Excellent #2 2017

Magasin för skogsägare från Stora Enso

# 2 | 2017

16 temasidor /

Kärlek till motorer med en historia

Skatterna i skogen

Framtidens höghus är byggda i trä Så avverkar du skonsamt för kulturmiljön Avverkning mitt i byn Läckra recept och heta prylar till grillen

Foto Lasse Arvidson

ledare

Grönskan är total! Gräsklippare, häcksaxar och ogräsrensare används flitigare än någonsin just nu. Vi gör vad vi kan för att ansa och forma grönskan omkring oss, till välvårdade och växtliga trädgårdar som ska ge frukt, bär och blomsterskörd sommaren igenom. Samma omsorg bör skogsägaren ge sin skog, som under några korta månader växer med en enorm kraft. Toppskotten skjuter i höjden, stammarna växer sig kraftigare och för att kunna skörda värdefull avkastning så behöver skogen regelbunden tillsyn och skötsel i rätt tid. Se till att ljudet av röjsågar surrar som ivriga bin i dina ungskogsbestånd – att röja är den viktigaste och mest värdeskapande insatsen du kan göra för din skog. I det här numret ägnar vi hela temat åt skogens skatter. Frågor som oavsett tid på året är aktuella för skogsägaren. Vår skogsskattelagstiftning är för de flesta av oss både komplicerad och svår att sätta sig in i. Men låt dig inte skrämmas! Skrapa lite på ytan

Stora Enso Excellent ges ut av Stora Enso Skog  Redaktör Eva Mandelqvist Produktion Confetti  Tryck Forssa Print  Omslagsfoto Lasse Arvidson Papper MultiArt Gloss 200 g i omslag och NovaPress Silk 100 g i inlagan från Stora Enso  Prenumerationsärenden ulrika.forsman@storaenso.com  Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00  Fax 01046 825 56  Hemsida www.storaensoskog.se ISSN 1404-6628  Ansvarig utgivare Ulrika Forsman

genom att läsa artiklarna, kanske väcks intresset för att lära mer. Och kom ihåg att det finns många exper­ ter som kan det här på sina fem fingrar. Ta hjälp av dem när du planerar för din verksamhet, det kommer att ge dig mycket tillbaka. Utöver detta så hittar du bland annat spännande läsning om framtidens byggande i trä, som verkligen är på framfart och skapar oanade möjligheter för håll­ bara boendelösningar när städer växer sig större. Jag önskar dig trevlig läsning och en fortsatt skön sommar!

Ulrika Forsman Marknadsområdeschef och ansvarig utgivare

Foto Lasse Arvidson

innehåll

6 Foto Lasse Arvidson

6 Känner du igen löven? 8 Så avverkar du skonsamt för kulturmiljön 10 Avverkning mitt i byn Anders Johansson gjorde en avverkning mitt i lilla Harkskär, något som gjorde byborna en aning nervösa.

Med hjärtan som klappar för motorer En grönare stad med höghus i trä Hitta dolda avverkningsmöjligheter Inne med utekök

10 3D visualisering GBJ Bygg

13 36 41 42

Mobila utekök, smarta grillprylar och läckra recept.

36

Foto Eero Virtanen

47 Spaning från ett gömsle i skogen

19–34 Tema / Skatterna i skogen

2 | 17  EXCELLENT   3

Foto Per Bengtson

Foto Edita Brus

notiser

Dalahästar – heta i Kina Sveriges snyggaste fågelholk Stubbmonstret tog hem segern i årets Holk-SM. Guldholken var tillverkad av klass 5–6 på Långasjö skola i Emmaboda. Tävlingen arrangeras för nionde året i rad av Naturskyddsföreningen och är öppen för alla grundskole- och gymnasieklasser. Syftet är att stärka skolbarns relation till djur och natur, dessutom får fåglarna någonstans att bo.

En het trend i Kina just nu är Playful craftmanship. Det handlar om en ökad efterfrågan på unik design som berät­ tar en historia. På Asiens största designmässa i Shanghai illustrerades trenden av svenska träprodukter som vaser och dalahästar. – Trenden stämmer väl överens med tendensen som vi ser i Kina och i andra länder att konsumenterna blir mer och mer medvetna om historien bakom produkten de köper. Materia­ let är en viktig del av produktens historia och där uppfyller svenskt trä mycket väl konsumenternas ökande krav på gedigna, naturliga och hållbara material, säger Charlotte Dedye Apelgren, chef Interiör & Design på Svenskt Trä, i ett pressmeddelande.

Foto Stora Enso

/ Naturskyddsföreningen

Tre vandringsleder du inte får missa i sommar

Trä gör oss lyckliga

/ SVT

Foto Mostphotos

Ska du ut och vandra i sommar? Här är några av Sveriges finaste vandringsleder:

Nu är det bevisat att vi mår bra av trä. Forskning som Linkö­ pings universitet varit med och tagit fram visar att trä lagrar koldioxid och gör luft­ fuktigheten jämnare inomhus, vilket är positivt för hälsan. – Ett ökat bruk av trä ger stor positiv påverkan på både hälsa och miljö, säger Tomas Nord, universi­ tetslektor vid avdel­ ningen för Industriell ekonomi vid Linkö­ pings universitet, i ett pressmeddelande.

4  EXCELLENT  2 | 17

/ Skogen.se

45 Så många procent av all frukt och grönsaker som produceras i världen når aldrig fram till våra matbord, enligt Stora Ensos trendrapport för förpackningar. Med hållbara, fiberbaserade förpackningar kan livslängden för frukt och grönt i butikshyllorna ökas med upp till tre dagar jämfört med plastförpackningar. / Papernet.se, Stora Enso

Foto Carina Tidlund

Visste du det här om midsommar? Fram till 1952 firades midsommarafton alltid den 23 juni, eftersom midsommardagen sammanföll med Johannes Döparens dag i kristna tron. 1952 tyckte man att midsom­ mar förstörde arbetsveckan och därför ligger den nu på en fredag. Majstången härstammar från Tyskland och slutet av medeltiden. Stången brukar tolkas som en fallossymbol, men det historiska ursprunget härrör mer till ett kristet kors än en penis. I likhet med julnatten var midsommarnatten föremål för magiska föreställningar. Växtligheten tillskrevs magiska krafter denna natt, liksom att man tänkte sig att de över­ naturliga väsendena var särskilt aktiva. Därför var midsom­ marnatten lämplig för att samla läkande växter, men också för att spå in i framtiden. På midsommarafton skulle ogifta flickor plocka sju olika sorters blommor under tystnad, lägga blommorna under kudden och sedan drömma om sin framtida man. Att dansa runt stången infördes för att ungdomarna i byarna skulle lära känna varandra. Förr sparade man midsommarkransen till julbadet, för att de torkade blommorna skulle tillsättas vattnet och ge kraft att uthärda resten av vintern. Förr var det tradition att gå ut på midsommarmorgonen och rulla runt naken i den våta daggen. Detta för att få vara frisk under hösten och vintern. Så länge som vi hade industrisemester innebar midsom­ mar början på en ganska lång ledighet, men midsommar är fortfarande en symbolisk markör för semester och sommarens början. Få högtider förknippas så starkt med svenskhet som midsommar. Sant är att det finns en del ålderdomliga nor­ diska drag i högtiden, men den är mer lik de kontinentala majfesterna som inträffar ungefär vid samma tid. Den vanligaste födelsedagen i Sverige är 22 mars – om man räknar nio månader bakåt i tiden hamnar man nästan exakt på midsommarveckan.

Flytta lektionerna till skogen! Det hålls allt för många lektioner inomhus i skolorna, som skulle kunna förflyttas till skogen. Det skriver bland andra Anna Steinwall, verksamhetsledare Skogen i Skolan och Carina Gerken Christiansen, skogskommu­ nikatör LRF i en debattartikel på Skogen.se. De lyfter fram forskning som visar att barn behöver röra på sig mer och vara mer utomhus. Under de senaste åren har många skolor fått en egen skolskog genom initiativet Skogen i Skolan. Det blir en plats där barnen får ta del av ämnen som idrott, matte och historia i en stimulerande miljö. Genom en överenskommelse med markägaren enas man om ramarna för skogens nyttjande. Skolskogarna bidrar till att nya generationer och att nyanlända barn får en naturlig koppling till skogen.

2. Höga Kustenleden Mellan Kramfors och Örnsköldsvik finns en 13 mil vandringsled som tar dig till både utsiktsberg och urskog. Höga Kusten finns med på Unescos världsarvslista. Foto Mostphotos

3. Bohusleden Mellan Lindome och Strömstad går en 37 mil lång led med utsikt över skärgården, trollsko­ gar och ljunghedar.

/ Nordiska Museet, Aftonbladet

Foto Mostphotos

1. Funäsdalen Upplev fjällvärlden i Funäsfjällen. Du tar dig till fjället via en gondolbana från Funäsdalen och hamnar i en vandringsled mitt på fjället med utsikt över Sylarna.

Foto Markus Lindback

/ Skogen.se

/ Expressen

2 | 17  EXCELLENT   5

barnens sidor

Känner du igen löven? Text Jenny Kallur Foto Lasse Arvidson

Nu är skogen full av grönska. Granen och tallen – som är gröna året om, har fått sällskap av våra vanligaste lövträd; björk, asp, lönn, ek och rönn. Om du hittar ett löv på marken, kan du känna igen vilket trädslag det är? Och vilka olika trädslag kan du hitta i din skog?

6  EXCELLENT  2 | 17

Björk

Björken är vårt vanligaste lövträd, men om sanningen ska fram finns det faktiskt flera sorters björk. De vanligaste är vårtbjörk och glasbjörk. Tillsammans utgör björ­ karna två tredjedelar av alla lövträd vi har i Sverige. Glasbjörken skiljer sig från vårt­ björken med sin vitare och slätare näver, och de släta, ludna skotten. Vårtbjörkens skott är hårlösa och har som namnet skvallrar om, små knottror eller vårtor. Vårtbjörkens (Betula pendula) blad kan vara lite klibbiga efter lövsprick­ ningen i maj, sedan växer de ut och får sina triangelformade blad med utdragen spets och dubbelsågad blad­ kant. Höstfärgen är vanligen gul. Glasbjörken (Betula pubescens) får också sina blad i maj, då kan de vara lite håriga. Sedan får bladen sin ovala, kort­ spetsade form med enkelsågad bladkant.

Asp

Aspen (Populus tremula) tillhör poppel­släktet och är det näst efter björken vanligaste lövträdslaget i Sverige. I den svenska skogen och skogsbru­ ket finns framförallt två asparter; vanlig asp (Populus tremula) och hybridasp (P. tremula x P. tremuloides). Hybrid­ aspen är en korsning mellan amerikansk och europeisk asp och räknas som en införd art. Asplöv är runda med naggad kant,

Att darra som ett asplöv Känner du igen uttrycket att darra som ett asplöv? Det kommer från att asplö­ ven nästan alltid är i rörelse. Tack vare de långa, plattade skaften, darrar de vid minsta vindpust. Aspens namn på latin, tremula, betyder just darrande. Darrandet, som vi mest förknippar med rädsla och nervositet, har faktiskt en smart uppgift för aspen, det gör att skadeinsekter inte kan stanna på lövet.

kala eller ibland silkeshåriga, mörkgröna med ljusare undersidor. På rotskott och unga fröplantor är bladen stora, hjärtlikt ovala, spetsiga och håriga på undersi­ dan. Aspen blommar i april till maj, före lövsprickningen.

Lönn

Lönnen (Acer platanoides) kan bli ett ganska stort träd med rundad och tät krona och känd för sina vackra höstfär­ ger. I Sverige finns två naturligt förekommande arter av lönn: skogslönn och naverlönn. I södra Sverige finns också Sykomorlönnen, som är införd från Tyskland. Den odlas ofta som skogsträd och sprider sig lätt. Lönnlöven är handflikiga, livligt gröna och kala. Om du bryter ett bladskaft upptäcker du att den har en vit mjölk­ saft. Ibland kan lönnens blad ha svarta fläckar – då har den fått tjärfläcksjuka, en svamp som ofta angriper just lönn. Lönnen blommar i april till maj alldeles innan lövsprickningen. Frukterna känner du säkert också igen; håll utkik efter den typiska ”lönnäsan”.

Ek

Ekens blad är avlånga och flikiga. Ovan­ sidan är mörkgrön och kal och under­ sidan blekgrön, kal eller glest stjärnhårig. Bladens skaft är korta, max en centimeter långa. Det som skiljer ekens blad från bergekens är hur många flikar det har. Eken har tre till sex par bladflikar, medan bergeken har fem till nio par.

Rönn

Rönn (Sorbus aucuparia L.) är ett ganska litet träd, som trivs och är vanlig i hela landet. Underarten nordrönn före­ kommer främst i fjälltrakterna. Man tror att det svenska namnet rönn kommer från röd eller rodna, och syftar på de vackra bären eller lövens färg om hösten. Ett rönnblad har vanligen sex till åtta bladpar och ett uddblad. Småbladen är mörkgröna och vasst sågtandade, höstfärgen är ofta intensivt röd. Rönn­ bären som faktiskt inte är några bär utan små röda äppelfrukter, mognar under hösten och hänger ofta kvar till långt in på vintern.

Eken (Quercus robur) trivs bra i södra Sverige och dess naturliga nordgräns går ungefär vid Dalälven. Det finns två arter av ek i Sverige. Ek (kallas ibland skogsek eller stjälkek), som är den vanligaste, och Berg­ek (Quercus petraea), som man framför­allt hittar i Götalands kustområden.

Varför ändrar löven färg på hösten? När vintern och mörkret kommer sjun­ ker klorofyllproduktionen i trädet. Den energi som finns kvar går till stammen och grenarna, vilket gör att löven tappar sin gröna färg och till slut faller av. Det är helt enkelt trädens överlev­ nadsstrategi.

Löven tar upp solljus Ett löv har som viktigaste uppgift att vara med som näringsorgan i fotosyn­ tesen. De tar alltså upp solljuset som träden behöver för att kunna leva och växa. Hos barrträd, som gran och tall, har barren samma funktion. Källa: Skogen i Skolan, Skogskunskap och Den virtuella floran. Foto artbilder: Mostphotos

2 | 17  EXCELLENT   7

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Avverka varsamt – kulturmiljöhänsyn När du ska avverka på din fastighet finns det saker du behöver ta särskild hänsyn till, som exempelvis skogsstigar eller kantzoner vid vattendrag. Det gäller att göra jobbet skonsamt och på ett sätt som är hållbart för skogen och framtiden. I en serie artiklar tar vi upp olika sorters hänsyn du kan behöva ta vid en avverkning. Denna gång handlar det om kulturlämningar och fornlämningar. På många skogsfastigheter finns det historiska lämningar efter oss människor. Oftast framgår det i din skogsbruksplan var det finns lämningar på din fastighet. Det kan handla om kolbottnar, kojruiner, äldre vägar, gravar med mera. Martin Roth är produktionsledare i Mälardalen. I hans område finns det ofta kulturminnen av det ena eller andra slaget på skogsfastigheterna. – Som skogsägare behöver du egentligen inte fundera så mycket på det här själv, vi sköter alla kon­ takter med Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen och utför avverkningen enligt deras anvisningar, berättar Martin. Men den som är särskilt intresserad kan titta på historiska kartor på Lantmäteriets hemsida till exempel. Bra för minnet att avverka Det råder inga förbud mot avverkning kring kulturoch fornminnen. Det är tvärtom bra för lämningen om du får bort träden. Om du lämnar träden, är risken för skador på lämningen större. Framför allt om du avver­ kar alla andra träd runt dem. Eftersom träden kring minnet blir de enda i området som står kvar är risken för vindfällen stor, och om trädet faller och rötterna dras upp kan lämningen skadas. Vid slutavverkning avverkas därför alla gagnvirkesträd som står i eller intill lämningen. Undantaget är om det handlar om äldre vård­ träd eller andra biologiska kulturarv som hör till en bebyggelselämning. Om ett naturvärdesträd utgör en risk för lämningen, kanske en väldigt gammal tall 8  EXCELLENT  2 | 17

mitt i en grav, gör man en högstubbe av tallen och låter trädets topp ligga kvar och bli död ved, utanför lämningen. – När vi tar på oss en avverkning och börjar planera tar vi reda på var alla lämningar finns på fastigheten, berättar Martin. Om vi hittar något som ser lurigt ut och som vi inte själva kan bedöma, vi är ju inga arkeologer, kontaktar vi Länsstyrelsen så får de komma ut. Kulturlämning eller fornlämning? Det är viktigt att göra skillnad på dessa två eftersom det är två olika instanser som hanterar de olika läm­ ningssorterna och de omfattas av olika regelsystem. Båda sorters lämningar ska dock skyddas och beva­ ras och det får absolut inte bli någon spårbildning efter avverkningen. Skillnaden ligger i lämningens ålder. Om den är från 1850 eller senare handlar det om kulturlämning och hanteras av Skogsstyrelsen. Är minnet äldre än så, som stenåldersgravar eller äldre bebyggelseruiner, kallas det fornlämning och hante­ ras av Länsstyrelsen. Om du ska avverka där det finns en fornlämning måste det alltid göras i samråd med Länsstyrelsen. Tänk också på att du i princip aldrig får markbereda efteråt, men att du kan söka tillstånd om att plantera kring fornminnet efter avverkning, utan markbered­ ning. – När det gäller marken runt kulturlämningar är det Skogsstyrelsen som äger frågan och hanteras genom avverkningsanmälan. Vid avverkning intill vanligare

Martin Roth är produktionsledare på Stora Enso Skog.

kulturlämningar som exempelvis kolbottnar tas oftast ingen särskild kontakt med Skogsstyrelsen utöver avverkningsanmälan. Om vi däremot blir osäkra eller om det handlar om komplexa kulturlämningar tas särskild kontakt med Skogsstyrelsen. När det gäller avverkning kring fornminnen sker alltid samråd med Länsstyrelsen. Kolbotten vanligaste lämningen En kolbotten är en lämning efter en kolmila, där man framställt träkol. Ofta finns det stybbgropar, vatten­ tag och en kolarkoja i närheten av själva kolbotten, som också räknas som delar av lämningen. Andra typer av kulturlämningar är äldre stigar och vägar genom skogen. Det kan också handla om bebyggelselämningar som husgrunder, kojruiner eller övergivna åkrar och gårdsplaner. Stubbarna visar vägen För att visa var det finns lämningar använder man sig av något som kallas hänsynsstubbar. De ska vara 1,3 meter höga och stå kring det som ska skyddas. Samma typ av stubbar används även i områden med särskilda naturvärden. – Säg att vi har hittat en kulturlämning, en kolbot­ ten, där vi ska avverka. Då lämnar vi hänsynsstubbar i en ring runt den, cirka två till fem meter från själva lämningen, berättar Martin. På så sätt förbereder vi även för nästa skogliga åtgärd. Om en markberedare kommer dit två år efter avverkningen, kan det annars vara svårt att se kolbottnen och det finns ju inga träd att hänga snitselband i. Men en ring av hänsynsstub­ bar gör det väldigt tydligt var man ska vara försiktig. Gäller det fornlämningar är hänsynsområdet större och varierar beroende på lämningstyp. Här ställs hänsynsstubbar i 30–100 meters radie runt lämningen, beroende på typ av fornlämning och anvisningar från Länsstyrelsen. Denna åtgärd gör det väldigt svårt att missa att det råder särskilda förhål­ landen inom det här området. Med största möjliga hänsyn Det kan kännas som en hel del att hålla reda på. Men enligt Martin Roth behöver du som skogsägare inte oroa sig. – Egentligen är det inte konstigare än så här: har du lämningar på din mark och vill avverka, ta kontakt med din virkesköpare i förväg och se tillsammans till att hitta och markera alla lämningar som finns. Sedan kan du vila i vetskapen att hänsyn tas vid avverkning, och att minnet bevaras för eftervärlden. 2 | 17  EXCELLENT   9

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Fr.v. Gustaf Johansson, Kimmo Airaksinen, virkes­ köpare på Stora Enso Skog, Anders Johansson och Ragnar Johansson, skogsförvaltare.

Avverkning mitt i byn I februari 2016 köpte affärsmannen Anders Johansson från Hyltebruk skogsmark i Harkskär, norr om Gävle. Skötseln var eftersatt då den tidigare ägaren under flera decennier inte brukat skogen. Fastighe­ tens nya ägare bestämde sig tidigt för att göra omfattande avverk­ ningar nära bebyggelsen, vilket skulle kräva noggrann planering. Och gjorde byborna en aning nervösa. Anders Johansson hade upptäckt den dolda pärlan Harkskär och bestämde sig för att investera i skogen här. För att ta hand om skogen på rätt sätt tog han hjälp av sin skogsförvaltare Ragnar Johansson och Kimmo Airaksinen, virkesköpare på Stora Enso Skog. – Jag är oerhört mån om att värna om naturen och närmiljön och ta vara på de rikedomar som finns här, berättar Anders Johansson. Jag är uppvuxen på lan­ det i Hylte och gör man det blir man väldigt uppmärk­ sam på naturen. Bymötet Före midsommar i fjol bjöd Anders Johansson in Harkskärsborna på ett möte och berättade om vad som skulle hända med deras omgivningar. Länssty­ relsen, Gävle kommun och Skogsstyrelsen var också inbjudna till mötet men valde att tacka nej. Runt 70 personer kom till Utvalnäs församlingshus och fick höra Anders planer för området. Stämningen på mötet var till en början lite tryckt och nervös, då 10  EXCELLENT  2 | 17

många av byborna var oroliga att det skulle bli fler tomter där skogen tagits ner. Men efter att Anders visat på kartor över områdena, vilka hänsyn som tagits till naturvärden och stigar i skogen och förklarat att det inte fanns några planer för markförsäljning eller exploatering, blev stämningen mer positiv. De har hela tiden haft en dialog med Harkskärs­ borna, som framförallt Kimmo har skött. – Vi har haft många samtal med människor som undrar vad som ska hända med servitut, utedass, båthamnar och badplatser. De flesta är glada att någon vill ta hand om marken, förra ägaren var inte så aktiv i att ta hand om skogen. Klart det finns folk som tycker vi ska låta skogen vara helt och hållet, men på det stora hela har det varit positivt. Samtidigt förstår Kimmo de som tycker att det är synd att fälla den gamla skogen, särskilt som den står inne i byn. Men om man inte skulle göra det nu skulle skogen tappa alltför mycket i värde. – Skogen är drygt 100 år gammal och har växt färdigt för länge sedan och borde avverkats för runt

Harkskär Totalt består fastigheten av fem skiften på sammanlagt 366 hektar. Av dem är 340 hektar produktiv skogs­ mark. Den största delen av skogen ligger nära samhället. Det finns även två skiften som ligger vid Hillesjön. På marken finns också 422 hektar vattenareal och två små öar med naturreservat.

2 | 17  EXCELLENT   11

tio år sedan, berättar Kimmo. Och ekonomin är ju viktig i sammanhanget. Anders har inte köpt skogen bara för att andra ska plocka svamp i den, det är ju en investering som han gjort och vill sköta den så bra som möjligt. Särskild naturhänsyn Marken på området som avverkades är kalkrik med mycket växtlighet och angränsar till ett Natura 2000-område som är ett område med höga naturvär­ den. Här går en bäck där det finns salamandrar som man måste vara extra rädd om. För att göra sitt jobb så varsamt som möjligt har Stora Enso Skog tagit hjälp i naturvårdsfrågor av skogsekolog Martin Schmalholz, Maria Lind som är kommunekolog i Gävle, samt Länsstyrelsen. – Vi har detaljplanerat skogen tillsammans och pratat igenom hur vi ska ta hand om områdena bäst, berättar Kimmo. Vi följer certifieringsstandarden och sparar naturvård och träddungar. Vi har lagt en kantzon på båda sidor om bäcken med salamandrar, och gör det mot alla vattendrag, för att bevara miljön för växter och djur. Bybornas syn på saken Kerstin Monk bor i Harkskär och är ordförande i Harkskärsföreningen. Hon är miljöpartist och mån om att hänsyn tas till naturvärdena vid avverkning. – Vi har haft en öppen dialog och man har lyssnat på oss, vilket är väldigt positivt, säger Kerstin Monk. Nu när de tagit ner skogen ser landskapet väldigt annorlunda ut och det är ovant. Vi hade inte förväntat oss den här omfattningen av avverkning, men man planterar ju ny skog där den gamla stått. Och vi för­ står ju att ägaren vill göra affärer. – Det var mycket skog som togs ner, det är sant, men det var skog som var mogen och borde avver­ kats för länge sedan. Allt gjordes på ett varsamt och 12  EXCELLENT  2 | 17

snyggt sätt med ett långsiktigt tänk, berättar Kimmo Airaksinen. Sedan har ju inte all skog huggits ner, det är bara trädgränsen som flyttas längre bort från havet. Vi har även varit inne i byn och ”städat” i den oskötta lövskogen, vilket de boende saknat tidigare, det såg för trist ut. Kerstin Monks hus ligger mittemot båtplatsen i Harkskär och hennes utsikt har inte förändrats lika mycket som för andra i byn av avverkningen. För många har det förändrats positivt och det har blivit ljusare i byn, fler har fått både kvällssol och morgon­ sol. Kalhygge och badplats – Det är ett stort område som är avverkat och det är inte vackert, men det går ju över, säger Kerstin. Och jag har varit ute och promenerat i skogen och kan med glädje konstatera att man just kring promenad­ stigarna sparat en del skog. Tack vare god kommunikation redan från början, så tror Kerstin att byborna fått en bättre förståelse för att man måste avverka en mogen skog. Sedan har det avverkats och städats upp runt tomter, dessutom har Harkskärsföre­ ningen fått en uppsnyggad badplats. Därtill har man upprättat ett nyttjanderättsavtal för badplatsen, som före­ningen tar hand om framöver. – Jag skulle önska att fler inser hur viktigt det är med kommunikation. Anders Johans­ son var tydlig redan från början med vad han ville göra och han och Kimmo har varit väldigt lyhörda för våra behov. Skönt att ha ägare som lyssnar på oss, avslutar Kerstin Monk. Kerstin Monk, ordförande i Harkskärsföreningen.

Med hjärtan som klappar för motorhistoria

2 | 17  EXCELLENT   13

Vi möter Erik och Inger vid motormuseet som ligger vackert vid Lillälven, Dalälvens förbindelse med Ösjön och Runn. En vindstilla dag kan man nog se Torsångs kyrka, som ligger på andra sidan älven, spegla sig i vattnet. Det är en vacker liten skapelse i gråsten och tegel, med runt 700 år på nacken. Riktigt så gamla grejer finner vi inte på Eriks och Ingers motormuseum, men att ”rädda det som räddas kan” har nästan blivit som en livsuppgift för paret. På museet samsas motorcyklar och bilar från 1902 till 1972 med emaljskyltar och leksaker. Museets kvadratmetrar är välutnyttjade. Man behöver inte vrida huvudet många grader eller gå speciellt många steg förrän man har en helt ny uppsättning intryck att bearbeta. I lant­ handelsdelen trängs gamla burkar och förpackningar med alldeles färsk hemgjord kola, fudge och knäck. – Man värdesätter ju så mycket annan historia, men just motorhistoria ses av många knappt som kul­

”Ibland får man höra som att det skulle vara något negativt att jobba mycket. Men för oss är det livet, arbetet med museet.”

14  EXCELLENT  2 | 17

tur, säger Erik och hittar med en hand bakom ryggen lysknapparna i den ännu dunkla ladan. De har inte öppnat för säsongen när vi kommer på besök. Men från och med midsommarafton håller de öppet 12–18 varje dag och hela augusti ut. Innan de öppnar vid lunchtid ska Inger hinna baka och fylla på godisför­ råden. – När hösten kommer är vi helt tröttkörda. Alltså inte trötta på museet utan bara trötta i kroppen. Då brukar vi ha en vecka när vi bara sitter hemma på gården och tittar på dammråttorna innan vi kommer igång igen, säger Inger och skrattar. Att hålla igång är lite av en röd tråd i Eriks och Ingers liv. Båda två är uppvuxna med att hjälpa till hemma. Erik fick tidigt hjälpa till med jord- och skogs­ bruket på gården i Skomsarby som de tagit över efter Eriks föräldrar och morbrors familj. Ingers föräldrar var bagare och drev bageri i många år; först i Vikar­ byn utanför Rättvik och senare i Borlänge. – Ibland får man höra som att det skulle vara något negativt att jobba mycket. Men för oss är det livet, arbetet med museet. Det går liksom inte att sätta något ekonomiskt värde på det. Vi har aldrig haft mycket pengar som en del andra museer som kan köpa hela samlingar. Men det gör oss inte ett dugg.

Vi är glada för det vi har och tycker om arbetet med att rusta upp någonting från en hög med skrot till en sådan här pärla, säger Erik och pekar mot en Wande­ rer från 1914. – Ja, den där kom Erik hem med i ett par sopsäc­ kar, säger Inger och skrattar åt minnet. Efter 1200 fritidstimmar var den i nästintill perfekt skick. Inger var självklart också med på ett hörn. Hon bytte ekrar i hjulen och putsade rost. Nu är den en av juvelerna i samlingen. – Jag minns en gång när vi fick besök av ett gäng engelsmän som blev riktigt fascinerade av Wande­ rern. Efter ett tag började de skämtsamt pika mig för att handtagen var fel. Jag hade satt på ett par gummihandtag och var väl medveten om att de inte hörde hemma på cykeln, men det är inte så lätt att hitta originaldelar till cyklar från början av förra seklet, säger Erik och stryker försiktigt med handen över den tyska skönheten. – Ett par veckor senare kom det ett par nytillver­ kade originalhandtag på posten. Han som hade pikat som mest hade tydligen fabriken där de gjorde just sådana handtag. Det är engelsk humor det, säger Erik och skrattar.

Långväga gäster Museet har ett par tusen besökare varje sommar och många kommer likt engelsmännen långväga för att se och höra om klenoderna. Tack vare sin flickskole­ utbildning, ett bra språköra och en gnutta mod guidar Inger besökare på både engelska och tyska. Italien­ skan är på g. Men franskan är sådär. – Jag kom inte alls överens med lärarinnan så jag hoppade av franskan, säger Inger bestämt och jag får känslan av att hon innerst inne har en liten rebell i sig. – Jag tyckte mer om att bygga med mekano och montera isär väckarklockan än att leka med dockor. Och skulle pappa ut med bilen och handla till bageriet följde jag hellre med honom än hjälpte mamma med själva bakningen. Jag tyckte om bilar och motorer innan jag träffade Erik. Att det blev de två kan de också tacka Ingers rebelliska ådra. – Jag sjöng i kyrkokören och hade väl sagt till mina föräldrar att jag skulle dit, men samma kväll var det damernas afton, alltså gratis inträde för alla tjejer på folkets park, så jag smet dit istället. Där stötte hon ihop med Erik, killen som hon träffat första gången när de badade vid Dammsjön några år tidigare. Erik som är ett par år äldre fattade tycke 2 | 17  EXCELLENT   15

redan då. Men sedan den där kvällen på folkets park 1956 är de ett par. Ett år senare var de förlovade och två år senare var de man och hustru. Nästa år firar de 60 år som gifta. Livet tillsammans har gett dem tre barn, ett gäng barnbarn och massor av gemen­ samma bygg- och motorprojekt. – Tack vare motorintresset har vi fått träffa så mycket spännande människor och fått höra så många historier, säger Erik. Och finns det någon enskild cykel eller bil som gett dem fler upplevelser än de andra är det en Vabis från 1909, som efter sju års kärleksfullt renoveringsjobb tagit dem till både England och Amsterdam. Vabis står för Vagns AktieBolaget i Södertälje, som några år senare gick samman med och blev Scania. Så när Scania firade hundra år blev Erik och Inger bjudna till England och ett av världens mest anrika veteran­ bilsrallyn, nämligen det som går mellan London och Brighton. Första rallyt kördes 1896 och det körs årligen sedan dess. Inger minns att de fick låna kläder ur Karl Gerards revygarderob. – Jag såg ut som Selma Lagerlöf, berättar Inger och skrattar. Erik fortsätter berätta om det 87 kilometer långa loppet de ställt upp i två gånger. – Första gången kunde vi tyvärr inte gå i mål, men andra året kunde vi göra det efter att Inger knuffat bilen den sista biten. Det var ju kö och med en bil som Vabisen måste man ju veva igång den efter varje gång man stannar. Och att göra det var femte meter håller inte motorn för, säger Erik. – När publiken såg mig kavla upp ärmarna och knuffa bilen på upploppet blev de alldeles tysta, säger Inger. Men när hon helt sonika förklarade för den engelska publiken att ”he needs a woman’s touch” fick hon skratt och jubel från publiken som bar dem

”Tack vare motorintresset har vi fått träffa så många spännande människor och fått höra så många historier.”

16  EXCELLENT  2 | 17

hela vägen över mållinjen. Erik har samlat på gamla motorcyklar och bilar sedan han hittade en A-ford hos den lokala skrot­ handlaren 1963. A-forden, som var av den allra sista årsmodellen, 1931, renoverades upp och användes ett tag som bruksbil av Erik. Men fler renoveringspro­ jekt skulle det bli. Och samlandet handlar inte bara om det materiella eller det mekaniska. Historierna bakom är lika viktiga. – Gubbarna är ofta jätteglada att berätta om sina motorcyklar och bilar. Jag har fått höra och lära mig saker som man inte kan läsa sig till, säger Erik. Museets yngsta motorcykel Genom att öppna motormuseet 1979 tog de ett aktivt beslut att föra historierna vidare och delar generöst med sig till alla som hittar till Torsång, som för övrigt måste vara ett riktigt trevligt ställe att åka till på motorcykel. Vilket håll du än kommer från slingrar sig vägarna vackert längs Dalarnas andra största sjö Runn. Här finns också det populära caféet nere vid ån där det inte är så dumt pausa för en kaffe och glass eller den klassiska ”Hästräkan” – en tekaka med den lokala Gustafskorven och räkor. Om A-forden var startskottet till samlandet måste vi ju nämna den yngsta motorcykeln på museet. Längst in i ladan står den, en Honda Four från 1973, av 1969 års modell. Inger berättar hur den hittade till Torsång. – En sommar fick museet ofta besök av ett gäng motorcykelintresserade kvinnor som bodde och stu­ derade på en kursgård i närheten. Rita, en av tjejerna med egen motorcykel, sade till mig en dag att ”när jag dör ska ni få min motorcykel. Här trivs den. Men det är på ett villkor; jag vill att askan ska ligga i tanken”. – Nä, aldrig i livet, sa jag, berättar Ingrid. Men kvinnorna var unga och Inger glömde bort det som sagts inne på museet den där sommarda­ gen på nittiotalet. Tio år senare ringer Ritas vänner från Stockholm och berättar att hon omkommit i en motorcykelolycka. Hondan var kvaddad och vän­ nerna undrade om de inte ville ta sig an den, det var ju Ritas önskan. Men Inger mindes villkoret med askan

2 | 17  EXCELLENT   17

och så hade de ju inte heller tid eller råd att rusta upp Hondan från det skick den var i efter olyckan. Men vännerna hörde snart av sig igen. – De sa att eftersom Rita inte hade några arvingar hade de bestämt sig för att använda en del av pen­ garna till att rusta upp motorcykeln. Ett år senare kom den till Torsång, i perfekt skick, säger Inger. Brand på släktgården Vi har tagit oss från museet i Torsång till släktgården i Skomsarby, bara någon kilometer därifrån. Här på gården, som ligger högt med utsikt över Dalälven och med skogen i ryggen, är Erik uppväxt. Han har hjälpt till med allt från jord och skogsbruk, till att köra bandtraktor och lastbil i grustaget. Nu lägger Erik och Inger de flesta av sina lediga timmar på att få reno­ veringen av huset klart. Övervåningen är helt utriven och kommer inhysa parets sovrum så småningom. Vi sätter oss i köket och hugger in på kaffe och en saftig pensionärskaka. Erik och Inger berättar om den brand de drab­ bades av för bara fem–sex år sedan. Ett par uthus­ byggnader brann ner till grunden, men som tur var kom inga människor till skada. Erik säger att han var i chock och inte kunde ta in vad som hänt förrän efter ett par dagar, när han gick bland kolresterna och såg spåren av sina framtida renoveringsprojekt, oförsäk­ rade motorcykel- och bildelar som nu var helt borta. – Men det som sved allra mest var allt det arbetet jag lagt ned på ved som brunnit upp. Stockarna som jag burit för hand ut ur skogen, huggit och staplat. Det var jobbigt, säger Erik.

18  EXCELLENT  2 | 17

Leksaker i trä Som skogsägare är Erik och Inger aktiva, även om de lejer ut det mesta av arbetet. Men veden, den tar Erik gärna hand om själv. Att jobba i skogen och med trä är något Erik delar med generationerna före honom. På museet finns ett skåp med gamla leksaker i trä, lastbilar, tåg med lok och vagnar och bilar, alla hand­ gjorda av Eriks morfar. – Han jobbade i skogen, fjorton dagar åt gången var han ute. På kvällarna satt han i skogskojan och täljde leksaker till oss barn. Han gjorde fler än de som finns på museet, men de har vi tyvärr lekt sönder, säger Erik som med den lärdomen inte låtit sina egna barn leka med de finaste leksakerna. – Barn är glada att leka med vad som helst. Det här kan dom få när dom blir vuxna, säger Erik. Och visst uppskattar barnen också motorcyklarna, bilarna och samlandet. Hur gården och skogen ska gå i arv är inte helt klart. Men museets framtid är något familjen redan kommit överens om. – Det här ska inte delas upp eller delas ut. Barnen är ju redan idag involverade i allt detta och de kom­ mer fortsätta att förvalta samlingen tillsammans, berättar Erik. Vill man ta del av det historiska arvet som Erik och Inger bestämt sig för att föra vidare vet vi vart vi ska åka. Till det lilla motormuseet vid Lillälven i Torsång, det som ligger precis mittemot den gamla kyrkan i gråsten och tegel som en helt vindstilla dag säkert kan ses spegla sig i vattnet.

tema – skatterna i skogen

Skatterna i skogen

Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson

För de flesta skogsägare är skogen en källa för rekreation och välbe­ finnande. Utöver det står den också för betydande ekonomiska vär­ den. Precis som på banken behöver man se över sina tillgångar och precis som när det gäller skogsskötsel är planering viktigt för att få optimal avkastning och inte drabbas av onödiga överraskningar. Idag är det enklare och mer fördelaktigt att vara skogsägare rent skattemässigt än om vi går tillbaka 25 år i tiden. I början av 90-talet kunde skogsägare drabbas av marginalskatter som låg över 90 procent. Det fanns en skogsvårdsavgift som skulle betalas varje år som en slags fastighetsskatt och arvs- eller gåvoskatt utlöstes vid överlåtelser inom familjen. Idag är det annorlunda, med helt andra möjligheter i skattesystemet som skogsägare kan utnyttja. Idag är arvs- och gåvoskatten borta och det finns bra instrument för att hantera skatterna. Framför allt går det att fördela intäkterna från en avverkning över flera år så att skogsägaren inte får en skattesmäll. Tomas Karlsson, ekonomisk rådgivare på Areal gui­ dar dig i detta tema genom skogens alla skatter. – Mycket av skatteplaneringen idag strävar efter att skatta fram överskottet från skogen som inkomst av kapital, där skattesatsen är 30 procent. En vanlig fallgrop om du inte planerar, är att intäkten från sko­ gen läggs ovanpå din lön och du kan få marginalskatt på över 70 procent. De flesta skogsägare tjänar ihop sina pensionspoäng och sjukpenning från en anställ­ ning eller annat företagande och vill att överskottet från skogen ska kunna plockas fram inom inkomst­ slaget kapital, där skatten är 30 procent. Om det riskerar att bli marginalskatt med hög skattekostnad är det helt enkelt inte intressant att avverka, resonerar många.

Tomas Karlsson, ekonomisk rådgivare på Areal.

Sätt undan pengar till skatt… En viktig aspekt är att komma ihåg att en del av de pengar du har

i handen efter en avverkning ska betalas till staten i form av moms och skatt. Eftersom det kan vara långa cykler från det att du har likviden i hand tills du ska betala momsen mer än ett år senare och skatt på överskottet ännu senare, så gäller det att sätta undan. Gör en grov beräkning och ha det i minne, så att du inte står där och har gjort slut på alla pengarna när det är dags för inbetalning. ...och till framtida kostnader Om du slutavverkar gäller det även att planera för framtida kostnader för återbeskogning och skötsel av ungskogen. De kommande 25–30 åren kommer ju den nya skogen att dra kostnader innan den börjar generera intäkter igen. Lika viktigt som att skattepla­ nera är att planera för en bra start på den nya skogen Det är aldrig för sent Vad som kan vara skönt att veta är att oavsett hur dåliga förutsättningar man har så är det aldrig för sent att börja planera ekonomiskt. – Genom att använda skogskonto och de plane­ ringsinstrument som finns, kan man skatta fram hela överskottet från skogen som inkomst av kapital och undvika marginalskatter. Det kan kräva åtta till tio års planeringsperiod för vissa, men det går, säger Tomas och fortsätter: – Mitt viktigaste råd är ändå att sköta om sin skog, det vill säga återinvestera i skogsfastigheten. Plan­ tera, gallra, röj, dika och bygg de vägar som behövs. Det både höjer värdet på skogen och bidrar till bättre avkastning. All skogsvård är avdragsgill. Att plantera är nummer ett och röjning kommer som god tvåa. I annat fall är det som att bränna upp sedlarna på banken, menar Tomas. 2 | 17  EXCELLENT   19

tema – skatterna i skogen

Vad vill du ha pengarna till?

Intäkter för att täcka kostnaderna Skatteplanering börjar med samma frågor som gäller för aktivt skogsbruk, men låt fokus vara på den ekonomiska aspekten. Vad har skogen för betydelse för ditt liv? Hur använder du den? För många går skogsintäkterna åt till att betala för skogsbrukets och gårdens kostnader och det blir helt enkelt inga överskott, sett över en flerårsperiod. Exempelvis har många skogsägare underhållskrä­ vande ekonomibyggnader och skogspengarna är nödvändiga för att klara av gårdens underhåll och renoveringar. Andra skogsägare har kanske en fastig­ het med övervägande ungskog som för med sig kostnader under lång tid framöver. I dessa fall blir det sällan några stora överskott och intäkterna finansie­ rar de löpande kostnader. När investeringar krävs för plantering, röjning, vägbyggen, löpande skogsskötsel, renovering och underhåll av gården, handlar den ekonomiska pla­ neringen om att matcha kostnader och intäkter mot varandra. Missar man det kan intäkten hamna på år ett och kommer då att beskattas, medan kostnaden kommer året därpå. Om syftet med skogsintäkterna är att finansiera den löpande driften så behöver man få ut pengarna i den takt de går åt. I de fallen är betal­ ningsplan och skogskonto bra verktyg för att fördela intäkterna över flera år.

Se upp för överloppsbyggnader! En fallgrop i planeringen kan vara gamla ekonomi­ byggnader som inte längre fyller någon funktion i verksamheten. Har du en så kallad ”överloppsbygg­ nad” som inte syftar till någon momspliktig verksam­ het, så är inte heller momsbeloppet avdragsgillt i momsdeklarationen. Man måste skilja på vad som är avdragsgillt i inkomstdeklarationen, det vill säga NE-bilagan och vad som är avdragsgill moms. Ur momsperspektiv måste byggnaden fylla någon funktion i en momspliktig verksamhet och det kan räcka med att det är en uppställningsplats för trak­ torn eller en vagn. Traktorn och vagnen används för att köra ut virke och försäljning av virket är moms­ pliktigt. Därmed är också momsen på exempelvis en takreparation avdragsgill. Rör det sig om en kulturbyggnad utan funktion för momspliktig verksamhet får man inte yrka avdrag för moms, utan istället göra avdrag för kostnader inklu­ sive momsbeloppet i näringsdeklarationen. Så länge inte byggnaden tillhör den privata sfären (privatbo­ stad) är det en del av näringsverksamheten.

Tänk på! • Att renovering av det privata bostads­ huset inte är avdragsgill i näringsverk­ samheten, men att man istället kan utnyttja ROT-avdrag. • Att sätta av pengar till momsskulden som ska betalas senast under våren året efter avverkningen, (om man redovisar moms årsvis).

20  EXCELLENT  2 | 17

Familjen Larsson

”Gården behöver rustas” Familjen Larsson står inför faktum. Den ärvda gården är nedgången och skogen är eftersatt, något behöver göras. De beslutar sig för att göra en stor avverkning, vilket inbringar 700 000 kronor plus moms. De väljer att dela upp utbetalningen med så kallad betalningsplan och tar ut överskottet under en tvåårsperiod med lika stora belopp. De sätter av 260 000 kronor på skogskontot för att ha undanstoppat för kommande plantering, röjningar och gallringar. Därefter renoveras ekonomibyggnaderna för 300 000 kronor, där ladorna äntligen får nya tak och förbättrade fasader. Så här ser kalkylen ut:

År 1 Virkesintäkt Kostnader för renovering Skogskontoinsättning

350 000 kr plus moms –300 000 kr plus moms –50 000 kr

År 2 Virkesintäkt Plantering och röjning Skogskontoinsättning

350 000 kr plus moms –140 000 kr plus moms –210 000 kr

Kvar finns två skogskonton med sammanlagt 260 000 kronor som löper under en tioårsperiod.

2 | 17  EXCELLENT   21

Foto Birger Roos

tema – skatterna i skogen

Pengar för att finansiera ett generationsskifte Förr sa man att skogen skulle sparas till kommande generationer för att det skulle finnas så mycket av­verk­­ningsbar skog som möjligt den dagen. Det är inte ett lika självklart resonemang idag. Det beror på att dagens marknadsvärden kan vara höga och leda till att syskon inte har råd att lösa ut varandra. Rådet är därför att kontinuerligt bedriva aktivt skogsbruk. Det ger möjlighet till bättre ekonomi medan du lever, du får jämnare åldersfördelning och skogen du avver­ kade för tio år sedan är nu etablerad skog. Det genomsnittliga taxeringsvärdet på skog i Sve­

rige har tolvdubblats jämfört med 1991. Det medför oftast stora kapitalvinstskatter för överlåtaren vid en försäljning släktingar emellan. För att en affär ska ses som köp ska ersättningen uppgå eller överstiga taxeringsvärdet. Då först får köparen göra skogsavdrag, medan säljare måste deklarera försäljningen och betala kapitalvinstskatt på hela köpeskillingen. Vid gåva är motprestationen under det aktuella taxeringsvärdet, men kostar ingen kapitalvinstskatt för överlåtaren och ger ingen möjlig­ het till skogsavdrag för övertagaren.

Rut och Göran

”Hur ska barnen kompenseras” Rut och Göran har tre barn. Skogsfastigheten utgör en majoritet av föräldrarnas tillgångar, men de har också en sparad slant för att trygga ålderdomen. De har sparat både i skogen och även fått ihop ett ordentligt räntefördelningsbelopp. Sonen i familjen har visat intresse för att ta över skogen och de vill nu göra ett generationsskifte där sonen tar över skogen, men de vill fortfarande bo kvar på gården. De övriga barnen ska kompenseras rättvist där den ena dottern är i trängande behov av pengar, medan den andra dottern hellre vill vänta på sin del.

22  EXCELLENT  2 | 17

Marknadsvärdet på fastigheten, som till stor del består av avverkningsmogen skog, är fem miljoner kronor. Inför generationsskiftet genomför de en större avverkning och skattar fram pengar som används till att kompensera dottern som behöver pengar. I samband med överlåtelsen till sonen utfärdas en revers till den andra systern som ska lösas in om tio år. Och först när Rut och Göran flyttar från huset ska de kompenseras. På så vis får övertagaren andrum med finansieringen och syskon och föräldrar kommer att få sina pengar när de behöver dem.

Gå ner i arbetstid eller planera för pensionen Skogen kan vara den extra plånbok som finansierar att du går ner i arbetstid under några år. Kanske är du småbarnsförälder eller så ser du skogen som en pensionsförsäkring.

Siv

”Skogen är min pensionsförsäkring” Siv är 57 år och har 100 hektar skog som hon skött väl de senaste 20 åren. När hon var 37 år och nybliven skogsägare gick hon igenom bankernas olika fonder med sin pensionsrådgivare och kom fram till ett viktigt beslut. Hon tänkte göra skogen till sin egen pensionsfond. Hon valde därför att teckna en blygsam pensionsförsäk­ ring och istället börja jobba aktivt med sin skog. Den var lättare att begripa sig på än börsen. Under åren har hon återinvesterat skogens hela avkastning i fastigheten och även gjort ett tillköp av ett skogsskifte. Om tre år när hon fyller 60 tänker hon sälja det tillköpta skogsskiftet och även göra en större avverkning. På så vis kommer hon att få fram pengar som gör det möjligt att gå ner i arbetstid och behålla sin levnadsstan­ dard under ganska många år, även efter pensionen.

Anders

”Jag vill jobba halvtid” När familjens tredje barn föds beslutar sig Anders för att han vill vara mer hemma med barnen. Han kommer överens med sin arbetsgivare om att under tre år ändra sin anställning till halvtid. För Anders del innebär detta ett inkomstbortfall med 200 000 kronor per år. Anders är angelägen om att ha pengar för dagen, men även att pen­ sion och sjukpenning ska finnas kvar. Överskottet från en skogsavverk­ ning möjliggör en bibehållen inkomst­ nivå. Genom att fördela överskottet med hjälp av periodiseringsfond och expansionsfond under en treårsperiod kan inkomstbortfallet kompenseras. Samtidigt bibehålls den pensions- och sjukpenninggrundande inkomsten.

tema – skatterna i skogen

Finansiering av tillköp Har du i planen att utöka ditt fastighetsbestånd är avverkning ett naturligt sätt att finansiera tillköp. Som redan etablerad skogsägare har man en fördel med sin fastighet både när det gäller avverkning och belå­ ning av fastigheten. Tillköpet ger dessutom skogsav­ dragsutrymme och större tillgångar i kapitalunderla­ get för räntefördelning.

kort tid frigöra ett stort kapital och drömvillan kan bli verklighet. Vad som är viktigt att veta om man är ovan och plötsligt ”blivit med skog” är att intäkten är för­ enad med skattekostnader som kommer längre fram. Såväl moms som skatter betalas upp till ett och ett halvt år senare och då gäller det att det finns pengar kvar på kontot.

Att plötsligt bli med skog Att plötsligt få skog kan innebära att man får en stor förmögenhet att förvalta. Det är fullt möjligt att på

Marit och Lasse

”Med tillköpet öppnades möjligheter” Marit och Lasse har ärvt en skogsfastighet med sned ålders­ fördelning. Det är nästan bara avverkningsmogen skog och de har tyvärr skralt med sparad räntefördelning, vilket gör att de inte vill avverka. Det mesta skulle ändå bara försvinna i skatt. Nu har grannen erbjudit dem att köpa sitt skifte på 40 hektar med ung- och gallringsskog. Eftersom detta skulle komplettera deras nuvarande innehav på ett bra sätt blir de intresserade. Tillköpet ligger så till att det blir ett rationaliseringsförvärv, vilket gör att de kan avverka skog som växt klart och utnyttja skogslikviden rakt av mot skogsavdragsutrymmet och de behöver enbart ta banklån till halva köpeskillingen. Som nyblivna pensionärer får de nu också sysselsättning med plantering och röjning! Allt utan att behöva betala en krona ur egen ficka.

24  EXCELLENT  2 | 17

Eva

”Jag vill leva lyxliv” Evas liv är ganska miserabelt. Nyskild, fattig och arbetslös sitter hon i en lägenhet och kraven från Kronofogden hopar sig. Så händer det magiska. Brevet som dimper ner och berättar att hennes faster Elin dött och att hon testamenterat skogen till Eva. Först tycker Eva att det känns jobbigt att få en massa ansvar på halsen, men när hon får veta värdet på tillgångarna så känner hon livskraften återvända. Hon sätter genast igång med avverk­ ning av skogen och därefter befriar hon sig från alla skulder, köper en fin våning, ny bil och finansierar barnens utlandsstu­ dier. Livet leker! Mer än ett år senare är det dags för deklaration och momsre­ dovisning. Siffrorna som visas på blanketterna känns orimliga. ”Vad menar Skatteverket med att komma och kräva henne på flera hundra tusen ett år senare?”. Hon inser att hon måste skiljas från den nyinköpta segelbåten och får hitta på en trovär­ dig förklaring till vännerna. Så här borde Eva gjort! Tagit hjälp av en skatterådgivare för att lägga upp en plan över i vilken takt hon kunde skatta fram och använda pengarna.

tema – skatterna i skogen

Dina ekonomiska valmöjligheter

Betalningsplan eller inte?

Det finns flera planeringsinstrument som fungerar bra för skogsägare. Ofta är det just denna ordning som experten följer för att se vilka avsättningar som är möjliga. Ditt första beslut handlar om hur du vill ha ut pen­ garna. I vissa fall går det att komma överens med den som köper avverkningsrätten om en betalningsplan. Planen kan vara från två år och i princip hur lång som helst, beroende på vad som överenskommits. Låt säga att du vill fördela en skogsintäkt på en miljon över tio år, så kommer köparen att betala ut 100 000 kronor per år under tio år. Då behöver du enbart ta upp 100 000 kr i deklarationen varje år, vilket ger mindre skatt än om du skattar för en miljon på en gång. Tänk dock på att detta innebär en risk och det gäller att ha en pålitlig skogsköpare. Väg in om före­ taget kan hamna i obestånd eller vilka risker det kan innebära. Undersök vilka säkerheter du kan få. Undersök utrymmet för skogsavdrag Första regleringsinstrumentet i deklarationen handlar om utrymmet för att göra skogsavdrag. Grundtanken med skogsavdraget är att beskattning ska ske av skogens avkastning, inte av dess kapitaluttag, unge­ fär som en bankbok. Du beskattas för räntan men inte för uttaget. När man räknar fram skogsavdrag utgår man från skogens anskaffningsvärde och aktuella skogsintäk­ ter. När du köper eller byter skog kan värdet komma att ändras. Om du köper en fastighet som har både skog och fastigheter, räknas värdet för fastigheterna bort och värdering sker enbart av skogen. I normalfallet kan du göra skogsavdrag för hälften av anskaffningsvärdet och det går att nyttja så länge du äger skogen. Har du ärvt skog skapas inga nya skogsavdrag, men du kan överta outnyttjade av­ dragsutrymmen om det finns. Låt säga att du nyligen köpt en skogsfastighet för en miljon kronor, där 75 procent är skog. Du har 26  EXCELLENT  2 | 17

alltså betalat 750 000 kronor för skogen och resten avser gården. Dessa 750 000 kronor ger utrymme för skogsavdrag med 50 procent, det vill säga 375 000 kronor. Men för att få göra avdraget behöver du avverka så att du har en intäkt på 750 000 kronor och kan då göra skogsavdrag på 375 000 kronor som du slipper skatta för. Man får göra avdrag med 50 pro­ cent av den avdragsgrundande skogslikviden. Om köpet klassas som ett rationaliseringsför­ värv, får man göra avdrag med 100 procent av den avdragsgrundande skogslikviden. Det räcker alltså att avverka för 375 000 kr i exemplet ovan för att utnyttja hela avdragsutrymmet. Skogskontot är din bankbok Skogsavverkning skapar stora intäkter vissa år och därefter kommer ofta kostnader under en längre period. Därför finns skogskontot. Det är ett spe­ciellt sorts bankkonto och de pengar som sätts in blir avdragsgilla i deklarationen. Vid uttag från kontot blir uttaget skattepliktigt. Det vanligaste sättet att sälja virke är genom avverkningsrätt, det vill säga en överenskommelse där kostnaden för avverkningsarbetet dras av från det faktiska virkesvärdet och du får nettovärdet utbetalt. Av dessa pengar kan du sätta av upp till 60 procent på skogskonto. Väljer du att sälja leverans­ virke, det vill säga att sköta avverkningen själv och stå för kostnaderna, är den möjliga skogskontoin­ sättningen 40 procent av försäljningsintäkten. Du får aldrig sätta in så mycket pengar på skogskontot att det blir underskott i verksamheten. Pengarna får vara insatta i upp till tio år. Lägsta tillåtna skogskontoinsättning är 5 000 kro­ nor per år. På en samägd fastighet ska delägarna ha

Betalningsplan

Uttag

+ Årets intäkter – Årets kostnader – Årets avskrivningar Årets resultat Skogsavdrag, ingen skatt

Skogskonto, max 10 år, ingen skatt

Räntefördelning, 30 % slutlig skatt

Periodiseringsfond, max 6 år, ingen skatt 1

2

3

4

5

6

Expansionsfond, 22 % skatt betalas tillbaka vid återföring Egenavgifter eller särskild löneskatt, cirka 20 % skatt Kommunalskatt och statlig skatt, cirka 30–55 % skatt Överskott efter skatt

var sitt skogskonto, eftersom man har olika verksam­ heter. Skogskonto är ett bra sätt att flytta inkomster framåt i tiden. Framtida uttag kan då kvittas mot kommande års avdragsgilla driftskostnader. Räntefördelning ger fördelaktig slutlig beskattning Mycket av den ekonomiska planeringen idag går ut på att skogsägaren ska kunna ta ut överskottet från verksamheten via räntefördelning. Då skattas över­ skottet fram som kapital till 30 procents skatt. Räntefördelningen utgår från tillgångar och skul­ der i näringsverksamheten. Har du ärvt skog som köptes på 20-talet kanske anskaffningsvärdet var 20 000 kronor. Då får man använda 1993 års taxe­ ringsvärde till 39 procent och det blir ofta låga belopp i förhållande till marknadsvärdet. Har du däremot köpt fastigheter på senare tid har de i regel höga anskaffningsvärden och räntefördelningsunderlaget blir större. Periodiseringsfond sker enbart i deklarationen Avsättning till periodiseringsfond är något som görs i deklarationen för att hålla en viss inkomst obeskattad i upp till sex år och därmed jämna ut resultatet mellan olika år. Låt säga att du har 100 000 kronor i överskott från en avverkning. Du sätter in 60 000 kronor på skogskontot. Resterande 40 000 kr som du inte kan skatta fram som räntefördelning. Regeln är då att

du får sätta av 30 procent av 40 000 kronor, det vill säga 12 000 kronor. Detta ska återföras senast sex år senare. Eftersom detta enbart sker i deklara­tionen kan pengarna användas för att exempelvis amortera av ett lån. Men observera att avsättningen till periodi­ seringsfond är att betrakta som en latent skatteskuld. Expansionsfond ger lägre skatt Att avsätta till expansionsfond handlar om att fon­ dera vinstmedel till en beskattning på 22 procent. När du löser upp fonden får du tillbaka skatten, men ofta blir det någon annan skatt som träder in. Det är fullt möjligt att använda pengarna i din verksamhet. Om du däremot väljer att använda pengarna privat kommer det belasta ditt kapitalunderlag för ränteför­ delning negativt. Låt säga att du sålt en avverkningsrätt för 400 000 kronor. • 240 000 kronor (60 procent) sätts på skogskontot. • 48 000 kronor (30 procent) sätts på periodiserings­ fond. • 112 000 kronor finns då kvar att sätta på expan­ sionsfond där skatten är 22 procent, det vill säga 24 640 kronor. Av hela överskottet på 400 000 kronor hamnar 240 000 kronor på skogskonto och 24 640 kronor betalas in i skatt. Resterande 135 360 kronor finns kvar som likvida medel.

2 | 17  EXCELLENT   27

tema – skatterna i skogen

Som skogsägare är du företagare Även om du har en anställning eller är pensionär så behöver du komma ihåg att du också är företagare. De flesta privata skogsägare äger sin skog som fysiska personer och din skog ses som enskild näringsverksamhet. Du blir därmed näringsidkare och lyder under samma regler som företagare. Det som är viktigt att komma ihåg är att all enskild näringsverksamhet sambeskattas. Driver du en enskild firma som inte är aktiebolag kommer den verksamheten att sambeskattas med din skog. Det spelar ingen roll vad du jobbar mer, du kan vara kon­ sult, rörmokare eller driva en butik. Det betyder att om du kan förutse att din närings­ verksamhet kommer att ge överskott under flera år, oavsett om det är skogen eller snickerifirman så behöver du planera för att jämna ut intäkten skatte­ mässigt, och försöka att skatta fram så mycket som möjligt som inkomst av kapital som har en förmånli­ gare skatt där du betalar 30 procent. Det man vill undvika är att överskottet från skogen läggs uppe på lönen och ger höga marginalskatter utan att man tjänar vare sig pensionspoäng eller höjer den sjukpenninggrundande inkomsten. Det finns skogsägare som hamnar mellan 45–72 pro­ cents skatt. Då anser många att det inte är intressant att avverka och låter istället skogen stå.

Lyder under bokföringslagen Som skogsägare lyder du under bokföringslagen, vilket betyder att du måste ha en ordnad bokföring där verksamheten går att följa. Ditt räkenskapsår ska följa kalenderåret och intäkter och kostnader ska redovisas på bokföringsmässiga grunder. Det inne­ bär att en fordran redovisas som intäkt på det år den uppkommit. Skuld för nedlagd kostnad blir i motsva­ rande mån avdragsgill i inkomstdeklarationen. Skattepliktiga intäkter Hit räknas allt som kommit ägaren tillgodo från sko­ gen och gården genom försäljning och egna uttag. Exempelvis intäkter från växtodling, djurskötsel, skogsbruk, jakt, fiske, grus, matjord etc. Direkt avdragsgilla kostnader Du får i princip dra alla kostnader som är utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster. Exempel är kostnader för varor, lön, låneräntor, arrendeavgifter, anläggning av skog. Maskiner med kortare livslängd än tre år är också direkt avdragsgilla, exempelvis motorsågar och röjsågar. Byggnader Bostäder med tillhörande tomt ingår i näringsverk­ samheten om den varaktigt hyrs ut till utomstående som inte är närmaste familj. Markanläggning Utgift för anläggning av skogsbilvägar och täckdiken skrivs av på tio år, genom att avdrag medges med tio procent per år.

28  EXCELLENT  2 | 17

Moms När du köper skog köper du ett företag och blir där­ med momsredovisningsskyldig. För den rutinerade skogsägaren är det inga konstigheter. Men för den som precis köpt eller ärvt sin skogsfastighet kan det komma som en nyhet. I grova drag ser lagstiftningen ut som så att om du bedriver en verksamhet där du har en skyldighet att betala eller rätt att få tillbaka moms, måste du anmäla dig för att bli momsregistrerad. Momsplikten innebär alltså att man som skogsägare måste momsregistrera

sig och det gör man enklast genom en e-tjänst på verksamt.se, som är en gemensam webbplats för Skatteverket, Tillväxtverket och Bolagsverket. Vill man hellre gå den traditionella pappersvägen fyller man i och skickar in blanketten ”Företagsregistrering SKV 4620” till Skatteverket. På samma blankett kan man även ansöka om F-skatt eller FA-skatt samt arbetsgivartillstånd om man har sådana planer. Det är en hel del regler att förhålla sig till och det kan vara värt att ta hjälp av någon som är kunnig på redovisning. 2 | 17  EXCELLENT   29

tema – skatterna i skogen

Aktiv eller passiv skogsägare? För att ses som aktiv skogsägare behöver du vara aktiv med näringsverksamhet minst 500 timmar per år, vilket motsvarar en tredjedels årsarbetstid. Det är tid du kan ägna åt skogsvård, administration, möten med entreprenörer eller arbete hemma på gården. Bedriver du annan näringsverksamhet får du även räkna in den tiden och det spelar ingen roll om du är bagare eller elektriker eftersom all näringsverksamhet slås samman ur beskattningssynpunkt. Observera att detta inte gäller aktiebolag. Att vara aktiv handlar om att de egenavgifter man betalar ger sociala förmåner. Du anger i deklarationen om du är aktiv eller passiv. Är du passiv skogsägare får du fortfarande göra samma avdrag för exempelvis inköp som behövs för din näringsverksamhet.

Det mesta går att rätta till! Det är väl investerade pengar att ta hjälp med den ekonomiska planeringen. Ett vant öga ser direkt vad som går att göra och kan hjälpa dig med ett upplägg. Det kan vara skönt att veta att oavsett om det blivit fel tidigare så går det mesta att rätta till i efterhand. Det går till exempel att beräkna sparad räntefördelning ända sedan taxeringen 1995 om man inte gjort det tidigare. Sedan kan man ompröva de senaste fem årens deklarationer. – Det är roliga uppdrag att hjälpa skogsägare att få tillbaka pengar. Vid ett tillfälle hjälpte jag en kund att få tillbaka flera hundra tusen kronor i skatt. Det kändes bra!, säger Tomas.

Reseavdrag till och från skogen Du har rätt att göra avdrag för bilresor i näringsverksam­ heten med 18,50 per mil. Kom ihåg att föra körjournal över dina bilresor och spara den ihop med bokföringen.

Glöm inte att avsätta pengar för skatten Om du får en försäljnings­ inkomst från en avverkning i januari 2017, så bestäms skatten först i samband med deklarationen året efter och förfaller till betalning först under hösten 2018 eller vintern 2019. Det är lätt att frestas att använda dessa pengar, vilket man givetvis kan göra, men man ska veta att tids nog ska pengarna in på Skattekontot. Det långa tidsperspektivet kan vara förvillande så det är viktigt att ha koll på hur mycket skatt det blir och sätta av det. 30  EXCELLENT  2 | 17

Beställ Skatterna i skogen Skatterna i skogen tar upp alla tänkbara skatte­ frågor och du beställer den kostnadsfritt på skog.info@storaenso.com Källa: Tomas Karlsson, Areal och Skatterna i skogen

2 | 17  EXCELLENT   31

tema – skatterna i skogen

Text Stina Liljas Foto Lasse Arvidson

Jämnare ålder – jämnare skatt Ett skogsinnehav med jämn åldersfördelning är bra för en skogsägare på många sätt, även när det gäller beskattningen. Och det finns flera möjligheter att påverka åldersfördelningen och därmed slippa ”skat­ teskutt”. Först och främst måste skogsägaren känna till sin skog. – Därför är det nödvändigt att ha en skogsbruks­ plan, och med den som grund följa utvecklingen, konstaterar Erik Lind, virkesköpare på Stora Enso Skog i östra Uppland. – Skogen växer fort, även om omloppstiden är lång. Slutavverka successivt I slutet av skogens omloppstid har skogsägaren störst möjlighet att påverka åldersfördelningen i sitt innehav. – Om det finns mycket skog som är slutavverk­ ningsmogen, eller på väg att bli det, så är det bra att göra en plan för i vilken takt slutavverkningarna ska ske, säger Erik Lind. Hans erfarenhet är att det är vanligt att skogsägare sparar på slutavverkningsmogen skog, i vällovliga syften. Antingen för att lämna över värdefull skog till nästa generation eller för att trygga pensionen. – Mitt råd är att skogsägaren i stället bör avverka en del, och spara pengarna till barnen eller till pensio­ nen. På det sättet blir intäkterna jämnare, liksom skat­ ten. Dessutom läggs grunden till nya bestånd i samma takt som slutavverkningarna genomförs, och ålders­ fördelningen i den kommande skogen blir jämnare än om allt skulle slutavverkas på en gång. – Om man lämnar mycket avverkningsbar skog till nästa generation, så lämnar man också över en stor återbeskogningsskuld, säger Erik Lind. Att överhålla skog, framför allt gran, medför också risker för att det ekonomiska värdet sjunker. Att lämna över en skog med jämn åldersfördelning ger å andra sidan bra riskspridning, och en bra start för den som tar över. 32  EXCELLENT  2 | 17

Skynda på tillväxten Ett annat sätt att påverka åldersfördelningen, är att skynda på tillväxten i ett nytt bestånd. Starta med att markbereda och sedan sätta förädlade plantor så tidigt som möjligt. – Förädlade plantor har åtminstone 15 procents högre tillväxt än oförädlade, säger Erik Lind. Sedan ska beståndet röjas så tidigt som möjligt, och gallras så tidigt som möjligt. Oröjd och ogallrad skog står bara och ”stampar”. Köpa skog Ett tredje sätt att påverka åldersfördelningen i sitt skogsinnehav är att köpa skog i önskad ålder. Köpet ökar utrymmet för skogsavdrag, vilket underlättar möjligheten att avverka för att finansiera köpet. Skogsavdraget är 50 procent av köpesumman, och avdraget kan utnyttjas under ägarens innehavstid. Om anskaffningsvärdet exempelvis är 960 000 kronor, blir skogsavdragsutrymmet alltså 480 000 kronor. Om skogsägaren samma år säljer en avverkning som ger 400 000 kronor, kan hen yrka skogsavdrag på högst 50 procent (200 000 kronor) av den summan. Reste­ rande 280 000 kronor av skogsavdraget blir kvar att utnyttja till kommande år. Om Skatteverket klassar köpet som rationaliseringsförvärv, kan skogsavdrag yrkas i snabbare takt.

Erik Lind, virkesköpare Stora Enso Skog.

2 | 17  EXCELLENT   33

tema – skatterna i skogen

Ordlista Betalningsplan Ger dig möjlighet att skjuta upp beskattnin­ gen på intäkter från avverkningar. Planen ska upprättas tillsammans med köparen av avverkningsrätten när kontraktet skrivs. Bokföringslagen Alla företagare är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen. Affärshändelser ska bok­ föras löpande allt bokföringsmaterial måste arkiveras i minst sju år. Direkt avdragsgilla kostnader Du kan göra avdrag för i princip alla driftkost­ nader, det vill säga utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster.

Moms En statlig skatt som tas ut vid omsättning av de flesta varor och tjänster. Periodiseringsfonder Genom periodiseringsfonder kan företag hålla en del av inkomsten obeskattad i dekla­ rationen och på så sätt jämna ut sitt resultat mellan olika år. Rationaliseringsförvärv Du som äger skogsmark och förvärvar mer mark kan göra skatteavdrag om förvärvet bedöms leda till en förbättrad bruknings­ enhet. Räkenskapsår De tolv månader som ett företags räkenska­ per gäller för. Räntefördelning Kan ge dig lägre skatt genom att en del av vinsten flyttas från näringsverksamheten till att i stället beskattas som kapitalinkomst.

Skattekonto Alla som betalar skatt har ett skattekonto hos Skatteverket. De inbetalningar som görs till Skatteverket bokförs på skattekontot. Skattepliktiga intäkter Alla intäkter av ditt skogsbruk är skatteplik­ tiga. Undantaget är försäljning av ett mark­ område som ska kapitalvinstbeskattas. Skogsavdrag Innebär att du kan göra avdrag om du sålt skog under året. Grundregeln är att beskatt­ ning ska ske för skogens avkastning, men inte för kapitaluttag ur skogen. Skogskonto Genom att öppna ett skogskonto har skogs­ ägaren rätt att skjuta upp beskattningen på en del inkomster. Principen är att det belopp som sätts in på kontot är avdragsgillt i dekla­ rationen. Underskott Innebär att kostnaderna överstiger intäkterna i någon del av deklarationen. Du får samla på dig underskott år efter år och kvitta mot kommande överskott. Källa: Skatterna i skogen och Skatteverket

Foto Lasse Arvidson

Ersättningsfond Ger möjlighet att göra avdrag för försäkrings­ ersättningar som du fått på grund av skadad skog.

Expansionsfond Du som enskild näringslivsidkare kan sätta av vinsten i en expansionsfond och skjuta upp beskattningen till ett senare år. Reglerna ger dig möjlighet att expandera verksamheten med medel som bara beskattats med bolags­ skatt, det vill säga 22 procent.

Skogsnära

– när du bryr dig om din skog

Välkommen till Skogsnära, ett helt nytt digitalt mejlutskick, där vi samlar konkreta tips som underlättar för dig som vill lära dig mer om aktiv skogsskötsel. Varje månad presenteras ett nytt ämne i form av filmer, artiklar, tips och tester. Genom att prenumerera på Skogsnära, är du säker på att du håller dig uppdaterad. Registrera dig på storaensoskog.se så får du Skogsnära en gång i månaden.

Bästa stället att äta ute? Ute såklart.

Lundhags ryggsäck V+ 10 Lundhags Jaksa LS skjorta Stabilo Therm ihopfällbar stekpanna Grillknivar 4-pack

295:– 795:– 299:– 200:–

(207:–*) (636:–*) (210:–*) (140:–*)

I Excellentbutiken hittar du det du behöver för en aktiv fritid. Om du är skogsbruksavtalskund hos oss får du dessutom 30 procent* rabatt på katalogpriserna. Gå in på excellentbutiken.se och hitta dina favoriter eller beställ hem en produktkatalog på 026-66 70 00.

marknad

Text Stina Liljas 3D-visualisering GBJbygg

En grönare stad med höghus i massivt trä 6 300 kubikmeter CLT – massivt korslimmat trä – ska bli höghus med åtta våningar och 150 lägenheter. Stora Enso gör nu sin största leve­ rans hittills i Sverige av CLT. Det hela sker i Växjö som har målet att hälften av det kommunala byggandet ska vara träbaserat år 2020. Trummens strand heter bostadsområdet som byggs i massivt korslimmat trä mellan Växjö centrum och Linnéuniversitetet. Husens stommar, bjälklager och väggar uppförs i CLT från Stora Enso. De högsta husen blir åtta våningar, och totalt får området 150 lägenheter samt en förskola. Europas grönaste stad Att stora trähus byggs i Växjö är ingen tillfällighet. 36  EXCELLENT  2 | 17

Kommunen har ambitionen att vara Europas grönaste stad, och hållbart byggande är en del i den ambitio­ nen. De första bostadshusen i trä byggdes 1994, och en träbyggnadsstrategi har tagits fram för att stimu­ lera till att använda mer trä i byggandet. Trummens strand är ett av flera trähusprojekt i kommunen. – Målet är att minst hälften av det kommunala byg­ gandet ska vara träbaserat år 2020. Vi är på god väg, och utfallet för 2016 hamnade på 67 procent, säger

CLT Står för Cross Laminated Timber (korslimmat massiv­ trä) och tillverkas av minst tre skikt korsvis limmade enkelskiktskivor. CLT kan användas tillsammans med andra byggmaterial, eftersom det är helt kompatibelt med dessa. För närvarande kan stor­ lekar upp till 2,95 × 16 meter produceras. Skivorna finns i olika tjocklekar. Råvaran för CLT är gran- eller tallvirke från hållbart skogsbruk.

Trummens strand, Växjös nya landmärke, byggs i korslimmat massivträ från Stora Enso. De högsta husen blir åtta våningar, och första inflyttningen beräknas ske vid årsskiftet 2018/2019.

Ökat fokus på hållbart Stora Enso ska leverera sammanlagt 6 300 kubikme­ ter CLT till Trummens strand. – Det är väldigt glädjande att vi fått möjligheten att leverera massiva träprodukter till detta omfattande och exklusiva bostadsprojekt, säger Mikael Lindberg, försäljningschef Skandinavien, division Wood Pro­ ducts. – Det finns ett ökat fokus på hållbart byggande i Sverige, vilket gör att intresset för trä som byggmate­ rial ökar. Trä är det enda helt förnybara byggmateria­ let, så från miljösynpunkt finns inget bättre alternativ, tillägger han.

Stora Enso producerar CLT i fabrikerna i Ybbs an der Donau och Bad St. Leonhard i Österrike. Efterfrågan på materialet ökar, och för närvarande är det kö i produktionen. Det ska dofta trä… Arkitekten för Trummens strand, Stefan Johansson, betonar träets betydelse för husen. – Det viktigaste för mig som arkitekt är att man upplever att det här är en träkonstruktion. Man ska känna att det är trä i fasaden, inne i lägenheterna, på balkongen. Det ska dofta trä, man ska kunna luta sig mot en massiv trävägg och känna att det här är kvalitet, säger han.

Foto Martina Warenfeldt

Anna Tenje (M), kommunstyrelsens ordförande.

Trummens strand är ett av flera spännande trähusprojekt i kommu­ nen, enligt Anna Tenje, kommunstyrelsens ordförande.

2 | 17  EXCELLENT   37

Text Jenny Kallur Foto Stora Enso

Högre och hållbarare med naturens kraft Vi blir allt fler på jorden och med en kraftig urbanisering ställer det allt högre krav på våra städer. Behovet av nya bostäder är stort. Samtidigt ökar miljö­ medvetenheten och efterfrågan på hållbara och klimatvänliga lösningar; vi kan inte bygga som vi gjort förr, med ändliga resurser som belastar vår redan ansträngda miljö. Men hur ska då framtidens byggande se ut? Det räcker med att ta en tur ut i skogen för att hitta svaret. Trä!

38  EXCELLENT  2 | 17

Cathrine Wallenius, kommunikationschef för Stora Ensos division Wood Products, berättar mer om vad som händer inom träbyggande. – De senaste tio åren har det skett så mycket inom utvecklingen av träprodukter. Många stä­ der och länder jobbar efter ambitiösa visioner som Smart cities och Green cities där hållbara lösningar och minskat koldioxidutsläpp prio­ riteras. Och där har trä en given roll idag. För det handlar inte enbart om träprodukter som handelsvara längre. Det handlar om att kunna erbjuda färdiga bygglösningar i massivt trä, som skapar värde för både de som bygger och de som bor, säger Cathrine. Att erbjuda färdiga lösningar i trä, det har Stora Enso gjort med det nya byggsystemet för flervåningshus som lanserades under 2016 i sex europeiska länder.

LVL Står för Lami­ nated Veneer Lumber, eller fanérträ. I mot­ sats till plywood limmas fanér­ skivorna med fibrerna i samma riktning. I relation till sin vikt är LVL ett av de star­ kaste byggnads­ materialen. Stora Ensos LVL tillver­ kas i Varkaus i Finland. Används till I-balkar, stol­ par och bjälkar till takstolar, trä­ byggnader och prefabricerade byggelement. LVL går att få i skivstorlekar upp till 2,5 x 24 meter.

Världens äldsta och modernaste byggnadsmaterial – Egentligen är det inte nytt, vi har ju byggt så här tidigare, men det nya är att vi har satt ihop all vår kunskap om högt träbyggande till system och manualer som gör att vi kan komma in mycket tidigare i diskussionerna och stötta stadsplanerare, arkitekter och ingenjörer redan i planeringsfasen. Och genom att göra det enk­ lare att bygga i trä tror vi att också att använ­ dandet av trä som byggnadsmaterial kommer att öka. CLT – cross laminated timber, eller korslim­ mat massivträ, tillverkas av minst tre skikt korsvis limmade enkelskiktskivor och är ett av de material som gör att vi kommer att få se allt högre och allt fler hus i trä. Och den stora fördelen med CLT och trä är det faktum att det är ett förnyelsebart och hållbart alternativ. Träd som växer i skogen absorberar koldioxid ur atmosfären. Men även efter att man tagit ner trädet och byggt ett hus av det, fortsätter träet att binda koldioxid. Hus eller kvarter byggda i trä blir som gröna oaser i en urban miljö. Och i skogen planterar man nya träd som växer och binder upp än mer koldioxid. Som byggmaterial är träprodukter som CLT upp till fyra gånger lättare än armerad betong, men med en fantastisk prestation inom bygg­ nadsfysik. Träets lätthet öppnar därmed för nya möj­ ligheter, både för arkitekten som får en rad nya alternativ i skapandeprocessen, men också i ett större perspektiv som stadsplanering och förtätning av städer. – Det vi ser nu är ju att många europeiska städer är stora till ytan, men ganska platta. Och kan man inte växa så mycket mer på bredden så är enda alternativet, om man inte ska riva och bygga helt nytt, att bygga på ett par våningar på

befintliga hus, och det kan man bara göra i ett lätt material som trä. Hus med lugnande inverkan CLT kan prefabriceras industriellt till färdiga träelement och husmoduler som sedan monte­ ras snabbt på plats, utan tork- och väntetider. Perfekt för en skriande bostadsbrist med andra ord. Väl färdigt för inflytt gör trähuset gott för den boende också. – Studier har visat att det är bra för hälsan att bo och verka i hus byggda av trä. Det ger en bra akustik och har en lugnande inverkan på människor. Dessutom har man också sett att hus av trä klarar sig bättre i en jordbävning än hus byggda i andra byggmaterial, berättar Cathrine men erkänner också att det finns myter att slå hål på. Brandrisken till exempel. – Men faktum är att massivt trä, som CLT, är betydligt brandsäkrare än vad man i allmänhet kan tro. CLT har en fukthalt på cirka 12 procent och innan träet kan fatta eld måste vattnet som är bundet i materialet först förångas. Dessutom skyddar den förkolnade ytan de inre CLT-skik­ ten, vilket gör att den massiva konstruktionen inte störtar samman vid en brand på samma sätt som exempelvis en stålkonstruktion som smälter. I Helsingfors byggs just nu ett helt kvarter som kallas Wood City. Allt kommer att byggas av Stora Ensos LVL; de två bostadshusen med 98 lägenheter, hotell, kontor och parkerings­ hus. I norska Bergen står det 51 meter höga bostadshuset Trädet, eller ”Treet”, färdigt med sina 14 våningar helt i trä. Det är Nordens just nu högsta bostadshus, men inte länge till om man får tro experterna. – Eftersom det är svårt att prata om och sälja in någonting som inte finns är det viktigt med de här projekten som visar att det är möjligt att bygga högt i trä. Jag är helt övertygad om att vi kommer få se mycket mer av högt träbyggande framöver, avslutar Cathrine.

2 | 17  EXCELLENT   39

Foto Lasse Arvidson

Just nu i din skog – Mattias tipsar

Nu, nu, nu, växer det så det knakar! Juni, juli augusti – nu är växtsäsongen i full gång och tidigare arbete i form av plantering, röjning och gallringar ska nu ge frukt i form av tillväxt.

Njut av sommaren i skogen Nu på högsommaren bör du som äger skogen njuta och uppleva skogen när den jobbar som mest med att växa och förränta sig. Om du har en ungskog (röjd) mellan 5–15 år kan du titta på toppskotten och nästan se hur de växer. Planera Sommaren är den perfekta tiden för att planera hösten och vinterns avverkningar. Kontakta din virkesköpare för att resonera om vilka bestånd som står inför åtgärder. Extra uppgifter För den som inte orkar njuta eller sitta still så kan man alltid rensa gamla diken med en hacka eller spade, så att vattnet från sommarens och höstens regn kan flöda fritt.

Upptäck Skatterna i skogen Skatterna i skogen är en gratis, användbar och alldeles oumbärlig skrift för dig som vill få en överblick över skatterna och ekonomin för skogsägare. Den uppdateras varje år med bra tips från Areals skatterådgivare och tar bland annat upp hur skogsavdrag, skogskonto och räntefördelning fungerar, men också vad som gäller för dödsbon, vid generationsskiften, köp och försäljning av fastighet. Maila namn och adress till skog.info@storaenso.com så får du ett eget exemplar av Skatterna i skogen hem i brevlådan.

Foto Lasse Arvidson

Trevlig sommar!

Text Stina Liljas Foto Lasse Arvidson

Hitta dolda avverkningsmöjligheter i din skog När det står ”ingen åtgärd” i skogsbruksplanen, då är det väl bara att låta bli att göra något i det beståndet?   – Nej, tvärtom. I sådana bestånd kan det finnas dolda möjligheter att avverka. Jag ser ”ingen åtgärd” som en signal för skogsägaren att tänka till och ta reda på vad som är tänkbart att göra, säger Oskar Nilsson på Stora Enso Skog i Sunne. En skogsbruksplan är ett levande verktyg för sko­ gens skötsel. De åtgärder som skrivs in när den görs, är bedömningar för de närmaste tio åren. Beskrivningen ”ingen åtgärd” gäller ofta slutav­ verkningsbestånd på magra marker. De växer lång­ samt och det var naturligt för den som gjorde planen att bedöma att inget behövde göras de närmaste tio åren. Växer in i höga naturvärden När det gått kanske fem till sex år av planperioden, kan det vara läge för skogsägaren att se över hur beståndet utvecklats. – Sådana här bestånd är ofta ganska gamla, vilket gör att de successivt får höga naturvärden, säger Robert Berg, naturvärdesspecialist på Stora Enso Skog i Värmland. Han anser, liksom Oskar Nilsson, att skogsägaren ska tänka över vad som bör göras i beståndet. Är det viktigt att få ut så mycket virke som möjligt? Eller vill jag spara hela eller delas av beståndet för fri utveck­ ling?

– Det viktigaste är att skogsägaren är medveten om förutsättningarna och tar ställning, säger de. Produktion och naturvärden Skogsägarens ställningstagande behöver inte vara varken/eller. Oskar Nilsson berättar om en avverkning i Arvikatrakten som kan betraktas som hyggesfri. – Det var ett gammalt bestånd, där en hel del träd i beståndet lämnades kvar. Bland annat friställde vi gamla träd och vissa områden fick vara orörda. Sam­ tidigt fick skogsägaren ett gott ekonomiskt utbyte från de träd som avverkades. Både han och Robert Berg menar att den här for­ men av avverkning kan användas oftare när det gäller bestånd som innehåller både höga naturvärden och produktionsskog. – Huvudsaken är att skogsägaren gör ett aktivt val. Vi hjälper naturligtvis till med rådgivning om man är osäker.

Oskar Nilsson

Robert Berg

2 | 17  EXCELLENT   41

Inne med utekรถk

Text David Söderlind Foto Annsofie Öhman

Vännerna samlas. Dofterna koncentreras. Det är sommarfest och du har tänt grillen. Hamburgarna och bröden där, den picklade löken där, majskolvarna och grönsakerna där. Det blir lätt mycket som samlas runt grillen, både utrustning, mat och människor. Så varför inte satsa på ett mobilt utekök med generösa arbetsytor. Med det mobila uteköket kan du välja den plats på tomten som passar tillfället. Oavsett om det vankas frukost, lunch eller middag. Oavsett var solstrålarna hittar ner på tomten just då. Börja med att se över din grill och de eventuella arbetsytor som den har. Hur kompletteras dessa bäst. Vad behöver du i form av ytor för tillagning, förvaringsplatser för köksredskap, kokplatta, rinnande vatten och diskho? Tänk på • När du planerar arbetsytan för matlagningen, så bör du ta till lite extra. Det är lätt att underskatta både behovet, och glädjen över extra utrymme för att kunna få hjälp med matlagningen. • Bygg en stomme av regelvirke. Använd till exempel några ekplankor som bänkskivor och klenare virke till takkonstruktionen. • Ett tak är inte ett måste, men skyddar mot vädrets makter. Gör takkonstruktionen enkel och låt takdu­ ken vara lös, så att den kan hänga ner och skydda mot regn och vind bakifrån. Funkar också som skugga över delar av köket för att skydda maten från solvärmen.

• Fundera på rörligheten. Köket måste hålla att flyttas runt. En skottkärremodell med hjul i ena kortsidan, eller hjul i alla hörnen – om du tror att ditt kök blir för tungt för skottkärre­ modellen. • Var noga med virkesdimensionen, och använd inte för grovt virke. Du kommer att vilja ha ett stadigt kök – men det måste också vara enkelt att flytta. • Vill du kunna koppla in rinnande vatten? En enkel lösning är att göra en anslutning för kallvatten med en vanlig trädgårdsslang. • Avlopp från diskhon löser du enkelt med en hink på en hylla under. Har du ett mer permanent kök kan du ju dra ner en slang till marken för att slippa en hink att tömma. • Kokplatta och stekhäll kompletterar grillen perfekt. Mobiliteten fixar du enkelt med förlängningssladd. Sist men inte minst… Matlagning ska vara kul och gärna tillsammans med andra. Med dryck och snacks i ena änden på köket och matlagning i den andra blir uteköket den naturliga samlingsplatsen för den avslappnade sommarfesten. 2 | 17  EXCELLENT   43

Text David Söderlind

Hett på grillen

Tiden för långa dagar ute är äntligen här. Och varför gå in och laga mat när det är enklare och trevligare att tända grillen. Här är prylarna som gör dig till grillmästare 2017.

Pizza på grillen Pizzan har aldrig smakat godare än när du låter den bakas på grillen. Här ett set med pizzasten och två bakplåtar, för smidig hantering. 199 kr på icahemma.se

Till grillaren som har allt Praktisk grilltermometer

Och som vill imponera. Morbergs förkläde är svensktillverkat i vegetabiliskt garvat läder. Finns bland annat på Cervera och kostar 4 999 kr (899 kr i canvas).

Liten och smidig termometer som gör att du får rätt temperatur på dina råvaror på grillen. 399 kr på icahemma.se

Superhet luft tänder kolen Snabb, säker och miljövänlig är argumenten för den här grilltändaren. Helt klart är att du tar uppstartsprocessen till en ny nivå. Looftlighter använder superhet luft för att antända kolen. Funkar dess­ utom bra att tända braskami­ nen inomhus med också. 399 kr på looftlighter.se

Saltsten från Himalaya Härligt rosa BBQ saltsten från Himalaya. Lägg stenen på grillgallret. Låt den bli varm. Lägg på det du vill grilla. Saltstenen ger fin sälta i kombination med grillsmaken. Går också att använda kyld som serveringsplatta för t ex sushi eller kallskuret. 295 kr på bagaren­ochkocken.se

44  EXCELLENT  2 | 17

Mannerströms grillgrejor BBQ-set med grilltång och grillspade. Handtag i silikon för bästa grepp. Tillverkade i rostfritt stål med borstad finish. 169 kr på bagarenochkocken.se

Hållare för härligt gnag Majskolvar är en av de grönsaker som oftast hamnar på svenska grillar. Här smarta hållare för härligt gnag. 30 kr på icahemma.se

Snabbmarinerare Grillhalster för fisk Ett måste för perfekt resultat när du vill grilla fisk. Dessutom perfekt att grilla hamburgare i. 79,90 kr på jula.se

För höga hamburgare Hamburgare fortsätter vara en favorit på grillen. Med den här hamburgerpressen från Sagaform får du fram riktigt snygga och höga burgare som du dessutom kan fylla med godsaker. 199 kr på kitchentime.se

Grillen tänd. Glömt marinera köttet?! Lugn, med den här snabbmarine­ raren tar det bara några minuter. Vakuum gör att porerna i råvaran öppnas och marinaden tränger in effektivt. 299 kr på bluebox.se

Smart med grillspett Sex grillspett med praktisk ställning. Låter dig enkelt vända grillspetten utan att något fastnar på grillgallret. 199 kr på bagarenochkocken.se

Enklare rengöring Rengöring av grillgaller är inte sommarens favoritsyssla. Men med den här smarta ren­ göringsbaljan för stora galler, plåtar med mera blir det, om inte roligare, så åtminstone enklare. 129 kr på coolstuff.se

2 | 17  EXCELLENT   45

Recept och foto Alexander Sundqvist

Grillad röding med stomp, sparris och nordisk pesto Sommartider är grilltider! Vi bjuder på en rustik rätt med finess där den fina fisken får lite extra tyngd av stompad färskpotatis. Lättlagat och smakrikt med svenska råvaror i säsong! 4 portioner Tillagningstid 1 timme Ingredienser 2 hela rödingar 1 citron, skivor 1/2 kruka dill 1 knippe grön sparris 4 msk olivolja Salt och peppar Stomp 800 g färskpotatis 1,5 dl gräddfil 100 g brynt smör 1 knippe gräslök, finhackad Salt och peppar Nordisk pesto 1 knippe ramslök 2 kvistar rosmarin 1 kruka basilika 50 g västerbottensost 50 g mandel, rostad 1 citron, saften och skalet 1 tsk salt Så här gör du 1. Börja med rödingen: salta fisken ordentligt i buken och lägg in några skivor citron och ett knippe dill. Gnid in fisken med lite olja och salta runt om på skinnet. Låt fisken stå 30–40 minuter. 2. Tänd grillen. Börja med peston: lägg alla ingredienser utom oljan i en matberedare eller mortel. Mixa/mortla till en grön ”pasta”. Tillsätt olivolja och smaka av med salt och peppar. Häll upp i en skål. 3. Skrubba färskpotatisen och sätt på kokning i rikligt saltat vatten. 4. Ta bort den ”träiga” delen på sparrisen. Ringla över lite olivolja, salt och peppar.

46  EXCELLENT  2 | 17

5. Medan potatisen kokar är det dags att grilla rödingen. Grilla cirka 5–10 minuter på varje sida. Det gör inget om skinnet blir bränt. Lägg fisken i en form och täck med folie. Grilla sparrisen tills den fått fin färg runt om. 6. När potatisen kokat färdigt häller du av vattnet och låter den ånga av. Lägg smöret i en kastrull och värm på hög värme tills det börjar bli lite gyllenbrunt. Häll smöret över potatisen och mosa lite lätt med en stomp. Blanda i grädd­ fil, finhackad gräslök, salt och peppar. 7. Nu är maten klar! Ställ fram allt på bordet och njut!

Text och foto Håkan Olsén

Spaning från ett gömsle i skogen… Tjäderklockan, fjäranlek, hönveckan, knäppningen, klunken, vatten på näbben, skär näbb, slår kisen, solspel, trestegssmyg, dyrstilla och när rönnlöven är lika stora som tjäderspår… är bra ord att känna till om man som jag, tänker spana eller lyssna på de spelande tjädertupparna från ett gömsle i skogen under en stjärnklar natt.

2 | 17  EXCELLENT   47

”Förutsättningarna är de bästa”, sa Knuts Hans Hansson, från den lilla byn Lenåsen utanför Boda Kyrkby, när han entusiastiskt ringde och berättade att det siktats gott om tjäder på en plats i Rättviks utmarker, i finnmarken någonstans väster om Bing­ sjö. Så jag åkte dit! Tjäderlek Den ädlaste av skogens alla fågellekar enligt många och som knappast får den uppmärksamhet den förtjänar. Förr i tiden var den desto vanligare då gub­ barna gick man ur huse för denna sinnliga naturupp­ levelse. Och tämligen svårbemästrad vad själva smygan­ det innebär… Klockan åtta på kvällen kröp jag in i det kamou­ flerade lilla tältet – och väntade. Det tog bara 20 minuter innan jag hörde de omisskännliga vingslagen mellan talltopparna. Man hör tydligt när tjädertuppen kommer, är det vindstilla kan man höra vingslagen på över 100 meters håll. Den slog sig ner i blåbärs­ riset cirka 30 meter bakom tältet, helt osynlig för mina ögon. Och det var nu, enligt en mycket erfaren tjäderspanare, Leif Olsson från Avradsberg, som ovanstående uttryck skulle komma väl till pass. Nu skulle jag vara dyrstilla det vill säga inte röra mig ur fläck. Varken blinka eller knappt andas. Efter en kvart kom den första knäppningen, som liknar det ljud som uppkommer när tunna träpinnar slås mot varandra, först lätt vibrerande och sedan distinkt och tydligt. Därefter följer klunken, som låter som korkar som dras ut ur flaskor i en allt snabbare takt, tills det når själva crescendot, då tuppen under cirka tre till fyra sekunder vänder halsen och näbben mot himlen och är både blind och döv. Slutligen kom­ mer sisningarna, som liknar det väsande ljudet av en lie som vässas mot en slipsten. Nu var det bara att vänta, lyssna och förbereda trestegssmygningen. Jag ligger en stund till, räknar intervallerna i både knäppningar och kluckar. Tuppen gör sju intervaller och vilar i tio minuter och börjar sedan om. Tar jag mig ut ur det prasslande lilla tältet på tre sekunder? Tar jag mig 30 meter på tre gånger sex sekunder? Det är frågan? Hör den kanske mitt vilt bultande hjärta? Tre steg – vänta – tre steg – vänta till den slår kisen – tre steg… Allt går bra tills den sjätte inter­ vallen… då är jag bara två, högst tre meter från den spelande tuppen… Förbannat också, varför slutade den en intervall tidigare? Slog sista kisen. Hade den känt att det var fara och färde? En gran skymmer den tyvärr, men hade jag fått ett steg till så hade den varit inom en armlängds avstånd. Jag står och balanserar med fötterna i ett långt steg och vet att jag inte kan vara

”Kommer det nu bara ett fint duggregn på det här så tjädern får lite vatten på näbben så ska du få se på fan.”

48  EXCELLENT  2 | 17

dyrstilla i den positionen i tio minuter. Sekunden senare lyfter den och det bara smattrar i skogen när den likt en strids­ vagn med bepansrade vingar brakar genom grenverket och landar några hundra meter längre in i skogen. Inte direkt en svalas elegans i flygningen utan snarare något urtidsmässigt och mäktigt över det hela. Några bilder blev det inte. Inte ens ett försök. Och himlen över skogen blev allt mör­ kare. Tillbaka i gömslet Under en knapp timme var det ytterligare fyra tuppar som spelade på olika ställen. Samtliga mellan 50 och 200 meter. Ingen var synlig och ingen idé att smyga. Bara att vänta och se om någon placerade sig utanför tältöppningen. Strax efter mörkrets intrång hände en märklig sak. På en sekund slutade alla tjädrar och skogens alla fåglar att sjunga. Skogen blev dödstyst. Inte ett ljud hördes, inte ett vindsus, inte ens en bil på någon avlägsen landsväg… Det var den absoluta tystnaden och den hade jag bara varit med om vid några enstaka tillfällen i livet, då på vintern och direkt efter ett häf­ tigt snöfall. Nu var det i början på maj och långt ute i Rättviks utmarker. Nu hörde jag bara mina egna upphetsade hjärtslag i sällskap av den smala månen. Det blev ingen sömn heller. Och timmarna gick. Lyssnande. Det fanns gott om björn i skogen också, så jag lyssnade efter de dova trampdynornas ljud, möjligtvis en kvist som knäcks, någon liten yttring. Men ingenting. Det var tyst som på månen. Men helt plötsligt, och strax innan dagbräck­ ningen, hördes en trana trumpeta långt borta. Och sekunden efter, som på en dirigents bestämda taktslag, startade fåglarnas kakofoniska symfoni. Runt om och alla på en gång! Det var en egendomlig upplevelse. Är det något eller någon som bestämmer när det ska vara tyst om kvällen och när ruljangsen ska sättas igång om morgonen? Det blev ett antal ödesmättade och existentiella frågor innan första morgonkaffet. Ingen nytt trestegssmyg, såg heller inget solspel, då tuppen flyger till toppen av en tall och avslutar morgonens spel. Men det var gott nog att ligga i gömslet och lyssna till ett antal spel alldeles intill. Ville verkligen inte riskera att skrämma bort dem. Efteråt ringde jag till Leif Olsson i Avradsberg för att få höra hans syn på saken huruvida det fanns någon logisk förklaring om hur alla fåglar kan tystna – och vakna, på en enda sekund? Fanns det någon

slags vetenskaplig vettighet på det hela eller hade den tysta natten spelat mig ett spratt? Kunde man ana ugglor i mossen? Men Leif visste råd på det mesta: ”För det första”, sa han, ”så ska du ligga ute under hönveckan strax före Valborg om du vill se det riktiga tjäderspelet. Det är då som tupparna umgås och leker med honorna. Det håller i sig i cirka en vecka, sedan är det mesta slut, men de testosteronstinna tupparna spelar fortfarande ända tills rönnlöven är lika stora som en tjäderfot i hopp om att få se någon hona som fortfa­ rande vickar på övergumpen. Ibland går det överstyr och tuppen blir spelgalen, får fnatt, precis som vissa människor”. Men hur var det nu med fåglarna som tystnar – och startar precis samtidigt? ”Hur de tystnar vet jag inget om”, fortsätter han, ”men hur de vaknar till liv har gubbarna känt till i hundratals år. Det är tjäderklockan, en liten fågel som

jag inte vet vad den heter, som börjar sjunga när det fortfarande är mörkt ute. Den signalerar till tjädern som börjar röra på sig och som i sin tur startar upp resten av fåglarna!” ”Är det verkligen så?” ”Just så är det”, sa Leif från Avradsberg. ”Kommer det nu bara ett fint duggregn på det här så tjädern får lite vatten på näbben så ska du få se på fan”, säger han, då är det sista rycket och då blir det extra fart, då blir det klimax! Men se till att passa dig om tuppen skär näbb, då är den uppenbart störd och irriterad över något. Hur som helst så är en fjäranlek ett otroligt skådespel, bland det häftigaste man kan se i skogen!” Kloka ord, nya ord, nya upplevelser. Det är bara att tacka och ta emot!

2 | 17  EXCELLENT   49

Foto Johan Stolpe

krönika

Tillbaka till Dalaskogarna Som liten hatade jag att bli utdragen i skogen av föräldrarna för att plocka svamp. Jag surade och ville hellre vara hemma och leka med grannungarna på gården. Till slut följde jag med och letade motvilligt efter det gula guldet. Men när skolgympan flyttade ut i skogen var det ett spännande äventyr. Vi lekte burken och kurragömma. Det var som om fötterna rörde sig snabbare på skogsstigar och mossor, det luktade barrträd och gömställena var oändliga. Tiden stannade nästan där i Dalaskogen. Under de senaste åren har många skolor fått en egen skolskog genom initiativet Skogen i Skolan. Fler lektioner flyttas ut i skogen och barnen får lära sig nya saker bland djur, insekter, mossa och träd. På så sätt får alla barn möjligheten att upptäcka trädens värld. När jag gick i sexan och vi var störst på skolan fick vi övernatta i skogen. Det var något som man hade längtat efter hela mellanstadieperioden. Att sätta upp tältet och plocka fram ostbågar och chips, att ligga tätt och viska med skolkompisarna medan himlen blev rosa bakom trädtopparna. Vi hörde något

50  EXCELLENT  2 | 17

prassla utanför tältduken och skrämde upp varandra, men så visade sig att det bara var en igelkott som ville utforska chipspåsen som vi glömt utanför tältet. Vi fnittrade, spelade musik och pratade tills läraren kom och sa att nu var det dags att komma till ro. Till slut somnade vi och vaknade tidigt av solen som lyste in genom tältet. Det var kvalmigt, men spännande och vi kände oss stora och stolta över att vi klarat en hel natt i skogen. Efter skoltiden flyttade jag utomlands; provade på att bo i Paris och Nice. Där fanns vackra parker när man ville ha en plats att gå till för att andas ut lite. Men där saknade jag mossan, doften av barrträd och närheten till sjön. Och efter några år utomlands och många år i Stockholm har jag nu återvänt till min hem­ bygd. Jag går ut och springer i min barndoms skog där jag känner alla stigar. Ett skönt sätt för att rensa tankarna och bara få en paus. Och snart blir det jag som kommer att ta ut mina döttrar i skogen. Vi kanske till och med plockar svamp. Sanna Casson

Foto Lasse Arvidson

hälge

Lös krysset och vinn en salt- och pepparkvarn! Vi lottar ut tre stycken salt- och pepparkvarnar bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 8 augusti till: Stora Enso Skog, Excellent, 791 80 Falun eller via e-post: excellent@storaenso.com Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar. Tre vinnare i krysset #1 2017 får varsin salt- och pepparkvarn: Lars-Erik Johansson i Höljes, Margot Halvarson i Gävle och Margareta Sandberg i By Kyrkby.

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun

Foto Lasse Arvidson

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).