Stora Sköndals kyrkas kyrkotomt Farsta församling, Enskede kontrakt, Stockholms stift Sköndal 1:10, Hjalmar Danells väg 1, Sköndal, Brännkyrka socken, Stockholms kommun och län, Södermanland
1
Stora Sköndals kyrkotomt är skyddad enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. TEXT: Sebastian Ulvsgärd BILD: Ingrid Johansson, Stadsmuseet Omslagsbild: Stora Sköndals kyrka och kyrkotomten från norr. Fotograf: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
2
Stora Sköndals kyrkas kyrkotomt Stora Sköndals kyrka uppfördes under åren 1927– 29. Svenska Diakonanstalten var byggherre och arkitekt var Hakon Ahlberg (1891–1984) som även gestaltade kyrkotomten. Han ritade även den samtida Mälarhöjdens kyrka i Stockholm och 1945, Malmbergets kyrka. I utformningen av kyrkotomten lät Hakon Ahlberg spara en stor del av platsens befintliga naturmark, som förstärkte miljöns ålderdomliga prägel.
HISTORIK Ägorna till Stora Sköndals gård inköptes 1904 av Svenska Diakonisällskapet som arbetade med utbildning av manliga diakoner samt hjälparbete inriktat mot vård och omsorg av fattiga och sjuka. Huvudbyggnaden på Stora Sköndal med anor från 1680-talet finns fortfarande kvar sydväst om kyrkan. Under många år firades gudstjänst i huvudbyggnaden samtidigt som arbetet med att samla in ekonomiska medel för det nya kyrkobygget pågick. År 1927 fattades beslut om att bygga en kyrka här. Arkitekten Hakon Ahlberg hade några år tidigare ritat ett förslag till ett mindre kapell på Lövudden vid Drevviken. En önskan att hitta ett mer centralt läge inom området gjorde att nya förslag på lämplig placering av kyrkotomten föreslogs. Valet föll slutligen på en bergknalle med vackert läge vid Drevvikens strand. Hakon Ahlberg sammanfattade tomtens karaktär i tidskriften Byggmästaren 1928 med orden: ”Naturen är typisk för Södertörn, stora ekar på sluttningarna och små furor uppe på bergknallarna”. Citatet uttrycker på ett träffande sätt den övergripande idé som påverkade arkitektens gestaltning av kyrkotomten. En stor del av den befintliga ek- och tallskogen sparades på den bergiga tomten och den befintliga naturmarken kom att påverka kyrkans planform. Utsikten mot Drevviken och läget för en stor ek fick enligt Ahlberg bestämma placeringen av huvudentrén. Ekens karakteristiska form är troligen ett resultat av att trädet hamlats i äldre tid och visar samtidigt hur kulturlandskapet i Stora Sköndal har hävdats under lång tid.
Kyrkan uppfördes med hjälp av arbetskraft från diakonanstalten och invigdes på Tacksägelsedagen 1929. Klockstapeln strax norr om kyrkan togs i bruk året därpå. År 1993 gjordes en större tillbyggnad av kyrkan mot nordost med moderna församlingslokaler innehållande kontor, expedition, samlingssal och kök. Sedan 1994, då Kyrkostiftelsen Sköndal bildades, ägs kyrkan gemensamt av Stiftelsen Stora Sköndal och Farsta församling. Under 2000-talet har det gjorts vissa förändringar av växtlig- ”Naturen är typisk för heten på kyrkotomten. Den Södertörn, stora ekar klippoxel som tidigare domipå sluttningarna och nerade planteringarna är små furor uppe på idag ersatt av främst ölandstok, efter det att klippoxeln bergknallarna.” hade dött ut på flera platser inom kyrkotomten.
BESKRIVNING Omgivningen Kyrkan ligger fritt placerad i ett område på en naturtomt vid Drevvikens norra strand. Väster om kyrkan, fritt utlagda i den kuperade terrängen ligger ett antal putsade enplansvillor från 1950- och 1960-talen. Villorna är ritade av arkitekt Tor Boije för Diakonisällskapet. Kring kyrkan ligger även en äldre villabebyggelse, bland annat i norr, ”Villa Solbacken” uppförd 1913 och i söder nära stranden ”Villa Kullen” från 1906. I övrigt präglas de närmaste omgivningarna av olika typer av vårdbyggnader från 1900- och 2000-talen. En bit norr om kyrkan ligger ett gravkapell från 1914, omgivet av begravningsplats och minneslund.
Omgärdning Kyrkotomten ligger relativt högt med sluttningar från kyrkan, ned mot de omgivande vägsträckningarna. Hjalmar Danells väg i väster och Knut Sjöbergs väg i öster och söder omgärdar kyrkotomten 3
och markerar samtidigt fastighetsgränsen. I anslutning till Hjalmar Danells väg ligger en parkeringsplats som avgränsas mot den omgivande naturen av en låg mur av granitblock. En bergknalle ovanför församlingsbyggnaden fungerar som visuell gräns för tomten mot norr. Den asfalterade uppfarten framför församlingshuset avgränsas av stödmurar av granit mot den omgivande naturmarken i öster. Söder och öster om kyrkans långhus löper breda terrasser med murar av råhuggen natursten i bruk.
Gångsystem, belysning m.m. Gång- och körvägar i anslutning till kyrkan är till största delen asfalterade. I väster ligger uppfarten till kyrkan och framför församlingshuset och kyrkans norra korsarm finns en rektangulär asfalterad entréplats med en mindre parkeringsplats. En asfalterad gångväg förbinder uppfarten och klocktornet med kyrkans huvudentré mot söder och vidare med terrasserna längs kyrkobyggnadens fasader. Den huvudsakliga gångvägen till kyrkans huvudentré är förbunden med Hjalmar Danells väg och följer sluttningen upp mot kyrkans karakteristiska entréparti. Gångvägen har stödmurar av råhuggen natursten mot den sluttande terrängen i öst och ett enkelt smidesräcke som sannolikt är ursprungligt. I anslutning till porten finns en trappa med blocksteg av granit. Utmed församlingshusets västra fasad löper en sentida gångväg belagd med marktegel. Den övergår i en granittrappa mot Knut Sjöbergs väg och har en kantning av natursten och ett svartmålat räcke av rundstål. Närmast vägen, där lutningen är svagare, övergår trappan i gradänger belagda med smågatsten. Kvällstid belyses kyrkotomten av sentida stolpbelysning som är placerad utmed gång- och körvägar.
Vegetation Stora Sköndals kyrka är belägen på en kuperad bergstomt med utpräglad naturmark. Kyrkotomten karakteriseras till största del av den vegetation som fanns naturligt på platsen redan före kyrkans tillkomst. På sluttningarna kring kyrkobyggnaderna och på bergknallen i den sydöstra delen av tomten, växer i huvudsak tall och ek. Särskilt nämnvärda är de grova, friväxande ekarna vid parkeringen samt den hamlade eken framför kyrkans huvudentré mot söder. Det ursprungligen dominerande lågväxande klippoxbäret har numera en mycket begränsad förekomst på kyrkotomten. Den syns bland annat vid en klipphäll norr om församlingshemmet, där den 4
Kyrkan och kyrkotomten från sydväst. Den hamlade eken intill huvudentrén har ett stort 5 upplevelsemässigt värde för miljön och har samtidigt en lång historia på platsen.
ramar in en plantering med bland annat vårlökar och kryddväxter. Idag är det istället ölandstok som dominerar planteringsytorna på kyrkotomten. Den växer bland annat i terrassplanteringarna av granit vid uppfarten till kyrkan och framför entrén till församlingshemmet.
Kyrkotomten från söder. Naturmarken med inslag av friväxande ekar och tallar är ett av 6 platsens mest karaktärsskapande drag.
Kulturhistorisk karakteristik Stora Sköndals kyrka och kyrkotomt ligger högt placerad i landskapet med en storslagen utsikt över Drevviken i söder. Platsens karaktär av naturmark i kombination med kyrkobyggnadens vitputsade fasader, tjärade spåntak och klockstapel gör att miljön har drag av äldre landsortskyrka. Kyrkotomtens fria
placering med ett visst avstånd till den omgivande bebyggelsen förstärker den traditionella prägeln och ger miljön en fridfull atmosfär. Kyrkotomtens enkla naturmark med storvuxna ekar, tallskog och berg i dagen är platsens mest karakteristiska drag. De delvis traditionella växtvalen i planteringarna och kyrkotomtens grova naturstensmurar uttrycker de nationalromantiska stili-
deal som präglade arkitekten vid den här tiden. De friväxande tallarna vid uppfarten till kyrkan och den hamlade eken framför kyrkans huvudentré är viktiga för helhetsupplevelsen.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten • Kyrkotomtens lantliga karaktär och samspelet med byggnadernas traditionella utformning. • Den fria sikten från kyrkotomten mot Drev viken. • Kyrkotomtens råhuggna terrassmurar och trappor som ramar in och förstärker kyrkans dominerande läge på höjden. • Den hamlade eken framför kyrkans huvudentré som både har upplevelsemässiga och kulturhis toriska kvaliteter.
7
Översiktskarta Karta över del av Stora Sköndal med Stora Sköndals kyrka och kyrkotomten. Norr är uppåt i bild. Utsnitt ur DP/Map. Stockholms stads digitala kartarkiv.
Kronologi 1927–1929. Kyrkan uppförs efter ritningar av Hakon Ahlberg. (Lindhagen)
1930. Klockstapeln ritad av Hakon Ahlberg färdigställs. (Lindhagen)
1993. Tillbyggnaden med församlingslokaler uppförs
på den nordöstra delen av tomten efter ritningar av BLP Arkitekter AB. (ATA)
KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSA Stockholms stadsarkiv SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Muntliga uppgifter från församlingen Ahlberg, H, Kyrka vid Diakonanstalten Stora Sköndal, Bygg mästaren 1928, Stockholm 1928
1994. Kyrkostiftelsen Sköndal bildas av Stiftelsen Stora
Lindhagen, S, Stora Sköndals kyrka, Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008
2000-talet. Mindre förändringar och föryngringsåtgär-
Paulsson, E och Rudberg, E, Hakon Ahlberg. Arkitekt & humanist, Stockholm 1994
Sköndal och Farsta församling och tar över ägandet och förvaltningen av kyrka och kyrkotomt. (Församlingen) der för kyrkotomtens växtplanteringar. (Församlingen)
Söderström, G m fl, Stockholm utanför tullarna. Nittiosju stadsdelar i ytterstaden. Stockholm 2003
8