Excellent #1 2017

Magasin för skogsägare från Stora Enso

# 1 | 2017

17 temasidor /

Inblick i det vilda livet

Föryngra skogen

Trä istället för plast Skogens framtidsutsikter Skidtävlingar och skogskunskap Vi besöker anrik gård i Hälsingland

Foto Lasse Arvidson

ledare

Välkommen våren!

Takdropp, vindar som värmer och dofter från smältvatten och solvarm jord. En ny tid kommer till oss. Skogen och livet i den vaknar som efter en lång törnrosasömn. En solig vårvinterdag gjorde vi ett besök bland björnar, tigrar och lodjur i Orsa, för att se dem möta våren. Följ med på sidan 43.

Skogen är framtiden. I det här numret möter vi vd för Skogsindustrierna, Skogsstyrelsens generaldirektör och Stora Enso Skogs vd. De är överens; skogen är viktig, idag och framåt. I skogen finns gröna lösningar för ett hållbart samhälle och förvandlingen pågår precis nu. Trä kan ersätta plast och på sid 38 kan vi läsa om investeringar i Hylte bruk för just det ändamålet.

Att skapa ny skog efter en föryngringsavverkning är både ett självklart ansvar och en möjlighet. Som

Stora Enso Excellent ges ut av Stora Enso Skog Redaktör Eva Mandelqvist Produktion Confetti Tryck Forssa Print Omslagsfoto Lasse Arvidson Papper MultiArt Gloss 200 g i omslag och NovaPress Silk 100 g i inlagan från Stora Enso Prenumerationsärenden ulrika.forsman@storaenso.com Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00 Fax 01046 825 56 Hemsida www.storaensoskog.se ISSN 1404-6628 Ansvarig utgivare Ulrika Forsman

alltid är aktiva val nyckeln till den skog som vi och generationer efter oss ska kunna ha både glädje och nytta av. I temasidorna möter vi skogsägare, forskare och branschmänniskor som alla betonar vikten av att sköta om och vårda våra ungskogar. Med rätt skötsel, i rätt tid, skapar vi hållbara och växtliga skogar för framtiden!

Trevlig läsning!

Ulrika Forsman Marknadsområdeschef och ansvarig utgivare

Foto Lasse Arvidson

innehåll

8 Foto Lasse Arvidson

8 Carina Håkansson – skogens drottning 11 Skoglig studieresa till Lahti 2017 12 Framtidens djupgående rötter Följ med till gården i Hälsingland där tiden har fått stå stilla.

12 Foto Lasse Arvidson

6 Marknad – vart är skogen på väg?

3 38 Rethink – ett steg bort från plastsamhället 41 Ny version av Skogsbruksplanappen 43 En inblick i det vilda livet Möt isbjörnar, vargar och tigrar i deras rätta element och upplev naturen på nära håll i Orsa Rovdjurspark.

43

Foto Lasse Arvidson

47 Om trä(d) kunde tala

18–34 Tema / Föryngra skogen

1 | 17 EXCELLENT 3

Foto AndBros

notiser

Lysande papp Finska AndBros är ett fyra man starkt designföretag, som alltid har ett ekologiskt tänk i sina kreativa processer. Bland deras många skapelser hittar vi prisvinnande lampor gjorda av wellpapp som producerats av Stora Enso. Wellpappens lätthet, höga kvalitet och hållbarhet gör den idealisk för att göra nyskapande lampskärmar. Skärmarna är dessutom lätta att förvara och att frakta, tack vare innovativ förpackningsdesign i korrugerad wellpapp. Snyggt, praktiskt och ekologiskt hållbart!

Rekordhög värdering av skogen i södra Sverige Priserna på skogsmark i södra Sverige är rekordhöga. Samtidigt sjunker de i landets norra delar.

Aldrig tidigare har den regionala skillnaden varit så stor. Förklaringen är mer pengar, större befolkningstäthet och närmare till industrier i landets södra delar.

Skogen har blivit en het placeringsform. Efterfrågan i de södra delarna av landet är större än någonsin och priset är nu uppe på sin högsta nivå sedan 1995 när LRF Konsult inledde sina mätningar, visar en ny rapport. Förra året ökade priset på skogsmark i södra Sverige med 5,6 procent.

Sett över en tioårsperiod är uppgången hela 41 procent. Det är lika mycket som Stockholmsbörsen har stigit de senaste tio åren. Däremot sjönk priserna i norra Sverige med 2,7 procent förra året. Även i mellersta Sverige noterades en nedgång, med 3,8 procent. / Dagens Nyheter

4 EXCELLENT 1 | 17

lfi m ol ch eh s o ng dd an gg h sa U m r to ng by d oc as m ka a er r to ru m jö s l e in i ke k ka ill år m is ts sk s ls g r a i rB vä fa an ö n o gg i f e er s et v r sm ek k t av av by ns En er m as n n rö g a ivi ik t a re t pp ör m ti o ti o rin k ch br g f e A e o ed f k pa uk uk i t fa R a on st ef tv br r t or ve g i yt Fa y ka St N In ne r n e 8

Fe

m

Pr

od

8 19 1

Pr

od

8 19 4 6 9 19 9 20 05

20

12

Foto Lasse Arvidson

Foto Husqvarna

O ST

9 19

Proffskläder med nya unika funktioner

7

/ Sveriges Radio

7 19

En ny svamp har kommit til Sverige. Den heter Diplodia pinea och kan leda till att träden dör.

– Det är en ny svamp som vi inte har haft hos oss tidigare och som i andra länder har gjort stora skador på träd i södra Europa, säger Jan Stenlid, professor vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

I höstas upptäcktes det första utbrottet i Sverige, i ett område intill E4 norr om Arlanda.

6 19 0–

Ny svamp hotar tallen

Su

3 19

2017 fyller Skoghalls Bruk utanför Karlstad 100 år. Brukets historia har präglats av både med- och motgångar, stora investeringar och ständig utveckling.

Idag är Skoghalls Bruk ett av världens största bruk för livsmedelskartong och producerar varje dag kartong motsvarande 100 miljoner enlitersförpackningar.

De senaste 20 åren har över 10 miljarder kronor investerats i Skoghalls Bruk. Nu pågår byggnationen av en ny kemikalieberedning, som är en viktig del i brukets fortsatta utveckling.

Några viktiga händelser i brukets historia.

17 19

Skoghall firar 100 år

Nu uppdaterar Husqvarna sitt sortiment av skyddskläder. Här ser vi nyheten Tech-Knee, en förböjd knädel med förbättrat sågskydd och i vattenavvisande material. En annan efterlängtad nyhet är den specialdesignade skogsjackan för kvinnor.

Husqvarnas skyddskläder riktar sig både till proffs inom skogsbruk och till andra krävande användare.

Nu har samtliga kollektioner uppdaterats med ny design och unika smarta funktioner som gör dem ännu säkrare och skönare att arbeta i. / Husqvarna

1 | 17 EXCELLENT 5

barnens sidor

Till skogs!

Nu är våren snart här, och med den kommer en lust att ge sig ut i skogen igen. För den som glömt bort vad man gör ute i skogen utan skidor och pulka kommer här några tips på saker att göra och mat att både laga och äta i skogen. Text Jenny Kallur

Bjud på en smak av förr i tiden

Kolbullar (4 st, räcker till 8 personer) Du behöver en stekpanna och antingen ett spritkök eller en öppen eld att steka över.

Gör så här Rör ihop vatten och mjöl till en jämn smet. Tärna det rimmade fläsket och stek en fjärdedel av dem knapriga. Salta efter smak. Häll sedan på en fjärdedel av smeten över fläsket och stek kolbullen någon minut på varje sida. Sedan gör du likadant med nästa kolbulle (en fjärdedel av fläsket och en fjärdedel av smeten) tills du stekt alla fyra. Servera gärna med lingonsylt.

Foto Most Photos

Kolbullen är en gammal maträtt som fått sitt namn efter kolarna, de arbetare vid kolmilorna som levde väldigt enkelt i sina skogskojor och hade svårt att förvara färska varor som mjölk och ägg. Därför lagade de också väldigt enkel mat – som kolbullar vars smet bara innehåller mjöl och vatten.

400 g rimmat fläsk 1 liter vatten 5 ¼ dl vetemjöl 1 ¾ dl kornmjöl salt smör (eller ister som förr i tiden) till stekning

Mät ett träds höjd med en pinne 1. Leta upp en pinne som är lite längre än din egen arm (cirka en meter) och ett långt måttband. Har du inte det kan du träna på att stega hemma så att ett eller två att dina steg blir en meter.

2. Ta tag i pinnen som bild 1 visar med rak arm och tummen bakåt.

3. Vänd pinnen lodrätt utan att ändra greppet. Sikta mot trädet som du ska mäta så att du ser trädets rot precis ovanför handen.

4. Backa eller gå sedan framåt tills du ser pinnens

6 EXCELLENT 1 | 17

topp och trädets topp på samma linje. Som i bild 2. Försök att inte böja armen och inte luta huvudet bakåt när du tittar mot toppen utan bara röra ögat. Nu är avståndet mellan dig och trädet lika långt som trädet är högt.

5. Mät avståndet till trädet och du har fått reda på trädets höjd.

Inte störa – inte förstöra

/ Skogen i Skolan

115 meter

Foto Wollertz/Most Photos

Tänk på det här när du ska ut i skogen Du får gå nästan överallt i naturen, men undvik tomter, trädgårdar, planteringar och odlad mark som till exempel åkrar.

Har du hunden med ut ska den hållas kopplad mellan 1 mars och 20 augusti. Det är nämligen tiden då många djur får sina ungar.

Spana på fåglarna på håll! Gå inte nära eller ta på

fågelbon och ägg.

Då kan häckningen störas och inga små fågelungar bli till.

Vill du bygga en koja eller sätta upp en fågelholk ska du komma ihåg att inte skada trädet genom att spika i det eller använda vassa saker som ståltråd. Se till att trädet är friskt och har grova grenar som kojan kan vila stadigt mot. Holken kan du binda upp, gärna med kokosband.

Du får inte elda om det är mycket torrt ute eller blåser hårt.

Foto Most Photos

Vi ska vara glada över vår allemansrätt – lagen som ger oss rätt att vara i naturen, även på mark som någon annan äger. På många andra ställen i världen måste man nämligen hålla sig till parker och reservat för sina utflykter i skogen. Men är man ute i naturen måste man också visa hänsyn, och inte störa andra människor och djur. Man får inte skada naturen eller sådant som någon annan äger. En bra tumregel är ”inte störa – inte förstöra”.

De träd som blir allra högst här i Sverige är gran och bok. I mars 2003 fälldes en gran i Lekvattnet i nordvästra Värmland. Med sina 48 meter var den då Sveriges högsta träd. Världens högsta träd är amerikansk sekvoja, eller redwood som det heter på engelska. Det högsta kända exemplaret växer i Kalifornien i USA. När det senast mättes år 2007 var det 115,56 meter högt.

Det kortaste trädet i världen är arktisk dvärgvide som bara blir sex centimeter höga.

48 meter

Rekordhöga träd

/ Illustrerad Vetenskap

1 | 17 EXCELLENT 7

Text Jenny Kallur och Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson

Carina Håkansson Kommer från: Västerbotten Utbildad: Jägmästare Bor: Stockholm och Falun Familj: Två vuxna barn, sambo och två engelska settrar.

Karriär: Vd för Stora Enso Skog 2004–2009, vd och koncernchef för Dalakraft 2009–2013, ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, ingår i styrgruppen för ”Innovation i Skogsnäringen”, vd för Skogsindustrierna sedan 2013. Tilldelades Föreningen Skogens Guldkvist 2011.

Skogens drottning ”År 2050 är Sverige världens första fossilfria välfärdsstat.” Detta är inget hittepå utan ett mål som är satt av regeringen. För Carina Håkansson är målet viktigt och ger en tydlig riktning för hennes arbete som vd för Skogsindustrierna. Med en lång skoglig karriär i ryggen har hon det spännande jobbet att gå längst fram och tala för hela skogsbranschen – som en skogens drottning.

Excellent har träffat kvinnan som faktiskt var en av initiativtagarna till det här magasinet.

– Ja, jag har ju 20 år på Stora Enso Skog bakom mig så jag var faktiskt med och startade upp det här magasinet på 90-talet, men då hette den inte Excellent utan ”Tidningen Om”, berättar Carina och kommer in på hur intresset för skog började: – Jag kommer inte från någon skogsägarfamilj, utan det har handlat om en stor kärlek till skogen. Jag har tillbringat mycket tid i naturen, idrottat och löptränat som ung hemma i Västerbotten, säger Carina som trevade sig fram som journalist, gympalärare och med jobb i fjällvärlden innan poletten trillade ner.

– Jag sökte en bred utbildning, något där jag kunde jobba både med ekonomi, biologi och ekologi.

Sedan började en kompis på jägmästarutbildningen och jag hängde på. Det ångrar jag inte. Skogen var mitt kall.

Utbildningen till jägmästare ledde vidare till jobb på Stora Enso Skog. Först i Värmland och sedan i Mora och Falun, där hon även bor nu, även om hon spenderar veckorna i huvudstaden. Fortfarande tar hon sig ut i skogen så snart tillfälle ges. Antingen på Djurgården för långa promenader och löpturer under veckorna, eller med de två engelska settrarna och sambon i Falun på helgerna.

– Jag älskar tystnaden och kontrasterna i skogen, från de små detaljerna när man tittar på ett spindelblomster, till de stora maffiga vyerna. Det är en naturresurs som vi kan använda om och om igen.

8 EXCELLENT 1 | 17

Och fortsätter vi att sköta skogen på rätt sätt kan vi nyttja och njuta av den i oändlighet.

Så vad går ditt jobb ut på?

– Vi jobbar med påverkansarbete inom ett par huvudområden. Vi arbetar dels mot politiker, så att de fattar beslut som är så bra som möjligt för våra medlemmar. Sedan jobbar vi för att utveckla marknaden för sågade trävaror både i Sverige och utomlands.

Energi, skog och infrastruktur är återkommande frågor. Just nu handlar mycket om transporter. Skogsindustrin är den industri som transporterar mest gods av alla på järnvägen, men det räcker inte, vi behöver också transportera på bil. Därför vill vi stoppa den starkt omdebatterade vägslitageskatten, även kallad kilometerskatten som ligger som förslag från rege­ ringen. Den drabbar alla företag som transporterar varor hårt, menar Carina som gärna ser beslut som lyfter branschen, som att få köra lastbilar lastade med 74 ton istället för 64, som är högsta tillåtna vikt idag.

– Om vi fick lasta mer skulle vi kunna spara tio procent i bränsle, se sänkta transportkostnader och mindre koldioxidutsläpp, säger hon och menar att här går förändringsprocessen för sakta.

Varför går det så trögt tror du?

– Det finns politiker som är oroliga att om det blir billigare att köra på väg kommer det att transporteras mer på lastbil än med tåg. Den oron är obefogad

”Vi har bedrivit skogsindustri i över hundra år, ändå har vi dubbelt så mycket skog idag som för hundra år sedan, tack vare att vi har en tradition av skogsskötsel i landet.”

1 | 17 EXCELLENT 9

anser jag. Vi transporterar allt vi kan på järnväg idag, men det är fullt på spåret och de sträckor där vi vill köra mer är i för dåligt skick.

Vad ser du för utmaningar och möjligheter för branschen?

– Möjligheter är min favoritgren, skrattar Carina.

– Skogen är en fantastisk förnyelsebar tillgång, och Carina pekar på det faktum att vi haft svensk skogsindustri i över hundra år och ändå har vi dubbelt så mycket skog idag som för hundra år sedan, tack vare att vi bedriver en aktiv skogsskötsel.

– Skog, skogsbruk och skogsprodukter gör nytta för klimatet och är en viktig spelare i framtiden. Varje dag får vi bevis på att klimatförändringar sker runt om i världen. Vi måste agera! Vi vet redan att allt vi gör av olja kan vi också göra av trä. Framtiden känns spännande, det blir en fråga om vad vi väljer att fokusera på för att det ska vara kostnadseffektivt, intressant för marknaden och klimatsmart.

– Så klart finns en del frågetecken. Hur snabbt kan omställningen ske? Var finns kapitalet som behövs för investeringarna? Vilken roll kommer branschen att ha? Vågar politikerna stötta omställningen till bioekonomi och ta de beslut som krävs? säger Carina med en lätt provocerande ton. Det är uppenbart att hon gillar att utmana och få människor att tänka till.

– Efter klimatmötet i Paris och avtalet som skrevs under, kände vi en stark global uppslutning, äntligen var fler med på banan. Och det är flera av de stora miljödebattörerna, som Anders Wijkman och Johan Rockström, som har förstått värdet i att använda skogen och som pratar om vikten av att ställa om till cirkulär- och bioekonomi. Det har jättestor betydelse, säger Carina och menar att vi får se tiden an på vad som händer i världen. Hon pekar på effekterna av det amerikanska valet och Trumps utspel som kan påverka den globala enigheten som finns kring hur klimatet kommer att utvecklas. Men trots allt finns det en stark global uppslutning och klimatfrågan är allas angelägenhet.

Så vad händer nu?

– Vi har jobbat med frågor som rör bioekonomi länge och just nu jobbar vi med regeringens agenda för hur bioekonomi ska utvecklas i Sverige. Vi får en expert­ roll och kommer med konkreta åtgärdsförslag och inspel till vad en handlingsplan bör innehålla.

Carina tycker att det Nationella skogsprogrammet* varit jättebra på det sättet att vi fört ihop de intressen som finns inom skogsnäringen, men nu måste det också bli någonting konkret av det.

– Från Skogsindustriernas håll vill vi till exempel se

Cirkulär- och biobaserad ekonomi Cirkulär ekonomi bygger på att material återanvänds. Biobaserad ekonomi baseras på bioprocesser och biologiskt material, till skillnad från en fossilbaserad ekonomi.

10 EXCELLENT 1 | 17

konkreta förslag på hur vi ska kunna öka produktionen av virke i Sverige.

Carina sitter även med i regeringens samverkansgrupp för cirkulär- och biobaserad ekonomi.

– Det är ett jättebra initiativ som visar att rege­ ringen vill stötta utvecklingen mot en biobaserad ekonomi. Men även här räcker det inte med goda initiativ, det måste hända grejer också. Ansatserna från Näringsdepartementet är väldigt goda och nu måste vi tillsammans verka för att konkreta åtgärder kommer fram och kan sjösättas under 2017.

Carina är en person som vet vad hon vill och vi pratar om rollen som ledare.

– Jag ser mig själv som kommunikativ och har ett demokratiskt sätt att leda. Jag sitter inte själv på alla svar, utan med den samlade kompetensen i en organisation kan vi göra stordåd. Sedan är jag ärlig på gott och ont, skrattar hon. Även om det är mycket arbete för Carina så hinner hon också njuta av skogen. Hon njuter och förundras över skogens makliga tempo. Här går tiden sakta och kanske är det därför människor finner känslan av lugn i skogen. Hon älskar att betrakta skogens tecken och djurlivet. Älgen som kliat sina horn, rådjuret som slagit sig till ro och skapat avtryck. Skogen fascinerar Carina på alla sätt. Det är det mest levande vi har och vi ska vara rädda om den och ta hand om den på bästa sätt.

* Regeringen arbetar i dialog med organisationer och myndigheter för att ta fram ett nationellt skogsprogram, som ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi.

Text Tobias Barle Foto Stora Enso

Svenska skogsägare till Lahti Excellent har tidigare berättat om skid-VM i finska Lahti och vilken roll Stora Enso spelar i tävlingarnas hållbarhetsarbete. Men förutom skidtävlingarna bjöd Stora Enso in till en skoglig studieresa.

Börje Hellman, virkesköpare i Mälardalen, var en av reseledarna.

– 100 skogsägare följde med oss på studieresan för att få att lära sig mer om skogens framtid och Stora Ensos historia, berättar Börje. Under skid-VM i Falun för två år sedan fick vi uppleva ett fantastiskt mästerskap tillsammans med ett tusental skogsägare som vi samarbetar med. Två år senare såg vi möjligheterna att ytterligare en gång erbjuda en unik upplevelse utöver det vanliga till ett urval av virkesleverantörer.

Det var alltså inte bara skidtävlingarna som var i fokus under resan, även om besöket på skidstadion i Lahti så klart var något av en höjdpunkt. Men fram till den stora dosen tävlingsyra hade resan ett späckat schema med ny kunskap om skogen och dess möjligheter i framtiden.

Timmer i ny tappning Förutom föreläsningar både på färjan över Östersjön och på plats i Finland, gjorde gruppen bland annat ett besök på Haltia, ett naturcentrum där den spektakulära huvudbyggnaden är byggt av CLT (korslaminerat timmer). Självklart gjordes också ett stopp på

Stora Ensos huvudkontor i Helsingfors, där man även byggt ett kallbadhus av CLT. – De är ju oerhört stolta över dessa byggnader i Finland, och byggnaderna i sig visar väl upp hur man kan bygga med trä och vilka nya möjligheter som skapas för byggbransch och arkitekter tack vare dessa nya material.

Inte bara en nöjestripp Alla resenärer fick sig alltså mer än bara skiathlon till livs. Med sig i bagaget hade alla gäster nyvunna insikter i skogsägarens omformade premisser, med biomaterial och bioekonomi som nya beståndsdelar.

–Visst är tävlingarna lockande, men vi ville också ta chansen att presentera Stora Ensos nya företagsriktning, berättar Börje Hellman. Vi går ju från ett traditionellt skogsföretag som handlar med timmer och massaved till att jobba med biomaterial – nya produkter som CLT, smarta förpackningar och kompositmaterial. Vi ser att allt man kan göra av olja kan vi även producera med skog som råvara. Det är en spännande resa för oss och skogsägarna, och skogen har en ljus framtid.

1 | 17 EXCELLENT 11

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Framtidens djupgående rötter

12 EXCELLENT 1 | 17

I de djupa hälsingeskogarna en bit utanför Bollnäs ligger en av de riktigt gamla hälsingegårdarna. Vackra röda hus står med skogen i ryggen och blickar ut över en spegelblank sjö. Här har jag stämt möte med Lars Olov, hans hustru Marie Charlotte och deras son Gustaf. Det är en plats dit många vänner kommer för att fylla på reserverna med skog, tystnad och inte minst nya varma minnen.

Gården har funnits i Lars Olovs släkt i 14–15 gene­­ rationer tillbaka. Det innebär att gården anlades någon gång på 1600-talet. Det svindlar när man tänker på hur många liv som levts här, så många människor som kommit och gått, så många viljor och tankar. Men genom historien så har gården bestått, det mesta ser ut som det alltid gjort.

– Hade det här varit ett jordbruk och inte ett skogsbruk hade vi inte kunnat bevara så mycket som vi gjort – då hade vi behövt modernisera och förändra för att hänga med, säger Lars Olov. Ett skogsbruk kräver inte samma sorters ekonomibyggnader och moderna lösningar, så vi är tacksamma för att det är just ett skogsbruk.

Marie Charlotte fyller i: – Vi tar hand om den estetiska skötseln själva men det ekonomiska lejer vi ju ut. Vi har alltid haft bra kontakt med våra skogsskötare – de hjälper oss att förvalta vårt skogliga arv på ett förståndigt sätt.

Utan dem vet jag inte riktigt i vilket skick gården och marken varit idag. Eftersom skogen inte är vårt huvudsakliga arbete behöver vi kloka råd om hur vi bäst tar hand om skogen och det är precis vad vi får.

Dessutom har vi stor hjälp av skogsbruksplanen, det blir mycket lättare att följa skogens liv tack vare den.

Allt har sin tid Familjen är uppenbart mån om sin skog och sin gård 1 | 17 EXCELLENT 13

och vill att livet här ska kunna fortgå som det alltid gjort.

De är inte intresserade av att förändra eller sälja av bara för att få snabb avkastning. För att saker ska bli bra, så måste de också få ta tid.

– Vi skulle kunna ta hand om skogen som vilken investering som helst, och bara se på siffrorna. Men utan riktigt engagemang försvinner ju den känslomässiga kopplingen som är så viktig för att det ska kännas meningsfullt, tycker Gustaf.

Engagemang och att göra saker på rätt sätt, att låta det ta tid är A och O för familjen. Att ta tillvara det man kan och bevara gården som den är, är ledstjärnan. Långt ifrån storstädernas renoveringshets, där fullt fungerande kök slängs ut för att göra plats för det allra senaste.

– Många bygger idag med snabbväxande virke som inte håller, målar med färg som inte andas och byter ut istället för att laga, säger Gustaf. Men det finns ju en annan trend i världen också, som vi tror mer på. Att konsumera mindre, att lämna slit- och slängkulturen därhän och istället satsa på kvalitet som håller. De här fönsterbågarna till exempel, de är 150 år gamla men håller än, de behöver bara skrapas och få lite ny färg. Sådan kvalitet går knappt att

”Utan riktigt engagemang försvinner den känslomässiga kopplingen som är så viktig för att det ska kännas meningsfullt.”

14 EXCELLENT 1 | 17

köpa idag, och så finns det de som slänger ut dem till fördel för plastfönster? Jag förstår inte hur man kan vara så kortsiktig.

– Ibland säger vi att hantverkare kan vara din värsta fiende, som du måste mota i grind. Många ger dig bara den enklaste och billigaste lösningen, säger Marie Charlotte. Men hittar man rätt hantverkare som förstår sig på det gamla tidskrävande sättet att ta hand om ett hus så har man träffat rätt.

Lars Olov pekar på golven och visar de kilsågade plankor som ger rummet karaktär och en vacker, personlig skevhet. Det är värden som går förlorade när allt går på löpande band och ska ha exakta mått. I Japan pratar man om ”wabi sabi” – en lära som bland annat handlar om att acceptera och se skönheten i det icke-perfekta. Något saknas när allt standardiseras – det blir sterilt och historielöst.

En blick från det förflutna I trappan till övervåningen hänger ett porträtt av Lars Olovs farmor. Hon tittar nöjt ut över hur gården och skogen förvaltas efter hennes död. I nästa generation var Lars Olovs mor en kvinna som såg vikten i att bevara och ta hand om husen på ett vördnadsfullt sätt och satte därmed tonen för kommande generationer av liv på gården.

– Vi tänker precis som hon: om det nödvändigtvis måste göras moderniseringar ska det ske på ett hållbart och estetiskt genomtänkt sätt, och smälta in väl med det gamla, berättar Marie Charlotte. Men

samtidigt tycker jag barnen ska få göra om här så att det passar deras liv. Men jag hoppas ju så klart att de ska se värdena i det gamla hantverket som ligger bakom och vårda gården när deras tid kommer.

Sonen Gustaf är den som ska ta över hälsingegården. Han är inte direkt någon skogsskötare säger han, men under vad man kan kalla en 40-årskris så köpte han sin första motorsåg och har gått runt och gallrat och röjt på egen hand på gården. Han har även egenhändigt lagt nya tak på ett par uthus, enligt gamla metoder. De nya taken smälter in fint med de uråldriga väggarna.

Skogliga synsätt – Som jag ser det så finns det tre sätt att betrakta skogen, säger Gustaf. Antingen ur en rent ekonomisk synvinkel – alla träd ska bli virke. Eller så ser man det rent estetiskt – precis kring gården vill man att träden ska utgöra en vacker fond för ens boplats och kanske planterar björk och rensar bort resten. Så finns det ett tredje sätt som är en slags kombination av de andra två – en skog som genom gallring och röjning gjorts vacker och har fått stå så under så pass lång tid att den blivit värdefull även ur virkessynpunkt.

De har ett exempel på det här ovanför gården, en så kallad timmerställning. Det är som en pelarsal av stammar, avgrenade och spikraka.

– De här träden planterade min farfars morfar kring 1875 så de är nu alltså drygt 140 år gamla, berättar Gustaf. Det virke som de kan bli är ju av oerhört hög

kvalitet. Och som en bonus är det en väldigt vacker plats och fond för livet här på gården. Att bara gå där och känna på trädens stammar, höra hur det susar i kronorna och veta när de planterats, gör det starkt känslomässigt.

Långsiktiga investeringar Det finns ett gammalt grekiskt talesätt som lyder: ”Ett samhälle frodas när gamla män planterar träd, i vars skugga de vet att de aldrig får sitta.” Men vem vågar idag ta sig den tid det tar för att skapa en timmerställning?

– I vårt tidevarv är det många som inte ens går på toaletten utan telefon, säger Gustaf. Det måste ändå vara det vi är allra sämst på: att göra ingenting, bara vänta. Jag jagar en del och det är en perfekt övning i stillasittande och att inte göra något alls. Första dagen är gräslig men till sist så lär man sig och mår bra av stillheten och att inte prestera. Hela gården är på ett sätt en plats för att öva sig i att göra ingenting. När vi får besök på gården så berättar många samma sak: På den korta sträckan mellan stora vägen och gården så rinner all storstadsstress av dem. Det är som en retreat, som inbjuder 1 | 17 EXCELLENT 15

till stillhet och eftertanke. Eller bara en välbehövlig tomhet där inget pockar på ens uppmärksamhet eller kräver ett beslut från dig.

Att föra arvet vidare Lars Olov och hans bror ärvde gården tillsammans från sina föräldrar och delar upp tillvaron på gården över året. Ibland är de här samtidigt, ibland inte. Bröderna spenderade delar av sin barndom på gården, som då inte var den idyll som den blivit på sistone.

– Nej det var rätt trist att vara här då, berättar Lars Olov. Det fanns ju ingenting att göra här ute och pappa jobbade nästan alltid. Gustaf säger att han vill ge sina barn en annan upplevelse av gården och skapa ett intresse för den långa historia som finns på platsen, och jag hoppas att jag lyckats. Men jag minns fortfarande när jag var kanske sex år gammal och var här på gården med farfar. Vi klättrade upp i ett utkikstorn på andra sidan sjön och tittade ut över vidderna. Det är något alldeles särskilt med den här platsen. Kanske är det den långa historien som jag är del av.

Nybliven timmerman Till vardags bor Lars Olov och Marie Charlotte på en annan gård som dottern Gabriella en dag kommer att ta över. Där är Lars Olov i färd med att bygga en ny trappa av plankor som han själv hyvlat och format.

Virket kommer från ett 135 år gammalt träd som 16 EXCELLENT 1 | 17

blåste ner på deras tomt. Han har redan lagt nytt golv på gården och har långtgående planer på en ny flygel på gården där allt, stommar, tak och golv ska göras av trä från deras egen skog i Hälsingland. Det här med timmer och att själv stå för hantverket är ett relativt nytt inslag i Lars Olovs liv. Han var tjänsteman och satt bakom ett skrivbord i hela sitt yrkesverksamma liv, men gick för en tid sedan en timringskurs i Alfta och vet nu hur man hanterar virket.

– Jag tycker egentligen inte om att vara inomhus, berättar Lars Olov. Nu tar jag igen mycket av det jag missat tidigare i livet och är ute så mycket jag kan.

Vad gäller golvplank så ska de ju helst komma från träd som vuxit under lite svårare förhållanden. Det gör att det blir tätare och tåligare virke.

– Det är som med Bordeaux-viner, bryter Gustaf in. De druvorna växer i ett område som är precis på gränsen till vad de klarar. Vissa år blir det ingen skörd. Men när det väl blir av så blir vinet extra smakrikt och komplext. Det är samma sak med virke från hälsingeskogarna. Det är precis lagom långt norrut och precis lagom långt söderut för att det ska växa lagom snabbt, och träden har det inte för lätt utan blir tuffa och tåliga.

Det sägs att inget som är värt att ha, kommer lättvindigt. Det krävs engagemang och att man själv investerar tid, kraft och själ. Du kan inte köpa historia till en plats, du måste själv skapa den, genom att leva där och på egen hand skapa nya minnen.

”Jag tycker egentligen inte om att vara inomhus, berättar Lars Olov. Nu tar jag igen mycket av det jag missat tidigare i livet och är ute så mycket jag kan.”

1 | 17 EXCELLENT 17

tema – föryngra skogen

Lägg en bra grund för framtidens skogar Text Stina Liljas Foto Lasse Arvidson

I

slutet av 1800-talet började arbetet med att plantera och restaurera skövlade skogar i det då fattiga Sverige. Då hade man inte samma medvetna fokus som idag, men förstod att vi måste ta hand om våra skogar om vi ska få dem att växa.

Framförallt var tidningar, böcker och sågade varor den framtid man såg blomstra.

Med facit i hand vet vi att vi gjorde rätt. Sverige har haft en stark skogsindustri i över hundra år, ändå har vi idag dubbelt så mycket skog som vi hade då.

Vi vet vad skogen kan användas till. Idag är den en av våra viktigaste fossilfria energikällor och allt som kan tillverkas av olja kan även tillverkas av trä.

18 EXCELLENT 1 | 17

Frågan är snarare vilka produkter vi vill ha i framtiden? Intelligenta förpackningar, höghus av CLT, bränsle till bilar eller fibrer till klädmaterial? Framtiden är ett oskrivet blad, men kommer att handla om så mycket mer än bara papper och sågade trävaror. Så det är viktigt att föryngra skogen med omsorg, oavsett vad den kommer att användas till i framtiden.

Föryngringen, från planering till röjning, är en kostnad för skogsägaren, men med aktiva beslut och rätt åtgärder i rätt tid är den en investering som ger mångdubbel utdelning i framtiden. Precis som tidigare generationers satsningar gjorde.

Foto Veronika Lax

Var stolt

Att föryngra den skog som avverkats är nödvändigt, både för skogsägaren och för skogslandet Sverige. Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist vill lägga till ytterligare en dimension.

– Vi ska vara stolta över det vi gör! Det är fint att skörda resultatet av generationers flit, och sedan lägga grunden för kommande generationers skog.

Dagens skogsägare är länkar i den utvecklingskedja som startade vid förra sekelskiftet och som har gjort skogen till en ekonomisk ryggrad för Sverige.

Skogen har varit och är viktig för landets export och handelsbalans.

– I mer än 100 år har skogen ansetts ha nytta för nationen. Därför har det varit viktigt att se till att det

blir ny skog på ytor som lagts kala, berättar Herman Sundqvist. År 1903 kom Sveriges första skogsvårdslag, som bland annat innebar att avverkad skog måste ersättas med ny. Det var också världens första skogsvårdslagstiftning.

Skogssstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist.

1 | 17 EXCELLENT 19

tema – föryngra skogen

Skogen höll på att ta slut Bakgrunden till den nya lagen var att skogen i framför allt sydvästra Sverige höll på att ta slut. Skogen hade genom århundraden använts som exempelvis byggnadsvirke och ved, och till kolning och järnframställning. Skogen var också en viktig resurs för djurbete, eftersom åker och äng behövdes för odling i Sverige.

De träd som höggs ner ersattes inte med nya.

Betet hindrade nya plantor att komma upp, och i exempelvis Halland brändes ljunghedar regelbundet för att få ny späd ljung till bete. Elden tog också de eventuella granplantor som hade börjat gro.

Under 1860-talet började statliga Domänverket plantera de så kallade Svältorna i södra Västergötland, områden med ljunghedar och bergåsar, där de ursprungliga ek- och bokskogarna hade huggits ner.

Planteringen av Svältorna inledde en våg av skogsplantering i södra Sverige som kulminerade i början av 1900-talet. Skolklasser, föreningar och många andra var engagerade i arbetet.

Föryngring enda lagkravet Kravet att föryngra avverkad skog blev alltså lagstadgat 1903 och det gäller fortfarande.

– En skogsägare avgör själv hur skogen ska skötas. Det finns ingen lagstadgad skyldighet att röja skogen, eller att gallra eller att avverka den. Men om skogen avverkas måste marken återbeskogas, säger Herman Sundqvist.

Hur föryngringen ska gå till finns det inga krav på.

Skogsägaren väljer själv vilken metod som passar bäst. Däremot finns det krav på att föryngra inom tre år efter avverkning.

Andel föryngringar som bedömts godkända enligt skogsvårdslagen, fördelat på ägarkategori.

Samma teknik, moderniserad utrustning Till skillnad från andra åtgärder i skogsbruket, så har inte tekniken för plantering förändrats mycket. Från början sattes barrotsplantor med hjälp av hacka eller borr. Nu är planteringsrör det vanligaste redskapet, och de allra flesta plantor som sätts är täckrotsplantor.

Markberedning gjordes förr med häst, nu används olika typer av maskiner.

Under flera decennier har försök gjorts med att utveckla planteringsmaskiner, men ingen har kommit i praktisk, vardaglig storskalig användning.

Ansvar för framtiden Dagens skogsbruk är resultatet av de satsningar som gjorts från slutet av 1800-talet för att restaurera och återbeskoga hedar och glesa skogar där de värdefulla träden huggits ner, utan tanke på föryngring.

Herman Sundqvist understryker hur viktigt det är att fortsätta satsa på välskötta skogar. Dels för den betydelse skogen har för Sveriges ekonomi, dels för att skogen kan leverera alternativ till exempelvis fossilt bränsle och material som är negativa för klimatet.

– Vi måste möta klimatförändringarna, och därför blir det ännu viktigare att sköta skogen väl.

Enskilda/privata skogsägare 100

Totalt

80 70 60 50 99

20 EXCELLENT 1 | 17

Övriga skogsägare

90

–0 00 1 –0 2 01 –0 3 02 –0 4 03 –0 04 5 –0 6 05 06 – 0 –0 7 8 07 /0 – 9 08 08 /1 /0 0 9 09 –10 /1 /1 1 0 10 –11 /1 /1 1– 2 11 12 /1 /13 2 12 –13 / /1 3 14 13 –14 /1 /1 4– 5 15 /1 6

Källa Skogsstyrelsen

Andel godkänd areal (procent)

Sverige föryngrar allt bättre Generellt är svenska skogsägare duktiga på att föryngra, konstaterar Herman Sundqvist. Trenden är positiv, och enligt den senaste statistiken är 89 procent av föryngringarna godkända. Det ska jämföras med läget när nuvarande rutin för återväxtuppföljning startade 1999. Då var mindre än 75 procent av föryngringarna godkända.

Herman Sundqvist ser flera anledningar till förbättringen.

– Ihärdig kommunikation från skogsägarföre­ ningar, skogsbolag och myndigheter är en förklaring.

En annan är att användningen av naturlig föryngring har minskat och att andelen plantering har ökat.

Plantering är mer robust än naturlig föryngring.

Han lyfter också fram markberedningens betydelse för en lyckad föryngring.

– Markberedning är lika viktig vid sådd och självföryngring som vid plantering. Konkurrensen från annan vegetation minskar, och plantor och frön får lättare att etablera sig.

Och han tillägger: – I vår statistik syns det tydligt att återväxten blir sämst i de föryngringar som inte markberetts.

3-årsmedeltal

Föryngra inom tre år Skogsvårdslagens krav på föryngring, i kortversion: Ny skog ska anläggas efter avverkning när markens virkesproducerande förmåga inte utnyttjas. Skogsodling eller åtgärder för naturlig föryngring ska göras senast under tredje året efter avverkning.

1 | 17 EXCELLENT 21

tema – föryngra skogen

Flera vägar till den nya skogen Plantering, naturlig föryngring och sådd – tre metoder som skogsägaren kan välja mellan för att lägga grunden till ny skog. Fördelar och nackdelar varierar med klimat, bördighet och fuktighet.

De senaste fem åren har i genomsnitt 180 000 hektar skogsmark föryngrats i Sverige. Ungefär 80 procent planteras, medan cirka 14 procent föryngras med hjälp av frötallar eller granskärm. Andelen sådd är 4 procent. Det händer också att ingen föryngringsåtgärd alls blir gjord. Den andelen har varit runt 3 procent sedan slutet av 1990-talet.

Plantering Plantering har blivit ett alltmer dominerande sätt att föryngra skogen. Det beror på att metoden fungerar bra på i stort sett alla marker och att återbeskogningen kommer igång snabbt.

Plantering ger också bra slutresultat. De senaste inventeringarna visar att över 90 procent av planteringarna är godkända enligt skogsvårdslagen, en siffra som på senare tid stigit år från år.

De flesta plantor som säljs i plantskolorna är odlade från förädlat frö, alltså frö från utvalda träd som sedan odlats i plantager. Förädlingen i Sverige startade i liten skala på 1930-talet. Det tar 20–25 år att få fram en generation förädlade plantor, och varje ny generation beräknas ha 10 procents högre tillväxt än plantor från frö som inte är förädlat. De plantor som finns på marknaden nu beräknas ha 25 procents högre tillväxt än oförädlade plantor.

De största riskerna vid plantering är dels att plantorna inte kommer i jorden tillräckligt snabbt, dels att de skadas av snytbaggar.

Plantorna måste vårdas väl sedan de hämtats från plantskolan. De får inte torka, och de får inte stå i solen. De behöver mekaniskt eller kemiskt skydd för att klara snytbaggeangrepp. Även markberedning ger ett visst skydd mot snytbaggen.

Naturlig föryngring Det finns två huvudformer av naturlig föryngring; att ställa fröträd av tall eller högskärm av gran. Vanli22 EXCELLENT 1 | 17

gaste metoden är att göra en fröträdsställning av tall. Den passar framför allt bra på torra och magrare marker.

Skärmställning av gran används inte så ofta på grund av risken att skärmen blåser ner. På frostlänta marker kan skärmen fungera som skydd för de nya plantorna.

För att en naturlig föryngring ska lyckas, ska de tallar eller granar som står kvar väljas ut noga. Man bör välja raka träd med god kvalité och kraftig grönkrona som har förutsättningar att bilda en stor mängd kott och därmed frön. Lämpligt är att gallra fram dem redan vid sistagallringen.

Markberedning brukar behövas, och den ska helst göras i anslutning till ett bra fröår.

Föryngringstiden är flera år längre vid naturlig föryngring än när man planterar.

Sådd Jämfört med plantering har sådd flera fördelar.

Föryngringskostnaden är lägre, plantornas rotutveckling och stabilitet är bättre, antalet plantor blir fler, vilket ger goda möjligheter till att få kvalitetsvirke.

Precis som vid naturlig föryngring tar det längre tid för den nya skogen att etablera sig. Det brukar också vara nödvändigt att röja bland plantorna när de är omkring en meter höga.

Sådd bör bara användas på marker av sand eller sandig morän. Marken bör vara torr eller frisk. Den får heller inte vara för bördig. Blåbärstyp eller sämre bördighet passar bäst.

Sådd kräver någon form av markberedning, och kan göras maskinellt eller manuellt. Maskinell sådd görs samtidigt som markberedningen genom att ett såddaggregat kopplas till markberedaren. Manuell sådd görs med såddhjul, frökanna, såddrör eller för hand. Fröerna tar sig bäst om de täcks med ett tunt lager jord.

Den vanligaste formen av naturlig föryngring är att ställa fröträd av tall. Fröträden bör väljas ut bland tallar som har kraftig grönkrona och god kvalité.

Sådd 4 %

Ingen åtgärd 3 %

Ingen åtgärd 3 % 100

Naturlig föryngring 13 %

80

Naturlig föryngring 33 %

60 40 20

Föryngringsmetoder, procent av arealen 2015–2016.

Föryngringsmetoder, procent av arealen 1999–2001.

åt Ing g e 6 0 ärd n %

S 8 8 ådd %

fö N r y at ng ur li 81 ring g %

Plantering 64 %

an

Sådd 0 %

Pl

Plantering 80 %

te 92 r ing %

0

Andel godkända föryngringar per metod 2014.

Källa Skogsstyrelsen och Skogskunskap

1 | 17 EXCELLENT 23

tema – föryngra skogen

Låt marken bestämma hur din nya skog ska se ut Snart dags att avverka den mogna skogen. Men vilket trädslag ska du plantera sedan? Titta på marken och titta på de stående träden innan de avverkats. Då får du vägledning.

Rekommendationen kommer från Malin Fridlund, skogsvårdsledare på Stora Enso Skog i Arvika. Hennes allra första råd till den skogsägare som står inför en föryngring är: – Bedöm bördigheten på din mark!

Malin Fridlund, skogsvårdsledare på Stora Enso Skog i Arvika.

Lavar och lingonris Hur bördig marken är syns på det som växer på marken, vilket kan variera betydligt i ett bestånd. Framför allt varierar växtligheten i sluttningar.

– Högst upp i sluttningen är det vanligt att marken är torr och mager. Där växer lavar och lingonris. En typisk tallmark, konstaterar Malin Fridlund.

Tallen klarar både torka och mager mark. Den står stadigt i höjdlägen, och den får ljus. Tall växer inte bra i skuggiga lägen.

Blåbärsris Lite längre ner i sluttningen kommer blåbärsris in i markvegetationen. Det är ett tecken på att marken blir bördigare och att den får del av det rörliga markvatten som är så betydelsefullt för näringstillförseln i de svenska skogarna.

Det här är en mellanbördig mark, där både tall och gran kan passa bra.

– På sådana marker är det viktigt att se hur de olika trädslagen har utvecklats i det bestånd som ska avverkas. Det ger en indikation på vad man ska satsa på i det nya beståndet, säger Malin Fridlund.

Gräs och örter Ännu längre ner i sluttningen ökar bördigheten. Blåbärsriset får sällskap av örter och gräs. Marken blir något fuktigare.

– Det här är granmark. Granen är expert på att

24 EXCELLENT 1 | 17

utnyttja näringstillgången i sådana här marker, och växer väldigt bra.

Blött och bördigt Längst ner i sluttningen är det blött.

– Här är björk lämplig, men det går fortfarande också bra med gran, säger Malin Fridlund och fortsätter: – Ett problem kan vara risken för frost, som drabbar granen. För att skydda en granplantering kan det vara bra att släppa upp den björk som alltid kommer. Då minskar risken för frost.

Om man väljer att satsa på björk på den här typen av mark, är det viktigt att komma ihåg att björken kräver mycket ljus. Om den inte får tillräckligt med ljus minskar grönkronan i omfång och därmed tillväxt.

Därför ska den röjas och gallras hårt.

Oavsett bördighet så är det ur flera aspekter viktigt att gynna inslag av flera trädslag i ett bestånd, gärna löv. Lövet fyller viktiga naturvärdesmässiga funktioner och fungerar som markförbättrare i barrdominerade skogar. Dessutom blir en variationsrik skog också trevligare att vistas i.

Glöm inte fröträden!

Plantering är den vanligaste föryngringsmetoden, men även naturlig föryngring med i första hand fröträd av tall fungerar bra på framför allt magra marker med tunt humustäcke.

Men Malin Fridlund har sett alltför många fröträd stå kvar för länge.

– Glöm inte att avverka fröträden innan det unga beståndet blir för högt. Det handlar om ekonomi för både den nya och den gamla skogen, säger hon.

Testa andra trädslag Har du lust att experimentera med andra trädslag än de vanligaste? Här är några förslag.

Sibirisk lärk Alternativ till gran på goda och medelgoda marker från Mälardalen och norrut. Växer ungefär som vanlig svensk gran, men har kortare omloppstid och är därmed mer lönsam. Anses vara ett inhemskt trädslag, eftersom den växte naturligt i Sverige för 9 000 år sedan. Stor andel kärnved.

Douglasgran Ett smalkronigt träd från västra Nordamerika. Den har odlats i liten skala i Sverige de senaste hundra åren. Den är frostkänslig, men ett varmare klimat med längre vegetationsperioder kan göra att den blir vanligare. Virket brukar kallas Oregon pine och är hårt, hållbart och rötbeständigt.

Sitkagran Nordamerikansk gran från Stillahavskusten. Den är ett alternativ till den svenska granen, särskilt på nederbördsrika marker i västra Götaland. Ett framtida varmare och fuktigare klimat kan gynna granen ytterligare i Sverige.

Svartgran Växer från kust till kust i norra Nordamerika. Den växer där den svenska granen har dåliga förutsättningar, som frostlänta, näringsfattiga, vattensjuka och näringsrika marker. Tillväxten kulminerar tidigare än för den svenska granen, och omloppstiden kan därför vara kortare.

Källa Skogskunskap.

1 | 17 EXCELLENT 25

tema – föryngra skogen

Investering i framtiden – steg för steg Skogsägaren Sandra Eriksson och virkesköpare Mikael Karlsson inspekterar den nya skogen som är på väg. Mikael brukar rekommendera de skogsägare han samarbetar med att kontrollera en föryngring inom två år.

26 EXCELLENT 1 | 17

Planera, plantera, följ upp. Föryngringen av skogen är en process i flera steg, och samtidigt en investering som ger återbetalning från förstagallringen och framåt. Skjut inte upp något steg i processen, utan gör rätt åtgärd i rätt tid. Det bäddar för ett långsiktigt lönsamt skogsbestånd.

Mikael Karlsson på Stora Enso Skog i norra Värmland har lång erfarenhet av att planera föryngringar i samarbete med skogsägare. Han poängterar att det är viktigt att hela tiden ligga steget före.

Planera före avverkning Planeringen ska starta i god tid innan den stående skogen avverkas.

– Då vet man vilka träd som växer där, och vad som har fungerat bra eller mindre bra i beståndet, säger Mikael Karlsson.

Vid naturlig föryngring sparas lämpliga tallar vid slutavverkningen. Dessa tallar ska ha en bra krona som gör att det blir bra frö till den nya skogen.

Hyggesvila eller inte Enligt lagen ska plantering göras inom tre år efter avverkning.

– Är det bra bonitet är det bra att plantera redan år ett, så att plantan slipper konkurrens av gräs och örter. Men då behövs plantor som är behandlade mot snytbagge.

Mikael Karlsson rekommenderar plantor behandlade med Conniflex, i princip ett lager av grus som klistrats runt stammen.

– De är dyrare än obehandlade plantor, men i gengäld kommer föryngringen igång tre säsonger tidigare.

På magrare marker är hyggesvila att föredra. Då hinner riset efter avverkningen multna ner. Det ger både näring till den nya skogen och gör det lättare att ta sig fram på hygget vid plantering. Risken för snytbaggeangrepp minskar, vilket gör att plantorna inte behöver vara behandlade.

Markberedning Oberoende av hur beståndet ska föryngras, så brukar markberedning rekommenderas.

Det optimala är att markbereda på hösten och plantera på våren, menar Mikael Karlsson.

– Då hinner det förhoppningsvis komma snö som tynger ner tiltorna litegrann. Det gör att även de högsta punkterna i tiltorna har bra kontakt neråt, så att inte jorden torkar ut.

Han konstaterar att det är en klar fördel att markbereda på torrare marker. Bättre jord kommer fram, och det blir lättare att plantera. Även under frötallar är det bra att markbereda. Då blir det lättare för fröerna att gro och plantan att växa.

Däremot är det inte lämpligt att markbereda där marken är fuktig. Risken finns att maskinen kör fast och att det blir markskador.

– Men där det är fuktigt brukar det växa bra ändå, tillägger han.

Plantera på rätt punkt Planteringen är den konkreta startpunkten för de flesta nya skogar. Men innan plantan sitter i backen har flera moment klarats av.

Först och främst beställningen av plantor. Den ska helst göras ett år i förväg, för att man ska vara säker på att få den planttyp man vill ha.

Sedan transporten av plantorna till hygget. Om hygget är stort, är det bra att hämta plantorna i omgångar. Risken är stor att plantorna far illa om det går för lång tid mellan leveransen från plantskolan och själva planteringen.

Plantorna får inte torka ut. Därför måste de stå i skugga och även vattnas om det är varma dagar.

Rotklumpen ska alltid hållas fuktig.

Sist men inte minst gäller det att sätta plantan på rätt plats. Det viktigaste är inte att plantorna står med exakt avstånd mellan varandra, utan att de sätts högt i en torva.

Kontroll efter två år Har man tur, så klarar alla plantor de första säson­ gerna trots gräs, snytbaggar och annat som kan hejda tillväxten. Men det måste kollas.

– Jag brukar rekommendera att skogsägarna gör en inventering efter två år, berättar Mikael Karlsson.

– Men det räcker inte med att bara gå runt och titta på plantorna. Helst ska man lägga ut provytor på fler ställen och räkna plantorna. Då får man en bra bild av hela föryngringen.

Ett enkelt sätt att bedöma återväxten går till så här: Ta en pinne. Fäst ett 1,78 meter långt snöre på den. Stick ner pinnen och gå runt med snöret i en cirkel. Inom cirkelns yta ska det helst finnas 2–3 plantor, vilket motsvarar 2 000–3 000 plantor per hektar. Gör flera sådana provytor och lägg dem efter ett visst system, exempelvis med 50 meters mellanrum. Stega mellan ytorna och använd kompass så att man går i raka linjer. Om många ytor har bara en planta eller är tomma, så är det läge för hjälpplantering.

1 | 17 EXCELLENT 27

tema – föryngra skogen

Alla kan plantera Mycket i skogsbruket görs med maskiner, men ett moment kan alla göra själva. Plantera. En av dem som gjort det sedan barnsben är Sandra Eriksson. Nu har hennes barn börjat följa med.

Sandra Eriksson är delägare i skog norr om Sysslebäck i Värmland. När det gäller skogsbruket i stort anlitas entreprenörer, men planterar gör familjen själva när de hinner. Tre generationer brukar hjälpas åt: Sandras man och barn, hennes föräldrar och syster med sambo.

Den första skogen är hög nu – Jag är uppväxt i skogen, och den har blivit ett intresse. Jag var pytteliten när jag var med och planterade första gången. Den skogen är rätt hög nu, konstaterar hon.

I det bergiga norra Värmland är naturen omväxlande. Det senast planterade hygget var mycket brant, och Sandra berättar livfullt om hur bökigt det var att bära plantorna.

– Vi var trötta redan innan vi började plantera. Det var inte så mycket som hade markberetts där heller, men det gick rätt bra att plantera ändå.

Hon tycker om att plantera där det är markberett.

– Det blir lätt att plantera och man vet direkt var man ska sätta plantorna.

Sandra är jägare, och jakten har blivit ett bra tillfälle att sköta den viktiga återväxtkontrollen. När hon ändå är ute i markerna, passar hon på att se hur plantorna har tagit sig.

Hennes barn, 10 och 12 år gamla, är med allt oftare när det ska planteras i familjens skog på vårarna.

– Den äldre har börjat hjälpa till, men den yngre är nog mest med för fikats skull…

Bra att göra själv Mikael Karlsson är rådgivare till Sandras familj, och han tycker att plantering är något som skogsägare med fördel kan göra själva. Om de har tid.

– Alla kan plantera. Även en ovan person kan sätta 1 000 plantor med rör per dag. Vi lånar gärna ut rör till de skogsägare som vi samarbetar med.

Skogen har blivit ett sätt att leva för Sandra Eriksson, som är både jägare och delägare i skog. Sedan hon var liten har hon planterat tillsammans med familjen, och nu brukar hennes barn hänga med när det är planteringsdags.

28 EXCELLENT 1 | 17

Ungskogsröjning – en lönsam investering Röjningen är också en del av föryngringen. De pengar och den tid som skogsägaren satsat på nya plantor kan gå helt förlorade, om inte röjningen görs i tid. När röjningen ska göras beror bland annat på trädslag och bördighet. Men också faktorer som viltskador påverkar.

De växande plantorna behöver utrymme. Därför är det viktigt att röja så att tillväxten inte stannar av.

– En eftersatt röjning resulterar i dålig och vindkänslig skog med smala stammar, konstaterar Mikael Karlsson på Stora Enso Skog i Torsby.

Det gäller alltså att hålla koll på hur den unga skogen utvecklas. Eftersom klimat, bördighet, trädslag och andra faktorer påverkar, så finns det inget svar

på exakt när skogen ska röjas.

Men praktisk erfarenhet av både lyckade och misslyckade röjningar har gett Mikael kunskap som han delar med sig av här.

Gran På bördiga marker bör gran röjas så snart lövstammarna är högre än granen. Om det är riktigt bra mar-

Mikael Karlsson, Stora Enso Skog i Torsby.

1 | 17 EXCELLENT 29

tema – föryngra skogen

ker är röjning nödvändig redan efter 5–6 år. Då behövs också oftast två röjningar före gallring.

Annars räcker det med en röjning.

På mindre bördiga granmarker är det hög tid att röja om lövet är två meter högre än granarna.

Kom ihåg att lämna en del löv vid röjning, i synnerhet om marken är fuktig. Björken drar åt sig en del vatten. Eftersom björken växer snabbare än granen, är det bra att ställa björkarna lite glesare, så att de inte kväver granarna.

Tall När det gäller röjning av tall, så finns alltid frågan om älgbete med i bilden. Ska röjningen

30 EXCELLENT 1 | 17

göras när tallen är i ”normal” röjningshöjd, två till tre meter, finns risken att älgen skadar de flesta stammar.

Mikael Karlsson anser att röjningen bör vänta tills tallarna nått ”betesfri” höjd.

– Det är bättre att ha många stammar kvar, så att de räcker till älgen också. Älgen äter ju inte allt. När stammarna är tillräckligt höga röjer man bort det som är skadat.

Han har dyrköpta erfarenheter av tallröjning på 1980-talet.

– Jag gjorde misstaget att röja tall som vanligt, vilket ledde till att alla stammar som var kvar blev skadade av älgbete.

Foto SLU

Hur påverkas föryngringar av ett varmare klimat? Svaret kan ges i försök på brandfältet i Västmanland, där plantor har satts och fröer såtts både i miniväxthus och utomhus.

Klimatet förändras – hur påverkas föryngringen?

Foto SLU

Sverige kommer att få ett varmare klimat, och naturligtvis inverkar det på skogen. Men hur? Forskning pågår, bland annat om hur unga plantor och skogens markvegetation svarar på ett förändrat klimat samt vilka effekter kraftigare bränder har på föryngringar, vegetation och skogsmark.

Marie-Charlotte Nilsson Hegethorn, professor i skogsföryngring vid SLU i Umeå.

Marie-Charlotte Nilsson Hegethorn är professor i skogsföryngring vid SLU i Umeå. Ett genomgående tema i hennes forskning är markvegetationens betydelse för föryngringen av skog.

Mossornas betydelse Nu är alltså klimatförändringarna i fokus. Om de påverkar markvegetationen, hur påverkas då plantorna och träden?

– Det är för tidigt att säga. Det är många delar i skogen som var och en påverkas i olika omfattning och som i sin tur förändrar de ekologiska sambanden. Klimatförändringarna handlar ju inte heller bara

om högre lufttemperatur.

Nu forskar hon och hennes medarbetare för att förstå vilken betydelse mossorna har för plantornas och markens kol- och kvävecykel. Våra vanliga skogsmossor kan reglera marktemperaturen och på deras blad finns cyanobakterier som fixerar luftens kväve.

– Det handlar om tre kilo per hektar och år, men mossorna är känsliga för miljöförändringar, berättar hon.

Kan plantorna ta upp kvävet som mossorna fixerat?

– Vi vet att mossorna är viktiga för ekosystemets

1 | 17 EXCELLENT 31

tema – föryngra skogen

kväveförsörjning. Men vi vet inte om träden har direkt tillgång till detta kväve.

I brandens spår Den stora skogsbranden i Västmanland 2014 har öppnat nya fält för forskningen.

På brandområdet görs försök för att undersöka vilken betydelse ett varmare klimat har för föryngringen. Frön har såtts och plantor satts i miniväxthus utomhus, för att simulera en ytterligare klimatuppvärmning.

– En annan sak som vi måste fundera på, är vilka

provenienser av plantor vi ska använda i framtidens varmare klimat, säger Marie-Charlotte Nilsson Hegethorn.

På brandområdet i Västmanland studeras också vilken betydelse olika hårdheter av brand får.

– I Sverige har vi erfarenhet av hyggesbränning och naturvårdsbränning. Men i Västmanland brann stora områden med produktionsskog, vilket ger oss nya möjligheter att studera återväxten på mycket hårt bränd mark. Redan nu kan vi konstatera att björken kommer snabbt där.

Större och grönare i Sör Amsberg

Två nya växthus, grön uppvärmning och möjlighet att odla fler talloch granplantor än på mycket länge. Mycket har hänt inför odlings­ säsongens start på plantskolan Sör Amsberg utanför Borlänge.

Under mars har de första fröna såtts i de nya växthusen som har en yta på vardera 2 000 kvadratmeter.

Växthusen är en del av den största satsningen på plantskolan sedan 1980-talet.

– Bakgrunden till satsningen är att vi ska odla fler plantor i framtiden, berättar Oskar Skogström, chef för plantskolan som ägs av Bergvik Skog.

26–27 miljoner plantor Hittills har den maximala kapaciteten på plantskolan varit 20–21 miljoner plantor per år. Nu finns möjlighet att odla 26–27 miljoner plantor per år.

Att öka odlingsytan får följdverkningar. Antalet årsanställda har blivit fler, sedan fyra säsongsanställda har fått heltidsarbete. Mer plats behövs för förvaring av plantor, och därför har fryskapaciteten utökats.

32 EXCELLENT 1 | 17

Pellets i stället för olja Större yta betyder också ökat behov av uppvärmning. Därför har man investerat i två pelletspannor i en panncentral, som ersätter de tidigare tolv oljepannorna i växthusen.

– Vi har därmed minskat plantskolans största negativa miljöpåverkan, säger Oskar Skogström och tillägger: – Vi ville göra en miljösatsning, och naturligtvis känns det bättre att odla gröna plantor med hjälp av grön energi.

Fossilfritt på fler plantskolor Sör Amsberg är den första av Bergvik Skogs plantskolor som värms av fossilfri energi. Men under våren-sommaren ska även företagets två andra plantskolor få samma uppvärmning, alltså Sjögränd i Värmland och Nässja i Gästrikland.

Text Kent Olsson Foto Lasse Arvidson

Engagemang, hårt jobb... ...och känsla

Förnuft och känsla. Det är vad skogsbruk handlar om på ett handfast och jordnära plan.

Utan känsla inget förnuft – och tvärtom. Det är anledningen till att en skog, hur liten som helst, kan vara ovärderlig och samtidigt ha ett försäljningsvärde på bara ”några” tusenlappar.

Lokala förhållanden – exempelvis älgstammens storlek, förekomst av rotröta och väderutsatthet – påverkar hur skog kan och måste skötas. Som enskild skogsägare måste man ha åtminstone någon uppfattning om hur olika parametrar inverkar på den skog man brukar.

Känslorna väger tungt Och till det kommer känslorna.

Känslor ger våra liv innehåll och mening och påverkar vad vi gör, när vi gör det och hur vi gör det.

Min far sa – några år innan han vandrade vidare till förhoppningsvis sällare marker – att vi skulle lämna en hundraårig och välskött granmo intill fäbodstugan orörd.

– Vi avverkar inte under min livstid, men sedan får ni göra hur ni vill, sa han och vandrade sakta och nöjd genom den magnifika pelarsalen, en välskött produktionsskog på gammal betesmark med hög bonitet.

Känslorna vägde tungt.

1 | 17 EXCELLENT 33

Kent Olsson

Några år efter hans bortgång valde vi ändå att avverka, väl medvetna om att skogen var mogen och att rotrötan låg på lur, beredd att fälla gammelgranarna inifrån. Avverkningen var förnuftsstyrd, baserad på vetskapen att skogens storslagenhet ändå snart skulle vara borta, rötad och vindfälld.

Det ekonomiska nettot blev överraskande stort Fortfarande – ungefär 15 år efter avverkningen – kan jag i tanken vandra genom den vackra skogen, grandominerad med ett mindre inslag av tall och björk.

Jag kan erinra mig synen av den väldiga vågrörelsen när träden gjorde gemensam sak i kampen mot höststormarna och minnas massor av upplevelser och djurmöten på ”finrumsgolvet” mellan stammarna.

Men idag kan jag också glädjas åt att markberedningen genomfördes utan större bestående påverkan på markskiktet, åt att föryngringen varit lyckosam och åt att unggranarna växer så det knakar.

Här möter jag under tidiga mornar och sena kvällar åter älg, rådjur, hare och andra av skogens bofasta invånare, även slaguggleparet som så gott som varje år häckar i en naturholk i en av de kvarlämnade gammelasparna.

Den engelska författaren Jane Austens roman Förnuft och känsla gavs ut 1811, har filmatiserats flera gånger och handlar om två systrar och deras skilda temperament.

I en insiktsfull skogsbrukare är förnuft och känsla sammanflätade och lever i symbios med varandra, i en balans som då och då vickar över i ena eller andra riktningen.

Skogsvårdslagen, krass som bara lagar kan vara och kanske också måste vara, jämställer produktionsmål och miljömål. Men att avgöra vad som är förnuft och vad som är känsla är – åtminstone i ett lite yvigare resonemang – upp till var och en. En skog kan vara värd ”några” tusenlappar och samtidigt vara ovärderlig. Men även en ovärderlig skog kan snabbt bli värdelös. Känslorna påverkar mig och dig varje vaken stund och ibland även i drömmen.

34 EXCELLENT 1 | 17

Förnuftet föds i syn- och hörselintrycket, i en känsla – kanske i den första berusande lyckokänslan över småfågelkvitter i vårgröna björkar, i det fina ljuset när solstrålar strilar genom grenverk eller vid ett ögonkast över axeln på en just slutfört plantering, röjning eller gallring.

Världen om 100 år?

Skogsbruk är en långsiktig, komplex och därmed svår uppgift. Hur kan jag idag veta eller ens gissa vilket virke och vilka trädslag som efterfrågas och ger pengar om låt oss säga 100 år? Hur kan jag förbereda ”min” skog på de förändringar – klimatmässiga och andra – som riskerar att ställa vedertagna sanningar på huvudet? Frågorna är många och det är inte jag, utan möjligen mina barnbarns barn som får tillgång till facit, som får se om de åtgärder jag vidtagit varit rätt eller fel.

Vilka råd ska jag då ge och vilken erfarenhet ska jag förmedla till mina barn? Jag har naturligtvis valt att satsa på förnuft och känsla. Därför har jag försökt att få mina barn, som inte längre är några barn, att tänka vidare, att inse att produktion och miljö inte behöver stå i motsatsförhållande till varandra, att mångfald kan vara ett sätt att sprida både risker och möjligheter och att allt utgår från de lokala förhållandena och från marken. Även i en liten skog går det att bevara järpens skog – alar i kärr i anslutning till granskog, odla löv på lämplig mark, spara oröjda dungar som referensmaterial i välgallrad skog och lämna träd som kan utvecklas till boträd eller ge mat och skydd åt fåglar och småvilt.

Jag ”predikar” att engagemang och arbete – ibland hårt och ibland lustfyllt – lönar sig.

Och skulle det gå åt skogen – vilket horribelt uttryck för ett misslyckande – har vi i alla fall trivts på vår vandring genom skogen och livet.

Med skogen på fickan Du som har din skogsbruksplan genom Stora Enso Skog har den alltid nära via webben och appen Skogsbruksplan i din telefon eller läsplatta. I slutet av förra året släpptes en ny version, med nyheten att du kan se alla dina fastigheter på samma gång och få en unik överblick av ditt skogsägande.

På storaensoskog.se/appen kan du läsa mer och se en ny instruktionsfilm som visar hur du kommer igång och vilken nytta du kan ha av skogsbruksplanen i telefonen.

HÄMTA PÅ

Foto Lasse Arvidson

Appen finns både för iOS och Android och du hittar den som vanligt i Appstore eller Google Play.

Annons halvsida Skogsbruksplanapp.indd 1

Just nu i din skog – Mattias tipsar

Tips i vårskogen Vårbruket är snart i full gång i södra delen av vårt land, samtidigt som snö och tjäle kan ligga djup uppe i norr.

Här är tipsen som gör att du kan kicka igång våren i skogen!

Ved Klyv veden tidigt på våren, så torkar den snabbt i den torra vårluften.

2017-02-22 09:47

Inventera planteringarna innan gräset blir grönt När sista snön är på väg bort i nordöstsluttningarna så är det ett ypperligt tillfälle att göra en kontroll av hur fjolårets planteringar har tagit sig. Om du ser behov av hjälpplantering, kontakta din virkesköpare för beställning av plantor.

Rensa diken Rensa gamla diken som slammat eller vuxit igen, så att vattnet kan rinna fritt.

Välskötta diken ger bättre markförhållanden och bidrar till en friskare skog som växer bättre.

Skogsbruksplan Dags att göra en ny skogsbruksplan?

Prata med din virkesköpare så hjälper han/hon dig med att beställa en ny eller uppdatera din gamla.

1 | 17 EXCELLENT 35

marknad

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Vart är skogen på väg?

I en tid då en hållbar framtid och att värna viktiga miljövärden är i ropet, när papperstidningar ger vika för läsning på surfplattor – var finns det då plats för skogen, skogsråvaran och skogsägaren? Faktum är att skogen är framtiden, enligt Stora Enso Skogs vd Martin Holmgren.

– Jag vet ju inte exakt hur framtiden för skogen ser ut, men jag vet så mycket att den ser ljusare ut än på länge, säger Martin Holmgren. Vi satsar mycket på forskning och utveckling av nya produkter och material som kan utvinnas ur skogen. Vi på Stora Enso jobbar mycket för att hitta nya vägar framåt för skogen och skogsägarna.

Det finns stora möjligheter för skogsägare och för skogsindustrin att ta oss an klimatutmaningen genom att vara med och bidra i omställningen till ett biobaserat samhälle.

– Utifrån det perspektivet är det inte bara en möjlighet att bruka skogen, utan snarast en skyldighet, säger Martin Holmgren. Vi måste ta chansen att producera förnybar råvara och vidareförädla den till klimatsmarta produkter och applikationer.

Skogen har i alla tider brukats av människan, men råvaran har använts till olika saker under olika eror.

För århundraden sen var skogen till husbehov, man högg det man behövde för att bygga och elda med.

Sen gick vi in i en gruvepok då skogen användes som bränsle och energiförsörjning av den industrin. Efter det, sågverk och en klassisk produktion av massa och papper.

Hoppfull omställning Nu befinner vi oss i en brytningstid och står inför ett nytt skifte. Framtiden för skogsindustrin finns 36 EXCELLENT 1 | 17

exempelvis i helt nya typer av träbaserade kemikalier, kompositmaterial, förpackningsmaterial och byggnadslösningar.

När miljön och den nya bioekonomin står i fokus har skogsägare och skogsindustrin en fördel eftersom man jobbar med material och produkter som är gröna och förnybara. Men som Martin Holmgren ser det, räcker det inte som säljargument.

– Vi måste visa på fler fördelar för att möta kundernas behov och kunna konkurrera på marknaden. Till exempel att de nya materialen kan vara mer hållfasta, vilket gör att man kan använda mindre material i produktionen. Eller att de kan vara ljudisolerande och helt luktfria till skillnad från många fossila alternativ.

Stora Enso har nyligen beslutat om en investering på 120 Msek i Hylte i en anläggning för produktion av biokompositgranulat från skogsråvara. Biokompositgranulat gör det möjligt att ersätta en stor del av det fossilbaserade materialet, i produkter som vanligtvis tillverkas av plast. Du kan läsa mer om satsningen i Hylte på sidan 38.

Vidare investerar Stora Enso bland annat i sin konsumentkartongfabrik i Fors för att fortsätta kommersialiseringen av mikrofibrillär cellulosa (MFC) och accelerera produktutvecklingen. Mikrofibrillerna har extremt hög styrka och stor yta vilket ger en mängd användningsområden.

Förenkla för skogsägare Stora Enso Skog har utvecklat service och tjänster baserade på sitt kunnande kring skogsbruk och de behov som skogsägarna har. På sistone har satsningar gjorts på det digitala, för att hjälpa skogsägare att sköta sin skog på ett effektivt och mobilt sätt.

– Vår tjänst Företräda och tillsyn till exempel, är intressant för dem som äger och vill äga skog, men vill känna att någon som kan det här med skog och skogsbruk hjälper till att ta hand om det.

– Det är viktigt att man som skogsägare har en ambition med sitt skogsbruk, och pratar med sin

virkesköpare om detta. Det viktiga är inte vilket mål du har, så länge du aktivt arbetar för att nå det målet.

Finns inte kunskap, tid eller möjlighet tycker jag att man ska ta hjälp. Min uppmaning till alla skogsägare är: var aktiv! Det blir roligare att vara skogsägare då, och hjälper dig att få bättre ekonomi i skogen, som håller över tid dessutom, avslutar Martin Holmgren.

1 | 17 EXCELLENT 37

Text Tobias Barle Foto Patrik Leonardsson

Ett steg bort från plastsamhället Stora Enso gör nu en storsatsning i Hylte bruk, på biokompositproduktion. Man ska producera biokompositgranulater, kulor små som opoppade popcorn, som kan användas där man i vanliga fall använder plast. Skillnaden är att i dessa granulat har hälften av plasten ersatts med förnybar granfiber. Investeringen är en del i Stora Ensos omvandling till ett tillväxtföretag inom förnybara material.

38 EXCELLENT 1 | 17

Mycket i vår närhet är gjort av plast. Allt från diskborstar, förvaringslådor och blomkrukor till möbelben och lastpallar. Dessa produkter är gjorda av små plastkulor som kallas granulater, som formsprutas eller strängpressas till olika former. Plastgranulaterna är, som alla plaster, baserade på olja och leder till stora CO2-utsläpp, och är inte hållbart för framtiden.

Hållbart alternativ till plast Biokompositgranulat gör det möjligt att ersätta en stor del av det fossilbaserade materialet med förnybart trä. På så sätt reducerar man mängden fossilt material och sänker koldioxidavtrycket rejält. Men frågan är om ett skogsföretag som Stora Enso över huvud taget ska jobba med plast?

– I det moderna samhället är det snudd på omöjligt att leva ett plastfritt liv, säger Cathrine Wallenius som är kommunikationschef för Stora Enso Wood Products. Därför vill vi bidra till utvecklingen av nya produkter, som istället bygger på förnybara råvaror som trä. Målet är så klart att ersätta all plast med träfiber. Men mer forskning krävs innan vi är där. Det här är dock ett stort steg på vägen mot ett plastfritt och mer hållbart samhälle.

Skog istället för olja Investeringen är en del i Stora Ensos omvandling till ett företag inom förnybara material och visar att man kan tillhandahålla innovativa och mer hållbara alternativ till plast.

– Skogen är en fantastisk hållbar och förnyel­ sebar råvara, med stor utvecklingspotential.

Vi ser här en möjlighet att tillverka en konkurrenskraftig produkt med stor potential att växa, berättar Cathrine. Vi har även märkt av en ökad efterfrågan på mer förnyelsebara alternativ. Och vi tror att allt som i dag tillverkas av fossil råvara skulle kunna vara tillverkat av ett träd i morgon.

Men än så länge kan man inte byta ut 100 procent av plasten. Den oljebaserade plastens egenskaper är fortfarande mer allsidiga.

– Vår ambition är att ersätta fossil råvara med fiberbaserad råvara. Genom att utveckla en biokomposit kan vi fasa ut fossila material steg för steg.

I ett räkneexempel som Stora Enso gjort skulle en diskborste av biokomposit i jämförelse med en i ren plast motsvara utsläppet av 1 km bilkörning i lägre koldioxidpåverkan. Det är dock viktigt att poängtera att faktorer som produktion, transport och avstånd påverkar beräkningar av koldioxid­ avtryck.

Fakta Stora Enso investerar cirka 114 miljoner kronor i Hylte Bruk i Småland och produktionen beräknas vara igång under första halvan av 2018.

Man beräknar sedan att det tar 2–3 år innan man når full kapacitet. Runt 20 personer kommer att anställas.

Fabriken kommer att ha kapacitet för att producera 15 000 ton biokompositgranulat per år.

1 | 17 EXCELLENT 39

Avverka med en knapptryckning Stora Enso tar ytterligare steg in i den digitala världen med Sveriges mest moderna förvaltningstjänst så att även små och medelstora fastigheter får del av alla fördelar med att överlåta förvaltningen av skogen. Med vårt förvaltningsavtal Företräda & Tillsyn är det så enkelt att vara aktiv i skogsskötseln att du inte ens behöver vara på plats. På den digitala plattformen samlar vi allt som gäller din skog, från skogsbruksplanen och interaktiva kartor till löpande rapporter och avräkningar. Gå in på storaensoskog.se/forvaltning och prova vår demo redan idag.

Ny version av Skogsbruksplanappen Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Att skogsbruksplanen finns som app för dig som har din skogsbruksplan via Stora Enso Skog är för många ingen nyhet. Inte heller att den är väldigt användbar för skogsägaren. Men en nyhet är att det innan jul förra året släpptes en ny version med efterlängtade funktioner och att fler uppdateringar är på gång i år – utvecklingsarbetet pågår ständigt.

Appen är ett smidigt sätt att ha med sig skogsbruksplanen i fickan. Med den får man en överblick över sin fastighet och kan se vad som behöver göras och när. Dessutom kan man bland annat göra anteckningar i appen, ta bilder och dela med sig till den man äger skogen med eller till en rågranne.

För den aktive skogsägaren Thomas Åkerlund är marknadsutvecklare på Stora Enso Skog och har arbetat mycket med appen.

Han tycker att den är ett oerhört smidigt verktyg och en väldigt bra hjälp för skogsägare som vill vara aktiva i sitt skogsägande.

– Mitt tips till alla skogsägare är att ta med mobilen ut i skogen i vår och med appens hjälp titta på de

prioriterade åtgärderna med egna ögon. Se även över behovet på de icke-prioriterade avdelningarna och gör en inventering av dem. Dessa icke-prioriterade områden kan lätt bli bortglömda, kanske behöver något av dem åtgärdas och prioriteras upp.

Kunna se alla fastigheter samtidigt Den stora nyheten i version 2 av appen är att numera kan man se planen för flera olika fastigheter samtidigt. Den här möjligheten har efterfrågats av många skogsägare som äger flera skogsfastigheter.

– Det ger en överblick som tidigare varit svår att få, berättar Thomas Åkerlund. Man har ju alltid kunnat se planen för sina olika fastigheter, men aldrig på samma gång. Tidigare fick man hoppa mellan planerna för respektive fastighet. Nu slipper man det och kan hålla koll på allt samtidigt.

Användarvänlighet och utland Dessutom har appen fått ett kosmetiskt lyft och vissa layoutförändringar som gör det lättare för användaren att hitta rätt, till exempelvis supportfunktionen. Den 1 | 17 EXCELLENT 41

har helt enkelt blivit lättare att använda.

– Vi har också öppnat upp appen för användare med telefonabonnemang i Finland, Norge, Danmark, Tyskland och Holland, berättar Thomas. Vi har valt just de länderna utifrån var vi har flest utrikes användare. Det gör det enklare att sköta den skog man äger i Sverige, på distans.

Foto Lasse Arvidson

Framtidsplaner Planen är att under 2017 släppa ytterligare en ny version, nummer 3. Där hoppas man kunna få med en funktion som möjliggör för Stora Enso Skog att skicka ut så kallade push-meddelanden med viktig information till skogsägarna direkt i appen.

Appen fungerar för dig som har din skogsbruksplan hos Stora Enso Skog. Den är gratis och finns att ladda hem i AppStore och Google Play. Du behöver logga in i appen för att kunna använda den, det gör du på samma sätt som på Mina Sidor på storaensoskog.se. Sedan laddar du hem kartan över din fastighet och är redo att börja.

Skogsnära

– när du bryr dig om din skog

Välkommen till Skogsnära, ett helt nytt digitalt mejlutskick, där vi samlar konkreta tips som underlättar för dig som vill lära dig mer om aktiv skogsskötsel. Varje månad presenteras ett nytt ämne i form av filmer, artiklar, tips och tester.

Genom att prenumerera på Skogsnära, är du säker på att du håller dig uppdaterad.

Registrera dig på storaensoskog.se så får du Skogsnära en gång i månaden.

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

En inblick i det vilda livet

1 | 17 EXCELLENT 43

Snödroppar och slask. Soligt men blött. Våren har kommit och naturen börjar vakna. I Orsa Grönklitt finns det dock en hel del snö kvar.

Under vintern har slalomåkare och rovdjur delat utrymme här uppe på berget. Faktiskt så tätt inpå varann att man från stolsliften kunnat blicka ut över bergen och där råkat få se något av de exotiska vilda djuren – kanske en tiger som smyger mellan granarna, eller en snö­ leopard som gör sitt berömda långhopp, de kan hoppa upp till sexton meter långt.

– Grundidén med parken, som öppnades 1986, var att folk skulle kunna få chansen att se en björn, eftersom man ser dem så sällan ute i skogen, berättar Sven Brunberg som är parkchef. Sedan har parken utvecklats och utökats med fler vilda djur och nu kallas den rovdjurspark istället för björnpark.

Det handlar om utbildning och att förmedla kunskap, att lära sig om djuren genom forskning och delta i bevarandearbete. Sven tycker att det är viktigt att förmedla den kunskap som finns om rovdjuren.

Och här får vi alltså chansen att se de vilda djuren, som vi nog aldrig skulle fått se ute i det fria. Här finns brunbjörn, varg, berguv, lo, snöleopard, persisk leo44 EXCELLENT 1 | 17

pard, isbjörn, järv och amurtiger.

– Vi vill att djuren ska få leva i så naturliga miljöer som möjligt, det är därför de har så pass stora hägn, så de inte känner sig inspärrade. Sen är det ju oundvikligt att de träffar skötarna som kommer med mat, så helt naturligt blir det ju inte.

Vem tittar på vem?

Dagen då Excellent besöker rovdjursparken är det glest mellan besökarna, eftersom vi kommer tidigt på dagen och mitt i veckan. Och det visar sig vara till både vår och djurens lycka. Vår guide, parkchef Sven Brunberg som har jobbat med björnar och

björnforskning sedan 1984, berättar att djuren blir mer skygga om det är många besökare som vill titta på dem och ta kort. Men om det är som idag att vi är få, då är djuren nyfikna och ser faktiskt ut att posera för oss, nästan som om de uppskattar uppmärksamheten.

Lodjuret Einstein till exempel sitter och kråmar sig i profil medan fotograf Lasse kan ta sina bilder.

Einstein gör också de karaktäristiska gnyende och mumlande läten som lodjur gör, det låter som att han småpratar med oss där vi går. Många av djuren här är riktigt nyfikna på oss, men inte alla.

djuren; sina gamla vänner.

– Hej Ewa! Hur har du det idag då? frågar Sven isbjörnshonan som traskar runt vid stängslet.

Ewa ser ut att ha det utmärkt, stora ytor att lufsa omkring på. Sedan kommer hennes sällskap Wilbär och börjar busa med henne. En lek som är rätt tuff, med tanke på vilken styrka dessa björnar besitter.

Träden som de dunsar in i knakar och böjer sig för tyngden.

– Jag har sett två brunbjörnshannar ryka ihop en gång, berättar Sven. Det var otroligt vilka krafter som släpptes lös då. Då höll man sig stilla.

Tydligt ointresse En bit bort i solen ligger vargarna och gonar sig i de värmande strålarna. De bryr sig inte nämnvärt om att vi närmar oss. Bara alfahannen lyfter sitt stora huvud och tittar på oss, med förvånansvärt hundlik uppsyn.

Scenen är så stillsam och vänlig att det lika gärna kunde vara vinthundar från ett hundspann som låg och vilade i snön. Först när alfahannen gäspar och visar sitt gap fullt av sylvassa tänder förstår vi att det inte är någon vanlig vovve vi har att göra med. Han lämnar gruppen, markerar att så intressanta är vi minsann inte.

Under hela rundturen går Sven runt och hälsar på

Liten men naggande vild Ett annat vilt djur som bor här i parken är järven, ett mårddjur som trots sin litenhet kan fälla renar och ibland till och med älgar. Det har gett dem rykte om sig att vara oerhört vildsinta. Men oftast äter de as efter djur som fällts av andra rovdjur. De två järvar vi träffar verkar mest vara intresserade av att skutta omkring och klättra i träd. Deras rörelser är förvånansvärt aplika och det är svårt att föreställa sig dem som något hotfullt. Tidigare kallades de filfras, vilket kommer från tyskan och betyder storätare. Det öknamnet kanske kommer från att de har för vana att gömma delar av bytet, så de ser ut att ha glufsat i 1 | 17 EXCELLENT 45

Foto Anders Björklund

Sven Brunberg, parkchef i Orsa Grönklitt.

sig en hel ren till exempel. Här inne behöver de aldrig oroa sig för att inte kunna hitta föda.

– Alla djur i parken är köttätare, även om brunbjörnen mestadels är vegetarian. Vi tar vara på trafikdödat, mest älg och rådjur. Vi köper också in en hel del hästkött, hästar som är utlevade. Och så överblivet från ett lokalt charkuteri, och det känns bra att köttet inte slängs utan kommer till nytta.

På sommaren läggs levande fisk i dammarna till björnarna. De svenska brunbjörnarna är egentligen inte vana vid att äta fisk, men när fisken väl är i vattnet så tycker de att det är roligt att fiska, och gott att äta.

De lite större kusinerna Kodiakbjörnarna som också finns i parken, härstammar från en ögrupp utanför Kanadas kust, och är vana fiskare.

Björnen sover i sitt lugna bo På sitt kontor visar Sven Brunberg något på sin datorskärm. Det ser mest ut som en mörkbrun snäcka. Så rör den lite på sig och man inser att det är en björn som ligger ihoprullad. Parken har följt hela deras vinter med webbkameror. Just den här filmen visar en hona som födde sina ungar under vintern i idet, men gömde dem i pälsen mot magen så att ingen av skötarna säkert kunde veta hur många det var.

– Vi var bara inne en gång i veckan och såg till så de hade vatten, berättar Sven. Under vintern är det en dålig idé att störa dem. Det är både säkrare för oss och mindre störande för dem att övervaka dem med webbkamera.

Alla brunbjörnar har legat i varsitt ide, i idesbyggnader. Där har de sovit och vilat sedan i höstas. De dräktiga honorna är först in, de yngre björnarna orkar vara ute lite längre men kommer in när de blir för mycket snö.

– Om vi inte släpper in dem så gräver de sitt eget bo, säger Sven. Men helst vill vi ju att de ska ligga i sina iden inomhus, vintern är tiden på året då vi kan gå in och städa i hägnen.

46 EXCELLENT 1 | 17

Coola katter De andra djuren i rovdjursparken har inte sovit under vintern. De har istället pulsat omkring, lekt och gjort spår i snön man inte ofta ser i andra skogar, utanför parken. Inget av de vintervakna djuren störs av vinterkylan. Isbjörnen är ju van vid mycket kärvare väderlek och snöleoparden har sin tjocka svans att lägga om sig för att hålla värmen de frostigaste nätterna.

Ett annat kattdjur som inte störts av kylan, men som vi från film och böcker mer är vana att se i djungelmiljö, är tigern. Här i rovdjursparken finns två amurtigrar, eller sibiriska tigrar som de också kallas.

Amurtigern är den största tigern och det sägs bara finnas 550 kvar i det vilda. Många har fått sätta livet till när jägare offrar dem för sitt eget höga nöjes skull, och för deras ben och päls. När man ser tigerhannen smyga omkring i skogen är det fullständigt ofattbart hur någon kan få för sig att döda detta majestätiska djur. Det är poesi i rörelse att se det väldiga kattdjuret förflytta sig på mjuka tassar med skarp, allseende blick och en färgteckning som är som ett magnifikt konstverk. Päls som gör sig allra bäst på sin ägare, absolut inte på någon jägares vägg.

Dags att ta farväl Vi lämnar rovdjursparken och berget med en känsla av att ha fått uppleva något stort. Vi har mött djur vi aldrig sett i verkligheten tidigare, och mött deras blickar. Sett leoparderna tassa omkring som vilka bondkatter som helst, och hört lodjuren prata med oss. Skillnaden mellan vild och tam är trots allt inte så stor.

– Ju mer vi lär oss om de vilda djuren, desto mer förmänskligas de. De är alla invidivider och har sina egna unika personligheter och beteenden. Det är spännande att upptäcka och något vi gärna lär ut till våra besökare, säger Sven Brunberg och vinkar adjö.

Om trä(d) kunde tala

Text och foto Håkan Olsén

Stortallen vid Storåsen i Älvdalen har varit död i 150 år, men står fortfarande kvar, grå och väldig i skogen. Någon åldersbestämning har ännu inte gjorts.

1 | 17 EXCELLENT 47

48 EXCELLENT 1 | 17

Äldre än de egyptiska pyramiderna. Den 7 000 år gamla Vinästallen visas i en glasmonter på Siljansfors skogsmuseum.

Eldhuset på Zorns gammelgård är den äldsta timmerbyggnaden i Sverige och daterad till år 1237.

Jag har alltid varit fascinerad av gamla träd. Alltid fyllts av något stort vid åsynen av en gammelfura som stått i skogen i hundratals år. Men också trä som byggnadsmaterial. Jag kommer ihåg hur jag som barn följde med min morfar när han valde ut träden han skulle timra med, helst långa, rakvuxna och kvistfria tallar. Med kräsen blick valde han senvuxna träd med många årsringar, som vuxit långsamt och kanske i skuggan av grövre träd. Vissa timrade han med, andra gjorde han kälkar, fönster eller möbler av.

Allting han gjorde står fortfarande kvar – och kommer att göra det i hundratals år till. När jag tittar på de gamla stockarna i ladan som timrades långt före hans tid med gamla obegripliga bomärken och inskriptioner i stockarna, så tänker jag ibland; tänk om trä(d) kunde tala?

Jag ställde den frågan till Christer Karlsson, skoglig doktor och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) försökspark i Siljansfors.

– Det kanske de kan, säger han, åtminstone till viss del. Genom dendrokronologin (årsringsdatering) kan vi följa trädets historia genom århundraden, man kan säga att årsringsdateringen är trädens egna fingerav-

tryck. Enbart genom att studera årsringarna kan man se hur dess uppväxtförhållande varit; skogsbränder, klimatväxlingar, gallrings- och gödslingsreaktioner och så vidare. Dendrokronologin talar om för oss vilket år och till och med vilken årstid timmerstockar har avverkats.

I utställningshallen Logen visar han en unik tallstam som växte i Vinäs utanför Mora för 7 000 år sedan. Tallen har fallit omkull och blivit överlagrad av 1,5 meter tjock finsand. Tallen var cirka 300 år gammal när den dog och det har konstaterats att trädets ålder var 6 725 år då det återfanns. Bara i Siljansfors finns det rester av träd och stubbar i skogen som är upp till 1 000 år gamla. Christer visar också en talltrissa från Rossberg i Sollerö socken vars brännskador är exakt daterade med hjälp av dendrokronologi. Årsringarna börjar 1345 och slutar 1869. Det betyder att tallen har levt under minst 523 år och överlevt 15 skogsbränder. De sista 150 årsringarna är så täta att man måste studera dem med lupp, det kan vara upp till sex ringar per millimeter enligt Christer Karlsson.

Källor: Medeltida timmerhus i Dalarna och Sveriges äldsta boningshus av timmer, av Jan Raihle.

Olika växthastighet. Contortan, t.v. har stått öppet i en trädgård och vuxit 25 cm i diameter på 16 år. Granen t.h. Behövde 62 år att växa 4,5 cm i diameter, men efter urhuggning/gallring/blädning kan man se att den växt betydligt fortare. Granen blev 183 år.

Medeltida timmerhus i Dalarna Sveriges äldsta bevarade boningshus av timmer är eldhuset på Zorns gammelgård i Mora. Det har daterats, också med hjälp av dendrokronologi, och innebar ett sensationellt genombrott i den äldre timmerhusforskningen. Byggnaden är med största sannolikhet uppförd 1237 och är den äldsta kända bevarade timmerbyggnaden i Sverige uppförd av en privatperson. Dalarna har i dagsläget ojämförligt flest kända och bevarade medeltidshus i landet – särskilt från perioden före år 1350.

Det var Anders Zorn som med fingertoppskänsla och god intuition letade upp och valde ut de mest högtstående byggnaderna när det gällde förfädernas timringskonst kring sekelskiftet 1900. Idag är Zorns gammelgård helt unik i världen. Ingen annanstans finns så många högkvalitativa timmerhus från 1200tal till 1900-tal samlade.

Världens äldsta gran En annan gamling värd att nämna är Old Tjikko. När Jesus gick på jorden hade redan ”Old Tjikko” firat sin

7 500:e födelsedag. Dess frö hade långt innan dess färdats hundratals mil över landisen och till slut slagit rot i Fulufjälls nationalpark. I dag är granen 9 550 år gammal!

Vindpinad och ensam, 4,5 meter hög och en dryg decimeter i omkrets, nästan lite ämlig och inget man förknippar med världens äldsta träd. Ungefär så var första intrycket. Den segaste av överlevare däremot, ”Old Tjikko”, har dött och återuppstått ett antal gånger, lärt sig att ändra växtform från krypande buske till upprättstående träd, anpassat sig till skiftande klimat, förökat sig med rotslående grenar och skapa exakta kopior, eller kloner av sig själv. Den har kunnat överleva genom så kallad vegetativ förökning.

Forskare har haft trädet under bevakning i över 100 år och namnet kommer efter upptäckaren Leif Kullmans hund Tjikko.

Var rädda om den ultimata överlevaren om ni kommer dit på ett besök. Skär inte i barken eller plocka med grenar eller andra ”souvenirer” hem!

1 | 17 EXCELLENT 49

krönika

Harmoni på en häger Normalt sett går jag som en häger i skogen. Höga knän, för att trampa undan ormbunkar och skvattram. För ett tag sen glömde jag hägergången och lufsade mer som en pianostämmare med ledvärk.

Detta ledde till att jag snubblade på ett rotben från en gran. Jag hamnade raklång i en förvånansvärt skön position och blev därför liggandes. Himlen syntes knappt då trädkronorna var täta och gallringsbehovet stort. Trots svårigheten att släppa jobbet (bäst att skriva så om chefen läser detta) så gjorde jag det och somnade.

Jag vill inte påstå att jag är klärvoajant men ibland när jag sover ser jag framtiden. I min dröm färdades jag på just en häger över välskötta skogar och blomstrande gärden. Nils Holgersson skulle varit avundsjuk om han sett den graciösa fågelns ving­ slag. Doften av huggna granar mötte mig. Jag märkte ganska fort att det var en dröm om framtiden för nere på backen såg jag min vuxna son stå och veva med en pinne.

Tydligen har han blivit dirigent på äldre dar eller så har han blivit galen för det verkar vara skogen han dirigerar. Hägern landar och jag ser att det är en avverkningsmaskin som han kör med pinnen.

Med andra handen planterar han nya träd genom att knäppa med fingrarna.

50 EXCELLENT 1 | 17

– Smäktande ballader och tallar som faller. Det är viktigt med harmonin, säger han samtidigt som några timmerträd faller med ett brak runt oss.

Jag vaknar, spärrar upp ögonen, hör vinden i trädkronorna, ser en ekorre springa längs med stammen på granen. Kanske var det den som viskat med sitt fatalistiska tungomål i mina öron? Med höga knän går jag vidare i skogen. Vid bilen står skogsägaren och väntar. Han håller hårt om käppen och undrar vad jag gjort så länge.

– Jag träffade på en häger, säger jag.

– Se där ja, det var en ovanlig skogsfågel, säger skogsägaren.

– Du behöver röja om ska bli något av den där skogen.

– Asch då, det behövs väl inte, säger skogsägaren.

– Jo. Ditt virke kommer behövas i framtiden också och rassel är svårt att dirigera.

– Dirigera? Jaja, du kan detta du Umeland. Vi får väl röja lite.

Markägarbesöket resulterade i tio hektar röjning och några hektar gallring. Vi konstaterade att skogen måste skötas. En harmoni måste infinnas för att det ska kunna bli ett mästerstycke till skog.

Christian Umeland

Foto Lasse Arvidson

hälge

Lös krysset och vinn en salt- och pepparkvarn!

Vi lottar ut tre stycken salt- och pepparkvarnar bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 2 maj till: Stora Enso Skog, Excellent, 791 80 Falun eller via e-post: excellent@storaenso.com Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar.

Tre vinnare i krysset #4 2016 får varsin fleecepläd: Sven Olof Hovlind i Borlänge, Lena Gustafsson i Tyresö och Eva Sernland i Västerås.

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun

Foto Lasse Arvidson

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).