Västerledskyrkans kyrkotomt

Västerledskyrkans kyrkotomt Västerleds församling, Birka kontrakt, Stockholms stift kv Harsprånget 1, Västerleds Kyrkväg 1–7, Äppelviken, Bromma socken, Stockholms kommun och län, Uppland

1

Västerledskyrkans kyrkotomt är skyddad enligt 4 kapitlet Kulturmiljölagen.

TEXT: Sebastian Ulvsgärd BILD: Ingrid Johansson, Stadsmuseet Omslagsbild: Västerledskyrkan och kyrkotomten från nordost.

Foto: Leif Gustavsson

©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Västerledskyrkans kyrkotomt Västerledskyrkan i Äppelviken började byggas 1931 och invigdes den fjärde advent 1932 av ärkebiskop Erling Eidem. Arkitekt var Birger Borgström (18901964) och Västerledskyrkan blev den enda kyrka som han ritade. Ett urval av Borgströms övriga produktion är biografen Göta Lejon, Västerbron och Råsunda fotbollsstadion, uppförda i Stockholm under 1920- och 1930-talen. Kyrkotomten infogades på ett tidstypiskt sätt i stadsplanen för Äppelvikens trädgårdsstad och lades ut på ett högt beläget grönområde, centralt i stadsdelen. En stor del av den befintliga tallskogen sparades och blev tomtens starkaste karaktärsdrag.

HISTORIK I början av 1900-talet hade Stockholms stad börjat göra stora markköp utanför stadsgränsen, som skulle användas för framtida exploatering med bostäder. På det sättet ville man kontrollera tillväxten utanför innerstaden och undvika privat markspekulation. År 1908 förvärvades Äppelviken och Alvik i Västerort, som kom att planeras som trädgårdsstäder efter engelskt och tyskt mönster. Äppelvikens stadsplan från 1910 utformades av två av tidens främsta stadsplanerare: Nils Gellerstedt och Per Olof Hallman. Tidens gällande stadsplane­ideal fick genomslag i planen, som präglades av mjukt svängda gator, anpassade efter den naturliga topografin, liksom av vackra utsiktspunkter och grönområden.

När Bromma inkorporerades med Stockholm 1916 blev församlingen eget pastorat. Det följande decenniet efter inkorporeringen präglades av en snabb befolkningstillväxt och i början av 1920-talet stod det klart att Bromma kyrka var otillräcklig för den folkrika församlingen. Kyrkan låg dessutom långt bort från en stor del av församlingsborna. År 1955 delades Bromma församling vilket innebar att Västerleds och Essinge församlingar nybildades.

Redan 1924 togs privata initiativ till ett nytt kyrkobygge i Äppelviken. En byggnadskommitté

ansökte om att få disponera en del av kvarteret Harsprånget på Västerledshöjden, som i stadsplanen var reserverad för en offentlig byggnad. Insamlingen av pengar för den nya kyrkan gick till en början trögt.

Vändpunkten kom när polarforskaren Finn Malmgren, bördig från Äppelviken, omkom under en luftskeppsfärd till nordpolen. Olyckan fick stor uppmärksamhet i media och hans mor mottog ekonomiskt stöd från hela landet. Gåvorna till Malmgrens mor blev ett viktigt tillskott i förverkligandet av äppelviksbornas nya kyrka.

Den reserverade tomten krävde däremot en betydligt mer monumental byggnad än vad man dittills planerat för. En arkitekttävling utlystes 1929, med en prisnämnd bestående av bland andra arkitekturprofessorn Lars Israel Wahlman och byggnadsrådet Ragnar Hjort. Bakom det vinnande förslaget stod arkitekten Birger Borgström. I prisnämndens utlåtande betonades förslagets effektfulla sätt att låta kyrkan samspela med den omgivande terrängen. En stor del av den befintliga tallskogen sparades och fick fortsätta prägla platsen.

Till de större förändringRedan 1924 togs arna av kyrkomiljön hör tillinitiativ till ett kyrkobyggnaden 1968–1969, då en bygge i Äppel­viken. tillbyggnad för bland annat En byggnadskommitté sakristia, brud- och dopkammare fogades till norransökte om att få fasaden. Samtidigt ersattes disponera en yta den ursprungliga entrétrappå Västerledshöjden, pan av en ny i grå Bohusgranit, med samma mått och som var reserverad i i samma material som tidistadsplanen för en gare. År 2013 gjordes en till- offentlig byggnad. gänglighetsanpassning av den före detta entrén till pannrummet, som medförde en sänkning av marknivån öster om kyrkan. Kantplåtar av cortenstål användes för att ta upp nivåskillnaden mot anslutande gräs­ mattor.

3

Situationsplan och skiss till församlingshussignerad Birger Borgström 1934.02.10.

BESKRIVNING

Gångsystem, belysning m.m.

Omgivning

Kyrkotomtens gång- och körvägar följer den kuperade terrängen och är förbundna med gatorna vid foten av Västerledshöjden. Bilburna transporterar sig via Västerleds kyrkväg till två asfalterade parkeringsplatser väster om kyrkan. Ytterligare en parkeringsplats för enstaka bilar finns öster om kyrkan. Gående besökare tar sig upp för kullens sluttningar i söder och norr via grusade gångvägar och granittrappor. Kyrkotomtens interna gångsystem består av mjukt svängda asfalterade gång- och körvägar som förbinder huvudentrén i väster med entréerna i norr och öster. Samtliga entrétrappor har blocksteg av granit. De flesta trappräcken är ursprungliga och smäckert utformade i smidesjärn.

I söder finns ett system av naturstensklädda terrassmurar i två nivåer, med markbeläggning och trappsteg av röda och grå kalkstensplattor. På den nedre terrassen finns en stadig sittbänk av granit, troligen ursprunglig. Kyrkotomten är under kvällstid upplyst av sentida stolp- och fasadbelysning. Ursprungliga modernistiska belysningsarmaturer i svartmålat järn finns utplacerade på vardera sidan om entrétrappan i väster, samt på den övre terrassmuren.

Kyrkotomten ligger utlagd på Västerledshöjdens högsta punkt i stadsdelen Äppelviken. Kullens klippiga sluttningar täcks av naturmark som präglar kyrkans närmaste omgivning. Vegetationen bäddar in kyrkan i grönska och gör den svår att upptäcka på avstånd, trots det dominerande läget.

Den kringliggande bebyggelsen består till övervägande del av villor byggda under 1920- och 1930talen. Ett stycke norr om kyrkotomten löper genomfartsvägen Västerled. Väster om kyrkotomten ligger Stora Mossens idrottsplats och en radhuslänga från 1940-talet. I öster ligger kvarteret Drivbänken med radhuslängor uppförda 1919–1920 efter engelsk modell.

Omgärdning Kyrkotomten ligger fritt placerad på Västerledshöjden och övergår i flera väderstreck, utan synlig gräns i den omgivande naturmarken. I norr, väster och sydväst följer tomtgränsen Västerleds kyrkväg som löper i en halvcirkel kring kyrkan. Terrassmurar av natursten i olika nivåer omger kyrkan och är ett av miljöns mest utpräglade karaktärsdrag. Murarna har delvis en avgränsande funktion, främst i sydväst utmed Västerleds kyrkväg samt vid parkeringen i öster.

4

Vegetation Västerledshöjdens vegetation präglas av naturmark med berg i dagen. Tall dominerar men björk, rönn, en och rosenbuskar förekommer också. Planteringarna är i huvudsak koncentrerade till kyrkans fasader eller gångvägar. Där växer bland annat tujor, rhododendron, formklippta idegranar och måbärshäckar. I norr, söder och öster växer flera planterade hagtorns­ träd. På korabsiden i öster klättrar vildvin.

Kulturhistorisk karakteristik Kyrkotomten till Västerledskyrkan har en monumental placering på en höjd mitt i stadsdelen Äppelviken. Kyrkan ligger som en solitär på toppen av berget och samspelar på ett medvetet sätt med den omgivande vegetationen. Kyrkomiljön karakteriseras av det spännande mötet mellan byggnadens strama formspråk och den omgivande tallbacken med berg i dagen. Kyrkan är inbäddad i grönska som harmoniserar med byggnadens varmröda tegelmurar. Planteringarnas växtlighet har en robust karaktär som stämmer väl överens med den magra naturmarken kring kyrkan. De blommande hagtornsträden utgör ett viktigt upplevelsevärde i miljön. Terrassmurarna av natursten är ett viktigt karaktärsskapande drag och en del av kyrkotomtens ursprungliga utformning.

Kyrkotomten illustrerar på flera sätt en viktig del av Stockholms stadsplanehistoria. Läget var reserverat för en offentlig byggnad i Äppelvikens första

stadsplan från 1910, utarbetad av Nils Gellerstedt och Per Olof Hallman. Trots det monumentala läget är kyrkan fullt synlig först på nära håll. Även detta kan tolkas som ett uttryck för tidens rådande stadsplaneideal som eftersträvade överraskande vyer, naturliga terrängformer och landskapsavsnitt med naturlig vegetation, karaktärsdrag som präglar flera av Stockholms äldre trädgårdsstäder.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten • Kyrkotomtens karaktär av tallbacke med berg i dagen.

• Planteringarnas robusta växtval som harmoniserar med omgivande naturmark.

• Murar och terrassmurar av natursten samt markbeläggningen av kalkstensplattor.

• Kyrkotomtens gångvägar, trappor och trappräcken med ursprungliga material såsom granit, kalksten och smidesjärn.

Kyrkotomten präglas i hög grad av omgivande 5 naturmark dominerad av tallar och berg i dagen.

Terrasserna i anslutning till kyrkans sydfasad är en viktig del av kyrkotomtens karaktär. De 6 är välbevarade från uppförandet med murar av granit och plana ytor lagda med kalksten.

7

Översiktskarta Karta över del av Äppelviken och kvarteret Harsprånget 1 med Västerledskyrkan och kyrkotomten. Norr är uppåt i bild.

Utsnitt ur DP/Map. Stockholms stads digitala kartarkiv.

Gångvägar och trappor löper utmed kyrkans 8 fasader, delvis med välbevarad markbeläggning liksom räcken av smidesjärn.

Kronologi 1910. Äppelvikens första stadsplan antas. Västerleds­

höjden reserveras för offentlig byggnad. (Reuterswärd)

1916. Bromma församling blir eget pastorat när Bromma införlivas med Stockholm. (Hedlund)

1929. Arkitekttävling för ny kyrka i Bromma utlyses.

(Cunelius)

1931–1932. Kyrkan uppförs. (Lindhagen) 1955. Västerleds församling bildas. (Hedlund) 1968–1969. Trappan mot huvudentrén ersätts med en ny i grå Bohusgranit med samma mått. (Reuterswärd)

2013. Den östra entrén tillgänglighetsanpassas, vilket

innebär en sänkning av marknivån utvändigt. (AIX 2014)

KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSA Stockholms stadsarkiv SSM Stockholms stadsmuseums arkiv AIX arkitekter, Engström, J, Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad av församlingssal samt tillgänglighetsåtgärder, Västerledskyrkan. Slutrapport, Stockholm 2014 Cunelius, K m fl, Icke sten allena. Om kyrkorna i Västerled, Stockholm 1998 Lindhagen, S, Västerledskyrkan, Låt kyrkorna berätta. Kultur­ historiskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008 Reuterswärd, A, Västerledskyrkan – en byggnad som speglar tidens anda, Institutionen för mil-jövetenskap- och kulturvård, Göteborgs Universitet 2002 Hedlund, S, Västerledskyrkan, Sveriges Kyrkor Stockholm VIII, Stockholm 1940 Söderström, G m fl, Stockholm utanför tullarna. Nittiosju stads­ delar i ytterstaden, Stockholm 2003

9