Excellent #3 2017

Magasin för skogsägare från Stora Enso

14 temasidor /

Skogsbruksplanen – skogsägarens viktigaste verktyg

Sågverken går på högtryck Sex laxar i en pappask, hållbara förpackningar Det livsviktiga vattnet i skogen Hannah Elversson älskar att jaga Han bytte kontorsstress till ett jobb i skogen

Gården vid vägens slut

# 3 | 2017

Foto Lasse Arvidson

ledare

Varje dag, hela sommaren har skogen växt och blivit större, högre, yvigare.

Växtligheten fascinerar. En oerhörd kraft under några ljusa månader. Åk ut i din skog och upplev förändringarna, det är härligt! De klara färgerna anländer tillsammans med mörkret, båda finns runt hörnet precis nu.

Ju yngre skog, desto mer omsorg Det finns ett viktigt samband mellan ålder och skötsel. Unga skogar växer fort och behöver både tillsyn och skötsel ofta för att kunna ge dig det bästa tillbaka. Några enstaka somrar förändrar tiden från precis rätt tid att röja, till alldeles för sent. Visst vore det skönt att pricka den där tidpunkten som är perfekt rätt? På temasidorna finns allt att läsa om

Stora Enso Excellent ges ut av Stora Enso Skog Redaktör Eva Mandelqvist Produktion Confetti Tryck Forssa Print Omslagsfoto Håkan Olsén Papper MultiArt Gloss 200 g i omslag och NovaPress Silk 100 g i inlagan från Stora Enso Prenumerationsärenden ulrika.forsman@storaenso.com Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00 Fax 01046 825 56 Hemsida www.storaensoskog.se ISSN 1404-6628 Ansvarig utgivare Ulrika Forsman

ditt allra viktigaste verktyg, skogsbruksplanen. Den hjälper dig navigera och fatta rätt beslut, i rätt tid.

Utöver praktisk skogskunskap och spännande framtidsvisioner, så vågar jag lova dig möten med passionerade människor i det här numret. Människor med äkta glädje för sina djur, för sin skog, för jakten eller för sitt arbete. Möt dem och låt dig inspireras!

Ulrika Forsman Marknadsområdeschef och ansvarig utgivare

8

Foto Lasse Arvidson

46

Foto Håkan Olsén

6

Foto Lasse Arvidson

innehåll

6 Skogen på barnens vis 8 Han bytte kontoret mot skogen 13 Fjällnära kor hittar friheten i skogen Besök på ett annorlunda lantbruk.

36 Svensk skogsindustri mot toppnivåer 40 Framtidens skogsmaskin 42 Med passion för jakt 46 Anna-Lisa på Näset

Foto Lasse Arvidson

Skogsbondebrukets envisa överlevare.

22–35 Tema / Skogsbruksplanen – skogsägarens viktigaste verktyg

3 | 17 EXCELLENT 3

Foto Carina Tidlund

notiser Ta s till enkogsväge n bättr e vär ld

Ny bok om innovation Trä är framtidens råvara. Nu samlar Stora Enso allt som har med innovation och förnybara lösningar att göra i inspirationsboken: ”Ta skogsvägen till en bättre värld”. Vill du veta mer? Kontakta din lokala virkesköpare.

Ett plus ett blir trä Biokomposit är en mix av plast och vedfibrer. Blandningen av de två ämnena innebär att nya egenskaper kan uppstå i materia­let som seghet, hårdhet och tolerans. Biokomposit är framförallt ett förnybart alternativ till fossil plast och kan bli råvara till allt ifrån enklare hushållsföremål till produkter med höga krav.

Diskborstar, knappar, brandvarnare, delar till fordon – listan av vad biokomposit kan användas till är i det närmaste oändlig. Biokomposit tolererar till och med hög värme och kan därför användas till elprodukter.

Åt skogen med forskningen På Stora Ensos innovationscenter för biomaterial i Sickla pågår forskning i det lilla formatet, närmare bestämt i det pyttepytte­ lilla formatet. Här utvecklas olika sätt att plocka ut vedens mikroskopiska byggstenar, för att sedan använda dem som en alternativ råvara till plast, metall, cement och glas.

Trä i sin minsta beståndsdel kan också användas för att skapa förbättrade, eller helt nya material med egenskaper som inte varit möjliga tidigare. Biokomposit tolererar till och med hög värme och kan därför användas till elprodukter.

4 EXCELLENT 3 | 17

Biokomposit används bland annat för att tillverka skaft till diskborstar.

Stora Enso satsar 120 miljoner på efterfrågad biokomposit Stora Enso investerar 120 miljoner kronor i en anläggning för tillverkning av biokomposit i Hylte i Halland. Där ska man producera biokompositgranulater, kulor små som opoppade popcorn som består av en blandning av granfiber och plast. Anläggningen har en kapacitet för 15 000 ton biokomposit per år.

Och efterfrågan är stor. Försäljningen ökar med drygt 13 procent per år, bland annat tack vare att konsumenter ställer krav på hållbarhet och företag har tuffa hållbarhetsmål att nå upp till.

Stora Ensos biokomposit består av upp till 60 procent biologiskt fiber. Det är ett första steg på vägen att hitta en helt oljefri plastersättning och ambitionen är att öka andelen vedfibrer i biokompositen med tiden.

Framtidens byggnadsmaterial

Sex laxar i en pappask Idag används oftast frigolit för att frakta och förvara fisk och skaldjur. Men frigolit smular lätt sönder och kan hamna i havet där de små partiklarna gör stor skada.

Stora Enso har därför startat ett pilotprojekt för att producera fisklådor av förnybart material som kan ersätta dagens lådor i frigolit: EcoFishBox. Insidan av kartongen är laminerad med en tunn plastfolie som håller för både väta och tyngd. De är staplingsbara och tillräckligt stabila för att inte gå sönder när de är fulla med fisk eller skaldjur. Den vikbara kartongen kan levereras som ett platt wellpappark som tar sju gånger mindre plats än traditionella lådor. Att använda EcoFishBox är därmed både mer kostnadseffektivt och bättre för miljön än traditionella fiskförpackningar av polystyren.

Det blir allt viktigare att hitta hållbara lösningar inom bostadsbyggande. Nu storsatsar Stora Enso på framtidens byggmaterial: korslimmat trä och en stor CLT- fabrik kommer att bli verklighet.

– Det här bidrar till att säkra lönsamheten för skogsägare en lång tid framöver, säger Christian Bergman, marknadschef på Stora Enso Skog.

Tänk dig att du ser ett nybyggt höghus och att virket i byggkonstruktionen kommer från just din skog. Det finns goda chanser att det kan bli så. För intresset för att använda byggelement i trä istället för stål och betong växer sig allt starkare. Behovet av nya bostäder är stort, samtidigt som vi måste börja tänka mer miljövänligt och hållbart när vi bygger nya bostäder. Och förutom klimatvinsterna finns det också andra fördelar med att bygga med trä: – Forskning visar att människor som bor i trähus mår bättre än andra, träråvaran är helt enkelt bra för hälsan. Sedan går det fortare att bygga hus i trä och arbetsplatsen blir tystare och producerar mindre damm, säger Christian Bergman.

Redan i slutet av det här året kommer man att börja bygga ut sågverket i Gruvön i Värmland för att två år senare kunna producera 100 000 kubikmeter CLT per år. Satsningen innebär minst 60 nya jobb och detta blir den största produktionen av CLT i Sverige.

– Detta är mycket positivt för skogsägarna, det stärker skogsägandet för framtiden. Sedan ökar den här satsningen förädlingsgraden lokalt och visar också hur viktig Värmland är som skogsbygd. De fina skogarna och engagemanget bland skogsägarna är det som gör den här investeringen möjlig, säger Christian Bergman.

CLT står för Cross Laminated Timber, korslimmat massivträ som tillverkas av minst tre skikt korsvis limmade enkelskiktskivor. Materialet kan användas för att bygga allt från 20-våningshus och industrihallar till radhuslängor.

En del av produktionen kommer att exporteras utomlands, där man ligger i framkant när det gäller bostadsbyggande i CLT, men tyngdpunkten ligger på den svenska byggmarknaden.

– Vi ser en stor potential här. CLT kommer att bli ett viktigt byggmaterial i framtiden.

3 | 17 EXCELLENT 5

barnens sidor

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Skogen på barnens vis Skogen är som gjord för äventyr. Så ta med dig dina barn eller barnbarn ut i skogen i höst! Kanske ni till och med sover över en natt. Här är tips på olika saker ni kan göra tillsammans ute i naturen.

6 EXCELLENT 3 | 17

Bygg en eldstad Börja med att välja ut en öppen plats för eldstaden, där det inte finns risk att något tar eld.

Leta upp stenar att bygga med och placera dem tätt ihop så att de täcker marken. Börja med att lägga de största stenarna tätt ihop, täta sedan gliporna med mindre stenar. Bygg eldstaden så att den sluttar in mot mitten, då minskar risken för att glöd trillar ner på marken.

Skapa konstverk i naturen Använd det som finns i naturen för att göra olika små konstverk. Skriv bokstäver med pinnar, gör djur av kottar eller samla in fina växter som ni kan torka och göra tavlor av. Eller varför inte ta med pennor och papper och rita av något djur som ni hittar i naturen?

Gör en kryssbok En rolig aktivitet kan vara att utmana barnen att hitta småkryp och växter i skogen. Du gör en kryssbok innan ni går ut, där ni fyller i hur många poäng olika växter och insekter ger. En spindel eller en nyckelpiga kanske ger full pott. Ut i skogen och tävla!

Tälj den perfekta grillpinnen Av kvistar, grenar och med hjälp av en bra kniv kan du ganska enkelt tillverka en bra grillpinne. Kom ihåg att bara plocka kvistar som redan ligger på marken och var noga med säkerheten om barnen själva ska tälja. Lär dem att stå eller sitta stadigt med benen brett isär och att alltid tälja utåt, från kroppen.

Gör upp en eld

Baka eget pinnbröd (till tio korvar) Sväng ihop en deg innan ni går ut i skogen genom att blanda 4 dl vetemjöl, 0,5 tsk salt och 2 tsk bakpulver i en bunke. Fördela 50 gram margarin med fingertopparna till en grynig massa. Tillsätt 1,5 dl mjölk eller filmjölk och rör snabbt ihop degen. Lägg den i en burk och ta med den ut i skogen. Där delar du degen i bitar, en bit per korv. Rulla dem till smala längder. Fäst ena änden av längden på en pinne och linda degen runt pinnen i en spiral. Eller stick en grillkorv på en pinne och linda degen runt korven. Grädda över glöd 6–8 minuter. Vrid pinnarna under gräddningen så att bröden får färg runt om och blir genomgräddade.

Det finns flera sätt att göra upp en eld på. Ett är att plocka småpinnar och ris som fungerar som startved. Ta ett knippe, bryt av det på hälften och tänd på.

Björknäver är bra att starta elden med. Fyll en näverrulle med torrt gräs och placera den i eldstaden för att få startveden att ta sig. Barrved med kåda är lättantändligt, ta en kniv eller yxa till hjälp att tälja spån, så har ni ett bra och naturligt tändmedel. Börja med att tända det lättantändliga. Lägg därefter på mindre pinnar och fortsätt med tjockare pinnar eller vedträn när elden tagit sig.

Om dina tändstickor har blivit blöta är tändstål ett bra alternativ att göra upp eld med. Du skapar gnistor genom att dra en sten mot tändstålet. Gnistorna fångar du sedan upp med en bit fnöske för att starta elden.

Bygg ett vindskydd Bygg ett vindskydd där ni kan sova eller bara sitta och mysa med en picknickkorg. Antingen tar du med dig en presenning ut i skogen eller så använder du dig av något som naturen erbjuder. Du kan skapa en sovplats under en stor gran och förstärka skyddet med extra mossa eller ris på grenarna. Ett annat alternativ är att fläta ihop en vägg av pinnar och trä i granris och mossa och luta mot en sten. Har du med en presenning kan du fästa den med ett rep mellan två träd eller dubbelvik den och gör en hängmatta av presenningen!

Källor: Scouterna, Vildmarksskoj, Coop.

3 | 17 EXCELLENT 7

Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson

Göran Dahlström Bor: Sör Amsberg, Borlänge Ålder: 51 Jobbar som: skogsinventerare åt SLU sommartid och säljare på Dala Solenergi på vintern.

Fritidsintressen: träna, fiska och att fika

Sadlade om och blev skogsinventerare Under 17 år satt Göran Dahlström från Borlänge bakom ett skrivbord i jobbet som projektledare på ett teknikföretag som arbetade med produktutveckling. Arbetet var välbetalt och rent karriärsmässigt hade han följt sin plan. Däremot hade han inte följt sitt hjärta. Innerst inne längtade han efter frihet och möjligheten att vara ute i skog och mark. År 2012 slog han av datorn och bytte kontorsstressen mot långa dagar i skogen och jobbet som skogsinventerare åt SLU och Institutionen för skoglig resurshållning och riksskogstaxeringen.

– Jag behövde en omstart och min fru Maria stöttade mig i beslutet. Det innebar både ekonomiska konsekvenser och att lämna ett tryggt heltidsjobb för ett mer rörligt arbete som bara äger rum under barmarkssäsong, säger Göran som numer kombinerar skogsinventeringen med att under vinterhalvåret jobba med sin andra stora passion; solceller, i företaget Dala Solenergi.

Arbetet som skogsinventerare Arbetet startar i april och pågår till oktober. En vanlig dag på jobbet börjar för Görans del tidigt och arbetsplatsen för dagen kan vara högst upp i norr eller längst ner i Skåne.

– Säsongerna styr, en höst var jag ända uppe i Karesuando, det är i princip så högt upp i Sverige som man kan komma. Förra året var vi i Dalarna, Hälsingland och norra Värmland. Sverige har verkligen en fantastisk och variationsrik natur.

I Sverige finns 15 taxeringslag och Göran ingår i ett lag med tre personer. De får uppgift om vilken trakt som ska besökas för dagen och ger sig ut. En trakt är normalt mellan en och tre kvadratkilometer och består av ett antal förrådsytor där man inventerar 8 EXCELLENT 3 | 17

8–12 ytor med radie 7–10 meter. Man inventerar både permanenta trakter som besöks vart femte år och tillfälliga trakter som bara besöks en gång. Trakterna väljs slumpvis. Två tredjedelar av stickproven görs på permanenta trakter. Varje år inventeras 11 000 förrådsprovytor, varav hälften är på produktiv skogsmark.

Men vad gör man då för slags mätningar?

– Vår viktigaste uppgift är den så kallade förrådsinventeringen, för att se hur mycket virke vi har i sko­ garna och hur det förändras. Vi utser provträd där vi bland annat även kollar höjder och eventuella skador som stambrott, sprötkvist och torrtoppar, samt parametrar som påverkar virkeskvaliteten. Vi gör även stubbinventering på mellanliggande ytor och mäter hur mycket som avverkats året innan. Vi räknar då alla stubbar på en sjumeters radie.

Göran konstaterar att virkesvolymen i skogarna hela tiden ökar.

– Vi har konstant ökning och det finns mer skog nu i Sverige än vi någonsin haft under de nästan 100 år som skogen inventerats.

Statistiken redovisas länsvis och är inte uppdelat på skiften, så det är ingen som helst kontroll av

”Det finns mer skog i Sverige nu, än vad vi någonsin haft”

3 | 17 EXCELLENT 9

Fakta Riksskogstaxeringen är en årlig stickprovsinventering av landets skogar som utförs av SLU och är en del av Sveriges officiella statistik. Syftet är att beskriva tillstånd och förändringar i våra skogar och fokus är på produktiv skogsmark.

Den sammanlagda provytearealen på produktiv skogsmark är cirka 130 hektar per år, vilket är 0,006 procent av Sveriges produktiva skogsmarks­ areal. Följande inventeringar genomförs: Ståndortsinventering växtplatsernas egenskaper för att skatta bonitet.

Arealinventering beskriver växande bestånd och utförda och föreslagna åtgärder.

Förrådsinventering ger underlag för skattning av virkesförråd, trädslagssammansättning, åldersfördelning och tillväxt.

Flora- och faunainventering Växter och objekt som är av betydelse för biologisk mångfald. exempelvis spår av hackspett och myrstackar.

Stubbinventering Utförda avverkningar och klavning av stubbar.

Mer info på slu.se/markinventeringen, se även slu.se/riksskogstaxeringen Skogsdata går att ladda ner på slu.se.

enskilda skogsskiften eller taxering av mark. Det är bara en bedömning av hur det ser ut rent allmänt.

– Vi samlar bara data, drar inga slutsatser och det sammanställs som Skogsdata som finns på SLUs hemsida.

Andra lag gör markinventering, där man tittar på flora och fauna. Man undersöker vad det är för sorts mark, vilken jordmån som råder och man har koll på cirka 300 växter som anses som extra intressanta.

Ibland får vi ta helikoptern Göran tycker att tjusningen med jobbet är att få vara ute i skogen och att det är relativt fritt, men det handlar långt ifrån att gå och pilla sig i naveln.

– Man behöver vara skärpt, det är mycket att kontrollera så dagarna blir långa. Vi använder handdatorer så att vi kan registrera data direkt. Förr hade man

10 EXCELLENT 3 | 17

matlag med sig, idag har vi allt vi behöver i ryggsäcken och den får man bära själv, skrattar Göran.

Arbetet innebär att det blir någon mil om dagen att gå. Sällan kan man gå fågelvägen, har man tur finns det skogsbilvägar, men Göran ser den otillgängliga naturen som guldkornen i jobbet.

– Någon gång får vi åka helikopter till en nationalpark och ibland får vi åka båt när skogen är på en ö.

Några större rovdjur har jag inte sett i fält men en och annan tjäder har flaxat upp och skrämt slag på mig.

Naturen har alltid legat Göran varmt om hjärtat.

Som ung lovande friidrottare på elitnivå avverkade han många mil i skogen.

– Jag springer fortfarande flera dagar i veckan, men skogen är också min plats för rekreation. Så snart jag får en stund över packar jag fiskeutrustningen och tillbringar både timmar och dagar vid någon sjö eller älv, avslutar Göran som äntligen tycker att han har balans i tillvaron.

Text Stina Liljas Foto Lasse Arvidson

En ordentlig överfart måste finnas om det är nödvändigt att passera ett vattendrag eller ett dike. Att bygga en virkesbro är en lösning. Bron kan byggas av lämpliga träd som finns i närheten och kan också ligga kvar för att användas vid senare åtgärder, till exempel markberedning efter en slutavverkning.

Vi ska värna om våra vattendrag Virkesbroar över vattendrag. Stabila på- och avfarter av ris och grenar till broarna. Mattor av stockar och ris på fuktiga områden. Sparade kantzoner vid sjöar och vattendrag.

Krångligare än så är det inte att skona det livsviktiga vattnet i marker och i vattendrag när skogen brukas.

Sällan har vatten varit i fokus som i år i medier och debatter, med larm om de lägsta grundvatten­ nivåerna på 50 år och väntad vattenbrist och torka.

Tillgången till rent vatten är centralt för hela samhället och ett ansvar för alla. Skogsbranschen är inget undantag. Misstag kan skada både vattnets kvalitet och vattenlevande djur och växter, medan skogsskötsel med god hänsyn till vattnet i skogen bidrar till att vårt vatten förblir rent och opåverkat.

– Att arbeta med vattenhänsyn är ett sätt för oss att ta vårt ansvar som bransch för att Sverige ska nå de miljömål som satts upp, säger Hanna Staland, ekolog på Stora Enso Skog.

De skador som skogsbruket kan orsaka på vattnet, är att giftigt kvicksilver kommer ut i vattendragen samt risk för att slam transporteras ut i sjöar och vattendrag. Slamningen har två negativa effekter. Dels grumlas vattnet, vilket påverkar en del växter och 3 | 17 EXCELLENT 11

Metylkvicksilvret gör fisken giftig Det kvicksilver som kommer ut i sjöar och vattendrag hamnar hos fiskar och slutligen i människan. Alltför stora mängder kvicksilver kan skada hjärnan. Särskilt känsliga är foster och små barn. Kvicksilver kan föras över till barnet genom mammans moderkaka och bröstmjölk. Därför rekommenderar Livsmedelsverket att kvinnor som är gravida, ammar eller planerar att skaffa barn, inte bör äta fisk som kan innehålla kvicksilver oftare än 2–3 gånger per år.

Källa livsmedelsverket.se Vid passage av ett blött eller försumpat område så kavlar man överfarten. Det innebär att man lägger ut en matta av stockar och ris att köra på.

Skogsbranschen enig om vattenhänsyn

djur direkt. Dels lägger sig slammet på botten, så att fiskarnas lekbottnar läggs igen.

Skogsbruket och Skogsstyrelsen har enats om målbilder som funge­rar som vägledning för den praktiska skogsskötseln. Det finns särskilda målbilder för kantzoner mot sjöar och vattendrag och för överfarter över vattendrag vid terrängkörning.

Välj rätt väg Hänsyn till vatten i skogsbruket handlar i grunden om bra planering och att tänka till innan man börjar. Särskilt om åtgärderna utförs med hjälp av tunga skogsmaskiner. Det innebär till exempel att undvika onödiga överfarter över bäckar och diken samt att lägga Källa skogsstyrelsen.se maskinernas körvägar där marken är torr och fast.

– Det gäller att välja rätt väg helt enkelt, säger Hanna Staland.

– Ibland är det nödvändigt att skogsmaskinerna passerar vattendrag och blöta områden och för det finns det lösningar och metoder som påverkar mark och vatten minimalt. Det är bra om skogsägaren är medveten om dem och ställer krav på aktören som avverkar, så att överfarter över vatten görs på de sätt och på de ställen som påverkar marken minst.

Hon konstaterar också att det är viktigt att alla som arbetar inom skogsbruket har goda kunskaper om hur skogsskötseln kan påverka vattenkvaliteten.

Stora Enso Skog har säkerställt detta genom att anställda och entreprenörer som jobbar med avverkningsplanering eller avverkning utbildas i vattenvård.

Det giftiga metylkvicksilvret Sekler av industrialisering har lett till nedfall av kvicksilver i skogsmarken. Så länge kvicksilvret är bundet i torr mark gör det ingen skada. Men där det är blött och syrehalten är låg omvandlas kvicksilvret till metylkvicksilver, som är mycket giftigt och kan lagras i fettvävnad.

– Vi vill undvika att metylkvicksilvret i surdråg och andra blöta marker kommer ut i sjöar och vattendrag, för då börjar det ackumuleras i näringskedjan.

12 EXCELLENT 3 | 17

Det hamnar hos fiskar och slutligen i oss människor, berättar Hanna Staland.

Lösningen är att undvika att köra i blöta marker – eller att lägga en matta av stockar och ris att köra på.

Ett annat alternativ är att köra när marken är frusen, men då måste marken vara ordentligt frusen under hela den tid som arbetet pågår.

Grumligt vatten förstör Att köra med en maskin direkt i en bäck eller ett dike får inte ske. Då förstörs både dikeskanter och botten, vattnet grumlas och metylkvicksilver kan läcka ut.

Grumligt vatten och skadade bottnar innebär att livsmiljöer för både växter och djur förstörs.

Stockbroar är en bra lösning när det är nödvändigt att korsa en bäck eller ett dike. Man kan med fördel låta bron vara kvar i skogen för användning vid nästa åtgärd, exempelvis vid hämtning av grot och vid markberedning.

– När man bygger en bro är det jätteviktigt att vara noga med på- och avfarter, säger Hanna Staland.

– Det ska finnas ordentligt med ris och på båda sidor om bron, för att undvika skador i anslutning till den. Skador nära överfarten kan leda till att slam ändå förs ut i vattendraget, och kan få den grumling och utlakning som man ville undvika med bron.

Maskinkörning nära sjöar och vattendrag innebär alltid en risk, hur skicklig föraren än är. Det gäller framför allt om marken är blöt eller fuktig. Dessutom har miljön i anslutning till vatten ofta höga biologiska värden, framför allt om skogen är skiktad eller lövrik.

Därför bör kantzoner generellt lämnas längs vatten, både för att värna vattenmiljön och för att spara den viktiga miljö som zonen är.

Hanna Staland, ekolog på Stora Enso Skog.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Fjällnära kor hittar friheten i skogen Korna på Per-Hans Lantbruk i Härjedalen är inte riktigt som andra kor.

De strövar fritt i skogen och lever av naturens skafferi. Nu lockas stjärnkockar att få tillaga det kravmärkta köttet från hjärtat av Härjedalen.

3 | 17 EXCELLENT 13

Familjen Daabach Familjen Daabach driver gården Per-Hans Lantbruk i Hede Härjedalen, där korna betar fritt i skogen mellan maj och november. Under vintern utfodras djuren på gården i hagar utomhus där de kan ta skydd mot snö i öppna utestallar.

Gården drivs främst av Erik, hustrun Lena och dottern Paula. Familjen består också av två söner som arbetar inom skogsbranschen.

Daabach är ett norskt namn som härstammar från Eriks farfar.

Nästa sommar kommer du kunna följa Daabachs kor på instagram! En av korna kommer att ha en kamera i sitt halsband som filmar djurens vardag ute i skogen. Projektet är ett samarbete med Telenor.

14 EXCELLENT 3 | 17

Familjen Daabach driver Per-Hans Lantbruk i lilla Hede i Härjedalen.

Korna började de föda upp av en slump.

Det är högsommar. Smörblommor, hundkex och överblommade maskrosor växer i vägrenen. Jag passerar sommarloppisar, skogar och små rastplatser med semesterfirare som dricker kaffe, äter medhavda smörgåsar och tittar ut över små sjöar och stora skogar. I det lilla samhället Hede i Härjedalen ligger en mack och en pizzeria som erbjuder dagens lunch.

Om man följer en liten väg upp på en kulle kommer man till en gammal gård med små bruna timrade hus.

Några gråspräckliga kattungar sträcker ut sig på gräset. Lite längre bort står en röd traktor, redo att användas. Halva Sverige har tagit semester, men inte familjen Daabach, som bor här och driver Per-Hans Lantbruk.

– Semester? Nej, inte så här års, skrattar Erik Daabach när han kommer och möter upp mig ute på gårdsplanen.

Han har varit uppe sedan klockan sju. Arbetskläderna är på och handslaget är fast. I bakgrunden skymtar ett blånande fjäll – Sonfjället.

Erik och hans fru Lena flyttade till det lilla samhället Hede under 70-talet. De var båda gymnastiklärare och här fanns både jobb och goda möjligheter att sporta även på fritiden. Här fanns en slalombacke, fina längdåkningsspår, simhall och en hoppbacke.

Att paret började föda upp kor var lite av en slump.

Erik hade hjälpt en vän med jordbruk och som tack 3 | 17 EXCELLENT 15

Paula kan namnet på alla 108 kor. Hon har en speciell relation till djuren.

kom han förbi en dag med tre kalvar och sa ”ni får dem!” Erik skrattar åt minnet och häller upp kaffe i blåblommiga koppar.

Nu har familjen Daabach 108 rödvitfläckiga djur av rasen Hereford. Inne på det runda furubordet i köket ligger en lista på alla kvigor som ska kalva i dagarna.

Det är bland annat Bodil, Gustava, Rakel, Gunilla, Stella och Linnea. Alla de 108 korna har ett namn.

Eriks dotter Paula, som Erik driver gården tillsammans med och är den som ska ta över i framtiden, kan namnen på precis alla.

– På vissa ställen är korna bara en siffra, men inte här. Alla kor har sin egen personlighet och historia, jag skulle nog kunna skriva en bok om varenda en, säger hon och ler.

Korna strövar i skogen Något annat som skiljer ut Per-Hans Lantbruk är att korna strövar fritt i skogarna.

De lever i det fria på en yta av nio kvadratmil från mitten av maj till slutet av oktober. Korna livnär sig på det som finns i naturens skafferi: gräs, svamp, sly, lingon. Vatten dricker de i åar och tjärnar.

16 EXCELLENT 3 | 17

Eftersom djuren lever i det vilda stora delar av året har de gått tillbaka till gamla instinkter. Exempelvis har korna skapat ett dagis för de små kalvarna, där en eller två kor passar kalvarna, medan de andra betar.

Korna har också bildat ett försvar – om de upplever att de blir hotade ställer de sig i en ring med kalvarna i mitten.

– ­Det hände en gång att de blev rädda för oss. De måste trott att vi var en björn eller så. Då stod de där i en ring, beredda att försvara sina små kalvar, berättar Paula.

Genom att låta korna beta helt fritt i Härjedalens skogsmark hålls landskapet öppet och fäbodarna levande. De betande djuren gynnar den biologiska mångfalden i skogen. Familjen Daabach äger själva 60 hektar skog. Resten av marken som korna betar på tillhör Bergvik Skog och privata skogsägare.

Djuren får beta på andras mark enligt en lag från 1876 om betesrätt i området. De flesta är nöjda med att ha korna betandes på sin skogsmark, men inte alla.

– En del tycker att korna trampar ner plant på skogshyggena, men faktum är att det växer som bara den där korna har betat, säger Erik.

Solcellsdrivet elstängsel Annan kritik har varit att jakthundarna springer efter korna i stället för älgarna och att korna bajsar på

Att få jobba så nära djuren ute i naturen och friheten i att kunna styra över sina egna tider är det bästa med att vara lantbrukare, tycker Erik.

sommarstugeägarnas gräsmattor. Men Erik har satt upp elstängsel med solceller som hindrar korna att ströva nära fritidshusen och om det hamnar en jakthund bland korna tar Erik hand om hunden och ringer upp ägarna. Han är mån om att det ska fungera bra för alla med kornas bete i det fria.

Korna har GPS-sändare Varje dag åker Paula och Lena ut i skogen och räknar in alla djuren. De har med sig en pärm där de prickar av alla kor, en efter en. En del av korna har GPS-sändare i ett orange band runt halsen för att de lättare ska hittas. Ändå kan det ta några timmar att hitta alla djuren som strövar fritt mellan dalgångar och skogshyggen. Men i dag är det enkelt. Vi åker på slingriga skogsbilvägar och stannar på ett av kornas favoritställen, i en lövskog nära en fjällbäck. När vi går ut ur bilen vet vi att vi hamnat rätt. Ljudet av klingande bjällror hörs tydligt. Några rödbruna kvigor ligger och halvslumrar nöjt i gräset, medan andra betar eller slickar någon av alla de nyfödda små kalvarna.

Paula trampar vant runt i sina stora gummistövlar och pratar med djuren.

De kommer mot henne och vill bli klappade. Eftersom de har daglig tillsyn har de blivit helt tama och väldigt sociala.

– Hej Berit, hur mår du? säger Paula och kliar en 3 | 17 EXCELLENT 17

rödvitfläckig kviga bakom örat.

De flesta har fått namn efter vem som har haft namnsdag då kalven föddes. Att hålla koll på vem som är vem tycker inte Paula är några problem: – Nej, jag ser tydliga tecken i ansiktena och så har de ofta olika teckning på rumpan. De har också olika egenskaper, en del är riktigt sura, medan andra är glada och vill alltid komma och hälsa, säger Paula och stryker en liten kalv på den ljusrosa nosen.

– Ibland tänker jag att de ser mig som en kossa, att jag är ledarkon tillägger hon med ett skratt.

Varje dag när alla djuren prickas av tittar också Paula på hur de mår. Hon ser om någon av korna står med huvudet sänkt, om det rinner ur ögat eller att någon ko har svårt att gå och kanske gjort sig illa i en klöv. Mindre åkommor brukar Paula, som också är homeopat, fixa själv.

Föder kalvar i skogen Alla korna föder kalvar ute i skogen och Paula försöker vara med varje gång.

Ibland innebär det att hon får sova i bilen eller under stjärnhimlen samtidigt som hon väntar på att en förlossning ska starta. Då ligger hon med en stor, varm jacka över sig och bara väntar. När det är dags kan hon behöva hjälpa till att dra ut kalven och finnas 18 EXCELLENT 3 | 17

Dagen brukar börja klockan 07.00 med nybakat bröd vid furubordet.

där som ett lugnande stöd för kvigan.

I vissa fall vill inte kvigan veta av sin kalv, nyligen lämnade kvigan Gusti sin nyfödda kalv Miriam i skogen och stack iväg. Då får kalven och mamman komma till gården och vara tillsammans i en spilta för att få en bättre kontakt. En annan liten kalv som blev övergiven av sin mor är lilla Trassel. Kon hade fått tvillingar och nöjde sig med den ena kalven. Trassel stöttes bort och föddes upp med nappflaska av Paula.

– Paula har alltid haft en bra kontakt med våra djur.

Som liten hade hon en liten gris, Vilbur, som alltid satt och väntade på henne när hon kom hem från skolan och ville leka, berättar Erik.

Slakten är känslomässigt jobbig Baksidan med den starka relationen till djuren är att det är jobbigt när det är dags för slakt.

– Det brukar vara den sämsta dagen på hela året, säger Erik.

– Det är väldigt jobbigt, samtidigt, vet vi att de här korna har haft det bra, tillägger Paula.

Köttet som kommer från Per-Hans Lantbruk är KRAV-märkt och eftersom djuren betar i skogen stora delar av året får det en speciell smak som påminner om vilt.

Köttet hängmöras i minst 14 dagar innan det paketeras och vakuumförpackas.

– Det märks att intresset ökar för vårt kött. Människor vill veta vad de äter.

Går man in på en matvarubutik och ska köpa en bit biff kan det stå att den består av 75 procent kött. Vad är resten? Märkligt, tycker Paula.

Och ryktet har spridit sig om de skogs­betande korna. Mat-Tina har varit där och köpt kött till sin matlagning i TV-programmet Tina i fjällen och kocken i Stjärnorna på slottet likaså. Men någon utökad köttproduktion vill de inte ha, det ska vara småskaligt.

– Jag vill faktiskt dra ner på antalet kor, men jag skulle kunna tänka mig att ha lite andra djur också, kanske grisar, säger Paula.

Hur fungerar det att arbeta tillsammans far och dotter?

– Väldigt bra. Vi har tydliga roller för vem som har ansvar för vad. På sikt kommer jag ta över och jag försöker få pappa att trappa ner lite, men han brinner för detta så vi fortsätter nog jobba tillsammans ett bra tag framöver, säger Paula.

3 | 17 EXCELLENT 19

Vad är det bästa med det här jobbet?

– Att få jobba så nära djuren ute i naturen och friheten i att kunna styra över sina egna tider. Samtidigt kan det vara svårt att koppla bort jobbet, det finns där jämt. Till och med när vi var på semester i Kroatien kunde vi gå in på datorn och titta var korna var just då. Tekniken förenklar mycket, men kan också göra att man får svårare att släppa saker, konstaterar Erik.

Varje morgon klockan sju sätter sig Erik vid det

20 EXCELLENT 3 | 17

runda furubordet och äter frukost med Lena och Paula. Sedan händer det saker hela tiden. Nya slangar till traktorerna ska beställas, de två tjurarna som bor på gården ska matas, stallet ska städas, hinkar rengöras, hönsen ska matas, och strax före tio prickas alla djuren av.

Ingen dag är den andra lik.

– Jag gillar det här livet, säger Erik.

Förbered dig för sköna höstdagar i skogen.

Besök vår butik.

Le Chameau Vierzon Nord Plus stövlar Klippan Ullfilt Swedteam 3-pack Scarf Swedteam Blazekeps

2 195:– 460:– 179:– 240:–

(1 537:–*) (322:–*) (126:–*) (168:–*)

I Excellentbutiken hittar du det du behöver för en aktiv fritid.

Om du är skogsbruksavtalskund hos oss får du dessutom 30 procent* rabatt på katalogpriserna.

Gå in på butiken.storaensoskog.se och hitta dina favoriter eller beställ hem en produktkatalog på 026-66 70 00.

tema – Skogsbruksplanen

Text Stina Liljas Foto Lasse Arvidson

Planen som alla skogsägare behöver Du som är skogsägare behöver en skogsbruksplan. Med skogsbruksplanen får du underlag för att fatta rätt beslut i rätt tid. Du får underlag för ekonomisk planering på kort och lång sikt. Du får all tänkbar information om dina skiften och prognos för hur de kommer att utvecklas.

En skogsbruksplan är helt enkelt grunden till ett framgångsrikt skogsägande. Den ger dig ett helhetsgrepp på ditt skogsinnehav och bäddar för att du ska nå de mål du har med din skog. Den ger dig möjlighet att välja mellan olika alternativ, och den är som en uppslagsbok när du vill lära känna dina bestånd i detalj.

I det här temat får du ytterligare argument för att skogsbruksplanen är skogsägarens viktigaste verktyg. Läs och begrunda! Skaffa dig sedan en plan! Det är en investering som ger återbäring många gånger om.

22 EXCELLENT 3 | 17

Allt talar för en plan

Det går att klara sig utan skogsbruksplan. Men det är ännu bättre att ha en.

– Framför allt innebär planen att skogsägarna vet vilken skog de har, och att skötsel sker i rätt tid och i rätt ordning, säger virkesköpare Thomas Gabrielsson, Stora Enso Skog i Arvika.

Thomas Gabrielsson möter ibland skogsägare som tycker att de har bra koll på sin skog fast de inte har en skogsbruksplan.

– Det kanske de har, men det är svårt att ha koll på allt, i synnerhet som skogen växer hela tiden, säger han.

De största fördelarna När Thomas Gabrielsson ger skogsägare rådet att skaffa en skogsbruksplan, brukar han lyfta fram några fördelar framför andra:

1. I skogsbruksplanen finns all information om din skog.

2. Skogsbruksplanen visar när olika åtgärder i skogen ska göras, och i vilken ordning.

3. Vid ägar- eller arvskifte är en uppdaterad skogsbruksplan i princip nödvändig. Här finns alla uppgifter som behövs för att värdera fastigheten.

För virkesköpare finns också en klar fördel: – När vi möter en ny skogsägare underlättas vårt samarbete om det finns en skogsbruksplan. Det blir 3 | 17 EXCELLENT 23

tema – Skogsbruksplanen

lättare och tydligare för både skogsägaren och oss när vi vet att vi pratar om samma åtgärd och samma område av skogen, säger Thomas Gabrielsson.

Missad röjning kostar mer Kostnaden för en skogsbruksplan varierar, beroende på exempelvis arrondering, storlek och hur många skiften skogsägaren har. Generellt blir kostnaden per hektar lägre ju färre skiften och större innehav man har.

Thomas Gabrielssons erfarenhet är att skogsägarna inte brukar ha några synpunkter på priset.

– I det stora hela är kostnaden för en plan liten.

Om skogsägaren missar tre års röjning på grund av att det inte finns någon plan, så kostar det mycket mer.

24 EXCELLENT 3 | 17

Grön plan gäller De allra flesta skogsbruksplaner som tas fram idag har en grön profil. Tidigare har det gjorts skillnad mellan ”vanlig” skogsbruksplan och grön skogsbruksplan. Den viktigaste skillnaden är att i en grön skogsbruksplan ska minst fem procent av den produktiva skogen vara avsatt, med naturvård som prioritet. Det behöver inte innebära att skogen ska lämnas helt orörd, utan ofta kan det finnas skötselåtgärder som syftar till att bevara naturvärdena. Kulturvärden ska vara markerade.

– Vi gör bara gröna planer, och jag tror att de flesta skogsföretag gör det. Många skogsägare vill certifiera sitt skogsbruk och då behövs en grön plan, säger Thomas Gabrielsson.

Så här beställer du en plan 1. Skogsägaren som har bestämt sig för att skaffa en skogsbruksplan kontaktar sin virkesköpare.

2. Skogsägaren informerar om vilken eller vilka fastig­heter som ska ingå i planen. Virkesköparen gör en kalkyl över kostnaden och tar fram ett pris för att producera planen.

6. Virkesköparen levererar planen till skogsägaren och tillsammans går man igenom sammanställningar, beståndsdata och skötselplanering. Planen görs i digital form och är tillgänglig via nätet, en app och en klassisk pärm med kartor.

3. När skogsägaren och virkesköparen är överens, kontaktar virkesköparen en planentreprenör som gör en inventering av skogen, delar in den i bestånd och gör bedömningar av markens bördighet, virkesförråd, skötselåtgärder med mera.

4. Planentreprenören kontaktar skogsägaren innan arbetet påbörjas, för att få information om skogsägarens önskemål och målsättningar för sitt skogsinnehav. Ett exempel kan vara hur man vill förändra virkesförrådet, om skötseln ska inriktas mot god ekonomi, särskild naturvård eller särskild trädslagsfördelning.

5. När planentreprenören gjort inventeringsarbetet i fält, sammanställs uppgifterna till en skogsbruksplan.

3 | 17 EXCELLENT 25

tema – Skogsbruksplanen

Viktigt att planen uppdateras Skogsbruksplanen görs med ett perspektiv på tio år framåt. Den beskriver hur skogen ser ut när planen görs. Men skogen växer. Därför uppdateras planen varje år.

Skogsägare som har sin plan via Stora Enso Skog har också en tjänst där planen ajourhålls varje år. På så sätt är planen aktuell betydligt längre tid.

– Runt årsskiftet för vi in information om de skötselåtgärder som gjorts under året. Tillväxten räknas också fram ett år, berättar Thomas Gabrielsson.

Skogsägare som röjt eller planterat själva lägger in de uppgifterna digitalt, eller med virkesköparens hjälp.

– Skogsägarna får information från oss om när det är dags att ajourhålla uppgifterna. Vi lägger också till följdåtgärder i bestånden. Om man till exempel har gjort en förstagallring, så justerar vi åtgärdsförslaget

Inget lagkrav att ha plan Det finns inget krav på att ha en skogsbruksplan, utan det är upp till skogsägaren själv att avgöra detta. Tidigare krävdes en skogsbruksplan, enligt 1979 års skogsvårdslag. För mindre fastigheter räckte det med en förteckning av innehavet. När skogsvårdslagen reviderades 1993 togs kravet på skogsbruksplan bort.

26 EXCELLENT 3 | 17

till att en andragallring ska göras inom ett visst antal år, säger Thomas.

Han understryker hur viktigt det är att allt som görs förs in i planen. Annars blir den inaktuell direkt.

Beräknad livstid för planen är tio år. När de åren gått är det dags att göra en översyn i fält, för att exempelvis kontrollera att de uppdateringar som gjorts under planperioden stämmer och notera hur skogen har utvecklats. Den skogsbruksplan som görs då blir i viss mån en ny plan. Men mycket av den gamla planen finns kvar och kan användas igen, exempelvis fastighetsgränser, beståndsgränser och markernas egenskaper.

Som en uppslagsbok Skogsbruksplanen innehåller all information om din skog – från översikt till detaljer. I planen syns vad som måste göras snart, och vad som kan vänta några år.

Här finns alla data om alla avdelningar, hur små de än är. Bra underlag för planering på kort och lång sikt, alltså.

Planen kan läsas på olika sätt, beroende på vad du som skogsägare vill göra i din skog. Det allra viktigaste är dock att ta reda på vilka åtgärder som inte kan vänta.

Skogsinnehavet i planen består av ett eller flera skiften. Varje skifte är indelat i ett antal avdelningar.

Tidpunkt för åtgärder I planen finns en åtgärdsöversikt, en tabell där alla föreslagna åtgärder är listade i tidsordning. Om exempelvis en röjning har angelägenhetsgrad 1, så är ingen tid att förlora. Då ska den göras omgående.

Det finns fyra olika angelägenhetsgrader när det gäller tid i åtgärdsöversikten. Angelägenhetsgrad 1 innebär att åtgärden bör göras snarast, grad 2 inom fem år, grad 3 inom 5–10 år och grad 4 inom 10–20 år.

I åtgärdsöversikten finns också siffror på exempelvis avdelningens storlek, tillväxt och beräknat uttag av virke. Därmed har skogsägaren underlag för att beräkna det ekonomiska utfallet av åtgärden.

Avdelningsbeskrivningar En omfattande del i skogsbruksplanen är beskrivningen av de olika avdelningarna. Beskrivningarna finns dels i tabellform, dels på karta.

I tabellerna finns de här uppgifterna: • Areal i hektar.

• Ålder.

• Huggningsklass (exempelvis slutavverkning, röjning, gallring).

• Ståndortsindex (exempelvis T28, G25, B22).

• Virkesförråd, både per hektar och för hela avdelningen.

• Målklass.

• Trädslag (tall, gran, löv).

• Trädens medeldiameter.

• Beskrivning i klartext (exempelvis olikåldrigt, gynna löv).

• Åtgärd (exempelvis gallring, föryngringsavverkning).

• När, det vill säga tidpunkt.

• Uttag inklusive tillväxt.

• Årlig tillväxt.

På kartorna finns det mesta av informationen i tabellerna, men den är fördelad på olika kartbilder. Några exempel: En kartbild visar målklasser, en annan visar huggningsklasser. På kartorna finns också kulturminnen, bilvägar och större basvägar markerade.

Sammanställning över fastigheten Skogsbruksplanen inleds med en kortfattad sammanställning över fastigheten som helhet, ofta kompletterad med cirkeldiagram.

Här finns information om andelen produktiv skogsmark, kärr, mosse, berg och hällmark. Dessutom anges om det finns åker eller inägor samt vägar och kraftledningar på fastigheten.

I både tabeller och diagram visas skogens fördelning på åldersklasser, både nu och om tio år. Den senare fördelningen beror förstås på om åtgärderna i planen genomförs.

I inledningen finns också en sammanställning av natur- och kulturvärden.

3 | 17 EXCELLENT 27

tema – Skogsbruksplanen

Målklasser för produktion och miljö I skogsbruksplanen har varje bestånd en målklassning som visar om produktion eller miljö är huvudinriktningen för skötseln. Vanligtvis delar man in beskrivningen i fyra målklasser.

PG. Produktion med generell miljöhänsyn. Den vanligaste målklassen, här bedrivs skogsbruk för virkesproduktion, men naturligtvis gäller generell hänsyn vid varje åtgärd.

PF (K) Produktion med förstärkt miljöhänsyn (kombinerat mål). Här brukas skogen också för virkesproduktion men det finns ett miljöintresse utöver den generella hänsynen.

NO. Naturvård, orört. Här kan det handla om till exempel gammal skog med mycket död ved eller en sumpskog. Skogen lämnas för fri utveckling.

28 EXCELLENT 3 | 17

NS. Naturvård med skötsel. I NS-beståndet väger miljövärdena tyngst men de kan behöva bevaras eller förstärkas med naturvårdande skötsel. Exempel kan vara att frihugga gamla ekar eller att ta bort gran som håller på att ta över i en lövskog.

NO och NS är oftast 5–10 procent av arealen. Dessa bestånd väljs ut bland de områden som har högst miljövärden. NO och NS behöver inte bara handla om naturvård. Det kan också stå för andra värden, till exempel rekreation. Ibland används också målklasserna R (rekreationsskog) och RF (rekreationsskog med förstärkt hänsyn).

Skogsbruksplanen gör certifieringen enkel Många skogsägare vill certifiera sin skog, och för det behövs en skogsbruksplan som är anpassad för certifiering.

De båda vanligaste certifieringsorganisationerna FSC och PEFC kräver att skogsbruket kan dokumenteras i en skogsbruksplan. I planen ska det framgå tydligt vilka mål som de olika delarna av skogen ska skötas efter. För att certifiera skogsbruket så ska minst fem procent av den produktiva skogsmarksarealen vara klassade och skötas som NO- eller NS-bestånd.

• • •

Skogsbruksplanen ska innehålla de här punkterna: • Mål för skogsskötseln.

• Karta över fastigheten med fastighets- och ägoslagsgränser.

• Redovisning av ägoslag med arealuppgifter.

• Fastighetsgränser mellan produktiv skogsmark, impediment (lågproduktiv mark), jordbruksmark, vägar och bebyggelse.

• Registrerade nyckelbiotoper och andra natur-

Certifiering garanterar god skötsel Genom att certifiera skogen ställer markägaren frivilligt upp på att följa certifieringssystemets riktlinjer om hur skogen ska skötas med hänsyn till exempelvis miljö och

• • • •

vårdsavsatta skogsarealer, beskrivna med mål och eventuell skötsel. Denna information är offentlig och ska kunna visas upp för vem som helst.

Områden som är lövdominerade.

Bestånd som domineras av främmande trädslag, till exempel contortatall, sitkagran och douglasgran (om sådana finns).

Registrerade fornminnen och värdefulla kulturlämningar.

Områden av särskild betydelse för renskötseln (där renskötsel bedrivs).

Gällande servitut, naturvårdsavtal och bildade naturreservat.

Planerade och utförda åtgärder för skogs- och naturvård, till exempel virkesuttag och skötsel.

Andra större förändringar på den certifierade marken.

arbetsvillkor. Efterlevnaden kontrolleras av opartiska certifieringsorgan. En viktig del av certifieringen är att skogsprodukterna ska kunna spåras bakåt i kedjan, så att konsumenter och företag kan välja varor som är producerade enligt riktlinjerna.

3 | 17 EXCELLENT 29

tema – Skogsbruksplanen

I appen ser jag allt

30 EXCELLENT 3 | 17

Ladda ner appen Appen finns att ladda ner kostnadsfritt på AppStore och Google Play och heter Skogsbruksplan.

– Jag ser var skiftena är. Jag ser var det är avverkat och var det ska gallras.

Jag ser på kartan var jag går i skogen.

Anders Kisterud har sin skogsbruksplan i en app i mobiltelefonen.

Appen är ny för Anders Kisterud, som bor tre mil söder om Arvika. Ny är också skogsbruksplanen.

– Jag har haft skog länge, och jag tyckte att jag hade bra grepp om den. Men så ärvde jag en egendom efter mamma, och då blev läget ett annat, berättar han.

15 nya skiften Den nya egendomen är på sammanlagt 80 hektar, fördelade på 15 skiften. Då blev en skogsbruksplan nödvändig.

– Exempelvis är ett skifte 2 400 meter långt och 25 meter brett. Det är lite svårt att hålla reda på det och på alla andra gränser i huvudet, konstaterar Anders.

Så han beställde en skogsbruksplan för att få ordning på det hela.

Lätt att använda appen Nästa steg blev att få skogsbruksplanen som app i mobiltelefonen. Då blev det ännu bättre.

– För det första var det väldigt lätt att lära sig appen. Jag klickar bara på ”Skogsbruksplan” i mobilen, och så kör den igång.

Anders lyfter fram en rad fördelar med appen: • Det syns hela tiden på kartan var man är och var man har gått.

• Man kan förstora och förminska bilden.

• Appen fungerar som en GPS. • Det gör ingenting om mottagningen är dålig, eftersom appen går på satellit.

• Olika färgmarkeringar på kartbilden visar vilka åtgärder som gjorts eller som ska göras i ett bestånd.

– Det är jättebra att kunna se var man går och vad som ska göras i de olika bestånd man passerar, sammanfattar Anders.

Tjänar in kostnaden på planering Anders Kisterud är ganska säker på att skogsbruksplanen och appen kommer att göra planeringen i skogsbruket enklare och effektivare.

– De pengar som jag har lagt ut på planen och på telefonen kommer jag nog att tjäna in på planeringen.

Dessutom är kostnaden avdragsgill, konstaterar han.

Uppdaterar om tio år Skogen växer, bestånd avverkas, röjs eller gallras.

Och planen måste hänga med i förändringarna.

– Det sägs att planen ska uppdateras efter tio år.

Det kommer jag naturligtvis att göra, avslutar Anders Kisterud.

3 | 17 EXCELLENT 31

tema – Skogsbruksplanen Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Skogsbruksplanen – direkt i fickan!

Allt fler väljer att ha en digital skogsbruksplan. Den är enkel att uppdatera så att du har den absolut senaste informationen om din skogsfastighet.

Laddar du ner Stora Ensos app har du dessutom alltid med dig planen i fickan via din smartphone. Är du leverantör till Stora Enso Skog, har en skogsbruksplan och vill kunna använda den på din dator? Då kan du uppgradera din analoga plan till en digital. Vilka är då fördelarna med att ha en digital version av planen?

– Det är mycket smidigare att ajourhålla en digital skogsbruksplan. Planen kan uppdateras efter att du gjort olika åtgärder och beräkna tillväxt och volym på ett enkelt sätt. Med vår digitala skogsbruksplan får du också de senaste flygfotona över din fastighet, säger Thomas Åkerlund, marknadsutvecklare på Stora Enso Skog.

Andra fördelar är att planen är samlad och lättill­ gänglig – du behöver inte hålla reda på en massa papper och du kan enkelt dela informationen med övriga delägare. Och var du än är i världen kommer du åt din skogsbruksplan, bara du har nätuppkoppling.

Markera favoritplatserna Den som redan har en digital skogsbruksplan hos oss kan också ladda ner vår app. Appen använder telefonens GPS-funktion, vilket gör att du enkelt kan orientera dig ute i skogen för att hitta de olika avdelningarna och föreslagna åtgärderna i ditt skogsbestånd. Du kan dessutom märka ut platser som jaktpass och svampställen och dela vissa platser med övriga delägare i fastigheten. Du behöver ingen 32 EXCELLENT 3 | 17

mobiltäckning för att använda kartan när du väl laddat ner den.

Vi utvecklar vår app hela tiden för att den ska vara ett bra hjälpmedel till att ta de skogliga besluten.

– I den senaste versionen av appen som lanseras nu under hösten, kan du spara alla dina uppgifter i molntjänsten, vilket innebär att all information finns kvar; även om din telefon skulle gå sönder, säger Thomas Åkerlund.

Du får också tips och idéer om din skogsskötsel via appen genom att tillåta notiser i appen. För en del är det dock fortfarande tryggt med den traditionella pappersformen av skogsbruksplanen. Den digitala varianten kan du som är leverantör till oss skriva ut själv via Mina Sidor.

Så får du en digital skogsbruksplan Vill du uppdatera din analoga plan till digital? Prata med din lokala virkesköpare som hjälper dig.

Så laddar du ner appen För dig som redan har en digital plan och vill ha appen: Ladda ned appen Stora Ensos skogsbruksplan från App Store eller Google Play. En beskrivning för hur appen fungerar hittar du under Mina sidor på storaensoskog.se

3 | 17 EXCELLENT 33

tema – Skogsbruksplanen

Hur viktig är skogsbruksplanen för banken?

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

En skogsbruksplan är nyckeln till att banken ska göra rätt värdebedömning om du vill sälja eller ta lån på din fastighet.

– En väl underhållen plan är ett viktigt hjälpmedel för oss. Utan en skogsbruksplan blir vi försiktigare och värdet på fastigheten dras ner, säger Carl-Johan Bengtsson, kundansvarig och skogsspecialist på Landshypotek.

Behöver du låna pengar för att köpa till mark, ta över en gård med skog i samband med ett generationsskifte, eller investera i en ny maskin till fastigheten? Det finns många tillfällen när banken behöver göra en värdering av en skogsfastighet.

– När en kund tar ett lån hos oss med skogen som säkerhet måste vi kunna bedöma skogens återbetalningsförmåga. I skogsbruksplanen brukar vi titta på sådant som påverkar fastighetens värde och avkastning. Det kan handla om hur en fastighet ser ut, tillväxten, vad och när det ska avverkas och vilka skogsvårdsåtgärder som behöver utföras, säger Carl-Johan Bengtsson.

Vad bedöms i värderingen?

Vid värderingen tittar man på skogsmarkens till­ gänglighet och trädslag, vilket spelar roll för virkes34 EXCELLENT 3 | 17

värdet. Man tittar också på hur stort virkesförrådet är, skogens ålder och hur mycket mogen skog som finns för avverkning den närmaste tiden. En annan viktig parameter vid värderingen är huggningsklass, det vill säga en klassificering av skogsbeståndet där man tittat på skogens utvecklingsgrad och kommande åtgärdsbehov.

Eftersom skogsbruksplanen bygger på en subjektiv bedömning brukar den kompletteras med en besiktning av lokala värderingsmän, där man tittar på virkesvolym, skogens kondition med mera för att komma fram till det slutliga värdet.

För att höja värdet på din skogsfastighet bör du satsa på aktiv skogsskötsel, som återbeskogning, röjning, gallring, dikesrensning och bra vägunderhåll.

– Och inte minst­, se till att uppdatera din skogsbruksplan efter åtgärder varje år. Det är med utgångspunkt från planen som beräkningarna av hur mycket skogen kan bära i räntekostnader och amortering görs och hur stort kapitaltillskott som even­ tuellt behövs, säger Carl-Johan Bengtsson.

Ord och begrepp i din skogsbruksplan Angelägenhetsgrad Åtgärdsförslag för den närmaste tioårsperioden.

Förslagen prioriteras i tre klasser.

Angelägenhet 1 = snarast, åtgärden bör prioriteras.

Angelägenhet 2 = inom första femårsperioden.

Angelägenhet 3 = inom år 5–10 normalt.

Avdelning För att man ska kunna behandla och beskriva skogsmark på ett rationellt sätt brukar den delas in i avdelningar. En avdelning ska ha likartade växter och består av i huvudsak ett bestånd.

Avverkningsförslag Förslag på vad som ska avverkas under en viss period, uppdelat på gallring och slutavverkning.

Bestånd En begränsad del i skogsmarken med samma förutsättningar vad gäller exempelvis bonitet och ålder. Bestånden får en detaljerad beskrivning i planen med ett eget unikt nummer som också finns på plankartan.

Föryngring Att med olika metoder åstadkomma ny skog som ersätter avverkad skog.

Gallring Man glesar ut träden för att vårda beståndet. Det avverkade virket tas tillvara.

Impediment Mark som långsiktigt producerar mindre än en skogskubikmeter virke per hektar och år.

Inventering Att besöka ett visst bestånd och bedöma eventuellt åtgärdsbehov.

Kalmark Skogsmark som inte är täckt av skog eller där antalet plantor och träd inte motsvarar kraven på ett bestånd.

Kubikmeter, fast mått Den verkliga volymen av en hel stam eller stamdel exklusive bark är ”fast mått under bark”, m3fub. Detta är det vanligaste handelsmåttet för massaved och timmer.

Målsättning/målklass/målkod I planen används olika sorters målsättningsklasser för alla avdelningar. Skogsmarken delas in efter framtida produktionsmål för de olika avdelnin­ garna. Fyra klasser används.

NO Står för Naturvård orört. Områden lämnas för fri utveckling.

Bonitet Beskriver växtplatsens förmåga att producera virke. Produktionsförmågan uttrycks vanligtvis i m3sk (skogskubikmeter) per hektar och år fram till den ålder då tillväxten kulminerar – alternativt fram till 100 års ålder.

Huggningsklasser Beskriver skogens utvecklingsgrad.

K1 = Kalmark där återväxt­ åtgärderna återstår.

K2 = Kalmark där återväxtåtgärderna är utförda men ännu inte är godkända.

R1 = Plantskog med lägre medelhöjd än 1,3 meter, föryngring godkänd.

NS Står för Naturvård skötselkrävande. I dessa bestånd är alltid natur- eller kulturvårdsmålet det primära. För att nå till de uppsatta målen behövs en aktiv insats som skötsel i någon form.

R2 = Ungskog med medelhöjd större än 1,3 meter.

G1 = Yngre och medelålders gallringsskog. Medeldiameter större än 10 cm på mer än hälften av träden.

G2 = Äldre gallringsskog, äldre än skogsvårdslagens skyddsålder.

S1 = Slutavverkningsbar skog.

Slutavverkning är en möjlig åtgärd, men inte som första alternativ.

Här är en lista med ord och begrepp som du kan stöta på i Skogsbruksplanen.

Nyckelbiotop Ett område med en värdefull biotop av hög kvalitet där det finns eller kan finnas rödlistade arter.

PG Produktionsmarker där generell naturvårdshänsyn ska tillämpas.

De flesta marker tillhör denna klass. Här är skogsproduktionen huvudmålet.

Produktiv skogsmark Mark som är avsatt för skogs­ produktion och som kan producera mer än en skogskubikmeter per hektar och år.

Röjning Utglesning av yngre skog i beståndsvårdande syfte. Det virke som avverkas tas oftast inte tillvara.

Skogskubikmeter Hela stamvolymen ovanför stubbskäret inklusive bark.

Förkortas m3sk. Måttenheten används för att ange den totala volymen virke som finns inom ett bestånd eller annan enhet.

Skogsvård Alla de åtgärder som krävs för att anlägga och vårda ett bestånd så att skogens produktionsförmåga utnyttjas så väl som möjligt.

Skärmställning Kvarlämnade träd som skyddar mot bland annat frost, starkt solljus eller för att förhindra att det bli för mycket vatten.

Slutavverkning Avverkning av den befintliga trädgenerationen på en given areal. De kvarlämnade träden ingår i nästa föryngring.

S2 = Slutavverkningsmogen skog där slutavverkning kan vara en lämplig åtgärd. Ålder enligt S1tabell + 10–15 år.

S3 = Skog i slutavverkningsbar ålder som inte bör slutavverkas.

Någon typ av åtgärd kan dock bli aktuell, exempelvis gallring eller naturvårdshuggning.

E1 = Restskog på grund av skada eller avverkning de senaste 20 åren.

Tillvaratar inte markens produktionsförmåga. Avverkas och ny skog anläggs.

Ståndortsindex Anger den högsta höjd i meter som de grövsta träden (tall, gran, bok och ek) antas kunna nå vid 100 års ålder. Bokstaven anger vilket som är huvudträd­ slaget på växtplatsen, till exempel T = tall. T 24 betyder alltså att de grövsta av huvudträdslaget tall beräknas bli 24 meter höga vid 100 års ålder.

Tillväxt Beräknas per avdelning under en tioårsperiod. Vid beräkningen tittar man på beståndets ålder, träd­slagsblandning, bonitet och åtgärdsförslag.

Trädslagsfördelning Bedöms beståndsvis och avser trädslagens del av virkesförrådet.

Virkesförråd Antal skogskubikmeter som finns i ett ännu inte avverkat skogbestånd – alltså volymen på träden på en viss areal.

Virkesförrådet kan också mätas i ett bestånd och i en huggningsklass. Åtgärdsförslag I planen finns åtgärdsförslag för den närmaste 10-årsperioden. Åtgärdsförslagen lämnas per avdelning. Förslagen har oftast tre klasser, ibland fyra: 1 = snarast 2 = inom 5 år 3 = inom 10 år 4 = inom 10–20 år Ägoslag Ett sätt att dela in marken med hänsyn till dess karaktär och brukningssätt.

E2 = Gles skog som inte tillvaratar markens produktionsförmåga. Ny skog bör anläggas.

E3 = Skog av hagmarkskaraktär.

Ofta lämplig som naturvårdsbestånd. ÖF = Överståndare/Fröträd. Här är plant/ungskogsskiktet huvudbeståndet.

SK = Skärm, vid föryngringsåtgärd med till exempel granskärm på fuktig mark.

3 | 17 EXCELLENT 35

Sverige är världens sjätte största producent av sågade trävaror Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson

Svensk skogsindustri mot toppnivåer Sveriges 130 sågverk är på väg mot ett toppår vad gäller volymer, som ser ut att bli bland de bästa på många år. Anledningen är att konsumtionen ökat både hemma och på exportmarknaderna. Valutan har gynnat affärerna och även om både dollarn och pundet har fallit den senaste tiden så ser hösten gynnsam ut.

Sågverken går på högtryck, utbudet av volymer i virkesmarknaden är stort, vilket är en förutsättning för sågverkens höga produktionsnivå.

– De svenska lagren av trävaror är i god balans och det är en viktig faktor för den lönsamhet sågverken får framöver. Den globala produktionsvolymen är också väldigt viktig för balansen och det skapar förutsättningar för hur prisutvecklingen kommer att bli, säger Christian Bergman, marknadschef på Stora Enso Skog.

Sverige är världens sjätte största producent av sågade trävaror och rankas som nummer tre när det gäller exportvolymer. Över 13 miljoner kubikmeter exporteras av en total produktion på drygt 18 miljoner, så det är en väldigt exportberoende bransch där

36 EXCELLENT 3 | 17

Storbritannien är det enskilt största exportlandet.

Trävaror av gran har under en längre tid varit stabil med en god efterfrågan. Den senaste tiden har även furan gått allt bättre.

– Furan har under en period varit trögare beroende på oroligheter i traditionellt starka marknader för sågad furu som Nordafrika och Mellanöstern, säger Christian.

Konsumtionen av brädor och plank ökar inte bara i Europa, även länder som Kina har en starkt ökad efterfrågan. Nu finns en stor marknad i Asien för sågade trävaror.

– Allt fler byggnationer världen över görs nu i trä vilket är väldigt glädjande, avslutar Christian.

Christian Bergman, marknadschef, Stora Enso Skog.

3 | 17 EXCELLENT 37

Tävling

Få skogstips och vinn presentkort i vår shop!

Vill du ha tipsen för att lära dig mer om aktiv skogsskötsel? Varje månad skickar vi ut det digitala utskicket Skogsnära där vi tar upp allt från de bästa tipsen för gallring och plantering till skogsekonomi och innovation.

Registrera din mejladress och ditt namn på www.storaensoskog.se/skogsnara och få vårt utskick en gång i månaden.

Skriv också i formuläret vad du helst vill läsa om i utskicket och ha chans att vinna fina priser.

Vi lottar ut två presentkort på 1000 kronor att använda i vår webshop, där du kan välja det som passar dig: tåliga arbetshandskar, vindset som tål blåsiga dagar i skogen eller varför inte ett varmt underställ?

Just nu i din skog – Mattias tipsar

Tips inför och under hösten

Äntligen höst!

Flugor, värme, fästingar och ogenomträngliga lövade ungskogar är ett minne blott…

Nu kommer hög, klar luft, härliga färger och avverkningar igång på riktigt.

Kolla upp dina nya planteringar

Det är inne att vara ute

Förberedelser

Med vänliga hälsningar från en stubbe i skogen!

När gräset vissnar har du ett fint läge att kolla upp dina nyplanterade hyggen och eventuellt stödplantera om du ser att det saknas plantor.

Syna ut rätt bestånd via din skogbruksplan, förbered even­ tuella vintervägar, röjningar, dikesrensningar i tid innan mörkret gör dagarna för korta.

Avverkningsanmälningar och tillstånd skall ha sin tid innan man kan dra igång arbetet. Prata med din virkesköpare för hjälp att räta ut frågetecken.

Plocka bär och svamp, Jaga, spring, röj din skog – ja gör vad du vill, bara du är ute och njuter innan novembermörkret slår till!

Mattias

Avverka med en knapptryckning Visste du att Stora Enso har Sveriges mest moderna förvaltningstjänst? Med vårt förvaltningsavtal Företräda & Tillsyn är det så enkelt att vara aktiv i skogsskötseln att du inte ens behöver vara på plats. På den digitala plattformen samlar vi allt som gäller din skog, från skogsbruksplanen och interaktiva kartor till löpande rapporter och avräkningar. Gå in på storaensoskog.se/ forvaltning idag.

Text Sanna Casson

Framtidens skogsmaskin förenklar Foto Skogforsk/Rikard Jonsson

Drivaren är skogsmaskinen som ensam utför moment där det normalt behövs två.

Den fäller och kapar trädet och lastar sedan stoc­karna direkt i lastutrymmet. Den här prototypen har Stora Enso Skog varit med och tagit fram.

– Det här nya systemet kan spara både tid och pengar för skogsägarna i framtiden, säger Mattias Bränngård, inköpsansvarig på Stora Enso Skog.

40 EXCELLENT 3 | 17

Foto Lasse Arvidson

Mattias Bränngård, inköpsansvarig på Stora Enso Skog.

Skogsmaskiner som både skördar och skotar virket har funnits på marknaden en längre tid. I början av 2000-talet kom den första drivaren för gallring.

Många genomförda försök och tester visar att systemet passar allra bäst för slutavverkning.

Stora Enso Skog jobbar nu med att förfina och förbättra drivarens teknik i ett projekt tillsammans med bland annat Holmen Skog, som också äger prototypen. En tydlig förbättring är att man har bytt ut kombinationsaggregatet mot ett snabbfäste på kranen som gör att man enkelt kan växla mellan skotargrip och skördaraggregat.

Nu har projektgruppen också tagit fram ett svängbart lastutrymme på drivaren där stockarna kan kapas direkt.

– Den största fördelen med det nya konceptet är direktlastningen. Förtjänsten är tid, eftersom man inte behöver flytta virket till en annan maskin. Dessutom slipper man mellanlagra virket på marken, vilket

innebär en risk för svampangrepp om det ligger för många dagar under fuktig sensommar.

– En annan fördel är att man får svar direkt om förändringar i produktionen är nödvändiga, eftersom man slipper balansen mellan skördaren och skotarens prestation, säger Mattias Bränngård. Än så länge går inte den nya drivaren att köpa på marknaden, då det är en prototyp.

Maskinen ska testas och utvecklas vidare.

Utvecklingen nu handlar exempelvis om att göra lastförmågan ännu större och att testa hur drivaren funkar när man kör med olika timmer- och massaved­ sortiment. Nästa steg blir att analysera resultatet och titta på om det är något mer som behöver förfinas.

– För oss på Stora Enso Skog är det här ett viktigt projekt. Vi vill hela tiden förenkla arbetet, förbättra maskinerna och öka produktiviteten, avslutar Mattias Bränngård.

3 | 17 EXCELLENT 41

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Med passion för jakt Antalet kvinnliga jägare i Sverige ökar. Hannah Elversson är en av dem som längtar efter att jaktsäsongen ska dra i gång.

– Det är en speciell känsla av frihet blandat med spänning när man sitter där på jaktpasset hundra procent fokuserad och väntar, säger hon.

Redan som liten blev Hannah intresserad av jakt.

Hon fick följa med sin pappa och morbror ut i skogen under älgjakten och det var speciellt att få vara ute i naturen en hel dag och så låg det en känsla av spänning i luften. Hon kommer ihåg när hennes pappa sköt en älgkalv. Hundskallen kom närmare, sedan var det som om allt runtomkring bara stannade upp. Det var hundra procent fokus där och då.

När Hannah var 17 år tog hon jägarexamen och i studentpresent fick hon en bössa, en Remington 30-06.

– Det var den bästa present jag någonsin fått, säger hon.

Nu jagar Hannah runt 10–15 gånger per år. Framför allt älg. Hon gillar att sitta där på passet och lyssna på naturen, se solen stiga upp och morgondimman lätta.

– Det är sådan avkoppling att komma ut i skogen.

Annars sitter jag instängd på ett kontor hela dagarna, säger hon.

Men det är inte bara att vara ute i naturen som lockar. Det är också den där spännande känslan av att man inte riktigt vet vad som ska hända.

42 EXCELLENT 3 | 17

– När man hör hundskall börjar adrenalinet pumpa i kroppen. Det är så himla spännande och man är så fokuserad.

Hannah minns tydligt första gången hon fällde en älg. Hon satt på en hög sten på ett hygge och hörde hur en hund kom närmare. Hon greppade bössan som var lutad mot hennes axel. Plötsligt stod en stor älgko rakt framför henne.

Hannah siktade och sköt den Hannah tipsar om utrustmed ett enda skott. ningen som behövs på jakten – Det var speciellt, jag • Bössa och ammunition. Det mest nödkände hela tiden hur hjärtat vändiga! Se till att bössan är välanpasslog hårt i bröstet och jag var sad och att du har provskjutit innan. lite darrig i händerna. Men • Ordentliga skor och varma, vattentäta jag tog ett djupt andetag kläder. Det är inte kul att frysa! och tänkte att det här går • Mat och fika för hela dagen. För mig går det åt mycket kaffe, korv och bra medan jag inväntade rätt chokladbitar. ögonblick.

• Signalband, så att du syns.

För Hannah handlar jakten • Karta. också om att ta tillvara det • Radio och mobil. som skogen har att ge.

• Kikare.

– Jag vill veta vad jag äter • Hörselskydd. och var köttet kommer ifrån.

3 | 17 EXCELLENT 43

För mig finns inget bättre alternativ än att äta viltkött som jag fällt själv. Det är både ekologiskt och närproducerat och det är skönt att veta att djuren haft det bra, säger Hannah.

Hur förbereder du dig inför jakten?

– Vi förbereder oss hela året. Vi rustar bland annat älgpassen, tränar jakthundarna och sätter upp saltstenar till älgarna. Sedan är det viktigt att träna på att skjuta, så att man känner sig bekväm när det är dags för jakt.

Märker du att det blir vanligare att fler kvinnor jagar?

– Absolut. Vi är numera tre kvinnor bara i vårt lilla jaktlag. Jag jagar också ibland med Jägarförbundets

Fakta om jakt • I Sverige finns runt 300 000 registrerade jägare.

• Antalet kvinnliga jägare ökar och totalt finns cirka 18 500 kvinnliga jägare registrerade i landet.

• Mest tid vigs åt älgjakt, därefter rådjursjakt.

• Årligen skjuts cirka 100 000 älgar och 200 000 rådjur. Vildsvinen ökar snabbt i antal och har numera etablerat sig i stora delar av södra och mellersta Sverige.

• Det finns många olika jaktformer.

Vakjakt, innebär att jägaren sitter tyst och väntar på att djuret ska visa sig, medan man i drevjakt bildar en drevkedja för att driva viltet mot väntande passkyttar.

• Jaktsäsongen i Sverige pågår i huvudsak från augusti till februari.

• För att få använda ett jaktvapen krävs en godkänd jägarexamen som består av ett teoretiskt prov och tre praktiska delprov.

Källa | Svenska jägareförbundet, Wikipedia, Naturvårdsverket

44 EXCELLENT 3 | 17

Pryltips för jakten

jaktlag Pangbrudarna, som bara består av tjejer. Det är härligt att visa att vi kan göra allt själva, ingen kommer och tar över. En del i den äldre generationen kan ibland ifrågasätta om tjejer verkligen ska hålla på med jakt, men det håller på att förändras.

– Sedan märker jag att intresset ökar generellt för jakt och att fler unga vill vara med och jaga. Jag tror att det har mycket med vår ökade medvetenhet om miljön att göra, vi vill veta vad vi stoppar i oss. Och det är ett stressigt samhälle vi lever i – det är väldigt skönt att komma ut i skogen och bara fokusera på en sak!

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

1. Kombinerad knivoch buköppnare.

3. Kombiverktyg som fixar det mesta.

5. Stormkök för matlagningen.

7. Lättviktsstekpanna för korven.

2. Kompass – bra att ha när batterierna tagit slut.

4. Jaktsnitsel för att märka ut platser.

6. Hundkoppel för att fånga in hunden, eller dra vilt med.

8. Lockpipor finns för de flesta djur- och fågelarterna.

9. Paracord – flätad stark lina för att bära eller dra med.

Text och foto Håkan Olsén

Anna-Lisa på Näset Känner ni måhända till ett paradis på jorden som heter Bredsjönäs i Malungs Finnmark? Undangömt från resten av världen och där grusvägen slutar – eller börjar om man vill. Där åkrarna går ända ner till sjökanten och liarna ännu vässas. En av de sista kvarlevorna i Dalarna från det gamla skogsbondebrukets epok. Känner ni till Anna-Lisa på Näset? Om inte så fortsätt läs, för det här är en extraordinär kvinna som inte går av för hackor.

46 EXCELLENT 3 | 17

3 | 17 EXCELLENT 47

Jag skakar hand med en rejäl näve när jag möter henne i det gamla köket. Kokkaffet står redan på bordet, katterna dåsar i köksfönstret och utanför på åkern, ner mot sjön till, står höhäss­ jorna på rad. Det är en sagolikt vacker plats. I några timmar ska vi ackordera, som hon säger, om allt möjligt. Sedan ska jag följa med som en skugga i hennes vardagliga göromål, men först ska det drickas kaffe. Påtår och tretår. Och lika många rulltårtsbitar.

Samtalet börjar med korna som funnits med på gården sedan urminnes tider, ända till för några månader sedan, då den sista kossan såldes. ”Hon gick i pension helt enkelt, 20 år gammal och hade gjort sitt. Det blev en kaffekopp med mjölk till katterna på slutet och inte mycket att göra smör eller ost på. Ja det var en seg ras, en blandning av rödkulla och något annat. Hennes mor blev 24, ja kan du tänka dig att mina kor levt så långa liv. Jag kallade henne Vackra för hon var så förtjusande vacker. Varje dag sommartid gick vi långa promenader i skogen hon och jag. Sida vid sida.”

Sedan visar hon några bilder och sorgen blir uppenbar i hennes ansikte. En vän, en kärlek, en livskamrat hade lämnat gården för alltid.

Anna-Lisa är född på gården och har bott här i hela sitt 81-åriga liv. ”Varför skulle jag bo någon annanstans”, säger hon med självklarhet i rösten. ”Här finns allt som jag någonsin behövt, och mer därtill! Skogsbondebruket har funnits här i alla tider, i varje fall sedan 1700-talet, det har jag både bevis och belägg för”, och pekar ut mot den egna skogen öster om sjön.

Hon pekar på traktorn också och jag frågar om hon kör den?

Dum fråga, förstår jag så fort jag ställt den. ”Det går bättre att köra traktorn än att gå!” säger hon med en viss skärpa i rösten.

Vackra är borta men dyngstacken utanför ladugården i sydsluttningen jäser och doftar ännu i sommarsolen, som en påminnelse. Kvar är också katterna, hönsen och fåren och de vardagliga göromålen. Och alla blommorna i den vildvuxna trädgården, alla dessa ovanliga växter som Blåsuga, Ängsnejlika, Gåsört… som kommer fram om man slår åkrarna med lie eller slåttermaskin. Numer får hon hjälp med slåttern och hässjningen av höet, men lien använder hon varje dag. ”Det måste jag göra, så man tar sig fram!”

Hon berättar om hur hennes mor lärde henne att odla lin som de sedan vävde handdukar och gardiner av och även blaggarmsskjortor som kliade något alldeles förfärligt, men varma var de. ”Om du ska skriva om någonting viktigt”, säger hon allvarligt, ”så tycker jag du ska skriva om just det. Säg åt folk att börja odla lin, att de kan väva sina egna textilier. Lin växer i den kargaste jord och är underbar att handskas med. Så enkelt. Säg åt folk att börja bruka jorden mer, det är underbart att se när något växer.

Det tycker jag är det viktigaste!”

Så nu hör ni!

Efter en lång stunds ackorderande går vi ut. Ömsom går hon med gummistövlarna på, ömsom barfota. Först sitter hon i syrenbersån som i någon slags meditation, lyssnar på fåglarna, tittar på blommorna, kanske tänker hon på Vackra, kanske något annat. Sedan går hon till uthuset och upp på loftet där humlen växer och spanar ut över sjön och hässjorna på åkern. Överallt hon går så följer också hennes vandringskäpp med som en ständig följeslagare. ”Vallerstaven”, som hon säger. Hon går ingenstans utan den. Utom när hon slår med lien. Att se henne slå med lien barfota var en syn för gudar. Ett sving som de flesta moderna människor inte skulle komma i närheten av. Samma sak med högaffeln!

Jag träffade Anna-Lisa för första gången för 20 år sedan när hon kärnade smör och ystade ost i köket. Då kommer jag ihåg att hon varit uppe vid fyratiden på morgonen och lagt ett nytt tak på sommarladugården. Det var vid midsommartid och det var en blomprakt på ängarna av sällan skådat slag.

Det var samma kvinna då som nu.

Skogsbondebrukets sista envisa överlevare.

Huvudet på skaft.

Valkar i nävarna.

Inga undringar i livet.

En ”käring” av den kalibern råder knappast tiden över.

Tack för mötet Anna-Lisa!

3 | 17 EXCELLENT 49

Foto Lasse Arvidson

krönika

Skogen är ständigt närvarande i mitt liv Långt inne i den mörka skogen, precis vid kanten av en sjö, ligger vårt lilla torp.

Här har jag spenderat varenda sommar i mitt liv, här trivs jag. Med storskogen inpå knuten och ljudet av lommen ute på sjön infinner sig ett lugn i mitt annars rätt hektiska liv.

När jag var liten var vi här flera veckor varje sommar och vi barn byggde flottar på sjön och kojor i skogen.

Ibland tog vi båten på en tur för picknick och bad på någon ö.

På den tiden fanns det ingen väg ända fram till huset. Efter att vi åkt genom kohagen fick vi parkera bilen och gå med all packning genom storskogen ner till torpet vid sjön. Skogen doftade gott av varm sommar och stigen, som vi kallade Dragspelsstigen, var så välbekant att fötterna hittade av sig själva.

När jag var runt tio år gammal och det återigen var dags för härliga sommarveckor på torpet möttes vi av ett totalt förändrat landskap. Storskogen mellan kohagen och torpet var borta. Grannen hade under vintern slutavverkat alltihop och vi kände inte igen oss överhuvudtaget. Dragspelsstigen var försvunnen för evigt.

Jag minns fortfarande känslan jag hade då, bestörtningen över att den vackra skogen var borta.

Och samtidigt minns jag hur vi i familjen pratade om att grannen ju hade all rätt att göra vad han ville med

50 EXCELLENT 3 | 17

sin skog. Eftersom vi själva äger skogen på andra sidan torpet, så var det en självklarhet. Men hygget blev något vi undvek och helst vände bort blicken från.

Sommaren året efter passerade vi hygget på väg till torpet och då såg jag plötsligt något rött blänka till där ute. Och det var inte bara lite rött, det var rött överallt. Smultron! Helt fullt av smultron! Vilken lycka.

Den sommaren köptes inga jordgubbar, utan vi plockade litervis med smultron. Året efter kom hallonen och vi fortsatte skörda.

Sakta förändrades vår syn på hygget och vi uppskattade dess olika skiftningar. Ungskogens grönska som kom så småningom och nu den nya ståtliga skogen som står där idag, med samma doft av varm sommar som i min barndom.

Insikten om att skogen hela tiden förändras och att det den ger skiftar över tid är något jag burit med mig sedan den där sommaren för mer än 30 år sedan.

Idag finns skog i olika former ständigt närvarande i mitt liv. I mitt arbete, under min fritid. Hyggen, ung­ skog, gammal skog. Skogen ger mig olika saker och olika upplevelser. Men den ger mig alltid något. Och jag ser fram emot att se vad den kommer att ge mig i framtiden.

Charlotte Brodén Skogsbrukande skogsälskare

Foto Lasse Arvidson

hälge

Lös krysset och vinn en salt- och pepparkvarn!

Vi lottar ut tre stycken salt- och pepparkvarnar bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 24 oktober till: Stora Enso Skog, Excellent, 791 80 Falun eller via e-post: excellent@storaenso.com Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar.

Tre vinnare i krysset #2 2017 får varsin salt- och pepparkvarn: Elvy Gustafsson i Dingle, E-K Wedin i Västerås och Lars Andersson i Örbyhus.

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun

Foto Lasse Arvidson

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).