Excellent #1 2018

Magasin för skogsägare från Stora Enso

15 temasidor /

Möjligheter i den mogna skogen

Störst, minst, farligast och äldst – träd som sticker ut Ved – hugga, stapla, torka, elda Den stolta timmermannen i Malung Digitala kartor ger värdefull information

Välkommen in till Murboanna

# 1 | 2018

Foto Lasse Arvidson

ledare

Att skörda frukten när den är mogen Äpplena som tynger grenarna i trädgården, fylliga och saftiga i september. Eller kornåkern som nickar guldgult om hösten och väntar på tröskning. Alldeles självklart är det att skörda det mogna, ta tillvara och förädla. För att när våren kommer, börja om på nytt. Skogen växer på samma sätt, om än under en betydligt längre omloppstid. Ändå väljer många skogsägare att inte skörda frukten av mångårig sköt­ sel och investering när skogen är mogen. Anlednin­ garna är flera. Kanske ska man snart låta den yngre generationen ta vid och då känns det skönt att lämna över en fastighet med rejäl skog. Eller så sparar man i banken skogen, för att kunna investera i en ny maskin eller ett nytt tak på ladugården när det behövs. Några väljer att inte avverka för att behovet av pengar inte finns. Det många inte tänker på är faktiskt de risker det innebär att spara sin skog för länge. Risker som följd av minskad motståndskraft som ger skador av torka, röta och insektsangrepp. Det tråkiga resultatet är förlusten av ekonomiskt värde. För värdeskillnaden mellan en prima rotstock sågtimmer och rotstocken med röta i kärnan som klassas ner till brännved, är betydande. Med rätt hantering kan risker vändas till möjlig­

Stora Enso Excellent ges ut av Stora Enso Skog  Redaktör Eva Mandelqvist Produktion Confetti  Tryck Forssa Print  Omslagsfoto Lasse Arvidson Papper MultiArt Gloss 200 g i omslag och NovaPress Silk 100 g i inlagan från Stora Enso  Prenumerationsärenden ulrika.forsman@storaenso.com  Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00  Fax 01046 825 56  Hemsida www.storaensoskog.se ISSN 1404-6628  Ansvarig utgivare Ulrika Forsman

heter. Nu kan du skapa dubbel tillväxt på ditt skogs­ kapital. Avverka skog som är mogen, upprätta en betalplan hos oss och få ränta på likviden, en rejäl ränta som överstiger värdeutvecklingen i din rot­ stående skog. Starta samtidigt upp en ny generation ungskog med växtkraft och du skapar dubbel tillväxt. I temaartiklarna kan du läsa mer om möjligheterna i din skog. Det har aldrig varit lättare att fatta beslut om avverkning. För nog borde det väl vara så, att barnen hellre tar över en frisk och växtlig skog, än den som slutat växa och tappar värde? Hälsingeskogarna i min hembygd har legat snötyngda under månader nu och många är vi som upplevt en sällsynt snörik vinter. Åh, vad den är välkommen nu, den gröna årstiden med spirande grönska och ny växtlighet!

Ulrika Forsman Marknadsområdeschef och ansvarig utgivare

6 Dags att bygga trädkoja! 8 Ovanliga träd på vår jord 11 Kartorna som berättar mer om din skog

8

Foto Mostphotos

innehåll

Nya digitala kartor ett stöd för skogsägare.

38 Vad vinner jag på att bygga en skogsbilväg? 40 De smarta lådornas intåg 42 Vegard Hannaes förunderliga figurer och föremål i trä 44 Ved – hugga, stapla, torka, elda 48 Den moderne timmermannen Kreativitet och improvisation är Peter Svenssons grundpelare när han förädlar och renoverar.

11

Foto Skogsstyrelsen

Det lilla gårdsmejeriet med de stora visionerna.

48

Foto Håkan Olsén

14 Murboannas ost

Foto Lasse Arvidson

50 Krönika: Är svensken skogstokig?

22–36 Tema / Möjligheter i den mogna skogen

1 | 18  EXCELLENT   3

Foto Ninja Print

Foto Ninnja Print

notiser

Spelet om skogen Nyligen släpptes ett nytt brädspel som lär dig och dina medspelare mer om den svenska skogen och allt som lever där. Spelet, som skapats av Daniel Thorell på Skogsstyrelsen, går ut på att fylla skogen med liv – växter, djur, mossor, svam­ par – och att skapa den rätta livsmiljön för de olika arterna så de kan överleva och frodas. Bästa skogen vinner! Sällan har väl skogsutbildning och underhållning för hela familjen blan­ dats på ett så inbjudande sätt. / Natursidan.se

Med skogen i fickan

Foto Shutterstock

Du vet väl att du som har din skogsbruksplan via Stora Enso alltid är nära din skog? Nu kan du logga in på Mina Sidor med ditt Bank-ID. Där når du kartor över din fastighet, din aktuella skogsbruksplan och mycket mer. Du som har skogs­ bruksplan-appen kan också enkelt navigera och se din position när du är ute på fastigheten, markera viktiga platser i din skog eller enkelt kontakta din virkeskö­ pare via telefon, sms eller e-post direkt via appen. Läs mer på storaensoskog.se eller kontakta din virkesköpare.

Kartong och tv-spel Foto Nintendo

Vad har barrskog och elektroniska spel med varandra att göra? Det vet tevespelsföretaget Nintendo som i vår släpper Labo, som kombi­ nerar högteknologi och förnybar wellpapp. Du köper färdigskurna wellpappbitar och sätter själv ihop enligt ritningar, allt från pianon till fiskeredskap och robotdräkter. Sedan är det bara att koppla in din Nintendo Switch-enhet och spela! / Nyteknik.se

4  EXCELLENT  1 | 18

Foto Komatsu Forest

Stora Enso först med god­ kända utsläppsmål

Håll koll på dina maskiner med mobilen

Som första skogsbolag sätter Stora Enso upp ambitiösa klimatmål för att minska växthusgas­ utsläppen. Utsläppen av växthusgaser från verksamheten ska ha sänkts med 31 procent till 2030, jämfört med startåret 2010. De höga målen innebär att även leverantörerna kommer att påverkas så att hela kedjan håller. Klimatmålsättningarna har godkänts av Världsnatur­ fonden WWF.

Att kunna följa hur en skogsmaskin går och mår i realtid, kan göra livet lättare för både ägare och förare. Rottne och Komatsu är två tillverkare som erbjuder nätbaserade över­ vakningssystem där du kan se dina skogsma­ skiners resurser i mobilen, surfplattan eller datorn. Förutom att systemen låter dig följa dina maskiner, visar de dig geopositionsangivelser som förenklar skiftbyten och möjlighet att starta värmare på distans.

Allt vanligare bygga med limträ

/ Skogen.se

Foto Stora ENso

2015 var ett rekordår för användandet av limträ vid byggnationer i Sverige. Under 2016 ökade försäljningen varje månad hela året, totalt gick den upp med 13,5 procent jämfört med året innan. Sammanlagt såldes 77 000 m3 limträ i Sverige. Siffror för 2017 finns inte än men populariteten verkar knappast dala, med tanke på det ökande intresset för hållbarhet och att bygga i trä.

Foto Idre Fjäll

/ Skogen.se

58 000 granar = 1 arena När IFU Arena skulle byggas i Uppsala, med fem inne­ bandyplaner och friidrottshall, valde man att bygga nästan helt i trä. Hela den bärande stommen samt läktare, golv, takstolar, trappor och flertalet väggar är gjorda av gran. Valet av trä gjorde bygget inte bara bättre för miljön och trevligare att vistas i, utan även billigare. På taket planeras dessutom en enorm solpanelsanläggning. Här är toppstugan i Idre fjäll, som byggts med limträ.

/ Skogen.se

1 | 18  EXCELLENT   5

barnens sidor Text Tobias Barle Foto Agnetha Tillnert /Scandinav bildbyrå

Ett gömställe bland molnen Det finns få saker som andas barndom så mycket som en riktigt fin träd­ koja. Att få bygga sitt eget hem, högt uppe bland grenar och blad, att blicka ut över ett eget hemligt rike. I kojan är det barnen som bestämmer alla regler och hur det ska se ut i kojan och vem som får komma in. Här får du tips om hur du och dina små kan bygga en koja tillsammans. Att bygga en koja tillsammans med barnen eller barn­ barnen kan vara både en rolig lek och en lärorik stund för alla. Men det är ingenting man gör i en handvändning, inte om kojan ska hålla mer än en sommar i alla fall. Välj rätt träd Det första du ska göra är att välja ut ett bra träd, där kojan kan sitta fast stadigt. Välj ett träd som står sta­ bilt, är friskt och starkt och har kraftig stam och rejäla grenar. Trädet måste också ha en bra form, så det blir lätt att placera kojan. Tänk på att en tung koja kräver mycket stöd och ris­ kerar att skada trädet mer. Gör därför kojan så lätt som möjligt, utan att den blir ranglig. Skruva fast de olika delarna av kojan direkt i trädet. Var snäll mot trädet – använd så få skruvar och beslag som möjligt. Vi har en plan Hur kojan ska se ut får barnen och du bestämma tillsammans. Försök hitta en kompromiss mellan fantastiska sagoslottsdrömmar och det praktiskt genomförbara. Egentligen är ju inte slutresultatet det viktigaste. Hur det än kommer att se ut så kommer det vara er koja, som ni byggt tillsammans. Därför kommer den att vara vacker. En trädkoja byggs oftast av trä, men kan ju även byggas av annat material som plåt eller presenningar. Framförallt taket på kojan kan vara i plåt, så hålls regnet borta. Ta det ni har hemma eller enkelt kan få tag på. Kojbygget kan vara ett bra tillfälle att använda överblivet material från annat bygge eller renovering. Bygg säkert Sätt kojan lagom högt upp i trädet, det får inte vara farligt att vara i den. Tillräckligt högt upp för att ge fin utsikt och långt ner för att vara lätt att bygga och klättra upp i. Runt två meter upp är ett bra riktmärke. 6  EXCELLENT  1 | 18

För att minska risken för att någon ramlar ner kan det var klokt att bygga ett skyddsräcke runt kojans plattform. Du kan också lägga något mjukt material, som träflis, på marken runt kojan, så får eventuella fall mjukare landning. De är visserligen inte alltid så farliga men ont gör de – flisorna och stickorna i fingret. Slipa och sandpappra därför trädelarna och runda av kanterna på ert kojbygge. Tänk på att använda skyddsglasögon, arbets­ handskar och annan skyddsutrustning när ni bygger tillsammans. Att ta sig upp och ner En koja är inte mycket värd om du inte kan ta dig upp i den. Du kanske vill ha en fast trappa så det är lätt att komma upp och ner, eller en stege så du inte behöver bygga någon trappa själv. Kanske vill ni ha repstege, som antingen är förankrad i marken eller kan dras upp när barnen vill vara ifred i kojan, och sänkas ner när det är dags för saft och bullar. Dags för invigning! Nu är kojan färdigbyggd och det är dags att bo in sig, möblera och göra ombonat. Kanske behöver kojan en flagga också? Tapeter på väggarna? Wi-fi? Det enda som återstår är att bjuda in släkt och vänner på tak­ lagsfest för att fira ert gemensamma bygge.

Källa | Skil.se

Hur ska trädkojan se ut? Det finns lika många varianter på trädkojor som det finns träd att sätta dem i, men många följer ändå vissa mönster: Alfons Åberg-helikoptern  Ett hopkok av alla stilar samtidigt, alla material man hittar och inte så konse­ kventa tankar kring symmetri eller estetik. Men säger också Koja som jag byggt själv. Vanligast bland trädkojorna.

Gör det lätt för sig-kojan  Bygg en plattform i lämp­ lig grenklyka och res ett tält på plattformen. Enkelt, snabbt gjort och väldigt praktiskt. Stadiga plåt-tipin  Bygg ett tält med plåttak och plåtsidor. Står emot det mesta och ger hemtrevlig känsla i kojan när regndropparna faller på plåttaket. Kapten Krok-kojan  Bygg en plattform och sätt en reling runt. Där kan ni stå och blicka ut över havet med era piratkikare, på jakt efter andra skepp att kapa. Passar extra bra med en Jolly Roger-flagga.

1 | 18  EXCELLENT   7

Text Tobias Barle Foto Leif Kullman, Mostphotos och Shutterstock

Old Tjikko, världens äldsta gran.

Extrema träd

Från minimala bonsaiträd till gigantiska amerikanska sekvojor. Träd med frätande sav och träd med stammar tjocka som hus. Alla är de träd, men skiljer sig åt väsentligt. Här har vi samlat de träd som verkligen sticker ut, på ett eller annat sätt. 8  EXCELLENT  1 | 18

Äldst! Visste du att världens äldsta levande träd finns i Dalarna? Uppe på Fulufjället står nämligen en uråld­ rig gran (Picea abies) som kallas för Old Tjikko – efter upptäckaren Leif Kullmans hund Tjikko. Old Tjikko ser kanske inte mycket ut för världen, den är en nor­ mal gran på fem meter, men har rötter som uppmätts till att vara åtminstone 9 558 år gamla. Till saken hör att det inte finns kvar något av det ursprungliga trädet, utan nya rötter har spridit sig medan de äldre har dött, på samma sätt som vi människor byter hud, klipper av naglar och tappar hår. Old Tjikko har en yngre kusin på Sonfjället i Härjedalen också, Old Rasmus, som beräknas vara runt 9 500 år gammal. Exakt var Old Tjikko och Old Rasmus står hålls hemligt, så att ingen ska komma och förstöra eller hugga ner träden. Högst! Det träd som ståtligt blickar ner över alla andra träd i världen är Hyperion, en amerikansk sekvoja (Sequoia sempervirens) som står i Redwood nationalpark i Kalifornien, USA. Sekvojan är ett barrträd med lätt rödaktig stam, vilket gjort att trädet ofta kallas för ”redwood”. Barken bleks dock ofta av solen och får en gråare ton.

Med sina nära 116 meter – aningen högre än Stock­ holms stadshus men kortare än Uppsala domkyrka – sticker dock Hyperion högt upp över sina artfrän­ der, som i mogen ålder sträcker sig ända till runt 100 meter allihop. Det högsta trädet som någonsin mätts är en douglasgran (Pseudotsuga menziesii) som tyvärr fälldes år 1895 i Kanada. Den var då 125,7 meter hög. Sveriges högsta träd når inte riktigt lika högt. Värmlandstallen som står i Gräsmark i Sunne kom­ mun är på i sammanhanget ynkliga 37,8 meter. Minst! Var går gränsen för vad ett träd är? När är det mer en buske? Definitionerna går isär, men många hävdar att det absolut minsta trädsläktet är Dvärgvide (Salix herbacea) som är 1–6 cm högt. Dvärgvide växer på kalfjället i Sverige och i andra länder och har gröna, taggiga och blanka blad på 1–2 cm. Annars brukar ju de japanska bonsaiträden tas upp när man pratar om små träd. En bonsai kan egentligen vara av vilket trädslag som helst, som har klippts och formats för att skapa ett konstverk av trädet.

Hyperion, amerikansk Sekvoja.

1 | 18  EXCELLENT   9

Japanskt bonsaiträd.

Tjockast! Trädet med den grövsta diametern är Árbol del Tule, en Montezumacypress (Taxodium mucronatum) som står i mexikanska staden Santa Maria del Tule. 43 meter högt är det och har en diameter på cirka 14 meter. Från början trodde man att det var flera träd som stod tätt till­ sammans, men DNA-tester har visat att det är ett och samma träd. Det är gammalt, även om det inte upp­ mätts riktigt än, mellan 1 200 och 3 000 år beräknas det vara. Árbol del Tule kallas även ”livets träd” på grund av alla olika sorters djur man med god vilja kan se ”avbildade” på trädets stam. Farligast och läskigast! Världens giftigaste träd är manchineelträdet (Hippomane mancinella). Trädet, som växer i södra Nordamerika och norra Sydamerika, är så giftiga att

10  EXCELLENT  1 | 18

du inte ens kan stå i närheten av det utan att riskera skador. Om du nuddar det får du blåsor på huden. Saven som finns i stammen, grenarna och bladen kan ge svåra brännskador. Det är verkligen inte ett träd att gömma sig från regnet under. Regndropparna som studsar mot trädet och träffar dig kommer att vara frätande och brännande. Försöker du bränna ner trädet måste du skydda dig, du kan få perma­ nenta ögonskador av röken. Förr använde urbefolkningen saven som gift på sina pilar och band även fast sina fiender vid stam­ men när de ville ha upplysningar eller som straff. Läskigast i mångas ögon är kanske blodträden, eller Bloodwoods som de kallas i sitt hemland Aus­ tralien. Det handlar om flera olika arter som alla ser ut att blöda med sin blodröda sav när man sågar i dem eller sticker hål på dem.

Dvärgvide

Árbol del Tule, en Montezumacypress

Manchineelträdet

Blodträd

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson Kartor Skogsstyrelsen

Känn din skog bättre med digitala kartor De senaste årens tekniska utveckling har gått rasande snabbt. Numera kan du sköta det mesta av ditt arbete med hjälp av en telefon och en internetuppkoppling. Nu öppnar nya digitala kartor oanade möjligheter för skogsbruket i Sverige. På Skogsstyrelsen hemsida kan du se kartor som visar hur din skog ser ut och hur den mår. Det här kan innebära stora förenklingar för ditt skogsägande, och är även ett sätt att lära känna din skog. – Vår ambition är att alla ska ha rätt kunskap om sin skog, berättar Patrik André, chef för enheten för geografisk information på Skogsstyrelsen. Du ska själv veta hur terrängen ser ut, om marken är fuktig och hur skogen mår och växer. Tidigare kunde det vara en obalans i kunskapsnivån mellan skogsägaren och virkesköpare och myndigheter. Den vill vi nu rätta till. Vi hoppas att kartorna ska öka kunskap och ge ett bra underlag till skogsägaren om sin skog. Underlättar planeringen De digitala kartorna ger en förbättrad planerings­ situation i och med att du som skogsägare får till­ gång till mer kunskap och kännedom om din skog. Kartorna ger dig också tillgång till information om din skog, som kanske saknas i skogsbruksplanen,

exempelvis hur höjdföhållandena ser Vad kan jag se? ut och eventuella nyupptäckta natureller kulturvärden. • Var det finns värdefulla naturoch kulturmiljöer och arter. En annan fördel med att kartorna • Skattade uppgifter av trädhöjd, är digitala och lättåtkomliga är att du volym, gallringsbehov med kan sköta din skog på distans när du mera. behöver. Du får en bild av vad som • Terräng och markfuktighet. händer på din fastighet trots att du • Vegetation och trädslag. kanske inte är i skogen så ofta. – Det är viktigt att skogsägaren själv vet de här sakerna om sin fastighet, då kan de vara bättre beställare och göra en smartare planering överlag, säger Liselott Nilsson som är GIS-specialist på Skogsstyrelsen. När du skickar in en avverkningsanmälan så har du och skogskonsulenterna på Skogsstyrelsen precis samma information, tack vare de digitala kartorna. Ni har alltså samma möjlighet att göra bedömningar. Med kartorna kan du lätt orientera dig i din skog, de blir ett visuellt planeringsunderlag. Nu ser du skill­ 1 | 18  EXCELLENT   11

Terräng och avverkningar

Terräng och markfuktighet

nad i trädslag och vegetation, du vet vilka mark- och vattenförhållanden som du behöver ta hänsyn till. – Det här är för att förenkla och ge nytta till skogs­ ägaren. Hur du ska sköta skogen, var du har natur­ värden, var du ska lägga särskild hänsyn, hur du ska jobba med produktion, säger Liselott. Bättre kunskap om skogen helt enkelt!

Skogsbolagen ger oss bland annat nyckelbiotoper och Lantmäteriet står för flygbilder och det allmänna kartmaterialet. Satellitbilder får vi från ESA – Euro­ pean Space Agency – som uppdateras varje år, vilket är bra om man vill se hur det förändras på ett hygge till exempel. Det gör det möjligt att sitta på distans och se hur din skog växer.

Ytterligare information Om du loggar in på Mina Sidor på Skogsstyrelsen kan du följa dina ärenden och läsa meddelanden. Här finns även möjlighet att själv lägga in ny eller annan information om din skog och exempelvis räkna fram och uppdatera virkesförrådet. Du kan även få en historik i bilder över vad som hänt i din skog. Du kan till exempel följa återväxten efter en avverkning som gjordes för 20 år sen.

Infrarött visar skillnaderna Flygbilder finns också i infraröda färger som gör att man bättre ser skillnaden i vegetation och skog. Gammal barrskog blir murrig och brun på fotona, medan en spirande lövskog är mycket rödare. Ju grö­ nare vegetation – högre innehåll av klorofyll – desto rödare färger. Riktigt grön vegetation på en myr, blir lila på grund av den fuktiga miljön, medan orange toner visar att du har växande, ganska grön ungskog. Den blå fär­ gen betyder att det finns mineraljord som grus, sand och lera. Nyupptagna hyggen blir blå och den blå färgen från sanden lyser igenom i glesa tallskogar. – Som markägare kan du se hur det ser ut efter en avverkning på din mark och få bättre koll på återväx­ ten, säger Liselott. – Du kan också se skillnad på gran och tall, även om det gäller framförallt mogen skog, i yngre skog är det svårare. Vi har planer på att ta fram en tolk­ ningsguide till skogsägarna så de vet hur de ska tolka färgerna på kartorna för det här är väldigt användbar kunskap i din skogsskötsel. Du kan även se om det finns några särskilda skyddsvärda arter registrerade på din fastighet, såsom orkidéer eller garnlavar genom verktyget ”Artsök”. Ibland visas bilder på arten så du lättare ser den, och alltid en beskrivning, med tips på hur du ska försöka skapa bra livsmiljö för arten.

Hela rikets vinst Staten står för 11 miljoner av kostnaden för laser­ skanningen av all svensk skogsmark och enligt Skogsstyrelsen kommer skogsägare ha möjlighet till bättre planering för sitt brukande nu när mer kunskap om skogen blir tillgänglig. – Tillväxten kommer att förbättras i skogarna för att man gör rätt val när man ska röja och gallra och kommer in i rätt tid, säger Patrik André. – Detta ger mer virke till industrin, och det är inte bara skogsägaren utan hela Sverige och landsbyg­ den som tjänar på det. Vi tycker att det är en viktig uppgift för staten att se till att alla som berörs har god information om skogen och fastigheterna. Skogskartans olika delar Skogskartan är uppdelad på olika flikar; Skogens pärlor som visar värdefulla skogsmiljöer och kultur­ lämningar. Skogliga Grunddata visar information om din skog, som trädhöjd, trädslag med mera. – Vi har samlat information från många olika ställen för att göra det så enkelt för skogsägaren, säger Liselott Nilsson. Från Riksantikvarieämbetet, RAÄ, får vi information om fornlämningar och från Naturvårdsverket får vi om naturreservat och parker. 12  EXCELLENT  1 | 18

Trädhöjd

Gör det själv! Du kan rita i kartorna och på egen hand räkna ut olika saker, till exempel om du funderar på att avverka och vill veta vilken totalvolym du har. Du ritar in ett område på kartan och får se hur stor yta det är, vilken volym som finns i området, trädens medelhöjd,

Volym

Terräng och kulturmiljöer

Skogskartans olika delar. Så här ser kartorna ut på Skogsstyrelsens hemsida. Här hittar du massor med information om din skog.

medeldiameter och den totala biomassan. Du får då en sammanställning som du kan skriva ut eller spara på datorn. Du kan själv skriva ner dina tankar om beståndet och göra anteckningar om hänsyn du ska ta eller goda idéer, så du inte glömmer det när du väl är ute i skogen eller ska fatta ett beslut om ett bestånd. – Många virkesköpare använder också kartorna och Skogliga grunddata, berättar Patrik. Så nu har ni helt enkelt samma information och vet lika mycket om din skog. De digitala kartorna innebär att hela branschen, såväl storskogsbruk som mindre aktörer som jobbar på uppdrag av mindre markägare, har tillgång till samma material och gör tolkningar och planerar skogsbruk och åtgärder genom att tyda och tolka materialet, både från en dator på kontoret och direkt i skogen. Kompletterar skogsbruksplanen Man kan fråga sig om man verkligen behöver en skogsbruksplan om nu allt det här finns att hämta på

nätet? Svaret är: ”Jo, det gör du”. Informationen du får via kartorna är på beståndsnivå, medan skogs­ bruksplanen är på fastighetsnivå. De kompletterar varandra på ett bra sätt, med övergripande bild och detaljer. De digitala kartorna säger inget om hur du bör sköta skogen, utan visar dig skogens tillstånd just nu. Det är upp till dig och din skogliga kontakt att avgöra vilken åtgärd som ska sättas in på beståndet. De digitala kartorna kan berätta mer om marken, hur vattnet rör sig och hur terrängen ser ut på detalj­ nivå. Det som inte finns med är helhetsbilden, det totala innehavet sammanvägt, vilket du får i en skogs­ bruksplan. För att få full kontroll på hela fastigheten behöver du en plan för att kunna planera långsiktigt för åtgärder framöver. Måste inte göras digitalt Vill du inte gå den digitala vägen, så kan du alltid få tillgång till information och kartor via din skogliga kontakt eller Skogstyrelsen. – Skogskartorna är till för alla, slår Liselott fast.

1 | 18  EXCELLENT   13

Murboannas ost Gårdsmejeriet Murboannas ost ligger sju kilometer söder om Borlänge i Dalarna. Det drivs av Anna och Mats Reyier. De tillverkar och säljer ost, säljer lokalproducerade matvaror, driver kafé och anordnar konferenser.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Murbo anna

14  EXCELLENT  1 | 18

Hon visste att hon ville ta över gården och föra arvet vidare, men inte hur. Av en slump fick Anna Reyier idén om vad hon skulle göra. Efter hårt slit har nu gårds­ mejeriet Murboannas ost blivit en riktig besökarsuccé. Bara några kilometer söderut från den stora shop­ pinggallerians stress finns lugnet. Höbalar ligger utspridda som vita sockerbitar över åkrarna. Regnet smattrar mot bilrutan och en träskylt visar att jag ska svänga in på en liten grusväg för att komma till Murboannas ost. På en liten kulle, tornar sig ett rött trähus upp med stora fönsterpartier. Den hade kun­ nat vara en kyrka, den höga och ståtliga byggnaden. I hagen betar fjällkorna Flora, Törnrosa och Hjärtrud. – Här brukade jag leka som barn. Då fanns ingen­ ting här mer än åkrar, men jag har alltid tyckt om den här platsen. Den ligger lite upphöjd och har fin utsikt, säger Anna Reyier när hon möter upp på grusplanen. Här har Annas dröm gått i uppfyllelse. Drömmen om ett eget litet mejeri, kafé och gårdsbutik. Men vi tar det från början. Anna är uppvuxen i den lilla byn Murbo, utanför Borlänge i Dalarna. Här hade hennes pappa och hans två syskon en gård, de odlade hö och spannmål och förvaltade skog. Anna tillbringade mycket tid i stallet med sina hästar som liten och gillade att åka traktor med farfar och att vara ute i skogen. När hon blev äldre kände hon att hon ville driva släktgården vidare, men hon visste inte riktigt hur. – Jag kände ett ansvar att ta hand om arvet och låta gården leva. Jag skulle bli den fjärde generatio­ nen att driva den här gården, berättar Anna. Korna och fäboden väckte passionen När hon hjälpte en granne att mjölka korna insåg hon att det var hennes grej: – Kor är lugna och behagliga djur och det är avkopplande att mjölka. Man är här och nu och stänger av allt runtomkring, för mig är det mindful­ ness, säger Anna. Hon började plugga till husdjursagronom på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala och lärde sig massor om kor, mjölk och mikrobiologi. Hon trivdes med utbildningen, men varje helg åkte hon hem, satte

på sig stövlarna och gick ut i stallet. – Jag saknade verkligen lugnet här, säger hon. Efter utbildningen flyttade hon hem, började jobba på Länsstyrelsen i Falun, men det var när hon besökte en fäbod i Rättvik med sina arbetskamrater som det gick upp för henne vad hon skulle göra. – När jag klev ur bussen föll allt på plats. Det var en magisk, obeskrivlig känsla. Fäboden drevs av en familj under sommaren, de hade några kor som de mjölkade och så ystade de ost, som fanns till försäljning. Anna läste på om allt som fanns om bakteriekulturer och ystning. Och nu står vi här – i hennes rödmålade dröm. Det är luftigt och högt i tak. Väggarna är klädda i vitt kakel, som bryts av med mörkt trä. Lokalproduce­ rade varor som enbärsdricka från Äppelbo, ekolo­ giska ägg från Stora Skedvi och mjöl från Tunaslätten står uppställda på de öppna hyllorna. – Det blev bättre än jag trodde – som en modern fäbod, här möter det gamla det nya, säger Anna. Ystning väcker kreativiteten I en stor kyldisk ligger ostarna på röd­ vitrutiga handdukar. Baggbo blå; en mild krämig blåmögelost som lagras 3–5 månader, Koppslahyttans Underbara; en vitmögelost som påminner lite om Camem­bert och en gräddig, lagrad hård­ ost som heter Annas röda. – Man kan inte stressa fram ost, yst­ ning kräver tålamod. Men jag älskar att stå och röra i den där stora grytan och det är också då som jag får idéer, både till nya ostsorter och till hur vi kan fortsätta att utveckla den här verksamheten, säger Anna, när vi tittar in i mejeriavdelningen. Där är väggarna helkaklade i vitt och i ett hörn står grytan i rostfritt stål och vän­ tar på att bli fylld med mjölk som sedan 1 | 18  EXCELLENT   15

”Det gäller att ta vara på det som finns runtomkring och inte frakta varor från andra sidan jorden.”

16  EXCELLENT  1 | 18

ska hettas upp igen, syras för att ge osten sin rätta karaktär, formas och lagras. Mjölken till osten kommer dock inte från de söta fjällkorna utanför fönstret, utan från grannen Floda gård, som ligger ett litet stenkast från Murboannas. Mjölken hämtas ett par gånger i veckan med en tank med 600 liter mjölk som töms via en slang direkt till den stora grytan i mejeriet. Anna driver Murboannas med sin man Mats och arbetsfördelningen mellan dem har varit självklar från början. – Han är den som är mest social av oss. Han älskar att stå i butiken och småprata med kunder, medan jag gillar att stå och ysta ost, lite för mig själv. För Anna och Mats är det viktigt att värna om det lokalproducerade. Förutom osten som tillverkas på plats, så säljer de många produkter från andra byar i Dalarna i sin lilla butik.

Här finns exempelvis korv från Rältagården, rökt struts från Sahlins Struts, marmelad från Kryddan i Tillvaron och Murboannas folköl från Mjelga hant­ verksbryggeri. Paret har dessutom tagit fram en messmörsglass i samarbete med Rättviksglass. – Det gäller att ta vara på det som finns runtom­ kring och inte frakta varor från andra sidan jorden. Vi vill också vara med och bidra till att skapa arbetstill­ fällen lokalt, säger Anna. Skogen vilar när mejeriet blomstrar Anna tog över släktgården för tre år sedan, inklu­ sive 200 hektar skog. För henne är skogen en viktig inkomstkälla. Men just nu sker en omarrondering av skogen, så hon väntar på att den ska bli färdig innan de kör igång med skogsskötseln. – Det passar oss bra att det är lite lugnare på skogsfronten just nu, då vi har väldigt mycket att göra 1 | 18  EXCELLENT   17

18  EXCELLENT  1 | 18

”Vi har haft betydligt fler gäster än vi räknat med. Vi har sålt slut på ostar flera gånger om.”

med gårdsbutiken och mejeriet. För verksamheten har gått bättre än de trodde när de slog upp dörrarna i maj förra året. Det har kommit många gäster som tagit den branta trappan upp till kaféet med de stora fönsterna mot skogen och de gröna hagarna. Här serveras bland annat ekologiskt te, lokalproducerad glass, kanelbul­ lar med päronmarmelad och blåmögelsost från det egna mejeriet. Även ostförsäljningen har gått bra. – Vi har haft betydligt fler gäster än vi räknat med. Vi har sålt slut på ostar flera gånger om. Men det har också inneburit hårt arbete. Klockan 06.00 varje morgon har Anna åkt till mejeriet för att ysta ost. Sedan har sysslorna avlöst varandra till sent på kvällen; bokföring, ta hand om gäster, se till att allt flyter i kaféet, anordna event och dessutom utveckla verksamheten. Anna och Mats har gjort den mesta marknadsfö­ ringen via sociala medier. Och det har funkat. De har fått gäster i olika åldrar från hela landet. Mellan maj och årsskiftet hade de 10 000 besökare. Bara vid invigningen förra året kom 700 personer, inklusive landshövdingen, och mumsade på snittar med krämig ost. De har också haft skördefest där de samarbetat med andra lokala företag som bakat ved­ eldad pizza ute på gården och serverat nyrostat kaffe. Utmaningar med att starta eget – Det vi fått kämpa en hel del med är myndighets­ kontakterna. Det administrativa kan vara en riktig bromskloss och det är synd att saker ska ta så lång tid och vara så krångliga, det hämmar kreativiteten, säger Anna. Men Anna och Mats har många planer för hur verksamheten kan utvecklas. – Vi har massor med idéer. Jag är intresserad av matlagning och skulle gärna bygga en restaurang här där vi lagar mat på lokala råvaror. Sedan vill vi utnyttja att vi har all skog runt knuten. Många är så stressade idag, men här ska vi skapa lugn och ro för våra gäster. Att kombinera friskvård med bra mat tror jag på, avslutar Anna.

1 | 18  EXCELLENT   19

Kors i taket! Visste du att det är betydligt mer miljövänligt att bygga villor, skolor och höghus i trä jämfört med stål och betong? LVL, fanérträ, ersätter stål i balkar och bjälkar medan korslimmat massivträ, CLT, ersätter betong i väggar, tak, golv och trappor. Visste du att det också är bevisat att människor mår bättre i trähus än i hus av stål och betong? Tack för att du som skogsägare är med och bidrar till vårt innovationsarbete! Läs mer på www.storaensoskog.se

Jag läste i vintras i en tidning att ”tisdagen den 20 mars kommer våren 2018”. Det kändes ganska bra, att någon berättar när det kommer att bli vår, så behöver man inte fundera på det. Det börjar bli dags att ta sig ut och kika på vad Kung Bore har ställt till med. Kontakta din virkesköpare om du behöver hjälp med att ta hand om träd som drabbats av stormskador eller snöbrott. Röj innan träden får löv. Att röja innan löven slagit ut helt har sina fördelar, sikten är ofta mycket god samtidigt som det är en behaglig temperatur att jobba i. Utnyttjar du din värdetillväxt? Du kan öka möjligheten till bra tillväxt på ditt skogskapital, genom att avverka skog som är mogen och placera likvi­ den på en räntebärande betalplan hos oss. Kontakta din virkesköpare för mer information om betalplan med ränta.

Njut av våren i skogen! I vår butik på webben hittar du kläderna och tillbehören du behöver. Vinga of Sweden Termos Java Craft Parker Rain Jacket, dam och herr Ivanhoe Kaj Fullzip, herr

339:– 949:– 1 395:–

(238:–*) (665:–*) (997:–*)

Du som är skogsägare och har skogsbruksavtal har dessutom rabatter * på butikspriserna. Gå in på butiken.storaensoskog.se och hitta dina favoriter.

Foto Lasse Arvidson

Vår

Just nu i din skog – Mattias tipsar

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Ta vara på den mogna skogen Hur gör man för att skapa en skog med både värde och tillväxt? Hur tar man bäst vara på markens produktionsförmåga? Hur gör man som skogsägare för att gynna och ta rätt hänsyn till naturvärden? Vilken ekonomisk ersättning är möjlig att få för mark som inte brukas? Och hur får man avkastningen från skogsbruket att växa? I det här numret tittar vi närmare på hur du tar vara på den potential du har i din skog.

22  EXCELLENT  1 | 18

1 | 18  EXCELLENT   23

tema – möjligheter i den mogna skogen Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Börje Hellman, virkesköpare Stora Enso Skog.

Optimera markens produktionsförmåga Det lönar sig att avverka i tid. Att vänta för länge kan innebära höga kostnader. Men hur gör man då för att maximera markens produktionsförmåga? Virkesköparen Börje Hellman ger dig sina bästa tips. Många skogsägare väntar länge med att avverka. – En del tror att det är bra att ha mycket avverknings­ bar skog vid generationsskiftet. En annan orsak kan vara att man sparar avverkningen till en större inves­ tering. Andra vill inte ha kalmark av estetiska skäl, säger Börje Hellman. Vad händer om man väntar för länge med att avverka? – Risken ökar för röta, torka och storm. Dessutom kan skogen bli övergrov, vilket faktiskt kan innebära att man får sämre betalt för virket. Värdetillväxten är otroligt låg i gammal utväxt skog, den kan till och med vara negativ. – Att ha mycket mogen skog bygger också upp stora värden i fastigheten som kan bli besvärliga vid ett generationsskifte med flera arvingar. Det är ofta skattemässigt mer förmånligt för en pensionär att avverka och lämna över pengarna till nästa genera­ tion, jämfört med att den yngre övertagaren avverkar och beskattas enligt andra förutsättningar. När är den optimala tiden för avverkning? – När medeltillväxten skär kurvan för den löpande tillväxten. Säg att medeltillväxten för ett normalt granbestånd i Mellansverige är sex kubikmeter per hektar och år och den löpande tillväxten pendlar mel­ lan noll och tio kubikmeter per hektar och år. Optimal avverkningsålder här är någonstans mellan 70 och 80 år. Generellt sett kan man avverka skog på bördig 24  EXCELLENT  1 | 18

mark tidigare och där marken är magrare ska skogen växa längre tid. När är lägsta avverkningsålder? – För bestånd som domineras av barrträd varierar den lägsta tillåtna åldern mellan 45 och 100 år, be­­ roende på markens produktionsförmåga. Man kan ofta avverka tidigare än många tror. Skogsvårdslagen sätter gränser för när ett bestånd tidigast får slutav­ verkas. Den hittar du på Skogsstyrelsens hemsida. Hur vet man att skogen är mogen? – När toppskotten på träden är korta har träden stannat av i tillväxt. Man kan också borra ut en kärna i trädet för att se om årsringarna börjar bli tätare. Det tyder på att skogen är mogen, att den slutat växa och det är tid att avverka och föryngra beståndet. Hur gör man rent praktiskt för att maximera markens produktionsförmåga? – Avveckla äldre skog till fördel för yngre, växtliga bestånd. Med andra ord ersätt lågproducerande skog med nya bestånd med högre förräntning. Genom avverkningen frigörs pengar som kan återinveste­ras i föryngring och skogsskötsel men också i andra tillgångar, med en bättre förräntning. Gödsla kan också vara ett alternativ om det är rätt sorts mark och skog.

Så mycket förlorar du på att vänta med att avverka mogen skog

Den optimala tiden för avverkning är när medeltillväxten skär kurvan för den löpande tillväxten. Tillväxt i procent

Optimal avverkningstidpunkt

14 12 10 8 Medeltillväxt

6 4

Löpande tillväxt

2 0

Ålder 0

20

40

60

80

100

Om en gran innehåller 1 m3fub så är den värd 350 kronor som frisk. Skulle den torka så är den värd noll kronor eftersom vi lämnar torrträd för naturvård. Alterna­ tivt avverkar vi torrträdet om det nyligen har dött och då är det ändå värt mindre än hälften än när det var en frisk gran. När tillväxten stannar av så kan man titta på Skogforsks försök på växande skog. Till exempel har granskog på medelgod mark vid 95 års ålder värde­ tillväxten 1,26 procent på ett genom­ snittsbestånd. Vid 115 års ålder så har värdetillväxten sjunkit till 0,60 procent. Ett annat sätt att beskriva det är att vid 95 år ålder försvinner cika 30 procent av den årliga tillväxten i avgångar (själv­ gallring, röta, med mera). Vid 115 års ålder är avgångarna hela 65 procent av tillväxten.

120

1 | 18  EXCELLENT   25

tema – möjligheter i den mogna skogen Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Robert Berg, naturvårds­specialist på Stora Enso Skog.

Hur ser jag naturvärdena i min skog? Branta bergväggar, fuktiga sumpskogsområden och död ved. Det är några känne­ tecken som kan betyda att du har höga naturvärden i din skog. Men hur gör man då om man som skogsägare vill gynna den biologiska mångfalden, utan att göra alltför mycket avkall på produktionen? För att se om just du har en skog med höga biolo­ giska värden kan du exempelvis titta på om du har ett parti med gamla träd i din skog, om du har träd med håligheter, eller murkna träd och döda träd. – Död ved och gammal skog är viktig för många arter. Exempelvis finns det skalbaggar som är bero­ ende av död ved, säger Robert Berg, naturvårdsspe­ cialist på Stora Enso Skog. Många insekter har dessutom ganska speciella krav på den döda veden. Den ovanliga raggbocken förekommer nästan enbart i grövre lågor av tall, som måste ha en lagom fuktighet. Den vitryggiga hack­ spetten är ett annat exempel på en ovanlig art med specifika krav. Den trivs bäst i skogar med en hög andel lövträd, både levande och döda. Man kan också titta på strukturerna i skogen för att se om den har höga biologiska värden. Det kan exempelvis handla om branta bergväggar, brant ter­ räng där det ligger stora block som rasat ner, fuktiga sumpskogsområden och områden mot skogsbäckar och andra vatten. Men man måste också titta på den faktiska sprid­ ningen. Några enskilda träd kan i sig ha mycket höga naturvärden, men om de växer i ett litet område kan du som skogsägare enkelt ta hänsyn till dem vid en avverkning, utan att du avsätter hela beståndet. Hur gör man som skogsägare för att ta rätt hänsyn till naturvärdena? – En sak man kan tänka på är att försöka skapa varia­ tion vid en slutavverkning. Att man kan spara små grupper av träd, så att det fortfarande finns inslag av träd trots att det är glest. En åldersvariation i bestån­ det ökar chanserna för att naturvärden utvecklas, säger Robert Berg. 26  EXCELLENT  1 | 18

Ett annat sätt att skapa naturvärden är att låta bli att bruka ett litet bestånd i skogen helt och låta en liten del av skogen sköta sig själv. Många arter trivs i den gamla, orörda skogen. Men man kan också gynna biologisk mångfald genom att sköta sin skog. – En viktig åtgärd är att få bort gran från lövmil­ jöer. Gran växer bra i skugga och växer in i biotopen. Genom att ta bort gran kan man skapa naturvärden, samtidigt som man inte behöver avstå från ekonomi, då man kan avverka den, säger Robert Berg. Du som har en skogsbruksplan kan titta efter bestånd med beteckningen NO och NS för att se förslag och beskrivningar på naturvårdande skötsel i din skog. Förr i tiden brann det i Sverige på stora skogsare­ aler varje år. Det skedde i täta intervaller, något som vissa arter är helt anpassade till. Det finns exempelvis blommor, vars frön behöver utsättas för stark hetta för att de ska kunna gro, ett exempel på det är den lilla örten svedjenäva. Som skogsägare kan man på ett lämpligt och väl avgränsat område göra en så kallad naturvårdsbränning för att simulera en skogs­ brand. På så sätt får man även bränd död ved, som vissa arter är beroende av. – Bränning är praktiskt svårt att genomföra för en mindre markägare och lämpar sig bättre för större skogsägare eller gemensamma insatser mellan flera markägare. Hur lång tid tar det för ett bestånd att utveckla naturvärden? – Det är väldigt olika beroende på geografi och skog. Det finns en koppling mellan bördighet och tid. På bördig mark med mogen skog kan utvecklingen gå snabbt. På några år börjar nedbrytningen av exem­

Rödlistade arter Rödlistning är en klassificering som utvecklats av den internatio­ nella naturvårdsunionen IUCN för att utvärdera hur olika arter mår i naturen. Rödlistan är en prognos över risken för enskilda arter att dö ut i Sverige. Den är ett hjälp­ medel för att göra prioriteringar för naturvården, men har ingen juridisk status. Rödlistan tas fram av Artdatabanken vid SLU och fastställs av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighe­ ten. Exempel på rödlistade arter i svenska skogar är vitryggig hack­ spett, lappuggla och raggbock. Källa | Skogsstyrelsen

1 | 18  EXCELLENT   27

Foto Shutterstock

tema – möjligheter i den mogna skogen pelvis vindfällda eller rötbrutna träd och där skapas livsmiljöer för många arter. På mager tallmark tar det däremot betydligt längre tid för död ved i nedbryt­ ningsprocessen, där kan det istället handla om många tiotals år. På vilket sätt kan man ta hänsyn till naturen när man sköter sin skog? – Man kan se till att bevara alla trädslag som finns i ett område för att gynna variationen. Titta vilka trädslag du har inför röjningen och se till att alla trädslag finns kvar även efter att röjningen är gjord. Ta hänsyn till små områden som avviker i din skog. Det kan exempelvis handla om att en bäck behöver vara beskuggad för att fisken i bäcken ska trivas. Då gäller det att lämna skyddszoner mot bäcken. Men det är inte helt enkelt, då risken för stormfällning kan vara stor, plus att man som skogsägare kan förlora intäkter på detta. I vissa fall kan man som skogsägare få ersättning för att man avstår att avverka runt en bäck, men inte alltid. Det beror främst på hur mycket som man sparar. Vad säger då lagen om naturvärden? – Skogsvårdslagen i dess nuvarande form är från 1993 och likställer produktions- och miljömål. Det ena ska inte vara överordnat det andra. Markägaren är skyldig att avstå en viss del av sin produktion för miljövärden, samtidigt som det finns ett ansvar att aktivt bruka sko­ gen. Det är lite komplext att tolka den här lagen. Vad innebär frivillig avsättning? – Att skogsägaren frivilligt avsätter ett visst område av sin skogsmark för att bevara eller skapa naturvärden. I stort sett alla skogsbruksplaner som görs idag är så kallade Gröna planer. Det innebär bland annat att planläggaren föreslår naturvårdsinriktning på minst fem procent av skogsmarks­arealen. Att dessa bestånd avsätts frivilligt är ett av grundkraven om man väljer att skogsbrukscertifiera sin skog, vilket blir allt vanligare. Läs mer om ersätt­ ningsfrågor och vad lagen säger på sid 30.

Skogsbrukscerti­fiering i skogen Att certifiera sitt skogsbruk är ett naturligt val för många svenska skogsägare, och många skogs­ägare uppfyller redan kraven för certifiering utan att själva veta om det. Certifie­ ringen innebär ett åtagande för att skogen sköts med ansvar för skogs­ produktion, ekonomi, naturvård och sociala hänsyn. De flesta skogsägare som har en skogsbruksplan uppfyller kraven för certifiering utan att veta om det. Läs mer på storaensoskog.se eller kontakta din virkesköpare om du vill veta mer.

28  EXCELLENT  1 | 18

Skyddad skog, vad är det? Vilka olika typer av naturskydd finns det i skogen och hur påverkar de dig som skogsägare? Vad säger lagen om när du får ersättning och inte? Excellent reder ut begreppen. Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

1 | 18  EXCELLENT   29

tema – möjligheter i den mogna skogen

Det finns framförallt tre typer av naturskydd för de svenska skogarna: Naturreservat används normalt som skyddsform för större områden, det handlar sällan om skogar som är mindre än 15 hektar. Ett naturreservat innebär att områdets naturvärden ska bevaras för all framtid. Det är länsstyrelsen eller en kommun som beslutar om naturreservat. Man kan bilda ett naturreservat för att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer som exempelvis skogar med myrar, områden med gammal skog och död ved och skogar med rödlistade arter. I naturreservat kan det också finnas potential att utveckla biologiska värden i fram­ tiden eller att man vill värna om friluftsliv i skogen. För varje naturreservat finns föreskrifter och en skötselplan. Du som markägare kan välja att sälja din mark eller fortsätta vara ägare, men då sköta marken enligt föreskrifterna. Säljer du marken till staten får du en marknadsmässig ersättning för fastighetens minskade värde. Du kan också få utbytesmark någon annanstans. Väljer du att behålla marken får du ersättning för vad fastigheten minskat i värde plus ett tillägg om 25 procent. Biotopskyddsområden är mindre områden (upp till cirka 20 hektar) med höga naturvärden som skyddas för all framtid. Det kan exempelvis handla om skogar med mycket gammal död ved, mycket mossor och ovanliga arter. Biotopskyddsområden beslutas oftast av Skogs­ styrelsen och markägaren kvarstår som ägare. Det finns inga föreskrifter som styr hur du ska sköta ett biotopskyddsområde, men allt som kan skada miljön är förbjudet. Du kan få avverka – om det inte skadar naturmiljön. Du kan fortsätta plocka svamp och jaga, men du kanske ska undvika att bygga en väg som kan skada miljön. Staten ersätter dig som skogsägare med ett belopp som motsvarar fastighetens minskade mark­ nadsvärde, plus 25 procent. Du får ersättningen som ett engångsbelopp. Under senare år har ersättningen

30  EXCELLENT  1 | 18

per hektar uppgått till omkring 140 000 kronor. Oftast, i mer än 99 procent av alla ärenden, kommer Skogsstyrelsen och markägaren överens om ersätt­ ning innan beslutet om biotopskydd tas. Om inte skogsägaren är nöjd med Skogsstyrelsens förslag till ersättning kan skogsägaren väcka talan mot staten. Biotopskyddsområden förvaltas av Skogssty­ relsen efter beslutet. Det innebär bland annat att området kontrolleras vid tillsynsbesök. Om det krävs speciella åtgärder som att exempelvis ta bort granar för att ge ekar rymd kan skogsägaren göra detta efter beslut från Skogsstyrelsen, och få en ersättning av staten. Skogsstyrelsen kan även uppdra åt en entre­ prenör att utföra de skötselåtgärder som behövs. Naturvårdsavtal är en skyddsform som du som skogsägare kan välja att få eller inte. Syftet med ett natur­ vårdsavtal är i de flesta fall att utveckla och bevara de höga naturvärden som redan finns i en skog. Men det kan också handla om skogar som har sociala värden: som områden som är viktiga för rekreation. Avtalet är tidsbegränsat och skogsägaren kan till stor del välja hur många år avtalet ska gälla. Skogsägaren som skriver på ett naturvårdsavtal kan få ersättning, men ersättningen är i regel lägre än för naturreservat och biotopskyddsområden. Ersättningen för ett naturvårdsavtal varierar bero­ ende på hur lång tid det gäller. Tiden kan variera mel­ lan ett till femtio år. Ersättningen beräknas på områ­ dets virkesvärde minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för. Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som skogsägare cirka 60 procent av rotnettot i ersättning. Sedan tillkommer en engångsersättning som du får vid tecknandet av avtalet. Naturvårdsavtalet är mindre strikt än de två andra skyddsformerna. Äganderätten till marken eller jakträtten påverkas inte av att du som markägare väljer att teckna ett naturvårdsavtal på din mark.

Hur uppkommer ett naturvårdsavtal? – Det kan vara Skogsstyrelsen, länsstyrelsen eller skogsägaren själv som vill skydda sin skog. Ofta är det markägaren som kommer och säger: ”Jag har ett område som är biologiskt intressant – är ni intresserade av att skydda det?” Sedan gör vi en bedöm­ ning av det aktuella området, säger Johan Åberg på Skogsstyrelsen. Hur görs bedömningen? – Vi tittar på om det exempelvis finns mycket gammal orörd skog, mängden död ved i området och vilka arter som finns i området. Vad innebär en frivillig avsättning? – För att bevara produktiv skogsmark med höga naturvärden förväntas skogsägare avsätta mark frivilligt utan ersättning från staten. Urvalet av områ­ den brukar ofta ske i samband med att man tagit fram en ny skogsbruksplan där man sett områden som skiljer ut sig. Skogsägare som miljöcertifierar sig avsätter minst fem procent av sin mark.

Fem myter om nyckelbiotoper Hur fördelas potten pengar om det finns många områden med intressanta värden? – Ersättningarna styrs av hur mycket pengar myndigheten har. Vi har tyvärr inte möjlighet att ersätta alla, utan vi gör en prioritering utifrån de skogs­ områden som har mest betydelse för bevarandet av biologisk mångfald. Ovanliga skogstyper och områden som är särskilt viktiga i landskapet prioriterar vi. Hur arbetar ni på Skogsstyrelsen med naturskydden framåt? – Vi har en tydlig strategi för hur vi arbetar med att skydda värdefull skog. I det arbetet är skogsägarnas kun­ skaper om sina marker viktiga. Vi har även utbildningar med virkesköpare för att bygga upp kompetens kring de olika skyddsformerna. I dag finns en större medvetenhet och intresse kring miljöfrågor när man köper skog. Många skogsägare värdesätter mer variation på sin fastighet, vilket gynnar natur­ värden.

Hur vanligt är det med konflikter kring ersättningar till skogsägare? – Det är ganska ovanligt, även om det så klart förekommer. I de allra flesta fall är vi överens innan beslutet om biotop­ skydd tas och skogsägarna instämmer i värdet av att skydda exempelvis vissa arter och skogsmiljöer. Sedan är det viktigt att ersättningen motsvarar det som skogsägaren avstår från. Vilken hjälp kan man få om man som skogsägare har skog man vill skydda? – Då kontaktar man oss på Skogssty­ relsen eller länsstyrelsen, så gör vi en bedömning om det kan bli ett natur­ vårdsavtal, biotopskyddsområde eller naturreservat. En vanlig missuppfatt­ ning är att man inte får göra någonting om man har ett skyddat område, men det stämmer inte. Flera naturvärden behöver återkommande naturvårdande skötselåtgärder.

1. En stor andel av all skog klassas som nyckelbiotoper. Två procent av svensk skog är i dag klassad som nyckelbiotop. Den totala arealandelen nyckelbio­ top har tidigare uppskattats vara knappt fyra procent av skogen. 2. De flesta skogsägare berörs av nyckelbiotoper. 85 procent av dagens skogsfastigheter innehåller inte någon nyckel­ biotop, enligt nya siffror som Skogsstyrelsen tagit fram. 3. En rödlistad art stoppar avverkning. Förekomst av röd­ listade arter är bara en del i en samlad bedömning av området. 4. Nyckelbiotop innebär avverkningsförbud. Skogsstyrelsen verkar för att nyckelbiotopernas värden bevaras och utvecklas, men att en skog klassas som nyckelbiotop innebär inte att Skogsstyrelsen formellt lägger ett förbud för avverkning. 5. Skog beslagtas utan ersättning. Nyckelbiotoper ger inte automatiskt rätt till ersättning men den skogsägare som har mer än fem procent nyckelbio­ top är prioriterad för områdes­ skydd och har därmed också möjlighet till ersättning. Källa | Göran Rune, Skogsstyrelsen

Vad är en nyckelbiotop? En nyckelbiotop är ett område som innehåller höga naturvärden. Det kan exempelvis handla om en speciell naturtyp som har stor betydelse för skogens hotade och rödlistade arter. Skogsstyrelsen har sedan mitten av 90-talet inventerat nyckelbiotoper i Sverige. Drygt 50 olika typer av nyckelbiotoper har definierats. Många nyckelbiotoper kännetecknas exempelvis av död ved, gamla träd, mossklädda sten­ block och bergväggar. Som skogsägare är du inte skyl­ dig att avsätta en nyckelbiotop, däremot behöver du ta hänsyn till naturvärdena. En nyckelbiotop ger dig ingen ersättning per automatik, men du kan få ersättning om den skyddas i form av ett biotopskyddsområde eller ett naturvårdsavtal.

1 | 18  EXCELLENT   31

tema – möjligheter i den mogna skogen Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Aktivt skogsbruk är lönsamt skogsbruk Att äga skog kan kännas härligt. Att ha en pelarsal av skog att gå runt i och veta att: det här är mitt. Den här skogen ska jag sköta tills mina barn eller barnbarn vuxit upp. Men att låta enbart känslor styra hur du sköter sin skog är inte alltid det mest ekonomiska. När du äger skog har du kapital som är bundet, i träden. Att starta en ny skog är därför som att sätta in pengar på ett räntebärande konto där du tar ut dina pengar om ungefär 80 år. Det bästa du kan göra för lönsamheten är att aktivt sköta skogen och ju tidigare i skogens livscykel du börjar desto bättre. Precis som vilken annan investering som helst, så måste du bevaka den och vara aktiv. Enkelt förklarat: Knepet är ett aktivt beslutsfat­ 32  EXCELLENT  1 | 18

tande och skötsel, att genomföra skötselåtgärderna i rätt tid, på rätt sätt. Och det kan du läsa dig till i din skogsbruksplan. Om du inte har någon skogsbruks­ plan, så skaffa en, den är ditt viktigaste verktyg. Om du sköter skogen rätt kan du slutavverka tidigare och därför också plantera nytt tidigare. Du ökar helt enkelt omsättningen på din skog genom att vara aktiv.

Hållpunkter i skötseln av din skog År 0 – Markberedning

År 5–7 – Röjning

För att ge plantorna bästa möjliga chanser att växa sig starka bör du markbereda. Det finns många olika metoder; som harv, högläggare, omvänd torva. Prata med din virkesköpare om vilken metod som passar just din mark och som ger bäst tillväxt och värdeutveckling.

När du röjer tar du ner en del av träden och gör beståndet glesare. På så sätt får de kvar­ varande träden mer näring, sol och vatten. Att röja innebär inte att du får högsta möjliga volymproduktion, däremot tar du bort de stammar som kostar mer än de smakar och centrerar produktionen kring de stammar som är av god kvalitet. Det ger dig ett bättre netto och högre förräntning längre fram i tillväxten. Dessutom kan du göra förstagallringen till en lägre kostnad om beståndet är välröjt flera gånger. Det är dags att röja första gången när trä­ den når dig till bröstet ungefär. Se till att göra det i tid, eftersom fönstret för röjning bara är 2-3 år. Tänk också på att röjning på egen hand kan vara oerhört tidskrävande, att anlita ett proffs spar dig väldigt många timmar i skogen. Räkna med två eller tre röjningar innan första gallringstillfället.

År 1 – Föryngring Du bör planera för föryngringen redan som en del av slutavverkningen, och se även till att sätta av pengar för föryngring från avkast­ ningen från avverkningen. Det finns flera olika sätt att föryngra, men det vanligaste och säk­ raste sättet att få upp ny skog är plantering. Att plantera istället för att föryngra på naturlig väg och dessutom med förädlade plantor, gör att du tjänar några år i föryngringsprocessen. Skogsplantor som används idag växer upp till 30 procent snabbare än vid naturlig föryng­ ring. De är ju dessutom ett par år gamla redan när de planteras.

Tio år före slutavverkning – Gödsling Något som många missar, men som är det bästa du kan göra på kort sikt för din skog, är att gödsla. Om du har mark som passar att gödsla på, och gör det på rätt sätt vid rätt tid­ punkt, kan du öka tillväxten inför slutavverk­ ningstillfället med upp till 20 skogskubikmeter per hektar.

År 70–100 – Slutavverkning När beståndet är moget är det dags att avverka, eftersom det är då som tillväxten kulminerar. För en hög omsättning på skogen bör du avverka vid tidpunkten för lägsta slut­ avverkningsålder. Den åldern är kopplad till markens bonitet och styrs enligt lag.

År 30–70 – Gallring Gallring är första tillfället i omloppscykeln när det borttagna virket tas om hand och säljs. Varje gång du gallrar påskyndas processen att få grova träd som ger bra avkastning vid slut­ skörden, slutavverkningen. Efter gallringen har du färre träd i ditt bestånd, men de som är kvar får förutsättningar att utveckla kvalitet och volym. Oftast gallrar man första gången när skogen är runt 30 år gammal, sedan följer ytterligare ett eller två gallringstillfällen under omloppstiden. Tumregeln är att gran ska gallras när den har två tredjedelars grönkrona. Tall när den har ungefär hälften grönkrona.

Gran

Tall

2/3 grönkrona

1/2 grönkrona

Nya investeringar När du avverkar frigör du mycket kapital. Dessa pengar ger dig möjlighet till ytterligare investeringar. Du kan köpa mer skog, kanske finns det grannskiften att förvärva? Har du avverkade skiften som behöver markberedas och planteras? Om du har andra bestånd, lägg då pengar på de olika stegen som beskrivits i den här artikeln: röja, gallra, gödsla och avverka. Det är också en god idé att använda över­ skottet till att underhålla eventuella byggnader som finns på fastigheten, och att underhålla vägar och vändplaner. Kanske ska du inves­ tera i någon ny maskin eller fordon för driften i din verksamhet? En ny skogsbilväg kan mycket väl vara värd sin kostnad eftersom den minskar avståndet till bestånden när du ska röja, gallra, trans­ portera virket etc. Ett bra vägnät är dessutom attraktivt för eventuella investerare eller köpare i framtiden.

1 | 18  EXCELLENT   33

tema – möjligheter i den mogna skogen Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Erik Lind, virkesköpare på Stora Enso Skog.

Betalplan med ränta ger dubbel tillväxt Om du har skog som är mogen för avverkning, men inte behöver pengarna just nu, känns det kanske naturligt att låta skogen stå några år till. Men genom att avverka den mogna skogen och upprätta en betalplan hos Stora Enso, har du nu goda möj­ ligheter till dubbel tillväxt på ditt skogskapital. Vad är en betalplan? – Betalplan med ränta innebär att du väljer att avverka din mogna skog nu och håller likviden innestående hos oss till en ränta, berättar Erik Lind, virkesköpare på Stora Enso. – Du väljer själv hur många år du kan och vill vänta på din likvid, men räntan blir högre ju längre du kan avvara pengarna. Du kan låta likviden vara innestå­ ende från ett år upp till tio år. Det fungerar såhär; när du får en likvid från en avverkning har du möjlighet att dela upp intäkten över flera år genom att upprätta en betalplan. Skattemäs­ sigt innebär betalplanen att du tar upp intäkten i din deklaration det året den betalas ut, och beskattning sker därmed på den utbetalade andelen det året den tas ut istället för på hela likviden vid ett tillfälle. Hur du hanterar din likvid beror på din skattemäs­ siga situation. Om du har underskott i din verksamhet och behöver skjuta till pengar, så finns det troligen ingen anledning att göra en betalplan. Men om du däremot inte behöver pengarna direkt i verksam­ heten, är den ofta ett bra alternativ som gör att du skjuter fram beskattningen i tiden. Det lagliga kravet på en betalplan är att den ska upprättas på minst två separata kalenderår. 34  EXCELLENT  1 | 18

Ett lönsamt alternativ Betalplan med ränta ger, som namnet antyder, ränta på din skogslikvid när du har den innestående. Till skill­ nad från skogskontot kan du avsätta hela likviden från avverkningen, jämfört med 60 procent på skogskonto. Räntan får du dessutom på det obskattade beloppet. – En annan fördel med att avverka skogen när den är mogen, är att du har möjlighet att starta upp en ny skog som också utvecklas och växer, säger Erik Lind. – Den nya skogen kan då hinna bli röjningsmogen under den tid du annars skulle ha avvaktat en avverk­ ning. Du skapar på det sättet en dubbel tillväxt på ditt skogs­kapital och du nyttjar hela potentialen i din skog. Väntan kan vara riskabel Om du vill vänta med att avverka ett moget bestånd tills du behöver pengarna, behöver du även räkna med de risker det innebär – exempelvis är risken för rötangrepp större hos mogen skog än hos växande. Ett äldre skogsbestånd tappar motståndskraft och riskerar skador från stormar och insektsangrepp. Du har heller inte mycket att vinna på att låta sko­ gen stå, eftersom tillväxten hos mogen skog oftas inte är särskilt stor, ibland till och med negativ.

Tillväxt %

T24 G28

5,0

Ekonomisk tillväxtkurva för skog Beräkningar från Skogforsk för 90-årig skog belägen på 60:e breddgraden, 100 meter över havet.

4,0 3,0

T24: 70 % Tall, 30 % Gran G28: 100 % Gran Gäller det ekonomiska värdet.

2,0

Att tillväxten minskar beror på att skogen växer sämre ju äldre den blir, och att äldre skog har större bortfall på grund av till exempel torka, rötskador eller självgallring.

1,0  0,0

År 90

95

100

105

110

115

120

Betalplan med ränta På www.storaensoskog.se kan du läsa mer om Betalplan med ränta och där hittar du också aktuella räntor. I skrivande stund ligger de mellan 1,4 procent (1 år) och 4,2 procent (10 år). Förutsättningar för att kunna upp­ rätta en Betalplan med ränta: • Ett netto från avverkningen på minst 20 000 kronor. • Dina utbetalningar fördelas över minst två kalenderår. • Utbetalningarna ska vara på minst 10 000 kronor vid varje utbetalningstillfälle.

1 | 18  EXCELLENT   35

tema – möjligheter i den mogna skogen Räkneexempel

Fördelar vid generationsskifte Säg att du står inför ett generationsskifte och därför vill vänta med att avverka. Snart kommer ju barnen att ta över, varför röra skogen nu? Det finns fördelar med att ta tag i det redan innan ni gör ett genera­ tionsskifte, även om du inte behöver pengarna idag. – Som pensionär har du ofta en mer fördelaktig skattesituation än en yngre arbetande släkting, säger Erik. Eftersom vi inte har någon gåvoskatt kan det vara ekonomiskt fördelaktigt att avverka och skatta fram intäkterna själv för att sedan lämna över pen­garna till sina efterlevande. En aktiv pensionär kan i vissa fall få ner sin marginalskatt till under 20 procent medan det vanliga för en förvärvsarbetare är 30–50 procent. Betalplan med ränta kan också användas som ett tillskott till pensionen. Om du avverkar nu och sätter in likviden på en betalplan med ränta kan du sedan lämna över fastigheten till nästa generation och ändå

36  EXCELLENT  1 | 18

se ränteintäkterna ticka in på kontot varje år.

Säg att du har en hektar bördig granskog som i exemplet ovan. Vi antar att du skulle få ut runt 80 000 kronor om du avverkade den idag. Sätter du in dem på en femårig betalplan med ränta så har du om fem år fått ut drygt 92 000 kronor. (Beräknat på aktuell ränta). Låter du i stället skogen stå och växa ger den en långsammare utveckling och har ett värde på cirka 85 000 kronor om fem år – utifrån dagens marknads­ läge och att skogen får stå utan att angripas av röta, torka eller storm. Avkastningen blir alltså drygt 7 000 kronor högre på en betalplan med ränta och du har inte behövt ta några risker med skogen. Började du om direkt med att plantera ett nytt bestånd har du dessutom en femårig ungskog nu, som växer så det knakar. På www.storaensoskog.se finns ett verktyg där du kan simulera värdeutvecklingen för din virkeslikvid när du tecknar betalplan med ränta.

Gör aktiva val Som med alla andra delar av skogsägandet gör du klokt i att göra aktiva val, oavsett om det gäller att avverka eller låta skogen stå kvar. Vilket val som är rätt för dig vet du nog själv. Tycker du valen är svåra? Det finns hjälp att få, prata med din skogliga rådgivare eller skogsägarkollegor. Väg fördelar mot nackdelar mellan olika alternativ och gör sedan ett aktivt val för din mogna skog.

Se skogen och pengarna växa Är du en av många skogsägare som har avverkningspotential i din skog utan att veta om det? När din skog har växt färdigt och är mogen, avverka den och starta upp en ny generation växtlig ungskog. Avverkningslikviden håller du innestående hos Stora Enso i en betalplan med ränta i upp till tio år. Därigenom får du dubbel tillväxt. Avverka när det är bäst för skogen, skatta när det är bäst för dig. Under tiden får du ränta. Läs mer på www.storaensoskog.se

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Skogsbilväg – en klok investering Är det värt att bygga en ny skogsbilväg på din fastighet? Det mesta tyder på att det är det! Det är oftast en investering som är bra för inte bara din plånbok utan även för miljön och din relation till skogen. Det sägs att en skogsbilväg är en grundförutsätt­ ning för ett aktivt skogsbruk. Och eftersom timret ska fram oavsett väder och markförhållanden är det klokt att göra vad du kan för att förenkla transporter, skotning och avverkning. En väg kan helt enkelt vara en väldigt lönsam investering. Tumregeln är att om du måste frakta virket längre än 300 meter genom skogen fram till avlägget så är det definitivt lönt att bygga en väg. – Du ökar ju tillgängligheten vid avverkningen, säger virkesköparen Andreas Lund. –Det är betydligt mer lönsamt att transportera timmer med en lastbil än att skota fram virket. Det innebär både lägre kostnader när du avverkar och ett högre värde på hela skogsfastigheten. Dessutom gör du miljövinster, eftersom en skogsmaskin drar 40–50 gånger mer bränsle jämfört med en timmerbil. 38  EXCELLENT  1 | 18

Lönsamheten går att räkna ut I de allra flesta fall är det en lönsam investering med en ny skogsbilväg, men har du mycket liten avverk­ ning är det inte säkert du kan räkna hem kostnaden. Om du är osäker, kan din virkesköpare hjälpa dig att göra en så kallad båtnadskalkyl och få reda på om det är lönsamt eller ej för din fastighet. – Om du har mycket mogen skog som är föryng­ ringsbar kan du räkna hem investeringen på kort tid, berättar Andreas. – Om du däremot har yngre skogar och gallrings­ skogar dröjer det innan du får tillbaka pengarna för vägen, men på sikt är det lönsamt även då. Du får ju användning av vägen när du ska sköta din skog. Vid gallring, röjning, plantering och markberedning tjänar du på att ha ett förkortat avstånd till din skog. Dessutom underlättar vägen en regelbunden tillsyn

av skogen på fastigheten. En skogsbilväg innebär alltså inte bara sänkta skotnings- och transportkostnader, den kan också betyda att du får bättre koll på din skog, eftersom det nu är lättare för dig att ta dig ut. Du kan ta bilen för att titta på ett bestånd istället för att gå till fots eller köra terrängfordon. Kostnader och planering Om ni är flera grannar som alla skulle ha nytta av en ny väg kan det vara klokt att gå samman och dela upp kostnaden er emellan. Rent skattemässigt finns det fördelar. Skogsbil­ vägen är nämligen en investering som du kan skriva av under flera år. Om du exempelvis har investerat 100 000 kronor i en ny väg kan du skriva av det på tio år, så det blir 10 000 kr per år. Att bygga väg kräver planering, i och med att den bör byggas ett år innan avverkningen. Du måste även anmäla bygget till Skogsstyrelsen minst sex veckor i förväg. Ska vägen användas under sommaren bör du låta en tjälperiod gå innan avverkar så att vägen hinner torka ut och sätta sig. Själva bygget brukar inte ta så lång tid, men sammantaget med planering och vänte­ tid så är det drygt ett år fram tills du har en användbar väg i din skog.

Vi har nya nummer! Eftersom vi bytt telefonioperatör säger vi hejdå till våra 010-nummer. Från och med nu är det bara 070-numren som gäller. Vi hörs! www.storaensoskog.se

tips för en lönsam skogsbilväg 1 Prata med dina grannar. Om ni är flera fastigheter som skulle ha nytta av en skogsbilväg kan ni dela på kostnaderna. 2. Var ute i god tid. Anlägg vägen minst ett år innan, så hinner den torka ut och sätta sig ordentligt. Anmäl bygget minst sex veckor i förväg till Skogs­ styrelsen. Din virkesköpare kan hjälpa dig med planeringen. 3. Bygg smart. En välvd väg, som sluttar nedåt åt kanterna förbättrar avrinningen. Vägkroppen ska vara hög och ha rejäla diken så att vattnet rinner undan. 4. Planera mötesplatser och uppställningsplatser. Maskiner behöver uppställsplatser på plan, torr och fast mark. Se till att de är väl röjda från träd och buskar. 5. Underhåll vägen. Rensa dikeskanterna och bus­ kröj ungefär var tredje år, skogen får inte växa in på vägen. Grusa även vägen med jämna mellanrum.

Text Sanna Casson Foto Stora Enso

Mer än bara en låda Lyxiga skor, tandborstar eller leksaker. Tidigare levererades allt vi beställde i likadana bruna förpackningar, oavsett produkt. Men i takt med att vi köper allt fler varor på nätet har lådornas design och funktion fått större betydelse.   – Förpackningen spelar stor roll för hur kunden upplever ett företag, säger Nils von Essen, marketing manager på Packaging Solutions. Visste du att det skulle ta sju år att titta på alla videos på YouTube som har ordet ”Unboxing” i sin rubrik? Det handlar om videos där användare öpp­ nar en förpackning med en ny produkt i, framför en kamera. Det kan handla om allt från en ny teknikpryl till en ny parfym som kommit ut på marknaden. Använ­ darna tar fram produkten och kommenterar den. – Det har blivit allt vanligare att unga delar sina upplevelser med andra på sociala medier och det gäller också när man köpt något nytt på nätet. Det är ett exempel på hur förpackningen hamnat mer i centrum i dag än tidigare, säger Nils von Essen, marketing manager på Packaging Solutions. I takt med att e-handeln ökar har förpackningarna 40  EXCELLENT  1 | 18

också blivit ett strategiskt verktyg för företagen. – Förpackningen kan ibland vara den enda fysiska kontakten för att nå konsumenten. Det har kommit upp ett stort behov att hitta anpassade förpacknings­ lösningar, säger Nils von Essen. Vad är det då som är viktigt för konsumenterna när det gäller förpackningar? För att ta reda på det gjorde Stora Enso nyligen en studie, där man intervjuade 120 konsumenter i Sve­ rige och Polen. De fick med hjälp av en app svara på frågor kring hur de använde förpackningen och vad de tyckte fungerade bra och mindre bra från att de beställde varan till att de returnerade förpackningen. Några av insikterna från studien är att designen

är viktig för upplevelsen av varumärket. Kvaliteten på förpackningen ska återspegla produktens kvalitet. Förpackningen ska förmedla känsla Köper man en lyxig produkt ska också kartongen kännas lyxig. Konsumenter ställer även större krav på funktionalitet; kartongerna ska vara enkla att öppna och även smidiga att försluta om man vill returnera dem, samtidigt som medvetenheten kring klimatpå­ verkan ökat hos konsumenterna, kring både material och transporter. I studien intervjuades även personal på olika logis­ tikcenter för e-handel. – Många av dem tyckte att det var problematiskt att man har ett antal standardlådor för alla produkter oavsett storlek. Det innebär att många förpackningar har alldeles för mycket luft i sig helt i onödan. Det blir både billigare och mer klimatsmart att anpassa kar­ tongens storlek till produkten, säger Nils von Essen. En annan grupp som ingick i studien var varumär­ kesägare. De tycker att det kan bli för kostsamt att specialdesigna lådor för specifika varor, men inser också att förpackningen är viktig för konsumenternas känsla för varumärket. Resultatet från studien blev att Stora Enso har

tagit fram en helt ny portfölj med förpackningar: e-TALES. Det handlar bland annat om en standard­ låda som kan ändra utseende genom ett spänne. Spännet kan ha en unik design för olika varumärken och produkter. Ett annat exempel är en låda som kan ändra form om man vänder ut och in på den. På så sätt kan konsumenten återanvända sin låda, exem­ pelvis som presentförpackning. En annan konkret lösning är en låda för böcker och magasin med handtag som är enkel att bära. Alla lådor är tillverkade av hållbart, återvinnings­ bart material från våra skogar. Designen är också anpassad efter att lådorna ska ta så lite plats som möjligt, vilket minskar klimatpåverkan genom att exempelvis fler lådor får plats på en lastbil.

Nils von Essen, marketing manager på Packaging Solutions.

Hur ser då framtiden ut när det gäller förpackningar? – Det kommer definitivt vara mer fokus på klimat­ smarta förpackningar. Det blir större tryck på hållbara material och vi ser att det blir viktigare att ta hänsyn till miljöaspekter genom hela värdekedjan. – Sedan ser vi tydligt att förpackningens roll har förändrats, från en måste-kostnad till ett strategiskt verktyg för företagen, säger Nils von Essen.

EcoFishBox är en av alla kartonger som Stora Enso tagit fram. Den är producerad av förnybart material och kan ersätta frigolit.

1 | 18  EXCELLENT   41

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Om träfigurer kunde tala När Vegard Haanaes var tre år fick han sin första täljkniv. Inte alla skulle ge ett vasst verk­ tyg till ett litet barn, men morfar litade på Vegard. Då lärde han sig att respektera kniven och att hantera den med försiktighet tidigt. Och tälja – det gör han mer än någonsin nu. – Den trygghet jag fick med mig från morfar vill jag förmedla till mina söner; att de ska känna att de klarar mycket själv men att jag alltid finns här som stöd ifall de behöver mig, säger Vegard Haanaes när vi träffas i hans snickarverkstad som ligger i källaren på den faluröda villa där han bor med fru och tre söner. 42  EXCELLENT  1 | 18

Vegard Haanaes växte upp med sin mor Bryn­ hild, mormor Oddbjörg och morfar Hans Høsøien Haanaes i norska Röros. Tillsammans med morfar utforskade han skogarna kring Röros. Morfars stora intresse var att snickra och snida i trä och på utflykter i den egna skogen var alltid yxan och kniven med

utifall de rätta träämnena skulle dyka upp. – Jag har tagit fasta på det, har alltid med en kniv när jag är ute och jobbar eller jagar. Man vet aldrig när man hittar en riktigt bra bit att arbeta med, så jag hoppas alltid på ett Ja från skogs­ ägaren, när jag frågar om jag får ta med mig biten hem. Och när jag sedan täljer i den träbiten minns jag var jag hittade den. Alltid nära skogen Till yrket är Vegard metodutvecklingsansvarig på Stora Enso Skog, och arbetar med att ta fram nya metoder för skogsavverkning som är miljövänliga och skonsamma för naturen. – Att jag så tidigt lärde mig respektera naturen och fascinerades av vad den kan ge, har en stor del i att jag jobbar med det jag gör idag, säger Vegard. Jag har alltid levt nära naturen. Och i källaren jobbar han med sina träfigurer och knivar, slevar och skålar. Antingen här eller uppe i köket, då med ett flyttbart täljbord så det inte blir repor i köksbordet. – Att tälja är min form av meditation, berättar Vegard. När jag täljer umgås jag bara med mina egna tankar. Jag glömmer omvärlden när jag är här, utan för bara ett inre samtal. Och sedan skapar jag något utifrån hur tankarna går och vandrar. Följer träet, försöker hitta vad som passar att göra av just detta stycke trä. Konst man kan ta på Vegards söner är 7, 8 och 12 år gamla. De är ofta med nere i källaren eller sitter vid köksbordet och täljer. Det blir mest träsvärd och låtsasgevär, men nu senast blev det även ett hjärta med mammas namn inristat. Vegard och barnen använder de verktyg som Vegards morfar och hans far gjort själva och de arbe­ tar oftast vid hyvelbänken från gården i Röros. Det som Vegard skapar är både konst och nyttoföremål. – Jag vill att det ska komma till användning, inte bara tittas på. Gubbarna är så klart kul att göra och det utvecklar täljandet, men roligast är saker man faktiskt kan använda – bruksföremål som lever med en och som man har nytta av. På ett bord i verkstan ligger en vacker smörkniv med nagelsnitt på handtaget. Där finns också inristat luffartecknet som passande nog betyder Här finns det mat. – Nagelsnittet härstammar från vikingatiden; jag var väldigt fascinerad av vikingar när jag var yngre, berättar Vegard. Och på mitt sätt hjälper jag deras mönster att leva vidare. Vill jag tro i alla fall.

tälj­grupp. Det är han och ett gäng till åren komna farbröder som sitter tillsammans och täljer. Medan de bearbetar trästyckena pratar de om allt från hockey­ resultat till politik, berättelser från livet och dagsaktu­ ella händelser. Eller så sitter de bara där och arbetar i tysthet tillsammans. – Det är precis som när jag satt med morfar och han arbetade i sin verkstad och jag täljde på något eget. Vi pratade inte hela tiden, men delade ögon­ blicket. Att dela tillvaron på det sättet men inte sitta i knät på varann, eller hela tiden prata med varann. Det är en styrka att kunna göra det. Politiskt slagträ En som också arbetade med händerna och uttryckte sig genom sitt träarbete var morfars morbror Klas, även kallad KlasMorbro. Han bodde i en backstuga med stampat jordgolv i Röros, levde ett enkelt, stilla liv men hade en väldig inneboende kreativ kraft. Han täljde figurer och hela scener som han sedan målade. Han illustrerade sånger och gamla ramsor, men gjorde även politiska inlägg – som insändare i trä, handfast samhällskritik – om han tyckte att politi­ kerna fattat nåt dumt beslut. KlasMorbros verk finns till allmän beskådan på museet i Röros och de finns även hemma hos Vegard. – Titta på den här! Vilka färger! Det är svårt att tro att den är så gammal som den är, säger Vegard och visar upp en trä-scen med en kvinna som kärnar smör och pratar med en äldre dam. Med smärtsamma minnen Varje föremål i Vegards verkstad har en historia. Men alla minnen är inte enbart glada. Vegard tar fram en vacker kåsa, rund och skön att hålla i, och en kniv med ett avancerat mönster inristat i handtag och slida. Kåsan är gjord av en vril, en störning i tillväxten på ett träd, som morfar tog med som minne från när de kapitulerade för tyskarna våren 1945. – Vrilen blev liggande i morfars verkstad när han kom hem och nästan 40 år senare gjorde han den här kåsan till mig. Kniven gjorde han under sin tid i arbets- och koncentrationsläger, av ett trasigt stols­ ben. Här på kniven ser du att han ristat in namnet på lägret: GR9, eller Grini. Och en tjäder och en ren. Han täljde för att hålla modet uppe och drömmen om att komma ut igen, vid liv. – Varje gång jag dricker ur kåsan tänker jag på morfar och hur härligt det var att gå i skogen med honom. Och varje gång jag plockar upp kniven minns jag morfars berättelser om kriget. Allt finns bevarat i hantverket, vi lever kvar i det vi skapat.

Män som täljer tillsammans Sedan ett par år tillbaka så är Vegard med i en 1 | 18  EXCELLENT   43

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Egen ved är guld värd Det finns en oemotståndlig charm i att hugga, klyva, kapa, stapla och slutligen elda upp sin ved. Men hur gör man? Hur klyver man bäst? Hur torkar man sin ved? När ska man kapa den och hur länge ska den torka?   Här hittar du många tips på hur du hanterar din ved på bästa sätt. Vi börjar i skogen och slutar i brasan.

44  EXCELLENT  1 | 18

Vilka träslag ska man elda med? Du kan egentligen elda med vilket träslag du vill, med undantag för de giftiga, som idegran och gullregn. Träslagen skiljer sig åt i doft, rökbild­ ning och värmealstring. Du får prova dig fram till vilket eller vilka träslag som passar dig bäst. • Vanligast att elda med i Sverige är björkved. Den är lättkluven och har ett ganska högt värmevärde. Den skjuter heller inte gnistor. • Gran däremot skjuter en hel del gnistor så har du en öppen spis eller kamin och eldar med gran så behö­ ver du ha ett gnistskydd framför

En stark trend i Sverige och världen är att gå till­ baka till rötterna och lära sig hantverk från grunden. Det handlar om allt från att brygga sin egen öl och göra sin egen surdeg till frukostbrödet till att sy och designa sina egna kläder. Det gäller också att hantera ved. De handsmidda yxorna som delar vedträn som en varm kniv genom smör väcker en lysten glöd i mångas inre. Och ett outsinligt samtalsämne vedäls­ kare emellan är den perfekta vedblandningen att elda med, som ger mest värme och stämning i stugan. Men det är också ett hantverk där alla delar spelar roll. Från planering av trädfällning via klyvning och stapling till träslagsval i själva eldningen. En tid för allt En vedhuggare följer årstiderna och gör rätt sak vid rätt tillfälle. Det är klokt att fälla träden under senvin­ tern eller förvåren innan lövsprickningen eftersom saven i träden då står lågt och veden torkar snab­ bare. För att du ska få god ved att elda med måste du låta den torka ordentligt. Hur lång tid beror på vilket träslag det handlar om, en sommar brukar räcka för lövträd och gärna två för barrträd. Om du hugger ner björkar för ved under vintern, klyver dem före mid­ sommar, staplar sedan väl så de kan ligga och torka fram till vintern så har du torr och fin ved att elda med. För hand eller maskin? Visst kan det kännas härligt att stå ute på vedbacken och hugga ved för hand, med vedträna flygande och yxan studsande mot huggkubben. Men för dig som inte har tid eller ork med det traditionella sättet att hugga ved finns ju mer automatiserade och motori­ serade vedkapar och vedklyvar att tillgå. Nu går det helt plötsligt väldigt snabbt. Med kapen kapar du trädstammen till lämplig storlek och med klyven delar du i vedträn.

elden. Lättänd ved som inte avger så mycket värme. • Tallved måste torkas länge, gärna två-tre säsonger, innan du eldar med den. Den är mycket kådrik och perfekt som tändved. Den avger tyvärr en del tjära som kan sätta igen skorstenen, var uppmärksam på det ifall du eldar mycket tall. • Ek har mycket högt värmevärde, är perfekt att ha som tändved och skjuter inga gnistor. Ekens höga värmevärde gör tyvärr att den inte lämpar sig för alla kaminer eller eldstäder. Det kan vara en god idé att blanda ek med andra träslag för att få en mer hanterlig värme.

Klyvar och kapar finns i olika storlekar för olika behov och olika träslag. Ek och ask kräver till exempel mer kraft i maskineriet än gran och tall. De olika kaparna och klyvarna på marknaden har dessutom olika hastigheter och finesser också. Dessutom finns numera vedmaskiner som gör alltihop på en gång. Som kapar, klyver och lastar på pall eller släpper ner i en säck. Oavsett vilket tillvägagångssätt du väljer, tänk på att skydda dig. Om du hugger manuellt med yxa kan det räcka med handskar, skor med stålhätta och skyddsglasögon, men använder du klyv och kap bör du även ha hjälm med visir, skyddsbyxor, hörsel­ skydd och stövlar. Att torka veden Du kan så klart elda med fuktig ved, men den är svårtänd, ger mörkare och mer nedsmutsande rök och avger mindre värme. Det är alltså inte bara sämre för miljön att elda med färsk ved, alltså ved som inte hunnit torka, det är dessutom sämre rent ekonomiskt eftersom du inte får ut lika mycket värme från veden när den är färsk. Se därför till att vedträna är så torra som möjligt, gärna en fukthalt på 15–20 procent, som du kan kontrollera med en fuktmätare. Du torkar din ved bäst i en stapel av något slag. Gärna under tak, och väl ventilerat. Det får inte vara för tätt och skyddat genom att du slår in allt i en presenning. Då kan mögel bildas av fukten som transporteras ut ur vedträna och inte kan försvinna på grund av det alltför täta skiktet runt kring veden. Travar och går Det finns många olika staplingsmetoder. Bland annat solväggsstapeln där du staplar mot en vägg som lig­ ger i soligt läge. Tänk på att du måste ha en luftspalt in mot väggen, annars blir veden inte genomblåst. 1 | 18  EXCELLENT   45

Lägg sedan ett lock ovanpå av lite större grenar som tyngd och vedträn med barken uppåt, som ett tegel­ tak så att regn lätt rinner av. Under väldigt regniga perioder kan du lägga över en presenning, men inte för tätt så att fukten kapslas in. Att bygga en rundstapel är en harmonisk och meditativ syssla som många uppskattar. Rundsta­ peln är dessutom av naturen förgänglig, vilket är en del av charmen. Förr eller senare ska stapeln rasa, efter att du tagit tillräckligt många vedträn från den. Och nästa år bygger du en ny.

Gör en klassisk rundstapel Om du vill lägga lite mer tid på din vedstapel, kan du ge dig på en klassisk rundstapel. Här krävs tid och tålamod, men har sina fördelar. Dels är den vacker och imponerande att se på. Dels är den effektiv eftersom rundstapeln är just rund, solen och vinden kommer åt att torka veden från alla håll. Leta upp en solig och blåsig plats på plan mark, där du lägger en grund av antingen ris och mindre grenar eller plankor så det inte kommer upp fukt från marken. Sedan tar du raka och lite längre vedklabbar, gärna 40 cm, och placerar sida vid sida i en cirkel med barken nedåt. Fortsätt sedan att trava varv efter varv. I hålrummet i mitten fyller du på med mindre och ojämna vedklabbar. De ska inte ligga för tätt place­ rade, utan luftigt, och samtidigt ska de stötta och stoppa vedträna i ringen från att falla in.

Bra för miljön att elda? Men är det verkligen så lyckat att vi eldar med ved? Blir det inte en väldig massa utsläpp ur våra skorstenar, vi har ju fjärrvärme och bergvärme och luftvärme­pumpar. Jo, det är faktiskt en god idé. Skogen är en förnybar energikälla och är bra mycket bättre att elda med än att använda fossila bränslen. Dessutom är saken den att om vi lät träden stå kvar i skogen, falla ner och förmultna så skulle de släppa ifrån sig lika mycket koldioxid ut i luften, som när vi eldar upp dem i våra kaminer. Men vi planterar fler träd så fort vi har fällt. Och ju fler levande träd vi har som binder koldioxid desto bättre. En annan för­ del är att det finns rätt mycket ved att tillgå i Sverige, vi behöver inte importera den från någon annanstans.

Foto Mostphotos

Vid famnläggning lägger du famn efter famn med ved på två långa störar och bygger en mur av ved. Här blir veden helt genomblåst. Du kan också ha ett torkskjul som är väl ventilerat. Det är praktiskt med ett torkskjul eftersom du inte behöver flytta veden när den torkat färdigt, den är ju redan förvarad på ett bra ställe. Oavsett vilken sorts stapel du ska bygga så måste du se till att vara noggrann med balanseringen av träna. Tänk på veden krymper och kränger sig när den torkar, och kan skapa obalans i stapeln.

Våra brinnande rötter Vad är det med brasor, eldstäder och kaminer som fascinerar oss människor så? Är det våra förhisto­ riska rötter som gör sig påminda? Det är som att vi kastas tillbaka till tiden då vi samlades runt lägerel­ den för att äta, samtala och lyssna på berättelser och skvaller. Elden har också varit nödvändig för vår överlevnad här i kalla, mörka Norden under vinterhalvåret. Man kunde inte precis ta dagen som den kom när ved­ eldning var den enda källan till värme och en förut­ sättning för matlagning. Då var det viktigt att årspla­ nera sin ved och försöka förutsäga den kommande vinterns kyla och snö. Att sitta vid kaminen eller spisen och titta in i elden gör en lugn, här släpper vi många måsten och tillåter oss att bara vara. Det är också elden som särskiljer oss från andra djur, vi kan nämligen hantera och tämja elden. Och vi vet hur vi kan använda den till goda ting, inte bara förbränning och förstörelse. För trots sin inneboende förgörande kraft har elden något lockande och vänligt i sig. Den ger oss värme och ljus i mörkret. Den för oss samman som människor.

Källa | Ved av Lars Mytting

46  EXCELLENT  1 | 18

1 | 18  EXCELLENT   47

Text och foto Håkan Olsén

En timmermans känsla för trä ”Det gäller att ha ögonen på skaft, ha blick för trä, strukturer och form. Men också ett sinnelag för nya intryck och lösningar. En fingertoppskänsla i både nävar och maggrop. De egenskaperna har de äldre timmermännen jag träffat haft som gemensam nämnare, och då kan man inte annat än att hysa stor respekt.” Peter Svensson får ett annat tonläge i rösten när han pratar om de gamla timmermännen, blandar både malungsdialekt och värmländska om vartannat. För tim­ merman är även han. En stolt sådan. Den stora fabrikslokalen som en gång inhyst Rosen­ grens kassaskåpstillverkning ligger till viss del öde. Alpina skidgymnasiet och några andra företagare huserar här, men tusentals kvadratmeter gapar fortfarande tomma. I den norra fabriksflygeln råder en helt annan aktivitet. På skylten läser jag Malungs Timmerprodukter. Här hörs motorsågens och yxhuggens karakteristiska ljud. Trä som slås och tappas, vinschens skrammel, Radio Dalarna på transistorn. Någon förstulen svordom också. På verkstadsgolvet är Peter i full färd med att tillverka ett bord, med snedkapad furuplanka på nära fem meter. Som benställning till detta tappar han in en halvmetertjock furu­ stock, kapad diagonalt. Själv har jag aldrig sett ett liknande bord. – En egen idé. Jag vet inte exakt vad det ska användas till, men kanske blir det ett presentationsbord för ett företag att lägga sina broschyrer på, kanske på en mässa. Kanske något annat, säger han. Det är just så han fungerar som timmerman, att alltid skapa något nytt, hitta nya vägar, improvisera. Så fungerade också hans morfar, idolen, legenden och Peters stora inspi­ rationskälla. Med i bagaget finns alltid den nyfikenhet som morfar hade, och inte minst respekten inför kunskapen som förfäderna avlat fram. Och där står han nu. Med ett huvud fullt av idéer, ett dussin olika motorsågar vid ena sidan och fem, sex specia­ lyxor vid den andra. Det är de verktygen som utgör stommen i en timmermans huvudsakliga arbete. Yxorna kan i princip göra samma moment som motorsågen men det är för tidsödande, tycker han. Tid är pengar, även för en modern timmerman. I dag renoverar Peter det som timmermännen byggde för hundratals år sedan; gamla timmerhus, lador och kulturhis­ toriska byggnader. Gör förstärkningar och byter ut stockar, lägger pärttak och nävertak. Många sysslor blir det. Det sliter på kroppen, men friheten att få arbeta med ett levande material är ändå den stora drivkraften. Och att försöka lista 48  EXCELLENT  1 | 18

ut hur gubbarna gjorde för mycket länge sedan. – För nog har byggnadstekniken förändrats över tid. Olika tekniker i olika landsdelar gör att problemlösningar är en oerhört viktig faktor i de flesta bygg- och renoverings­ projekt. Det gäller att öppna ögonen på vid gavel, sortera intrycken och komma fram till en logisk slutsats. Sedan kan det fysiska arbetet ta sin början, säger han. Inne i verkstaden och i ett angränsande rum ligger timmerstockar av alla fack och fasoner. Från golv till tak. Tall, gran, lärk, björk, ek… Vissa snedvridna, krokiga och krumma med vackert tecknade årsringar i skiftande färger, andra spikraka och senväxta. De flesta har många år på nacken och varje stock sin egen personlighet. Alla tjänar ett speciellt syfte i Peters olika projekt; möbelvirke, rakt och fint i fibrerna, virke för styrka, och virke för inredning och design. Virke för allt möjligt. Och ved naturligtvis. – Rotbensstock, så heter den. Då vet alla gamla timmer­ män vad det är! Han pratar om den solfjädersformade stocken som han köpte av en kvinna i Lima och som skulle huggas upp till ved. Numer ligger den på rygg i verkstan och visar sin insida för publiken. – Oj, vilken masterpiece! Och nu ska den leva vidare, fast i olika konstellationer. Själv ska jag göra ett soffbord till kammaren. Av stocken vars rötter växte uppåt! Trädens Carl von Linné. Timmermän har alltid haft ett visst luktsinne för det grundämne de arbetar med. Min morfar, precis som Peters, var också timmerman. De kunde konsten om vad som skulle tillvaratas. Vad som skulle tjäna för eftervärlden. Som vi läser en bok så läste de av skogens alla träd, deras egenskaper och karaktärer. Estimerade ålder och användningsområden. Att ändamålet skulle helga medlen. En jordnära filosofi, precis som Peters. Om 30 år är han fullfjädrad. En skymt av detta kan skönjas vid kyrkbesök och begravningar då han medtar en grankvist i stället för blomster. Som en hyllning, en symbol över hans sätt att se på naturen. Men endast vid kyrkliga besök. Det fick mig att tänka på en annan kyrklig person, Josef, Jesus far. Han var också timmerman.

1 | 18  EXCELLENT   49

Foto Thomas Rissveds

krönika

Det går åt skogen! I mitt arbete som skribent lever jag i nära symbios med alla svenska språkets ord och uttryck, jag vrider och vänder på dem för att hitta nya vinklar och tankar. Då händer det att jag fastnar för språkliga fenomen, att jag stöter på något som genomsyrar hur vi pratar och skriver och tänker. På sistone har jag börjat fun­ derar mer och mer över vårt språkliga förhållande till skogen och skogens upphöjda plats i vårt språkbruk. Hur kommer det sig att vi är så skogstokiga i det här landet? Att vi kryddar vårt språk med skogsrefe­ renser hela tiden? Att vi är såna inbitna skogsälskare att vi till och med döper våra barn efter det vi hittar i våra skogar? Jag har inte varit sen att haka på. Min äldsta dotter heter Lo och min pappa heter Björn – vi kallar dem för familjens två rovdjur. För någon som kommer från ett annat land måste det vara väldigt exotiskt att hamna på en plats där människor heter saker som Sten och Stig. Att vi heter Lindgren, Asplund, Bark, Björk eller Ekestam i efternamn. Om man översätter namnen till exempelvis engel­ ska så inser man hur unikt det faktiskt är. My name is Path Mountainbranch, and this is my dear friend Bear Oaktrunk. Vem heter så i utlandet? Inte en kotte. Men det är vackert och något jag tycker vi ska vara

50  EXCELLENT  1 | 18

stolta över. Vi är ju ett skogsfolk – låt det då synas och höras när vi uttrycker oss! Här i Sverige är riktigt duktiga personer gjorda av det rätta virket, de står raka som furor och darrar min­ sann inte som asplöv. De är inga träskallar som sitter och ugglar på morgonkvisten och slösar bort sin tid. De får aldrig träsmak i baken, utan tar sig för något, kanske kvistar över till frisören och barrar av. Vi måste helt uppenbart vara besatta av skog i Sverige. Vår huvudstad heter ju till och med Stock­ holm och vad har vi i vårt riksvapen? Jo, tre kronor. Nog för att de är av guld men i alla fall. Vi är alla stam­ kunder i butiken som säljer skogsmetaforer. Och så blir det ju, att det hjärtat är fullt av, det talar munnen. Vi har alltid omgivits av skog i stora delar av det här landet, och det som finns nära till hands, det är det man tar till. Hade vi bott på Grönland hade antagligen vårt språk varit proppfullt av snö- och isreferenser. Och med det börjar det bli dags att runda av så att ingen läsare faller ihop och börjar dra timmerstockar. För det här skulle ju lätt bli en träig text, rentav lite mossig om jag inte visste att lägga av i rätt tid, när jag börjar ana vartåt det barkar. Så nu får jag sluta, på stubben! Annars går det åt skogen. Tobias Barle

Foto Lasse Arvidson

hälge

Lös krysset och vinn en Klippan lammullsfilt! Vi lottar ut två stycken Klippan lammullsfiltar bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 25 april till: Stora Enso Skog, Excellent, 791 80 Falun eller via e-post: excellent@storaenso.com Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar. Två vinnare i krysset #4 2017 får varsin Klippan lammullsfilt: Marit Holknekt, Vikarbyn och Kerstin och Stefan Johansson, Västra Frölunda.

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun

Foto Lasse Arvidson

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).