Issuu

Tyresö kyrkogård Tyresö församling, Södertörns kontrakt, Stockholms stift Tyresö 1:827, Tyresö socken, Tyresö kommun, Stockholms län, Södermanland

Tyresö kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. Området är av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kapitlet miljöbalken, AB 31 TEXT: Albin Uller, Stockholms läns museum 2012 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum, 2012 Omslagsbild: Tyresö kyrka och kyrkogård sedd från ovan. Foto: Mattias Ek ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Tyresö kyrkogård Friherre Gabriel Oxenstierna, dåvarande ägare till Tyresö slott och patronus för densamma, lät uppföra kyrkan mellan åren 1638-1640. Han begravdes vid invigningen av kyrkan 1641. Troligtvis var det arkitekten Hans Jacob Kristler som ritade flera kyrkor och adelspalats i Stockholm som även ritade Tyresö kyrka. Tyresö församling bildades ur Österhaninge församling redan några år före uppförandet av kyrkan, nämligen 1636, och blev samma år eget pastorat. Tyresö kyrka och kyrkogård är av riksintresse för kulturmiljövården med motiveringen att slottsmiljön med tidigmedeltida ursprung speglar levnadsförhållandena för de högsta samhällsskikten under 1600och 1700-talen samt sekelskiftet 1800- och 1900-tal vid ett av Stockholmsregionens största och äldsta godskomplex. Slottet med omgivningar har skapat förutsättningarna för framväxten av Tyresö socken och kommun. Uttrycket för riksintresset är den 1641 av slottsherren uppförda kyrkan strax nordväst om slottet. Mångfalden av tillhörande byggnader och anläggningar som stall, magasin, smedja, personalbostäder och handelsträdgård.

HISTORIK Kyrkan som tjänade både som slotts-, grav- och församlingskyrka fick sin bogårdsmur uppförd 1646, ca fem år efter det att kyrkan stod klar. Muren som är av tegel med 58 nischer på insidan täcktes ursprungligen av spån. Den uppfördes med bistånd från 16 stycken av de närliggande gårdarna som då fick sina gårdsnamn inristade på sandstensplattor uppsatta i nischerna längs den södra sträckningen. Underhållsansvaret för muren har varierat under åren vilket ledde till skötselrelaterade skador till och från. Detta ledde till att den murades om vid minst två tillfällen, 1897 och 1933. Den mest ursprungliga och orörda delen är den västra sträckningen. Muren har även varit avtäckt med olika material som näver, bräder och tegel. Kyrkogårdens södra entré var ursprungligen i form av en stiglucka med portal av sandsten. Den

togs bort på 1870-talet och ersattes av dagens putsade stolpar. Några av de vapentavlor som återfanns i portalen sitter nu monterade som dekorativa inslag på stolparna. Den västra entrén tillkom 1909 efter ritningar av arkitekt Sigge Cronstedt. Granittrappan som leder upp till den ersatte 1956 betongtrappan och ritades av Ingeborg Waern Bugge. 1995 tillkommer Tyresö begravningsplats strax Bogårdsmuren kring nordväst om kyrkan kyrkogården uppfördes med urngravar och min1646. Den byggdes med neslund. 2012 anläggs en ny bistånd från 16 av de kyrkogård i dalsänkan närliggande gårdarna sydväst om kyrkan. som fick gårdsnamnen 2012 ersätts bårhuset i det nordvästra hörnet inristade på sandstens av kyrkogården med ett plattor uppsatta i nytt.

BESKRIVNING

nischerna längs den södra sträckningen.

Omgivning Tyresö kyrka och kyrkogård ligger tillsammans med Tyresö slott på en halvö längst in i Kalvfjärden. Det omgivande landskapet är tämligen kuperat och kyrkan med kyrkogård är högt placerad. Trots detta är utblicken något begränsad beroende på att den närmaste omgivningen är skogsklädd med stora lövträd av varierat slag. En allé leder från kyrkogårdens södra entré upp mot slottet.

Omgärdning och ingångar Kring den femkantiga kyrkogården löper en ca två meter hög vitputsad bogårdsmur avtäckt med enkupigt lertegel. Muren som är en tegelkonstruktion stående på i huvudsak naturstensgrund har en grov spritputs. Några sträckor har grundläggning med tuktad granit som även är fogad. De 58 nischerna på insidan når ungefär halvvägs in i muren. Muren har på vissa sträckor hängränna av trä. På murens utsida åt söder sitter det fortfarande järnringar där man band fast hästarna i samband med kyrkobesöken. 3

Utsnitt ur ägomätningskarta från 1748. Här syns hur slottet och kyrkan omgavs av både gårdar och mindre industriverksamhet. Lantmäteriet.

Kyrkogårdens två entréer har kvadratiska putsade grindstolpar. Den södra entréns stolpar sträcker sig bara strax över själva muren och är avtäckta med pyramidformade, flacka svartmålade plåthuvar. På utsidan av stolparna sitter Oxenstiernas och de la Gardies vapentavlor som dekorativa inslag. Vapentavlorna är huggna av Didrik Blume. Det sitter även en rad med sandstensplattor på stolparna som närmast fungerar som påkörningsskydd. Den västra entréns stolpar är betydligt högre och är i likhet med muren avtäckta med enkupigt lertegel. Båda entréerna har svartmålade grindpar av smidejärn. Upp till den västra entrén leder en trappa av granit med svartmålade smidesräcken. I kyrkogårdens nordöstra hörn finns ett helt nyuppfört bårhus i direkt anslutning till muren. Längs med muren åt norr ligger samlingslokal och personalutrymmen förlagda.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m. Kyrkogården som till sin helhet är förlagd söder om kyrkan utgörs av två stora gräsbevuxna kvarter samt gravplatser som följer murens hela sträckning. 4

Kyrkogårdens två huvudsakliga gångar som sträcker sig mellan den södra entrén fram till den södra långhusporten samt den som sträcker från västra entrén och runt kyrkan åt söder fram till bårhuset i norr har fått mönsterlagd smågatsten för att öka tillgängligheten till kyrkogården. Gångarna som löper mellan de två stora kvarteren och gravplatserna läng med muren är belagda med grus. Kyrkogårdens saknar belysning förutom den fasadbelysning som finns för kyrkan.

Gravplatser och gravvårdar Gravvårdarna är i huvudsak ordnade i nord-sydliga rader och uppvisar en förhållandevis stor variation när det gäller storlek och typ. Vårdarna utgörs av både stora hällar som stora, påkostade stående slipade stenar och mindre enklare stenar typiska för 1900-talets senare del. Enstaka järnkors förekommer också. De äldsta bevarade är från 1800-talets senare del och är belägna närmast kyrkan. Exempel på titlar som förekommer är, förutom gårdsnamn, skogsvaktare, byggmästare, klockare, lägenhetsägare och prost.

Bogårdsmurens sydöstra hörn. Här syns hängränna av trä, avtäckningen med lertegel samt naturstenssockeln.

En av nischerna på insidan av bogårdsmurens södra sträckning med sandstensplatta från anläggningstiden. Gravvården på bilden är 5 smyckad med silverek.

Minneslund och asklundar En minneslund har anlagts på Norra begravningsplatsen. Denna är utformad som en bit ängsmark med högt gräs och björkar. I anslutning till minneslunden finns en halvcirkelformad mur av murad huggen sten vid vilken man kan placera blommor och ljus. Framför muren finns en grusyta med gatsten lagd i cirklar kring en enkel rund fontän av granit. Ovanpå muren står ytterligare ett konstverk av skulptören Clarence Blum i form av en stiliserad fackla av röd granit.

Vegetation Kyrkogården saknar i princip helt högre vegetation förutom ett det flerstammiga Gullregnet invid den södra långhusporten. Utöver detta träd är det endast växterna som smyckar gravvårdarna som utgör grönskan på kyrkogården. Träden återfinns utanför bogårdsmuren enligt anläggningstidens mönster och tradition.

Del av den utvidgade delen i söder.

Vy över kyrkogården sedd från det sydvästra hörnet. Här syns tydligt avsaknaden av högre 6vegetation, bortsett från det flerstammiga Gullregnet vid södra långhusporten.

Här syns den nylagda smågatstenen som löper fram till södra långhusporten samt runt kyrkan från den västra entrén bort till bårhuset.

Exempel på äldre häll.

Exempel på dekorativt utformad gravsten. Tyvärr är texten ej läsbar. Bild 049.

Övriga byggnader och anläggningar I kyrkogårdens nordvästra hörn återfinns ett nyuppfört bårhus som följer mursträckningen och ersatte ett äldre bårhus uppfört 1933 som inte längre kunde uppfylla moderna krav. Bårhuset har träklädda fasader och plåttäckt tak. Norr om kyrkan är en låg putsad byggnad innehållande samlingslokal och personalutrymmen placerad. Fasaderna är vitputsade som bogårdsmuren och taket är täckt med enkupigt lertegel.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Tyresö kyrka och kyrkogård uppfördes under stormaktstiden som en av få kyrkor under denna tid. Kyrkogården har kvar samma karaktär och utbredning avgränsad av bogårdsmuren som vid anläggandet. Avsaknaden av högre växtlighet och träd innanför muren är typiskt för 1600-talet vars ideal låg kvar i medeltidens kyrkogårdstradition. Kyrkan och kyrkogården är dessutom starkt knutna till Tyresö slott och har fungerat som både gravkyrka för slottets ägare samt som sockenkyrka. Kyrkan och

I förgrunden gravvård över prosten C. A. Lönroth som varit församlingspräst. På bilden 8 syns även grusgångarna innan den nya stenläggningen. I bakgrunden skymtar även slottet.

kyrkogården är del av ett större sammanhang med slottet och slottsparken och platsen är fortfarande självklar då församlingen i modern tid har utökat med två nya begravningsplatser alldeles i närheten av den ursprungliga kyrkogården. Kyrkogården karaktäriseras av en enkelhet tack vare avsaknaden av växtlighet, förutom prydnadsväxterna vid själva gravvårdarna, samt den ursprungliga putsade bogårdsmuren som omgärdar hela kyrkogården och kyrkan. De invändiga nischerna på den södra sträckningen har dessutom kvar sandstensplattorna med gårdsnamnen inristade på de gårdar som bidrog till uppförandet av själva muren.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkogården • Kyrkogårdens enkla karaktär med avsaknad av högre växtlighet. • Den ursprungliga putsade bogårdsmuren med sina nischer samt putsade grindstolpar. • Sandstensplattorna med gårdsnamnen i nischerna. • Vapentavlorna av sandsten vid den södra entrén till kyrkogården.

På bilden syns tydligt den rika växtligheten som smyckar gravvårdarna. Utanför muren ser man de stora lövträden som kryper nära inpå kyrkogården.

Det nyuppförda bårhuset vid kyrkogårdens nordöstra hörn. Här syns även den nylagda smågatstenen.

Kronologi 1638-1640. Kyrkan uppförs (Sveriges kyrkor, Låt kyrkorna berätta) 1646. Bogårdsmuren uppförs (Sveriges kyrkor, Låt kyrkorna berätta) 1851. Muren får ny täckning av tegel 1870-talet. Den södra stigluckan ersätts av de nuvarande putsade grindstolparna (Låt kyrkorna berätta) 1897. Bogårdsmuren repareras (Sveriges kyrkor, Låt kyrkorna berätta) 1933. Nytt bårhus uppförs i anslutning till bogårdsmuren i det nordöstra hörnet. Bogårdsmuren repareras och vapentavlorna sätts upp på den södra grindens stolpar (Sveriges kyrkor, Låt kyrkorna berätta)

Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet Flodin, Barbro, Tyresö kyrka, Sveriges kyrkor Södermanland volym 179, Stockholm 1979 Bonnier, Ann Catherine, Kyrkorna berättar, Uppsala 1987 Boethius, Ulf, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980 Flodin, Barbro, Tyresö kyrka, Sveriges kyrkor Södermanland volym 179, band III:3,Stockholm 1979 Lilja, Kersti, Tyresö kyrka. Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift 2008 Schnell, Ivar, Kyrkorna i Södermanland, Nyköping 1965

1969. Bogårdsmuren repareras (ATA, Låt kyrkorna berätta) 1990-talet. Sandstenstavlorna i bogårdsmurens nischer konserveras och förgyllningen kompletteras (Låt kyrkorna berätta) 1991. Reliefer i grindstolpar restaurerades (ATA, Låt kyrkorna berätta) 1995. Nya begravningsplatsen nordväst om kyrkan invigs (Låt kyrkorna berätta) 1997. Bogårdsmuren repareras (Låt kyrkorna berätta) 2000. Bogårdsmurens tegeltäckning ses över och puts skador åtgärdas (Låt kyrkorna berätta) 2012. Gångarna beläggs med smågatsten och ett nytt bårhus uppförs (SLM)