Excellent #4 2017

Magasin för skogsägare från Stora Enso

# 4 | 2017

Trolltyg och älvdans i skogen

14 temasidor /

Skogens betydelse i framtiden

Hjälp jag är med skog! – bästa råden till dig som nyss blivit skogsägare Rusta dig för isfiske Skogsägaren som gjorde däck åt James Bond

Skogens alla möjligheter

Foto Lasse Arvidson

ledare

Följ med oss längs skogsvägen! Vi har valt väg. För oss på Stora Enso är skogsvägen den självklara riktningen mot en hållbar framtid. Följ med oss och gör skillnad! Din skog är den viktiga råvaran för helt nya produkter och material som kan ersätta både plast, stål och betong. Den här förvandlingen är betydande för din långsiktiga avsättning och lönsamhet som skogsägare. Den är dessutom avgörande i en hållbar framtid där förnybara material ersätter de fossila. Av din skog kan vi göra biokomposit – plast av trä, som formgjuts till både diskborstar, knappar och brandvarnare. Vi kan tillverka byggelement i korslimmat trä för flervåningshus, som är både hälsosamma att bo i och vackra att se på. Av trä kan vi tillverka både kläder, socker och bindemedel för lim och färg. Eller vad sägs om skogens kevlar, nanocellulosa, som är starkare än både glasfiber och ståltråd? Listan kan göras ännu längre och varje dag arbetar forskare och innovatörer fram nya produkter och lösningar från skogsråvarans alla beståndsdelar.

Stora Enso Excellent ges ut av Stora Enso Skog  Redaktör Eva Mandelqvist Produktion Confetti  Tryck Forssa Print  Omslagsfoto Lasse Arvidson Papper MultiArt Gloss 200 g i omslag och NovaPress Silk 100 g i inlagan från Stora Enso  Prenumerationsärenden ulrika.forsman@storaenso.com  Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00  Fax 01046 825 56  Hemsida www.storaensoskog.se ISSN 1404-6628  Ansvarig utgivare Ulrika Forsman

Under temat Skogens betydelse i framtiden lyfter vi skogen ur olika perspektiv. Hur vårt brukande ser ut, idag och framåt. Vilken betydelse den har för djur, växter och människor. Hur trender inverkar på människans syn på skogen. En viktig aspekt är att den får oss att må väl. Att vistas i skogen, längs elljusspår eller i obanad terräng gör något bra för vårt välbefinnande. Ut och njut under helglediga dagar, det kommer ge fantastiska upplevelser och en skön kontrast till stressade vardagar. Förutom skoglig inspiration och kunskap bjuder vi i årets finalnummer på högst oväntade möten med både James Bond och Greta Garbo. God helg!

Ulrika Forsman Marknadsområdeschef och ansvarig utgivare

10

Foto Lasse Arvidson

48

Foto Håkan Olsén

6

Foto Lasse Arvidson

innehåll

6 Trolltyg och älvdans i skogen 10 Timbersport – hugga, såga, kapa! 13 Ett energiknippe på Åby Gård Björn Sjunning sköter både skog och gård, och gör dubbdäck.

38 Förpackningar för framtiden 42 Vintertid är skotertid 47 Prylarna du inte vill vara utan i skogen 48 Stjärnglans omgiven av myr och skog

Foto Tuomas Uusheimo

Folkskygga Greta Garbo fick hemlig staty i Härjedalens skogar.

22–35 Tema / Skogens betydelse i framtiden

3 | 17  EXCELLENT   3

Därför mår vi bra av trä Kanske har du redan hört att vi mår bra av att bo i trähus? Men hur är det bevisat? Forskare i det europeiska projektet Wood2New har kommit fram till att trä suger upp och avger fukt, vilket bidrar till ett bättre inomhusklimat. När vi duschar eller kokar mat på spisen ökar luftfuktigheten, träet suger upp fukten och avger den sedan när luften blir torrare. Temperaturen i huset jämnas också ut vilket är positivt för hälsan. Forskarna har också kommit fram till att vi upplever en träyta som varmare och mer behaglig än andra material. De har tittat på hur trä påverkar patienter i den finska vården och kommit fram till att träet har en lugnande effekt. – Trä uppfattas som naturligt och möbler i trä blev de mest uppskattade, träets lugnande egenskaper, bättre akustik och bättre luftkvalitet bidrar. Trä i vårdmiljön rekommenderas av 90 procent av de tillfrågade. Arkitek­­­toniskt kan vi också utnyttja kontrasterna i träytor och färger, säger Yrsa Cronhjort, arkitekt och koordinator för Wood2New, vid Aalto-universitetet i Finland. / Linköpings universitet

Forskare vid Lunds universitet håller just nu på att söka efter naturliga doftämnen som kan förvilla granbarkborren och förhindra större angrepp på granskog. Redan i dag lockas den lilla insekten till så kallade feromonfällor, behållare med en syntetisk variant av feromon. Men redan om några år kan det finnas effektivare metoder för att avleda barkborren. – I stället för doftfällor skulle man kunna sprida ut dofter som blockerar insekternas förmåga att känna av de dofter som lockar dem till en plats. Då får de mycket svårt att koordinera massattacker på träd. Det är ett drömresultat, vi vet ännu inte säkert om det fungerar, säger Martin N Andersson, biolog och forskare på Lunds universitet, till tidningen Extrakt. / Extrakt och skogen.se

Storsatsning på hållbar förpackningsdesign Ökad internethandel och en större miljömedvetenhet i samhället gör att marknaden för hållbara wellpappförpackningar växer. I höstas invigdes Stora Ensos nyrenoverade DesignStudio i Jönköping. Ny modern teknik med en interaktiv touchscreen och en ny tryck- och stansmaskin har installerats, vilket ger möjligheter till mer högkvalitativt tryck och mer avancerade förpackningar. Dessutom finns fler produktprover nu på plats som visar olika förpackningslösningar, tryckmetoder och wellpappkvaliteter. Det finns totalt 10 DesignStudios inom Stora Enso-koncernen. Jönköpings DesignStudio är den första som uppdateras till ett nyare koncept. – Våra DesignStudios ska inspirera till innovation. Målet är att vi ska hjälpa kunderna med deras utmaningar så att de får en så optimal förpackning som möjligt till sin produkt, säger Peter Torstensson, Nordenchef på Stora Enso. Läs mer om vårt arbete med hållbara förpackningar på sid 40.

Gilles van Nieuwenhuyzen, divisionschef och Peter Torstensson, nordenchef på Stora Enso.

4  EXCELLENT  3 | 17

Foto Mostphotos

Dofter ska hindra barkborrarna

Foto Stora Enso

Foto Christian Stummer

notiser

Foto Stora Enso

Foto Stora Enso

Visste du att… Var sjätte vätskeförpackning i hela världen kommer från Stora Enso, Skoghalls bruk i Värmland? Nu fyller företaget 100 år. 1917 öppnade en sulfitfabrik i Skoghall och sedan dess har mängder med juice- och mjölkförpackningar sett dagens ljus här. Efterfrågan på de hållbara förpackningarna ökar och varje dygn tillverkas kartong som motsvarar 100 miljoner enlitersförpackningar på Skoghall.

< 1m sk/ha och år 3

Myrar växer igen

skogen är myrmark, eller impediment, vilket innebär att den skogliga tillväxten är mindre än en skogskubikmeter per hektar och år.

/ Skogen.se

Foto Jorma Silkelä

Ett varmare klimat gör att skogarna på myrarna blir allt tätare, konstaterar

forskare på Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU. Vad det förändrade skogslandskapet har för betydelse kommer forskarna nu fördjupa sig i. Fem miljoner hektar av den svenska

Dubbel tillväxt med ny tjänst Går du i avverkningstankar? Nu erbjuder Stora Enso skog en tjänst som gör att du kan sätta av hela likviden till en betalplan som du får ränta på och ger dig högre avkastning. Kanske har du skog som är övermogen och inte längre står för någon tillväxt. Då är det hög tid att fatta beslut om avverkning innan du börjar förlora pengar. Gammal skog löper också risk att drabbas av rötangrepp i större utsträckning än växande skog, vilket gör att den minskar i värde. Har du mogen skog som skulle kunna växa lite mer kan det också vara läge att avverka den nu.

– Genom vår nya tjänst Betalplan med ränta får du en bra avkastning på kapitalet, samtidigt som du kan plantera nya växtliga plantor. Det blir en dubbel tillväxt och du nyttjar hela potentialen i din skog, säger Erik Lind, virkesköpare på Stora Enso Skog. Många skogsägare betalar mycket skatt vid en slutavverkning, men genom att fördela intäkten på flera år minskar du den totala skatten. Med den nya tjänsten delas likviden från försäljningen upp på minst två år och du får ränta på insättningen innan skatten har dragits. Du kan låta likviden stå obeskattad hos Stora Enso i upp till tio år till en bra avkastning.

Så funkar Betalplan med ränta steg för steg 1. Se till att fatta beslut om avverkning av mogen skog innan den börjar tappa i värde. 2. Kontakta Stora Enso Skog. Gå igenom med din virkesköpare vilka bestånd som är mogna för avverkning och upprätta ett avverkningsavtal. 3. När avverkningen har gjorts får du besked från Stora Enso Skog om hur stor likviden blir. 4. Teckna Betalplan med ränta. Du får ett avtal om Betalplan med ränta tillsammans med avräkningen. Hela summan kan sättas av, till skillnad från ett skogskonto där bara 60 procent av likviden kan avsättas. 5. Bestäm när du vill ha dina pengar. Räntan på den obeskattade likviden beräknas utifrån hur många år du väljer att binda din likvid. Läs mer om Betalplan med ränta på storaensoskog.se

3 | 17  EXCELLENT   5

barnens sidor

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Skogens väsen

Julen är sagornas tid och skogen har varit inspirationskälla till många berättelser om tomtar, troll och älvor. Här är några av de väsen som är sprungna ur folktron.

6  EXCELLENT  3 | 17

Skogsrået

Skogsrået är skogens härskarinna som råder över de vilda djuren. Hon förför män som arbetar ensamma i skogen. Framifrån är hon vacker, men sedd bakifrån har hon antingen en rygg som ser ut som en rutten trädstam eller så har hon en svans. Skogsrået kan varna för faror, men hon kan också ställa till besvär för de som arbetar i skogen om de inte gör som hon vill.

Näcken

Troll

Tomten

Älvor

Varför uppkom histo­ rierna om olika väsen?

Vad är folktro?

Näcken ansågs vara ett väsen som höll till i olika vattendrag spelandes på fiol. Han lockade till sig människor genom sin vackra musik och försökte sedan dränka dem. Han ansågs vara farligast när näckrosorna blommade, men egentligen kanske det handlade om människors rädsla för att fastna i näckrosens långa stjälkar. Näcken kunde snabbt byta skepnad till en exempelvis en man i bekantskapskretsen och kunde på så sätt locka till sig människor ner i vattnet. Men genom att säga näckens namn bröts magin och näcken försvann direkt.

Enligt folktron visade sig älvorna ofta i gryningen eller skymningen dansandes i ring på dimmiga ängar. De höll till i skogar och under berg. Älvorna ansågs alstra sjukdomar. Om man störde en älva genom att exempelvis gå genom en älvring kunde de hämnas genom att blåsa människor på benen så att de blev fulla av utslag. Förr i tiden kunde man säga att någon som blivit sjuk hade fått älvorna.

Enligt folktron har inte troll alltid varit fula, utan de har ofta setts som vackra varelser. Trollen lever tillsammans med andra troll djupt inne i skogen eller i berg, där de förvarar stora rikedomar i form av guld. De kunde vara snälla mot människorna, men ofta beskrevs de som farliga. Trollen kunde röva bort ett människobarn och ersätta det med en trollunge, en så kallade bortbyting. Människor kunde också bli bergtagna av trollen: de blev lurade in i trollens berg och tvingades leva där. Stål ansågs skrämma trollen, så det var bra att ha med sig en kniv ut i skogen för att skydda sig mot dessa väsen.

Många av sagorna om skogens väsen användes för att varna och skrämma människor, till exempel för att barn inte skulle gå för nära vattendrag eller för djupt in i skogen. Andra väsen ansågs vilja lära oss något om hur man tar hand om naturen. Sagorna användes exempelvis för att förklara varför skörden gick förlorad eller varför det var väldigt varmt en sommar. Sedan har människan förstås alltid haft ett behov att fly vardagen till sagornas värld.

Tomten var en liten bonde som såg till att en gård hade lycka med sig. Han hade vitt skägg, grå kläder och en luva. Det var viktigt att hålla sig väl med tomten, han hade ett vresigt temperament och om man inte behandlade honom eller djuren på ett bra sätt kunde han hämnas. Jultomten, som vi känner honom idag kom till Sverige från Tyskland under andra hälften av 1800-talet. Författaren Viktor Rydbergs dikt om tomten som kom 1881 med illustrationer av tecknaren Jenny Nyström formade den svenska bilden av jultomten.

Folktro är ett samlingsnamn på folkliga föreställningar om bland annat övernaturliga väsen som berättas genom visor, ordspråk och sagor.

Källor: Institutet för språk och folkminnen, Wikipedia, Sydved.

3 | 17  EXCELLENT   7

Text Tobias Barle Foto Mostphotos

Hjälp,

jag har blivit med skog! Var ska jag börja? Vad har jag för skyldigheter nu? Vem pratar jag med om jag behöver hjälp? Lugn, bara lugn. Här har vi samlat de viktigaste sakerna du behöver göra och tänka på i en skogsägarskola. Målet med skogen Tänk igenom vad du vill uppnå med skogsägandet. Är det pengar till pensionen det handlar om, en välskött skog att lämna över till barnen, eller en skog för naturupplevelser och jakt? Lägg upp en plan för att nå dina mål. Skogsbruksplanen är till stor hjälp här, eftersom den visar vilka åtgärder som är de högst prioriterade. Skogsbruksplan Om det inte redan finns en skogsbruksplan för fastigheten bör du skaffa en. Den är nämligen det viktigaste verktyget för skogsägare, oavsett storleken på fastig­ heten och hur mycket skog du äger. Skogsbruksplanen visar dig vad du ska göra och när, och ger dig överblick

över din skog. Den finns för mobil och dator och i pappersformat. Momsregistrera Nu är du företagare och behöver därför momsregistrera dig, du är nämligen skyldig att betala moms nu. Därför blir din deklaration också mer omfattande. Läs mer under punkten Skatter och juridik. Momsregistreringen gör du hos S katteverket. Försäkra skogen Det är en god idé att försäkra din skog, precis som du gör med ditt hus och din bil. Se till att ha ett fullgott försäkringsskydd, mot storm, brand och insektsskador.

Kom ihåg de stormar som härjade för ett par år sen och spred förödelse omkring sig, för den som stod utan försäkring blev katastrofen mångdubblad. Ge dig ut Gå ut i skogen med skogsbruksplanen i hand och känn in skogen som du nu äger. När du kommer ut i skogen får du en känsla för din fastighet. En karta och en skogsbruksplan kan berätta mycket men verkligheten är ju i skogen. Gå på kurs Det finns många bra nybörjarkurser för skogsägare där du får lära dig grunderna inom såväl skogsbruk, rättigheter och skyldigheter som skatter och juridik. Unna dig att gå en kurs, för ju mer du kan om din skog, desto roligare blir det att äga och bruka den. Skatter och juridik Som skogsägare är du automatiskt även företagare. Därför måste du följa de regler som gäller när man driver företag – bland annat gällande moms och mer omfattande deklaration till exempel. Det är en god idé att prata med en ekonomisk skogsrådgivare kring dessa frågor. Rådgivaren kan även hjälpa dig att maximera inkomsterna från skogen. Äger du mer än bara skog? När du blev med skog så kanske du samtidigt blev delägare i olika samfälligheter eller anläggningar. Ta reda på vad du äger och vilka rättigheter och skyldigheter det innebär. Om du till exempel blivit delägare i en väg, behöver du betala din andel för skötsel av den. Fornlämningar och skyddad natur I skogsbruksplanen framgår om fastigheten har områden med natur- eller kulturvärden som kräver särskild skötsel. Det kan handla om nyckelbiotoper, gamla fäbodvallar och andra lämningar, eller natura 2000-områden, som måste skyddas speciellt. Dessvärre är det inte säkert att gamla kartor gäller längre, de uppdateras ständigt. Se därför till att ha uppdaterade kartor över vad som finns på din mark, be virkesköparen om hjälp ifall du är osäker. Goda grannar Se över rågångarna, alltså gränserna till grannarna. Om det är några tveksamheter så bör du tillsammans med grannen se till att gränserna är korrekt utsatta. Att gå runt fastigheten längs rågångarna är också ett bra sätt att få en överblick över sin fastighet. Skaffa dig en god samarbetspartner Hos de skogliga aktörerna finns kontaktpersoner och virkesköpare som hjälper dig att komma igång och hjälpa dig framåt med din skog, så att du når de mål du vill. Anlita någon med god skoglig kompetens som du känner för­ troende för att samarbeta med. Efter att ha gått igenom den här listan så är du nu redo att möta världen, som skogsägare. Att äga och bruka skog är roligt, ta vara på den möjligheten. Grattis!

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Calle Svadling Bor: I skogen utanför Falun. Ålder: 25. Familj: Flickvän och en hund, en Smålandsstövare. Fritidsintressen: Jakt, att träna och att umgås med tjejen. Yrke: Skogsmaskinförare ”Jag älskar att se naturen utanför fönstret när jag jobbar i skogen och så kan jag sjunga falskt i hytten. Det är härligt”. Aktuell: Vann Nordiska mästerskapen i timbersports i Göteborg i augusti. Medverkade även i VM i Lillehammer i november.

”Det är en spännande actionfylld sport” En knivskarp yxa som skär snabbt genom träet och en motorsåg som är lika stark som en bil. Skogsmaskinföraren Calle Svadlings passion heter timbersports och i år knep han hem titeln nordisk mästare i sporten, där gammalt skogsbruk står i centrum. Det handlar om precision, inget får gå fel. Yxan, som är specialbeställd från Nya Zeeland ska vara perfekt slipad. Den 65 hästkrafter starka motorsågen ligger redo och Calle Svadling har tränat teknik och styrka, dels genom att lyfta vikter på gymmet och dels genom att fälla mängder med träd ute i Bjursås utanför Falun där han bor. Det är svettigt, koncentrerat och de små marginalerna avgör. – Detaljerna blir väldigt viktiga och det är just det som gör tävlingarna så spännande. På Nordiska mästerskapen i timbersport ledde jag med bara en poäng inför sista delmomentet. Sedan lade min motorsåg av och jag tänkte att det var kört, men snart strejkade också min motståndares såg. Han fick snabbt igång den igen, men sedan hoppade hans kedja av och jag kunde kapa tre skivor och ta hem segern, säger Calle Svadling. Uppvuxen bland träd Calle har alltid älskat skogen. Som liten fick han sitta i knäet på sin pappa i skogsmaskinen och känna doften av avverkat trä. Han byggde kojor i träden och hittade på lekar ute i skogen. På gymnasiet pluggade 10  EXCELLENT  3 | 17

han på naturbrukslinjen i Älvdalen och det var där han fick testa timbersport för första gången. – Det var helt nytt i Sverige då, 2008. Men min lärare Hans-Ove var snabb på den bollen, jag testade och föll för det direkt. Det är en spännande actionfylld sport, samtidigt som den utgår från det gamla skogsbruket, säger han. Timbersport handlar om att fälla träd på så kort tid som möjligt, något som skogshuggare gjort sedan urminnes tider. Tävlingen har sex delmoment, tre av dem utförs med yxa och tre med såg. Single Buck är en av Calles favoritdiscipliner. Då ska en träskiva sågas av från en stock med en två meter lång handsåg. Det är svettigt, tungt och flisorna yr. Och det kan gå riktigt snabbt. Det svenska rekordet ligger på 13.05 sekunder och det är satt av Calle själv. – Jag gillar den här grenen, för här får man verkligen jobba med hela kroppen, säger Calle. Men man får inte såga i vilka träd som helst. Asp och poppel brukar man hugga i. Det får inte vara för trögt när yxan eller sågen skär genom träet. – Som tur är har jag många snälla grannar som kan avstå lite asp till mig, skrattar Calle.

Se hur timbersports funkar Se Calle Svadling tävla i timbersports på Youtube genom att söka på: Stihl Timbersports – Nordic Championship 2017.

3 | 17  EXCELLENT   11

Den 62 hästkrafter starka motorsågen med wankelmotor är ett av Calle Svadlings viktigaste verktyg. Den har en kedjehastighet på 270 kilometer i timmen.

En växande sport Sporten har tagit honom ut i världen. Han har tävlat och varit på träningsläger både i USA och Nya Zeeland. – Det brukar vara en härlig stämning bland utövarna. Sedan får man se nya platser och träffa en massa nya människor. I Sverige är timbersport än så länge ganska liten och det finns få kvinnliga utövare. Men Calle märker av att intresset ökar för sporten och menar att den

12  EXCELLENT  3 | 17

fått ett stort uppsving sedan vännen Ferry Svan, Gundes son, började tävla. – Folk är också väldigt intresserade när vi tävlar och tränar på publika platser. Nordiska mästerskapen arrangerades mitt i stan i Göteborg. Vilket gensvar vi fick av publiken! – Det som är så roligt med den här sporten är att man aldrig är fullärd. Man kan hela tiden slipa på tekniken och bli lite bättre, säger Calle som siktar mot nya rekord.

Överraskningarnas man Björn Sjunning är bondsonen som blev gårds­ägare och rallyförare, som blev dubbdäcks­expert och gjorde däck åt James Bond. Numera är han pensionär, på papperet i alla fall. Han måste ju ta hand om sina sysslor som bonde, entreprenör, skogsägare, jägare och hyresvärd också. Plus allt det andra. Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson 3 | 17  EXCELLENT   13

”Den som är mest taggad, han vinner. Så är det med allt här i livet.”

14  EXCELLENT  3 | 17

Vi möts i hallen av en man i välanvänd arbetsoverall och en oerhört energisk tax som också vill hälsa. De passar varandra bra, taxen Lina och husse Björn. Energin och nyfikenheten fullkomligt strålar ur deras ögon. Medan Björn byter om till mer civila kläder tar vi oss en titt i ett av rummen på herrgården. Det visar sig vara Björns pris- och pokalrum, fyllt från golv till tak med bucklor, medaljer, statyer, plaketter, allt. – De är från min första karriär, när jag körde mon­ sterbil, berättar Björn som nu svidat om till bekväma byxor, skjorta och stickad väst. Här har vi en man som hatar att förlora. Är Björn med i en tävling så ser han till att vinna den. Och många tävlingar har det blivit genom åren. – Och det är jag som får putsa dem. Nu när det skulle fotograferas och allting. Sist tog det fjorton dagar att bli klar, flikar hustrun Kerstin in innan hon går iväg på promenad med Lina. Den första karriären Björn började köra rally redan 1968 och blev snabbt en av Sveriges främsta förare. Han tävlar faktiskt fortfarande, då handlar det om historiska rallybilar. Men tro inte att det betyder söndagsturer på landet i maklig takt, nej det är fullt ställ och gasen i botten även då. Bara för att du råkar fylla 70 snart så behöver du ju inte börja intressera dig för korsord och stilla promenader. Björn visar vägen till ett av garagen på gården och visar stolt upp sin Lotus Cortina från 1965 som är hans tävlingsbil numera. Cortinan har han rustat upp med originalklädsel från England och originalfärg, baserad på chassinumret. Detaljerna ska vara rätt och helheten så nära ursprunget man kan komma. Men motorn däri har fått lite fler hästar. Björn vill ju som sagt vinna de tävlingar han ställer upp i.

Eriksson. Att kalla det en fabrik är kanske att ta i. Det är mer en större skrubb som ryms i den stora ladan. Där står maskinerna, askarna med dubb och flaskorna med väldigt dyrbart lim. – I tio år levde den här gården på bara mina däck, berättar Björn. Tänk va? Att kunna hålla igång en hel så stor gård på något så onyttigt som rallydäck! Då gjorde vi 3 500 däck om året, vi var fem man som jobbade. Hans namn är Bond, James Bond Björns namn står med i eftertexterna till den tjugonde Bond-filmen, Die Another Day, den med Pierce Bros­ nan och Halle Berry. Filmmakarna skulle ha en spektakulär biljakt på is där Bonds Aston Martin behövde värsta sortens däck och hörde av sig till Björn. Japanska däckjätten Yokohama som skulle leverera däcken till Bondbilen flög till Sverige för att titta på Björns lilla däckfabrik. De gillade vad de såg och kom sedan tillbaka med 32 däck i bagaget som de ville att han skulle dubba. Björn och hans bror tog fram en särskild 16 mm-dubb med 8 mm utstick som de kallade för Bond-dubben och satte på däcken. 572 stycken i varje däck. – Det slutade med att de tog bort nästan alla dubbarna för att kunna sladda – vilket jag redan varnat dem för, berättar Björn. Med så mycket dubb som de ville ha skulle de aldrig kunna sladda, vilket ju lite är poängen med dubbdäck. Men när de tagit bort de flesta dubbarna var de nöjda. Men jag tog för lite betalt. Jag tog så mycket så jag skämdes, och ändå var det nog för lite. Alltid på väg framåt Nuförtiden jobbas det inte så mycket med däcken, det har mer blivit en hobbyverksamhet, för nöjes skull. 300–400 per år blir det och de används av rallyförare och även ambulanser.

Bra karl reder sig själv Rallysporten öppnade också dörren för en helt ny karriär, inom dubbdäck. – Det började med att jag tyckte däcken på min egen rallybil höll för dåligt, säger Björn. Och jag hade hört om att man i Finland tydligen dubbade med ett särskilt tåligt lim, men som tyvärr kladdade nåt hemskt och gjorde massproduktion omöjlig. Så jag och brorsan, som då jobbade på Sandvik som konstruktör, byggde en egen maskin som inte klibbade igen. Vi använder fortfarande samma maskin. Tack vare däcken så körde Björn bättre. Ryktet spred sig och fler och fler ville ha hans däck. Och så var det i rullning. Björn och hans dubbdäcksfabrik öppnade 1977 och har levererat till alla de stora inom rally, bland andra Hannu Mikkola, Juha Kankkunen och Kenneth 3 | 17  EXCELLENT   15

”Allt görs för hand i dubbdäcksfabriken, inget lämnas åt slumpen.”

16  EXCELLENT  3 | 17

Men bara för att däckverksamheten på Åby går i lägre takt betyder det inte att gården vilar, tvärtom. Nu satsar Björn och hans systerson Viktor Plühm på skogen, jordbruket, maskinentreprenaden med snöröjning och sandning, samt hyreshusen. Bland annat. – Vi jobbar en hel del nu med matjord, berättar Björn, det har blivit en stor grej. Och vi tar hand om husen på gården. Vi hyr ju ut de hus som vi själva inte bor i: en hästgård en bit härifrån med stall och sju lägenheter, och så husen här på gården som är totalt fyra bostäder. – Vi håller på och startar en bergtäkt också, tillägger Viktor nästan blygt. Och bygger en spannmålstork. Det blir en anläggning på 5 000 ton så vi kan köpa in och torka och lagra åt andra också. Den kommer att bli miljövänlig, vi eldar med flis, från egen skog. Att vila på lagrarna och sitta still i båten, är uppenbarligen inte något för herrarna Sjunning och Plühm.

Rätt från början En vanlig dag för Björn Sjunning börjar redan klockan fyra på morgonen. Då hämtar han tidningen och läser den en timme innan han går och lägger sig igen. Han går upp för andra gången klockan sex, tar en gröttallrik och sitter och mediterar. Sen är han ute på jobbet vid halv sju. – Jag sitter gärna och surrar lite med gubbarna innan vi börjar, berättar Björn. Pratar igenom vad som ska göras under dagen och så. Alla som jobbar här vet precis vad de gör och trivs verkligen med sina arbeten. Och har du arbetsglädje har du halva jobbet gjort, brukar jag säga. Den som gör jobbet bra får också mer jobb. Och du ska alltid åtgärda det som råkat bli fel, så att kunden blir nöjd, annars rekommenderas du ju inte vidare. De tar väl hand om allt de har i sin ägo, skog, mark, byggnader och människor. Maskiner står inomhus när de inte används, även skopor och plogblad. 3 | 17  EXCELLENT   17

”Vi lägger mycket pengar på huset, min belöning är när folk cyklar förbi och säger, vad fint det är här!”

De lägger tid och pengar på att rusta och renovera husen, och när de bygger nytt då ska det göras rätt från början. Då byggs det i gammal stil som smälter in med de andra husen, helst i trä. Här tänker man långsiktigt – om du kan bygga så det håller i 200 år så ska du göra det. – Samtidigt kan vi ju inte bara ha saker från förra sekelskiftet, säger Viktor. Vi måste ju även hänga med i samtiden. Vi har precis lagt ner fiberkablar, och kopplat in i alla hyreshusen, så att våra inhysingar får snabbt bredband. Vi vill hitta en bra blandning av det gamla och det nya. Björn har stark magkänsla för vad som kan fun­ gera. En magkänsla som bygger på stor erfarenhet och kunskap. Han verkar heller inte se några hinder någonstans, han fokuserar istället på det som är bra och vad som kan göras, och så testar han. – Det finns inget jag ångrar att jag inte gjort eller testat på. Jag har varit och snuddat vid allt som har med gården och dess utveckling att göra, allt som kan ge gården värde har jag provat på, och det har lett till att jag har haft och har ett väldigt rikt liv. Långsiktigt samarbete för skogen Åby gård har ett samarbetsavtal med Stora Enso, som sköter skogen. – Min virkesköpare ordnar allt, säger Björn. Det funkar hur bra som helst. Vi hoppar inte mellan virkesköpare, vi bygger en långsiktighet. Mats är ute och traskar på våra marker och kommer med idéer och tankar. Han känner vår fastighet bättre än vi. 18  EXCELLENT  3 | 17

Stora Enso har alltid varit mitt bollplank i alla skogs­ affärer jag gör. Och det gäller att som skogsägare hitta en bra samarbetspartner, som man kan lita på. – Jag har även en skoglig mentor när det gäller investeringar och det mer affärsmässiga, och det är Johan Freij på Danske Bank. Han har gett mig många råd kring skogen som varit ovärderliga. Fastigheten har 1 000 hektar skog. Den består av 1/3 äldre skog, 1/3 50–60-årig gallringsskog och 1/3 ungskog. Den mogna skogen ser man som bank för att köpa mer skog. På gården är det förbjudet att köpa skogsmaskiner för de pengar som kommer från skogen. De intäkter man får från avverkningar läggs på att köpa ny skog, gärna grannskiften om det går. – Jag blir mer och mer intresserad av skog och jakt med åldern, säger Viktor. Och jag ser resultatet av att göra förarbetet bra. Det är så vi jobbar med allt. Gör det rätt från grunden så har du igen det mångfalt senare. Dessutom är jakt ett väldigt bra sätt att lära känna sin skog. En passiv skogsägare som inte är ute i sin skog missar ju så mycket. Livets skola Som ung drömde Björn om att bli lantmästare. Efter grundskolan blev det lantbruksskola i Nytorp i Hälsingland och arbets- och driftledarskola i Rimbo. Han kom sedan in på Alnarp för att bli lantmästare men då dog hans pappas medarbetare och Björn blev istället kvar på gården. Men trots att han saknar både lantmästarutbildning och akademiska ekonomikunskaper driver han

gården på ett föredömligt sätt. Hur kommer det sig? – Jag tror att det är från farmor jag fått mitt ekonomiska sinne. För jag har aldrig läst ekonomi, och från pappa har jag inte fått det. Min farmor var grym hon, som drev gården efter att farfar dött, med en liten son dessutom. Hon hade 30 uthyrningsbostäder och så torgade hon (sålde varor på torget, reds anm.) torsdag till lördag. På det viset gick det runt och hon betalade av skulden på gården, på bara 20 år. Hon köpte även till mark och utökade gården. Pappa Harald ärvde inte sin mors näsa för affärer och entreprenörskap. Han jobbade som bonde, vilket fungerade väl under lång tid, men blev allt svårare med åren. Björn tog över gården från sin far 1982. – Pappa åkte bara till skogen för att hämta pengar när han behövde det. Jag bestämde mig för att så vill inte jag göra, utan jag tycker att skogen ska vara till för att köpa mer skog, eller för att rusta husen och gården, inte för att köpa maskiner. Att lämna gården vidare Generationsskiftet är redan uppklarat, Björn ville ha det gjort medan han lever för att undvika dispyter senare. Björns dotter Susanne, som jobbar som HR-chef på en produktionsenhet på Sandvik, kommer att ta över en fastighet jag har i Tröje, norr om Gävle. Viktor tar över Åby, med jordbruket, skogen och de andra grenarna i verksamheten. Att det blev Viktor och inte Susanne som tar över beror på att Susanne har en helt annan karriär på Sandvik och Viktor har intresset och erfarenheten av arbetet på gården. Björn vill ju att den som tar över gården ska bruka den och förädla den. Precis som han själv har gjort, med själ och hjärta. – Allt det jag gör nu, det gör jag ju inte för mig själv längre, säger Björn. Jag jobbar ju för Viktor nu, och hans son Vilmer som tar över sen. Många tänker för kortsiktigt med skogen och marken. Sedan Viktor var

två skitar hög har han varit med mig i traktorn, berättar Björn. Och nu blomstrar vårt jordbruk tack vare honom, trots att han inte ens gått någon jordbruksutbildning. – Jag har lärt mig genom att prata med de som kan, med grannar och andra, och se hur de gör, säger Viktor. Intresset för jordbruk har jag alltid haft, det är lättare att lära sig det som man tycker är roligt. Nytt möter gammalt En helt annan del av tillvaron på Åby gård handlar om ekon från förr. En trappa upp i herrgårdsbyggnaden går man nämligen tillbaka i tiden. Allt är återställt till sitt ursprungliga skick, till hur det såg ut kring 1799 då landshövding af Nordin byggde herrgården som sin sommarbostad. Här är över tre meter i takhöjd, i varje rum finns bevarade kakelugnar och på väggarna sitter vackra linnevävstapeter med handmålade bårder. Alla föremål är noga utvalda, med tidsenlighet och kvalitet som ledstjärnor. Många års restaurering har nu lett till att herrgården är byggnadsminnesförklarad. På andra våningen har Björn visningar några gånger per år, för hembygdsföreningar och andra som vill gå runt och insupa den gamla charmen och atmosfären. Varje rum, möbel och föremål har sin egen historia som Björn engagerat berättar. I stora salongen hänger till exempel en stor Empire-kristallkrona från 1800-talets början ovanför ett 7–8 meter långt bord med stolar runt – 22 stycken. – Gruppen stod tidigare på Furuviksparken i Kaptensgården, berättar Björn. Det huset brann ner, men man lyckades rädda bordet och stolarna och jag fick köpa det. Stolarna är omklädda i Gripsholms-mönster så de passar in. Viktor bävar en smula inför när han ska ta över sysslan som guide på ovanvåningen på herrgården. Det är en hel del årtal och detaljer att lägga på minnet. – Jag tror jag får filma Björn under en visning och försöka lära mig på det viset.

År 1799 lät landshövding Johan Magnus af Nordin bygga herrgården som sin sommarbostad.

3 | 17  EXCELLENT   19

Driva gården vidare Det är inga små skor som Viktor ska fylla. Att ta över Åby gård innebär stort ansvar och oerhört många bollar att hålla i luften samtidigt. Men därmed inte sagt att Viktor ska göra precis som Björn har gjort. För Björn är skogen det viktigaste, medan Viktor fokuserar mer på jordbruket. Hur gården ska utvecklas är inte hugget i sten, och nya idéer kommer hela tiden från både Björn och Viktor. Men utvecklas kommer den att göra. Dessutom finns ytterligare en generation Sjunning på gården. Viktors sexårige son Vilmer är redan jaktintresserad, han är med och sitter på pass. – Där har vi nog grejat det här en generation till, skrattar Björn.

När Björn är ute och kör med sin röda dröm är det många strutshuvuden längs vägarna, den sticker ut.

20  EXCELLENT  3 | 17

Den röda pojkdrömmen På gården där dåtid, nutid och framtid ständigt möts, står även en livs levande pojkdröm, i ett garage under ett rött skräddarsytt skynke. Lyfter man på skynket hittar man en lika skräddarsydd Ferrari 488 Spider. Röd såklart. – Den här finns bara i ett exemplar, gjord enkom för mig, berättar Björn med lysande ögon. Jag har varit noga med detaljerna och bett dem byta ut plast mot kolfiber och andra viktiga saker för att göra bilen

så bra som möjligt på vägarna. Den här knappen till exempel kostade en del, men den gör att jag kan höja bilen 7 centimeter så jag slipper skrapa den undertill vid vägbulor och annat. När Björn är ute med sin röda dröm är det många strutshuvuden längs vägarna, den sticker ut. Ferrarin är en pojkdröm och kanske en skrytbil i någons ögon, men hos Björn finns inte ens en liten gnutta snobbism. Han hade råd att uppfylla sin livslånga dröm och köpte den för sin egen skull, inte för att väcka uppmärksamhet. Ovanligt vanlig Han är trots allt bara en vanlig, enkel man som går klädd i overall större delen av året. Som tar i där det behövs, och som alltid ser möjligheterna. En man som med glädje tar sig an livet och testar nya saker som han tycker verkar spännande. Som när han var dansbandsgeneral på 80- och 90-talet, anordnade danser på gårdens egen dansbana och drog storpubilk med bland annat Arvin­garna på scenen. Eller när han satsade på fyrverkerier och under en lång period hade 30 försäljningsställen av raketer, bloss och smällare. Men det är en helt annan historia...

Kors i taket! Visste du att det är betydligt mer miljövänligt att bygga villor, skolor och höghus i trä jämfört med stål och betong? LVL, fanérträ, ersätter stål i balkar och bjälkar medan korslimmat massivträ, CLT, ersätter betong i väggar, tak, golv och trappor. Visste du att det också är bevisat att människor mår bättre i trähus än i hus av stål och betong? Tack för att du som skogsägare är med och bidrar till vårt innovationsarbete! Läs mer på www.storaensoskog.se

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Skogens betydelse i framtiden Du som skogsägare gör skillnad. Genom att sköta din skog är du med att bidra till en hållbar utveckling. Men hur kommer skogen värderas i framtiden, på vilket sätt kommer skogsbruket förändras och vad kommer vi använda skogsråvaran till? I det här numret djupdyker vi ner i skogens och skogsägarnas framtid.

Lignin är ett av många spännande material som Stora Enso jobbar med just nu. Av lignin kan man bland annat göra förnyelsebar kolfiber.

22  EXCELLENT  3 | 17

Skogens framgångsrecept Även om det finns utmaningar ser framtiden för skogsråvaran ljus ut.   – Att vara skogsägare är en långsiktigt god investering. Skogen kan erbjuda hållbara produkter som kommer efterfrågas allt mer i framtiden, säger Stora Ensos vd Karl-Henrik Sundström. Vi lever i en värld i ständig förändring. För bara några år sedan gick tryckerierna på högvarv, medan allt mer sker digitalt nu. Idag är det många som läser morgontidningen på en surfplatta vid köksbordet och lyssnar på favoritboken i lurarna. Vi blir också allt mer medvetna om hållbara värden, att vi inte har oändliga resurser. Men det är också det som är skogens framgångsrecept. – Världen har en stor utmaning i att minska beroen­det av fossila råvaror. Med hjälp av skogen kan vi ersätta många fossila produkter med hållbara alternativ. Skogens råvara är fossilfri, förnybar och

dessutom återanvändningsbar. Det är inte många produkter som kan slå det, säger Karl- Henrik Sundström. Stor efterfrågan i Kina Redan nu är efterfrågan stor på Stora Ensos hållbara lösningar. I takt med att befolkningen ökar och allt fler väljer att flytta till städer blir behovet av nya bostäder större. I en tid när vi måste börja tänka mer hållbart ökar intresset för att använda byggelement i trä i stället för stål och betong. Därför bygger Stora Enso en ny CLT- fabrik i Värmland. CLT står för Cross 3 | 17  EXCELLENT   23

tema – Skogens betydelse i framtiden

Laminated Timber, korslimmat massivträ, som kan användas för att bygga allt från 20-våningshus och industrihallar till radhuslängor. Kina är ett av de länder där efterfrågan är stor på Stora Ensos produkter. Här växer medelklassen och om några år kommer det sannolikt vara världens största ekonomi. I synnerhet förpackningslösningar för dryck och mat har en stark efterfrågan på den kinesiska marknaden och förra året startade produktionen på Stora Ensos nya konsumentkartongbruk här. Nya användningsområden Vad kommer då bli framtidens material som utvinns från skogen? Just nu jobbar runt 100 forskare i Stora Ensos forskningscentrum i Stockholm för att ta reda på det. Här tas helt nya material fram med egenskaper som inte varit möjliga tidigare. – Vi satsar oerhört mycket på forskning och utveckling för att ta fram framtidens produkter. Mikrofibrillär cellulosa, MFC, är ett spännande material som vi jobbar mycket med just nu. Lignin är ett annat, säger Karl-Henrik Sundström. Träd består till en tredjedel av lignin, ett ämne som 24  EXCELLENT  3 | 17

fungerar som ett naturligt lim. Lignin kan användas till att göra ett förnyelsebar kolfiber med nästan samma egenskaper som oljebaserad kolfiber. MFC, Microfibrillär cellulosa, utvinns ur cellulosafibrer, är helt förnybart och kan komma att användas som barriärskikt i vätskeförpackningar i stället för aluminiumfolie. Lönsamt att vara skogsägare Som skogsägare är du en del i detta. Kanske är det virket från din skog som blir en klimatsmart förpackning i Kina? – Att äga och bruka skog är både ett sätt att skapa långsiktig lönsamhet, men också en möjlighet att skapa en levande skog för kommande generationer. Skogen binder koldioxid och om du brukar din skog får du både en konkurrenskraftig råvara samtidigt som du bidrar till ett hållbart samhälle, säger Karl-Henrik Sundström. Men ibland går åsikterna isär om vad som krävs för att bevara den biologiska mångfalden i skogen. Handlar det om att låta skogen vara ifred eller att bruka den? – Vi tror på att kombinera ett aktivt skogsbruk med

Att äga och bruka skog är både ett sätt att skapa långsiktig lönsamhet, men också en möjlighet att skapa en levande skog för kommande generationer, menar Stora Ensos vd Karl-Henrik Sundström.

biologisk mångfald. Genom att bruka skogen enligt etablerade certifieringsstandarder tar man hänsyn till miljön i sitt skogsbruk, samtidigt som man nyttjar den produktionsförmåga som marken ger. Som skogsägare är det viktigt att se den långsiktiga investeringen i sitt skogsägande och att satsa på ett hållbart skogsbruk. Och faktum är att de senaste hundra åren har virkesförrådet i den svenska skogen fördubblats, säger Karl-Henrik Sundström. Hur tror du att skogen kommer brukas i framti­ den? – Det viktigaste för oss är just att fortsätta tillämpa ett hållbart brukande av skogen som skapar förutsättningar för tillväxt samtidigt som man tar hänsyn till miljö och biologisk mångfald. Sedan tror jag också att digitaliseringen kommer att spela en ännu större roll inom skogsbruket, dels när det gäller maskiner och utrustning, men även ny teknik för att analysera skogs- och markförhållanden. Jag tror vi kommer att se ännu mer av detta och vi vill ligga i framkant där. Vilka faktorer i omvärlden kommer att påverka hur trä och skog används i framtiden?

– Vi har just nu en växande medelklass vilket i kombination med urbanisering leder till ökat behov av både byggnadsmaterial och förpackningar. Digitalisering är en annan sådan trend som straffat industrin för papper men som skapar enorma möjligheter för smartare förpackningar i takt med att e-handeln fortsätter att växa. Den ökade medvetenheten om hållbarhet är också påtaglig och gynnar förnybara träbaserade produkter till förmån för fossilbaserade material som plast. Hur kan den svenska skogen bidra till en bättre värld och vara en förebild för andra länder? – Vi har i Sverige hundratals års erfarenhet av skogsbruk och, som ett resultat av det, unika kunskaper om hur man gör det effektivt och hållbart. Skogen är en helt förnybar råvara och via våra bruk i Sverige levererar vi hållbara produkter till hela världen. Bara produktionen från Skoghall i Värmland står för en sjättedel av alla vätskekartonger globalt. Skogsprodukter har även en central roll i hur vi hanterar klimatfrågan. Trä binder stora mängder koldioxid och genom att leverera byggsystem som gör det lättare att bygga i trä kan vi skapa kolsänkor inne i städerna. 3 | 17  EXCELLENT   25

Foto Niklas Sandström

”Skogens råvara är fossilfri, förnybar och dessutom återanvändingsbar. Det är inte många produkter som kan slå det.”

tema – Skogens betydelse i framtiden Text Tobias Barle

Faktorerna som förändrar skogens framtid Skogens framtid påverkas framförallt av oss människor, var vi kommer att bo, hur vi kommer att leva och vad vi kommer att konsumera. Mycket tyder på att skogsindustrin, vars råvara är förnybar och otroligt mångsidig och kan användas till en mängd olika produkter, har ett riktigt guldläge. Här har vi tittat på fem faktorer som alla kommer att inverka på hur vi ser på skogen, både som råvara och som plats att vistas på. 1. Urbanisering Urbaniseringen i såväl Sverige som resten av världen är större och snabbare än någonsin förut. Landsbygden avfolkas och städerna blir större och mer tätbebyggda. Beräkningar visar att år 2050 kommer tre av fyra människor på jorden bo i en stad. Ju fler som som bor och lever i städerna, desto viktigare blir skogen och naturen, för återhämtning och en paus från den moderna hetsen i stan. Det är i skogen man hämtar ny kraft och slappnar av i tystnaden. Att människan mår bra i sitt ursprung – naturen – visar många års stressforskning, som berättar att vi människor behöver vistas i skogen eller på någon annan naturlig och grön plats för att fylla på våra inre brunnar av energi. Och behovet har redan börjat mötas i städerna. På många håll byggs till exempel så kallade ”gröna lungor” i städerna, med urbana odlingar på hustaken och växtklädda väggar som binder koldioxid och frigör nytt syre. Dessutom hjälper det gröna till att dämpa trafikbuller och annat oljud i städerna. I takt med att andelen människor som bor i stä26  EXCELLENT  3 | 17

derna blir allt fler uppstår behov av smartare och mer miljövänliga lösningar och produkter. Det kan handla om höghus av trä, som är en stor trend idag, eller biologiskt nedbrytbara ta-med-muggar på kaféerna. 2. Digitalisering Näthandeln ökar. Fler och fler människor får tillgång till internet och möjligheten att köpa varor som inte finns i hemstaden, bara genom några klick, lockar många köpare. Det har betytt en enorm ökning för transportföretagen och budfirmorna, med alla dessa varor som skickas kors och tvärs över världen. Lägg till det att många e-handlare erbjuder generös ångerrätt och gratis returer. Sammantaget gör dessa faktorer att antalet varor som är ute på vägarna är i det närmaste oöverskådligt stort. Det allra mesta av allt detta som transporteras hit och dit ligger i en eller flera förpackningar. Och här finns en stor och spännande marknad för skogsindustrin – nya smarta och miljövänliga förpackningar behövs. Förpackningar som du kan följa digitalt, som själva ”berättar” när de är framme eller som ändrar egenskaper beroende på yttre omständigheter.

Foto Martin Sommerschield

Foto Tuukka Koski, Kaapo Kamu

Klimatsmart mat i hållbara förpackningar.

Höghus i trä blir allt vanligare.

3. Befolkningsökning Världens befolkning ökar hela tiden och vi beräknas bli 9 miljarder år 2050. Vi blir alltså fler som ska dela på jordens resurser. Dessutom är det fler och fler människor som får det allt bättre ställt, vilket leder till ökade möjligheter till konsumtion. Fler människor innebär också mer koldioxidutsläpp och slitage på våra ekosystem. Därför behöver vi jobba mer och mer med förnybara energikällor och material. Skogen är råvaran för hållbara alternativ och därmed en viktig del av lösningen. Fossila bränslen och plaster kommer så småningom att fasas ut helt, men går utfasningen av till exempel olja och plastpåsar tillräckligt snabbt? Vi behöver lägga om våra vanor och ta fram nya tekniker och produkter som gör det möjligt för alla att överleva på de resurser vi delar på. 4. Nya livsstilar Vårt sätt att leva och konsumera skapar möjligheter för fler hållbara konsumtionsprodukter. Våra nya livsstilar kräver att vi möter dem med hållbara alternativ, som inte tär på miljön. Ensamhushållen i Sverige och världen ökar vilket leder till att fler bostäder måste byggas. Behovet av nya hus kan mötas av fler byggnader av trä. Det blir allt vanligare att köpa

med sig mat hem från restauranger eller ta en kaffe i farten. Hållbara och nytänkande förpackningar som är gjorda av förnybara material för att att transportera mat eller kaffe kommer därför att efterfrågas allt mer. 5. Miljömedvetenhet Miljömedvetenheten ökar bland konsumenter, fler och fler efterfrågar hållbara produkter. Intresset för bioenergi och andra förnybara alternativ till fossila bränslen ökar. Många konsumenter är också beredda att betala mer för ett miljövänligare alternativ. Företag som bygger sin verksamhet kring hållbarhet och miljömässigt tänk ökar sin status och vinner många köpare, det har blivit mer eller mindre en hygienfaktor att visa att man värnar om vår värld i största möjliga mån. Då framstår skogens råvara, som är både förnybar och koldioxidneutral, som ett attraktivt alternativ när det gäller att ta fram såväl förpackningar som material och bränslen.

3 | 17  EXCELLENT   27

tema – Skogens betydelse i framtiden Text Stina Liljas

Utveckla skogen efter dina mål Synen på skogens värden har förändrats genom åren, och förändringen kommer fortsätta. Men hur?   – Det finns inget enkelt svar. Skogen har olika värde för olika människor. Men gemensamt för alla som brukar skogen är att klimatet förändras och att fossila produkter och energi ska fasas ut. Det ger skogsägare stora möjligheter att utveckla skogen för att nå de egna målen, säger Annika Nordin som leder den tvärvetenskapliga forskningsplattformen Future Forests vid SLU.

Foto Jann Lipka

Det finns många åsikter om hur skogen ska utvecklas, enligt Annika Nordin. – Skogsdebatten blir just nu alltmer polariserad, säger hon. De skilda åsikterna kommer fram i en undersökning som Future Forests gjort om hur olika intresse­ grupper ser på användningen av skogen. En grupp vill avsätta 50 procent mer skog till naturvårdsändamål, medan en annan vill öka virkesproduktionen med 50 procent. Andra intressegrupper vill använda skogen för landsbygdsutveckling och vill ha större mandat att själva styra över sin resurs, medan andra som använder skogen för friluftsliv och liknande, vill att staten bättre ska garantera att de får tillgång till och inflytande över skogen. Ytterligare en grupp vill att skogsbruket ska vara bättre anpassat till rennäringens behov.

Annika Nordin är professor i skoglig ekofysiologi och programledare för Future Forests, ett projekt som ägs av SLU, Umeå universitet och Skogforsk.

28  EXCELLENT  3 | 17

Samsyn kring hållbarhet Men det finns också likheter i de olika intressegruppernas åsikter. Något som alla efterlyser är utveckling av nya hållbara produkter från skogen som ersätter plast och annat som bygger på fossila råvaror. Alla grupper vill att det ska finnas mer utbildning om skog i Sverige, liksom mer forskning om skog.

Dessutom uppger alla att skogens roll ska utvecklas för landsbygden, så att skogen bättre kan bidra till de ekonomiska förutsättningarna för att leva på landsbygden. Men olika grupper har olika åsikter om hur detta ska gå till. En del sätter utbytet av råvaran i centrum, andra vill utveckla skogens andra värden, som turism och rekreation. Oavsett vilken syn man har på skogens utveckling, så finns det två grundförutsättningar som alla ska förhålla sig till: Klimatavtalet i Paris betonar skogens klimatnytta. Bioekonomi får allt större betydelse, alltså att ekonomin baseras på förnybara produkter och tjänster. Fler trädslag i skogsbruket I ett varmare klimat ändras förutsättningarna för växtligheten i skogen. Längre vegetationsperiod, kortare vinter och mer regn under höst och vinter är faktorer att räkna med. Det öppnar för att använda fler träd­ slag i skogsbruket än nu. – Vi svenskar är väldigt förtjusta i att använda våra inhemska trädslag i skogsbruket. Vi gillar tall och gran. Men när förhållandena ändras finns det anledning att plantera också andra trädslag, säger Annika Nordin. I Sverige finns många försök gjorda med träd­ slag som passar i ett fuktigare klimat, exempelvis douglasgran och sitkagran. – Skogsbruket blir mindre sårbart om flera träd­ slag används. Men det är förstås viktigt att eventuell introduktion av nya trädslag görs med vetenskaplig utgångspunkt i en process som också tar tillvara praktisk erfarenhet.

Foto Ernst Tobisch

Ska skogen användas för friluftsliv, naturvård, skogsbruk, eller går det att kombinera? Åsikterna är många om skogens roll i framtiden.

Skogen kommer att förändras, skogsbruket kommer att förändras. Ett varmare klimat ger praktiska problem för skogsägare, som exempelvis blötare marker. – Men det är problem som går att lösa. Skogsbruket har ju tidigare visat sig väldigt bra på att anpassa sig till förändringar och att lösa problem. Så jag är övertygad om att även klimatutmaningen kan hanteras på ett bra sätt, säger Annika Nordin. Lyft blicken Klimatet förändras inte bara i Sverige. Snarare är det så att vi i det här landet blir förhållandevis lite påverkade av ett varmare klimat. Däremot kan delar av världen bli i princip obeboeliga, vilket kan leda till strömmar av klimatflyktingar. – Vi måste lyfta blicken och inse att det kan bli större förändringar globalt som också påverkar oss, säger Annika Nordin. Future Forests har tillsammans med ett institut i Wien gjort globala studier. – De visar att jordens resurser räcker till, fast befolkningen ökar. Vi behöver odla mer skog och

livsmedel och utveckla hållbara tekniska lösningar. Jorden räcker för oss alla så länge vi finner sätt att använda den som är hållbara och politiskt genom­ förbara. Skogsägare har många möjligheter I en värld med allt fler människor blir mark alltmer värdefullt. – Det är en fantastisk tillgång att äga mark, konstaterar Annika Nordin. Hon betonar att skogsägare nu har många möjligheter att använda och utveckla sin mark på det sätt som ger störst värden för dem. Bioekonomin ger stora möjligheter för alla typer av skogsbruk, det förändrade klimatet ger tillfälle att tänka nytt. – Ta vara på möjligheterna, sätt mål och jobba efter det. Skogsägare har trots allt stor frihet inom ramen för de regleringar som styr svenskt skogsbruk. Ta vara på möjligheterna att ge din skog de värden just du eftersträvar, uppmanar Annika Nordin.

3 | 17  EXCELLENT   29

tema – Skogens betydelse i framtiden Text Stina Liljas Foto Lasse Arvidson

Skogens betydelse genom tiderna Sedan skogen växte fram i det som nu är Sverige för 11 000 år sedan, har den varit värdefull för de människor som levt här. Vad som värderats högst har varierat under olika tider. De första som kom hit levde på jakt och fiske. För dem hade tillgången på vilt, brännved och skydd störst betydelse av det som skogen gav. När jorden började brukas ungefär 5 000 år senare, var tillgången på brännved från skogen lika värdefull för jordbrukarna som för jägarna. För jordbrukarna var också tillgången till byggnadsvirke från skogen viktig, liksom det bete som djuren hade i skogsmarkerna. Både jägare och jordbrukare använde skogen till sådant de behövde i sitt självhushåll. Samma gällde för den tillverkning av järnverktyg som startade ungefär vid vår tideräknings början. Skogens resurser började kommersialiseras när

30  EXCELLENT  3 | 17

bruksnäringen tog fart vid mitten av 1600-talet. Bruken behövde mängder av energi för att förädla malmen, och kolved blev en värdefull råvara från skogen. Vid mitten av 1800-talet började skogen få ett ekonomiskt värde i en helt annan omfattning än tidigare. Sågverk och massaindustrier byggdes upp, och deras produkter exporterades. Fortfarande är sågtimmer och massaved det ekonomiskt mest värdefulla som skogen ger, på senare år kompletterat med en bio­energi.

Text Stina Liljas

Stor skillnad i synen på skogsbruk i världen

Synen på hur man ska bedriva skogsbruk skiljer sig åt i världen. I EU har debatten varit hård om hur man ska nå klimatmålen.

Allt fler bor i städer Ökad urbanisering är ett faktum. Idag bor 50 procent av jordens befolkning i städer, och år 2050 beräknas den siffran ha ökat till 66 procent, enligt en FN-rapport. I Afrika och Asien kommer takten i urbaniseringen att vara högst. Det förväntas leda till ökad konkurrens om markanvändningen, för både skogs- och jordbruk. En annan följd är att skillnaderna mellan de som bor i städer och de som bor på landsbygden ökar. I FN-rapporten betonas vikten av politiska system som förbättrar förhållandena för båda grupperna. EU-förslag skapade protester Inom EU har debatten varit hård om ett förslag från kommissionen om hur regler för skog och mark i Europa ska bidra till att nå FN:s klimatmål. Kommis­ sionens förslag innebar att ett lands avverkningsnivåer ska bestämmas av hur mycket man avverkat tidigare. Vill man öka användningen av skogen rapporteras det som ett utsläpp. Svenska EU-politiker och den svenska skogsbranschen var mycket kritiska till förslaget, som man såg som ett avverkningstak och ett hinder att driva aktivt skogsbruk för att möta klimatutmaningarna.

– För en utveckling mot ett fossilfritt samhälle där vi ersätter olja, kol och andra ändliga råvaror med förnybara och biobaserade råvaror måste EU enas om att det är den möjliga framtida hållbara avverkningen i Europas skogar och inte historiken som avgör hur mycket vi kan använda för att tillverka hus, möbler, förpackningar, papper, kläder, energi och annat vi behöver, säger Mårten Larsson, vice vd på Skogsindustrierna, i ett pressmeddelande. Avverkningstak stoppat i EU När parlamentet röstade om förslaget i höstas mildrades innehållet, inte minst tack vare svenska EU-parlamentarikers agerande. I ursprungsförslaget skulle EU-ländernas avverkningar styras från en referensnivå som baserades på avverkningarna 1990–2009. Nu blir åren 2000–2012 i stället grund för referensnivån, och den hamnar då närmare nuläget i svenskt skogsbruk. Skogsbranschen hade önskat sig att få beräkna utifrån framtidsprognoser, men för det fanns inte förutsättningar att få stöd i parlamentet. Inför omröstningen skapades nya politiska allianser. Dels samarbetade svenska politiker över parti­gränserna, dels sökte de stöd över landsgränserna. Sverige, Finland, de baltiska länderna, Tjeckien och Österrike har haft liknande syn i frågan.

Foto Mostphotos

I FN:s skogsforum, UNFF, har vikten av hållbart skogsbruk tagits upp i flera sessioner det senaste året. Stora områden skogsmark har förstörts sedan 2010 genom icke hållbart skogsbruk, snabb urbanisering och miljöförstöring. Därför uppmanar UNFF till satsningar på hållbart skogsbruk inte minst i de fattigaste länderna, där två miljarder människor är beroende av vedbaserad energi. Det skulle öka tillgången på både energi och mat, och förbättra kvaliteten på luft och vatten. FN:s skogliga expertorganisation FAO är inne på samma linje. Dessutom betonar både UNFF och FAO hur viktigt det är att olika sektorer samarbetar.

3 | 17  EXCELLENT   31

Foto Tuomas Uusheimo

tema – Skogens betydelse i framtiden Text Tobias Barle

CLT och LVL – bygger hus av trä

Allt som idag produceras av fossila råvaror kan också göras av skog. Stora Enso satsar stort på utvecklingen av dessa nya produkter och tekniker. Här har vi samlat exempel på de senaste årens framgångar inom forskning och produkt­utveckling, så du får se vad din skog kan komma att användas till i framtiden.

Foto Patrik Leonardsson

Din skog kan bli till allt det här!

Vi har börjat snegla bort från de senaste årens betong och stål, och bygger återigen hus helt i trä. Dessutom höga hus. Nya produkter som CLT (korslimmat trä) och LVL (laminerat fanérträ) är byggmaterial som är oerhört hållfasta och formbara. Det går snabbare, det är tystare och är bättre för miljön att bygga med trä istället för stål och betong. CLT är skogens betong och används i väggar, tak, golv, trappor och hisschakt. LVL kan liknas vid skogens stål och används i stommar, balkar och bjälklag. CLT är så kompakt att det, trots att det är trä vi pratar om, inte är brandfarligt. Vid en brand så förkolnar det långsamt, vilket gör att det tar mycket lång tid innan hållfastheten påverkas. Därför kollapsar inte byggnaden, vilket är en uppenbar risk i en brandhärjad stålkonstruktion. Forskning visar dessutom att patienter som vistas på sjukhus byggda i trä har ett snabbare tillfrisknande, och att elever i skolor av trä har en lugnare hjärtfrekvens, högre koncentrationsförmåga och att det därmed uppstår färre konfliktsituationer.

Foto Marko Oikarinen

Biokompositer – plast gjort av trä

32  EXCELLENT  3 | 17

Biokomposit är det förnybara alternativet till fossil plast och är en blandning av återvunnen plast och träfibrer. Den biokomposit som Stora Enso producerar består i dagsläget av 60 procent träfiber och det är ett första steg mot en helt fossilfri plast. Biokomposit används för tillverkning av allt från diskborstar till brandvarnare och däckfälgar. Biokompositen är hårdare än vanlig plast och dessutom värmetåligt, vilket gör det lämpligt för elektriska produkter. En detalj i sammanhanget, men som kan kännas väl så viktig, är att biokomposit doftar trä, inte plast.

Foto Lasse Arvidson

Nanocellulosa – stenhårt trä

Skogens socker Man kan numera utvinna xylos, högraffinerat socker, ur biomassan. Xyloset kan man använda i olika bioplaster och även som sötningsmedel – då i form av xylitol. Xylitol kallas också i folkmun björksocker och används ofta i bland annat tug�gummin. Det finns dessutom andra sockerarter i ved och de kan konverteras till bioplaster, etanol och även biobaserade kemikalier som kan ersätta oljebaserade kemikalier.

Foto Mostphotos

Lignin, mer än bara bränsle

Smart fiskförvaring Idag används oftast frigolitlådor för att frakta och förvara fisk och skaldjur. Men frigolit smular lätt sönder och de små bitarna kan hamna i havet där de gör skada. Stora Enso har på prov producerat fisklådor av förnybart material som skulle kunna ersätta de i frigolit. I försöket gör man lådor till fisk och skaldjur men skulle så klart kunna användas till andra laster. Lådorna heter EcoFishBox och är gjord av kartong, med en laminerad insida som gör att lådorna klarar både tung last och fukt. Kartongen går dessutom att vika ihop och göras alldeles platt, så när den inte används tar sju gånger mindre plats än vanliga frigolitlådor, vilket gör en positiv verkan i samband med exempelvis transporter. Läs mer om fler framtida användningsområden för skogen i Innovationsboken, som du hittar på storaensoskog.se eller som du får när du kontaktar din virkesköpare.

Kläder av trä Viskos kallas även konstgjort silke, och är tillverkat av träfibrer. Det är en grönare och billigare utmanare till de vanligare klädmaterialen bomull eller polyester. Viskos har en stor produktionsmässig fördel: för att producera 1 kg bomull krävs ungefär 12 000 liter vatten. Med motsvarande mängd vatten kan man producera 26 kg viskos. Och viskosen kommer ju från en förnybar energikälla – skogen. Dessutom torkar viskos snabbare än bomull, eftersom materialet släpper igenom fukt mycket bättre. Foto Mostphotos

Mikrofibrillär cellulosa, MFC, eller nanocellulosa, är en del av träets allra minsta beståndsdelar. Det är oerhört starkt och kallas ibland för skogens kevlar. Med hjälp av nanocellulosa kan man förstärka material på olika sätt: göra det starkare, vattentåligt, värmetåligt eller till och med genomskinligt. Nanocellulosa är dessutom oerhört lätt, trots sin enorma styrka och hållfasthet. Det betyder till exempel att om du har möbler som byggts med inslag av nanocellulosa, så kan du möblera om i en handvändning. Nanocellulosan går även att göra elektriskt ledande. Det betyder att vi skulle kunna göra bildskärmar av papper, eller ladda telefoner och surfplattor bara genom att lägga dem på det nanocellulosaförstärkta golvet.

Lignin är det vedämne som gör att växter håller sig upprätta. Det binder ihop fibrerna och ger veden styvhet. Lignin har tidigare främst använts för att elda med, bland annat inom massaindustrin, men har en ljus framtid framför sig och ser ut att kunna användas till nästan vad som helst. Det kan komma att användas som elektroder i batterier, som isolering i hus eller till och med i kolfiber till bilkarosser. Vi är inte riktigt där än, men redan nu har Stora Enso utvecklat fram ett ligninbaserat lim för plywood och faner.

3 | 17  EXCELLENT   33

tema – Skogens betydelse i framtiden Text Sanna Casson

Så kommer vi att bruka skogen i framtiden Klimatförändringar och nya sätt att använda skogsråvaran kommer att förändra vårt skogsbruk i framtiden.   – Sannolikt kommer vi se en ökad tillväxt i skogen, säger Linda Eriksson, Skogsdirektör på Skogsindustrierna. Hur mår den svenska skogen idag? – I dag mår den bra. Men går man längre tillbaka i tiden såg det sämre ut. 1904 fick vi Sveriges första skogsvårdslag som bland annat reglerade att man måste återplantera efter avverkning. Sedan dess har virkesförrådet mer än fördubblats. Vad tittar man på när man bedömer att skogen mår bra? – Tillväxten är en viktig faktor. En vanlig missuppfattning är att skogen breder ut sig mer och mer över Sverige, men så är det inte, däremot finns det dubbelt så mycket virke på den areal som är skog. Det finns också gamla skogar och död ved, som har stor betydelse för den biologiska mångfalden i skogarna. – Men sedan finns det saker som kan bli bättre. Vi skulle gärna se mer äldre lövrik skog till exempel.

Foto Lennart Durehed

Vad kommer vi behöva ta hänsyn till när vi brukar våra skogar i framtiden? – Klimatförändringarna. Vi kommer att få ett varmare klimat, vilket

gör 34  EXCELLENT  3 | 17

Linda Eriksson, Skogsdirektör på Skogsindustrierna.

gör att vi sannolikt kommer se en ökad tillväxt i skogen. Men det kommer också innebära ökade risker. Exempelvis trivs skadeinsekter och skadesvampar i ett varmare klimat och stormarna kan bli fler. – Vi kommer också se nya användningsområden för skogsråvaran, något som styr vilka trädslag skogsägare kommer att plantera. Ett framtidsområde är kläder och textil, där vi kommer vilja komma bort från fossilbaserade material som polyester och där vi kommer kunna använda oss av förnybara material från skogen i stället. Men kommer skogen räcka till för allt vi vill göra med den? – Nej, skogen är förnybar men den är inte oändlig. Skulle vi ersätta all olja med skog skulle det inte räcka idag. Men vi kan öka tillväxten i skogarna ännu mer genom att exempelvis förbättra föryngringarna ytterligare. Vad ska man som skogsägare tänka på för att få ett hållbart brukande? – Det är viktigt att komma ihåg att hållbarheten har flera delar. Vi har den miljömässiga hållbarheten, ofta uttryckt som att vi ska bevara den biologiska mångfalden. Det handlar om ekonomisk hållbarhet: att skogsbruket ska vara lönsamt så att man har råd att investera i ny skog och att ta miljöhänsyn. Sedan är det den sociala hållbarheten, som handlar om allt från sysselsättning till rekreation och friluftsliv. Hur kan man gynna den biologiska mångfalden? – Det finns många konkreta åtgärder man kan ta till som exempelvis att lämna grova och gamla naturvärdesträd vid avverkning, skapa kantzoner och att

Foto Lasse Arvidson

Skog och hållbarhet • Koldioxid binds av växande skog. För varje träd som avverkas planteras minst två nya som fortsätter binda kol. • Den svenska skogen växer totalt med 120 miljoner kubikmeter varje år. Det innebär att den binder drygt 140 miljoner ton koldioxid. Det svenska skogsbruket minskar mängden koldioxid i atmosfären med cirka 60 miljoner ton per år. • Av Sveriges totalt 28 miljoner hektar skogsmark är ca 25 procent på olika sätt undantagna från skogsbruk. Det kan exempelvis handla om biotopskyddsområden och naturreservat som reglerar hur skogen används. Men det kan också handla om frivilliga avsättningar där skogsägare som är miljöcertifierade valt att avstå att bruka minst fem procent av sin skog. • Det finns flera olika skyddsformer för skog i Sverige. Vi har 29 nationalparker, drygt 4 100 naturreservat, över 7 500 biotopskyddsområden och 5 000 naturvårdsavtal. Källa: Skogsindustrierna

i vissa speciella områden kanske inte avverka alls. Skogssektorn har enats om målbilder för god miljöhänsyn och där finns det massor med praktiska tips för skogsägare. Hur ska man tänka som skogsägare för att anpassa sitt skogsbruk för framtiden? – Det är självklart svårt för den skogsägare som planterar i dag att veta vad som kommer att efterfrågas när barnen eller barnbarnen avverkar skogen eller vilket klimat som råder då. Man måste utgå från vad man själv tror. Min uppfattning är att det kan vara klokt att odla det som växer bra och utgå från marken när man väljer trädslag. Sedan kan det också vara

bra att sprida riskerna och att satsa på flera olika trädslag. Kritiska röster menar att man måste låta bli att bruka större delar av skogen för att bevara den biologiska mångfalden. Hur ser ni på detta? – För att få ett hållbart samhälle, en bioekonomi, måste vi ersätta det fossilbaserade med det förnybara och för att göra detta måste vi bruka skogen, sannolikt mer än vi gör i dag. Samtidigt är det viktigt att vi också bevarar den biologiska mångfalden, men vi behöver inte välja. Vi kan göra både och, genom ett aktivt och hållbart skogsbruk.

3 | 17  EXCELLENT   35

Välkommen till vår webbutik! Här hittar du friluftsartiklar och kläder för sköna vinterdagar i skogen!

Lundhags Shepherd Cap Ihopfällbar stekpanna Active Comfort tröja, dam och herr

295:– 299:– 315:–

(207:–*) (209:–*) (221:–*)

Du som är skogsägare och har skogsbruksavtal har dessutom rabatter * på butikspriserna. Gå in på butiken.storaensoskog.se och hitta dina favoriter.

Foto Lasse Arvidson

Just nu i din skog – Mattias tipsar

Vintertips för den aktiva skogsägaren Trampa och ploga Har du avverkningar som planeras under vintern och vårvintern? Att ploga och trampa vägar och basvägar tidigt med skoter eller fyrhjuling gör att tjälen lättare kommer ner i marken. Tidiga förberedelser kan göra att tjälen hålls kvar i marken flera veckor längre än normalt.

koll på sin skog! Uppdatera de åtgärder som du gjort själv, till exempel planteringar och röjningar. Kontakta din virkesköpare för hjälp med frågor som dyker upp. För att få en bra bild över ekonomin så behöver du planera kassaflödet och skatten. Kontakta din revisor eller någon kunnig person så får du full koll på ditt skogsägande.

Uppdatera din plan och deklarera När det är som kallast och mörkast ute, kan du sätta dig ner i lugn och ro och gå igenom din skogsbruksplan. Förvissa dig om vilken skötsel din skog behöver de kommande åren, det är roligare att vara skogsägare när man har

God tillväxt & Gott nytt skogsägar-år!

Tävling Vill du ha tips för att lära dig mer om aktiv skogsskötsel? Varje månad skickar vi ut det digitala utskicket Skogsnära där vi tar upp allt från de bästa tipsen för gallring och plantering till skogsekonomi och innovation.   Registrera din mejladress och ditt namn på www.storaensoskog.se/skogsnara och få vårt utskick en gång i månaden. Skriv också i formuläret vad du helst vill läsa om i utskicket och ha chans att vinna fina priser.   Vi lottar ut två presentkort på 1 000 kronor att använda i vår webshop, där du kan välja det som passar dig: tåliga arbetshandskar, vindset som tål blåsiga dagar i skogen eller varför inte ett varmt underställ?

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Fruset fiskafänge Att komma ut på isen en strålande klar vinterdag, då den stora stillheten kommer tätt inpå och du känner närvaron av ditt ursprung – naturen och stenåldersmänniskan – kalla på dig. Och att borra det där första hålet. Det säregna ljudet väcker förhoppningar om storfångster. Men det gäller att ta det varligt på isen. Här beskriver vi hur du tar det säkra före det osäkra i vinter. Snabbt går det inte. Fiskarna är, precis som vi på andra sidan pimpelspöet, vintertrötta och långsamma. Du måste lura dem med blänke, mask eller kanske en räka på kroken. Du kan sitta fyra timmar i minusgrader, i stilla kontemplation över varats olidliga lätthet, halvsovande. Då kommer det – hugget! Meditationen byts snabbt ut mot fullt adrenalinpåslag och jaktinstinkt. Nu gäller det att hålla tungan rätt i mun och inte rycka tillbaka för snabbt, fisken hugger inte lika hårt den här tiden på året. Men den utmaningen gör det hela också så mycket roligare och mer spännande. Och du kommer hem till värmen där hemma med både fisk och stark naturupplevelse i ryggsäcken. Rätt utrustning Många är otåliga att komma ut på isarna för att göra de där efterlängtade fångsterna tidigt på säsongen. 38  EXCELLENT  3 | 17

Men som alla vet kan isar vara förrädiska. Och det är lätt att glömma bort att man faktiskt är ute till sjöss när man fiskar, åker skridskor eller vandrar på isen. Det betyder att man behöver ha säkerhetsutrustning och veta hur man ska bete sig på isen för att inte ta onödiga risker. Det är inte många idag som sätter sig i en bil utan att spänna fast säkerhetsbältet, men förvånansvärt många ger sig ut på isen utan vare sig isdubbar eller livlina. Resonemanget att det har ju alltid gått bra förut, utan säkerhetsutrustning, håller inte långt när du ligger i en vak eller ser någon annan gå igenom isen och du inget kan göra. Men vad ska du då tänka på för att göra din tur ut på isen så säker som möjligt? Ge dig aldrig ut på isen ensam, fiska flera tillsammans för att öka säkerheten. Ta med dig ispik och häng isdubbarna om halsen, utanpå jackan så du lätt får tag i dem.

Hur tjock ska isen vara? Rätt packad ryggsäck är en normal ryggsäck med ombyteskläder i vattentäta plastpåsar. Ryggsäcken måste också vara ordentligt fastspänd med midjerem så den inte lossnar. Ha en livlina i ryggsäcken, 10–15 meter lång som du kan dra åtminstone 100 kilo med, och som du kan kasta till någon som gått igenom isen. Då kan du ligga ner själv en bit bort på fast is och dra upp personen. Klä dig varmt, och ta med dig torrt ombyte, som ska ligga i en vattentät påse. En nedkyld person behöver snabbt varma och torra kläder på sig. Ha med dig mobiltelefon i vattentätt fodral så du snabbt kan ringa 112 ifall något händer. Tänk på att telefonens batterier ofta dör snabbare i kylan. Ta inga onödiga risker. Om du känner dig osäker på isens kvalitet framför dig, eller ser klart att det är tunnare is, ta en omväg. Provborra eller kontrollera isen med ispiken varje gång du ska flytta på dig. Tjockleken kan variera mycket och isen kan snabbt förändras på grund av väder och strömmar. Att andra går på isen är ingen garanti för att den ska hålla under dina fötter. Lär känna isen Det är viktigt att du känner isen du ska ut på. För det finns ingen is som är helt säker att gå eller vistas på. Bara för att den är tjock och stark på en plats, betyder det inte att isen håller samma kvalitet på resten av sjön. Många minns säkert inslaget på SVT:s Anslags-

tavlan, där man räknade upp de saker som gör en is svagare och mindre säker att gå på. Vass, råk, brygga, bro, udde, avlopp, utlopp, inlopp, ränna, sund, grund, vindbrunn. Det var Svenska Livräddningssällskapet som låg bakom den ramsan och den är lika aktuell idag som när den först visades i TV.

Det finns en enkel formel du kan använda för att räkna ut isens bärighet. Mät först med ispiken eller annat verktyg hur tjock isen är. Sedan tar du tjockleken gånger tjockleken, och tar summan gånger 5. Om isen är 4 centimeter tjock så tål den alltså en belastning på 4x4x5=80 kg. En god tumregel är att vänta med att ge sig ut på isar tills de består av minst 10 centimeter kärnis.

Is som is? Kärnisen, som är den säkraste isen att gå på, är hård och genomskinlig, ofta med små luftbubblor i sig. Om isen har mörkare färg så tyder det ofta på tunnare is. Ljusare färg kan betyda snöis som har sämre bärkraft än kärnis. Det är klokt att akta sig för mörkare partier eller gråa fläckar på isen, och se upp för snödrivor, för där under kan isen vara nästan helt borta. Porös is, det som ofta kallas för rutten is, ska du helt undvika. Och snötäckta isar kan var tunnare än man anar, eftersom snölagret isolerar och bromsar isbildningen. Under vårvintern blir isarna mer och mer förrädiska, då isen fryser under natten men smälter under dagen och blir allt porösare av solens värmande strålar. Då kan det bli så att du går ut på en is och kontrollerar att den är ok, sätter dig och pimplar i godan ro i vårsolen, och när dagen runnit på så har isen blivit sämre och sämre, och plötsligt befinner du dig på is som inte alls är säker längre.

Den nya generationens förpackningar När du plockar ner en mjölkförpackning från kylen i affären eller när du har beställt hem en bok via nätet är chansen stor att du håller i en förpackning från Stora Enso. Under hösten har många nya förpackningslösningar blivit verklighet.   – Vi ser ett stort intresse för våra hållbara förpackningar och det händer mycket på det här området, säger Mikael Fristedt, marketing manager på Packaging solutions.

40  EXCELLENT  3 | 17

Foto Arla

Text Sanna Casson

Rätt utseende för innehållet Men hållbara förpackningar har inte bara hittat till mejeridisken. E-handeln ökar och allt fler väljer att klicka hem allt från böcker till kläder och elektronik från nätet. Därför har man under hösten tagit fram en helt ny portfölj av förpackningar som ska matcha behoven som finns hos konsumenterna och e-handelsföretagen. För att nå dit följde man 120 konsumenters resa från att de beställde en produkt till att de fick den levererad, öppnade den och slängde eller återvann förpackningen. – Det visade sig att hälften av konsumenterna inte tyckte att förpackningen levde upp till innehållet. Designen spelar stor roll, både utseendet och funktionen. Kartongerna ska vara enkla att öppna, de ska vara små och smidiga och inte innehålla en massa luft, säger Mikael Fristedt. För e-handlarnas del handlar det om att förpackningarna ska vara säkra, enkla att packa i, men också lätta – vilket minskar både kostnader och miljöpåverkan.

Minskar det gröna svinnet Ett annat område där hållbara förpackningar spelar stor roll är frukt och grönt. – Konsumenterna har höga förväntningar på urvalet i butikerna. Man förväntar sig att det ska finnas exotiska frukter där till exempel. Problemet är att nära 45 procent av all frukt och grönt som produceras i världen inte når fram till våra matbord, eftersom det snabbt blir dåligt, säger Mikael Fristedt. Men studier visar att genom att använda fiberbaserade förpackningar ökar hållbarheten med i snitt tre dagar. Stora Ensos förpackningar finns över hela världen, Kina är en stark marknad och Latinamerika en annan. Innovation är en viktig del i arbetet med förpackningarna, att hela tiden utveckla och hitta nya förpackningslösningar. Ett stort område är intelligenta förpackningar, där man kan bygga in smarta funktioner med hjälp av RFID-teknik. Via ett chip integrerat i kartongen kan du koppla upp din smartphone mot förpackningen och få information om när, var och hur produkten har tillverkats och förpackats. Intelligenta förpackningar kan också öka effektiviteten i leveranskedjan. Med högre transparens när det gäller lagernivåer och var eventuella skador på gods uppstår kan kostnaderna sänkas. Förpackningarna kommer också kunna visa om varan utsatts för olika temperaturer och om mat blivit gammal. – Det finns mängder med möjligheter när det gäller förpackningsbranschen. Målet är att skapa 100 procent förnyelsebara förpackningar och vi vill hela tiden utmana vad en förpackning är. Vem vet: i framtiden kanske papper kommer kunna Mikael Fristedt, marketing manager på lagra energi?, säger Mikael Fristedt. Packaging solutions. 3 | 17  EXCELLENT   41

Foto Stora Enso

Foto Bård Gudim

Kanske du har sett dem? De bruna förpackningarna med ekologisk mjölk och filmjölk från Arla. De hamnade i kyldiskarna i höstas och har 24 procent mindre klimatpåverkan än de vanliga kartongerna, eftersom ett materialskikt på förpackningarna har tagits bort. Crème fraîchen har ersatts med en pappersförpackning som ger 50 procent lägre klimatpåverkan i jämförelse med den tidigare förpackningen. Den här satsningen görs tillsammans med Arla. – Det är roligt att intresset är så stort för fiberbaserade förpackningar. Det finns en medvetenhet hos konsumenterna när det gäller klimatpåverkan, säger Mikael Fristedt.

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Inte utan min skoter

Är skotern det ultimata transportmedlet under vintern? Eller är det ett irriterande och högljutt störningsmoment? Åsikterna om skotern går isär. Här benar vi ut vad som egentligen gäller när det handlar om skoteråkning. Under vintern är skotern för många ett sätt att ta sig fram genom skog och mark och ett ovärderligt arbetsfordon. Skotern gör att du kan ta dig till platser du annars inte skulle nå och du kommer närmare naturen och kan njuta av skogen och djurlivet. Å andra sidan finns det få saker som trasar sönder stillheten på ett fjäll lika effektivt som en rusande skoter. Den behöver inte ens vara i närheten, ljudet färdas långt och snabbt. Den kan dessutom köra sönder marken den far fram över. Men – vilka är egentligen reglerna kring skoteråkning? Får jag köra var som helst? Gäller allemansrätten? Hur snabbt får det gå? Vem får köra? Och måste jag som markägare tillåta körning på min mark? Hos vem ska jag klaga ifall nån kör på min mark? Vett och etikett Skoterkörning ingår inte i den svenska Allemansrätten, men enligt Nationella Snöskoterrådet ses det som tillåtet att köra på någons mark, så länge den är väl snötäckt och du inte förstör, stör eller bryter mot lagen på annat sätt. Det är helt förbjudet att köra om du gör skada på marken, och du får inte köra på

42  EXCELLENT  3 | 17

skogs- eller jordbruksmark om det inte är uppenbart att du kan köra utan att skada marken. Du är själv skyldig att ta reda på vilka regler som gäller för marken du ska köra på. Ta därför i förväg reda på om det finns några områden med begränsningar för snöskotertrafik där du har tänkt att köra snöskoter. Att bryta mot någon eller flera av de reglerna kan leda till böter, dagsböter eller indraget körkort. På enskilda vägar kan snöskoterkörning vara förbjuden och det är dem som kör som har ansvar för att ta reda på vad som gäller. Den som äger vägen bestämmer om man får köra med motordrivna fordon eller inte. Om det är förbjudet ska ägaren sätta upp vägmärken eller visa med till exempel en bom över vägen eller skyltar. Om någon kör i terrängen på din mark trots att det finns risk för skada på markerna, kan du vända dig till polisen och göra en anmälan. Om det inte finns risk för skador, men ändå stör kan du vända dig till domstol.

Källa: Nationella Skoterrådet, Naturvårdsverket

Regler för skoteråkning på led • Skidåkare, hundspann och gående har alltid företräde i skoterspåret. • Högertrafik gäller. • Precis som vid bilkörning ska du undvika alkohol om du ska köra skoter. Gränsen är också densamma: 0,2 promille. • Du måste ha fyllt 16 år för att få köra skoter. • Du behöver ett förarbevis om du har ett körkort som är taget efter år 2000. • Du får köra snöskoter om du har ett traktorkort som är utfärdat före år 2000. • I terräng får du köra högst 70 km/h. • 50 km/h inom tättbebyggt område. • Passagerare på skotern eller i en kälke måste kliva av och gå om ni korsar en väg. • Du får inte köra hur som helst på andras mark, snöskoterkörning ingår inte i den svenska allemansrätten.

• Det är förbjudet att köra om du förstör marken, och du får inte köra på skogseller jordbruksmark, om det inte är uppenbart att du kan göra det utan att riskera skador. • Du får inte köra på kalhyggen eller i ung­ skog, där träden är kortare än två meter över snötäcket. • Du får bara köra på allmänna vägar om du måste korsa vägen. Om terrängen är oframkomlig får du köra kortast möjliga sträcka på vägen. • På skogsbilvägar och andra enskilda vägar kan skoterkörning vara förbjuden, trots att vägen är oplogad. Då sitter det skyltar uppsatta som tydligt visar förbudet. • Det är förbjudet att spåra vilt med skoter. • Visa hänsyn genom att inte köra på andras tomter eller nattetid i tättbebyggt område.

Skyltar för skoteråkning

Påbjuden skoterled. Det är förbjudet att köra utanför leden.

Lämplig skoterled. Du kör säkrast och stör minst på den leden. Du bör hålla dig till leden, men det är inte förbjudet att köra utanför leden.

Här är det förbjudet att köra snöskoter.

På den här leden är det olämpligt att köra, om än inte förbjudet, och du bör undvika att använda denna led.

Du har alltid stopplikt vid passage över väg.

De röda ledkryssen på stolparna betyder vinterled. Här delar du spår du med skidåkare, gående och hundspann. Visa hänsyn och ge företräde.

3 | 17  EXCELLENT   43

Text Amelie Bergman

Svenska folket återupptäcker utflykten Foto Stefan Isaksson/Johnér

Under 2000-talet har allt färre svenskar rört sig i skog och mark. Men nu vänder trenden. Friluftsfrämjandet noterar en rekordökning i medlemsantalet och barnen står på kö till Skogsmulle. Det är dags att återupptäcka utflykten!

44  EXCELLENT  3 | 17

Foto Kajsa Ljungberg

Cajsa Rännar, chefredaktör för Friluftsfrämjandets magasin Friluftsliv.

Meningsfull fritid Den svenska förmågan att organisera gjorde sig snabbt gällande och under 1900-talet blev fritiden en folkrörelse. Lena Eskilsson är idéhistoriker vid Umeå universitet och har forskat kring friluftslivets idéhistoria i Sverige. Hon ser tydliga paralleller mellan samhällets ambitioner och svenskarnas friluftsvanor. – Vi har haft en politik och ett samhällssystem som har betonat vikten av att vara ute i naturen och röra på sig. Friluftsområden, friluftsgårdar och olika frisksportklubbar har under lång tid fått offentliga bidrag, säger Lena Eskilsson. Friluftstrendens verkliga genomslag kom 1938 då den nya semesterlagstiftningen trädde i kraft. Alla svenska arbetstagare fick då rätt till två veckors betald semester. – I samband med detta hade man den lite märkliga farhågan att folk inte skulle klara av att hantera så mycket ledighet. Att svenskarna skulle bli slappa och förslöade och få dåliga vanor. Den svenska informationsapparaten rivstartade. Den nya fritiden förärades också en helt egen mässa i Ystad, år 1936.

– Här fanns allt som svenskarna antogs behöva för en aktiv fritid. Mässan, som hette just ”Fritiden”, var också starten på kommersialiseringen av friluftslivet. Här fanns massor av specialprylar för olika aktiviteter, bland annat kompletta kostymer för den som ville cykla. Pryltrenden har ju bara vuxit sig starkare och i dag känns det som om man måste rusta sig för en större expedition innan man gör en liten utflykt till skogen, konstaterar Lena. Ett fall för expertsamhället Den ökade prylfixeringen är måhända ett uttryck för vår ökade osäkerhet inför naturen. För någonting har hänt, säger Cajsa Rännar på Friluftsfrämjandet. – Svenskarnas relation till naturen pendlar, fram och tillbaka. Under några generationer hade vi svenskar som obehindrat rörde sig i skog och mark, plockade bär och svamp, vandrade och kunde allemansrätten på sina fem fingrar. Men nu är vi tillbaka i samma läge som när Friluftsfrämjandet startade för 125 år sedan. Allt fler flyttar in till städerna, och även om vi inte jobbar i smutsiga fabriker längre så har svenskarna blivit ett stillasittande folk som tillbringar mycket tid framför skärmen. Dagens föräldrageneration har inte en självklar relation till naturen. – Dessutom har vi blivit väldigt auktoritetsberoende. Vill ha hjälp av experter och förbereda oss väl innan vi tar oss för någonting. Norrmännen går så självklart på tur, men vi svenskar har inte samma obekymrade inställning till den korta och okomplicerade naturupplevelsen. Det är något som fattas och skaver – och allt fler svenskar inser att det är dags att återerövra utflykten. De senaste åren har intresset för Friluftsfrämjandets verksamhet ökat lavinartat. Det är rekordmånga barn inskrivna i Skogsmulle och Lena Eskilsson, idéhistoriker vid lagom till 125-årsjubileet slår medlemsantalet Umeå universitet. 3 | 17  EXCELLENT   45

Foto Mattias Pettersson

Utflykten var länge överklassens privilegium, av den enkla anledningen att de välbärgade hade en fritid. För resten av befolkningen var det arbete som gällde, och då ofta ute i skog och mark. Men med industrialiseringen förändrades det gamla bondesamhället. – Allt fler flyttade in till staden för att jobba på fabrik. Mörka och farliga industrier och smutsiga städer blev vardagsmiljön för de flesta. Svenskarna tappade kontakten med naturen. 1892 bildades Friluftsfrämjandet med avsikten att vända utvecklingen, berättar Cajsa Rännar som är chefredaktör för Friluftsfrämjandets magasin Friluftsliv. – Det var ett folkhälsoprojekt. Stadsborna behövde komma ut i naturen, få frisk luft och röra på sig.

Foto Bodil Johansson/Scandinav

rekord. 2017 hade Friluftsfrämjandet 95 000 medlemmar. Det är en ökning med 6,5 procent på bara ett år. En matig siffra för vilken verksamhet som helst – och nästan overklig för en svensk folkrörelseorganisation. Det här är en trend som vi ser i hela samhället. Allt fler inser hur viktigt det är att röra på sig och vara utomhus vilket märks på det stora intresset för till exempel cykling och löpning, tror Cajsa Rännar.

Friluftsfrämjandets tips för utflykten

Foto Per Magnus Persson

Glöm inte att förundras! Naturen som hälsobringare har också tagit plats i forskningen. Och man behöver inte nödvändigtvis prestera varje gång, betonar Lena Eskilsson. – Min kollega vid Umeå universitet, Anna Larsson, har forskat kring skogens betydelse för rekreation och återhämtning i en stressad värld. En skogsutflykt är väldigt effektivt om du känner dig stressad och nere, säger Lena Eskilsson och utrustar dig med ett visdomsord från Carl von Linné inför din vinterutflykt. – När Linné sände ut sina lärjungar i världen så skickade han också med dem en uppmaning: Det viktiga är att förundras!

Tänd en eld. Om du känner dig

bekväm med att göra upp en eld så är den ett väldigt effektivt sätt att förhöja upplevelsen. På vintern slipper du dessutom att oroa dig för bränder. Men glöm inte att följa reglerna i allmansrätten.

Laga en måltid. Maten är en viktig

del av utflykten. Det behöver inte vara så krångligt. Grilla en korv eller värm en burk soppa och ät ostmackor till. Allt smakar gott utomhus!

Lek tillsammans. Om du har barn

eller barnbarn med dig på utflykten så kan du överraska dem med några enkla men spännande lekar. Anordna en enkel skattjakt. ”Två steg åt väster och sedan tio steg åt norr – skatten finns bakom trädet.” Ett jättebra sätt att lära sig kompass och väderstreck. Eller gör det ännu enklare och tävla om vem som hittar vackraste kotten, stenen eller pinnen.

Klä dig rätt. Undvik kläder i bomull.

Bomull är en växt och växter suger åt sig vatten. Gör som norrmännen istället och använd ull närmast kroppen. Ett underställ i ull transporterar bort fukt och svett så att du håller dig torr och varm. Sedan kan det räcka med ytterbyxor och en vind- eller vattentät jacka, beroende på hur kallt det är. Glöm inte mössan – huvudet är kroppens skorsten och släpper ut mycket värme.

46  EXCELLENT  3 | 17

Rätt rustad för utflykten Nödvändigt eller pryltokigt? Så länge du är rätt klädd så kräver vinterns skogsutflykter ingen extrautrustning. Att det är roligt är förstås en helt annan sak! Sittplats för fikapausen. En quiltad filt gjord i en ullblandning som står emot markfukt. Packas praktiskt och snyggt med remmar och bärhandtag i läder. Friluftsfilt Övik, 1 799:–, fjallraven.se

Bästa utsikten. Får barnet från Thules bärstol. Ryggpanel och höftbälte går snabbt och enkelt att justera så att ni vuxna kan turas om. Thule Sapling Elite Child Carrier, 2 999:–, thule.com

Enkelt att elda. En bärbar eldgrop för tillfällen då du vill elda utan att skada marken. Primus Kamoto Openfire Pit, 1 499:–, naturkompaniet.se

Det ska böjas i tid. Ta med relaskopet på utflykten! Ett utmärkt tillfälle att på ett lekfullt sätt lära barnen hur man ”räknar träd”. Vass och eldfängd. Eldkniven är ett vasst allroundverktyg som dessutom försetts med ett eldstål. Swedish FireKnife, 349:–, lightmyfire.com

Resurssnålt sittande. Sittunderlag tillverkat av spillmaterial i skön och varm merinoull. Sitpad, 100:–, woolpower.se

Vinterkul. Den hopfällbara kälken i bok är smidig att ta med sig på vinterutflykten. Kälke Nidam, 889:–, vidaxl.se

Kaffeklassiker. Den perfekta kåsan för kaffet eller den varma chokladen. 395:–, arcticshop.se

Lite av varje. Med ett bra multiverktyg kommer man långt. Detta har hela 19 olika verktyg – bland annat kniv, diamantbryne, eldstål och visselpipa. Multiverktyg Signal, 1 495:–, widforss.se

Ren överlevnad. Överlevnadsset med åtta praktiska funktioner när du ska ut på äventyr. Bear Grylls överlevnadsset, 299:–, clasohlson.com

Till termossamlingen. Bra termosar kan man aldrig få för många av. Ståltermos (1l) från Urberg Skandinavien, 199:–, outnorth.se

Bli skogens MacGyver! Överlevnadshandboken för dig som aldrig har varit scout eller värnpliktig. ”Din skogshandbok” innehåller många tips om hur du med enkla medel klarar dig i skogen. 199:–, nicotext.com

3 | 17  EXCELLENT   47

Text och foto Håkan Olsén

En Hollywoodstjärna i skogsgläntan Långt in i Härjedalens djupa skogar restes sommaren 2016 en staty av en av filmvärldens främsta ikoner, Greta Garbo. Många tänker sig kanske att en staty ska stå på ett torg och gärna i huvudstaden, men här blev det precis tvärtom. Omgärdad av skog och myrmarker, och på en ytterst folktom plats som faktiskt heter – Stockholm. Bakom initiativet ligger Fotografiska museet i Stockholm som gett den isländske konstnären Jón Leifsson att skapa statyn till Greta Garbos minne. Det var i samband med utställningen ”Bilden av Garbo” som Fotografiska ville hylla legendaren genom att resa en staty långt bort från strålkastarljuset. Den fick namnet Statue of Integrity. Resan börjar i Sveg i sällskap av kulturchefen Patrik Byström på Härjedalens kommun. – Cirka 50 kilometer sydväst, förbi Lillhärdal till en skylt det står Stockholm på. Sista milen är en dålig grusväg och sedan en promenad på 200 meter, säger han. Det vackra Härjedalska landskapet fladdrar förbi med sin särpräglade skogs- och fjällterräng, och till slut var vi framme. En liten enslig parkeringsplats utan vare sig skyltar eller information, men stigen var väl upptrampad. Och där mitt i skogen satt hon, den skygga Greta, ett halvt ton tung, och av betong. – Ja här sitter hon, säger kulturchefen med viss stolthet i blicken och fortsätter: Det är alltid trevligt att visa upp något annat än skidanläggningarna, men mest nyfiken är jag nog på vad naturen kommer att göra med henne. Vem vet om 50 år, kanske är hon mossbeklädd? Men oavsett så tror jag att hon trivs här i sin ensamhet, lugn och ro precis som hon ville ha det efter sin makalösa karriär. Själv är jag inte riktigt säker på vad jag tycker, allt känns oerhört ödesmättat och surrealistiskt, men ändå vackert och magiskt stillsamt. De högresta granarna, vitmossan på marken och de vidsträckta myrarna. Och Gretas outgrundliga ansiktsuttryck, som pärlemor mitt i denna vildmark. Greta Garbo är som sagt en av filmvärldens främsta ikoner och en av Hollywoods största stjärnor genom tiderna.

Men hon blev också känd för sitt tillbakadragna och hemlighetsfulla liv efter det abrupta slutet på sin filmkarriär vilket väckte en allt större nyfikenhet kring hennes liv. Dessutom var hon en av de rikaste kvinnorna i USA på sin tid. Hon fick även efter avslutad karriär en heders-Oscar, vilken hon aldrig kom och tog emot personligen. Hon ville vara ifred, värnade sin integritet som ingen annan. Kulturchefen tackade för sig och själv stannade jag ytterligare en timme, mest för att begrunda denna mytomspunna kvinna. Ensam i skogens dunkel med Greta Garbo, det var inte varje dag man fick det tillfället. Nästan lite spöklikt. Helt plötsligt flög en tjädertupp förbi ovanför hennes huvud och mitt hjärta stannade nästan av chocken, och för ett ögonblick tyckte jag att hennes ögon höjdes… fantasin började spela mig spratt. Då var det dags att åka hem. Att denna plats fått namnet Stockholm var egentligen den sista pusselbiten som föll på plats när det bestämdes var statyn skulle resas. Något mera folktomt ställe var svårt att hitta som kunde knytas till Gretas bakgrund och uppväxt. Namnet kom till på 1900-talets början under timringen av en övernattningskoja och ett stall, och platsen var omgiven av blött myrland vilket väckte stor förvåning hos de bybor som bodde i närheten. Det var då en kvinna uttryckte: Att bygga där det är så blött – det är ju alldeles som i Stockholm! Sedan dess fick kojan heta Stockholm i folkmun. På 60-talet byggdes vägen och den fick naturligtvis heta Stockholmsvägen. Besök gärna Greta nästa gång ni har vägarna till Härjedalen, gå tyst och prata lågmält och passa er för lågflygande tjädertuppar. Källor och fakta: Magasinet Härjedalen

48  EXCELLENT  3 | 17

3 | 17  EXCELLENT   49

Foto Lasse Arvidson

krönika

Livets tangentbord Jag trycker hårdare och hårdare ctrl + alt + delete på tangentbordet. Till sist reagerar datorn med en blå skärm. Jag kokar av ilska och vill helst av allt slänga ut tangentbordet i Vänern. Jag har förstått att det är väldigt populärt att hiva plast i sjöar och hav. Tydligen ska det finnas ett plastområde ute i Stilla Havet som är fem gånger så stort som Sverige. Jag ser framför mig hur mitt tangentbord dockar till denna skräpö som en nutidens barkbåt. I ärlighetens namn finns det få saker som irriterar mig så mycket som sega datorer och folk som slänger skräp i naturen. Förresten, det finns en sak till! Kanske det värsta irritationsmomentet av alla. Att sätta upp tavlor (eller gardinstångshållare) på betongväggar. Eftersom att jag nuförtiden bor i ett trähus så tänker jag inte så ofta på det. Men jag glömmer aldrig när jag borrade med slagborren och förstörde borret mot ett armeringsjärn och grannarna blev tokiga av oväsendet och dammet från betongen som hamnade på soffryggen och plastpluggen som var för liten och så vidare. Nuförtiden när jag hänger upp tavlor (vilket jag gör förvånansvärt ofta) så tar jag fram en spik och en

50  EXCELLENT  3 | 17

hammare. Jag mäter inte ens utan blir det fel så slår jag i en ny spik. Timmerhus, timmerhus, tänker jag och skrattar belåtet. Jag tror att om man får datorer att fungera lite bättre, folk slutar slänga plast och skräp i naturen och att vi bygger trähus, så kommer alla må mycket bättre. Därför känns det skönt att jobba på ett företag som arbetar med förnybara material och verkligen tänker nytt. Alla produkter som tas fram gynnar inte bara miljön utan det gläder mig att mina kunder har avsättning för sitt virke även i framtiden. Detta blev en krönika om irritation och det finns bara ett botemedel. Jag tar med mig sonen till Dunderbäcken och där låter vi en riktig barkbåt åka nedför de vådliga fallen. Jag trycker ctrl + s på mitt inre tangentbord för att spara detta fina ögonblick. Naturen är som en dator som aldrig krånglar, tänker jag. Så länge vi inte trycker allt för krångliga tangent­ bordskombinationer och framförallt inte slänger tangentbordet i sjön. Christian Umeland

Foto Lasse Arvidson

hälge

Lös krysset och vinn en Klippan lammullsfilt! Vi lottar ut två stycken Klippan lammullsfiltar bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 23 januari till: Stora Enso Skog, Excellent, 791 80 Falun eller via e-post: excellent@storaenso.com Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar. Tre vinnare i krysset #3 2017 får varsin salt- och pepparkvarn: Eric Lindblom i Vallsta, Gunhild Svensson i Svärdsjö och Eva Gustafsson i Karlstad.

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun

Foto Lasse Arvidson

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).