En lönsam väg till skogen

Har du mycket mogen skog kan du räkna hem investeringen på kort tid. Med yngre skogar och gallringsskogar tar det längre tid, men det blir ändå lönsamt på sikt.

En lönsam väg till din skog

Det finns många fördelar med att ha en skogsbilväg på sin fastighet, men hur vet man om det är värt att göra investeringen? Hur ska man tänka om man vill dela en skogsbilväg med grannarna och vad innebär egentligen den nya klassningen av skogsbilvägar för dig som skogsägare? Logistikern Carl Segersson ger dig sina bästa tips.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

ärdet på din skogsfastighet påverkas

Vav hur nära din skog ligger en fungerande skogsbilväg. – Områden som ska avverkas blir lättare att komma åt med en skogsbilväg. När skotaren inte behöver köra lika långt med virket blir det billigare helt enkelt, säger Carl Segersson, logistiker på Stora Ensos dotterbolag Sydved.

Vid gallring, röjning, plantering och markberedning tjänar du på att ha ett förkortat avstånd till din skog. Dessutom underlättar vägen en regelbunden tillsyn av skogen.

En skogsbilväg gör också skillnad för klimatet. En skotares virkestransport i terräng drar 40 till 50 gånger mer bränsle, jämfört med om samma transportarbete utförs med lastbil på en väg. – Att köra på en skogsbilväg skapar dessutom en säkrare arbetsmiljö för den som kör virket och så blir det enklare för dig som skogsägare att komma ut och sköta din skog. Sedan ska man inte glömma bort de mjukare värdena: att skogen blir mer tillgänglig för att komma ut och jaga, plocka svamp, åka på utflykter och njuta av naturen, säger Carl Segersson.

Ytterligare en aspekt är att det blir enklare att skydda skogen med en skogsbilväg. Det blir lättare att vidta åtgärder vid en storm eller ett granbarkborreangrepp och brandförsvaret kan enklare komma ut i skogen vid en skogsbrand.

Skotningsavståndet en nyckel

Fördelarna med en skogsbilväg är med andra ord många, men det är inte gratis att bygga en ny skogsbilväg eller att rusta upp en befintlig väg. – Skogsägaren måste göra en avvägning om det är värt det och ibland kan det vara svårt att motivera det när man tittar på det kortsiktigt, men ser man det på lång sikt brukar det löna sig, säger Carl Segersson.

Om du har mycket mogen skog som är föryngringsbar kan du räkna hem investeringen på kort tid. Har du yngre skogar och gallringsskogar tar det längre tid innan du får tillbaka pengarna, men det blir ändå lönsamt på sikt.

För den som är osäker är ett tips att titta på skotningsavståndet. Om avståndet för att frakta virket genom skogen fram till avlägget är längre än 300 meter är det definitivt lönt att anlägga en skogsbilväg. Kostnaden för att bygga en väg styrs av hur marken ser ut där vägen ska byggas. En skogsbilväg ses som en skattemässig investering och kan skrivas av under flera år. Om du exempelvis investerar 100 000 kronor i en ny väg, kan du skriva av kostnaden på 10 år. Dessutom är hela kostnaden avdragsgill i din deklaration.

Gemensam skogsbilväg med grannarna

Ett tips för att komma ned i kostnader kan vara att bygga en skogsbilväg tillsammans med grannarna. Då kan ni

Enskild väg

Med en enskild väg menas de vägar som inte tas om hand av staten eller kommunen. Vägen sköts i stället av en samfällighetsförening eller en enskild markägare.

Källor |

Stora Enso, Lantmäteriet, Sydved och Skogsstyrelsen

bilda en förening eller en gemensamhetsanläggning för att sköta vägen tillsammans. Väljer ni att bilda en gemensamhetsanläggning görs det genom Lantmäteriet och då är det även Lantmäteriet som beslutar om hur ni fördelar kostnaderna.

Väljer ni att bilda en förening finns det olika sätt att fördela kostnaderna på. Antingen delar man lika eller så kan man använda tonkilometermetoden. Då beräknas kostnaden genom att den vikt i ton som fastigheten bedöms belasta vägen med under ett år multipliceras med den väglängd i kilometer som nyttjas till och från fastigheten. På så sätt kan samfälligheten fördela kostnader för drift och underhåll på delägarna. – En fördel med att ha en gemensam skogsbilväg i exempelvis en samfällighet är att underhållet av vägen ofta sköts bättre, man är flera som hjälps åt. Dessutom minskar också risken för att vägen växer igen när det är många som använder den, säger Carl Segersson.

Men det finns också utmaningar med att dela på en skogsbilväg. Vem står exempelvis för kostnaden om vägen körs sönder? Är man två markägare och en av dem har avverkat, så kan det vara naturligt att den personen står för notan. Men i en samfällighet, där alla betalar underhåll för vägen varje år kanske man inte är beredd att ta hela kostnaden själv för en sönderkörd väg. – Det viktiga för att undvika sådana konflikter är att ha en rak dialog med de andra medlemmarna i föreningen. Ett tips kan vara att prata om hur man ska göra om sådana här saker händer redan innan man bygger en gemensam skogsbilväg.

Ny klassning av skogsbilvägar

Trafikverket har en nationell vägdatabas, där man kan hämta information för att planera virkestransporter från skogen till industrin. Problemet är att skogsbilvägarna i den vägdatabasen inventerades och klassades senast under 1990-talet. Sedan dess har det hunnit hända mycket i skogen och många skogsbilvägar har inte skötts och håller på att växa igen. – Virkestransporterna idag är dessutom både tyngre och längre än de var för 30 år sedan men standarden på skogsbilvägar har inte riktigt hängt med för att klara av den utvecklingen, berättar Carl Segersson.

För några år sedan fick Biometria i uppdrag av skogsnäringen att inventera skogsbilvägar.

Vägarna bedöms efter framkomlighet och tillgänglighet. Man tittar på möjligheten för lastbil med släp att ta sig fram på vägen med tanke på vägbredd, kurvradie

Värdet på din skogsfastighet påverkas av hur nära din skog ligger en fungerande skogsbilväg.

Carl Segersson, logistiker på Stora Ensos dotterbolag Sydved

Foto Amelie Bergman

och vändmöjlighet. Syftet är att få en objektiv bedömning av skogsbilvägarna.

Det här projekt har startat upp med skogsbilvägarna i Götaland och förhoppningsvis fortsätter det senare med inventering i övriga landet. I Götaland ska inventeringen vara klar under nästa år, 2023. Som markägare är du inte tvingad att göra något åt dina skogsbilvägar på grund av den nya klassningen. Men den kan ändå hjälpa dig ett steg på vägen. – För dig som skogsägare i Götaland är det här ett kanonbra tillfälle att använda informationen som underlag för att förbättra dina skogsbilvägar. För dig som bor i Sveland eller Norrland kontakta gärna din virkesköpare för att prata om vad som krävs för förbättringar för din skogsbilväg, tipsar Carl Segersson.

Tips! Få vägledning för samfälligheten

Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) är en opolitisk organisation för de enskilda väghållarna i Sverige. Alla vägföreningar, vägsamfälligheter och samfällighetsföreningar som har ett väghållaransvar kan bli medlemmar. Förbundet har till uppgift att • förenkla engagerade enskilda väghållares vardag och tillvarata deras intressen. • bistå dem som arbetar med den enskilda väghållningen i Sverige. • representera de enskilda väghållarna gentemot politiker, myndigheter och organisationer.

Läs mer på | revriks.se

10 ha

6 ha

4 ha

= Skiftets medelpunkt i vägen.

Så fördelas kostnaden för en ny väg

Skissen illustrerar hur en beräkning av fastigheternas andel i en ny skogsbilväg kan göras.

Den planerade skogsbilvägen sträcker sig över tre fastigheter. För varje fastighet görs en beräkning av den areal som har nytta av vägen, multiplicerat med vägsträckan.

• Fastigheten längst bort nyttjar 10 hektar för 1 000 m väg (10 x 1 000) = 10 000. • Mittenfastigheten nyttjar 6 hektar för 500 meter väg = 3 000. • Fastigheten närmast väg nyttjar 4 hektar för 250 m väg=1 000. • Totala antalet andelar i vägen blir då 14 000. Vid en procentuell fördelning ges den första fastigheten 10 000 /14 000 = 71 procent, mittenfastigheten 3 000 /14 000 = 22 procent och den minsta får 1 000 /14 000 = 7 procent. Kostnaderna för skogsbilvägen kan sedan fördelas procentuellt på respektive fastighet.

Rensa dikeskanterna och buskröj ungefär vart tredje år. Det är viktigt att skogen inte växer in på vägen. Träd som hänger ner, grenar, stenar precis i vägkanten och liknande orsakar stora skador på lastbilarna och hindrar framkomligheten. Dessutom torkar vägen upp tidigare på våren om vägkanterna är fria från träd och sly. H yvla vägen regelbundet för att hålla den jämn. Åk gärna ut under och efter tjällossningen för att se vart allt vatten tar vägen. Om det samlas på vägen eller rent av blir små flöden, kan det vara läge att hyvla. Det bästa är att skapa lutning från vägens mitt för att vatten ska rinna bort. S e till att vägtrummorna är hela och fungerar som de ska. Kanske behöver trummorna rensas? Det görs snabbt med en spade.

Underhåll är A och O! Så håller du din skogsbilväg i toppskick

Överväg noga om du ska sätta bommar – risken är att vägen inte blir använd. Och åker du inte på vägen växer den igen. F örsök vara ute i god tid med underhåll eller justeringar av vägen. Det blir ofta stressigt om vägen behöver göras i ordning precis innan en avverkning.