S:t Lukas kyrkotomt

S:t Lukas kyrkotomt Järfälla församling, Sollentuna kontrakt, Stockholms stift Järfälla Kallhäll 1:19, Svarvargränd 1, Kallhäll, Järfälla socken och kommun, Stockholms län, Uppland

1

S:t Lukas kyrka och kyrkotomt är sedan 1990 skyddade ­enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen.

TEXT: Martina Berglund 2014 FOTO: Mattias Ek 2013 Omslagsbild: S:t Lukas kyrka och tomt sedda från ovan.

Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

S:t Lukas kyrkotomt S:t Lukas kyrka uppfördes som stadsdelskyrka i Kallhäll åren 1976–77. Arkitekterna Jerk Alton (1937–) och Gunnar Algulin (1944–) skapade byggnaden som består av både kyrka och församlingsgård. Kyrkotomten planerades av landskapsarkitekterna Kurt och Trudi Gustafsson.

Befolkningen steg kraftigt i Järfälla under 1900-talet och Järfälla församling delades i fyra församlingar 1992. S:t Lukas kyrka tillhörde då Kallhälls församling. De fyra församlingarna, Barkarby, Jakobsberg, Viksjö och Kallhäll utgjorde egna pastorat och ingick i Järfälla flerpastoratssamfällighet. 1 januari 2010 upplöses flerpastoratssamfälligheten och de fyra församlingarna och pastoraten lades samman till en församling, Järfälla församling.

Kyrkobyggnaden består av tre urskiljbara enheter med olika höjd och karaktär. Fasaderna är av gult tegel med infärgade fogar. De flacka taken är avtäckta med plåt.

HISTORIK S:t Lukas kyrka kom till genom många års entu­ siasm från enskilda medlemmar. Sällskapet för främjande av kyrklig själavård bildade en lokalförening 1953 och invigde S:t Lukassalen i Kallhälls centrum 1964. Planeringen av den nya kyrkan gjordes av Stiftelsen för kyrklig verksamhet i Kallhäll i sam­ arbete med Järfälla församling. Marken förvärvades av kommunen och efter några år med olika förslag från arkitekterna Alton och Algulin stod anläggningen klar för invigning 1977. År 2003–2005 anlades en meditationsplats på tomtens västra del, enligt ett förslag av landskapsarkitekt Sten-Olof Hagman. Där ingick även belysningen, medan lyktstolparna vid parkeringen byttes ut 2013 efter förslag från Tengboms arkitektkontor i Uppsala.

BESKRIVNING Omgivning Kallhälls centrum ligger vid Görväln, cirka 2 mil nordväst om Stockholm, i nordvästra delen av Järfälla kommun. Samhället är en ort med industri uppbyggd kring Bolinders verkstäder som 1906 flyttades till mark på Kallhälls gård. Av ett femtontal trävillor, uppförda för arbetarnas räkning, återstår Tomten vid idag två villor. Bebyggelsen domineras av flerbostadshus S:t Lukas kyrka från 1950- och 1960-tal och har en enkel och ett kommersiellt centrum med gågata från 1970-tal rationell utformning i anslutning till Kallhälls i 1970-talets anda. station.

Kyrkan ligger skild från stadsdelens kommersiella centrum. Samtidigt finns ett visuellt samband genom att kyrka och klocktorn är synliga i stadsbilden, både från gångbron vid Kallhälls pendeltågsstation och från gågatan i centrum. Sydväst om kyrkotomten går västra stambanan förbi och i väster skymtar Mälaren. Norr om kyrkan ligger flerfamiljshus och i sydöst, mellan kyrkotomten och centrum går vägen Kallhällsleden.

Omgärdning och grindar S:t Lukas kyrkotomt gränsar mot vägen, spårområdet, naturmark samt bostadsbebyggelse. Stängsel utgör gränsen mellan tomt och spårområde i nordväst medan oregelbunden växtlighet av olika slag i övrigt utgör tomtens inramning.

Gångsystem, belysning m.m.

Kyrkotomten utgörs av en liten höjd och tillfarten sker från Svarvargränd. Längs kyrkobyggnadens fasad sträcker sig en gång av asfalt och smågatsten mot meditationsplatsen i nordväst, kantad av klippta häckar.

Vid parkeringen finns moderna belysningsstolpar och längs gångvägen mot meditationsplatsen står halvhöga ljuspållare av galvaniserad plåt.

3

Vegetation Längs kyrkobyggnadens fasad växer häckar av liguster i t-form och mellan dessa finns plats för parkering av cyklar. Ligusterhäckar finns även kring den öppna parkeringsytan framför kyrkan och i dessa har lönnar planterats med jämna mellanrum. Mot vägen växer ett parti av idegran längs marken och intill detta en ek. Mellan parkeringen och de anslutande bostadshusen är växtligheten friare och varierad med bland annat björkar och nyponbuskar. Även i grässlänten mot spårområdet och Kallhällsleden är växtligheten blandad, med tallar och olika sorters lövträd.

Vid meditationsplatsen har rhododendron planterats tillsammans med bland annat krypoxel, järnek och några almar.

Övriga byggnader och anläggningar Mellan klocktornet och kyrkan finns en meterhög betongmur som bildar en mindre gård. Här lades tidigare blommorna efter begravning i kyrkan, vilka numera istället läggs vid meditationsplatsen. Meditationsplatsen är cirkulärt utformad med en gräsyta i mitten, omgiven av en grusgång och kantad av smågatsten. Mot kyrkobyggnaden finns stenblock av

4 med gatsten mot meditationsplatsen, Gång kantad av klippta häckar och lönnar.

granit och här står tre stycken träbänkar utplacerade. En trappa i granit med ledstång av stål leder upp till gångvägen intill.

På sydsidan finns en lekplats i anslutning till entrén för kyrkans barnverksamhet. Marken är belagd med asfalt och på vardera sidan finns ­trä­staket.

Klockstapel Norr om kyrkan finns ett fristående klocktorn som är 16 meter högt. Tornet är byggt i likadant gult fasadtegel som kyrkan och kröns av ett metallkors.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Tomten vid S:t Lukas kyrka har en enkel och rationell utformning i 1970-talets anda liksom ­kyrkobyggnaden. Den senaste tillkomna meditations­ platsen har också ett medvetet formspråk.

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården • Kyrkotomtens planering och vegetation

Varierad vegetation intill meditationsplatsen.

Meditationsplatsen.

5

Kronologi 1975. Utkast till program för kyrka och församlingsgård presenteras av Alton Arkitektkontor, arkitekt Jerk Alton (Nilsson 2008) 1975–77. Flera förslag ges (Nilsson 2008)

Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet SLM Stockholms läns museum, arkivet Illerstad, L, Nya svenska kyrkor. Del 1, Svealand, Rapport Raä 1990:2, Tierp 1990

1976–77. Kyrka och församlingsgård byggs (Illerstad 1990)

Nilsson, Gunilla, St Lukas kyrka. I: Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift, 2008.

1977. Kyrkan invigs (Illerstad 1990)

Information från församlingen

2003–05. Meditationsplats anläggs på kyrkotomtens västra del enligt förslag av landskapsarkitekt S O Hagman (SLM) 2013. Belysning vid parkering byts ut till ny efter förslag från Tengbom (Församlingen)

6