Vårby Gårds kyrktomt

Vårby Gårds kyrkotomt S: t Mikaels församling, Huddinge-Botkyrka kontrakt, Stockholms stift Vårgården 1, Vårby allé 5, Huddinge socken och kommun, Stockholms län, Södermanland

1

Vårby gårds kyrka och kyrkotomt är enligt Riksantikvarie­ ämbetets beslut sedan 1990 skyddade enligt bestämmelserna i 4 kapitlet 3 § Kulturmiljölagen. TEXT: Martina Berglund FOTO: Mattias Ek Omslagsbild: Vårby gårds kyrka och kyrkotomt från ovan. Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2017 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Vårby Gårds kyrkotomt Vårby Gårds kyrka och kyrkotomt ligger i S:t Mikaels församling. S:t Mikaels församling, vilken bildades 1989 genom en utbrytning ur Huddinge församling, har cirka 20 000 invånare och omfattar Vårby och Segeltorp. Församlingen var eget pastorat inom Huddinge kyrkliga fler­ pastorats­samfällighet fram till 2014, då man genom en ­pastoratsreglering blev en församling inom det som då blev Huddinge pastorat.

förbättrades och papperskorgar sattes upp. Den befintliga växtligheten rensades samtidigt som vissa växter återplanterades med de gamla ritningarna som utgångspunkt. Kyrkans vårdträd var skadat och ersattes därför med ett nytt fågelbärsträd. Syftet med åtgärderna var att öka tillgängligheten och att den komplexa kyrkobyggnadens olika delar blev tydligare.

Redan från mitten av 1940-talet fanns önskemål om en kyrka i Vårby. Under 1960-och 70-talen byggdes stora bostadsområden här och behovet av en egen kyrka ökade alltmer. 1975 stod Vårby kyrka klar. Kyrkan i ett plan har en fasad av mönstermurat vitt kalksandstegel medan den sex våningar höga församlingsdelen är i rött tegel. De flacka, plåtklädda takfallen har olika stora taksprång och taklister i röd- och svartmålat trä.

BESKRIVNING

HISTORIK Önskemål fanns om att kyrkan skulle ligga på gångavstånd från tunnelbanan och vara välanpassad för rörelsehindrade att ta sig fram till. Genom förändringar i stadsplanen för Vårby Gårds centrala delar gavs plats för kyrkoanläggningen. Kyrkan och församlingsgården ritades av arkitekten Harald Thafvelin som även projekterade kyrkotomtens utformning. Harald Tafvelin hade en tanke om att kyrkan ­skulle vara som en symbolisk sammanställning av fyra stora enheter, nämligen berg, ande, hus och natur. Kyrkorummet skulle vara som en fortsättning på parken utanför. Klockstapeln med en enkel konstruktion invigdes 1977. År 2003–2004 gjordes underhållsarbeten av utemiljön vid Vårby gårds kyrka efter förslag av M2 arkitekter. Marken nyasfalterades, torget fick betongplattor och gatsten och en uteplats ordnades framför expeditionens entré. Man återskapade även en aldrig utförd, alternativt borttagen stensatt plats för sommarplantering. Dessutom anlades nya parkeringsytor och nya bänkar, belysningen

Omgivning Vårby Gårds kyrka ligger strax söder om Vårby Gårds centrum varifrån en gångväg leder fram till platsen. Kyrkan ligger nära tunnelbanan och i omgivningarna finns bostadsbebyggelse från 1960- och 1970-talen samt Vårby Gårds centrum med bland annat bibliotek och affärer. Huvudleden Vårby Allé skiljer av kyrkan från Vårby centrum men den nås Kyrkotomten sluttar enkelt via en gångtunnel ner mot Mälaren under vägbanken. Kyrkan och intill tomten ligger nära ett gravfält som finns i den park som ligger finns ett gravfält strax intill. Den gräs- och trädbevuxna marken sluttar från vikingatiden. ner mot Mälaren och gamla Vårby gård vid stranden.

Omgärdning och grindar Tomten är triangulär och avgränsas av Vårby Allé i norr, ett berg i öster och en parkväg och park i sydväst. Marken sluttar kraftigt mot väst- nordväst vilket påverkade planeringen av byggnaden. Genom sprängning av bergssluttningen ökade den byggbara delen och allt kunde få plats inom tomtens gränser. Kyrkotomten sluttar ner mot Mälaren och intill finns ett vikingatida gravfält.

Gångsystem, belysning mm Vid anläggningen finns stora nivåskillnader och tanken var att byggnaden i sig själv skulle förbinda, överbrygga och dra nytta av de olika entrénivåerna.

3

Anläggningens entré från norr.

Tillgängligheten var vid byggandet väldigt viktig. Entrégatan från Vårby Allé är utformad litet som en hålgång som är insprängd mellan berget och huset. En hög tuja och en flaggstång står på vardera sida om gången och via denna gata når man kyrkplanen och huvudentrén till kyrkan. Här finns yta för att vända med bil och parkera, men framför allt är det en plats avsedd för sitt- och viloplatser. Belysning står här och där i form av gröna lyktstolpar med fyra vita halvklotsformade skärmar. Tomten består av ett till vissa delar bortsprängt berg och mellan berget och kyrkan finns en öppen plats som därmed fungerar som kyrkbacke. Kring kyrkoanläggningen finns en asfalterad gångväg som flyter ut i kyrkbacken som delvis är belagd med ­betongplattor och gatsten i ett rutmönster. Kanten på stenbeläggningen är lagd i ett sicksackmönster som korresponderar med kyrkoanläggningens fasad. På flera ställen finns stenbumlingar utlagda, som ansluter till det blottade berget i öster.

4

Vegetation Närmast kyrkan i nordväst finns gräsmatta medan resten av tomten på denna sida täcks av asfalt och stenbeläggning. I en grässlänt växer påskliljor på våren och några stora stenar har lagts ut som dekoration. Här växer också några granar och i mitten av torget står vårdträdet, ett fågelbärsträd. Vid expeditionens entré finns en triangulär yta där bland annat rosbuskar och murgröna har planterats, omgivna av stenar och en kant av kluvna trästolpar. I mitten står en hög sten som en skulptur. Ett grönmålat järnräcke skärmar av mot parkeringen intill. Från kyrkbacken ser man ut över parken ner mot vattnet, där björkar växer mellan de böljande gräskullarna.

Klockstapel Klockstapeln är placerad i vinkeln mellan kyrkan och församlingshuset. Den är tjärad och består av fyra stolpar med ett spetsigt sadeltak täckt av brädor. Under klockstapeln växer stora buskar som även finns längs på rad längs den södra fasaden.

Kyrkbacken vid huvudentrĂŠn.

Expeditionens entrĂŠ med uteplats och plantering.

5

Kulturhistorisk karakteristik Vårby Gårds kyrka är en tidig representant för det postmodernistiska byggandet i Sverige. Byggnadens material och färger är anpassade till det dramatiska landskapet omkring, vilket även gör sig gällande på tomten. Kyrkotomtens utformning är anspråkslös och korresponderar både med kyrkobyggnadens fasad och med bergväggen intill. Planteringar och utsmyckningar är få och håller ett rakt och enkelt formspråk vilket starkt bidrar till kyrkotomtens karaktär. Den ordnade, strikta tomten kontrasterar till den lummiga, vidsträckta naturparken som breder ut sig nedanför kyrkbacken.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten •K yrkotomtens enkla utformning och anpassning till omgivningen gällande både form och färg.

KÄLLFÖRTECKNING ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet SLM, Stockholms läns museum, arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet Nilsson, Christina, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift. Stockholm 2001 Nilsson, Gunilla, Vårby Gårds kyrka I: Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholm 2008 Boëthius, Ulf, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län. Stockholm/ Uddevalla 1980 Sundström, Lisa, Vårby gårds kyrka. Antikvarisk kontroll vid markarbeten på kyrkotomten. Rapport 2004:18. Stockholms läns museum. Stockholm 2004

6

Kronologi 1972 Arkitekt Harald Thafvelin ges i uppdrag av kyrko­rådet att utföra skissritningar till en kyrkoanläggning. Nilsson 2008 1975 Kyrkan står klar. Nilsson 2008 1977 Klockstapeln tas i bruk. Nilsson 2008 2003–2004 Utemiljön rustas upp. SLM