Sundbybergs kyrkas kyrkotomt Sundbybergs församling, Solna kontrakt, Stockholms stift Kv. Sundbyberg 2:19, Rosengatan 15, Sundbyberg, Sundbybergs socken och kommun, Stockholms län, Uppland
1
Sundbybergs kyrkas kyrkotomt är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen och ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården. TEXT: Hedvig Bellberg, Stockholms läns museum 2012 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum 2012 Omslagsbild: Sundbybergs kyrka och kyrkotomt sedd från ovan. Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
2
Sundbybergs kyrkas kyrkotomt Sundbyberg är en av Stockholms äldsta förstäder. Namnet Sundbyberg har sedan 1700-talet använts för ett område vid det gamla Sundby, som då tillhörde Bromma. Ordet sund syftar på Bällstaån, vars vatten stod högre när orten fick sitt namn. Idag är Sundbyberg bebyggelsemässigt sammanväxt med huvudstaden och utgör en del av Storstockholm, till övervägande delen bebyggd med flervåningshus. Förutom Sundbybergs centrum, består kommunen av stadsdelarna Duvbo, Lilla Alby, Storskogen, Hallonbergen, Ursvik och den senast tillkomna stadsdelen Rissne, invigd under 1980-talet. Sundbybergs församling bildades 1 maj 1909, utbruten ur Bromma församling. Församlingen tillhörde Bromma pastorat fram till 30 april 1916, för att därefter utgöra ett eget pastorat. Sundbybergs kyrka är uppförd i jugendstil efter ritningar av arkitekt Axel Sjögren och invigdes 1911. Kyrkan uppfördes som en treskeppig basilika med ett murverk av ljust putsat tegel och en hög stensockel. Kyrkan placerades i öst-västlig riktning med absidformat kor och ett sidoställt torn i väster. På kyrkans norrsida finns en utskjutande byggnadskropp. Kring kyrkan ligger en ansenlig kyrkotomt som iordningställdes på 1920-talet och omfamnar hela det stora kvarteret.
HISTORIK Sundbybergs stad växte fram till följd av järnvägens dragning över den dåvarande herrgården Sundbybergs ägor 1876. Ägaren, A P Löfström, utnyttjade kommunikationerna och anlade en förstad till Stockholm som vid tiden upplevde en bostadsbrist. Sundbyberg växte fram som ett stationssamhälle och en industriort, blev köping 1888 och fick stadsrättigheter 1927. Då låg Sundbyberg i Bromma socken. Avståndet till kyrkan i Bromma var stort, varför A P Löfström lät uppföra ett kapell 1878. Kapellet blev med tiden för litet för köpingens behov och under 1880-talet beslutades att uppföra en kyrka på den mark Löfström donerat för stadens räkning. 1909 delades
Bromma församling varpå Sundbyberg blev ett eget pastorat. Förhållandena på bergtomten som omger Sundbybergs kyrka medförde att inte någon begravningsplats kunde anläggas kring kyrkan. Sundbybergs begravningsplats anlades istället vid Lötsjön 1913, längre norrut i församlingen. Området runt kyrkan lades därför ut som park. Kyrkotomten inramas i alla väderstreck av stenmurar och terrasser. Dessa anlades åren 1918–1925, då även trappor anlades i parken. Senare har en del förändringar vidtagits, framför allt på den norra sidan, där ägarbyten Bergtomten som ommed staden föranledde nya murverk 1958. ger Sundbybergs kyrka
BESKRIVNING Omgivning
medförde att någon begravningsplats inte kunde anläggas kring kyrkan.
Sundbybergs kyrka och kyrkotomt omges av flerbostadshusområden, flertalet uppförda under 1900-talets första hälft. Kyrkan och den omgivande kyrkotomten upptar hela det stora kvarteret omkring kyrkan. Kyrkans läge har en majestätisk position i samhället, på en höjd med vidsträckt utsikt över det omgivande landskapet. Den kuperade kyrkotomten har naturlig terräng med blandskog och stenhällar. Kring kyrkotomten löper bostadsgator i alla väderstreck.
Omgärdning och grindar Murarna omkring berget är uppmurade av huggen gråsten med räfflade huggna överliggare på de översta muravsnitten kring kyrkplanen och i övrigt fritt huggna överliggare. Den branta vägen som leder upp till kyrkplanen från det södra hörnet av Fågelsången-Rosengatan, är delvis belagd med gatstensknott och delvis asfalterad. Vägen delar sig i två dels mot entrén söder om kyrkan och kyrkbacken dels mot en bakre ingång öster om kyrkan, där en tall skjuter upp ur asfalten. Närmast kyrkkroppen ligger en ram av gatstensknott. Urtag för sittplatser finns i muren, på utsidan mot gatan, där parkbänkar i trä står uppställda. 3
Huvudingång till kyrkotomten är belägen i öster vid Rosengatan. Här finns en paradtrappa i sten med ledstänger i mitten. Två ingångar till kyrkotomten finns också mellan knubbiga pollare dels från västsidan, dels från sydsidan. Kyrkotomten har framförallt sin utbredning väster om kyrkan. Parkering finns utmed hela sydsidan längs med muren på Fågelsången.
Gångsystem och belysning m.m. Gångstråken slingrar sig upp efter berget, främst på den östra sidan om kyrkan, medan de fria stigarna med anlagda stentrappor i anslutning, eller endast stigningar med ledstänger, återfinns på bergets sydoch västsidor. Gångstråken är både anlagda med beläggning och tillkomna av att människor trampat upp stigar av jord och grus. I det västra parkav-
4Kyrkotomten sedd från norr.
snittet finns stenbänkar uppställda. Stentrapporna, som är mjukt huggna av stenblock och har gröna enkla ledstänger i järn, uppenbarar sig här och där i terrängen. Den norra bergssidan är företrädesvis gräsbelagd och bevarar en orörd karaktär. Här finns inga gångstråk anlagda. Gröna, äldre lyktstolpar med trattformade lamphuvar i stil med kyrkans formspråk belyser kyrkotomten.
Vegetation Kyrkotomten är en naturtomt med vissa anlagda delar, beväxt med äldre tallar och flera sorters lövträd, däribland oxel, björk och ek. I buskagen förekommer bland annat snöbär. Kring murarna slingrar sig vildvin. Kyrkotomtsområdet är beväxt med frodiga gräsmattor.
Paradtrappan pĂĽ Ăśstsidan.
5
Kyrkplanens östra del samt uppfartsvägen.
6
Lummig passage på västsidan.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK Sundbybergs kyrka ligger monumentalt placerad på en höjd och platsen sätter, trots senare tillkomna höga flerfamiljshus i omgivningen, en betydande prägel på stadsdelen. Den kuperade kyrkotomten är beväxt med naturlig skogsvegetation. Slingrande stigar och belagda gångar och vägar ringlar sig runt berget. Ett uttryck av både böljande, samtidigt strikta, terrasseringar möter besökaren. Den öppna karaktären med stenmurar på östsidan och den slutna karaktären med skogspartier på västsidan är utmärkande.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkogården • Kyrkotomtens omväxlande naturtomtskaraktär • Murar och terrasser • Gångvägar med trappor och räcken
Kronologi 1908. Beslut om att kyrkan skall uppföras efter ritningar av arkitekt Axel Sjögren. Ljungström 1985 1911. Kyrkan invigs. Ljungström 1985 1920-tal. Utläggning av stenmurar med terrasser och trappor i parken. Ljungström 1985 1958. Nytt begränsningsmurverk mot norr. Ljungström 1985 1997. Ny handikappramp efter förslag av Tallius Myhrman. ATA
Källförteckning Boëthius, Ulf, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Liber Förlag, Stockholm, 1980 Legars, Niss Maria, Sundbybergs kyrka. Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift 2008 Ljungström, L, Sundbybergs kyrka. Upplands kyrkor XV, Katrinholm 1985 Nationalencyklopedin, Band 17 Nilsson, Christina, Kyrkguiden: vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Informationsenheten, Stockholms stift, Stockholm, 3:e rev. uppl. 2001 Österberg, H, Sundbyberg bygger en kyrka, Sundbyberg 1981 ATA Antikvarisk-topografiska arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet ABLM, Stockholms läns museum, arkivet Kyrkogårdsföreståndare Christer Larsson
7