheten på din fastighet över tid. Du sitter också på större skogliga risker, och kan bli mer känslig för marknadens prisvariationer.

– Genom att avverka äldre bestånd, kan du ofta öka förräntningen på ditt kapital, samtidigt som du sänker risken. Genom att omfördela arealer från gamla bestånd till växtliga ungskogar kan du dess­ utom stärka fastighetens tillväxt och avkastning på sikt.

Stora Enso Skogs betalplan med ränta är ett exem­ pel på lösning som ger en förhållandevis hög avkast­ ning till försumbar risk och den kräver inte mycket av

30 Skogsnära 1 | 20

Du kan påverka lönsamheten Tillväxten i din skog förändras varje år. Den påverkas av hur produktiv mark du har och väderförhållanden, men till stor del påverkas den också av åtgärder i skogen.

– När ett bestånd vuxit så pass länge att tillväxten har avtagit, bör det avverkas och återbeskogas. Du utnyttjar på detta vis markens förmåga att producera virke på bästa sätt. Dessutom kan du genom röjning och gallring skapa förutsättningar för att höja kvalite­ ten och därmed priset på din råvara, förklarar Johan En bra grund är att tänka på en skogsfastighet som ett företag som producerar och säljer virke.

En faktor när det gäller att skapa lönsamhet i ett säljande företag är att producera så mycket det går, till bästa möjliga kvalitet. Då finns förutsättningar att sälja mest till högst pris.

– Det är lätt att blanda ihop vinstmarginal och lönsamhet. Jag brukar jämföra det med en bilhand­ laren som säljer en bil. Även om han gör en jättebra affär med fin vinstmarginal på just den bilen, så bety­ der det inte nödvändigtvis att hela bilhandeln har en bra lönsamhet. Man behöver få till ett bra flöde, både med att tillverka och sälja. Frekvensen du har på försäljningen påverkar också lönsamheten, förklarar Johan.

Kort sagt råder han skogsägare att vara aktiva. Att eftersträva en jämn åldersfördelning på fastigheten och följa skogsbruksplanen för en jämnare avkast­ ning. Det skapar förutsättningar för lönsamhet och blir mindre känslig för prisvariationer i marknaden.

– Det finns ett gammalt uttryck som säger att ”Stöveltramp är bästa vägen till lönsamhet i skogen”.

Det ligger väl något i det, det viktiga är att vara aktiv.

Det arbetet underlättas avsevärt med en uppdaterad skogsbruksplan.

Johans tips för ett lönsamt skogsbruk • Var aktiv, håll koll på din skog.

• Sträva efter en jämn åldersför­ delning i skogen.

• Håll kontinuitet i alla åtgärder.

• För bästa lönsamhet, planera ditt skogsbruk både utifrån skogliga och ekonomiska aspekter.

• Skaffa en digital uppdaterad skogsbruksplan och etablera ett samarbete med en stabil aktör.

1 | 20 Skogsnära 31

tema – skogsekonomi Text Sanna Bergens Foto Lasse Arvidson

” Betalplanen är till stor hjälp ” Hur skapar man värde i skogen? För Patrik Lennartsson handlar det i första hand om att vara ute i skogen, ta hand om den och njuta av den. Men för planering och de ekonomiska värdena har han några smarta verktyg att använda.

Patrik Lennartsson äger skog i Fors utanför Avesta.

Det är skog i blandad ålder som han ser som sin hobby.

– Jag har alltid varit intresserad av skog, friluftsliv, jakt och sådant. Det är härlig avkoppling att vara i skogen och att ha sin egen skog precis utanför knuten är helt perfekt, säger han.

Patrik tycker om att själv pyssla i skogen. Han är ofta ute och röjer och tar hand om vindfällen. Han har mycket nytta av sin skogsbruksplan för att veta vad som ska göras, var och när.

– Det ger bra överblick över vad jag har i skogen.

Vilken ålder skogen är i och när det är dags att göra någon åtgärd. Jag har använt den mycket när jag har varit ute och röjt, berättar Patrik.

Tack vare den digitala versionen av Skogsbruks­ planen kan han också meddela sin kontakt på Stora Enso om något har hänt i skogen som han behöver hjälp med. Om han upptäcker vindfällen eller angrepp av granbarkborre kan han bara markera det på kartan i planen, därigenom kan virkesköparen få koordinaterna och komma ut för att hjälpa till.

– Det är väldigt smidigt, tycker jag. Det gör att jag kan planera lättare. I och med att jag gör mycket själv kan jag också checka av det direkt i planen. Om jag varit ute och röjt så fyller jag i det så att min virkes­ köpare kan uppdatera värden och tillväxt. På det 32 Skogsnära 1 | 20

viset vet jag också hela tiden vad jag har för värden i skogen.

Betalplanen hjälper till Även i skogarna kring Avesta har man haft ovälkom­ met besök av granbarkborrar och Patriks skog har också drabbats. Vilket gör att han måste avverka vissa delar tidigare än det var tänkt.

– Det är ju aldrig roligt att behöva ta ner skogen för tidigt. Men det finns något som kallas betalplan som jag använder. Då kan jag spara intäkterna från avverkningen hos Stora Enso med ränta. Under tiden hinner den nyplanterade skogen växa till sig. Det är väldigt fördelaktigt för mig, då känns det som om jag i alla fall får igen en del av tillväxten som jag missar när jag avverkar för tidigt, förklarar han.

Med betalplan går det att spara och dela upp utbe­ talningen i upp till tio år. Att fördela ut intäkten över flera år är också ett sätt att minska den totala skatten.

– Det är viktigt att man har koll på ekonomin, så att det inte blir fel med skatten, tillägger Patrik.

Var aktiv för en värdefull skog Patrik sköter mycket av arbetet själv. Att vara aktiv är också hans bästa tips för att skapa större värde i skogen.

Det är ju aldrig roligt att behöva ta ner skogen för tidigt. Men det finns något som kallas betalplan som jag använder, då kan jag spara intäk­ terna, säger Patrik Lennartsson.

– Att röja och ta hand om vindfällen i tid är jätteviktigt.

Jag ser direkt om det tidigare har varit för tätt, där är träden mycket tunnare. Att röja och gallra, det är som att rensa ogräs. Man behöver ta bort lite då och då, så att man får ut mer av det som blir kvar, säger han. Även om det är en långsiktig satsning med mycket jobb innan utdelningen kommer, så tycker Patrik att hans skogsägande betalar sig.

– Det känns som en bra investering. Trä ser ut att få allt större betydelse framöver och kanske kommer uttaget att öka och priserna stiga med tiden, säger han och fortsätter.

– För mig är ändå det största värdet att kunna vara ute i skogen. Att jaga på min egen mark eller bara vara ute i skogen en ledig dag. Det är den bästa friskvården som finns!

Patriks bästa tips för en värdefull skog • Var aktiv, håll koll på vad som händer i skogen.

• Vänta inte för länge med åtgär­ der, ta tag i dem med en gång.

• Röja är jätteviktigt för att skogen ska växa optimalt.

• Använd Stora Ensos betalplan.

1 | 20 Skogsnära 33

tema – skogsekonomi Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Det lönar sig att vara på hugget!

Här är exempel på några åtgärder som du kan göra för att öka avkastningen i ditt skogsföretag.

1.

3.

2.

4.

Välj rätt plantor. Ju bättre start din skog får desto större är chansen att de utvecklas till träd som ger tillväxt. Förädlade plantor från en plantskola har bra härdighet och kvalitet.

Röjning ger mångdubbelt tillbaka. Ung­­­­­skog växer snabbt och det är viktigt att det finns plats och möjlighet för träden att växa. Även om det kostar pengar och tid ger en väl röjd ungskog högre avkastning vid både gallringar och slutaverkning.

34 Skogsnära 1 | 20

Gallring har betydelse. När ett bestånd vuxit till 12–14 meters höjd brukar det vara dags för den första gallringen. Gallringens intäkter är viktiga, men det stora bidraget är att de skapar ett värdefullt bestånd i slutavverkningen.

Slutavverka vid rätt tidpunkt. Avverknings- mogen skog är sämre rustad för att klara stor­ mar, torka, röta och insektsangrepp. Den kan också börja tappa i värde. När träden inte fortsätter sin tillväxt på höjden är det dags för avverkning.

Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson

En skogsbilväg kan vara en strålande invstering.

Hitta nya kreativa inkomstkällor!

Vad kan man då göra för att öka värdet på fastigheten eller löpande få inkomster från sin skogsverksamhet? Mats Bygge på Areal tipsar.

Skogsbilvägar viktigt Att bygga en dryg kilometer skogsväg för 200 000 kronor kan vara en strålande och avdragsgill inves­ tering. Inte bara för att komma åt avverkning. Vägen underlättar både skogsvård och för dig själv att vistas i skogen. Bra vägsystem är viktiga och sänker kostna­ der för dina åtgärder, framförallt gallring och avverk­ ning. Det är både billigare och mer miljörätt att köra virke längs vägen på lastbil än i skogen med skotare.

Uthyrning av bostad På många gårdar står hus som är mer eller mindre

förfallna. Kanske finns det en ekonomibyggnad som mer rymmer bråte och damm än något annat? Det här kan ofta med nya ögon förvandlas till en inkomstkälla.

– På landsbygden råder en stor efterfrågan på charmiga boenden och då pratar vi inte förfallna eter­ nitvillor. På Mats Bygges gård står ett vackert rött hus med vita knutar som hyrs av ett yngre par. Strax intill håller en timmerstomme på att sättas upp. Mats visar en bild på den som stod illa till vid järnvägen och där ägarna blivit gamla. Han köpte huset och flyttade det till sin gård. Planen är att hyra ut även det huset, som trots sitt charmiga yttre kommer att vara helt nytt 1 | 20 Skogsnära 35

tema – skogsekonomi

Mats har tagit vara på timmerstom­ men och snart står ett charmigt hus för uthyrning på gården. Att hyra ut sina hus är ett av hans tips.

på insidan. För charmiga hyresboenden på landet, kanske kombinerade med hästplatser eller jaktmöj­ lighet, kan hyresnivåerna ofta ligga riktigt skapligt.

Sedan kan det löna sig att inte maxa hyran, för det är skönt med bra hyresgäster som trivs och inte flyttar, tipsar Mats.

– Om du har en sidobyggnad eller ett mindre hus på gården och rustar det för uthyrning blir det ett hyreshus. Då kan du dra av reparationskostnader och alla löpande kostnader. Det blir avdragsgillt så snart du bestämt dig för uthyrning, det vill säga reparatio­ nerna kan så klart komma före hyresgästerna. Om du ångrar dig måste du dock vänta minst fem år innan du kan börja nyttja det privat, utan att större repara­ tioner måste återläggas i deklarationen igen.

36 Skogsnära 1 | 20

Vattenkraftverk Det finns många brukssamhällen med nedlagda hyt­ tor och övergivna vattenkraftverk i forsarna. Ligger det inom rimligt avstånd kan det vara en klok och rolig investering som kan inbringa goda intäkter för el.

– Energisektorn står inför utmaningar och jag tror att mindre producenter kommer att efterfrågas, säger Mats som själv är ägare av flera små vattenkraftverk.

Att använda skogen för att investera i andra områden borde fler överväga. Även solceller kan vara riktigt lönsamt idag och till och med avdragsgillt om man gör på rätt sätt.

– Elpriserna kan nog bara stiga de närmaste tio år, bedömer Mats.

Hyra ut stallplats Kanske har du redan ett stall eller så kanske någon av ladorna kan bli det? Kanske har du också en bit mark som kan hyras ut som hage. Stallplatser är ofta eftertraktade och en ganska bra inkomstkälla.

Var inte rädd för skulder För att kunna skapa intäkter kan det ibland behöva göras investeringar. Om vi tar liknelsen med ett hyreshus, så går du till banken och lånar pengar om det finns ett renoveringsbehov. Det höjer värdet på fastigheten och du kan flytta in hyresgäster och få löpande intäkter. Alla som köper hyresfastigheter kalkylerar med skuldsättning. När det kommer till skogsägare, så vill många vara skuldfria eller ha så

låg belåning som möjligt. Ett lite kontraproduktivt mål, tycker Mats.

– Det här har vi med oss sedan barnsben, att skulder ska undvikas. Ofta har man inte heller några avkastningskrav som skogsägare. Lån kan ju rentav vara bra om pengarna läggs på rätt åtgärder som ökar värdet på investeringen, alltså skogsfastigheten.

Att byta taket på den där ekonomibyggnaden, reno­ vera gården eller göra det där tillköpet kan ju betala låneränta och amortering med råge samtidigt som gårdens värde höjs rejält.

1 | 20 Skogsnära 37

tema – skogsekonomi Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson

Så blir skogsköpet en lysande affär Funderar du på att för första gången köpa en skogsfastighet eller har du skog och vill investera i mer? Här är några bra saker att tänka på, enligt Mats Bygge på Areal.

Första frågan att ställa sig är om du är ute efter ett investeringsobjekt eller vill köpa skog i en trakt av andra intressen. Det kan vara en önskan om att flytta hem eller komma närmare sommarstugan. Handlar det om att göra en riktigt god investering så finns det områden som är mer prisvärda än andra.

Hur värderar man?

Det är en god idé att speja under en tid och kolla av den lokala prisbilden. När du hittat ett objekt behöver du undersöka förutsättningarna. Varje skogsfastighet är unik, vilket gör att prisbilden kan vara helt annor­ lunda mot grannskiftet. Här ger skogsbruksplanen värdefulla insikter.

– Det finns tabeller, men de är bara snittpriser för ett län. De kan ge en bild över hur marknaden för­ ändras, men inte användas för värdering av enskild fastighet. Lika illa är det att gå på taxeringsvärdet och lägga på exempelvis 50 procent, säger Mats Bygge.

Det som påverkar priserna mest är räntefaktorn.

Skog där man binder upp kapital länge är nämligen mer räntekänsliga. Du behöver ha koll på marknaden, så du inte använder fel diskonteringsränta som nu är runt 1,8 procent i Svealand. Det kan också vara värt att läsa lite affärstidningar eller googla på nätet för att få en känsla hur skogsindustrin investerar.

– Där skogsbolagen väljer att investera, kan det bli extra sug efter virke, säger Mats.

Kan en skogsfastighet någonsin ses som billig?

– Ja om det låga ränteläget består, vilket det verkar.

Att köpa skog till dagens priser om du har pengarna och går in med mycket eget kapital, då kan det bli en lysande affär, bättre än många andra investeringar. Äldre skog är inte lika räntekänslig, den följer rotnettot och virkespriserna och markvärdet är det som stigit mest. Det är således mycket som påverkar.

Historiskt har exempelvis inflationen gjort många skogsägare rika.

– Det kommer alltid att finnas en marknad. Vi ligger långt framme och är duktiga på skog i Sverige och 38 Skogsnära 1 | 20

skogsindustrin investerar mer än någonsin.

– Kom sedan ihåg att skog aldrig betraktats som ” billigt ” av omgivningen. Det har alltid varit ”på tok för dyrt”. Hade du kunnat fråga någon om priserna på 1910-, 1940-, eller 1980-talet hade de betraktats som alldeles för höga av sin samtid. ” Nej, man skulle ha köpt för 10–15 år sedan istället. Idag går det inte ”, har det alltid hetat. Det kommer att låta likadant om 10–15 år avseende dagens priser, det är jag helt över­ tygad om, säger Mats.

Vad ska jag titta på vid skogsköp?

– Ett grannskifte köper man ofta rätt av. Men ska man köpa en ” ny fastighet ” är det bra att titta på arron­ deringen. Det är bättre med en sammanhän­gande fastighet än utspridda skiften. Bördigt, välarronderat och välskött är parametrar som höjer värdet och nöjet med att äga. Sedan behöver du ut i skogen och titta, allt syns inte i skogsbruksplanen. Står det i planen att röjning är angelägenhet nummer ett, då kan det vara för sent om man har otur. Kolla efter röta och viltska­ dor. Kan stå som en liten notering i skogsbrukspla­ nen, men i verkligheten ser det hemskt ut. Se upp med sådant, varnar Mats.

Vem kan bli skogsägare?

– Svaret är; den som har en slant över och flera av dessa är förstås stadsbor. Många köpare har en koppling till landsbygden, kanske har man bott där som barn eller så har man ett brinnande intresse för jakt och natur. Vi möter människor som sålt sin storstadsvilla och därmed har råd att köpa en gård på landet med tillhörande skog. Och så har vi de som gjort sig en förmögenhet under sitt yrkesliv och nu kan köpa en gård med 200 hektar skog eller mer. Ofta är det gårdar som behöver renoveras och det ger sysselsättning hos byns hantverkare. Som jag ser det är det jättebra att de bidrar till en levande landsbygd, hellre än att de flyttar till skatteparadiset Portugal med sina pengar, säger Mats Bygge.

Att köpa skog till dagens priser om du har pengarna och går in med mycket eget kapital, då kan det bli en lysande affär, bättre än många andra investe­ ringar, tipsar Mats Bygge.

1 | 20 Skogsnära 39

Text Sanna Bergens Foto Lasse Arvidson

Upptäck borren i tid och rädda virkesvärdet Granbarkborren är bara fyra millimeter lång, men kan orsaka enorma skador på skogen. Den är hungrig, snabbgnagande och förökar sig snabbt. Men om du upp­ täcker den i tid kan du hindra dess framfart.

– Det är stora värden som står på spel, och ju tidigare man upptäcker ett angrepp, desto mer värde går att rädda, uppmanar Kerstin Ström på Skogsstyrelsen som leder projektet Stoppa borrarna.

Efter den extremt torra sommaren 2018 explode­ rade populationen av granbarkborre i de svenska skogarna. Också i parker och längst elljusspår syns spår i landskapet av granbarkborrens framfart. Trots bekämpning så har angreppen fördubblats i Göta­ land, från 2,5 miljoner till fem miljoner kubikmeter angripen skog på bara ett år. Projektet Stoppa bor­ rarna är ett sätt för branschen att ta ett gemensamt grepp om problemet.

– Det är ett samverkansprojekt mellan myndighe­ ter och organisationer som jobbar med att bekämpa granbarkborrarna. Vi har lärt oss att det är svårt att jobba med granbarkborreangrepp på egen hand, därför jobbar vi nu tillsammans så att vi kan göra större insatser, berättar Kerstin Ström som är pro­ jektledare för Stoppa borrarna.

Storm och torka gynnar borrarna Som namnet antyder trivs granbarkborren under granens bark, mellan barken och veden. Den förökar sig snabbt exempelvis i träd som fällts av vinden.

Stora stormar som Alfrida har lämnat många vindfäl­ len bakom sig som gjort att granbarkborrarna snabbt blivit fler. Torra somrar gör att de trivs ännu bättre.

– När en gran blir angripen av granbarkborre så försvarar den sig genom att försöka dränka insekten i kåda. Men när granen inte har vatten så det räcker, då kan den inte producera kåda och står därmed för­ svarslös mot insektsangrepp. En så torr sommar som 2018 var förstås förödande, förklarar Kerstin Ström.

För att bli av med granbarkborren fäller man 40 Skogsnära 1 | 20

angripna träd och forslar ut dem ur skogen så snabbt som möjligt, med barken kvar. Då följer granbarkbor­ rarna med ut ur skogen.

– Mellan maj och september är granbarkborren som mest aktiv, det är då de flyger, lägger ägg och förökar sig. Om du hittar ett angrepp, kontakta din virkesköpare eller annat ombud och resonera om vilka möjligheter det finns att få hjälp. Om angreppet upptäcks tidigt går det oftast att få ut ganska stort värde ur träden ändå, säger Kerstin.

Så förebygger du angrepp av granbarkborre • Titta till din skog var fjärde till femte vecka under perioden maj till september, när bor­ rarna är som mest aktiva.

• Se till att få bort vindfällen från skogen, i nyfällda stammar trivs insekterna.

• Håll koll på skogsstyrelsens svärmnings­ övervakning. Du kan följa den på skogsstyrelsen.se • Ta reda på om din skogsfastighet befinner sig i bekämpningsområde. I så fall gäller sär­ skilda föreskrifter enligt Skogsvårdslagen.

• Plantera gran på lämplig granmark där den har bättre förutsättningar att stå emot insektsangrepp.

Stoppa borrarna är ett projekt som leds av Skogsstyrelsen, där skogliga aktörer, myndigheter och orga­ nisationer samverkar för att bekämpa granbark­ borrarna.

Kolla skogen var fjärde vecka För att bekämpa granbarkborren optimalt gäller det att vara en aktiv skogsägare. Kerstin Ström rekom­ menderar att man tittar till sin skog ungefär var fjärde till femte vecka under perioden maj till september.

Insekterna gnager sig in under granens bark och lägger där sina ägg. När larverna kläcks äter de upp barken inifrån. Men efter några veckor, när borrarna är fullvuxna flyger de vidare.

– Det gäller att upptäcka dem innan de lämnar trädet. Dels för att hinna få bort de angripna träden medan insekterna är kvar i dem och dels för att hinna rädda virket om du får ett angrepp, råder Kerstin.

Projektet Stoppa borrarna jobbar hårt med att hjälpa skogsägare att upptäcka sina angrepp. Man håller utbildningar för skogsägare och skogsträffar som anordnas lokalt av Skogsstyrelsen, där man pratar ihop sig om åtgärder.

– Det handlar mycket om att samordna logistik. Vi kommer väldigt långt om vi jobbar ihop. På Skogs­ träffarna har skogsägarna också chansen att ställa frågor, för det finns såklart mycket frågor runt det här.

Vi berättar hur man känner igen ett angrepp, vi går igenom riskkartor för att se var riskområdena finns, och vi ger kunskap om vilka lagar och regler som gäller vid insektsangrepp, berättar Kerstin.

Gnagmjöl vid rotstammen, avfläkt bark, utgångs­ hål i barken och gröna barr som lossnat. Det finns säkra tecken att hålla utkik efter. Oftast ser trädet fortfarande grönt och friskt ut när angreppet är nytt och bekämpning som mest effektiv. När kronan börjar bli brun och den mesta bark har ramlat av, då är det troligen försent eftersom den nya generationen granbarkborrar redan lämnat trädet. Ett dött träd där inga borrar finns kvar är bortkastat att fälla, de gör bättre nytta om de står kvar i skogen.

Ligg steget före Skogsstyrelsen har satt ut övervakningsfällor som lockar till sig och samlar in flygande granbarkborrar.

Varje vecka under svärmningssäsongen töms behål­ laren och på vis kan man hålla koll på hur mycket granbarkborrar som rör sig i området.

Det är klokt att ha ordnat med bortforslingen innan avverkning. Virkesköpare och entreprenörer har mycket att göra under säsongen och det gäller att virket inte blir liggande för länge om granbarkborren ska kunna bekämpas.

– Mycket handlar om vädret och det är svårt att påverka. Men sedan har vi tyvärr stora ytor granskog som står på fel sorts mark idag. Många granskogar står på torrare tallmark, man har velat plantera så eftersom gran blir mindre betat av djur, men då löper skogen istället högre risk att drabbas av granbark­ borre. Det är absolut något att tänka på när vi föryngrar. Gran ska stå på granmark, det är det bästa. Sedan får vi hoppas på en sommar med mer regn, säger Kerstin Ström.

Tecken på att en gran är drabbad av granbarkborre

Så säger Skogsvårdslagen om insektsangrepp • Har du minst fem skogskubik­ meter skadad skog inom ett hektar måste den tas om hand och får inte lämnas kvar i skogen. Inom bekämpnings­ område gäller tre skogskubik­ meter.

• Angripna granstammar över tio centimeter måste tas om hand.

• Obarkat virke av tall och gran får inte lagras i skogen eller vid bilväg över sommaren utan måste forslas bort.

1. Det finns gnagmjöl kring stambasen. Fint brunt mjöl som ser lite ut som kaffe­ sump, efter borrarna som gnagt i trädets bark.

2. Det har runnit kåda efter stammen. Det ser ut som tårar och är trädets sätt att försvara sig.

3. Granen tappar gröna barr som ligger på marken kring trädet.

4. Det finns avfläkt bark högt upp på stammen, trots att kronan fortfarande är grön och ser frisk ut.

5. Mycket bark har fallit av och du kan se modergångarna efter insekterna. Ofta syns också spår efter hackspett.

Foto Privat

Birger Grönstad från Norge är en av dem som fått en jakträtt hos Stora Enso Skog.

Han tillbringar helgerna i Sverige och planerar för att jaga älg, räv och andra djur i Älvdalen.

Stora Enso Skogs jakträtter • Det finns gott om lediga jakträtter hos Stora Enso Skog och du kan ansöka om jakträtt för älg eller småvilt samt all jakt exklusive älg.

• Utbudet hittar du på storaensoskog.se under Lediga upplåtelser.

• Ansök gärna tidigt på våren, då viltvårdsområdena har sina årsstämmor mellan mars och augusti. Det räcker alltså inte enbart med en jakträtt, man behöver ett medlemskap också.

42 Skogsnära 1 | 20

Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson

Dags att ansöka om jakträtt

Jörgen Steffansson, jaktansvarig på Stora Enso Skog.

Stora Enso Skog vill erbjuda bra jakt till så många som möjligt och i varje jaktlag bör det finnas ett lämpligt antal jägare. Målet är att jaktområden har en jägartill­ sättning som ger utrymme för både givande jaktupplevelser och produktions­ anpassad avskjutning.

Jörgen Steffansson är en av flera jaktansvariga på Stora Enso som upplåter jakträtter.

– För oss är viltförvaltningen viktig eftersom den ska bidra till att vi uppnår en optimal balans mellan klövviltstammarnas storlek och tillgång på foder.

Målet är att det enbart ska vara acceptabla skador på ungskogarna, berättar han.

Stora Enso har delvis sina marker på områden som inte är så välarronderade. Många av dessa mar­ ker ingår i så kallade viltvårdsområden. De är bildade av markägare som har sina skiften intill varandra och som var för sig skulle ha svårt att bedriva jakt på sitt eget skifte. Genom att bilda en viltvårdsområdes­ förening, kan fler ta del av en större areal, vilket Stora Enso vill bidra till.

Hur fungerar jakträtter?

Viltvårdsområdesföreningen bestämmer själva storleken på den areal som ska gälla för en jakträtt.

Utgångspunkten är storleken på markägarnas arealer samt storleken på viltvårdsområdet. Viltvårdsom­ rådet måste godkännas av Länsstyrelsen. Om man beslutar att en jakträtt är 30 hektar får markägaren tillgång till en jakträtt för varje påbörjad 30 hektar.

Det betyder att har man tio hektar eller 29 så ger det en jakträtt, har man 31 hektar ger det två jakträtter.

Jakträtten är personlig och som markägare kan du upplåta jakträtten till vem du vill. Personen måste dock begära medlemskap i viltvårdsområdes­ föreningen.

– Tidigare har vi i Stora Enso haft olika lösningar för det här, ibland har vi hanterat jakträtterna själva och ibland upplåtit marken till viltvård med mandat

till viltvårdsområdesföreningarna att hantera jakträt­ terna. Efter att Stora Enso blivit markägare igen har vi satt upp riktlinjer för att göra lika överallt och numer upplåter vi alla jakträtter på egen hand. Det gör det enklare och vi vet hur tillgången ser ut, berättar Jör­ gen Steffansson.

Birger Grönstad från Norge är en av dem som fått en jakträtt hos Stora Enso. Han veckopendlar till jobbet på PEAB i Norge, men tillbringar helgerna i Älvdalen.

Birger som jagat sedan barnsben hemma i Norge planerar för att jaga älg, räv och andra djur i Älvdalen.

– Alla har varit väldigt hjälpsamma. Det normala förfarandet är att man ska väljas in på årsstämman i viltvårdsområdesföreningen och har man otur kanske man ansöker precis när stämman har varit och får vänta ett år. Men i Västängs Viltvårdsområde hade de delegerat detta till styrelsen och allt har gått väldigt smidigt. Det ska bli roligt att jaga i ett större lag. Här är vi 50–60 jägare, i Norge är vi fem på 2 500 hektar.

Nu hoppas jag att bli invald i jaktlaget och få chansen att vara hundförare, säger Birger.

1 | 20 Skogsnära 43

Text Sanna Bergens Foto Lasse Arvidson

Fladdrande lätt är den plötsligt här.

Ingen hörde när den kom.

På några sekunder är den lika självklar som färgglad.

Och vintern har vi glömt.

44 Skogsnära 1 | 20

1 | 20 Skogsnära 45

Text Sanna Bergens Foto Lasse Arvidson

Skoglig utbildning öppnar många möjligheter Skogen ger många möjligheter, också när det gäller karriär. Det finns utbildningar både på gymnasie- och högskolenivå och inriktningarna är många, allt från ekonomi till maskinteknik. Björn Norin och Sofia Andersson har båda valt en skoglig utbild­ ning och ångrar det inte en sekund.

– Skogen är en framtidsbransch, säger Björn.

Björn Norin studerar Skogskandidatprogrammet på distans vid Linnéuniversitetet. Det är ett treårigt program där studenterna förutom skogsskötsel också jobbar mycket med ekonomi och ledarskap.

– Det är ett brett program och det finns otroligt många olika tjänster jag kan ha efter att jag slutfört mina studier, förklarar han.

Björn har kört skogsmaskin sedan 2007, men för två år sedan kände han att det var dags att testa något nytt.

– Den här utbildningen öppnar många dörrar, jag har erfarenhet av skogsbruk och maskinkörning sedan tidigare och nu har jag en massa mer kunskap med mig. Man tänker lite annorlunda nu, i och med utbildningen, man är mer vidsynt eftersom man har mer bakgrund med sig, säger han.

Utbildningen är på distans, något som var en för­ utsättning för Björn. Det har också gjort att gruppen varit väldigt blandad.

– Det är kul att vi är studenter från alla möjliga håll och i blandade åldrar. Många som jobbat tidigare som jag och det gör att man får en djupare för­ståelse för skogsbruket.

Björn har haft intresset för skogen med sig sedan han var liten och följde med sin morfar på jakt.

– Min morfar har jobbat med skog hela livet, med skötsel och förvaltning. Jag följde med honom när han jagade och jag tycker om att vara i skogen.

46 Skogsnära 1 | 20

Senare i livet kändes det naturligt att jag halkade in på skog. Jag har jobbat i skogen sedan jag utbildade mig till skogsbrukstekniker och jag har trivts.

Många vägar att gå efter studierna Trots att Björn nu vidareutbildar sig har han kvar sin anställning hos Stora Enso, mellan terminerna jobbar han med planering av avverkning. Men vad det blir när han är klar med utbildningen har han ännu inte riktigt bestämt.

– Vi får se vad det kan bli. Det finns så många olika slags tjänster inom skog. Det är en väldigt bred bransch, det finns mycket att jobba med också bortsett från ren skogsskötsel. Till exempel inom ekonomi och ekologi, med den här utbildningen kan man också jobba på kommuner eller myndigheter.

Programmet ger oss ett smakprov av flera olika spår.

Det finns ett antal valbara kurser också, så att man kan inrikta sig åt lite olika håll.

Oavsett vilket håll han väljer att inrikta sig ser Björn en ljus framtid framför sig.

– Framtiden ser bra ut. Det finns många jobb och det kommer säkert att bli fler eftersom skogsbruket utvecklas. Det ligger ju i tiden med skog. Med tanke på hållbarhet är det verkligen en framtidsbransch.

Det finns behov av att använda den svenska skogs­ resursen smartare och det handlar om både ekonomi och miljö. Det känns väldigt positivt.

Björn Norin Ålder: 33 år.

Bor: Kilafors.

Utbildning: Har läst KY-utbild­ ningen Skogsbrukstekniker tidigare, läser nu Skogskandi­ datprogrammet på distans vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Fritidsintressen: Hundarna, fiske, jakt, umgås med vänner och familj.

1 | 20 Skogsnära 47

Kör skogsmaskin på gymnasiet Sofia Andersson har även hon haft sitt intresse för skogen sedan väldigt unga år.

– Min pappa har eget företag inom skogsbruket, så jag har varit med där och tittat sedan jag var liten.

Det är nog därifrån jag har fått intresset för skogsma­ skiner, berättar hon.

Sofia studerar Naturbruk med inriktningen Maskin vid Slottegymnasiet i Ljusdal. Hon har gått två av tre år och trivs bra.

– Jag valde inriktningen maskin, för där får man lära sig köra både skotare och skördare, istället för bara skotare som på andra inriktningar. Det är att köra maskin som jag tycker är roligast.

– Vi gör mycket praktiskt och det trivs jag med. Vi är ute och röjer, hugger, planterar och kör maskin, berättar hon.

Naturbruksprogrammet är en yrkesutbildning, vilket innebär att studenterna kan komma ut i arbets­ livet direkt efter gymnasiet. Sofia är ännu inte helt säker på vad hon ska jobba med när hon är klar, men

helst vill hon jobba med skogsbruk och köra skogs­ maskin. Kanske åt pappas företag.

– Jag skulle verkligen rekommendera andra att gå en skoglig utbildning. Det är en bra inriktning och det finns gott om jobb när man är klar. Dessutom finns Högskolespåret på utbildningen så att man har möj­ lighet att fortsätta läsa på högskola om man skulle vilja, säger hon och fortsätter.

– Det vore kul om det blev fler tjejer på de här utbildningarna. I min klass är vi åtminstone sex till sju stycken, men det vore fint om vi blev ännu fler.

Sofia Andersson Ålder: 18 år.

Bor: Järvsö.

Utbildning: Naturbruksgymnasiet i Ljusdal.

Fritidsintressen: Jaga, fiska, åka skoter, umgås med kompisar.

48 Skogsnära 1 | 20

Sofia Andersson är nöjd med att ha skogsmaski­ ner som inriktning och hon hoppas att fler tjejer söker de utbildningarna.

1 | 20 Skogsnära 49

Foto Lasse Arvidson

krönika

Eremiten på Brömsön I ett parallellt liv lever jag som eremit ute på Brömsön. På den karga, obebodda ön har jag mitt eremitage. Jag lever av tallbarrste och allmosor.

Alla har väl nån gång drömt om att lämna världen och bosätta sig i en grotta eller dra till Höljes. Det finns en eremit i oss alla.

Min favoritbok heter Klätterbaronen och är skriven av den italienske författaren Italo Calvino.

Den handlar om en pojke som klättrar upp i en ek och vägrar komma ner. Han lever hela sitt liv uppe i trädkronorna. Även om det är en fiktiv historia så har eremiter av alla de slag fascinerat mig. I Aleppo fanns det en herre, Symeon styliten, som levde på en pelare i trettio år. En sibirisk eremitfamilj upptäcktes 1978 och hade levt avskilt 40 år i tajgan, ovetandes om andravärldskriget början och slut. Bertil Enstöring från Skrotnisse och hans vänner är en annan älskvärd eremit.

Man tycker att det borde finnas en mängd okända eremiter på grund av fenomenets art. För att bli en känd eremit gäller det att vara företagsam och språk­ sam. Vilket i sig är ganska motsägelsefullt.

Mig veterligen finns det tre olika skäl till att bli ere­ mit: religiösa, kreativa eller självbestraffande. Ytterli­ gare ett skäl som var vanligt på 1800-talet var att rika landägare hyrde in nån som klädde sig besynnerligt,

50 Skogsnära 1 | 20

aldrig tvättade sig eller rakade sig och levde i ett skjul på gården som ornamental eremit.

Det är sällan man ser ornamentala eller vanliga eremiter. Däremot finns det tyvärr mycket ofrivillig ensamhet i Sverige. Fyra procent av befolkningen sägs vara socialt isolerade.

Att leva av och bruka skogen kan ibland vara ensamt. En skogsmaskinförare kan veckovis endast umgås med granar och björkslanor. En skogsägare i sin stuga som bara har vindens sus i timmerstommen som sällskap. En virkesköpare pratar i telefonen dyg­ net runt men hinner inte träffa nån. Men i ensamheten finner man också sig själv. Det är då man förstår att träd är ett alldeles utmärkt umgänge. (Och som det gäller med all social verksamhet så får man inte vara för sentimental utan ibland får man såga ner några så att andra kan växa). Med träd i sin närhet behöver man inte känna sig ensam. Att dessutom vidareför­ ädla träden till böcker blir ytterligare sällskap.

Nu ska jag vada till Kosundet och äta vassrötter.

Vi får se om det blir i det verkliga eller i det parallella livet. Om det finns nån som vill ha mig som ornamen­ tal eremit så får ni höra av er. Det blir säkert på modet snart igen.

Christian Umeland

Foto Stora Enso

hälge

Lös krysset och vinn en kylbag från Orrefors Hunting Vi lottar ut två stycken kylbagar bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 29 maj till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar. Två vinnare i krysset #4, 2019 får varsin 1-liters termos: Eva Njord i Bengtsfors och Arne Karlsson i Brastad.

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun

Foto Lasse Arvidson

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).