Excellent #2 2018

Magasin för skogsägare från Stora Enso

15 temasidor /

Lövskog – möjligheter och skötsel

Skogsägarnas rätt till ersättning – vad tycker riksdagspartierna? Skogen och skönhetsindustrin Se din skog från ovan – med drönare Fiskafänge med barnen

Intensivt lugn på Aspviks gård

# 2 | 2018

Foto Lasse Arvidson

ledare

Hela världen går mot grönt Grönskan är total, alla nyanser av färgen finns att ta in, allt från det skiraste gulgröna i nyutslagna löv till den mörka, djupa färgen som granskogen ger. Skogen är grön på flera sätt. I en framtid där världens resurser ska nyttjas av fler människor än vi någonsin varit på jorden, så spelar råvaran från skogen en nyckelroll för hållbara lösningar. Samtidigt kan vi följa en allt mer intensiv debatt om skogsägarens möjligheter och rätt till att bruka sin mark. I höst väljer Sverige de som ska leda vårt land de kommande åren och vi har valt att ställa några frågor till riksdagspartierna, högst aktuella för skogsägaren och skogsbrukets utveckling framåt. På sidorna 7–9 kan du läsa om partiernas hållning i frågorna. Apropå val, hur ser dina val i mataffären ut? Jag försöker göra aktiva val när jag handlar min mat, både vad gäller maten och hur den är förpackad. Jag gillar att dricka juice ibland, köper då en variant som finns i kartong. Ett enkelt skäl för mig att välja tomaterna i kartongen är att de har flera dagars längre hållbarhet än de plastomslutna. Plastens påverkan på miljön ser vi alltför ofta exempel på och för mig känns det bra att välja ett hållbart förpackningsalternativ framför plast. Om vi alla gör aktiva val så kan vi också för-

Stora Enso Excellent ges ut av Stora Enso Skog  Redaktör Eva Mandelqvist Produktion Confetti  Tryck Forssa Print  Omslagsfoto Lasse Arvidson Papper MultiArt Gloss 200 g i omslag och NovaPress Silk 100 g i inlagan från Stora Enso  Prenumerationsärenden ulrika.forsman@storaenso.com  Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00  Fax 01046 825 56  Hemsida www.storaensoskog.se ISSN 1404-6628  Ansvarig utgivare Ulrika Forsman

ändra, läs mer på sidorna 42–43. Skogens produkter har egenskaper som inga andra. De är både återvinningsbara, nedbrytningsbara och förnybara! Den här gången fördjupar vi oss i lövskogsskötsel och särskilt björk, som nog måste vara en symbol framför andra för den svenska sommaren. Nu firar vi snart sommarens högtid med majade stänger och lövade logar av doftande björkar, en fin tid är framför oss. Ha en skön sommar!

Ulrika Forsman Marknadsområdeschef och ansvarig utgivare

– många skogsägare har stor nytta av drönare i sitt skogsarbete.

11

Foto Mostphotos

6 Ta med barnen ut på fisketur! 8 Inför valet – hur ser riksdagspartierna på skogens framtid? 11 Högtflygande hjälpreda

48

Foto Lasse Arvidson

6

Foto Lasse Arvidson

innehåll

13 Färgstark vardag på Aspviks gård Familjen Aschan bytte asfalt och innerstadstillvaro mot gårdsliv och skogsvandringar.

Konsten att anlägga en gärdsgård Vilken förpackning är bäst för miljön? Hur vår skog utvecklar skönhetsindustrin På besök hos snickarmästaren som bannlyst sandpapper i sin verkstad 50 Krönika: Segoltanvikens narval Foto Lasse Arvidson

39 42 44 48

21–35 Tema / Lövskog – möjligheter och skötsel

2 | 18  EXCELLENT   3

notiser

Foto Mostphotos

75

Håll koll på torkan

Med så många procent har mängden skogsplantor som behandlats med kemiska bekämpningsmedel minskat sedan 2010. Det visar statistik som tagits fram av FSC, Forest Stewardship Council. Enligt FSC:s regler för skogsbruk får kemiska bekämpningsmedel inte användas i skogen. Men certifierade markägare kan söka dispens från reglerna för att minska andelen snytbaggeskador på nyplanteringar. Markägaren måste dock samtidigt visa att de arbetar för att hitta alternativ för att fasa ut kemikalieanvändningen. Ett bättre alternativ är Conniflex, ett beläggningsskydd där plantans nedre del skyddas av sandpartiklar, vilket förhindrar gnagskador från snytbaggen. Enligt FSC:s prognos kommer de certifierade markägarna helt sluta använda kemiskt behandlade plantor till år 2021.

Sommaren närmar sig och som markägare gäller det gäller att hålla extra koll på vädret, eftersom längre torrperioder ökar risken för skogsbränder. Detaljerade prognoser hittar du bland annat på SMHI. Marker i strövområden, marker i anslutning till järnväg, steniga områden, höglänt och torr mark får man vara särskilt försiktig med, eftersom de har större risk för antändning. En vanlig orsak till brand är engångsgrillar. Som markägare kan du minska risken genom att anordna särskilda eldnings- och grillplatser, där det rör sig mycket folk. Anslag och skyltar som informerar om brandrisken kan också vara bra. Motorsågar och röjsågar kan orsaka brand genom gnistbildning. Var försiktig när du hanterar bensin, diesel och olja. Om du planerar avverkning på din mark i sommar, fråga virkesköparen vilka rutiner man tillämpar för att hantera brandrisk på marken. / Skogen.se och Landsbrukets brandskyddskommitté

Foto Mostphotos

/ Skogen.se och Stora Enso Skog

Stadsnära skogar minskar

Att plocka skräp och jogga har blivit något av en folkrörelse i Sverige. Fenomenet plogging har skapats av multisportaren Erik Ahlström. Han tyckte att det blivit skräpigare i naturen där han bodde och startade ett initiativ som gick ut på att få människor att börja plocka skräp när de var ute och motionerade. Och nu har fler tagit efter. Idag finns runt 60 ploggar­ aktiviteter utspridda i hela landet för den som vill motionera och städa upp skräp tillsammans med andra.

Studier visar att skogen får oss att må bättre och minskar vår stress. Ändå får den stadsnära skogen stå tillbaka när kommuner bygger nya bostäder. Därför behövs nu både bättre skydd och planering. Det är en av slutsatserna i en rapport som Skogsstyrelsen lämnat över till regeringen. – Att gå en skogspromenad har positiv inverkan på vår fysiska och psykiska hälsa. Närheten till gröna miljöer – som stadsnära skogar – har stor betydelse för våra möjligheter att hantera vardagens stress. Men här ser vi att den tätorts­ nära skogen i viss mån försvinner till förmån för nybyggnation och annan användning. Det finns inga tydliga ekonomiska incitament för kommuner att bevara den tätortsnära skogen, säger Stefan Karlsson, utredare vid Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande. I rapporten föreslår man därför att regeringen bör både sätta upp ett mål och avsätta pengar för skydd av skog som ligger nära tätorter.

/ www.facebook.com/plogga/

/ Skogsstyrelsen.se

Dags att plogga i sommar?

4  EXCELLENT  2 | 18

Foto Mostphotos

Läskburk i kartong! Foto Mostphotos

Den liknar en traditionell läskburk, men är tillverkad av kartong och återvinns som en pappersförpackning. CartoCan är en dryckesförpackning som bidrar till att minska klimatpåverkan. Sedan årsskiftet tillverkas materialet i Värmland – kartongen produceras på Stora Ensos bruk i Skog­ hall, trycks hos HQ-print i Sunne och sedan sker beläggning och stansning på Stora Ensos enhet i Forshaga. – Än så länge är det en relativt liten produkt men vi bedömer att det finns en stor potential för den här typen av dryckes­förpackningar då vi ser en stark tillväxt i segmentet både i Europa och globalt, säger Fredrik Werner, ansvarig för affärsutveckling på Stora Enso.

Visste du att det finns en liten by i Japan där Faluröda trähus med vita knutar dominerar landskapsbilden? Sweden Hills skapades för mer än 30 år sedan av hustillverkaren Sweden House. De behövde en plats i Japan som liknade Sverige, där de kunde visa upp sina svensktillverkade trähus och hittade en liten by med gröna kullar utanför Sapporo i norra delen av landet. Nu har visningsplatsen förvandlats till ett populärt bostadsområde för japaner som gillar svensk design och det finns omkring 400 hus i den lilla byn, som är förvillande lik många små byar i Dalarna. Husen tillverkas i Insjön, Dalarna. Där förädlas gran- och furuvirke till väggmoduler, fönster, bjälklag och takstolar.

Foto Stora Enso

En Dala-dröm i Japan

/ GP.se, DN.se

2 | 18  EXCELLENT   5

barnens sidor

Olika fiskar att fånga Abborre Abborren är den vanligaste fisken i svenska vatten, och de trivs i stort sett var som helst. Den har karakteristiska ränder på sidan, och är grönaktigt brungrå i färgen. Gädda Gäddan är också vanlig. Den är långsmal, har fenorna längst bak på kroppen och en bred och platt nos. Gäddor står ofta still i vattnet och lurar på sina byten, som framför allt är mört. Gös Gösen påminner om en abborre men är längre och smalare. Gösen trivs i djupa sjöar och grumligare vatten. Lax Laxen är silverfärgad med svart rygg och kan bli mycket stor, ända uppåt 30 kilo. Laxen finns i älvar och åar, på väg till eller från havet. Mört Mörten är väldigt vanlig i svenska vatten och har röda fenor, rödaktiga ögon och silvrig rygg. Den trivs bäst i varma och grunda sjöar. Öring Öringen är en laxfisk som finns såväl i havet som i sjöar och älvar. Beroende på var du fångar den har den olika färg. I havet eller större sjöar är den silvrig, mörkare i mindre sjöar och mer gul eller gyllene i bäckar och strömmar.

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Visst nappar det! Du och barnen har nästan somnat till i solgasset. Metspöna vilar i era händer och det enda ni lyckats fånga är sjögräs och en gammal sko. Flötet har legat mer eller mindre stilla den senaste halvtimmen. Men så kommer det, hugget, och allt står på ända. Ni har fått napp!

6  EXCELLENT  2 | 18

Att fiska tillsammans med barn och barnbarn är ett härligt och spännande sätt att komma ut i naturen om sommaren. Det är även ett gyllene tillfälle att sitta på en brygga eller en sten och småprata om allt möjligt i väntan på att det ska nappa. Eller för att bara vara tillsammans, utan att prata, och dela stunden. Och har ni tur får ni med er egenfångad mat hem till middagsbordet. Det finns få saker som smakar lika gott.

Så här fiskar du Hitta ett vattendrag att fiska i De flesta av oss bor i närheten av en sjö, en å eller ett hav som man lätt tar sig till. Leta reda på en fin plats vid vattnet – en brygga, en bro eller en stor och bekväm sten där ni kan sätta er och njuta.

1

Skaffa eller bygg ett spö Utan spö blir det inte mycket fisk fångad. Vill ni inte köpa ett så är det lätt att göra ett metspö på egen hand. Själva jakten på rätt pinne kan i sig vara rolig. Pinnen bör vara runt två meter lång, stadig och tåla att bära en del vikt, ifall ni fångar gammelgäddan! Det behövs också krok, rev, sänke och flöte. Det är enklast att skaffa de sakerna i en fiskebutik. Reven på ett metspö brukar vara ungefär lika lång som pinnen. Om ni inte har riktig rev kan ni även använda björntråd, den är tålig och stark. Knyt fast reven i pinnens ände och sätt fast en krok längst ut på reven. Sen behöver ni ett flöte, de är ofta brandgula och vita för att synas bra. I brist på riktigt flöte kan ni använda en kotte. Fäst sedan ett eller flera sänken ungefär 10–20 centimeter ovanför kroken. Sänkena hjälper till att hålla kroken under ytan.

2

Vänta och vänta Nu är det bara att kasta ut reven på lämpligt ställe och ställa eller sätta sig att vänta. Väntan i fisket är nästan halva nöjet. Passa på att njuta av lugnet vid vattnet, gemenskapen och spänningen i fisket. Bara sitta och ta in omgivningarna, känna att man gör något fast man egentligen bara sitter still med en pinne i handen. Och det tar oftast en stund innan man får napp, fiskarna måste få lugna ner sig efter plask och stoj uppifrån land, och hinna intressera sig för kroken och betet. Man får inte vara hetsig när man fiskar, utan man ska veta exakt när man ska börja dra, så man får med sig fisken hela vägen upp utan att den sliter sig och försvinner ner i vattnet igen med ett retfullt skvättande. Håll ögonen på flötet – när det försvinner ner under ytan är det dags att dra upp, du har fått napp! Om ni fiskar från en brygga kan ni ligga ner med spöet bredvid er och titta på fiskarna som simmar runt, och se när någon börjat bita i betet. Då är det lättare att veta rätt ögonblick för att dra upp.

5

Håva in När ni väl fått napp, behöver ni fånga in fisken. Antingen med handen eller med en håv. Om ni inte vill ha ihjäl fisken kan ni antingen lägga den i er medhavda hink med vatten, eller försiktigt ta ur kroken ur fiskens mun och släppa tillbaka den i vattnet.

6

Traska hem När man fiskar får man alltid med sig något hem. Ibland är det fisk som kan bli dagens middagsmat, ibland är det en tom hink. Men oavsett fiskelycka så har ni med er en massa fina, somriga minnen i ryggsäcken.

7

Bete Ni kan använda mask, som ni får gräva upp. De brukar gömma sig under stenar eller under jord. I komposter är de också lätta att hitta. Om man inte känner sig helt bekväm med att sätta en levande och slingrande mask på kroken kan man även använda degkulor som bete, gjorda på halvgammalt ljust bröd och lite vatten.

3

Ta på flytvästen Även om ni inte ska i och simma så är det alltid riskabelt att vistas nära vatten. Ta det säkra före det osäkra och spänn på er varsin väst.

4

Bra att ha med sig på fisketuren • En hink som ni fyller med vatten så ni kan hålla fisken vid liv när ni fångat den. • Kamera eller mobiltelefon med kamera så att ni kan fånga och föreviga fiskafänget. • Liten spade för att gräva mask. • Större håv så ni kan håva in fisken. • Matsäck att äta i väntan på napp.

2 | 18  EXCELLENT   7

Text Sanna Casson

Ska skogsägarna ha rätt till ersättning för skog som avsätts för naturvärden? Så tycker politikerna I höst är det dags för riksdagsval och en fråga som är brännhet bland skogsägare är vad som händer när marken blir klassad som exempelvis en nyckelbiotop. Ska man ha möjlighet till ersättning för utebliven avverkning? Excellent frågade alla riksdagspartier vad de tycker om saken.

1. När ett skogsområde får ett områdesskydd finns det en risk att skogsägarna får avsätta skog utan ersättning. Hur ser ditt parti på det?

8  EXCELLENT  2 | 18

2. Vad tycker ditt parti är viktigast när det gäller skogen och skogsbranschens framtid?

Liberalerna 1. Vi anser att skogsägare ska få ersättning om avsättningen går utöver normala hänsynsregler. Utbytesmark från lämplig statligt ägd skog är en möjlighet som bör utnyttjas i större utsträckning än vad som sker idag. De kvarvarande naturskogarna – eller gammelskogarna – måste skyddas. Vi är positiva till att statligt ägd skog använts som inbyte för privatägd skyddsvärd skog. 2. Skogen spelar en viktig roll för svensk ekonomi, men är också avgörande för den biologiska mångfalden och för att motverka klimatförändringar. Skogens potential inom förnybara material, kemiska produkter, textilier och energiproduktion ska tillvaratas. Den svenska skogspolitiken ska fortsatt vila på två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet. Både staten och skogsnäringen har ett långtgående ansvar att skydda skogens ekosystemtjänster, bevara den biologiska mångfalden och slå vakt om naturvård och miljöhänsyn. Det behövs mer forskning kring frågor om alternativa bruknings- och avverkningsmetoder. Lars Tysklind, miljöpolitisk talesperson (L) Socialdemokraterna 1. Äganderätten är mycket viktig för oss och dessutom grundlagsskyddad. Med den följer en långtgående rätt till ersättning. Skyddet av biologisk mångfald och äganderätten är båda viktiga förutsättningar för skogsbruk och för skogspolitiken. Miljöbalken ger en stark rätt till ersättning om på­­ gående markanvändning hotas. 2. Resan mot ett biobaserat samhället har startat. Skogsindustrin går mycket bra, avverkningarna i landet som helhet ökar. Branschen gör pengar och är i behov av nyanställningar. Men branschen saknar också viktig kompetens, därför är ökad forskning samt att öka intresset för relevanta tekniskt gröna utbildningar viktiga för oss. En viktig satsning som vi vill bygga vidare på är den S-ledda regeringens satsning på gröna jobb. Beslutet om reduktion av växthusgaser ökar också intresset för biobränslen från skogen. Vi har också beslutat om att öka totalvikten för lastbilstransporter till 74 ton för att effektiv­ isera transporterna av exempelvis timmer. Vi tror att det behöver tillföras mer pengar till bärighetshöjande åtgärder på vägarna. Sedan avser vi också att kraftigt öka godskapaciteten på järnvägarna.

Vänsterpartiet 1. Självklart ska man ha rätt till ersättning vid bildande av naturreservat. Vi vill öka möjligheterna för skogsägarna att få ersättning för olika former av områdesskydd. Under mandatperioden har vi i samarbete med regeringen kraftigt ökat anslaget för att skydda områden, genom naturreservat och att ersätta skogsägarna. Vi har också från och med i år satsat pengar på att skogsägare med nyckelbiotopsrika skogsinnehav ska få möjlighet till områdesskydd och ersättning. Vi anser att det är nödvändigt att områden kan skyddas från olika former av skogsbruk för att värna den biologiska mångfalden och stärka skogens sociala värden. Formellt skydd av skog kan ske i olika former där ersättning ges till skogsägarna, men även skogsägarna behöver bära ett ansvar för att skogsmark med höga natur­ värden bevaras. 2. Det är viktigt att vi får ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Vi behöver en bättre balans mellan produktion och miljö, både avseende själva bruksmetoderna och genom ökat skydd av skog. Då har vi lagt grunden för att även i framtiden kunna använda skogens alla nyttor för vårt välstånd. Peter Ekelund, politisk sekreterare (V) Centerpartiet 1. Vid tvingande avsättning av mark ska skogsägaren få skälig ersättning. Vi vill också att det görs en översyn av ersättningsformerna så att markägaren enkelt och effektivt ska kunna få ersättning vid bildande av naturvårdsområden som begränsar ett produktionsinriktat skogsbruk. 2. För skogen och skogsbrukets framtid är det helt avgörande med långsiktiga spelregler. Skogen är en viktig bas för svensk ekonomi och för utveckling i hela landet. Men skogen är också oerhört betydelsefull för omställningen till ett fossilfritt samhälle. Vi vill satsa på innovation och utveckling för mer förnybara drivmedel. Vi har föreslagit en satsning på 750 miljoner för att påskynda utvecklingen av bioflygbränsle från skogsråvara. Det är också viktigt att det läggs forskningsresurser på att utveckla hållbara material. Vi värnar den svenska skogen så att det finns hållbara råvaror som kan ersätta fossila, och vi arbetar stenhårt i EU för att behålla möjligheten att bedriva ett aktivt svenskt skogsbruk.

Isak From, riksdagsledamot (S) Eskil Erlandsson, landsbygdspolitisk talesperson (C)

2 | 18  EXCELLENT   9

Moderaterna 1. Ett naturvårdsområde såsom en nyckelbiotop är inte ett formellt skydd och ger därmed inte rätt till ersättning, men innebär i praktiken ett avverkningsförbud eftersom inga certifierade sågverk tar emot timret. Det kan slå hårt mot den enskilde skogsägaren. Moderaterna vill därför stoppa inventeringen av nyckelbiotoper tills man sett över konsekvenserna för enskilda skogsägare. I vissa fall kan det finnas goda skäl till att skog inte får avverkas eller att skogsbruket måste följa vissa begränsningar. Men om staten hindrar skogsägare från att bruka sin mark måste den också ersätta skogsägarna. 2. Skogen är en av Sveriges största naturtillgångar och skogsnäringen är en viktig del av svensk ekonomi och i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Genom att värna äganderätten och det svenska självbestämmandet över skogen i EU-sammanhang bör det svenska skogsbruket stå starkt även i framtiden! Cecilia Reje, politiskt sakkunnig (M) Sverigedemokraterna 1. Sverigedemokraternas grundläggande syn på skogspolitiken är att skogen till överväg­ ande delen ska brukas och förvaltas aktivt. Jämfört med vänsterregeringen vill vi gå betydligt mer försiktigt fram med inrättandet av nya naturvårdsområden. Är det ändå så att myndigheterna bestämmer att ett visst område måste skyddas är det för oss självklart att ägaren ur ett ekonomiskt perspektiv ska hållas skadeslös. 2. Skogens betydelse för friluftsliv, turism, kulturarv och biologisk mångfald kan inte nog understrykas, liksom balansen mellan miljömål och produktionsmål. Skogsbruket är en av våra viktigaste näringar och utgör en oerhört viktig länk i kedjan som håller ihop ekonomin i många regioner. God tillgång på skogsråvara ger upphov till långa förädlingskedjor och utgör fundamentet för en skogsindustri i absolut världsklass. Hos landets skogsägare finns kunskaperna och engagemanget att på ett miljövänligt sätt förvalta skogen för kommande generationer. Att bruka en stor del av skogen på ett ansvarsfullt sätt står inte i motsatsförhållande till miljömål och biologisk mångfald. Runar Filper, landsbygdspolitisk talesperson (SD) Kristdemokraterna 1. Den nuvarande regeringens strategi för att skydda naturvärden i skogen fungerar inte. Det är orimligt att enskilda tvingas

10  EXCELLENT  2 | 18

avstå i vissa fall 80–100 procent av sitt skogsinnehav utan ersättning. I nuläget röjer eller avverkar många markägare för att förebygga uppkomster av skyddsvärda miljöer, tvärtemot vad som rimligen är rege­ ringens avsikt. Kristdemokraterna anser att målen för formellt skydd av värdefull skogsmark ska ligga fast, men det krävs nya och mer flexibla skyddsformer. Arrendelösningar, naturvårdsavtal och frivilliga avsättningar bör få en större roll. Utgångspunkten ska vara att markägaren har rätt till ersättning när inskränkningar i förfoganderätten görs. Byte med statlig skogsmark bör användas som alternativ eller komplement till kontant ersättning där så är lämpligt. Under den senaste alliansregeringen byttes 60 000 hektar skyddsvärd skog på detta sätt och avsattes som naturreservat. 2. Det behövs ett omtag i politiken för att skydda den biologiska mångfalden i skogen samtidigt som äganderätten och produktionsmålet upprätthålls. Det behövs ett förändrat synsätt där politiker och myndigheter ser markägare som medspelare snarare än motspelare. Ofta är det just genom de enskilda skogsägarnas långsiktiga förvaltarskap som höga naturvärden skapats och bibehållits. Magnus Oscarsson, skogspolitisk talesperson (KD) Miljöpartiet 1. En del nyckelbiotoper får lagstadgat skydd genom naturvårdsavtal eller biotopskydd. Miljöpartiet vill att fler nyckelbiotoper ska få lagstadgat skydd. Vi tycker också att det är viktigt att ge skogsbrukarna ersättning för detta. Därför har vi ökat anslagen för skogsskydd ordentligt och vill fortsatt öka dessa anslag. Skogsägare som länge väntat på ersättning har nu äntligen fått betalt. När mark avsatts i naturskyddsområde, får skogsägaren alltid ersättning, motsvarande 125 procent av fastighetens värde. 2. Miljöpartiet tycker att det är viktigt att vi har ett hållbart brukande av skogen, såväl som tillräckligt skydd av värdefulla områden. Inom skogspolitiken gäller devisen frihet under ansvar. Skogsbruket avreglerades på 1990-talet. I gengäld var uppgörelsen att skogsbruket frivilligt skulle sätta av en liten del för miljöhänsyn – utan ersättning. Certifieringarna FSC och PEFC infördes. När det gäller nyckelbiotoper finns inget förbud mot avverkning men däremot finns det som kriterium inom certifieringarna att inte avverka och avsätta minst 5 procent av marken. Skogsägare får kompensation genom att de får högre betalt för certifierat virke. Stina Bergström, miljöpolitisk talesperson (MP)

Drönare i skogsbruket Idag finns det omkring 8 000 drönare som används i den gröna näringen, men i takt med att användbarheten ökar och priset sänks växer användningen. Du behöver inte ha något tillstånd för att flyga med drönare över din skog. Men du måste följa personuppgiftslagarna, vilket betyder att det är okej att filma, så länge det inte är kränkande för den person som har filmats. Håll avstånd till människor och flyg inte högre än 120 meter eller längre än 500 meter bort. Läs mer om detta på datainspektionen.se

Se din skog ur nya perspektiv

Text Sanna Casson Foto Skogsstyrelsen, Mostphotos

Allt fler skogsägare använder drönare som ett arbetsverktyg.   – Genom att se ditt skogsbestånd ovanifrån får du ett mycket bättre underlag till att ta dina skötselbeslut, säger Anton Holmström på Skogsstyrelsen. Antalet skogsägare som vill dokumentera sin mark från ett nytt perspektiv ökar. – Tekniken är både prisvärd och enkel att använda. Intresset är stort bland skogsägarna och särskilt bland de äldre faktiskt, säger Anton Holmström. Vilken nytta kan då en drönare göra? – Du får se din skog ur en ny synvinkel och du får en mycket högre träffsäkerhet än om du bara går till fots och inventerar din skog. Du kan exempelvis snabbt hitta vindfällen efter en storm och sparar massor med tid på att slippa åka och leta efter kullblåsta träd. Det tar bara några minuter att flyga med drönaren över många hektar.

– Du får också ett mycket bättre beslutsunderlag för vad du ska sätta in för skötselåtgärder. Du slipper missa ytor som behöver röjas eller hjälpplanteras. På så sätt tjänar du in både pengar och tid. Men du ska inte sluta gå i fält, drönaren funkar som ett kompletteringsverktyg. Är det krångligt att köra en drönare? – Absolut inte. Jag har utbildat folk i att köra drönare och av 400 personer var det ingen som inte klarade att få igång den inom tre minuter. Då var den yngsta tre år och den äldsta 88! Men att göra en plant- eller gallringsplanering med en drönare kräver lite övning.

2 | 18  EXCELLENT   11

Skogsstyrelsen och drönare

Behöver man tillstånd för att köra drönare? – Du behöver inte ha något tillstånd om drönaren väger under 7 kilo, men de flesta drönare väger mellan 7 hekto och 1,5 kilo så det brukar inte vara ett problem. När det gäller att ta foton med sin drönare får du som skogsägare dokumentera din egen skog utan tillstånd. Behöver man äga mycket skog för att det ska löna sig att skaffa en drönare? ­– Det är svårt att säga var gränsen går. Men vet du med dig att du har slutavverkningar de närmaste åren kan du snabbt spara in pengarna som du investerade i en drönare genom att du nu kan planera åtgärderna bättre.

12  EXCELLENT  2 | 18

Skogsstyrelsen arbetar just nu med flera projekt för att inspirera skogliga aktörer att utveckla och använda drönare i skogsbruket. De har bland annat genomfört träffar med skogsägare i Kronoberg som får pröva på att flyga själva och se vilka möjligheter som finns med att använda drönare i skogsbruket. Ett annat projekt som Skogsstyrelsen genomför just nu handlar om att skapa bättre samverkan mellan skogs- och viltförvaltning. Tillsammans med Linné­universitetet genomför några studenter ett examens­arbete kring hur användbar tekniken är för att kunna inventera älg i skogsmiljö.

Vad säger de skogsägare som du träffat som skaffat drönare? – De som jag har pratat med är väldigt nöjda. De har dessutom sett bonuseffekter som de inte tänkte på att de skulle få. Många har dokumenterat sina hus och uppdaterat gamla gårdsfoton med hjälp av sin drönare. De har också kunnat kolla av byggnader efter hösten om det blåst av takpannor. Det finns en mängd saker man kan ha drönaren till.

Kartan som hänger i hallen är en kopia som visar hur ägorna såg ut år 1690, och vad som fanns här, exempelvis ”Små gran och tallskog till stör tjenlig”.

Att leva i kontrasterna Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

För fem år sedan sade Tesi och Duke Aschan tack och hej till storstaden och tog över Aspviks gård i Kungsängen nordväst om Stockholm. Samtidigt som det har inneburit mer arbete än någon av dem kunnat föreställa sig, har det gett dem ett inre lugn. Det röda trähuset ligger mjukt inbäddat bland hästhagar, ängar och skog. Vägen från gårdstunet kantas av askar och vid säteriet står päronträd och växer till sig. Här har Tesi och Duke Aschan slagit ner sina bopålar. – Vi visste inte om livet här skulle passa oss när mina gudföräldrar ville att vi skulle ta över. Men samtidigt har vi båda alltid haft en längtan till landet och ville ha ett annat liv än det vi hade inne i storstan. Så att ta över Aspvik var en fantastisk möjlighet att kunna kombinera jobb i stan med livet på landet, berättar Tesi. – Vi har insett vilken lyx det är att bo så nära naturen. Att kunna stövla rakt ut i skogen. Nu förstår jag mer av de klassiska countrysångerna om att vända hem till gården. När man är ung så vill man göra äventyr och leva i stan men nu är det som att komma hem, säger Duke. Paret var lite nervösa när de sa hejdå till storstaden – skulle deras kompisar orka åka ända ut hit och hälsa på? Och vissa träffar de inte särskilt ofta längre, de tycker att det är för långt bort. Men andra kommer så ofta de kan, och bor då i det gamla hönshuset som gjorts om till kontor och gäststuga. Dubbla liv Tesi jobbar till vardags som jurist på Socialstyrelsen med lagstiftningsarbete, men är också Sveriges representant och vice ordförande i bioetikkommittén 14  EXCELLENT  2 | 18

i Europarådet, som bevakar Oviedokonventionen. – Det handlar om mänskliga rättigheter i förhållande till medicinsk etik. Vi försöker hitta gränsdragningar för vad vi bör tillåta att medlemsländerna gör vad gäller den medicinska utvecklingen, till exempel möjligheter med genteknik och genmodifiering. Mitt arbetsliv är ju rätt långt ifrån det jag gör på gården, jag lever ett dubbelliv. Men jag har samtidigt dragit nytta av mina juridiska kunskaper på gården. Duke jobbar med försäljning av komplexa it-lösningar, med avtalsfrågor, förhandlingar och planering av tjänsteleveranser. Han pluggade först fysik men kände sig inte tillräckligt mycket som den galne professorn så han bytte spår till civilekonom. – Det är en stark kontrast att gå från att sitta i en stor anläggning fullt med datorer och nätverkskopplingar och så släpper man det och går och sätter fingrarna i marken. Det är så skönt! Och jag har nytta av både ekonomi- och fysikkunskaper på gården, med beräkningar på konstruktioner och vad de tål, och det finns ju en del matematiska ekvationer här och var som behöver lösas. Dessutom är jag uppvuxen på en gård i Kanada. Byn som Duke och hans familj bodde i heter Vilna och ligger två timmar nordöst om Edmonton. Byn är huvudsakligen ukrainsk, grundad av människor som flytt från Sovjet. – Min far är vildmarksäventyrare. De första fyra åren hade vi inget rinnande vatten, utan fick bära hem

från en brunn. Vi hade kossor, getter, gäss, änder och häst. Vi bodde i en liten stuga tills han byggde ett riktigt hus på egen hand och jag hjälpte till så gott jag kunde och lärde mig allt om livet på en gård. Att ta hand om skogen På Aspvik finns runt 100 hektar skog, flera olika bestånd i olika åldrar. När det gäller skötseln av skogen och att vara aktiva skogsägare så är det, som med så mycket annat för Tesi och Duke, både och. – De områden där vi verkligen ser skogen, nära våra hus och så, där är vi mer känslomässigt styrda och låter kanske skogen stå lite längre än vad som är bäst ekonomiskt. Men längre bort kan vi vara mer affärsmässiga med den, och avverka vid rätt tillfälle och ha en hög omsättning på skogen, berättar Duke. – Förutom den stora skogen på södra delen av markerna, där det är så vackert att gå och vi drar oss för att avverka, fast den är mogen. Vi har även runt 20 hektar betesmark med skogsbete där grannens kor går. En promenad runt ägorna tar sin stund, och man får se mycket. Skogen på Aspvik skiftar hela tiden karaktär, från ljus och luftig lövskog till tydligt planterad tallskog och täta trolska granskogar. Och marken går från mjukt mossig till klipphällar, ängar och rullstensås. Uppe på åsen blickar man ut över Mälaren, där ett par mindre båtar, fiskare drar längs vassen. Duke pekar ut mot ön rakt fram:

– Det är en fredad zon för havsörn. Och norrut ser du ett mindre fågelreservat. Morkullorna brukar flyga här över ängarna och har vi tur ser vi även två hägrar som är på väg till ån här borta, berättar Duke. – Jag tror vi får uppleva alla sorters skog man kan se på de här breddgraderna, när vi tar den här vändan. Det är här jag oftast tar mina springrundor, över åsen, bort mot vattnet och tillbaka. Att springa är ett härligt sätt att hålla koll på ägorna och följa livet i skogen. Jag springer ofta bara rakt ut i skogen, struntar i stigarna. Och då plötsligt kan jag upptäcka små hemligheter i skogen. Som här borta står det äppelträd mitt i skogen. Hur har de kommit dit? Har en kråka ätit av frukten borta vid oss och fått med sig en kärna? Tidigare hade de en massa gran precis bakom hönshuset, som från början var en julgransodling. Men det växte för bra och träden blev för stora för att användas som julgranar. Duke hade en dröm om att plantera kanadensisk sockerlönn där och få fram lönnsirap, men det ryktades om att alla som försökt med det här har misslyckats så han har släppt det. Det blir istället Tesis idé 2 | 18  EXCELLENT   15

16  EXCELLENT  2 | 18

”Jag har haft dåligt samvete mot våra barn, eftersom vi inte haft tid med dem som jag velat. Men de har samtidigt blivit väldigt engagerade i arbetet på gården. Vår äldsta dotter, Arelie, höll i vintras ett möte om avlopp med oss, och det bådar ju väl!”

som blir verklighet, hon vill ha lövskog med ek, lönn och framförallt bok. – Ljuset i en bokskog är helt unikt, det vill jag gärna ha nära till, säger Tesi. – Och jag får nöja mig med björksirap, skrattar Duke. Fick lära sig prioritera När de var nya på gården kände de sig kluvna av att kombinera heltidsarbete med att ta hand om Aspvik. Det var ett stort ansvar att snabbt sätta sig in i frågorna med gården, samtidigt hade de två små barn att ta hand om. Nu är de mer varma i kläderna och vet vad som är livsnödvändigt att ta tag i med en gång och vad som kan vänta. Och de har ett kontaktnät av grannar och andra som kan hjälpa till. Men samtidigt har dygnet bara 24 timmar och med höga ambitioner är det ibland svårt att få tiden att räcka till. – Jag har haft dåligt samvete mot våra barn, eftersom vi inte haft tid med dem som jag velat. Men de har samtidigt blivit väldigt engagerade i arbetet på gården. Vår äldsta dotter, Arelie, höll i vintras ett möte om avlopp med oss, och det bådar ju väl, säger Tesi. – Och de har genomskådat oss. Vår yngsta, Isolde, kan fråga mig vad vi egentligen ska göra i skogen, och varför jag har med mig motorsågen på promenaden. Hon vet att vi ofta har en baktanke när vi går ut, saker som vi behöver få gjorda. Men vi försöker att göra allt till ett äventyr för dem och de lär sig ju massor, säger Duke. Att ta över och vårda Aspvik Gården Aspvik har gamla anor, och fanns på kartor redan på 1300-talet. På ägorna fanns tidigare en kvarn som var den största arbetsplatsen i trakten. Det var först på 1500-talet som Aspvik blev ett säteri, det vill säga en frälsegård som fick skattefrihet mot att hålla häst och man för kungen. Huset som familjen bor i är från slutet av 1600-talet, och det känns viktigt

för dem att vårda det. – När jag får mer tid ska jag engagera mig i hembygdsföreningen och samla ihop material för att skriva böcker om bygden. Jag har hittat en massa intressanta papper och brev som berättar om Aspvik men jag har inte tiden nu, så de ligger i byrålådan och väntar på mig, berättar Tesi. Familjen tog över i mars 2013, och ett år senare började de renovera huset; de bodde i det lilla sommarhuset på gården, rev ut badrummen och köket och byggde nytt som passade in stilmässigt med husets ålder. Tesis gudmor gick tyvärr bort en månad innan Tesi, Duke och barnen flyttat in, och fick aldrig se hur det blev efter renoveringen. – Men jag har försökt återskapa vad jag tror att hon skulle tyckt om, och hedra henne i vår renovering. Till exempel är den här grå nyansen som vi har i köket på luckor och bänken vid köksbordet, en grå som hon verkligen tyckte om, säger Tesi. – Och som en äldre bonde som har gård här i närheten sa: Det är inte ni som kommer att påverka huset, det är huset som kommer påverka er. Och det stämmer verkligen. Vissa tar ju över ett hus och smäller upp ett modernt kök och nytt garage i helt fel stil, eller byter ut gruset på gårdstunet mot asfalt för att det är mer praktiskt. Vi har istället försökt vara husets historia så trogna som möjligt och tagit till oss mycket om byggnadsvård, kulturvård, och vi anpassar oss till hur det är byggt från början, säger Duke. Gediget hantverk Under renoveringen blev de varse att huset verkligen är gjort med handkraft, inga

2 | 18  EXCELLENT   17

18  EXCELLENT  2 | 18

”Allt det här är mitt ansvar! Jag vill och känner att jag måste förvalta det här för framtiden. Det är ett ansvar som ibland väger tungt, men det är mest positivt.”

maskiner har bearbetat träet i takbjälkarna, det är händer och yxor och stäm­järn. Det fick dem att tänka på alla arbetstimmar som gått in i huset. – Och om de lade så mycket energi i det här, så vill ju vi behålla det som de gjort, och lägga mycket kraft vi också. Förr var du tvungen att bygga så det höll till nästa generation. Om du misslyckades med ditt bygge skulle du stå utan hus och fått flytta. Det tänket är borta i dagens moderna samhälle, det byggs så snabbt det är möjligt och man använder material som kommer långt bortifrån, som kanske inte är gjort för det här klimatet, säger Duke. – Vi tittar på allt här i en mycket längre livscykel. Om vi gör saker rätt nu behöver inte våra barn ställa dem till rätta sen, säger Tesi. Många aktiviteter på ägorna Förutom skogsbruk och jordbruk finns det två olika stallverksamheter på Aspvik. Ett med 30 boxar och det andra har 16. – Det är många som rider i våra skogar, så det gäller att vara uppmärksam när man är ute och springer så man inte råkar skrämma någon häst, berättar Duke. – Vi har även träffat på fyrhjulingar här, då tar man på sig den sura gamla gubbe-hatten och skäller på dem. De får ju inte vara här och de förstör marken. Vi själva använder i och för sig också terrängfordon i arbetet men vi är noga med att köra försiktigt på sådana ställen så inte marken skadas. Det senaste projektet på gården är att renovera och byta stammar på den nyare, större huvudbyggnaden så att det kan hyras ut, som de flesta andra hus på gården. Nya säteriet heter huset och är från slutet av 1800-talet. På den tiden fanns det även ett sågverk här, det behövdes virke till att bygga upp Stockholm och skogsbruket var väldigt aktivt. Från förort till gårdstun Tidigare bodde familjen i lägenhet, senast i stockholmsförorten Spånga. Mycket i deras liv är annorlunda jämfört med då. – Det är härligt att bo mitt i naturen och inte bara se en lägenhets fyra väggar, golv och tak. Men ibland känner jag också: Allt det här är mitt ansvar! Jag vill och känner att jag måste förvalta det här för framtiden. Det är ett ansvar som ibland väger tungt, men det är mest positivt, säger Duke.

– Det jag uppskattar allra mest här är tystnaden. Står man ute på gårdstunet en kväll är det helt knäpptyst, förutom ljuden från skogen och fåglarna, säger Tesi. – Det var överväldigande när vi först flyttade ut, varje dag tänkte jag på hur fantastiskt lugnt och skönt det är, och att alla borde få ha det så här. Äldsta dottern Arelie tyckte att det var jobbigt att lämna kompisarna, men har snabbt vant sig vid livet på landet och både hon och lillasyster Isolde har fått nya kompisar via skolan och bland grannarna. Det är många i området som har barn i samma åldrar, så livet på Aspvik är knappast avskilt och ensamt. Och det finns många fördelar med att äga mark. – Det är något visst med att laga mat av egna råvaror, som den här grönkålen, säger Tesi och bjuder på hemlagad vegetarisk lasagne och grönkålssallad med päron. Tyvärr är rådjuren ofta snabba med att nappa åt sig det som växer i deras land. Duke håller med om att egenodlat har stora fördelar. – Vi är bättre rustade ifall katastrofen kommer. Här kan vi hämta virke i skogen och förädla det, bygga nya hus av det. Vi kan ta upp potatisen vi odlar, gå ut och jaga, ta hand om våra egna djur. Vi gjorde precis om jordkällaren så där kan vi bunkra potatis om det behövs, och vi har en vedspis som är välbehövlig vid elavbrott. För vad händer om elen försvinner? Då är den världen som vi lever i så ofta borta – inget mer Netflix, inget Facebook, inga datorer. Det finns ju många människor i vår ålder som aldrig varit på ett utedass, är det inte märkligt? Att vi har kommit så långt från det liv som våra förfäder levde, bara några generationer bakåt, säger Duke. – Att bo på Aspvik har gjort att vi kommit närmare våra rötter, nu lever vi mitt ibland dem. Vårt nya liv innebär visserligen mer att göra, det händer saker på alla fronter hela tiden, men jag hinner andas ut mellan varven. När jag gör det ena så kopplar jag av från det andra. Jag är lugnare inombords och mer tillfreds med livet, avslutar Tesi.

2 | 18  EXCELLENT   19

Foto Lasse Arvidson

Just nu i din skog – Mattias tipsar

Nu är skogen som allra bäst för skogsägaren Nu växer skogen så det knakar under flera månader och det som skapas är tillväxt och mer syre – visst är det fantastiskt! Försäkring Den torra försommaren fick mig att tänka på brandförsäkring av skogen. Se över försäkringar för din skog. Jämför olika alternativ och villkor så du hittar en lösning som passar just din fastighet. Skogsbruksplanen Se i din skogsbruksplan vilka åtgärder din skog väntar på. Planera in ett möte med din virkesköpare för hjälp att fatta rätt beslut. Saknar du skogsbruksplan på ditt innehav? Mitt råd är: Beställ en nu – det lönar sig.

Mer skogskunskap – digitalt Visste du att du numera även kan läsa magasinet Excellent direkt på storaensoskog.se? Här hittar du allt från skötseltips till skogsnyheter och fördjupande reportage om hur vardagen ser ut för andra skogsägare. Här finns det även ett arkiv om du vill hitta äldre artiklar. Vill du dessutom ha mer skogskunskap och inspiration så skickar vi ut det digitala utskicket Skogsnära varje månad. Där bjuder vi på filmer och artiklar med allt från de bästa tipsen för gallring och plantering till skogsekonomi och innovation.

Registrera dig på www.storaensoskog.se/skogsnara

Till den fysiske Augusti och september är en bra period att röja den grövre granen + 5 cm, då insekterna har hunnit svärma och stammarna hinner torka innan nästa års svärmning drar igång. Klenare stammar kan röjas året om. Trevlig sommar!

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Lövets återkomst Vår syn på lövskogen har förändrats över tid. Under en period behandlades lövet som ogräs, som skulle bort till varje pris. Idag satsar allt fler på blandskog eller rena lövbestånd. Men vilken typ av lövträd är mest gynnsam att odla och hur ska man sköta sin lövskog för att den ska bli så lönsam som möjligt? I det här numret fördjupar vi oss i lövets möjligheter och utmaningar.

2 | 18  EXCELLENT   21

tema – lövskog

Gra

Robert Berg, naturvårdsspecialist på Stora Enso.

Tall 39  %

n4 1 %

12 % k r ö Bj

3 000 000 000 m3sk Under första hälften av 1900-talet användes lövvirket flitigt som brännved och genom att beskära lövträd fick man också fram foder till djuren inför vintern. Virket från lövträd var också betydelsefullt som snickeriråvara. Men under slutet av 50-talet började lövträden ses som ett stort hot mot produktionsskogsbruket. Granmassaveden hade ett starkt värde på marknaden och lövträden sågs som ogräs, som skulle utrotas. Det gick så långt att stora lövträdsbestånd besprutades med ogräsmedel – herbicider. Under slutet av 70-talet blev protesterna mot de giftiga ämnena massiva och 1983 förbjöds herbicider helt. Ljusare syn på löv Men i takt med att intresset för naturvårdsfrågor har ökat har även synen på lövskogen blivit mer positiv. – Det blir allt vanligare att man satsar på blandskog. Ökad variation i skogen är positivt både ur naturvårdssynpunkt och genom att man sprider riskerna på olika trädslag, säger Robert Berg, naturvårdsspecialist på Stora Enso.

levnad. Både friska och gamla ihåliga träd. Lunglaven växer exempelvis på sälg och lönn och vissa arter kan inte kan leva utan exempelvis den fuktighet som uppstår i en rutten asp. – Det moderna skogsbruket handlar om att försöka återspegla den naturliga skogsmiljön. Förr brann det mycket på stora skogsarealer, något som gav naturlig spontan föryngring av lövbestånd, nu får man i stället plantera löv eller se till att förutsättningar finns för föryngring, säger Robert Berg. Men även om intresset ökar för lövträd är det fortfarande barrskog som dominerar i Sverige. Virkesförrådet på drygt tre miljarder skogskubikmeter består av 41 procent gran, 39 procent tall och 12 procent björk. – Förmodligen kommer granen öka ännu mer, eftersom marken inte längre är lika mager i Sverige och för att råvaran från barrträd fortfarande har ett högt värde, säger Robert Berg.

Återspegling av naturlig skogsmiljö Vissa arter är helt beroende av lövträden för sin överLunglav på en asp.

22  EXCELLENT  2 | 18

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Så lyckas du med lövet Att sätta in rätt skötselåtgärder i rätt tid och att satsa på rejäla gallringar. Det är nyckeln för att lyckas med sitt lövbestånd. Lövträd växer snabbt i början och de tål inte beskuggning så bra, så då gäller det som skogsägare att hänga med. – Det är viktigt att göra plats för lövträden. De behöver utrymme för att växa så bra som möjligt, säger Per Hazell, skogsskötselspecialist, på Skogsstyrelsen. Korta intervall Gallring och röjning ska göras ofta, med korta intervall – mellan fem och tio år. Trädkronan ska utgöra minst hälften av trädens höjd. Det är vanligt att man får självföryngrade björk­ ungskogar på ett hygge, särskilt efter markberedning. Det kan vara värt att ta vara på föryngringen, men också här gäller det att vara aktiv: – Självföryngrade björkbestånd kan bli väldigt stamtäta, med mer än 10 000 stammar per hektar. När de nått 2–3 meters höjd är det dags att göra en första röjning, där du tar bort ungefär hälften av stammarna. Det sätter fart på beståndet, säger Per Hazell. Föryngring av lövskog kan du också skapa via fröträd, och under normala förutsättningar brukar det räcka med ett tiotal fröträd per hektar för att säkerställa tillräcklig fröspridning. Du kan också välja att plantera björk.

– Då kan det vara värt att satsa på förädlad björk som har högre tillväxt och bättre stamform, säger Per Hazell. Det är viktigt att utföra en noggrann markberedning och därefter plantera 2 000–2 500 plantor per hektar. Viltbegärliga lövträd Ett problem med lövträd är att de är viltbegärliga. Rådjur och älg är mycket förtjusta i att beta på lövträden. Dyra hybridasp- och ekplantor lockar särskilt mycket. – Ska du plantera ädellövträd rekommenderar jag att du alltid hägnar in området. Det kostar uppåt 100 kronor per meter. Men när det gäller ädellövskog kan man ansöka hos Skogsstyrelsen om att få ekonomisk ersättning för 80 procent av kostnaden för hägnen, säger Per Hazell. Ett annat alternativ kan vara att viltskyddsbehandla plantorna så att de smakar illa. Det fungerar bäst när det gäller plantering av björk på skogsmark. Björken drabbas sällan av skador av svamp och insekter. De klarar också storm bättre än barrträd på vintern eftersom de inte har några blad och får på så sätt ett avsevärt mindre vindfång än barrträden. Eken kan drabbas av insekter som lindmätare, vilket 2 | 18  EXCELLENT   23

Per Hazell, skogsskötselspecialist, på Skogsstyrelsen.

innebär att de tappar tillväxt under året som de drabbats, men de brukar klara det. Aspen kan angripas av diverse rötsvampar. Aspsticka är den vanligaste och kan orsaka skador på grenar och stam. Den kan ge vitröta i kärnveden, men är också en viktig värd för skogens biologiska mångfald. Ihåliga aspar kan vara viktiga för exempelvis fåglar som behöver skydd mot vinterkylan. Kan man skydda sig mot aspstickan? – I princip inte. Men en aktiv skötsel kan ge ett visst skydd, eftersom aspar med hög tillväxt verkar drabbas mindre. Och framför allt så kan de avverkas tidigare om de växer snabbt, varför det är lägre risk att de drabbas hårt av aspticka, säger Per Hazell. Hitta rätt mark Lövträd trivs inte överallt och det gäller att skogen får växa på lämplig mark för att man ska kunna driva ett framgångsrikt skogsbruk. Fuktigare marker passar klibbal eller glasbjörk, medan vårtbjörk vill ha lite torrare, så kallad frisk mark. Asp trivs bra i bördiga sluttningar. Geografin spelar också stor roll för vilken typ av lövbestånd man ska satsa på. I norra Sverige är det björk som gäller, medan ek och bok även trivs i södra delen av landet. Både ek och björk trivs bra på platser där det tidigare varit jordbruksmark. Om du planterar ek, kombinera den gärna med något annat lövträdslag som exempelvis björk. – Eken sätter du i små grupper med 5–10 ekar per grupp och med 7–8 meter mellan grupperna, tipsar Per Hazell. Som du säkert vet fungerar även björk och gran bra ihop. Läs mer om detta på sid 26. Om du arbetar med förädlade plantor och starka gallringar är det möjligt att slutavverka ditt björkbestånd redan efter 40 år. Generellt är volymproduktionen på god och medelgod skogsmark lägre för de flesta lövträd jämfört med gran. Men målet med en aktiv lövskogsskötsel är att få bestånd med träd av så hög kvalitet som möjligt på kortast möjliga tid. Det betyder att man ska röja och gallra, så att träden hela tiden har en levande, grön krona.

24  EXCELLENT  2 | 18

Foto Mostphotos

Foto Skogsstyrelsen

tema – lövskog

Vill du satsa på ädellövskog? Så funkar det. Knappt en procent av Sveriges produktiva skogsmark består av ädellövskog. Trädslag som räknas till ädla lövträd är alm, ask, bok, ek, fågelbär, lind och rönn. De är vanligast i södra Sverige. Ungefär 80 procent av ädellövskogen ägs av privata skogsägare. Reglerna kring ädellövskog har sin grund i att arealen ädellövskog inte ska minska. Detta är till stor del av naturvårdsskäl, träden är viktiga för den biologiska mångfalden. Men det finns också rekreations- och landskapsestetiska skäl. Det innebär att du måste ansöka om tillstånd hos Skogsstyrelsen för att få slutavverka ädellövskog. Du måste också se till att ny ädellövskog kommer upp efter avverkning. Men för att kompensera merparten av ökade kostnader för föryngring och skogsvård kan du få statliga bidrag. Du söker stöden hos Skogsstyrelsen. Källa | Skogsstyrelsen

tema – lövskog

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Dags att börja blanda? Många skogsbestånd i 40–50-årsåldern är ganska monotona, där ett trädslag dominerar. Yngre skogar är ofta betydligt mer varierade med fler trädslag och det finns stora fördelar med att variera dina bestånd, både vad gäller marken och din trygghet. Du kan dessutom få bidrag från Skogsstyrelsen för att du sätter löv på din mark. – Vi är dåliga på att odla rena lövbestånd i Sverige, säger virkesköparen Mattias Andersson och fortsätter: Vi orkar inte hägna in för att skydda mot bete och vi tycker att det kräver för mycket extra jobb. Men lövträd har kortare omloppstid och är inte lika känsliga mot sjukdomar. Jag tycker att man borde ta sig en funderare på om det inte är värt att i alla fall prova att styra mot löv i något av sina bestånd. Du kan även söka ekonomiskt stöd från Skogsstyrelsen för bland annat återväxt­ åtgärder och röjning. Prata med Skogsstyrelsen så hjälper de dig med ansökan. Blandskogens fördelar Om du blandar in löv, eller varvar med löv en hel generation, behåller marken sin vitalitet och du sprider riskerna för vindfällen, insektsangrepp och

26  EXCELLENT  2 | 18

sjukdomar. Dessutom påverkar de olika trädslagen markens pH-värde. Barrträd gör marken surare och lövträd gör marken mer basisk, så det är bra för balansen att skifta då och då. Ur miljöperspektiv och för den biologiska mångfaldens skull är blandskog absolut bäst. Det finns tusentals fler arter i en blandskog jämfört med enbart tall eller gran. Att blanda in björk är bra och om du även får in asp så får du ett extra antal arter som är knutna till aspen. Det är precis som i jordbruket – att odla en och samma gröda på stora ytor utarmar på sikt jorden och mängden arter av insekter och djur minskar drastiskt när födan är enahanda. – En annan, mer psykosocial fördel, är att blandskogar ofta är mer tilltalande för människor att vistas i än i bestånd som är ett och samma

Så här kan du sköta din dubbelodling steg för steg 1. Plantera gran på ett slutavverkat område, där marken är bördig. 2. Efter några år kommer lövträden, vanligtvis björk. 3. L åt björkarna växa till 3–4 meters höjd, något som brukar ta 5–8 år. Röj då björkarna till ungefär 2 500 träd per hektar. Se till att det är runt 1,5 meter mellan björkarna, eftersom de behöver utrymme för att trivas. Gör ingen röjning av granarna än, förutom att täta grupper av granplantor glesas ut. 4. När björkarna är 6–9 meter höga och ungefär 15 år gamla är det dags för nästa röjning: denna gång av både björk och gran. Björkarna gallras till 1 000 björkstammar per hektar och granarna röjs till 2 500 plantor per hektar. 5. När björkarna är 10–12 meter höga är det dags att avveckla björkskärmen och släppa granen fri. Då kan man ta ut virke i björken. Ett alternativ är att på vissa områden, i grupper spara björken fram till förstagallring. 6. Om du sparat björk kan du välja att slutavverka dem när de är cirka 20 meter höga, för då kan de ha börjat konkurrera med granarna. Nu kan du välja att slutavverka alla björkar, alternativt låta de 50–100 finaste björkarna per hektar få stå kvar för att växa till timmerträd. Gallra samtidigt granarna till cirka 800–1 000 stammar per hektar. 7. Efter ytterligare cirka 20 år avverkas de björkar som sparats som timmerträd. Samtidigt är det dags för slutavverkning av granarna.

2 | 18  EXCELLENT   27

tema – lövskog

trädslag. Det blir vackrare helt enkelt och det är ju ett värde i sig, säger Mattias. Nackdelarna ger motsättningar Nackdelarna med att satsa på löv är att det är mer skötselintensivt än barr, och kräver att man är inne och röjer tidigt. Du kan också behöva hägna in lövet för att skydda mot betande djur. Det kan också kännas ovant att börja jobba med löv om man bara haft barrträd sedan tidigare, och man måste kanske skaffa sig nya kunskaper. Sist men inte minst kommer det faktum att blandskogsbruk inte är optimerat för virkesproduktion, vilket är svårt att bortse ifrån. Men å andra sidan gör man ju en ekonomisk riskspridning med flera trädslag istället för ett, med tanke på skaderisk, storm eller insektsskador, förklarar Mattias. – Det blir en motsättning, absolut. Bra produktion ställs mot miljöhänseende. Men jag tycker att man som skogsägare bör ha hela innehavet i åtanke, och göra det bästa av varje situation. Fördelarna med att blanda väger definitivt upp nackdelarna. Hur blandar jag? Det är inte bara att blanda hur som helst. Du måste ta reda på mer om marken och förutsättningarna för träden. Låt marken tala om vilket eller vilka trädslag du ska plantera och kom ihåg att alla inte passar tillsammans. – Många har gjort misstaget att plantera gran på mark som egentligen är bäst lämpad för tall, bara för att undvika att älgen ska beta sönder beståndet. Älgen betar tall vintertid men undviker granen. Och de första åren går det ju bra med gran på tallmark, granen växer som den ska. Men sedan, efter 30–40 år, när naturen haft sin gång, så har du en skog som 28  EXCELLENT  2 | 18

inte mår riktigt bra, som inte producerar som den borde, eftersom du inte utnyttjat markens potential. Samtidigt förstår jag dem som gör så, säger Mattias. Björk och gran i symbios Björk och gran fungerar bra tillsammans eftersom de kompletterar varandra. Björken gillar ljus, medan granen klarar att växa i skugga och mår bra under en björkskärm i unga år, särskilt om det finns risk för frost. Då får granen ett visst skydd mot kylan. – Dubbelproduktion av gran och björk funkar ofta väldigt bra. Produktionen blir högre än om man har en granskog eller en björkskog var för sig, säger Per Hazell på Skogsstyrelsen. Om du har björkbestånd på våra breddgrader har du jobb med att hålla borta granen. De odlar liksom gran under sig, med det fuktiga mörka klimatet. Granplantorna får finfin näring från björkarnas tappade löv, vilket gynnar produktion. – I fuktiga marker är det en bra idé att gynna björken i och med att då kommer granen av sig själv som ett andra skikt, och ger dig gratis återväxt kan man säga, säger Mattias Andersson. Båda trädslagen trivs på bördig mark, men har olika tillväxtfaser. Björken är ett pionjärträdslag som har bra tillväxt i ungdomen, medan granen är ett sekundärträdslag med bäst tillväxt i senare ålder. Dessutom är björk ett bra sätt att få bukt med granens rotröta. Du kan sanera genom att satsa på en generation björk i ett område där du tidigare fått skador på granen av rotröta. Det tar närmare 40 år för rotrötesvampen att försvinna ur marken, ungefär lika lång tid som det tar för björken att bli avverkningsmogen. Därefter kan du satsa på mer gran igen.

”Dubbelproduktion av gran och björk funkar ofta väldigt bra. Produktionen blir högre än om man har en granskog eller en björkskog var för sig”.

2 | 18  EXCELLENT   29

tema – lövskog

Tall trivs bäst själv på sikt Tall och björk fungerar delvis tillsammans men eftersom de båda är pionjärträd, behöver ljus och är förhärskande så krävs det en intensiv skötsel i början av omloppstiden. I unga år är det svårt att få de båda att samsas, eftersom björken växer så mycket fortare än tallen och lätt gör skador i tallens toppskott med sina yviga lövkronor. Asp och tall fungerar inte alltid så bra. De värdväxlar för samma rostsvamp, som i folkmun kallas för knäckesjukan. Den sätter sig på årsskotten på tallen och under bladen på aspen. Svampangreppet gör årsskotten mjuka och de knäcks. Skadan blir sedan bestående genom en krök på stammen där brottet skett och det ger timmerstocken där skadan sitter en nedsatt kvalitet. Det är inget vanligt problem men i vissa områden och vissa år kommer den, och med fuktiga vårar sprider den sig. 30  EXCELLENT  2 | 18

Asp ett bra lövalternativ Mattias vill ändå slå ett slag för aspen: – Har man börjat fundera på löv så är den ett väldigt bra alternativ till björk. Aspen vill ha frisk, bördig mark. Aspen har dessutom en väldigt kort omloppstid, efter 30–35 år kan du slutavverka, medan granen i våra trakter här i Värmland har en omloppstid på 50–60 år och uppåt. Hybridaspen är en blandning mellan nordamerikansk asp och europeisk asp, och har en fantastisk tillväxt med upp till 20 m3/ha och år, jämfört med gran som har ungefär 8–11 m3/ha och år på motsvarande mark. – Den kräver dock väldigt bördiga marker, helst gamla nedlagda åkermarker. Den måste dessutom hägnas till 100 procent, eftersom så många djur tycker om dem, allt från hare till älg. Hägning innebär en hel del jobb och pengar men du kan söka bidrag från Skogsstyrelsen för att du sätter löv, berättar Mattias.

Foto Stora Enso

Text Sanna Casson

Så blir ditt lövbestånd lönsamt Vad ska man tänka på som skogsägare när man vill satsa på lövskog och få det att bli lönsamt? Här är några nyttiga tips. En stor skillnad mellan att ha ett lövbestånd jämfört med gran eller tall är omloppstiden. En lämplig avverkningsålder för björk kan vara så låg som 40 år om bestånden är välskötta, medan granbeståndet kan behöva det dubbla. Björken växer snabbare, vilket ger en god virkesproduktion. Samtidigt kräver lövskogen mer intensiva insatser när det gäller skötsel och de behöver också mer utrymme för att växa bra. – För att få ett lönsamt lövbestånd gäller det att vara aktiv i sin skötsel och så gäller det att satsa på rätt trädslag på rätt mark. Ett tips är att börja med att plantera i liten skala och sedan utöka det som funkar bra, säger Per Hazell på Skogsstyrelsen. En del skogsägare kan skrämmas av att lövskog kan innebära höga kostnader för exempelvis skötsel och stängsling vid föryngring. Och på kort sikt kan det bli dyrare. Men snabbväxande lövträd som poppel och hybrid­asp kan producera en större virkesmängd än vad barrträden gör. Vilka trädslag är då bäst att satsa på ur ekonomisk synvinkel när det gäller lövträd? – Det är svårt att säga. Björk, ek och bok används till bland annat möbler, köksinredning och golv. Efter-

frågan på de träslagen styrs av vad som är trendigt just nu. För några år sedan var det till exempel väldigt populärt med kontorsinredning i bok, men det intresset har sjunkit. – Det kan kännas tryggare att sälja tall eller gran. Efterfrågan på lövvirke är inte lika stabil, samtidigt tror jag att efterfrågan kommer att öka på sikt. Konsumenterna blir mer miljömedvetna och jag tror att fler och fler kommer vilja ha närproducerat lövvirke i sitt hus eller sina möbler, säger Per Hazell. Ett argument för att satsa på lövträd ur ett ekonomiskt perspektiv är klimatförändringarna. I framtiden kommer det att bli en längre växtsäsong i Sverige med mer nederbörd och varmare vintrar. Lövträden trivs mycket bättre i varmare temperaturer jämfört med tall och gran. Klimatförändringarna innebär också större risk för stormfällningar och angrepp av skadeinsekter. Lövträd står emot vinterstormar bättre än barrskog och insekterna är oftast knutna till ett trädslag, så med en blandskog är risken mindre för att hela bestånd ska slås ut. – Om du har flera olika trädslag på din fastighet sprider du också riskerna, eftersom det är omöjligt att veta vilka trädslag som kommer efterfrågas i framtiden.

2 | 18  EXCELLENT   31

Foto Mostphotos

32  EXCELLENT  2 | 18 Foto Stolab

Foto Mostphotos

Foto Stora Enso

tema – lövskog

Så används träslagen

Fo

to

Th

om

as

Ri

ss

ve

ds

Foto Stora Enso

Björk

Används som massaved. Björkvirket används också till möbler, snickerier, golv, spån- och trä­fiberskivor, plywood, kemiska produkter och cellulosa. Av glasbjörken produceras även tumstockar.

Al

Inget vanligt trädslag för virkesproduktion. Används i liten skala inom möbelindustrin. Andra användningsområden är emballage och energived. Klibbalen används även för att tillverka träskor.

Asp

to ho tp os M to

Används bland annat till parkettgolv, paneler, glasspinnar, leksaker och massaved.

Fo

Bok

s

Används framförallt till massaved men har också stor betydelse som material till tändstickor. Den har en rak fiberriktning och brinner bra. En enda stock räcker till cirka 370  000 tändstickor och det är ungefär vad en svensk genomsnittsförbrukare skulle göra av med på 1 000 år! Andra produkter som kan tillverkas av asp är pallar, lådor, träull, bastulavar, gärdsgårdar, spånskivor och byggmodeller.

Foto Stora Enso

Används främst till parkettgolv, möbler, bänkskivor, snickerier och fanér.

Foto Mostphotos

Ek

2 | 18  EXCELLENT   33

tema – lövskog

Faktaruta FSC® och PEFC™ FSC (Forest Stewardship Counsil) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes) är de två standarder för skogscertifiering som finns i Sverige. De är snarlika i sina krav så det är en fördel att skaffa en dubbelcertifiering så att du inte är låst till ett av systemen. Båda systemen har som mål att skogsägare ska använda rätt planering och rätt metoder i sitt skogsbruk och därigenom minimera mark- och miljöpåverkan.

34  EXCELLENT  2 | 18

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Att bli certifierad Det blir allt vanligare att skogsägare blir certifierade enligt FSC och PEFC, de två standarder som finns i Sverige. Men vad krävs egentligen för att bli certifierad, måste man certifieras och vad vinner man som skogsägare på det? Virkesköparen Mattias Andersson reder ut begreppen. – Att skogsbrukscertifiera sin skog innebär kortfattat att skogsägaren brukar sin skog på ett ansvarsfullt sätt med hänsyn till produktion, miljö och sociala intressen. Måste jag spara en massa skog? – Du måste avsätta minst 5 procent av din produktiva skogsmark ur miljömässigt perspektiv, antingen genom att sköta skogen för att gynna miljövärdena eller genom att avstå skötsel helt. Allra oftast så finns lämpliga bestånd för avsättning och avsikten är att skapa och bibehålla mångfald i de svenska skogarna. Om det inte finns tillräckligt mycket skog att avvara får man skapa, kanske genom att upplåta ett bestånd för just det ändamålet, berättar Mattias. Många skogsägare lever upp till de krav som finns för att bli certifierad utan att veta om det. – Har du en skogsbruksplan och följer den, och har ett eller flera områden som du är beredd att avvara till miljöhänsyn och för den biologiska mångfaldens skull,

Skogsägarens åtaganden Miljöhänsyn: Grunden i ett certifierat skogsbruk är miljöhänsyn. Du behöver skaffa en grön skogsbruksplan inom ett år från det att du blev certifierad. Den gröna skogsbruksplanen innebär bland annat att du måste avsätta minst 5 procent av din skog för att bevara och utveckla den biologiska mångfalden. På sikt ska en areal motsvarande minst fem procent av din friska och fuktiga skogsmark utgöras av lövrika bestånd, som domineras av lövträd under merparten av omloppstiden. Du måste också ta hänsyn till hotade djur- och växtarter. Lagar: Du är skyldig att följa svensk lagstiftning och internationella avtal kring skog och skogsbruk om alltifrån skötsel och naturvård till kemiska bekämpningsmedel och bokföring.

är det inte långt kvar till att bli certifierad, säger Mattias. – Din certifiering visar att du sköter din skog på ett sätt som är hållbart mot både människa och miljö och att du följer lagstiftningen som berör skogsbruk och arbetsmiljö. Med certifieringen följer ett åtagande i att anlita skogliga aktörer med rätt kompetens och utbildning, tillsammans med rätt hänsyn till miljövärdena i samband med åtgärder i skogen, säger Mattias. Måste jag vara certifierad som skogsägare? – Nej, du måste inte vara certifierad, men hos marknaden blir hållbarhets- och miljöfrågorna allt viktigare när kunden väljer vara. Vi konsumenter värdesätter ett uthålligt nyttjande av resurser och vi förväntar oss att företagen vi handlar med är miljömärkta. Många av oss är dessutom ofta villiga att betala mer när något har FSC- eller PEFC-stämpeln på sig. Och som skogsägare får du lite mer betalt för ditt virke om du är certifierad, påminner Mattias.

Viktiga fastighetsfrågor: Samtliga fastigheter som du äger ska ingå vid certifiering. Du måste respektera allemansrätten, nyttjanderätter och servitut.

Viktigt om skogsbrukande: Vid avverkning ska virkesvärdet tas väl tillvara samtidigt som hänsyn ska tas till skogens ekologiska processer och miljöer.

Samers rätt till bete: Om du har samer med renar på din mark, ska du erkänna deras rätt till bete för renarna och ha samråd med renägarna om skötselinsatser i skogen.

Åkerplantering: Om du vill plantera på större åkermarker ska planteringen anpassas till topografi och landskapsstruktur.

Arbetsrätt och personalvård: Certifiering kräver utbildning, säkerhet och arbetstrygghet för den personal som arbetar i skogen. Lokal hänsyn: Kända fornlämningar och värdefulla kulturmiljöer ska finnas dokumenterade i skogsbruksplanen, och vid skötsel­ insatser i skogen måste man ta särskild hänsyn till dem.

Skötselplan: Du måste ha skogsbruksplan som uppdateras regelbundet, och följa åtgärdsförslagen i planen vad gäller skötsel. Det gäller framför allt i bestånd med höga naturvärden såsom skogar av riksintresse, nyckelbiotoper och platser med rödlistade arter. Tydlig redovisning: Du måste kunna redovisa uttag av traditionella skogsprodukter med hjälp av till exempel mätsedlar, och om du säljer virket certifierat måste det märkas med vältlappar.

2 | 18  EXCELLENT   35

Rusta dig för en sommar i skogen! I vår butik på webben hittar du kläderna och tillbehören du behöver.

Vinga of Sweden Termos Java, 1L Tings Mannerströms kött & grillbestick 8 delar Lundhags Makke Pant, herr och dam, olika färger

339:– 245:– 1 995:–

Du som är skogsägare och har skogsbruksavtal har dessutom rabatter * på butikspriserna. Gå in på butiken.storaensoskog.se och hitta dina favoriter.

(238:–*) (172:–*) (1 397:–*)

Text Tobias Barle Foto Alexander Donka

Skogsekonomin starkare än på länge Den svenska skogsekonomin mår bättre än på 20 år över i princip alla affärsområden. Den viktigaste faktorn för att det går bra för skog nu är den generella höga konjunkturen i världen. Men även strukturella förändringar i branschen sedan finanskrisen 2007–2008 och den nya synen på skogsbruk som en del av en grön revolution påverkar positivt. Det berättar Oskar Lindström, aktieanalytiker på Danske Bank. Marknaden för massa i världen är väldigt stark, marknaden för förpackningar likaså vilket är ett resultat av den globala högkonjunkturen och den ökade användningen av både transportförpackningar och konsumentförpackningar världen över. – Till och med tidningspapper, som länge varit sorgebarnet, går så starkt just nu att det blivit svårt att få tag på papper att göra tidningar och magasin av, och priserna skjuter i höjden, berättar Oskar Lindström. Miljön visar vägen Det har skett en attitydförändring gentemot skogsindustrin som varit mycket positiv för skogsindustrin. Tidigare sågs man som en miljöbov som högg ner träd, medan man nu är en del av lösningen, en positiv kraft i miljödebatten. Att bruka skogen innebär att man kan binda mer koldioxid, eftersom ung, växande skog binder mycket mer koldioxid än gammal skog. – Därför vill vi ha en skog som hela tiden är i omlopp – planteras, växer, avverkas och så om igen. Man ser också hur skogen kan bidra till en grönare värld genom utvinningen av biobränsle och biokemikalier, säger Oskar. Svag krona bra för skogsindustrin – Att vi har en svag krona gentemot euron talar också till skogsindustrins fördel. Vi har både egen råvara och arbetskraft och behöver inte importera något. Priserna på skogliga varor sätts mestadels i euro och det är positivt för oss, fortsätter Oskar. Storbritannien är en viktig marknad för framför allt för svenska sågade trävaror. Efter det att Brexit annonserades gick pundet ner men nu har det nästan återhämtat sig helt och det är bra för den svenska skogsindustrin.

Kina har tidigare importerat mycket returpapper med låg kvalitet från USA men har nu bestämt att begränsa denna import. De har satt restriktioner och höga krav på den kvalitet som returpappret ska ha, vilket gjort returpappret dyrt. Därför har många kinesiska pappersproducenter växlat över till massa från färsk­ fiber. Kina importerar även en växande volym sågade trävaror. Globalisering ger fler förpackningar – Förpackningsmaterial går starkt. Ska du transportera exempelvis kylskåp eller bildelar så är det wellpapp du emballerar med. Sedan har vi den växande e-handeln. När världsekonomin går för fullt blir det brist på wellpapp eftersom det skeppas mer och mer och allt ska ha sin förpackning, berättar Oskar. Globaliseringen har även betytt mer logistik. Numera har det blivit vanligt att produktionen av en produkt är uppdelad på flera olika platser i världen. Exempelvis att en del av en produkt görs i Kina, en annan i Ungern och så sätts de ihop på en fabrik i Nederländerna och sen läggs i en ny låda för att skickas till kund. De här utdragna logistikkedjorna innebär större förpackningsbehov. – Det har vuxit fram en utbredd skepsis mot plastförpackningar, och pappersindustrin har utvecklat produkter för att kunna ersätta plasten i förpackningar och många väljer bort plastpåsar till sina varor idag till förmån för papperskassar, avslutar Oskar Lindström.  Oskar Lindström, aktieanalytiker på Danske Bank.

2 | 18  EXCELLENT   37

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Se skogen och pengarna växa Är du en av många skogsägare som har avverkningspotential i din skog utan att veta om det? När din skog har växt färdigt och är mogen, avverka den och starta upp en ny generation växtlig ungskog. Avverkningslikviden håller du innestående hos Stora Enso i en betalplan med ränta i upp till tio år. Därigenom får du dubbel tillväxt. Avverka när det är bäst för skogen, skatta när det är bäst för dig. Under tiden får du ränta. Läs mer på www.storaensoskog.se

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Gärdsgården – ett levande historiskt hantverk

Det blir inte så mycket mer svensk sommaridyll än ett rött hus med vita knutar, en trädgård vars blommande äppelträd har en hängmatta mellan sig, och så kronan på verket: allt omgärdat av en genuin, handbyggd gärdsgård.

2 | 18  EXCELLENT   39

Namnet gärdsgård kommer från ordet gärde och att gärda eller gärdsla, som betyder att inhägna, eller förse med stängsel. Gärdsgården har även många andra namn, bland annat fastbandshage, granbangård och skihage. Men det handlar alltid om en träkonstruktion med lutande slanor som sitter fastbundna med vidjor vid störpar som satts ner i marken. En traditionell gärdsgård görs av enbart material från skogen, varken plastband, taggtråd eller spikar ska användas. Och det har blommat upp en trend att göra gärdsgårdarna enligt gammal sed, och att nyttja virke från närområdet till bygget. Exakt hur de ska byggas skiftar mellan olika delar av landet, till och med från en socken till en annan och alla har sina egna kännetecken. Att de skiljer sig åt beror, förutom olika sedvänjor och traditioner i hantverket, även på vilket material som fanns tillgängligt på platsen där gärdsgården byggdes. Man tager vad man haver, som det heter. Uråldrig byggteknik Gärdsgårdar har använts länge i Sverige. I Leksand finns det gärdsgårdar som är drygt tusen år gamla och vid en arkeologisk utgrävning i Halleby i Öster40  EXCELLENT  2 | 18

götland hittades rester från gärdsgårdar som är från 400–600-talet e.Kr. Men troligen har gärdsgårdar byggts och använts längre än så, inte bara i Sverige utan i alla länder i barrskogsbältet – Norge, Finland, Ryssland med flera. I Sveriges södra delar är det vanligare med stengärdsgårdar, byggda av stenar man grävt loss ur marken för att kunna odla. Där fanns inte den mängd träd och typ av skog som behövs för gärdsgårdsbyggen i trä. Men tanken är densamma som längre norrut, att taga vad man haver. Jakten på det rätta virket Gunnar Eklund har byggt gärdsgårdar enligt gammal tradition i 35 år. Efterfrågan på hantverket har alltid funnits och det har vuxit på sistone. Men det har blivit allt svårare att få tag på virke med rätt kvalitet, eftersom skogen sköts på ett annat och mer effektivt sätt nu för tiden. – Vi hittar vårt virke i eftersatt skog, helst där det är mestadels tall. Och även i spåren efter markberedarna, där det blir självsådd gran som är perfekt virke för oss, berättar Gunnar Eklund och fortsätter: Men när man röjer och gallrar tar man bort det som skulle kunnat bli gärdsgårdsvirke.

Gärdsgårdar görs oftast av senvuxna granar, som är långa och smala, vilket gör gärdsgårdarna täta men ändå luftiga. Vidjorna som knyter ihop störar och slanor görs av hela småträd som kluvits på mitten, och är tunna och smidiga. Trädslaget i vidjorna varierar, men Gunnar Eklund använder bara gran till sina. – Våra vidjor är hela smågranar som klyvs på mitten och kvistas. De är 130–140 cm långa och 15–20 år gamla. Det viktigaste när du ska bygga en gärdsgård är att ha bra material. Då får du bra livslängd på gärdsgården. Sedan påverkar såklart klimatet livslängden också, uppe i fjällvärlden där vintrarna är kalla och torra, där lever gärdsgårdarna längre och slipper svampangrepp tack vare den torra luften. Gunnar bygger något som kallas getgärdsgård, som enligt tradition byggdes lite högre och tätare så att inte killingarna skulle kunna krypa igenom. Vanliga nötkreatur däremot, de kan stoppas med hur gles gärdsgård som helst. – Gärdsgårdarna användes inte för att stänga in, utan för att stänga ute kreaturen från värdefullare grödor, som gräset som skulle bli foder till vintern. De fick äta ute i skogen istället.

Att bygga en gärdsgård Du börjar med att bestämma och planera hur gärdsgården ska gå. Oftast med en början och ett slut i en grindstolpe eller en vägg. Sedan sätter du ner störar med spetsade ändar i par i marken med en knapp meters mellanrum. Störarna ska stå så du får plats att lägga och binda fast slanor mellan dem, ungefär tio centimeter. Slanorna, som ska ha en medellängd på fem meter, lägger du skavfötters så att rotändorna både sticker upp och stabiliserar mot marken. Tillsammans ska slanorna bilda tio meter. – Vi sätter störarna med max 90 centimeters avstånd. Det avståndet avgör lutningen på slanorna och automatiskt även höjden på gärdsgården. Så det gäller att vara noga med avstånden mellan störarna så det blir jämt upptill, och inte vågigt. Vi gör så att varje varv med slanor går igenom nio par störar. Och vid vartannat störpar binder man med vidjor, alltså vid andra, fjärde, sjätte och åttonde, berättar Gunnar. Så håller man på tills man kommit från punkt A till punkt B och har ett härligt gediget och handbyggt stycke gärdsgård framför sig. En levande del av det traditionella hantverket och en vacker påminnelse om vår historia.

2 | 18  EXCELLENT   41

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

EU vill förbjuda flera plastprodukter Bomullstops, bestick, tallrikar och sugrör. Det är några av de produkter som EU-kommissionen vill förbjuda, i de fall som de produceras i icke återvinnbar plast. 80 procent av allt skräp i hav och sjöar är av plast och det vill man ändra på. EU-länderna ska också få krav på sig att minska antalet matförpackningar och muggar i plast och hitta andra alternativ i stället, som fiberbaserade förpackningar.

Gör aktiva gröna val när du handlar Kartong eller plåtburk för krossade tomater? Pappers- eller plastpåse att packa matvarorna i? Hur ska man tänka när man är i livsmedelsbutiken och vill köpa sin mat i så klimatsmarta förpackningar som möjligt? Här får du råd.

Vilka förpackningar ska man undvika, vad är ett stort no-no ur miljösynpunkt? – Frigolit! I tillverkningen av frigolit används kolväten, 42  EXCELLENT  2 | 18

vilket ger stora onödiga utsläpp. Som tur är börjar det bli ovanligt i Sverige med frigolit när man handlar mat. Men man kan fortfarande se det när man köper snabbmat. – Sedan ska man vara uppmärksam när man köper nappflaskor, då det är vanligt att de innehåller giftiga ämnen. Ska man välja pappers- eller plastpåse? Vilken av dem har störst klimatpåverkan? – Det beror på hur mycket material som används för att tillverka dem. Men skiljer det inte så mycket i vikt så vinner pappret.

Foto Per westergård

Att påstå att förpackningar bara är av ondo för miljön stämmer inte. – I Tyskland har man öppnat matvarubutiker helt utan förpackade varor, men problemet då är att hållbarheten blir sämre för många produkter och det som är allra sämst för miljön är när vi tvingas slänga mat som blivit dålig, säger Elin Eriksson på IVL Svenska miljöinstitutet. Så att göra en bra planering för dina inköp, så att maten du köper äts upp är A och O. Köp hellre små förpackningar om du vet med dig att du inte kommer äta så mycket av den där leverpastejen eller osten innan de blir dåliga och måste slängas. Tänk också på att plasten som skyddar exempelvis gurkan kan göra att den håller längre och då blir miljöpåverkan mindre, trots att plasten släpper ut växthusgaser vid tillverkningen. Samtidigt visar studier att exempelvis tomater har i snitt tre dagars längre hållbarhet i en kartong jämfört med en plastförpackning.

Elin Eriksson, IVL Svenska miljöinstitutet.

IVL har gjort en studie där man jämfört just klimat­ påverkan från papperspåsar och plastpåsar. Man har då tittat på hela produktlivscykeln från materialproduktion fram till dess att den slängs eller återvinns. Plastpåsen kräver färre transporter och mindre energi vid tillverkningen än papperspåsen. Samtidigt är plastpåsarna gjorda av polyeten, som kommer från icke förnybar olja, medan papperspåsarna kommer från förnybara källor och totalt sett ger pappersprodukterna upphov till klart mindre utsläpp av växthusgaser än plastpåsarna, visar studien. Dock har jämförelsen gjorts fram till att påsarna slängs eller återvinns och i de fall de inte återvinns har plasten en sämre inverkan på naturen. Enligt Håll Sverige Rent används hela 40 procent av plastproduktionen till engångsförpackningar, och det är just engångsförpackningar som hamnar högt upp på tioi-topp-listor över det vanligaste skräpet i havet, något som skadar många djurarter. Återvinningsgraden av plast är låg, i Sverige återvinns 45 procent av plastförpackningarna, enligt Håll Sverige Rent. Men för den som vill vara mest klimatsmart kan det vara läge att ta med sig en ryggsäck till affären och packa varorna i. Tänk på att förpackningarna ska vara lätta att återvinna, något som är svårare om förpackningarna består av olika material. När du ska köpa drycker är kartong det bästa valet. Köp hellre juice i en pappersförpackning än i en förpackning av glas eller plast. Även mejerivaror ger mindre miljöpåverkan i en förpackning av papp. Ett färskt exempel är crème fraiche från Arla som nyligen ersattes med en pappersförpackning, något som gav 50 procent lägre klimatpåverkan jämfört med den tidigare förpackningen i plast.

Hur är det med valen av matvarorna då? – Rött kött påverkar naturen mest på ett dåligt sätt, bland annat eftersom kornas fodersmältning orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Så kan man äta mer vegetariskt, så gör man ett bättre klimatmässigt avtryck. – Ekologiskt-stämpeln visar tyvärr inte alla aspekter av varans klimatavtryck. Man får inte med klimatbelastningen över hela livscykeln. Märkningarna är inte så bra i Sverige, både Korea och Frankrike har mycket bättre märkning av sina produkter. Förhoppningsvis kommer det att bli bättre även här. Men vad man kan tänka på är att köpa exempelvis KRAV-märkta produkter och undvika varor som påverkar den biologiska mångfalden på ett negativt sätt: som odlingar av jätteräkor.

Hur mycket spelar transporten in? Är det viktigt att köpa lokalproducerat? – Transporten utgör bara en liten del av miljöbelastningen, det är framför allt tillverkningen som påverkar mest. Men det är klart att transporterna också påverkar.

Källa | Svensk dagligvaruhandel

2 | 18  EXCELLENT   43

Text Amelie Bergman Foto Joni Niemelä, Lumene

Det här är antioxidant Antioxidant är en substans som i levande organismer hämmar bildningen eller verkningarna av potentiellt skadliga oxiderande föreningar; syreradikaler. Antioxidanter förmodas ha hälsomässigt gynnsamma verkningar och ägnas därför intresse inom näringsforskning och medicin. Källa | Nationalencyklopedin

Skogsråvara förnyar skönhetsindustrin Krossad tallbark, björksav och sprängticka är bärande ingredienser när nya, innovativa hudvårdsprodukter ska utvecklas. Det finska beautyföretaget Lumene har valt skogen som sin skönhetskälla – och hämtar råvaran direkt från massaindustrin. Lumene bedriver egen forskning och utveckling med utgångspunkt i naturliga råvaror från den nordi­ ska skogen. – Som ett finskt företag är det naturligt för oss att utnyttja de läkande och vårdande egenskaperna hos de råvaror som finns i naturen omkring oss. Mångfalden i den nordiska naturen gör det möjligt för oss att skapa säkra men ändå effektiva produkter som kan adressera speciella hudtillstånd och behov. Men det är viktigt att det sker på ett hållbart och hänsynsfullt sätt, betonar Tiina Isohanni som är Vice President Research & Development på Lumene. I utvecklingsarbetet använder man sig av flera skogliga råvaror, bland annat tallbarksextrakt och grankvistsextrakt. – Tallbark är en kraftfull naturlig ingrediens, rik 44  EXCELLENT  2 | 18

på antioxidanter som skyddar huden från både inre och yttre påfrestningar. Det är också en ekologiskt hållbar ingrediens eftersom vi utvecklar och producerar extraktet ur restprodukter från massaindustrin. Den bark som avlägsnas i samband med massaproduktionen torkas, krossas och extraheras enligt en speciell metod, förklarar Tiina Isohanni. Återfuktande björksav Björksav är en annan skoglig råvara som får ett innovativt användningsområde i Lumenes produkter. Precis som sprängtickan har björksaven en lång tradition inom folkmedicinen och har använts för sina återfuktande egenskaper på hud och hår. – Björksav är rik på mineralerna kalium, magnesium och kalcium samt olika typer av aminosyror som

2 | 18  EXCELLENT   45

”Tallbark är en kraftfull naturlig ingrediens, rik på antioxidanter som skyddar huden från både inre och yttre påfrestningar. Det är också en ekologiskt hållbar ingrediens eftersom vi utvecklar och producerar extraktet ur restprodukter från massa­­­in­dustrin.” Tiina Isohanni, Vice President Research & Development, Lumene

bidrar till att återfukta och skydda huden. Björksaven innehåller också olika återfuktande sockerarter samt äppel- och citronsyra som ljusar upp huden. Saven tappas på våren då näringsinnehållet är som högst. – Under sommaren förbereder sig björkarna för nästa växtsäsong genom att ta in och lagra näringsämnen och solenergi i löven. När hösten kommer, vädret blir kallare och dagarna kortare så lagrar träden ner näringsämnena djupt i rötterna i väntan på våren och en ny växtcykel. När temperaturen stiger så släpper björkarna loss de lagrade näringsämnena och det är dags att tappa saven. En björk kan tappas upp till tre år i följd, därefter måste trädet få vila. Naturligtvis sker tappningen med skogsägarnas goda minne – detsamma gäller när vi skördar sprängticka, betonar Tiina Isohanni. Trendig supersvamp Sprängticka, eller ”chaga” som svampen kallas internationellt, är det absolut hetaste inom skönhetsvård just nu. Den här supersvampen växer vilt på björkarna i det nordiska klimatet och sprängtickan som Lumene använder i sin produktutveckling skördas i Finland. Sprängtickan är laddad med olika typer av vitaminer och mineraler, bland annat vitamin B1, B2, B3, B5, B6 och D2 samt zink, koppar, kalcium och magnesium. – Sprängtickan klarar av att överleva i kalla, tuffa klimat – förmodligen just därför att den innehåller så många kraftfulla mineraler, vitaminer och antioxi­ danter, säger Tiina Isohanni som kallar sprängtickan för en ”exceptionell ingrediens” när det kommer till hudvård. Nivån av antioxidanter i en råvara mäts av skönhetsindustrin enligt en standardiserad skala som

46  EXCELLENT  2 | 18

heter ORAC (Oxygen Radical Absorbance Capacity). – Sprängtickan har ett av de allra högsta ORAC-­ värdena av alla naturliga ingredienser som hittills har testats. Den innehåller också stora kvantiteter av det antioxidanta enzymet superoxiddismutas. Enzymet finns naturligt i våra kroppar och har visat sig kunna reparera celler och skydda mot oxidativ stress som till exempel föroreningar. Sprängtickan innehåller 50 gånger mer superoxiddismutas än någon annan medicinsk svamp. Dessutom innehåller den en bred variation av polyfenoler och betaglukaner som är kända för att lindra rodnad och andra tecken på överkänslig hud. Från skog till te Sprängtickan är måhända inte den vackraste svampen, resonerar Tiina Isohanni. – Den har ett svart ytterskikt med en ruff, trälik textur. Smaken är spännande, lite nötlik och används ofta till chaga-te som har blivit populärt som ett antioxidantrikt alternativ till kaffe. Sprängtickan ingår i en kategori medicinska svampar som har en lång tradition inom folkmedicinen, och just nu är de här svamparna trendigare än någonsin tidigare. Svampbaserade produkter vinner ny mark i hälsokostaffärerna och i hippa Los Angeles har världens första svampcafé slagit upp portarna – där säljs bara svampbaserade drycker och chaga-te. Även om det inte handlar om stora industriella volymer så skvallrar det nyvakna intresset för skogens råvaror om en ny medvetenhet bland både företag och konsumenter. Och skönhetsbranschen växer så det knakar. 2016 omsatte skönhetsprodukter 18 miljarder kronor, bara i Sverige. Det innebär att vi svenskar spenderar mer pengar på kroppsvård och kosmetika per person än i alla andra EU-länder.

Inte bara bark I jakten på en ung, frisk och välmående hud tycks alla knep vara tillåtna. Skönhetshyllans burkar och flaskor innehåller den ena exotiska ingrediensen efter den andra. Snigelslem, som är en vanligt förekommande ingrediens i koreanska skönhetsprodukter, har blivit extremt populärt även i västvärlden. Slemmet sägs tillföra huden det koreanerna kallar ”gwang”, det vill säga det vill säga en fuktig, lätt daggig lyster. Bigift är en annan udda ingrediens som används av tillverkarna. Bigiftet påstås stimulera blodcirkulationen och få huden att reparera och föryngra sig själv, helt enkelt genom att lura huden att den har blivit stucken. Vetenskapligheten i det hela är oklar och det råder också delade meningar om hur djurvänlig framställningen av den här typen av ingredienser är.

2 | 18  EXCELLENT   47

Text och foto Håkan Olsén

Reportaget kommer även att publiceras i Håkan Olséns nya bok ”Skråväsen – svenska genuina hantverkare”, som släpps i november 2018.

48  EXCELLENT  2 | 18

Beth Moen, snickarmästare, ger gamla träd en ny skepnad I hennes verkstad förekommer inga sandpapper över huvud taget. Det dödar verktygsspåren, menar hon. Spåren och de rena snittytorna från yxan, tjäckeln och skölpen talar sitt tydliga språk. Här är det verktygen som bestämmer! En eloge till trädet! Respekt och tacksamhet är ord hon använder för att beskriva sitt förhållande till de träd som i generationer vuxit på någons gård i hembyn Siljansnäs, och som nu kan leva vidare som vackra objekt. På gården, under en snödriva, gräver hon fram en hybridasp – en korsning mellan svensk och amerikansk asp. Kapar den med motorsågen och lägger sedan upp den på trågkubben som är specialtillverkad för ändamålet. En ny skål är under tillverkning och det är utomhus som grovjobbet sker. Hon börjar med att dra en cirkel med passaren, synar efter kvistar, justerar och riktar så biten inte är skev, synar igen. Från centrum och utåt, hugger bort de innersta årsringarna, den så kallade juvenilveden eller ungdomsveden som har lite sämre egenskaper. Sedan börjar hon hugga ur insidan med en tjäckel. Bredbent och koncentrerat. Alla hugg verkar sitta exakt där de var menade. Visst, det kan bli ett snedhugg ibland, men det sparar hon. Det blir ofta en personlig karaktär. Hon har sin stil, som hon säger: ”Träskålar är i regel svarvade och mig veterligt så finns det ingen annan i Sverige som hugger skålar på det här viset. Man kan vara ute efter det perfekta – eller det operfekta, det är upp till var och en.” Sist så hugger hon utsidan i det färska virket och gör den nästan färdig innan skålen får torka långsamt, mellan tre veckor och två månader beroende på dess storlek och träslag. Ett mjukt träslag torkar fortare. I verkstaden ligger skålar från björk, sälg, asp,

gråal, alm… färdiga och ofärdiga. De största mäter över 70 centimeter i diameter, men de flesta ligger på 40–50. Vissa är behandlade i en kornblå äggoljetempera, andra med linolja eller tjära. Alla skålar har den omisskännliga karaktären av mönster från rakbladsvassa verktyg, och i torkat tillstånd, en något oval båtform. På undersidan står det var varje träd växt. ”Man kommer så nära trädet när man jobbar så här”, säger hon, ”oftast är de vänliga och lättbemästrade, men ibland vresiga och besvärliga. Björken är en sådan! Men det går att göra skålar av alla träd om de inte är spruckna, och efter nedhuggning kan man i princip börja arbeta med den direkt. Sälg kan ligga längre än de flesta andra träslag jag använder innan det rötas, i flera år. Björken däremot kan ligga över en sommar, knappast mer. När virket är färskt är det inte så stor skillnad, det är först när det börjar torka som det blir olika hårdhet och karaktär i virket.” Den sista finishen görs när skålen är torr och nu syns de tydliga spåren efter verktygen. Ibland bränner hon även utsidan för att få ett speciellt uttryck. Och nu är skålen klar. Den grova sälgen, björken eller något av de andra gamla träden har nu fått en ny skepnad och finns kvar för beundran i många hundra år till.

Beth Moen arbetar också med mycket annat i sin verksamhet: Lärare på Sätergläntan – institutet för slöjd och hantverk, Insjön, Dalarna. Hon håller även föreläsningar och kurser i olika slöjdtekniker, både i Sverige och utomlands. Norea form och snickeri driver hon tillsammans med AnneLie Karlsson sedan 1989.

2 | 18  EXCELLENT   49

Foto Lasse Arvidson

krönika

Segoltanvikens narval Sverigerekordet på braxen (eller panka som vi kallade den) ligger på drygt åtta kilo. Jag har ett obekräftat napp på omkring tio kilo. Denna monsterupplevelse, som jag valt att kalla den såhär i retrospektiv, skedde i samma veva som fotbolls-VM 1994. Det var också min storhetstid vad det gäller fiske. Jag hade inhandlat ett glasfiberspö av bästa kvalisort och grävt efter maskar i jord som var så näringsrik att melodin från blåklockorna som växte där skulle få Mozart att häpna. I min iver att få upp fångsten på bryggan bröts spöet (som lovade en hållbarhet på minst tio kilo). Men jag hann iallafall se detta vidunder till fisk i vitögat innan den försvann som en torped med halva spöet bort mot Hönsrava (det är några vita stenar vi kallar så). Detta korta möte gjorde starkt intryck på mig. Och kanske är det därför fisket gått så dåligt därefter. Men min förhoppning är att turen ska vända. Det är viktigt att turen vänder av dessa två enkla anledningar: • Min diet kräver det. • Braxen kan bli 30 år. Jag praktiserar för tillfället min egenpåkomna diet: öl- och silldieten. Vi har nämligen slagit vad här på kontoret om vem som kan gå ner mest i vikt fram till midsommar och frun tycker min sillkonsumtion börjar

50  EXCELLENT  2 | 18

bli kostsam. Därför kan det passa utmärkt med egenfångad fisk som komplement. För den som är nyfiken på denna geniala diet så är det mycket enkelt: frukost och lunch äts som vanligt men efter klockan fyra så får man bara äta sill (med vissa undantag oliver). Öl är ju gott till sill. Den andra anledningen är uppenbar. Jag har alltså inte gett upp hoppet. Braxen kan nämligen bli 30 år gammal. Jag har fått indikationer på att den fortfarande simmar i Segoltanvikens grunda djup. Flera av varandra oberoende källor har sett mystiska vågformationer vid skuggan under alskärmen som jag sparade när vi högg på Olsudden. Den trivs säkert där och norpar skräddare som snacks. Min förstfödde son Harry och nytillskottet sonen Ivar är förhoppningsvis behjälpliga att fånga mitt livs fångst. Jag har visualiserat hur den ser ut och ser framför mig hur den växt samman med mitt gamla metspö och liknar snarare en narval än den karpfisk den är. Om den var två år första gången jag fångade den så bör den naturliga döden ske under fotbolls-VM i Qatar 2022. Så vi har några år på oss. Bara jag fångar Segoltanvikens narval så kommer jag vinna vadet om viktnedgång också. Men risken är att fotbolls-VM i år kommer engagera mig mer än fisket. Öl är ju gott till fotboll.  Christian Umeland

Foto Lasse Arvidson

hälge

Lös krysset och vinn en Vinga of Sweden Termos Java Vi lottar ut två stycken Vinga of Sweden Termos Java bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 9 juli till: Stora Enso Skog, Excellent, 791 80 Falun eller via e-post: excellent@storaenso.com Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar. Två vinnare i krysset #1 2018 får varsin Klippan lammullsfilt: Kerstin Tjäder i Nusnäs och Per Bergman i Sifferbo.

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun

Foto Lasse Arvidson

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).