Stefanskyrkans kyrkotomt

Stefanskyrkans kyrkotomt S:t Johannes fÜrsamling, Domkyrkokontraktet, Stockholms stift kv Stefanskapellet 1, Vanadislunden, Vasastaden, Stockholms kommun och län, Uppland

1

Stefanskyrkans kyrkotomt är skyddad enligt 4 kapitlet Kulturmiljölagen. Stockholms in-nerstad med Djurgården utgör ett riksintresse för kulturmiljövården, där kyrkorna med sina kyrkogårdar och tomter är ett av många viktiga karaktärsdrag.

TEXT: Lena Lundberg BILD: Mattias Ek, Stadsmuseet Omslagsbild: Vy över södra delen av Vanadislunden med Ste­ fanskyrkan centralt i bild. Kyrkan är helt inpassad i parkmiljön och omges av dess grönska. Vanadisbadet, invigt 1937, syns till höger i bild och i förgrunden till höger syns den stora vat­ tenreservoaren, byggd 1913–1918. Foto: Leif Gustavsson

©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Stefanskyrkans kyrkotomt Stefanskyrkan uppfördes mellan åren 1901–04.

Kyrkans arkitekt är Carl Möller (1857–1933).

Möller var chef för Överintendentsämbetet och hade vid tiden även uppgjort ritningar till de nyupp­ förda S:t Johannes kyrka samt Gustaf Adolfskyrkan i Stockholm. Kyrkan inpassades i Vanadislundens park utan särskild markering av kyrkotomten.

HISTORIK

Ormträskhöjden var ett av de bergspartier i Stockholm, som efter Lindhagenplanens principförslag från 1866 lades ut som park. Arbetena med en park på höjden igångsattes vid mitten av 1880-talet, då fyllnadsmaterial och matjord började föras till höjden, som dessförinnan i princip var utan högre vegetation. Efter hand lades ett gångsystem med mjukt svängda gångar ut och ett par tusen träd och buskar planterades. Gångvägarna slingrade sig genom den höglänta terrängen mellan kullriga gräsytor. 1887 kompletterades gångsystemet med en uppfart från Frejgatan, mitt emot Döbelnsgatans mynning mot parken. En bit upp i backen delades uppfarten till en oregelbunden fyrvägskorsning av smalare gångvägar.

1903 stod större delen av Vanadislunden färdig att brukas som park.

Denna del av Vasastaden kallades, på grund av sitt läge i stenstadens utkant och den sociala nöd som präglade området, för Sibirien. De kyrkliga behoven i området, som då låg inom Jacobs församling, tillfredsställdes genom ett provisoriskt träkapell. År 1901 signerades ritningarna till en permanent stenkyrka, ursprungligen benämnd S:t Stefans kapell, i Vanadislundens sydsluttning. Kyrkan placerades i sammanhang med uppfarten från Frejgatan, alldeles norr om gångsystemets fyrvägskorsning, och kom därigenom att bilda fondmotiv för Döbelnsgatan. Gatans södra ände mynnade invid Johannes kyrka och kyrkogård. På Kristi Himmelfärdsdagen 1904 invigdes den nya stenkyrkan. 1907 bröts S:t Johannes församling ut ur S:t Jacobs, och Stefanskyrkan kom att ingå i Johannes.

Stefanskyrkan hade inpassats i parkens sydslutt-

ning på en tomt som inte var mycket större än kyrkan. Mot norr var berget utsprängt för kyrkan och i söder skapades en liten grusad plats mellan vägskälet och kyrkan, i övrigt tog parkmiljön vid utan särskild gränsmarkering av kyrkotomten.

Fotografier från tidigt 1930-tal visar den grusade platsen på sydsidan framför kyrkan med rundad form samt mjukt formade gräsytor mellan grusytan och trapporna. Mönstret följer hur kyrkotomten redovisas i situationsplaner vid tiden för kyrkans uppförande. I gräsremsorna växte mindre träd och på var sida om källarplanets dörr in till dåvarande gravkapellet stod prydnadsträd. Längre söderut i ”kyrkbacken” fanns en sandlåda för barn.

Under 1900-talets senare del asfalterades den tidigare rundade platsen samtidigt som den utökades på bekostnad av gräsremsor och ett par träd. Ytan kom därefter att användas för parkering, till del hägnad mot uppfarten till parken genom ett järnräcke i sekundär placering men samtida med kyrkan. I samband med tillgänglighetsanpassning 2010–2011, via entrén till det tidigare gravkaDenna del av Vasapellet, rensades växtligheten intill sydfasaden bort. Istället staden kallades, på skapades ett par mindre rabatgrund av sitt läge i ter mot fasaden invid trapporna mot öster och väster, stenstadens utkant kantade med granitsten.

BESKRIVNING

och den sociala nöd som präglade området, för Sibirien.

Omgivningen Stefanskyrkan ligger i Stockholms innerstad, i Vasastaden inte långt från Norrtull, omgiven av Vanadislunden med dess gräsbevuxna kullar och höga lövträd. Kyrkan ligger i parkens sydsluttning mot Frejgatan, i fonden av den uppfart från Frejgatan som kan ses som en förlängning av Döbelnsgatan. Uppfarten leder väster om kyrkan vidare till Vanadisbadet, vilket har bidragit till en ökad trafik förbi kyrkan. På motsatt sida om Frejgatan tar stenstaden vid med rader av flerbostadshus, uppförda alltifrån 3

”Förslag till tomt för offentlig byggnad i parken Vanadislunden i Stockholm”.

Stefanskyrkans tomt markeras genom den streckprickade linje som smiter tätt intill byggnaden, utanför linjen tar parken vid.

Mellan de två trapporna söder om kyrkan finns en mjukt rundad plats inramad av gräsytor. Parkens befintliga gångsystem behövde inte ändras nämnvärt för kapellet.

Bokstäverna OB står för offentlig byggnad.

Den kvadratiska byggnaden uppe i högra hörnet är vattenreservoaren, uppförd 1913–1918, som ersättning för en äldre reservoar. Utsnitt ur stadsplaneförslag fastställt 1921.

1900-talets början till 1970-talet. I väster, och korsande Frejgatan, går den hårt trafikerade Sveavägen.

Omgärdning Kyrkan är infogad i Vanadislunden med minimal inverkan på parken. Själva kyrkotomten begränsas till gång- och parkeringsytorna närmast kyrkan och den är i huvudsak utan gränsmarkering mot parken.

I backen söder om kyrkan särskiljs dock kyrkotomten framför kyrkan från uppfartsvägarna genom ett järnräcke. Räcket har räfflade stolpar med profilerad knopp och är från tiden för kyrkans uppförande, men i sekundär placering. Mitt i räcket finns en öppning för in- och utfart med bil.

Norr om kyrkan möter den smala tomtremsan det utsprängda berget, mellan en till tre meter högt, vilket bildar en naturlig gränsmarkering mot parken.

Uppe på bergskrönet står, av säkerhetsskäl, ett grönmålat Gunnebostängsel som på kyrkotomtens lägre nivå avskärmar tomtens norra parti från parken. På den lägre nivån sitter mot både väster och öster grindar i stängslet, mot väster klädda med brädor.

4

Gångsystem, belysning m.m.

Det lätt södersluttande partiet framför kyrkan fungerar som kyrkans förgård eller ”kyrkbacke”. Liksom de parkvägar som leder till och passerar kyrkan är kyrkbacken i dag asfalterad. Kyrkbacken används i stor utsträckning som parkeringsplats. Den inramas av trapporna till kyrkans entréer i väster respektive öster samt av en stödmur med enkelt räcke av järn på granitstolpar i förlängningen av den östra trappan. Mellan de två entrétrapporna finns en tillgänglighetsanpassad entré med ramp av granit.

Marken invid den östra trappan är satt med smågatsten. Norr om trappan går, längs kyrkans östfasad, en gång mot entrén till sakristian. Gången är satt med storgatsten. På gångens östra sida finns ett järnräcke med räfflade stolpar av sekelskiftestyp, av lika utseende som räcket i kyrkbacken. Längre norrut finns en anslutning från parkvägen till samma entré via en liten stentrappa med en annan typ av järnräcke från tidigt 1900-tal.

På det kraftiga graniträcket till kyrkans västra trappa finns en stolpbelysning med glasglober. Belysningen kompletteras genom lyktor på fasaden invid entréerna och nattetid är kyrkan fasadbelyst.

Stefanskyrkan ligger vid ett vägskäl i uppfarten till Vanadislunden och Vanadisbadet från Frej­ 5 gatan. Platsen framför kyrkan nyttjas i dag som parkeringsplats.

Vegetation Vegetationen på den egentliga kyrkotomten består av det lägre, gräsbevuxna partiet norr om kyrkan samt några stenkantade rabatter invid kyrkofasaden i söder och öster. Mot söder är rabatterna planterade med låga surjordsväxter som ljung och tuija.

I en rabatt mot öster finns klätterväxter och invid den lilla trappan i öster mot ingången till sakristian växer ytterligare tuija.

En tidigare gräsyta mellan den östra trappan och den stensatta gången till sakristian står efter en tids ombyggnader som jord-/grusyta.

Kyrkan är inpassad i parkmiljön och själva kyrkotomten är minimal samt utan egentlig markering. På baksidan av kyrkan finns ett smalt gräsparti som stöter mot berg i dagen. Vy mot kyrkotomtens nordöstra och nordvästra sidor.

6 I fonden till vänster i bild syns Döbelnsgatans mynning mot Vanadislunden.

Kulturhistorisk karakteristik Stefanskyrkans kyrkotomt är underordnad den omgivande parken, som med sin rika vegetation och höga lövträd kan sägas bidra till den känsla av äldre landsortskyrka som även präglar kyrkans arkitektur. Kyrkotomtens fina inpassning i parken ger uttryck för tiden för dess tillkomst, då ett romantiskt tillbakablickande sammanföll med insikter om parker och grönmiljöer som nödvändiga i den goda staden. Samtidigt finns en betydelsefull koppling till den omgivande staden genom att kyrkan fungerar som fondmotiv i förlängningen av Döbelnsgatan.

Själva kyrkotomten är mycket begränsad och präglas av det praktiska: gång- och parkeringsytor tätt invid kyrkan samt en smal ”bakgård” på norrsidan. Inom dessa ytor finns kopplingar till tiden för kyrkans tillkomst, dels genom bevarade detaljer som järnräcken, dels genom användning av gediget, naturligt och relativt enkelt bearbetat material till kantning och markbeläggning. Asfalteringen av den tidigare grusade ytan framför kyrkan, kyrkbacken, liksom möjligheten att använda samma yta för bilparkering står i kontrast till kyrkotomtens ursprungliga karaktär och kulturhistoriska värden.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten • Kyrkotomtens samordning med Vanadislunden.

• Naturstenen och de nordiska växtmaterialens betydelse som sammankopplande länk mellan kapellet, kyrkotomten och den omgivande parken.

• Avsaknaden av omgärdning och kyrkotomten som en öppen yta mellan kyrka och park.

Öster om kyrkan finns en stensatt gång, som möter en liten trappa ner från parkvägen. Både7 gång och trappa har handledare samtida med kyrkan.

Översiktskarta Situationsplan över Stefanskyrkan och närmaste omgivningar. Norr är uppåt i bild.

Utsnitt ur DP/Map, Stockholms stads digitala kartarkiv.

Kronologi 1880-talets mitt. Vanadislunden börjar anläggas.

(Asker)

1901–1904. Det nya S:t Stefanskapellet, eller Stefans­

KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSM Stockholms stadsmuseums arkiv

kyrkan, uppförs. Kyrkotomten planeras med en liten rundad plats söder om kyrkan (Hedlund, Lindhagen, ATA)

Asker, Bertil, Stockholms parker. Innerstaden, Stockholmsmono­ grafier 62:2, 1986

1907. Stefanskyrkan ingår i den nybildade S:t Johannes

Hedlund S., Quensel A, S. Johannes kyrka, S. Stefans kapell i Stockholm, Sveriges kyrkor Band IV, Stockholm 1934

1900-talets senare kvartal. Den tidigare grusade plat­

Lindhagen, Suzanne, Stefanskyrkan, Låt kyrkorna berätta. Kul­ turhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008

församling. (Hedlund)

sen söder om kyrkan utökas, asfalteras samt får funktion som parkeringsplats. I början av 2000-talet hägnas parke­ ringsplatsen delvis mot söder, genom ett järnräcke samtida med kyrkan. (SSM)

2010–2013. I samband med tillgänglighetsanpassning

och renovering av trapporna på kyrkans sydsida rensas från högre växtlighet invid sydfasaden samt tillförs stödmurar av granit till mindre rabatter. (SSM)

8