Vaxholms kyrkogård och begravningsplats

Vaxholms kyrkogård och begravningsplats Vaxholms församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Kv Kyrkan 2, Kungsgatan 6, Vaxholm, Vaxholms socken, Vaxholms stad, Stockholms län, Uppland

1

Vaxholms kyrka och kyrkogårdar är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. Vaxholms kyrka och gamla kyrkogård ligger även inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Norra Boo – Vaxholm – Oxdjupet – Lindalssundet AB 51 och 58.

TEXT: Albin Uller, Stockholms läns museum, 2012 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum, 2012 Omslagsbild: Vaxholms kyrka med den gamla kyrkogården sedd från ovan.

Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Vaxholms kyrkogård och begravningsplats Vaxholms gamla kyrkogård sträcker sig väster och nordväst om kyrkan. En senare anlagd begravningsplats, i texten kallad nya begravningsplatsen, ligger några hundra meter nordväst om kyrkan och den gamla kyrkogården.

Vaxholms församling bildades 1652, utbrutet ur Östra Ryds församling. Församlingen är eget pasto­ rat sedan dess.

Vaxholms kyrka och gamla kyrkogård ligger även inom ett område av riksintresse för kulturmiljövår­ den, Norra Boo – Vaxholm – Oxdjupet – Lindals­ sundet. Riksintresset tar sig bland annat uttryck i den farledsmiljö som utgör Stockholms inlopp. Riks­ intresset speglar skärgårdens betydelse för huvudsta­ den vad gäller sjöfart, livsmedelsförsörjning, rekrea­ tionsliv och försvar.

HISTORIK Vaxholms kyrka har två föregångare, båda på Vaxön.

Den första kyrkan som var av trä uppfördes troligtvis någon gång under 1500-talet och var belägen vid fästningssundet. Den ersattes av en ny träkyrka 1644, kallad Petrikyrkan, som var placerad strax väster om dagens kyrka.

Den nuvarande kyrkan som ritades av Olof Tem­ pelman och Carl Fredrik Adelcrantz tog lång tid att uppföra. Grunden lades redan under 1760-talet då även klockstapeln uppfördes men kyrkan stod inte klar förrän 1803.

Det finns inte mycket historik kring den gamla kyrkogården. På en äldre karta av okänd ålder över gravplatserna på kyrkogården framgår det att den var indelad i olika kvarter för commenderade lands­ soldater, artillerimanskap, allmänning, allmänning för resande eller andra utom församlingen samt för­ samlingens fattiga.

Kyrkogården utvidgades åt väster på 1930-talet med ett område avsett för urngravar. 1949 ritade K M Westerberg det nuvarande smidesstaketet som avgränsar kyrkogården mot Kungsgatan. Staketet ersatte en tidigare häck som ansågs misspryda kyrko­

gården då växtbetingelserna längs sträckningen var för dåliga. På fotografier från 1920-talet syns en låg häck och en trägrind mellan grindstolpar i trä. Under 1800-talet omgärdades kyrkogården av ett plank.

Vaxholms nya begravningsplats är belägen nord­ väst om den gamla kyrkogården och anlades under 1800-talet. Marken var tidigare åkermark under gården Blynäs. Begravningsplatsen bestod av fyra kvarter som skildes åt av två grusgångar i nordsydlig respektive ostvästlig riktning. Gravkapellet invigdes 1926. Begravningsplatsen utvidgades med ett kvar­ ter åt norr och ett långsmalt område åt sydost efter ritningar daterade 1936 av dåvarande stadsarkitek­ ten Cyrillus Johansson. I samband med utvidgningen byggdes även kapellet till med ett bårhus efter ritning­ På en äldre karta över ar av E B Isberg. Isberg rita­ gravplatserna på kyrkode också muren längs med begravningsplatsens norra gården framgår det att sträckning samt grindarna den var indelad i olika vid den östra entrén. Muren kvarter för exempelvis började anläggas under 1930-talet men stod inte commenderade landsklar förrän 1972. soldater, artillerimanKlockstapeln på den nya begravningsplatsen uppför­ skap, allmänning och des 1958 efter ritningar från församlingens fattiga.

Stockholms Kustartilleriför­ svars Verkstäder och klock­ an kommer från Bergholz klockgjuteri i Sigtuna.

Under 1980-talet uppfördes det nya väntrum­ met som länkades samman med kapellet genom en arkadgång.

Minneslunden anlades 1983 på en av de skogsbe­ klädda kullarna på kyrkogårdens södra del.

Askgravplatsen anlades 2010. På fotografier från 1920-talet syns flera mindre enkelt urformade grav­ vårdar, bland annat träkors, på den plats där ask­ gravplatsen är anlagd.

På den kolerakyrkogård som är belägen norr om Eriksövägen alldeles intill den nya begravningsplat­ sen ligger 77 personer från Vaxholms garnison. De dog i kolera under åren 1853-1856. En minnessten restes 1926 över dessa personer.

3

Utsnitt ur arealavmätningskarta från 1729.

Den gröna rektangeln i mitten visar kyrkogården med kyrkan till höger. Lantmäteriet

Utsnitt ur häradsekonomiska kartan från 1901-1906. Här syns nya begravningsplatsen i övre vänstra hörnet och gamla kyrkogården med omgivande trädkrans längre ner till höger. Lantmäteriet

BESKRIVNING Omgivning Vaxholms kyrka och gamla kyrkogård är belägna i utkanten av Vaxholms centrala delar på Vaxön. Åt nordväst i anslutning till kyrkogården ligger en öppen gräsyta kallad för Lägret som tidigare fungerade som exercisfält för militären. Väster om kyrkogården ligger en parkeringsplats samt tennis­ banor. Norr om kyrkan ligger församlingshem och pastorexpedition och i kvarteret nordost om kyrkan ligger prästgården. Mellan kyrkan och prästgården är Vaxholms gamla brandstation belägen. Alldeles intill pastorsexpeditionen ligger en rad med flerbo­ stadshus samt Vaxholms gamla biograf. Kyrkans placering invid Kungsgatan som är den huvudsakli­ ga infartsvägen till Vaxholms centrala delar gör att

4

alla som besöker Vaxholm med bil eller kollektivtra­ fik passerar den gamla kyrkogården.

Den nya begravningsplatsen som är placerad några hundra meter nordväst ifrån kyrkan ligger i anslut­ ning till Vaxholms gamla epidemisjukhus och omges av naturmark med skog åt flera håll. Direkt norr om begravningsplatsen går Eriksövägen. Åt nordost lig­ ger ett litet industriområde. Direkt utanför den västra entrén återfinns lokaler för kyrkogårdens personal.

Omgärdning och grindar Den gamla kyrkogården avgränsas mot Kungsgatan i söder av ett svartmålat smidesstaket med sned­ strävor in mot kyrkogården. De enda grindstolpar

Nya begravningsplatsen omg채rdas till stor del av en stenmur. Flera grusgravar med stenram finns.

Familjen Bolins gravv책rd p책 gamla kyrko- 5 g책rden. I bild syns staketet mot Kungsgatan.

Högresta gravvårdar och det Åkerbergska gravkoret på den äldre delen av gamla kyrkogården. Höga tujor finns planterade på några äldre gravplatser.

som finns är vid huvudentrén i anslutning till kyrkan sydvästra hörn och utgörs av låga vitputsade kva­ dratiska stolpar av betong avtäckta med plåthuvar samt dekorativa kopparklot. Huvudentréns smides­ grindar har dekorativa motiv i form av ett skepp och en fyr. Åt väster mot parkeringen och tennisbanorna och åt norr mot Lägret och flerbostadshusen löper ett Gunnebostängsel som från kyrkogården döljs av en blandad häck med lind, alm, lönn och hagtorn.

En mindre entré som saknar grind finns i väster. Mot församlingshemmet växer en häck. Kyrkogårdens östra entré mellan kyrkan och brandstationen är helt öppen. Här finns varken staket eller grindar. Norr om kyrkan invid klockstapeln löper ett kort rödmå­ lat trästaket.

Den nya begravningsplatsen avgränsas åt norr mot Eriksövägen av en fogad mur uppförd av granit avtäckt med röda kalkstensplattor med lutning in mot kyrkogården. Muren håller samma höjd ut mot gatan längs hela sträckningen och får då en varierad höjd in mot begravningsplatsen som på ett effektfullt sätt följer markens struktur. Åt väster mot personalbyggnaden löper en kort häck som övergår i Gravvård i form av en avbruten kolonn med 6 sergeant, troligtvis från 1800-talets titeln andra hälft.

De senare tillkomna kvarteren på gamla kyrkogården, med små stående och liggande gravvårdar från främst 1900-talets andra hälft

ett Gunnebostängsel som sträcker sig upp på berget genom skogen åt söder. Stängslet löper runt hela begravningsplatsens södra sträckning och ansluter till muren vid den östra entrén. Det enda avbrottet i stängslet är vid den södra entrén som utgörs av ett kort parti med staket och grind av smidesjärn.

Nya begravningsplatsens huvudentré är den östra som utgörs av fogade granitstolpar, även de avtäckta med röda kalkstensplattor, med svartmålade smides­ grindar. Entréns grindpar är smyckade med dekorati­ va kors. Bredvid finns en mindre självstängande grind för daglig passage. Den västra entrén som är helt öppen mellan muren och häcken utgör den huvudsak­ liga infarten för fordon till och från kapellet.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m.

Den gamla kyrkogården utgörs i huvudsak av sex oregelbundet urformade gräsbevuxna gravkvarter uppdelade på två områden åtskiljda av en häck. Över kyrkogården slingrar sig en grusad gång från den östra entrén till den västra. Från huvudentrén i söder leder en kort gång till en större grusad yta Gravvård från 1839 med tidstypisk utformning.

7

Blandning av äldre och yngre gravvårdar på nya begravningsplatsen.

framför kyrkan som sammanbinder kyrkogårdens alla gångar. Grusade gångar leder även förbi klock­ stapeln samt till pastorsexpeditionen. Där grus­ gången delar häcken som skiljer kyrkogårdens två områden från varandra, öppnar sig en rund grusad yta med en bänk som skuggas av en jättekastanj.

Ytterligare bänkar finns utplacerade bland annat i kyrkogårdens nordvästra hörn samt i anslutning till huvudentrén åt söder. Belysningen på kyrkogår­ den utgörs av ett par svartmålade lyktstolpar vid huvudentrén samt fasadbelysning av kyrkan ut mot Kungsgatan.

Den nya begravningsplatsen avgränsas i norr av Eriksövägen och i söder av naturmark. Omgivning­ arna ger begravningsplatsen en oregelbunden form med olika stora kvarter. Gångsystemet domineras av den breda grusade mittaxeln som leder i öst-västlig riktning rakt mellan de båda stora entréerna. Utifrån denna gång går sedan flera mindre kortare gångar samt en korsande axel som leder från en tidigare entré i norr fram till gravkapellet. Den slingrande gången som leder från den södra entrén ansluter till mittaxeln öster om kapellet. Marken på begrav­ ningsplatsen sluttar från muren i norr och från de 8

trädbevuxna kullarna i söder ner mot begravnings­ platsens mittaxel.

Nya begravningsplatsens belysning utgörs av nedgrävda strålkastare i mittaxel som belyser allén underifrån samt några svartmålade lyktstolpar med armaturer i historiserande stil längs stigarna upp till minneslunden. De bänkar som finns är främst utpla­ cerade i anslutning till kyrkogårdens södra kvarter samt längs med stigarna upp till minneslunden.

Gravplatser och gravvårdar På den gamla kyrkogården utgör området närmast kyrkan den äldsta delen av kyrkogården med få, stora och oregelbundet utplacerade gravvårdar och gravkor.

Här finns flera högresta gravvårdar med utformning typisk för 1800-talets andra hälft och 1900-talets början. Endast några enstaka vårdar omges av smi­ des- eller gjutjärnsstaket och vårdarna saknar i prin­ cip utsmyckning med växter. Flera mindre och enkelt utformade stenplattor finns också, men är nästan dolda i gräset. Närmast norr om kyrkan återfinns tre stora hällar där texten knappt går att utläsa. Ungefär mitt på kyrkogården står gravkoret över den Åker­

En av de delar av nya begravningsplatsen som tillkom p책 1930-talet. Gravkapellet syns i bakgrunden.

Mindre gravv책rdar fr책n 1900-talets mitt p책 nya begravningsplatsen. I bakgrunden 9 syns minneslunden omgiven av naturmark.

bergska släkten. Koret har vitputsade fasader och ett toppigt tälttak täckt med kopparplåt och krönt av ett klot med kors, även det av koppar. Dörren av svart­ målat järn är kraftig och nästan överdimensionerad och har förstärkningsband utformat som ett kryss över hela dörrbladet. Invid huvudentrén finns en låg och långsträckt gravvård täckt av ett sadeltak av kopparplåt. Vården är rest 1834 över handlaren Elias Bolin samt hans efterkommande.

Den gamla delen av gamla kyrkogården används inte längre för nya gravplatser.

I det senare tillkomna området i väster med urn­ gravar är gravvårdarna tidstypiskt mindre, antingen liggande eller stående. De är ordnade i nord-sydliga rader och står tätt intill varandra. Längst i väster står några äldre gravvårdar som har flyttats hit från sina ursprungliga platser.

Titlar som förekommer på den gamla kyrkogården är bland annat trädgårdsmästare, rådman, pistolsmed, borgare och possessionat. Vaxholms militära historia återspeglas blygsamt på den gamla kyrkogården med endast ett fåtal befälstitlar. Kopplingen till sjöfart och

10 På bilden syns gravkapellet och väntrummet samt askgravplatsen.

fiske syns genom titlar som fiskare och skeppare.

I likhet med den gamla kyrkogården är det glest mellan gravvårdarna på de äldsta delarna på den nya begravningsplatsen åt norr och öster. Där finns även de största och mest varierade vårdarna, samt några som är omgärdade med smides- eller gjutjärnsstaket. Flera gravplatser omges av stenra­ mar och är grusfyllda, och på några ställen bildas sammanhängande rader med grusgravar. Kvarteret öster om askgravplatsen är det före detta allmänna kvarteret, vilket fortfarande syns genom flera små gravstenar. Åt söder och öster i de nyare kvarteren är vårdarna enklare och lägre och utgörs ofta av lig­ gande stenar.

Det förekommer flera titlar med koppling till Vax­ holms militära historia, bland annat sergeant, löjt­ nant och överste.

Intill askgravplatsen på nya begravningsplatsen står ett monument rest över de personer som miste livet vid en krutexplosion på Vaxholms kastell 1887. Monu­ mentet flankeras av två kanonrör och i varje hörn på sockeln och mellansockeln ligger en kanonkula.

Mittaxeln med lindallĂŠn pĂĽ nya begravningsplatsen

11

Minneslund och askgravplats

På nya begravningsplatsen finns en minneslund och en askgravplats. Minneslunden är belägen bakom kapellet i skogen uppe på bergspartiet åt söder. Upp till lunden leder två stigar, en från väster, nästan direkt från entrén, och en från öster som ansluter till kvarteren i den södra utvidgningsetappen. Min­ neslunden utgörs av naturmark med stora uppvux­ na träd. Det finns en halvcirkelformad grusad yta som omsluter en damm till vilken ett konstgjort vattenfall leder ner. Invid dammen finns möjlighet att placera blommor och ljus. Två bänkar flankerar dammen och ger utblick över kyrkogården.

Askgravplatsen är belägen väster om kapellet och har formen av en fisk. Platsen avgränsas av en gärdesgård åt söder och mot kapellet. Fiskens yttre kontur utgörs av små kvadratiska betongstenar, av samma sort som ligger som kantstenar längs med begravningsplatsens huvudaxel. De gravsattas namn finns på plattor på små naturstenar som ligger kring blomsterplanteringen i mitten. Söder om askgravlun­ den står en bänk som skuggas av två björkar.

Vegetation

Den gamla kyrkogården omges av en trädkrans bestående av bland annat lind, ask och lönn. Några av de äldre askarna ut mot Kungsgatan har ersatts med nyplanterade lönnar. Vissa av de äldre träden i kransen står tätt ihop och upplevs därför nästan som om de planterats parvis. På kyrkogården står fritt växande träd i form av kastanj, lönn, silvergran, tuja och syren. På några gravplatser och vid det Åkerlundska gravkoret växer höga tujor. Vid den cirkelformade öppna platsen på den västra delen står en manchurisk valnöt planterad i en stenskan­ tad rundel. En häck skiljer den äldre och den yngre delen av kyrkogården åt.

På nya begravningsplatsen finns rikt med vegeta­ tion. Längs grusgången som går i öst-västlig riktning växer en allé med främst lind, men också någon lönn. Utmed muren mot Eriksövägen i nordost väx­ er några tallar. På den skogsbeklädda kullen som avgränsar begravningsplatsen åt söder växer främst tall. I övrigt finns bland annat ek, björk, tuja och sälg på nya kyrkogården. Kring askgravplatsen finns planteringar med flera olika växter. Rygghäckar förekommer endast i några enstaka rader.

Övriga byggnader och anläggningar Gravkapellet på nya begravningsplatsen invigdes 1926. Det är en till sitt uttryck enkel byggnad med klassicistiska element som pilastrar, tandsnittsfris 12

och tympanonfält. Fasaderna är putsade och taket belagt med svart tvåkupigt betongtegel. Tidigare var taket klätt med lertegel. Sockeln är klädd med klinker och avtäckt med kopparplåt. Bårhuset som är tillbyggt på den södra gaveln är något lägre och har indraget fasadliv. Material och uttryck är samma som kapellet.

Det senare tillkomna väntrummet är uppfört norr om kapellet och länkas samman med detta genom en arkadgång. Byggnaden har fasader med grov lockpanel och täcks av ett asymmetriskt sadeltak klätt med svartmålad plåt.

Invid muren åt norr på nya begravningsplatsen står en enkel rödmålad redskapsbod av trä med svart korrugerad plåt på taket.

Personalbyggnaden och garaget utanför den väs­ tra entrén till nya begravningsplatsen är uppförda samtidigt med det nya väntrummet vid kapellet. Den har fasader med kraftig lockpanel och sadeltak med asymmetriskt takfall. Taket är belagt med svartmå­ lad plåt.

Klockstaplar Klockstapeln på den gamla kyrkogården står norr om kyrkan mot flerbostadshusen. Stapeln är pan­ elinklädd och avfärgad med röd slamfärg. Taket utgörs av en svulstig plåthuv med barockformer.

Klockstapeln på nya begravningsplatsen står på en bergknalle i begravningsplatsens nordöstra hörn.

Klockstapeln är uppförd av Boliden-impregnerad furu med koppartak.

Konstnärlig utsmyckning och övrigt Ingen konstnärlig utsmyckning finns på någon av kyrkogårdarna. Blomsterplanteringar finns på flera ställen.

Strax söder om kyrkan, mot vägen, står socknens fattigbössa från 1600-talet.

KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK Gamla kyrkogården Gamla kyrkogården karaktäriseras av närheten till bebyggelse, både äldre och nyare, och läget intill Kungsgatan där många passerar förbi. Kyrkogården skiljs symboliskt och fysiskt från omgivningarna av dels ett staket och dels häckar samt en trädkrans.

Närmast kyrkan finns den äldre delen av kyrkogår­ den med högresta gravvårdar och mindre liggande stenar som är placerade oregelbundet och glest. Här växer också bland annat några höga tujor som plan­

Del av nya begravningsplatsen med klockstapeln placerad på en höjd. Gravplatser med stenramar ger en särskild karaktär.

terats på gravplatser. Det Åkerbergska gravkoret och familjen Bolins gravplats från 1800-talets första hälft är exempel på påkostade gravmonument från den tidsperioden. Det finns några gravvårdar med titlar med lokalhistorisk anknytning som berättar om Vax­ holms militära historia samt kopplingen till sjöfart.

I väster finns en tydligt avläsbart yngre utvidgning med mindre och tätt stående gravvårdar. Medan den yngre delen av kyrkogården är välbesökt och med välskötta gravvårdar med bland annat blomsterplan­ teringar, har den äldre delen i dag en mer museal karaktär med glest placerade äldre gravvårdar.

Nya begravningsplatsen Nya begravningsplatsen anlades under 1800-talet en bit bort från stadens bebyggelse, men i dag finns bebyggelse i dess omedelbara närhet. Begravnings­ platsen karaktäriseras av sin oregelbundna form och kontrasterna mellan de öppna gräsbevuxna kvar­

teren och de skogsbevuxna kullarna. Eriksövägen går längs den norra muren och bebyggelse finns i den omedelbara närheten. Begravningsplatsen skiljs från omgivningarna av en stenmur samt ett staket.

Grusgången i ost-västlig riktning och lindallén är ett viktigt inslag på kyrkogården.

På begravningsplatsen finns en blandning av äld­ re och nyare gravvårdar, från 1800-talets högresta påkostade gravvårdar till de lägre från tiden kring 1900-talets mitt. Det finns ett antal grusgravar med stenramar, som ibland bildar sammanhängande rader, vilket ger en speciell karaktär och visar på en vanlig utformning av gravplatser under en period på 1800- och 1900-talet. På begravningsplatsens sydöstra del finns spår av ett före detta allmänt grav­ kvarter genom flera små gravvårdar över en person, vilket visar på den sociala indelning som länge fanns på kyrkogårdarna. Det finns några gravvårdar med titlar med koppling till Vaxholms militära historia samt sjöfart.

13

Minneslunden och askgravplatsen är senare tillkom­ na inslag på begravningsplatsen och bildar två rum med skilda karaktärer. Minneslunden är omgiven av naturlig växtlighet och ligger något avskild från övriga begravningsplatsen, medan askgravplatsen finns centralt placerad och är en öppen plats med välordnade planteringar.

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården Gamla kyrkogården • Den tydliga skillnaden mellan de äldre och yngre kvarteren, dels i utformning av gravvårdar, dels i gravvårdarnas placering i förhållande till varandra.

• Grusgångar.

• Trädkransen samt andra äldre träd.

• Staket och grindar.

• Åkerbergska gravkoret.

• Elias Bolins familjegrav intill kyrkogårdens huvudentré.

• Gravplatser omgärdade med smides- eller gjutjärnsstaket.

• Gravvårdar med titlar med lokalhistorisk koppling.

• Äldre gravvårdar, såväl mindre enkelt utformade gravstenar som högresta påkostade gravvårdar.

• Fattigbössan.

Nya begravningsplatsen • Kyrkogårdsmur och staket.

• Öppna gräsytor samt skogsbevuxna partier.

• Grusgångar, särskilt huvudaxeln med den korsande mittaxeln som är ursprungliga.

• Allén i ost-västlig riktning över begravningsplatsen.

• Äldre träd.

• Minnesmärket över de som miste livet vid explosionen på Vaxholms kastell 1887.

• Före detta allmänna kvarteret med små gravvårdar över en person.

• Äldre, högresta gravvårdar.

• Gravplatser omgärdade med smides- eller gjutjärnsstaket.

• Sammanhängande rader av grusgravar.

• Äldre gravvårdar, såväl mindre enkelt utformade gravstenar som högresta påkostade gravvårdar.

• Gravvårdar med titlar med lokalhistorisk koppling.

14

Socknens fattigbössa står utanför kyrkan.

Kronologi Gamla kyrkogården 1760. Kyrkan grundläggs och klockstapeln uppförs (Bratt m.fl.)

1803. Kyrkan färdigställs (Bratt m.fl.)

1936. Kyrkogården utvidgas mot väster efter ett förslag av C Johansson. (ATA) 1949. Nytt staket, grindar och grindstolpar efter ritningar av K M Westerberg (ATA)

Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet SLM Stockholms läns museum Vaxholms församling Boëthius, U, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980 Bratt, A, Hallquist, M, Tarselius, B, Uggla, A, Vaxholms kyrka. Upplands kyrkor nr 174, Strängnäs 1977

2013. Klockstapeln renoveras (Vaxholms församling)

Legars, Niss Maria, Vaxholms kyrka. Låt kyrkorna berätta, Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, Stockholms stift 2008

Nya begravningsplatsen

Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001

1800-tal. Nya kyrkogården anläggs 1926. Gravkapellet invigs (ATA) 1930. Muren börjar byggas (Vaxholms församling)

Vaxholm och fästningen: Några historiska bilder från en liten stad red. Jarneberg, E.Stockholm 1991 Personal vid Vaxholms kyrkogårdsförvaltning, 2014

1942. Begravningsplatsen utvidgas åt söder och nordost efter ritningar av C Johansson. Bårhuset uppförs som tillbyggnad till gravkapellet. Nytt grindparti i öster efter ritningar av E B Isberg. (ATA) 1958. Klockstapeln uppförs (ATA) 1972. Muren står klar (Vaxholms församling) 1980-tal. Väntrummet och arkadgången uppförs 1983. Minneslunden anläggs (Vaxholms församling) 2010. Askgravplatsen anläggs (Vaxholms församling)

Kolerakyrkogården 1850-tal. Kolerakyrkogården anläggs (ATA) 1926. Minnesstenen reses (ATA)

15