S:t Eriks kyrkas kyrkotomt Sollentuna församling, Sollentuna kontrakt, Stockholms stift Kv Turkosen 16, Utsiktsvägen 6–8, Sollentuna socken och kommun, Stockholms län, Uppland
1
S:t Eriks kyrka och kyrkotomt är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. TEXT: Hedvig Bellberg, Stockholms läns museum, 2014 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum, 2013 Omslagsbild: S:t Eriks kyrkas och kyrkotomt sedd från ovan. ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
2
S:t Eriks kyrkas kyrkotomt S:t Eriks kyrka uppfördes 1929–30 i villasamhället Tureberg en bit från Sollentuna centrum, strax ovanför Edsviken. Kyrkans utformning avgjordes i en arkitekturtävling. Av det flertal arkitekter som inbjöds att delta i tävlingen, antogs Evert Milles förslag med namnet Pia Desideria – fromma önskningar. Kyrkobyggnaden stod klar 1930 och invigdes av Nathan Söderblom. Dock tillkom tornet på kyrkan först sju år senare. Det fanns med på de ursprungliga planerna men hade fått dröja av ekonomiska skäl. Samtidigt uppfördes en församlingssal i anslutning till kyrkan, som också var ritad av Milles, mellan tornet och kyrkan. Milles arkitektverksamhet omfattar bland annat kyrkogårdsutvidgningar och begravningskapell, exempelvis vid Vallentuna kyrka. I Sollentuna hundare ingick år 1291 socknarna Sollentuna, Ed, Järfälla, Spånga och Bromma. 1341 tillkom även Solna, Danderyd och en del av Täby. 1917 blir Sollentuna församling och Eds församling ett pastorat. 1962 blev Sollentuna och Ed självständiga församlingar och egna pastorat efter att ha varit varandras annexförsamlingar sedan 1343.
HISTORIK Från yngre järnåldern fram till 1900-talets början präglades Tureberg av jordbruksnäringen. En av områdets större gårdar var under medeltiden Bagare gård, som senare införlivades med Edsbergs säteri, senare benämnt Turebergs gård. Vid 1900-talets början skedde avstyckningar från säteriets mark varpå en trädgårdsstad växte fram i området. Under 1900-talets första årtionden drog samhället fördel av järnvägens tillkomst och expanderade snabbt. Sollentuna kyrka låg på relativt långt avstånd från Tureberg och snart uppkom behovet av en egen stadsdelskyrka. Befolkningstillväxten gjorde därtill att man planerade för ett kyrkobygge redan 1910. 1923 bildades ”Turebergskretsen av Sällskapet för främjande av kyrklig själavård” som verkade för att en kyrkobyggnad skulle uppföras i Tureberg. Ett år senare skänktes den tomt som kyrkan är uppförd på till Sällskapet och med hjälp av insamlade medel kunde S:t Eriks
kyrka börja uppföras på sent 1920-tal. Kyrkan har också benämnts Turebergs kyrka. 1944 överlämnades kyrkan till Sollentuna församling. I samband med en upprustning på 1960- och 70-talen inreddes kyrkans källarvåning med nya församlingslokaler. Den gamla församlingslokalen byggdes om och där iordningställdes istället en ny sakristia mot söder. Tidigare var sakristian förlagd vid entrén i kyrkans västra del. Kyrkan består av långhus och ett Kullen som kyrkan smalare rakt avslutat kor i öster. I söder ansluter och kyrkotomten det sekundärt tillkomna ligger på kallades tornet samt den tidiga förtidigare Kvarnbacken, samlingssalen. Den kulle som kyrkan efter en kvarn som och kyrkotomten ligfunnits tidigare på ger på kallades tidigare Kvarnbacken, efter en platsen. kvarn som varit belägen på platsen. Idag kallas platsen för Kyrkbacken. Kyrkotomten, som har sin utsträckning åt söder och delvis åt öster, används inte som begravningsplats. Kyrkotomtens entré mot väster, ett grindpar, tillkom i början av 1950-talet, samtidigt med den stödmur som avgränsar tomten i öster. Det stod tillfälligt en klockstapel på kyrkotomtens södra del, från kyrkans uppförande fram till dess att tornet uppfördes. Då flyttades istället klockstapeln till en hembygdsgård i Sollentuna.
BESKRIVNING Omgivning S:t Eriks kyrka och kyrkotomt ligger på en höjd, omgiven av villabebyggelse tillkommen under 1900-talet. Mot öster breder Edsvikens vatten ut sig nedanför den höga slänten som kantas av villabebyggelse. Mot väster kan man skönja centrumbebyggelsen med kommunalhus samt affärs- och kontorsbebyggelse. Söder om kyrkan ligger Sollentuna sjukhus. Längs norrsidan växer barrträd tätt invid tomten och det går att gå längs en gång upp mot ingången i väster samt parkeringen. 3
Klockbocken på fotot finns inte kvar vid kyrkan. Dagens torn ansluter till församlingslokalen, vilken tillsammans med tornet byggdes ut till vänster om klockstapeln. (Foto: Sollentuna Tureberg Sankt Eriks kyrka 1931).
Omgärdning och grindar
Kyrkan omges av naturterräng, som domineras av sly och grönska och några höga tallar. Framför kyrkan, i väster, ligger entrén och en markbeläggning i sten. Kyrkotomten omgärdas av en låg, murad gråstenshägnad mot väster med grindstolpar av granit och tillhörande smidesjärngrindar. Muren har sitt avslut vid parkeringen som ligger nordväst om kyrkan och mot söder svänger den tvärt i tomtgränsen och fortsätter utmed sydsidan mot öster. I öster håller en hög stödmur i granit upp tomten. På norrsidan stupar slänten nedåt i en brant backe.
4
Gångsystem, belysning m.m. Kring större delen av kyrkobyggnaden ligger en grussträng, men gräsmattan används som gångsystem. Därtill finns trappor mellan kyrkotomtens två terrasseringar. En trappa leder ner till avsatsen i öster och ytterligare en trappa leder från denna ner till det nordöstra hörnet. Här tar en asfalterad gångväg vid, vilken leder tillbaka upp mot entrén i väster. Framför kyrkans entré i väster upp mot kyrkporten är gången belagd med en omfångsrik markbeläggning av gatstensknott i vad som i någon mån liknar ett Ichthys-mönster (Ichthys-fisken är den äldsta symbolen för kristendomen). Det finns ett par gröna träbänkar på sydsidan samt på var
Entrén till kyrkan och kyrkotomten sker genom ett grindpar i väster via ett brett stenbelagt gångparti.
Edsvikens vatten syns från den plana avsatsen på kyrkotomtens östra del. Till väster i bild skymtar ett par trappsteg som leder ner till 5 avsatsen.
dera sidan om mittgången upp mot kyrkan. Belysning av kyrkan och kyrkotomten tillkom vid mitten av 1900-talet och fungerar främst som stämningsbelysning för att lysa upp kyrkobyggnaden.
1930. Efter tornets tillkomst flyttades stapeln till ortens hembygdsgård. Stapeln hade sin placering strax söder om det nuvarande tornets placering.
Vegetation
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK
Kyrkotomten täcks av gräsmatta. Marken mot söder är öppen, med fri växtlighet och gräsmatta. Mot öster ligger en lägre avsats, också den med gräsmatta, som man når via några trappsteg på sydsidan. På tomten växer både barrträd och lövträd, bland annat björk och lönn samt en del spridda tallar. Två krukor med blommor flankerar ingången.
Övriga byggnader och anläggningar Det finns inga övriga byggnadskroppar på kyrkotomten, men i långhusets norra vägg är ett columbarium inbyggt för familjen Rudbeck på Edsberg. Denna grav anordnades av församlingen 1930 såsom en hyllning till de förra markägarna och åt grundaren av Turebergs samhälle. Friherre Rudbeck bekostade dock graven, som ritades av arkitekt Milles. På kyrkotomtens södra del finns en radonbrunn i betong. En parkering är anlagd mot norr utanför muren.
Klockstapel Innan kyrkans torn uppfördes 1937, fanns en provisorisk klockstapel söder om kyrkan byggd som en öppen klockbock enligt ritningar av arkitekt Milles
Kronologi 1930. S:t Eriks kyrka invigs. En provisorisk klockstapel uppförs som öppen klockbock efter ritningar av arkitekten Milles. Tuulse 1958 1937. Torn och samlingslokaler uppförs och klockstapeln flyttas till hembygdsgården. Tuulse 1958 1944. Kyrkan överlämnas till Sollentuna församling. ATA
S: t Eriks kyrka uppfördes på 1930-talet efter ritningar av arkitekten Evert Milles. Platsen togs i bruk för kyrkan i och med samhället Turebergs naturliga utbredning och trädgårdsstadsbefolkningens vilja att bygga en närbelägen kyrka. Kyrkan och kyrkotomten utgör en del av samhällets historia och kyrkotomten skiljer inte ut sig så påfallande från närliggande bostadsbebyggelses tomter. Kyrkomiljön karakteriseras till stor del av närheten till Edsvikens vatten och sitt höga läge. Kyrkotomten utseende präglas av den breda uppfarten till kyrkans port, murens sträckning kring kyrkotomten med stödmur mot vattnet, samt den lätt terrasserade marken. Marken övergår, genom en mer markant höjdskillnad, i en brant som tar vid i kyrkotomtens gräns och fortsätter nedför sluttningen mot vattnet.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkogården • Vyn mot Edsvikens vatten, vilken tydliggör kyrkomiljöns höglänta placering från platsen. • Muromgärdningen kring kyrkotomten. • Trappor och avsatser med olika nivå.
Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet ABLM Stockholms läns museum, arkivet Legars, Niss Maria, S:t Eriks kyrka, Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift 2008 Nilsson, Christina, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholms stift, Stockholm, 2001
1950-tal. Muren tillkommer liksom stolpar av granit samt grindar av smidesjärn. Tuulse 1958
Tuulse, Armin, Kyrkor i Sollentuna härad: södra delen (81): konsthistoriskt inventarium, Generalstabens litografiska anstalt, Stockholm, 1958
1964. Beslut om belysning av kyrkan, Philips Svenska Aktiebolag. ATA
Förman Wilhelm Landréus
1989–1990-tal. En provisorisk barack är uppställd på kyrkotomten för att tillfredsställa behovet av församlingslokaler. ATA
6
Kyrkoherde Anders Roos
På norrsidan av kyrkotomten finns en asfalterad gångväg från den östra avsatsen upp mot 7 parkeringen och ingången i väster.