Sundbybergs begravningsplats & Duvbo kyrkogård

Sundbybergs begravningsplats och Duvbo kyrkogård Sundbybergs församling, Solna kontrakt, Stockholms stift Sundbybergs kommun, Stockholms län, Uppland

1

Sundbybergs begravningsplats och Duvbo kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen.

TEXT: Hedvig Bellberg, Stockholms läns museum 2012 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum 2012 Omslagsbild: Sundbybergs begravningsplats och Duvbo kyrkogård sedd från ovan.

Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Sundbybergs begravningsplats och Duvbo kyrkogård Sundbybergs begravningsplats och Duvbo kyrkogård är belägna vid Lötsjöns västra sida mellan Duvbo och Hallonbergen i Sundbyberg. De båda begravningsplatserna är nära förenade med varandra och i stort sett sammanvuxna. Sundbyberg ligger i öster och Duvbo ansluter i väster.

Sundbybergs församling bildades 1 maj 1909, utbruten ur Bromma församling. Församlingen tillhörde Bromma pastorat fram till 30 april 1916, för att därefter utgöra ett eget pastorat.

Stadsdelen tillika municipalsamhället Duvbo inkorporerades med Sundbybergs stad 1949, i samband med att Spånga kommun upplöstes.

Sundbybergs kyrka ligger en dryg kilometer sydost om begravningsplatsen på en höjd strax norr om Sundbybergs centrum. Duvbo kyrka ligger insprängd i villabebyggelsen några kvarter söder om Duvbo kyrkogård, men är inte synlig från kyrkogården.

De södra delarna av Sundbybergs begravningsplats och Duvbo kyrkogård ingår i det riksintresse för kulturmiljövården enligt miljöbalken som beskriver egnahemsmiljön strax söder om begravningsplatserna, där även Duvbo kyrka ligger.

HISTORIK Sundbybergs begravningsplats invigdes 1913, medan Duvbo kyrkogård tillkom under den första hälften av 1920-talet. Sundbybergs begravningsplats och Duvbo kyrkogård sammanbands 1965 och en väg anlades mellan de båda begravningsplatserna.

Begravningsplatserna har sedan dess en nära förbindelse.

På de båda begravningsplatserna finns kapell uppförda. Lötsjökapellet på Sundbybergs begravningsplats uppfördes 1925. Kapellet renoverades och blev delvis till- och ombyggt 1967-77. Ett kylrum med kistkyl ordnades i nedervåningen och en hiss från bisättningsavdelningen upp till förrättningssalen installerades. En utbyggnad tillfördes byggnaden, där kistdekoration inför jordfästningen kunde äga

rum och anhöriga till den avlidne tas emot för ett sista avsked innan den bortgångne jordfästes. Kapellet blev även tillbyggt 2005.

Expeditionsbyggnaden som ligger utmed Kyrkogårdsvägen på begravningsplatsens sydsida stod klar i april 1971. Samma år, samt det följande, uppfördes också entrébyggnaden som är belägen i anslutning till parkeringen och ingången till begravningsplatsen i riktning från Lötsjön. Expeditionsbyggnaden föregicks av en annan, enklare byggnad, uppförd 1950, som revs samma år som den nya expeditionsbyggnaden var klar.

Björkallén på begravningsplatsens sydöstra del gallrades ur på 1990-talet och träden ersattes med lindar. Dock återplanterades björkar 2002.

Klockstapeln på den västra delen av Sundbybergs begravningsplats tillkom 1982 och invigdes på Allhelgonadagen, den 1 november, av prosten Hans Tollin. Stapeln ritades av arkitektfirman Megaron AB och uppfördes av snickaren Åke André med hjälp av kyrkogårdsanställda.

På Sundbybergs Området från klockstapeln på Sundbybergs begravningsplats begravningsplats till Duvbo finns omkring kyrkogård iordningställdes 1985-86. Förrådsplatsen 18 500 gravsatta. i anslutning till Duvbo kyrkogård, belägen mellan begravningsplatserna och inhägnad av ett plank, planerades och iordningställdes 1978. Platsen eller materialgården, även kallad ”fortet”, är tänkt att iordningställas och upprustas. Kapellet på Duvbo kyrkogård är uppfört 1924 i samband med anläggandet av själva kyrkogården.

På Sundbybergs begravningsplats begravdes personer fram till 1950-talets mitt i den så kallade allmänna linjen, ett område med fri gravrätt. Gravrätten uppläts i 15 år, utan avgift. En köpt gravrätt däremot, uppläts antingen i 50 år eller för all framtid. På Sundbybergs begravningsplats finns omkring 18 500 gravsatta. De äldsta kvarteren återfinns idag längst i öster. Duvbo kyrkogård har också allmänna kvarter, medan två kvarter utgörs av urnkvarter.

3

Duvbo kyrkogård med utblick mot grindöppning i söder.

BESKRIVNING Omgivning Sundbybergs begravningsplats sträcker sig långsmal i sydostlig-nordvästlig riktning, varpå i nordväst Duvbo kyrkogård tar vid. I näromgivningen till de båda begravningsplatserna finns söderut ett av landets första egnahemsområden. Villorna är individuellt utformade och ligger i ett terränganpassat gatunät på stora tomter. Under 1920-talet utvidgades området med ett mera regelbundet gatunät, och villorna gavs större enhetlighet. I norr, ovan bergskammen, finns Hallonbergens centrum och i direkt anslutning till Duvbo kyrkogård i väster finns ett koloniområde. Ovanför detta ligger Rissneleden och därpå Enköpingsvägen. På västsidan finns skogspartier i Duvbo och Råsta skog. På den östra sidan om Sundbybergs begravningsplats ligger Lötsjön och Ursviksvägen.

4

Omgärdning och grindar Huvudentrén till Sundbybergs begravningsplats är belägen vid Ursviksvägen i öster. En ingång finns också utmed den södra gränsen, men den används inte i samma utsträckning. Längs med den norra sträckningen leder ett gångstråk utanför begravningsplatsen. Härifrån kommer man in till begravningsplatsen via Hallonbergsgrinden. I väster tar Duvbo kyrkogård vid. Kring stora delar av Sundbybergs kyrkogård sträcker sig järnstaket samt häckar, medan det mot Ursviksvägen finns ett trästaket.

Vid entrén, mot de sydöstra delarna kringgärdar ett svart järnstaket med rombiska detaljer upptill.

Mot Ursviksvägen finns ett trädradsparti av lindar som funnits sedan begravningsplatsen anlades.

Kring begravningsplatsens resterande delar råder en lummig känsla med många olika trädsorter som kringgärdar begravningsplatsen, men det finns ingen tydlig trädkrans.

På Duvbo kyrkogård finns två entréer med grindar mot söder, varav den ena ligger mellan begravningsplatserna. I det nordvästra hörnet finns ytterligare en

Bunges gravvård skymtar t.h. om björken. I fonden syns ett par av kvarteren mot söder.

Oktagonala rundlar i nordväst på begravningsplatsen.

5

6 Kopparängel med resta vingar på skulptören Thorwald Alefs grav.

grind. Mot söder är det övre huvudgrindparet utfört i gjutjärn i en mjuk båge med kvadratiska plattor fritt placerade mellan grindens ribbor. Ett murparti är ny­ligen anlagt mot den södra delen av kyrkogården, utfört av kvadratiskt huggna stenblock med fog och ojämn yta. Tidigare fanns där en enklare slipersstödmur. Det finns även järnstängsel mot söder, utanför muren.

Häckar kringgärdar kyrkogården till stor del. Mot norr inramar trästaket och mot väster häckpartier.

Ansatsen till en trädkrans omger Duvbo kyrkogård. Den spricker upp på sina ställen, men är relativt tät kring den centrala delen. En trädallé leder in på kyrkogården från huvudgrindarna i söder och fram mot kapellet.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m.

Sundbybergs begravningsplats har på samma gång anläggnings- som parkkaraktär, dels med ordnade gångsystem och planteringar, dels med ett växlande natur- och parkutseende med fria stråk utefter hela begravningsplatsens sträckning på norrsidan. Duvbo kyrkogård präglas av de schematiskt rektangulära kvarteren.

På Sundbybergs begravningsplats finns 15 allmänna gravkvarter. Kvarteren är benämnda A1, A2 och så vidare. Det finns även urnkvarter benämnda U3, U4, U5, samt ett kvarter med barngravar, B1. I urnkvarteret U4 finns ett kistlager underst. Kyrkogårdens äldsta gravar återfinns i kvarteren längst i öster.

Ett huvudgångstråk löper hela vägen från Lötsjökapellet till de västra delarna av begravningsplatsen.

Det korsas av diagonala gångstråk ut till kvarteren.

Ett par mindre gångstråk, mer eller mindre fria i sin utformning, löper parallellt med huvudgångstråket genom begravningsplatsen. Runt minneslunden i nordost finns en gångväg i form av en rundel, så även i ett område i nordväst som planeras för askgravplatser. Gångstråken är delvis gruslagda, huvudstråket är dock asfalterat.

Duvbo kyrkogård har nio gravkvarter med inbördes indelning av sju allmänna kvarter med kistgravar och två urnkvarter. Urnkvarteren är belägna i väster. Kvarteren längst i öster är inte betäckta av något lager gravar, utan består av öppen gräsyta.

Kvarteren är inramade av häckar.

Gångsystemen är utlagda i ett enkelt rutmönster och gruslagda.

Belysningen på de båda kyrkogårdarna utgörs av svarta lyktstolpar med cylinderformade lyktor av transparent glas med svart rund hätta. De är jämnt placerade utmed huvudstråken samt glesare utmed de övriga gångstråken.

Gravplatser och gravvårdar På Sundbybergs begravningsplats och Duvbo kyrkogård begravs omkring 330 personer varje år, i alla gravskick, varav omkring 200 personer väljer att ligga i minneslunden.

De äldsta gravarna på Sundbybergs begravningsplats återfinns längst i öster och breder sedan ut sig vidare mot väster. Gravstenar från 1920-talet till 1950-talet är vanligt förekommande i kvarteren med de lägre numren. I vissa av dessa kvarter har också fyllts på med nyare gravvårdar. Flera av kvarteren omgärdas av avenbokshäckar. Utmed sydsidan upptas de kvadratiska kvarteren av strikt placerade 1950-talsgravar. Dessa kringgärdas av björkar och oxelträd. Längre mot väster har kvarteren med de högre numren allt från 1960-talsgravar till nutida gravar och utgörs både av kistgravar och urngravar.

Det finns både höga och låga stående gravstenar och även liggande gravstenar förekommer och fyller till fullo något kvarter. En mångfald av utföranden på gravvårdarna förekommer.

Den första graven på Sundbybergs begravningsplats är rest i december 1913 över kyrkoherde Herman Fredrik Lundberg och den står strax utanför Lötsjökapellet. Ett prästkvarter blev anlagt, där sedan bland andra kyrkoherde Lars Zakrisson och komminister Fritz Näsström med familjer begravdes.

Vid den runda platsen framför kapellet finns en hög gravsten över Tea och Robert Bunge. Robert Bunge var bryggeridirektör och generös donator till begravningsplatsens upprustning.

Det förekommer flera konstnärliga utsmyckningar på gravarna, bland annat en ärgad kopparängel över skulptören Thorwald Alefs grav, som är belägen norr om huvudgångstråket på vandringen mot väster.

På den bortre delen av begravningsplatsen finns ett område med lågt klippta häckar i vackra åttakantiga cirkelformer, avsedda för urngravar, men ännu inte använda.

Andra gravvårdar som utmärker sig och visar på begravningsplatsens tillåtande ideal finns bland annat i kvarter 6 där en gravsten har ett flipperspel ingraverat, samt i kvarter 14 där det finns en Bahá’í Faith-grav med en lång inskription. I kvarter 15, som innehåller nyare gravar, förekommer frekvent bilder på gravstenarna. De är rikt dekorerade och många utländska namn förekommer samt bilder på den bortgångne.

I väster ansluter Duvbo kyrkogård. Här upplevs att gravarna företrädesvis är äldre än på Sundbybergs begravningsplats, trots att kyrkogården inte är anlagd före begravningsplatsen. Det har funnits 7

grusgravar på kyrkogården, men dessa är nu istället gräsbelagda. Friserna runt vårdarna är dock kvar.

En intressant grav är den, till synes tomma graven, med stenpollare och kedjor placerad längst mot väster vid mittengången. Gravstenar som utmärker sig är bland andra också två glaskors av samma konstnär på den norra sidan. Några höga stenar är också intressanta.

Minneslund och asklundar En minneslund anlades 1974 på Sundbybergs begravningsplats. Den ligger ett hundratal meter nordost om Lötsjökapellet och har skepnaden av en lätt sluttande, stor grässlätt med ett minneskapell i fonden i form av en båge med glasad fasad mot lunden. I minneskapellet finns en liggare över de begravda. Minneslunden inramas av idegranar och hela grönområdet omges av en stensatt gångväg med gatstensknott. Minneslunden har plats för askan från 6 500 personer och är fullsatt. I en nyare anlagd del nedanför finns 1 100 askor placerade över ett område på 12x6 meter.

En askgravplats planeras ovan de åttakantiga planteringsrundlarna som finns på begravnings-

8 Kopparängel med resta vingar på skulptören Thorwald Alefs grav.

platsens nordvästra del. Utformningen av askgravplatsen är skapad av Bjerkings Landskapsarkitekter 2013 och heter ”Famna”.

Vegetation På Sundbybergs begravningsplats finns en rik växtvärld. Av häcksorter återfinns tujabuskar och oxbärshäckar mot norr, medan avenbokshäckar kringgärdar kvarter mot mitten och längre åt öster på begravningsplatsen.

En björkallé leder från begravningsplatsens huvudparti i sydost upp mot nordväst. Kring de äldre kvarteren i öster står lövträd, däribland ekar, och en lindrad finns mot vägen mot Lötsjön. Trädraden har stått där sedan begravningsplatsens tillkomst. Även enstaka kastanjer förekommer samt ett pilträd och en Coloradogran, som också den fanns från början.

Kring minneslunden i nordost står idegranar och kring de södra kvarteren björkar och oxlar. Längre mot nordväst återfinns tysk lönn samt några cypresser mot Hallonbergsgrinden i norr. Långt uppåt väster dominerar tallar, magnolior och granar. I kvarter 15 står en blodlönn. Hela begravningsplatsen bevattnas med hjälp av ett sprinkelsystem.

Lötsjökapellet på Sundbybergs begravningsplats.

Minneskapellet på Sundbybergs begravningsplats. I förgrunden syns skulpturen Kosmos – 9 Världsalltet.

Entrébyggnaden på Sundbybergs begravningsplats.

10

Kapellet på Duvbo kyrkogård.

På Duvbo kyrkogård finns lindar och björkar och även röd körsbär förekommer. En lindallé från den ena södra ingången, mot väster, skall ersättas. Ligusterhäckar som även är gröna in på vintersäsongen omgärdar kvarteren.

Övriga byggnader och anläggningar Begravningskapell finns både på Sundbybergs begravningsplats och på Duvbo kyrkogård. På begravningsplatsen är kapellet beläget vid den sydöstra infarten som vätter åt Lötsjön, efter vilket kapellet är uppkallat. Lötsjökapellet är uppfört i nyklassicistisk stil i tegel och har ljusa slammade fasader i rosaaprikos och en portik med gråa kolonner. Grunden är ljust putsad i grått. Taket, i form av ett sadeltak, har ett svart enkupigt tegel som taktäckning. Fönstren är rundbågiga och i gavelröstet finns ett cirkelformat fönster.

Minneskapellet i minneslunden på Sundbybergs begravningsplats är bågformigt och murat av rött Helsingborgstegel med betongfront och pulpettak med kopparplåtsstäckning som sluttar inåt i bågformen. I hela framsidan öppnar sig en fönsterrad vilket gör fasaden genombruten och transparent.

Markbeläggningen är utförd av granit.

Expeditionsbyggnaden ligger på begravningsplatsens sydsida, utmed Kyrkogårdsvägen, ungefär i höjd med mitten på sträckningen. Byggnaden är uppförd i tegel och delvis vitt putsad, delvis med svarta träpaneler och har ett kubiskt formspråk och platt tak.

Entrébyggnaden finns i anslutning till parkeringen i sydost och ingången till Sundbybergs begravningsplats från Ursviksvägen. Den inrymmer väntrum och toaletter för de besökande, samt en blomsteraffär.

Byggnaden har ett platt tjockt tak som bärs upp av pelare. Undertaket är träpanelsklätt, medan sidorna utgörs av falsade grönmålade plåtar, att efterlikna ärgad koppar. I taket finns ett ljusinsläpp och därunder en liten damm. Urtaget har till synes den gamla kopparplåten bevarad. Fasaderna utgörs av glas och stående korrugerad plåtlist. Platsen är belagd med en knottstenläggning.

Kapellet på Duvbo kyrkogård är beläget i nordväst. Kapellet används numera som förråd. Det är en smäcker nyklassicistisk byggnad uppförd i tegel med sadeltak och ljust gulputsade fasader med vitmålad tandsnittsornamentik.

Förrådsplatsen i anslutning till Duvbo kyrkogård inhägnas av ett plank och kallas materialgården eller fortet. Där finns redskap och maskiner för begravningsplatsernas skötsel.

Två stora stenar med slät sida står i ändarna av varsitt asfalterat stråk mot planket mot Lötsjön. Dessa används för att baxa upp snö mot vintertid, men utgör också ett spännande inslag i miljön.

Klockstapel En klockstapel i rödtjärat trä står högt belägen på en grusås väster om kyrkplanen på Sundbybergs begravningsplats. Stapeln står på ben och har ett korstak, ovan slutna gavelrösten, belagt med kopparplåt och en spetsig tornspira i mitten.

Konstnärlig utsmyckning Vid minneskapellet i minneslunden på Sundbybergs begravningsplats finns en smidesskulptur kallad Kosmos – Världsalltet och utförd av Sonja Högström 1974.

Stödsten för snöröjning på Sundbybergs begravningsplats.

11

KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK De södra delarna av begravningsplatsområdet berörs av ett riksintresse för kulturmiljövården och är således av särskild kulturhistorisk betydelse.

Begravningsplatserna ligger i ett långsmalt stråk.

Mot norr på Sundbybergs begravningsplats råder en parkkaraktär, med fria gångstråk som uppkommer på flera ställen i miljön. Mot söder på Sundbybergs begravningsplats ligger de ordnade, raka gångstråken och gravkvarteren. Duvbo kyrkogård präglas av raka, kvadratiska kvarteren och ordnade gångstråk.

Flertalet trädsorter och busksorter bidrar till att ge de båda begravningsplatserna en behaglig karaktär.

Någon tydlig trädkrans kringgärdar inte begravningsplatserna, men stora trädrader finns. Karakteristiskt är också varierade planteringar, med ett växlande natur- och parkutseende. En mångfald av 1900-talets stilideal, när det gäller gestaltningen av gravvårdarna, formar gravkvarteren. Begravningsplatsens och kyrkogårdens kapell, Lötsjökapellet och Duvbo kapell, samt Minneskapellet på begravningsplatsen och entrébyggnaden vid Ursviksvägen är också karaktärsskapande.

Översiktskarta

12

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården • Begravningsplatsens samt kyrkogårdens äldre träd och trädrader.

• Gruslagda gångsystem.

• De äldsta gravvårdarna samt gravvårdar av lokal historiskt intresse.

• Gravvårdar med betydande konstnärlig utsmyckning och/eller staket.

• Friser kring äldre grusgravar eller järnstaket med tillhörande smidesdetaljer.

• Lötsjökapellet, Duvbo kapell, Minneskapellet samt Entrébyggnaden.

Kronologi SUNDBYBERGS BEGRAVNINGSPLATS 1913. Begravningsplatsen invigs.

1925. Ett begravningskapell, Lötsjökapellet, uppförs. ATA 1967-77. Lötsjökapellet byggs om och till. Sten Edberg, 1989 1970-71. Ekonomibyggnadsanläggning uppförs, Günter Mehlis. ATA 1971-72. Entré och entrébyggnad uppförs, Åke Porne. Dito 1974. Sundbyberg-Duvbo begravningsplats utvidgas och en minneslund med kapell anläggs. Dito

1985-86. Området mellan klockstapeln och Duvbo kyrkogård iordningställs. Kyrkogårdsförvaltningen

1990-tal. Björkallén ersattes med lindar. Kyrkogårdsförvaltningen 2002. Björkar återplanteras i allén. Kyrkogårdsförvaltningen 2005. Lötsjökapellet byggs till. Kyrkogårdsförvaltningen 2000-tal. Nytt plank mot Ursviksvägen uppförs. Kyrkogårdsförvaltningen 2013. Askgravplats ”Famna” anläggs. Bjerkings Landskapsarkitekter

1982. Klockstapel uppförs. ATA

DUVBO KYRKOGÅRD 1924. Mark köps in för anläggande av kyrkogård. ATA 1924. Ett gravkapell uppförs. ATA 1946. Omändring av gravkapellet. ATA 1965. Kyrkogården läggs samman med Sundbybergs begravningsplats.

1978. Förrådsplats anläggs i anslutning till Duvbo kyrkogård.

Sten Edberg, 1989 2008. En mur tillkommer mot söder. Kyrkogårdsförvaltningen 2013. Förrådsplatsen i anslutning till Duvbo kyrkogård rustas upp Kyrkogårdsförvaltningen

Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet ABLM Stockholms läns museum, arkivet Boëthius, Ulf, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Liber Förlag, Stockholm, 1980 Edberg, Sten, Sundbybergs begravningsplats, Rapport, 1989-11-21 Kulturminnesvårdens riksintressen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län 1997 Legars, Niss Maria, Sundbybergs kyrka. Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift 2008 Åstrand, Göran, Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar, Bromma, 1998 Kyrkogårdsföreståndare Christer Larsson Askgravplats – www.bjerking.se/showroom/Landskapsarkitektur/Sundbyberg-Askgravplats/ Riksintresseutbredning – www.fmis.raa.se

13