Täby kyrkogård och norra begravningsplatsen

Täby kyrkogård och Norra begravningsplatsen Täby församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Täby kyrkby 3:12, Täby socken och kommun, Stockholms län, Uppland

1

Täby kyrka och kyrkogård samt Norra begravningsplatsen är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen.

TEXT: Martina Berglund, Stockholms läns museum 2012 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum, 2012 Omslagsbild: Täby kyrka och kyrkogård sedd från ovan.

Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Täby kyrkogård och Norra begravningsplatsen Redan under bronsåldern började en enkel bondekultur växa fram i Täby. Namnet Täby finns belagt som ortsnamn från 1000-talet på de vikingatida runstenarna vid Jarlabankens bro som byggdes över sankmarken vid Täby tä, där tä betyder smal väg mellan gärdesgårdar eller dylikt. Täby är en av de socknar i Uppland som idag är rikast på fornlämningar.

Den nuvarande kyrkan i Täby stod färdig 1280.

Kring kyrkan finns en kyrkogård och begravningar kan tänkas ha skett sedan kyrkans uppförande. Troligtvis finns det anledning att anta att kyrkobygget och andet av socknen skedde på initiativ av en eller flera större jordägare. Området utvecklades sedan till ren frälsejord och Täby förenades i en socken som fått namn efter byn där kyrkan byggdes. Idag är Täby kyrka en av fem kyrkor i en församling som tillhör de folkrikaste i landet.

Kyrkobyggnaden har ett rektangulärt långhus med kor och är ett tidigt exempel på en salkyrka. Fasaderna är vitkalkade sedan 1780-talet och taket är sedan medeltiden täckt av spån.

HISTORIK Ursprungligen var huvudentrén till Täby kyrka och kyrkogård från söder och fortfarande vid början av 1900-talet så kunde man se kyrkan på långt håll när man kom söderifrån. Kyrkan och kyrkogården låg öppet i landskapet och var förutom av några hus mestadels omgivna av åkrar och ängar.

Den äldsta delen av Täby kyrkogård omges av en bogårdsmur, troligen sedan 1400-talet försedd med två stycken stigluckor. Den norra stigluckan revs 1863 och ersattes då med gjutjärnsgrindar. En ny stiglucka byggdes på samma plats 1929. På den södra stigluckans norra gavelröste finns en spetsbågig glugg som leder till vinden. Pratar man i denna glugg kan rösten höras över hela kyrkogården. Kanske har stigluckan därför vid vissa tillfällen använts som friluftspredikstol då församlingen samlats på gården.

Bogårdsmuren är delvis medeltida. År 1714 täcktes bogårdsmuren med spån och 1738 med brädor. År 1783 använde man brädor från de gamla kyrk-

bänkarna från 1600-talet, vilka man delvis kasserade i och med byggandet av nya bänkar till kyrkan.

Ovanpå dessa lades näver och småsten, medan man 1798 använde grus och ”klappersten” som täckning.

1819 togs detta bort och istället lades ett lager av klappersten i lera ovanpå muren som sedan täcktes med ett dubbelt varv av torv som i sin tur fastgjordes med pinnar tills rötterna vuxit ihop.

Muren har rester av kalkbruk mellan stenarDen äldsta delen av na, främst åt söder. Den Täby kyrkogård omges norra delen av muren av en bogårds­mur med närmast det västra hörnet och ungefär 2/3 två stigluckor. På den av den västra delen av södra stigluckans muren revs 1910. Stenen från muren användes norra gavelröste finns därefter till byggandet av en glugg som leder till ett nytt skolhus som ligvinden. Pratar man i ger snett emot kyrkan i väster. Under 1980-talet gluggen hörs rösten lades muren om. över hela kyrkogården.

Vid utvidgningen 1911 togs ytterligare mark i väster och söder i anspråk. Detta gav kyrkogården en oregelbunden femsidig form där den främst sträcker sig åt söder. I och med utvidgningen planterades också lindar längs den västra och södra sidan.

Lindarna kring den äldsta delen planterades 1785 och visar således kyrkogårdens utsträckning fram till 1911. Träden planterades av trädgårdsmästaren på Näsby slott, Gustaf Stockman, vilket också står att läsa på hans gravsten som står på den östra sidan av kyrkan. Planteringen bekostades av generalguvernören för Pommern, greve J A Meijerfeldt, den dåtida ägaren av Näsby.

Den nya kyrkogården, kallad Norra begravningsplatsen, ligger 800 meter väster om kyrkan med utsikt över Vallentunasjön. De äldsta delarna är från 1937 då den anlades på åkermark som kyrkan hade förvärvat. Här finns också en minneslund som anlades 1978. Begravningsplatsen utvidgades sedan på 1980-talet efter ritningar av trädgårdsarkitekten John Dormling.

3

Täby kyrka och kyrkogård på en enskifteskarta från 1824.

År 2009 anlades ytterligare en begravningsplats, den södra, som är belägen mittemot den norra men med en stor åker däremellan. Denna begravningsplats ingår dock inte inom projektet att karakterisera kyrkogårdar.

BESKRIVNING Omgivning Täby kyrkogård ligger i Täby kyrkby, en halvmil norr om Täby centrum. Omgivningen närmast kyrkan påminner om ett äldre sockencentrum med en prästgård, ordenslokal och förskola som tidigare varit skola och ålderdomshem. Mittemot kyrkan ligger Eviga ljusets kapell från 1988, ritat av arkitekt Uno Söderberg. Kapellet är nu ekumeniskt och även öppet för borgerliga begravningar. Under de senaste decennierna har den äldre villabebyggelsen i närheten förtätats och området har fått en mer urban förortskaraktär. Kyrkan och den gamla kyrkogården ligger vid slutet av en ås, där marken sluttar åt sydväst i vinkeln av två sockenvägar som löper längs den östra och den norra sidan av kyrkogården.

Omgärdning och ingångar Bogårdsmuren sträcker sig runt kyrkan med ett uppehåll längs den västra sidan. Innanför muren växer en trädkrans. Muren består av kluven sten i olika format och är ovanligt bred. I väster där en bit av

4

muren fattas växer istället en häck av måbär. Mellan häcken och muren finns en öppning med en mindre naturstenstrappa som förbinder den äldre och den nyare delen av kyrkogården, eftersom den nyare ligger något lägre. Längs muren på den östra sidan står en häck av måbär mellan lindarna. Kring den utvidgade delen finns förutom träden också en häck och ett Gunnebostängsel.

Den gamla kyrkogårdens ingångar finns i de nordvästra och sydöstra hörnen, där numer den norra fungerar som huvudingång. Den norra stigluckan är vitputsad och har en träbänk på vardera sida om mittgången. Mellan de stickbågiga portalerna finns ett målat trätak. Den sydöstra stigluckan som är kvar från 1400-talet, är byggd av vitputsat tegel med en sockel av gråsten och ett spånlagt sadeltak.

Stigluckan är byggd delvis ovanpå muren. Dess norra gavelröste är byggt av tegel i munkförband med avjämnade fogar, vilket gör att man har daterat det till medeltida. Det södra gavelröstet är dock någon gång ombyggt med tegel i kryssförband med öppna fogar. En murad sittbänk finns på den östra sidan. Över denna sträcker sig ett tunnvalv som mot norr och söder öppnar sig i stickbågiga portaler. På den södra sidan sitter en tjärad träport från 1730-talet.

Gavelspetsen på det norra gavelröstet har ett sågsnitt.

Ingången till den utvidgade delen av kyrkogården finns söder om den sydöstra stigluckan, där en dubbel svartmålad smidesgrind flankeras av två grindstolpar i granit.

Mur och trädkrans i nordöst.

Del av äldsta kyrkogården.

5

Del av den utvidgade delen i söder.

Den norra begravningsplatsen omges i öster och söder av dubbla rader med lindar, i norr och väster står de i en enkel rad. Längs den norra sidan löper en mur av murad huggen sten täckt av sedum. I muren finns två ingångar med en dubbel och en enkel svartmålad smidesgrind. Kring resten av kyrkogården står ett grönt Gunnebostängsel. Ytterligare en ingång finns i sydöst och en i norr i anslutning till materialgården.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m.

Från den norra stigluckan leder en asfalterad gångväg mot kyrkans entré i väster och fortsätter runt hörnet där den övergår i en grusad gång som löper snett över kyrkogården till den södra stigluckan.

Gången fortsätter också rakt fram och löper längs med muren. Även på de utvidgade delarna går en grusad gång längs ytterkanten av kyrkogården liksom ytterligare ett antal rätvinkliga gångar mellan 6

de fyra stora kvarteren. I väster på den utvidgade delen finns en så kallad åsnestig med kantstenar i granit, som sluttar uppåt mot den norra stigluckan.

I de grästäckta kvarteren har långa häckar av oxbär planterats, som ger stöd åt gravvårdarna och på några ställen omger kvarteren. På flera ställen ligger trampstenar i gräset. Framför kyrkans ingång i söder finns en stor gräsyta som delas i två delar av grusgången. Här står numer endast en gravvård, men närmast kyrkan i söder finns ett tätt kvarter med gravvårdar där de flesta är från mitten av 1900-talet. På den stora fria gräsytan brukar blommor läggas ut efter begravningar och där fotograferas också vanligen brudparen efter vigseln.

På Norra begravningsplatsen är gångsystemet också rätvinkligt mellan större och mindre oftast rektangulära grästäckta kvarter. Hela området sluttar lätt mot söder, med den äldsta delen i norr. Även här är kvarteren grästäckta och omges av häckar av övervägande måbär. Längst i väster finns ett särskilt

Den öppna gräsytan med gångväg mot stigluckan på den södra sidan.

Gravvårdar i rader på Norra begravningsplatsen.

7

muslimskt kvarter där de avlidna begravs vända mot Mecka. Här är alltid en grav öppen för att kunna genomföra en begravning snabbt. I detta kvarter har även en oval ceremoniplats anlagts, med gatsten och en huggen sten i granit på vilken en pil visar riktningen mot Mecka. På Norra begravningsplatsens östra del är många katoliker begravda och det finns också ett särskilt kvarter för barngravar.

På kyrkogården och Norra begravningsplatsen finns samma sorts belysning med lyktstolpar i rostfri plåt med klara klotformade glaskupor. På Norra begravningsplatsen står enkelt utformade bänkar av trä utplacerade, vilka tillkom i och med utvidgningen på 1980-talet.

Gravplatser och gravvårdar Många gravvårdar på den äldsta delen har en stenram och på den utvidgade delen i söder finns några grusgravar kvar. Kring många gravar växer också låga täta buxbomshäckar som ramar in dem och skapar små ”kvarter” i kvarteret.

8

Göran Rehns grav.

I kyrkogårdens nordöstra hörn står en minnessten över Täbys dragoner och båtsmän som under indelningsverket tjänade armén och flottan. Naturstenen har platt ovansida med dekor utförd av skulptören Clarence Blum.

Söder om kyrkan finns ytterligare en minnessten som restes 1995 över Estoniakatastrofens offer. Det är en natursten som hämtades från Ålands hav. Vid katastrofen 1994 omkom bland alla andra 12 personer från Täby.

Norr om kyrkan står en gravsten av ljus kalksten och framför denna ligger kullersten inom en stenram. Texten på gravstenen lyder: Här Hvilar/ Fordna ägaren till Wäster-Arninge/ Iöran Rehn/ Född D. 25 Aug: 1727/ död D 22. Apr: 1810/ Samt Dess Kära Maka/ Rebecka Christ: Kinnström/ Född d: 9 Maij 1737/ Död D. 22 Iun. 1806 Göran Rehn var hovbryggare och ryttmästare vid Stockholms borgerskap och kusin till den bekante konstnären och hovintendenten J. E. Rehn, vilken antas ha ritat orgelläktaren i kyrkan. Göran Rehn

Gustav Stockmans gravvård, planterad med bergenia.

Höstsols kolumbarium.

hyllade Gustaf III som revolutionshjälte 1772 och hedrades 1774 av monarken med säterifrihet på sin gård mot att han skulle hålla med ryttare och utrustning. Denna gravsten är den enda på kyrkogården med stensättning innanför ramen framför vården.

Det är också den enda gravvården på den norra sidan som står ”rättvänd”, det vill säga i östvästlig riktning, så som man tidigare begravde. Öster om sakristian står Gustav Stockmans gravsten från 1801, trädgårdsmästaren som planterade lindarna kring den gamla kyrkogården. Vården är i kalksten med röd text som lyder Dessa 36 lindars odlare/ Gust. Stockman/ Ford. Trädgårdsmästare vid Näsby/Född 1723/ Död 1801/ Hvilar här med sin k: maka.

På den utvidgade delen av kyrkogården är gravvårdarna överlag lägre och står på rad med ryggen mot häckarna. På den norra begravningsplatsen är de flesta gravvårdar ungefär lika stora, oftast stående och placerade i långa raka rader i kvarte-

ren. Där finns bestämmelser för hur hög och bred en gravvård får vara vilket ger ett relativt enhetligt intryck. De äldsta delarna finns intill minneslunden i norr där kvarteren omger en mindre torgbildning utsmyckad med planteringar i urnor.

På Norra begravningsplatsen finns graven över skådespelaren John Elfström (1902-1981) som bland annat spelade huvudrollen i filmerna om Åsa-Nisse, vilka delvis spelades in i Täby. En annan skådespelare som är begravd här är Rolf Bengtsson (1931-1976), komiker och sångare, verksam framför allt i TV under 1960-och 70-talen.

Kolumbarium I den sydvästra delen av den utvidgade delen av kyrkogården finns ett kolumbarium som ägs av Stiftelsen Höstsol. Denna verkade för att ge pensionerade skådespelare någonstans att bo under sitt åldrande. Stiftelsen köpte egendomen Såsta i Täby

9

Minneslunden på Norra begravningsplatsen med fontän.

1918, vilken sedan kom att kallas för Höstsol. Den första gravsättningen i kolumbariet ägde rum 1934 och den senaste 1989, då av premiärdansösen Cissi Olsson-Åhrberg född 1906.

Kolumbariet har 104 nischer och är byggt i vinkel med ljust putsade murar och ett svart smidesstaket. Överst finns en inskription: ”Columbarium för Höstsol, Gustaf Fredrikssons ålderdomshem, min högtidsdag går in, allt är så tyst och stilla.” Till kolumbariet hör också 10 stycken hällar som ligger vid sidan av detta.

Minneslund En minneslund har anlagts på Norra begravningsplatsen. Denna är utformad som en bit ängsmark med högt gräs och björkar. I anslutning till minneslunden finns en halvcirkelformad mur av murad huggen sten vid vilken man kan placera blommor och ljus. Framför muren finns en grusyta med gatsten 10

lagd i cirklar kring en enkel rund fontän av granit.

Ovanpå muren står ytterligare ett konstverk av skulptören Clarence Blum i form av en stiliserad fackla av röd granit.

Vegetation En trädkrans av 36 stycken hamlade lindar omger den äldsta delen av kyrkogården. Kring den utvidgade delen i söder och väster växer stora lindar som inte är hamlade. Kring denna del finns också en häck av oxel.

På kyrkogården kring kyrkan finns flera olika slags buskar och planteringar. Vid den stora gräsytan i söder växer långa rader av spireabuskar och tre stycken hagtornsträd.

I det största kvarteret i söder på den utvidgade delen står en ensam skogslönn. Längs den södra muren har en perennrabatt anlagts med höga blommor och formklippta tujor som på den västra sidan

övergår i en häck av rosenspirea. Vid kolumbariet växer häggmispel och på vardera sida finns två perennrabatter med bland annat buxbom formklippta som klot. I övrigt är de många häckarna utmärkande, måbärshäckarna i ryggen av gravvårdarna och de många formklippta buxbomshäckarna kring desamma.

På Norra begravningsplatsen finns framför allt måbärshäckar i långa rader och vid den äldsta delen häckar av hagtorn. Förutom lindar växer också ett stort antal oxlar kring kvarteren och tallar längs muren i norr.

Övriga byggnader och anläggningar På Norra begravningsplatsen står en mindre byggnad kallad ”Stenhuset” med murad fasad av huggen sten av olika sort. Det höga pyramidformade taket är belagt med skiffer. Huset byggdes troligtvis 193940 och innehåller ett rum för ceremonier i samband

med gravsättning och toaletter för besökare.

En materialgård finns längst i väster på Norra begravningsplatsen. Den byggdes i och med utvidgningen på 1980-talet och det höga planket som finns runt den byttes till ett nytt omkring 2010.

Klockstapel Klockstapeln står på en höjd norr om Täby kyrkogård. Hela stapeln är tjärad och på vindflöjeln står årtalet 1763, det år då bonden Eric Jansson i Wätö byggde den. Klockstapelns stolpar, som vilar på en stensockel är inbyggda och klädda med stående brädor och träspån. Den karnisformade huven är också spånklädd och pryds av en vindflöjel i smidesjärn.

Föregångaren till dagens klockstapel stod längre ner på åsen, något närmare kyrkan. Den nya stapeln byggdes högre upp så att klockornas klang skulle höras bättre.

11

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Täby kyrkogård är en viktig del i ett äldre sockencentrum med prästgård, ordenslokal, ålderdomshem och skola. De hamlade lindarna kring den gamla delen av kyrkogården ger ett enhetligt intryck och markerar också tillsammans med bogårdsmuren den gamla kyrkogårdens utsträckning. Den öppna ytan på kyrkogårdens södra del har en tradition som samlingsplats i samband med förrättningar. Det är också från detta håll som man tidigare angjorde kyrkan.

Bogårdsmuren med anor från medeltiden är ovanligt bred och tillsammans med stigluckorna där den södra är från 1400-talet, har den stor betydelse för upplevelsen av kyrkogården.

Den utvidgade delen av kyrkogården i söder får framför allt sin karaktär av de långa oxbärshäckarna som ger stöd åt gravvårdarna och de många buxbomshäckarna kring enskilda gravar på dess västra sida. Kolumbariet är ett annorlunda inslag i kyrkogårdsmiljön som är ovanligt på kyrkogårdar i länet.

Norra begravningsplatsen har en annan karaktär där gravvårdarna är tidstypiskt mindre och enklare och står i raka rader i de kvadratiska kvarteren. Här finns en blandning av gravskick och ett särskilt kvarter för muslimer. De många träden, med oxel som dominerande, bidrar till den lummiga inramningen av de stora gräskvarteren och står som kontrast till de raka långa raderna av häckar vilka tillsammans ger kyrkogården en särskild karaktär. ”Stenhuset” med sin tidstypiska stenfasad anknyter till muren i norr och hör till begravningsplatsens äldsta inslag.

12

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkogården • Den ovanligt breda kyrkogårdsmuren med anor från medeltiden, som tillsammans med trädkransen från 1785, visar kyrkogårdens tidigare utsträckning.

• De många häckarna som är karaktäristiska för flera delar av kyrkogården.

• Den södra stigluckan från 1400-talet som tillsam mans med samlingsplatsen på kyrkogårdens södra del, markerar att man tidigare angjorde kyrkan från detta håll.

• Kolumbariet, som är ett ovanligt inslag i kyrkogårdsmiljön.

• Gravvårdar som är kulturhistoriskt intressanta utifrån ett person-, lokalhistoriskt eller konstnärligt perspektiv.

• ”Stenhuset” på Norra begravningsplatsen som är tidstypiskt och hör till den delens äldsta inslag.

Stenhuset pĂĽ Norra begravningsplatsen.

13

Kronologi 1400-tal. Södra och norra stigluckan byggs i bogårdsmuren, som möjligen är äldre (Brandel 1918)

1911. Kyrkogården utvidgas mot söder och väster (ATA)

1714. Bogårdsmuren täcks med spån (Brandel 1918)

1929. Ny stiglucka byggs i norr på platsen för en äldre. Arkitekt Sven Brandel (ATA)

1763, Ny klockstapel uppförs på berget norr om kyrkan (Brandel 1918)

1943. Första gravsättningen i kolumbariet ägde rum (Nilsson 2008)

1738. Bogårdsmuren täcks med bräder (Brandel 1918)

1937. Norra begravningsplatsen anläggs och invigs på åkermark förvärvad av kyrkan (ATA)

1783. Bräder från de gamla kyrkbänkarna läggs som täckning på muren (Brandel 1918) 1785. Lindar planteras utmed bogårdsmurens insida (Brandel 1918) 1798. Grus och klappersten läggs som täckning på muren (Brandel 1918) 1819. Muren täcks av klappersten, lera och torv (Brandel 1918) 1863. Norra stigluckan rivs (ATA) 1910. Del av den medeltida, västra bogårdsmuren rivs för att användas vid byggande av kyrkskolan (ATA)

Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet SLM Stockholms läns museum FMIS Fornminnesregistret Christer Nordin, kyrkogårds- och fastighetschef Täby församling Tina Björkegren, kyrkogårdsförvaltning, Täby församling Brandel, S, Sveriges kyrkor. Uppland I, Stockholm 1918 Kilström, B Bengt Ingmar, Kyrkorna i Täby. I: Upplands kyrkor: konsthistorisk vägledning. Stiftsrådet i Uppsala ärkestift. Uppsala 1985 Nilsson, Gunilla, Täby kyrka. Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift 2008.

Sjörin, Kerstin (red) Kyrkor och kapell i Täby församling.

Utgivningsår okänt.

Täby kyrka – en presentation i arton avsnitt, Täby församling, 1968

14

1939-40. Stenhuset på Norra begravningsplatsen uppförs (Församlingen) 1978. Norra begravningsplatsen får en minneslund (Församlingen) 1980-tal. Norra begravningsplatsen utvidgas efter förslag av trädgårdsarkitekt John Dormling (ATA). Muren kring den gamla delen av kyrkogården läggs om (Församlingen) 2009. Den södra begravningsplatsen invigs, formgiven av Temagruppen (Församlingen)